Örebro universitet Musikhögskolan
Ämneslärarprogrammet, inriktning mot arbete i gymnasieskolan Inriktning Musik
___________________________________________________________________________
”Jo, men sjunga rock är ju svårt”
En undersökande pedagogisk studie i hårdrockssång
___________________________________________________________________________
Kurs: Musiklärare fördjupning IV, Självständigt arbete, 15 Högskolepoäng Vårterminen 2021
SAMMANFATTNING
Författare: Magnus SvärdHandledare: Ingrid Hedin Wahlberg
Titel: ”Jo, men sjunga rock är ju svårt” – En undersökande pedagogisk studie i hårdrockssång Title in English: “Yeah, but singing rock is hard” – An investigative pedagogical study in heavy metal singing
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur sångundervisning i hårdrock fungerar för sångstudenter med en annan sångbakgrund. 3 studenter från musikhögskolan har deltagit i undersökningen. Varje deltagare har fått 2 sånglektioner på ca 40min och varje lektion har följts upp av en kvalitativ intervju. Alla deltagare har tidigare erfarenhet av sånglektioner. Resultatet visar att rösteffekten dist (distorsion) är en viktig komponent inom hårdrockssång och att erfarenhet av sång med dist inte är en självklarhet för sångare med en annan sångbakgrund. Elgitarren som kompinstrument visar sig ha en självklar roll inom sångundervisning i hårdrock. Att läraren tydligt kan förebilda hårdrockssång visar sig vara betydelsefullt. Att skapa förståelse för hur dist och rocksound återskapas med rösten visar sig också vara viktigt för deltagarnas utveckling. Trots att alla deltagare under undersökningens gång nämner att hårdrockssång är något dom betraktar som svårt visar resultatet att potentialen att sjunga hårdrock finns hos alla deltagare i studien. Resultatet pekar inte enbart på att deltagarna tycker att hårdrock är utmanande utan även givande och utvecklande.
FÖRORD
Jag vill tacka deltagarna i min studie för att jag fått uppleva glädjen av att undervisa dessa härliga människor i sång. Jag vill också tacka min handledare Ingrid för hennes hårda jobb att hitta struktur i en väldigt rörig persons tankar. Jag vill även tacka min kära mamma som aldrig kommer att läsa en uppsats i hela sitt liv men alltid svarar i telefonen.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 1
PROBLEMFORMULERING, SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2
PROBLEMFORMULERING ... 2 SYFTE ... 2 FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2 BAKGRUND ... 3 BILDEN AV EN SÅNGLEKTION ... 3 VAD ÄR HÅRDROCK? ... 3 ATT UNDERVISA I HÅRDROCKSSÅNG ... 4
HÅRDROCK INOM HÖGRE UTBILDNING ... 5
INSTRUMENTALLÄRARENS ROLLER ... 5
METOD ... 7
URVAL ... 7
PLANERING OCH FÖRBEREDELSER ... 7
Förberedelser ... 7 Undervisningsmaterial ... 8 Lektionsupplägg ... 8 DOKUMENTATION ... 9 Inspelning ... 9 Korta intervjuer ... 9 Loggbok ... 10 FORSKNINGSETISKA PRINCIPER ... 10 RESULTATPRESENTATION ... 11 STEFAN,25 ... 11 Lektion 1 ... 11 Intervju 1 ... 12 Lektion 2 ... 13 Intervju 2 ... 14 EWA,30 ... 15 Lektion 1 ... 15 Intervju 1 ... 16 Lektion 2 ... 17 Intervju 2 ... 18 ANNA,28 ... 19 Lektion 1 ... 19 Intervju 1 ... 20 Lektion 2 ... 20 Intervju 2 ... 22 RESULTATANALYS ... 23
MUSIKALISK BAKGRUND OCH HÅRDROCK. ... 23
ATT LÄRA UT DIST ... 23
ELGITARREN SOM KOMPINSTRUMENT ... 24
INSTRUMENTALLÄRARENS OLIKA ROLLER ... 24
DISKUSSION ... 26
PIANOTS SJÄLVKLARA ROLL I SÅNGUNDERVISNING ... 26
HÅRDROCK I MUSIKUNDERVISNING ... 26
PEDAGOGENS ROLL ... 27
HÅRDROCK I SÅNGUNDERVISNING ... 27
KÄLLFÖRTECKNING/REFERENSER ... 31
BILAGOR ... 32
BILAGA 1 ... 32
INLEDNING
Jag började studera på musikhögskolan när jag var 30 år gammal. Innan det hade jag levt ett musikaliskt liv fullt av olika musikaliska erfarenheter. Under gymnasiet gick jag estetiska programmet med inriktning musik och hade elgitarr som huvudinstrument. Innan jag började studera musik på högskolenivå spenderade jag hela 4 år med att studera musik på folkhögskola. Jag var alltså 26 år gammal när jag åter gav mig in i en musikalisk värld där noter och ackordbeteckningar plötsligt spelar roll och är relevanta.
