Det kooperativa lärandets effekt på elever i matematiksvårigheter

NATURVETENSKAP– MATEMATIK–SAMHÄLLE

Självständigt arbete i fördjupningsämnet i matematik

och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Det kooperativa lärandets effekt på elever

i matematiksvårigheter

The effects of cooperative learning on students in mathematics

difficulties

Erica Åkesson

Linn Samberg

Självständigt arbete i matematik och lärande Datum för slutseminarium 2021-01-11

Examinator: Claes Olander Handledare: Helena Roos

Förord

Följande arbete är en kunskapsöversikt i grundlärarutbildningen F-3 med fördjupningsämne matematik och lärande. SAG- självständigt arbete på grundnivå på 15 högskolepoäng heter denna kurs vid Malmö Universitet. Arbetets utgångspunkt är att besvara huruvida det kooperativa lärandets positiva och negativa effekter på elever i matematiksvårigheter. Arbetet har utförts tillsammans i par och är därför likvärdigt från båda parter. I denna kunskapsöversikt kommer ett abstract, inledning, begreppsdefinitioner, metod, resultat, slutsats och diskussion att presenteras.

Genom arbetets gång att möten med handledare och andra studenter ägt rum, därför riktas ett stort tack till klasskompisar som kommit med relevanta frågor för att utveckla denna kunskapsöversikt. Ett stort tack tillägnas också till vår handledare Helena Roos som bidragit till stor hjälp och vägledning genom hela arbetets gång.

Abstrakt

Denna kunskapsöversikt inriktar sig på elever i lågstadiet i relation till det kooperativa lärandets effekter på matematiklärande. Mer specifikt ligger fokus på att besvara vilka för-och nackdelar det kooperativa lärandet kan ha för elever lärande i matematik. Det specifika syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka det kooperativa lärandets effekt för elevers utveckling inom matematik, med fokus på elever i matematiksvårigheter. Huvudfrågeställningen är således ¨Vilken effekt har det kooperativa lärandet på elever i matematiksvårigheter?¨. För att besvara frågeställningen kombinerades sökorden ¨cooperative learning¨, ¨mathematical difficulties¨ och ¨mathematics¨ med booleska operatorer i två forskningsdatabaser, ERIC och JSTOR. Totalt har åtta vetenskapliga artiklar valts ut som behandlar forskning inom området kooperativt lärande. Resultatet från studien tyder på att kooperativt lärande har positiva effekter när eleverna får ta del av varandras kunskaper och erfarenheter. Resultatet visar även på att de matematiska förmågorna; resonemangsförmåga, problemlösningsförmåga, begreppslig förmåga, kommunikationsförmåga och argumentationsförmåga lättare kan utvecklas genom kooperativt lärande. Något som också framkom i resultatet var att det kooperativa lärandet kan ha negativa effekter för främst elever i matematiksvårigheter eftersom de kan känna sig mer utsatta i situationer där de får möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter. Framtida forskning behövs för att undersöka hur den kooperativa arbetsmetoden kan vara mer fördelaktig än traditionell undervisning.

Innehållsförteckning

3.3 Vygotskijs proximala utvecklingzon ... 5

4. Metod ... 6 4.1 Sökord ... 6 4.2 Urvalskriterier ... 7 4.3 sökprocess ... 7 4.4.1 JSTOR ... 8 4.4.2 ERIC-EBSCO ... 8 4.5.3 Kedjesökning ... 9 4.5.4 Övrig litteratur ... 9 5. Resultat... 12

5.1 Positiva effekter av kooperativt lärande ... 12

5.2 Negativa effekter av kooperativt lärande ... 15

5.3 Analys ... 16

6. Slutsats och diskussion ... 17

6.1 Slutsats ... 17

6.2 Diskussion ... 18

6.3 Metoddiskussion ... 19

6.4 Förslag på vidare forskning ... 20

1

1. Inledning

Inspirationen för denna kunskapsöversikt kommer från våra tidigare erfarenheter av den verksamhetsförlagda utbildningen där vi mött elever i matematiksvårigheter. Elever i matematiksvårigheter är något vi som blivande lärare alltid kommer stöta på och därför är relevant ämnet får vår framtida yrkesprofession. Det är även extra intressant att göra en kunskapsöversikt om vilka effekter det kooperativa lärandet kan ha på elever i svårigheter men också det kooperativa lärandets effekter på elever utan svårigheter. Vidare har en inspiration även väckts från vår nyligen lästa kurs Specialpedagogiska perspektiv som bidragit med kunskaper inom området för elever i svårigheter men även betydelsen av tillgängliga lärmiljöer och dess påverkan på elevens framtida utveckling och lärande. Matematik är ett centralt ämne i skolan och för de elever som inte lyckas fullt ut i matematiken kan detta få konsekvenser, såsom dålig självkänsla och självförtroende (Kvedre, 2014). Att vara i matematiksvårigheter är något som inte bara påverkar arbetet med matematik i skolan, utan också vardagslivet och det framtida vuxenlivet. Det vill säga, det kan ge sämre chanser för jobb och vidareutbildning om man i skolan inte har möjligheter att utveckla sina matematikkunskaper.

Kopplingen mellan matematiksvårigheter och kooperativt lärande grundar sig i vikten av variation, olika förklaringsmodeller, matematiska representationer och olika teorier kring lärande i samspel som grundar sig i den sociokulturella synen på lärande, exempelvis Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen (ZPD). Enligt Ahlström (1996) kan ett mer praktiskt arbetssätt gynna alla enskilda elever eftersom de får arbeta i mindre grupper. Arbetssättet präglas också av att elever får möjlighet att lära av varandra och samtidigt kan utveckling ske genom att lära andra (Ahlström, 1996). I arbete i mindre grupp tenderar eleverna också att våga mer och det finns en möjlighet till att utveckla de matematiska förmågorna såsom resonemangsförmåga, problemlösningsförmåga, begreppslig förmåga och argumentationsförmåga (Skolverket, 2011).

2

Båda författarna av detta arbete har under sin verksamhetsförlagda utbildning sett en matematikundervisning som präglas av ett traditionellt arbetssätt, det vill säga att undervisningen ofta har en stor bundenhet till läroböcker men också ett arbetssätt som är mer kommunikativt. Stor bundenhet till läroböcker gör att matematikundervisningen riskerat att bli mekanisk (Pehkonen, 2004). Mekanisk undervisning har sina karaktärsdrag i att eleverna oftast räknar sida för sida i sin matematikbok. Vad denna undervisning har sina brister i är att det sker i stort sett inget praktiskt, laborativt eller interaktion (Pehkonen, 2004). Eftersom läraren följer läroboken utan att reflektera och eleverna räknar sida för sida blir denna typ av undervisning otillräcklig för många elever, framförallt för elever i matematiksvårigheter (Acar, 2012).

Inom specialpedagogiken nämns bland annat perspektiven relationellt och kategoriskt perspektiv. Perspektiven skiljs åt när man diskuterar synsätt till svårigheter och elever. I relationella perspektivet syftar man på ¨elever i svårigheter¨ medan i kategoriska perspektivet belyser man ¨elever med svårigheter¨. Denna kunskapsöversikt kommer utgå från ett relationellt perspektiv. Runström (2019) menar utifrån ett relationellt perspektiv att matematiksvårigheter inte ska läggas på eleven utan att läraren/pedagogen istället ska se vilka lärmiljöer, projekt och satsningar som kan bidra till att hjälpa elever i matematiksvårigheter. Därför kommer elevers specifika svårigheter eller funktionshinder vara irrelevant för denna kunskapsöversikt. I denna översikt kommer undervisning därför granskas på gruppnivå och ingen vikt på individnivå kommer göras.

Utifrån det tidigare erfarenheter av både den verksamhetsförlagda utbildningen och kurser har ett intresse och förundran om hur ett kommunikativt klassrum kan påverka elever i matematiksvårigheter. Eftersom detta är något som kommer vara aktuellt i vår yrkesprofession är det gynnsamt att genomföra en kunskapsöversikt om just detta arbetsområde.

3

2. Syfte

Syftet med denna kunskapsöversikt är att få en bild av hur kooperativt lärande kan påverka utvecklingsmöjligheterna för elevers lärande i matematik i de tidiga skolåren. Mer specifikt är syftet att undersöka vilken betydelse det kooperativa lärandet kan ha på lärande för elever i matematiksvårigheter. Kunskapsöversikten strävar således att undersöka vilka effekter det kooperativa lärandet kan ha, vilka för- och nackdelar undervisningsmetoden har.

Huvudfrågan blir således ¨Vilken effekt har det kooperativa lärandet på elever i matematiksvårigheter?¨.

Följdfrågorna utifrån huvudfrågeställningen är:

- Vilka fördelar finns det mer kooperativt lärande för elever i matematiksvårigheter? - Vilka nackdelar finns det med kooperativt lärande för elever i matematiksvårigheter?

4

3. Begrepp

I denna kunskapsöversikt förekommer en del begrepp som kan vara värda att presentera för att få en ökad inblick i arbetet, vilka presenteras nedan.

3.1 Matematiksvårigheter

¨Matematiksvårigheter¨ är ett begrepp som ofta förekommer i denna kunskapsöversikt, i sitt sammanhang nämns ofta ¨elever i matematiksvårigheter¨. Vi har valt att uttrycka oss som elever i matematiksvårigheter eftersom det är själva lärmiljön som också berörs i frågeställningen. Vi har valt att utgå från ett relationellt perspektiv som berörs inom specialpedagogiken, ett perspektiv som fokuserar på utbildningens organisation och där det är i mötet med lärandemiljön som det kan uppstå svårigheter, vilket gör att omgivningen för elever blir en avgörande faktor (Runström, 2019).

Lundberg och Sterner (2009) menar att matematiksvårigheter kan till exempel röra sig om elever som behöver olika slags stöd för att klara undervisningen. Eftersom matematik inte är konkret kan elever i matematiksvårigheter ha svårt med abstraktionen. Vidare kan det även finnas elever som är i specifika matematiksvårigheter, till exempel elever som endast har svårt med taluppfattningen eller att se samband. Butterworth och Yeo (2010) framhåller att läraren/pedagogen kan göra konkreta åtgärder för att hjälpa en elev i matematiksvårigheter, till exempel menar dem på att vara konkret i matematiken och alltid ha med visuellt stöd. Ett varierat arbetssätt där man uppmuntrar elever i matematiksvårigheter att delta och kommunicera kan också hjälpa deras utveckling i matematik (Butterworth & Yeo, 2010).

3.2 Kooperativt lärande

Kooperativt lärande är en evidensbaserad undervisningsstrategi som en mängd undersökningar visat positiva effekter av gällande exempelvis måluppfyllelse, kommunikation och motivation. Kooperativt lärande går ut på ett samarbete mellan elever där de får ta del av varandras erfarenheter, förståelser och kunskaper samtidigt som de ökar sin kommunikativa förmåga. Kooperativt lärande bygger på två grundpelare, positivt

5

ömsesidigt beroende och individuellt ansvarstagande. Positivt ömsesidigt beroende betyder att det inte räcker med att en elev når sitt mål, utan hela gruppen måste klara sina mål för att lyckas. Kooperativt lärande är ett sätt att skapa mer sampel mellan eleverna, där de blir varandras lärarresurser (Fohlin & Wilson, 2018).