Sedan min gymnasietid har jag alltid spelat musik i olika band. Alltid rockmusik. Ingenting annat. Till stor del den typ av rock som kan klassificeras som hårdrock. Hårdrock har i svensk folkmun mer eller mindre blivit ett begrepp som fungerar som samlingsnamn för all typ av hårdare rock. I det engelska språket fungerar troligen termen heavy metal bättre för samma ändamål. Mitt liv har varit en resa genom blandade rockstilar såsom death metal, heavy metal, goth metal, nu-metal, power metal, trash metal och även punk. Då jag nu studerar till sångpedagog har jag alltså med mig ett musikaliskt perspektiv från min hårdrocksbakgrund in i musikhögskolestudierna. I princip allt jag gör i utbildningssammanhang är ett steg utanför min egen ”comfort zone” och bortifrån allt som känns normalt i min egen begreppsvärld. Då jag nu är inne på mitt åttonde år i rad som musikstudent så har jag lärt mig att passa in i båda världar. Jag klarar av att sjunga soul-ballader till ett ensamt piano under en sånglektion lika väl som att skrika halsen av mig i en stökig replokal där den starka ljudvolymen ekar mellan väggarna. Distorsion som rösteffekt i kombination med stark volym betraktas inom hårdrock och punk ofta som önskvärt och snyggt. Inom sångundervisning i skolsammanhang har jag däremot ofta erfarit ett motstånd mot distad sång. Hårdrock som genre existerar till stor del utanför den akademiska sfären även om både skolade musiker återfinns i vissa hårdrocksband precis som vissa hårdrockare utbildar sig inom musik och senare återfinns på lärarpositioner inom musikutbildning. Trots att hårdrock är en gigantisk genre både sett till antalet lyssnare och musiker som gillar och spelar hårdrock har genren inte den självklara koppling till musikstudier som andra genrer som till exempel jazz och klassisk musik har. Det jag vill göra i min undersökning är helt enkelt att vända på steken och se vad som händer. Tänk om min värld var den normala? En värld där hårdrock i sångundervisningen är en självklarhet och ingenting konstigt. Det jag vill undersöka är hur hårdrock fungerar som inriktning inom musikundervisning. Under min egen sångundervisning både på gymnasie-, högskole- och musikhögskolenivå har det varit ytterst ovanligt med hårdrock som repertoar (2 år som bi-instrument på gymnasiet, 2 år som bi-instrument på folkhögskola samt 4 år som huvudinstrument på musikhögskolan). Oftast har sångpedagoger enligt min erfarenhet väldigt lite erfarenhet av hårdrock och känner sig därför inte bekväma med att lära ut det.
PROBLEMFORMULERING, SYFTE OCH
FRÅGESTÄLLNINGAR
Problemformulering
Under mina år av musikstudier tycks det mig som att hårdrock är en genre som existerar utanför den akademiska sfären. Utifrån min erfarenhet som sångelev lyser hårdrocken med sin frånvaro både under mina privata sånglektioner samt gemensamma sånglektioner i grupp. Dyndahl & Nielsen (2014) menar att det fortfarande finns ett visst avstånd mellan hårdrock och musikutbildning.
Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur sångundervisning i hårdrock fungerar för sångare med en annan sångbakgrund.
Frågeställningar
Hur fungerar hårdrock som genre och undervisningsmaterial i sångundervisning?
Hur upplever sångare med en annan sångbakgrund hårdrock som genre och undervisningsmaterial i sångundervisning?
BAKGRUND
I bakgrundsdelen förklaras inledningsvis hur en ”normal” sånglektion kan se ut. Denna beskrivning stämmer givetvis inte i alla fall, men är tänkt att ge en generaliserande bild av hur det ofta ser ut inom svensk sångpedagogik. Jag utgår till stor del ifrån min egen erfarenhet av sångundervisning men har även sökt stöd i läroböcker i sång. Jag går även igenom genrebegreppet hårdrock för att förklara både genrens bredd och innehåll i stort. Sedan följer en översikt över vissa sångtekniska termer som är av relevans. Jag kommer också att redovisa forskning som undersöker hårdrock inom högre utbildning. Slutligen kommer också några rader om instrumentallärarens roller.