3.3 Vygotskijs proximala utvecklingzon

Vygotskij var en rysk filosof och psykolog som forskade inom barns kognitiva utveckling. Han ansåg att barn främst utvecklas när de får lära sig i samband med andra. En av Vygotskij’s teorier är den proximala utvecklingszonen där han anser att man kan dela upp elever utveckling i tre separata zoner, där den första är vad eleven klarar själv, den andra zonen handlar om vad eleven klarar av att lära sig genom handledning och den tredje zonen beskriver det eleven inte klarar trots stöd (Säljö, 2017).

6

4. Metod

Eftersom detta arbete är en kunskapsöversikt, krävs en metodisk datainsamling i form av systematisk sökning och synopsis. Denna systematiska sökprocess bestod av att hitta relevanta vetenskapliga artiklar som sedan kunde besvara kunskapsöversiktens frågeställning, ¨Vilken effekt har det kooperativa lärandet på elever i matematiksvårigheter?¨. Vid en metodisk datainsamling krävs strategier för att underlätta sökprocessen och en tydlighet med vilka kriterier som ska ingå i sökningen (Landén, 2011). I detta avsnitt kommer våra sökord, valda databaser och sökprocessen att presenteras.

4.1 Sökord

Sökningarna gjordes på engelska då det finns större chanser för en bättre matchning inom det specifika ämnesområdet. Utifrån frågeställningen blev sökorden därför ¨mathematical difficulties¨ eftersom det är ett viktigt begrepp i relation till frågeställningen som berör matematiksvårigheter. Sökordet ¨cooperative learning¨ användes också då kooperativt lärande är den undervisningsmetod vi valt att undersöka. Ordet ¨mathematics¨ användes i relation till ¨cooperative learning¨ för att söka bredare utifrån frågeställningen. Eftersom kunskapsöversikten granskar grundskolan F-3 så inkluderades den engelska översättningen ¨elementery school¨ för att avgränsa sökningen till relevant åldersspann. Booleska operatorer, det vill säga ¨AND¨ och ¨OR¨, har också varit till hjälp vid kombination av sökorden. Operatorn ¨AND¨ användes för att koppla till frågeställningen, medan operatorn ¨OR¨ användes för att möjliggöra att flera begrepp kunde sökas samtidigt. Genom att läsa abstraktet på olika relevanta vetenskapliga artiklar skapades en inblick på vilka ord som används frekvent och dessa kunde sedan tas med i de kommande sökningarna. Dessa ord var ¨teaching strategy¨ och ¨learning disabilities¨. Anledningen till att orden endast söktes på enegelska och inte svenska var för att sökningarna med svenska nyckelord inte gav några relevanta träffar. För att sammanfata användes sökorden ¨cooperative learning¨, ¨mathematical difficulties¨ och ¨mathematics¨.

7

4.2 Urvalskriterier

I denna kunskapsöversikt var vi två personer som behövde vara ense om ett gemensamt tillvägagångsätt vid artikelgranskning. Vid inhämtning av data genomfördes en systematisk sökning och eftersom kunskapsöversikten grundas i forskning valde vi att begränsa sökningen till åren 1989–2018 för att sänka antalet träffar. Denna avgränsning av sökningen där artiklar fick vara max 30 år gamla gjordes för att forsning på området som är mer än 30 år gammalt inte kändes lika relevant. För att avgränsa sökningarna behövde vi besluta oss för inkluderings-och exkluderingskriterier, det vill säga vad vi väljer att ta med i sökningen och det vi väljer att inte ta med i sökningen (Landén, 2011).

Genom att fokusera på att inkludera artiklar som är inriktade på grundskolan kunde antalet träffar reduceras något. Anledningen till inkludering av enbart grundskolan är eftersom kunskapsöversikten utförs inom grundlärarutbildningens inriktning förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3. Dock har forskning som berör årskurserna 4 och 5 också inkluderats för att kunna undersöka mer generella perspektiv när det kommer till matematiksvårigheter och kooperativt lärande. När artiklarna granskades gällde det också att se till att innehållet överensstämde med definitionen av sökorden och begreppen som tidigare presenterats samt att åldern på eleverna stämmer in på det åldersspannet vi valt att avgränsa oss till. Ett ytterligare ett kriterium som användes i den systematiska sökningen var att inkludera peer-reviewed artiklar, det vill säga artiklar som har granskats av ämnesexperter.

4.3 Sökprocess

Inför första delen av sökprocessen valdes relevanta databaser ut. Vi tog hjälp av libguides och valde därefter ERIC-EBSCO och JSTOR som databas eftersom de är inriktade på pedagogik och kunde ge oss mest relevanta artiklar. Kedjesökningar är även en metod som användes. Sökningarna med de olika kombinationerna av sökord och booleska operatorer är genomförda mellan datumen 2020-11-10 och 2020-12-15.

8

4.4.1 JSTOR

JSTOR är ett digitalt bibliotek där akademiska tidskrifter och vetenskapliga artiklar granskas. Vid första sökningen med sökorden ¨cooperative learning AND difficulties¨ resulterade till 28 984 träffar. Eftersom denna kunskapsöversikt berör elever i matematiksvårigheter valde vi istället att använda sökordet ¨mathematical difficulties¨ istället för ¨difficulties¨. För att begränsa sökningen ytterligare exkluderades forskning över 30 år. Det resulterade istället till 123 träffar. En översiktlig granskning av titlarna påbörjades för att hitta relevanta vetenskapliga artiklar, ett kriterium för att artiklarna skulle vara relevanta var att termer som ¨cooperative learning¨ och ¨difficulties¨ eller dess synonymer, skulle befinna sig i titeln. Termerna ¨mathematics¨ och ¨effects¨ ansåg också relevant då kunskapsöversikten berör effekterna av det kooperativa lärandet inom matematik. De vetenskapliga artiklar vars titlar inkluderade termerna ovan, valdes sedan ut för ytterligare granskning av abstractet för att få en större inblick om artikeln var relevant för vår frågeställning och så fall gjordes en fördjupning i artikelns studier, undersökningar, resultat och slutsatser.

Efter granskning av de valda artiklarna kunde tre artiklar som innehöll studier och undersökningar som var relevanta för denna kunskapsöversikts frågeställning användas. En av artiklarna var en tidskrift skriven av Cosden och Haring (1992) som var till stor användning eftersom artikeln berörde både kooperativt lärande och elever i svårigheter. En annan artikel av Sutherland m.fl (2002) valdes ut baserat på grunderna att artikeln är en studie som berör undersökningar om effekten av kooperativt lärande och dess påverkan på elever med nedsatta förmågor. Den sista användbara artikeln som valdes ut var en avhandling skriven av Steele (2002). Eftersom avhandlingen berör strategier bland annat kooperativt lärande, för att hjälpa elever med inlärningssvårigheter i matematik.

4.4.2 ERIC-EBSCO

Eftersom ett flertal sökningar redan gjorts i JSTOR, kombinerades även samma sökord i ERIC-EBSCO. Första sökningen genomfördes med sökorden ¨cooperative learning¨ och ¨mathematical difficulties¨. Denna sökning gav sju träffar men efter samma granskningsmetod som användes på JSTOR ansågs bara en relevant för kunskapsöversiktens frågeställning. En av artiklarna som vi fann genom ERIC var en studie skriven av Zubi m.fl

9

(2018) som inkluderade både studier och information om kooperativt lärande och dess effekter på elever i matematiksvårigheter. Eftersom sökresultatet gav fåtal resultat, kombinerades även andra sökord som går att hitta i tabell 1. Genom dessa sökningar hittades tre ytterligare artiklar. En artikel skriven av Abramczyk och Jurkowski (2020) valdes ut eftersom artikeln belyser kooperativt lärande som en strategi för elever i och utan matematiksvårigheter. En annan artikel skriven av Gallenstein (2005) ansågs relevant då kooperativt lärande framgick som en stor tillgång inom matematiken. Slutligen användes en studie av Morgon m.fl (2015) som berör olika undervisningsmetoder i relation till elever i svårigheter.

4.5.3 Kedjesökning

En ytterligare metod som användes för att hitta relevanta vetenskapliga artiklar var att granska andras referenslistor vilket innebär att gör en så kallad kedjesökning eller snöbollseffekt (Friberg, 2006). Med hjälp av denna metod kunde relevanta artiklar för frågeställningen identifieras samt möjligheten att hitta vidare forskning inom ett visst område. Artikeln som granskades genom kedjesökning var Turgut och Turgut´s (2018) metastudie där de analyserade 47 empiriska studier och analyserade vilka effekter det kooperativa lärandet har på elever.

4.5.4 Övrig litteratur

Utöver de vetenskapliga artiklarna har det även används relevant kurslitteratur från utbildningen grundskollärarprogrammet F-3. Litteraturen skriven av Landén (2011) och Friberg (2006) har guidat denna kunskapsöversikt, medan litteraturen så som Säljö (2017), Runström (2019), Lundberg och Sterner (2009), Fohlin och Wilson (2018) samt Butterworth och Yeo (2010) har gett en större inblick om det kooperativa lärandet och matematiksvårigheter.

10

Artikelförfattare och år Rubrik på artikel Sökmetod

Abramczyk, A & Jurkowski, S (2020)

Cooperative learning as an evidence-based teaching strategy: what teachers know, believe, and how they use it

Sökning via ERIC- EBSCO med sökorden: what is cooperative learning teaching strategy Cosden, M & Harring, T

(1992)

Cooperative Learning in the Classroom:Contingencies, Group Interactions, and Students with Special Needs

Sökning via JSTOR med sökorden: cooperative learning AND difficulties Gallenstein, N. L (2005) Engaging Young Children in

Science and Mathematics

Sökning via ERIC- EBSCO med sökorden: mathematics AND cooperative learning Sutherland, K. S m.fl (2000) The Effectiveness of

Cooperative Learning with Students with Emotional and Behavioral Disorders

Sökning via JSTOR med sökorden: cooperative learning AND difficulties Morgan m.fl (2015) Which Instructional

Practices Most Help First-Grade Students With and Without Mathematics Difficulties?

Sökning i ERIC-ESBCO med sökorden: cooperative learning AND mathematical disabilities

Steele, M. (2002) Strategies for helping students who have learning disabilities in mathematics

Sökning i JSTOR med sökorden: cooperative learning AND mathematical disabilities

Turgut & Turgut (2018) The effects of cooperative learning on mathematics achievement a Meta - Analysis study

Kedjesökning via referenslistor

11

Zubi m.fl (2018) Children with mathematical difficulties cope with modelling tasks: what develops

Sökning via ERIC- EBSCO med sökorden: mathematical difficulties AND cooperative learning

12

5. Resultat

I följande avsnitt redogörs källorna utifrån frågeställningen ¨Vilken effekt har det kooperativa lärandet på elever i matematiksvårigheter?¨. De första två delarna fokusera att besvara de två olika delfrågeställningarna:

- Vilka fördelar finns det mer kooperativt lärande för elever i matematiksvårigheter? - Vilka nackdelar finns det med kooperativt lärande för elever i matematiksvårigheter? Vidare kommer även kopplingar föras i en analys.

5.1 Positiva effekter av kooperativt lärande

Flera studier har visat att det är fördelaktigt med kooperativt lärande för elever i svårigheter. Om elever upplever svårigheter kan arbete i grupp få elever att stimulera och utmana varandra att utarbeta och ifrågasätta idéer tillsammans (Sutherland m.fl, 2000; Stacey, 1992). I en studie som genomförts med observationer upptäckte man att genom aktiviteter inom det kooperativa lärandet kan det finnas elever som dominerar när det kommer till att föra matematiska diskussioner inom gruppen och elever i matematiksvårigheter tenderar att bli passiva (Zubi m.fl, 2018). I studien framgick det även att kooperativt lärande kan gynna elever i matematiksvårigheter, eftersom dessa elever kunde nå kunskap genom att lyssna på sina kamraters matematiska diskussioner. Genom observationerna kunde man även se att alla elever i svårigheter hade utvecklat en del av sina matematiska förmågor, det vill säga resonemangsförmågan, begreppsförmågan och argumentationsförmågan. Kooperativt lärande kan även vara fördelaktigt, speciellt för de eleverna i matematiksvårigheter eftersom det kan erbjuda ett meningsfullt lärande. I studien kunde Zubi m.fl (2018) komma fram till att kooperativt lärande har en positiv effekt på lärande i matematik för elever i matematiksvårigheter eftersom detta arbetssätt låter elever bli aktiva samarbetspartners, initiativtagare och beslutsfattare.

I sin avhandling skriver Steele (2002) att kooperativt lärande har ett stort värde för vissa elever i svårigheter. Till att lära av varandra som kooperativt lärande delvis syftar på, har man enligt många forskningsstudier sett att det är effektivt för att förbättra de matematiska

13

förmågorna. Att arbeta i team befanns också vara effektivt för noggrannhet och slutförande av arbete.

Morgan m.fl (2015) genomförde en studie där han i sin forskning kom fram till att aktiviteter som överensstämmer med det kooperativa lärandet kan öka den matematiska prestationen. I studien observerades ett konsekvent mönster i de uppskattade effekterna av det kooperativa lärandet för både lever i matematiksvårigheter och utan.

Kooperativt lärande är effektivt när det gäller att främja akademisk prestation, öka positiva kollegiala interaktioner, förbättra sociala attityder och känslor samt främja inkludering av elever i svårigheter i det fysiska klassrummet (Johnson & Johnson, 1989). I en studie av Cosden och Haring (1992) har undersökningar gjorts med resultatet att kooperativt lärande är ett bra arbetssätt när det kommer till inkludering av elever i svårigheter. I deras studier skriver de att kooperativa aktiviteter har positiva effekter eftersom det inkluderar även elever i svårigheter. Gallenstein (2005) framhåller att kooperativt lärande ger goda resultat och genom samarbete upplever elever också en stark gemenskap då arbetssättet ger goda möjligheter till social relation. Kommunikation ger även möjlighet till att bearbeta det matematiska innehållet, Vygotskij förespråkar att sociala interaktioner bidrar med utveckling för såväl den mentala som språkliga utvecklingen (Gallenstein, 2005). Genom kommunikation finns det också stora möjligheter att utveckla begreppsförmågan men också sin sociala kompetens. Eftersom kooperativt lärande är fördelaktigt för lärande ser Johnson och Johnson (1989) att undervisningsmetoden kan användas i matematikundervisningen. Att låta en elev arbeta med en annan elev som har en positiv inställning till matematiken kan gynna elevens möjlighet att utvecklas. Genom att låta alla elever aktivt framföra sina resonemang och idéer kan tonvikten byggas på ett konstruktivistiskt lärande som innebär att kunskap överförs genom interaktion med varandra (Gallenstein, 2005).

I en metastudie om kooperativt lärande och matematik visade resultatet att kooperativt lärande har en positiv effekt på elevers matematikkunskaper. Det har även visar sig att kooperativt lärande är mest effektivt i de lägre årskurserna (Turgur & Turgut, 2018).

14

Fördelarna med kooperativt lärande i ämnet matematik är att resonemangsförmågan och argumentationsförmågan har möjlighet att utvecklas. Detta eftersom elever får möjlighet att arbeta i smågrupper där de kan ta del av varandras kunskaper och erfarenheter. Utöver de matematiska förmågorna som utvecklas kunde man också se vilken effekt kooperativt lärande kan ha på elevernas generella utveckling av att hantera olika dilemman som de kommer stå inför i framtiden, det vill säga problemlösningsuppgifter (Zubi m.fl, 2018). Kooperativt lärande föreslås som en undervisningsmetod som är effektiv då den även ger möjligheterna till social utveckling (Gallenstein, 2015). Kooperativt lärande ger ett unikt sammanhang för att hjälpa elever i svårigheter att integrera inlärda färdigheter i deras beteendemässiga repertoar. Kooperativt lärande kan således ge en önskvärd inriktning för elever med inlärningsproblem att träna färdigheter (Sutherland m.fl, 2000).

Morgan m.fl (2015) undersökte arbetssätten ¨lärarstyrda metoder¨ och kooperativt lärande samt vilken effekt dessa hade på elever i och utan matematiksvårigheter. Resultaten visade att lärarstyrda metoder kan hjälpa elever att öka sitt flyt i att tillämpa matematikproblem. Denna metod sägs resultera i mer effektiv användning av högre ordning tänkande och möjlighet att utveckla problemlösningsförmågan. Dessa lärarstyrda metoder kan vara särskilt bra för elever i matematiksvårigheter. Detta beror på att dessa metoder ofta ställer mindre krav på uppmärksamhet, arbetsminne, språk och allmänna kognitiva resurser – resurser som elever i matematiksvårigheter ofta visar underskott eller försurningar inom. Det framkom att det kooperativa lärandet ger eleverna möjlighet att utveckla personliga matematiska idéer (Morgan m.fl, 2015).

Kooperativa aktiviteter ger eleverna möjlighet att vara aktivt involverade i processen att generera matematisk kunskap. Eleverna lär sig också flera strategier för att förklara och lösa matematiska problem, samt att jämföra dessa strategier genom samarbetsaktiviteter med andra elever. Genom kommunikation kan elevers metakognitiva resonemang stärkas och den matematiska förståelsen utvecklas (Steele, 2002).

15

För att maximera fördelarna med kooperativt lärande måste läraren ta hänsyn till flera överväganden när eleverna grupperas. Det är till exempel orealistiskt att placera elever med inlärningsproblem i en och samma grupp och förvänta sig att de ska lyckas (Sutherland m.fl, 2000).

Steele (2002) menar att generellt sett behöver elever som har svårt med minne och bearbetning mer övning och feedback. Lärare bör därför erbjuda aktiviteter som berör kooperativt lärande så som gruppaktiviteter. Lärare bör även försöka göra matematikinlärning meningsfullt för alla elever, detta mål är särskilt viktigt för elever i matematiksvårigheter (Steele, 2002).

5.2 Negativa effekter av kooperativt lärande

Cosden och Haring (1992) redogör även i samma studie som tidigare presenteras, dilemman kring kooperativt lärande för elever i matematiksvårigheter. De påstår att det är otydligt hur pass effektivt kooperativt lärande är för inlärning och utveckling. Genom att låta eleverna få dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper kan vissa elever i matematiksvårigheter bli mer utsatta än andra elever, det läggs till exempel ofta läggas en skuld på elever i matematiksvårigheter vid misslyckade i grupparbeten (Cosden & Harring, 1992). Det finns även en del anledningar till att elever i matematiksvårigheter inte presterar lika bra inom kooperativt lärande, till exempel kan elever i matematiksvårigheter känna sig begränsade inom det akademiska och matematiska språket vilket gör att kommunikationsbrister kan uppstå (Cosden & Harring, 1992).

Att organisera och stödja elevernas interaktioner är kännetecken för effektiv samarbetsinlärning. Ändå kan dessa egenskaper utgöra en utmaning för lärare som kan uppfatta det som svårt att genomföra (Abramczyk & Jurkowski, 2020). En annan svårighet som en lärare kan uppleva med kooperativt lärande är att ändra sin roll från att kontrollera klassrummet till att leda gruppen och att främja elever. Kooperativt lärande kan utgöra ytterligare utmaningar, inklusive tid och ansträngning för att förbereda, andra moment som kan vara svårt för läraren/pedagogen är att förbereda rumsliga resurser och bedöma elevernas prestationer (Abramczyk & Jurkowski, 2020).

16

5.3 Analys

De granskade artiklarna har alla ett genomgående tema som berör elever i matematiksvårigheter och det kooperativa lärandet. Gemensamt i artiklarna diskuteras begreppen kommunikation, gemenskap och utveckling. Majoriteten av forskarna tycks vara överens om att kooperativt lärande är gynnsamt för elever i matematiksvårigheter. De forskare som anser att kooperativt lärande är gynnsamt menar på att eleverna får möjlighet att ta del av varandras erfarenheter och kunskaper, vilket resulterar i att de matematiska förmågorna har möjlighet att utvecklas (Zubi m.f.l, 2018; Gunter m. fl, 2000; Johnson & Johnson, 1989; Morgon m.fl, 2015; Steele, 2002).

Med hjälp av kommunikation kan eleverna lättare bearbeta det matematiska innehållet (Zubi m.fl, 2018; Gallenstein 2005; Morgan m.fl, 2015). Flera forskare menar på att kooperativt lärande är ett effektivt sätt att inkludera och integrera alla elever i klassrummet då man skapar en stark gemenskap och förbättrar sociala relationer genom samarbete (Cosden och Haring, 2000; Johnson & Johnson, 1989;). Morgan m.fl (2015) framhåller att det kooperativa lärandet ger positiva effekter på lärandet i matematik, men menar även på att lärarstyrda metoder också är effektivt för elever i svårigheter eftersom metoden inte ställer några direkta krav på eleverna som det kooperativa lärandet gör. Morgan m.fl. (2015) kom dock till slut fram till att metoder som erbjuder kommunikation är till fördel för elevernas utveckling.

Cosden och Haring (2000) ser också att kooperativt lärande kan vara bristfälligt i arbetet med elever i matematiksvårigheter, då det kan öka risken för dessa elever att bli mer utsatta när de får möjlighet att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter eftersom dessa kan vara bristfälliga. Andra risker kan även vara att elever i matematiksvårigheter inte presterar lika bra inom det kooperativa lärandet, då de kan känna sig mer begränsade i det akademiska språket vilket gör att kommunikationsbrister uppstår. Både Cosden och Haring (2000) och Abramczyk och Jurkowski (2020) presenterar de negativa effekterna med kooperativt lärande och vad de har gemensamt är att de allihop trycker på att det finns utmaningar som kan förekomma för såväl elever som för lärare när det gäller arbetet med kooperativt lärande.

17

6. Slutsats och diskussion

Syftet med denna kunskapsöversikt var att undersöka det kooperativa lärandets effekt på elever i matematiksvårigheter. Frågeställningen blev således ¨Vilken effekt har det kooperativa lärandet på elever i matematiksvårigheter?¨. Detta avsnitt är uppdelat i fyra delar, i första delen presenteras en slutsats och dess relation till framtida yrkesprofession, i andra delen kommer det föras en diskussion kring den litteratur som framförts i resultatet i relation till vår frågeställning och yrkesrelevans. I de två sista delarna kommer en metoddiskussion och förslag på framtida forskning att framställas.

6.1 Slutsats

För att kunna besvara frågeställningarna har studier granskats för att nå svar på de positiva och negativa effekterna med det kooperativa lärandet. Mycket av den forskning som granskats visar på att kooperativt lärande kan ha en positiv påverkan på elevers lärande när det används i rätt omfattning inom matematikundervisningen. Eftersom studier visat att eleverna stärks både socialt och kunskapsmässigt av kooperativt lärande kan detta vara direkt svar på frågan, att det kooperativa lärandet har en positiv effekt. De negativa effekterna kan vara att eleverna riskerar att bli mer utsatta, dock kan dessa undvikas genom att ha en stark gruppsammansättning i klassrummet, det kan också vara fördelaktigt att jobba med värdegrund om att alla är lika och olikheter ska ses som en tillgång, av varandras olikheter kan vi lära.

De positiva och negativa effekterna kring kooperativt lärande är något som läraren bör vara medveten om. I diskussion kring kooperativt lärande är det främst de positiva effekterna som framkommer, dock kan kunskaper om både de positiva och negativa effekterna vara välbehövligt, eftersom Lgr11 syftar på en likvärdig utbildning innebär detta att läraren ska tillmötesgå varje enskild elev utifrån elevens förutsättningar och behov. Eftersom det kooperativa lärandet kan ha negativa effekter bör man som lärare vara medveten om hur kooperativt lärande ska implementeras på ett inkluderande sätt så att ingen känner sig exkluderad, utsatt eller begränsad.

18

6.2 Diskussion

I de granskade vetenskapliga artiklarna framkommer det inte om endast kooperativt lärande som undervisningsmetod är gynnsamt eller om det bör inkluderas i en varierad undervisning. Detta kan därför diskuteras vidare i om hur stor utsträckning undervisningen ska präglas av ett kommunikativt arbetssätt. Vi ser att endast ha kooperativt lärande som enskild undervisningsmetod kan vara problematiskt då det kan vara svårt att tillgodose alla elevers skilda inlärningssätt i undervisningen, framför allt till de elever som behöver extra stöd inom matematik. Inom kooperativt lärande kan det även vara problematiskt för läraren när det kommer till att försäkra sig till att alla elever nått målen för lektionen.

Kooperativt lärande kan ta mycket tid och skapa ansträngningar för läraren. Läraren ska förväntas att planera gruppindelningar, förbereda rumsliga resurser och bedöma elevernas prestationer inom grupparbetet (Abramczyk & Jurkowski, 2020). Här kan man därför ställa sig frågan om förväntningarna på läraren är rimlig i relation till de ansträngningar och tiden det tar i anspråk från läraren. Detta kan påverka undervisningskvaliteten negativt då det kan tendera att mycket fokus inom det kooperativa lärandet läggs på hur lektionen ska utföras till exempel vilka lekar, spel och praktiska övningar, med mindre fokus på lektionsinnehållet. För att kooperativt lärande ska bli framgångsrikt och lönsamt för elever i undervisningen påstår de granskade vetenskapliga artiklarna att det finns avgörande strukturer. Det måste bland annat finnas en bra gruppsammansättning som inkluderar alla elever, om gruppsammansättningen är bristfällig kan elever i matematiksvårigheter riskera att exkluderas eller bli skuldtagare. Detta medför att när man som lärare jobbar kooperativt så behöver man vara medveten om elevgruppers disposition, kunskapsnivå och utvecklingsmöjligheter eftersom detta kan vara avgörande faktorer för kooperativt lärande som undervisningsmetod ska bli fördelaktigt för alla elever.

Utifrån ett framtidsperspektiv kan man också undra i huruvida det kooperativa lärandet kommer utvecklas. Gruppdynamiken är viktig för att undervisningsmetoden ska kunna bedrivas och vara effektiv. Hur pass stora klasser kommer man ha i framtiden? Studier visar att antalet elever per klass har ökat med de sista åren (Skolverket, 2020). Är det då

19

fördelaktigt att bedriva ett kooperativt lärande om klassrummet rymmer för många elever? Hur ska då alla elever kunna komma till tals? Risken finns då att det alltid är samma elever som ligger i framkant och alltid samma elever som blir passiva och förlitar sig på sina klasskompisar.

Som framtida lärare är det viktigt med kunskap om hur olika undervisning-och arbetsmetoder kan påverka elever i matematiksvårigheter. Vi som lärare måste ha kunskaper om hur man kan implementera olika arbetsmetoder på ett effektivt sätt och ha en förståelse för hur det kan påverka alla elevers lärande i klassrummet. Genom att läraren har en förståelse kring detta kan fler elever gynnas och få en bättre inlärning samt utveckling (Sutherland m.fl, 2000). Utifrån denna kunskapsöversikt har vi ett relationellt perspektiv, vilket för det extra viktigt i vår yrkesprofession när det handlar om matematiksvårigheter, eftersom svårigheten inte placeras på eleven utan andra faktorer så som miljö, socioekonomisk bakgrund och tidigare erfarenheter. Det kan även vara fördelaktigt att ha vetskap om hur olika undervisningsmetoder och hur de påverkar elevers lärande, för att inte fastna för ett enskilt arbetssätt. Vi båda tror att en varierad undervisning som inkluderar fler arbetssätt är gynnsamt för elevers lärande.

6.3 Metoddiskussion

Denna kunskapsöversikt har som syfte att undersöka vilka effekter kooperativt lärande har på elever i matematiksvårigheter och deras lärande utifrån tidigare forskning. Sökmetoden som användes i denna kunskapsöversikt var en systematisk litteratursökning. Genom att söka systematiskt med booleska operatörer och nyckelord kan relevant forskning hittas och granskas vilket leder till att validiteten blir hög, dock blir inte reliabiliteten lika hög för denna kunskapsöversikt då bara ett begränsat antal artiklar granskats, genom att endast granska fåtal vetenskapliga artiklar kan slutsatsen variera beroende på vilka studier och resultat som presenteras.

De vetenskapliga artiklar som granskats har endast varit på engelska vilket kan ha resulterat till att misstolkningar i översättningen påverkat slutsatsen. Sökorden kan också vara avgörande för slutsatsen eftersom endast termen ¨mathematical difficulties¨ för

20

matematiksvårigheter användes. För att fördjupa sökningen och då en mer genomgripande slutsats skulle mer specifika termer inom matematiksvårigheter används tex antalsuppfattning eller räknesvårigheter.

6.4 Förslag på vidare forskning

Utifrån denna kunskapsöversikt kan vi se att det finns få granskningar som är inriktade på just elever i matematiksvårigheter och kooperativt lärande. Det finns mycket forskning inom kooperativt lärande och elever i generella svårigheter såsom funktionsnedsättning och elever med inlärningssvårigheter, men just kombinationen om matematiksvårigheter och kooperativt lärande finns det mindre forskning inom. Därför att ett förslag för vidare forskning att undersöka genom observationer och intervjuer hur kooperativt lärande påverkar elever i matematiksvårigheter.

- Hur undviker man att elever i matematiksvårigheter exkluderas i den kooperativa undervisningen?

21

Referenser

Acar, E. (2012). What Does the Literature Tell Us about Children with Mathematical Difficulties and Teachers' Attitudes or Instruction Practices?. Educational Policy

Analysis and Strategic Research, 7(1), 39-51.

Abramczyk, A., & Jurkowski, S. (2020). Cooperative learning as an evidence-based teaching strategy: what teachers know, believe, and how they use it. Journal of Education for

Teaching, 1-13.

Ahlström, R. (red.) (1996). Matematik - ett kommunikationsämne. (1. uppl.) Mölndal: Institutionen för ämnesdidaktik, Univ

Butterworth, B. & Yeo, D. (2010). Dyskalkyli: att hjälpa elever med specifika matematiksvårigheter. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Cosden, M. A., & Haring, T. G. (1992). Cooperative learning in the classroom: Contingencies, group interactions, and students with special needs. Journal of

Behavioral Education, 2(1), 53-71.

Fohlin, N. & Wilson, J. (2019). Kooperativt lärande i praktiken handbok för lärare i grundskolan. Johanneshov: MTM

Friberg, F. (red.) (2006). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.ä

Gallenstein, N. L. (2005). Engaging young children in science and mathematics. Journal of

Elementary Science Education, 17(2), 27.

Johnson, D. W., & Johnson, R. T. (1989). Cooperation and competition: Theory and research. Interaction Book Company.

22

Kvedere, L. (2014). Mathematics self-efficacy, self-concept and anxiety among 9th grade students in Latvia. Procedia-Social and Behavioral Sciences, 116(2014), 2687-90. Landén, M. (2011). Att söka vetenskapliga artiklar – En vägledning i

systematisklitteratursökning. Lund: Lunds universitet

Lundberg, I & Sterner, G. (2009). Dyskalkyli – finns det?. Göteborg: NCM

Morgan, P. L., Farkas, G., & Maczuga, S. (2015). Which instructional practices most help first-grade students with and without mathematics difficulties?. Educational

Evaluation and Policy Analysis, 37(2), 184-205.

Pehkonen, L. (2004). The Magic Circle of the Textbook-An Option or an Obstacle for Teacher Change. International Group for the Psychology of Mathematics Education. Runesson, U. (1999). Variationens pedagogik: skilda sätt att behandla ett matematiskt

innehåll = [The pedagogy of variation] : [different ways of handling mathematical topic]. Diss. Göteborg : Univ.. Göteborg

Runström Nilsson, P. (2019). Pedagogisk utredning och kartläggning: att analysera och bedöma elevers behov av särskilt stöd. (Fjärde upplagan). Malmö: Gleerup. Sani, R. A. (2013). Inovasi pembelajaran. Jakarta: Bumi Aksara.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket

23

Skolverket. (2020). Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 2019/20. (Dnr 5.1.1- 2019:387).https://www.skolverket.se/download/18.6b138470170af6ce9149d0/1585

03951911%201/pdf6477.pdf?fbclid=IwAR3z-PhrSLL96loSl8R-%20Je0W43eW8opdzjcutyKfQXVuoFEcJQk18KRMlZE

Stacey, K. (1992). Mathematical problem solving in groups: Are two heads better than one. Journal of Mathematical Behavior, 11(3), 261-275.

Steele, M. M. (2002). Strategies for helping students who have learning disabilities in mathematics. Mathematics Teaching in the Middle School, 8(3), 140.

Sutherland, K. S., Wehby, J. H., & Gunter, P. L. (2000). The effectiveness of cooperative learning with students with emotional and behavioral disorders: A literature review. Behavioral Disorders, 25(3), 225-238.

Säljö, R. (2017). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I Lundgren, U.P Säljö, R, & Liberg, C. (red), lärande, skola, bildning. (4 uppl. S.203–263). Stockholm: Natur & Kultur.

Turgut, S., & Gülşen Turgut, İ. (2018). The effects of cooperative learning on mathematics achievement in turkey a meta-analysis study.

Zubi, I. A., Peled, I., & Yarden, M. (2019). Children with mathematical difficulties cope with modelling tasks: what develops?. International Journal of Mathematical Education in Science and Technology, 50(4), 506-526.