Bilden av en sånglektion
Utgångspunkten för vad en ”vanlig sånglektion” är brukar se ut ungefär så här: Sångpe-dagogen sitter vid ett kompinstrument (vilket i stort sett alltid är piano) och styr därifrån lektionen. I rummet finns även en spegel samt notställ. Ibland finns även sångmikrofon med stativ. Lektionen inleds med en serie uppvärmningar. Dessa instrueras och styrs oft-ast ifrån pianot kombinerat med rösten.
Det är inte helt enkelt att hitta stöd för något som ofta tas för givet. Det har blivit en slags praxis att sånglärare och piano hör ihop. Ett exempel på pianots självklara plats i sångpe-dagogisk litteratur går att finna i boken Öva sång och bli vän med din röst av Ing-Marie Janzon (2007). Trots att det inte nämns specifikt i boken att sångundervisning oftast kret-sar kring ackordinstrumentet piano så finns det passager som insinuerar instrumentets givna plats kring övande av sång. Ett exempel går att finna i delen ”om att studera in en ny sång”: ”Börja med att lyssna på sången och var lyhörd för vad den vill förmedla. Spela igenom den på pianot och om du inte kan spela själv, kanske du kan be någon annan spela den för dig” (Janzon, 2007, s.23). Det tas på det stora hela för givet att sångaren alltid har ett piano till hands. Givetvis är det inte tabu att till exempel inom musikhögskolans loka-ler leda sång via gitarr. Det är bara inte speciellt vanligt. Robin Strandgård (2017) tar i inledningen till sitt examensarbete (musiklärarexamen, Piteå universitet) upp samma pro-blematik. Han skriver om hur alla sånglärare som undervisat honom uteslutande har an-vänt piano och röst för att förebilda material och leda lektionerna. Strandgård har precis som jag själv också haft sånglektioner både på gymnasiet, folkhögskola samt universitet.
Vad är hårdrock?
Men vad är egentligen hårdrock? Nationalencyklopedin beskriver hårdrock som: ”samlande benämning på ett brett spektrum av delgenrer inom rockmusiken som känne-tecknas av bland annat hög volym, virtuost gitarrspel – ofta med utpräglade riff och distorderad klang – och kraftfull sång, ofta sjungen i ett högt register” (Nationalencyklopedin, 2021)
Hårdrock kan soundmässigt låta mycket olika. Både instrumentalt och sångmässigt. Hårdrock kan ses som en översättning av den engelska termen ”heavy metal” vilket också är varför jag ibland använder båda dessa termer, heavy metal i synnerhet när jag refererar
till källor som utgår från just denna terminologi. Andrew L. Cope (2010) har skrivit en hel bok om heavy metal musikens framväxt från sent 60-tal/tidigt 70-tal och dess utveckl-ing från gruppen Black Sabbath. Cope menar att Black Sabbath är det första riktiga heavy metal-bandet (deras första album släpptes 1970). Black Sabbath spelade ursprungligen en form av tung bluesinfluerad rock som kännetecknas av bland annat tunga distade elgi-tarrsriff och ockulta lyriska teman. Cope väljer också att göra en distinkt skillnad i att som motpol kategorisera bandet Led Zeppelin som ”hard rock”. Led Zeppelin har dock influerat otaliga hårdrocksgrupper. Det kan vara så att den svenska termen hårdrock är något bredare än termen heavy metal. Enligt min erfarenhet brukar det som Cope (2010) särskiljer som hard rock också inkluderas i det svenska begreppet hårdrock, åtminstone i en viss mån. Beskrivningen från nationalencyklopedin ger dock en tydlig bild av genrens kärna. I min undersökning har jag valt att inkludera musik som kategoriseras som hard rock i begreppet hårdrock vilket gör att både Led Zeppelin och Black Sabbath kan bli aktuella som repertoar under mina lektioner.
Hårdrock har ett gigantiskt antal subgenrer vilka på olika sätt skiljer sig från det ursprung-liga heavy metal-soundet. Hårdrockens olika delgenrer är dock för många för att nämnas i denna uppsats, för en bra översikt se Hillier (2020). Jag kommer ändå ta upp några exempel. I vissa undergenrer till hårdrock kombineras influenser från andra genrer utan-för hårdrocken. Symfonisk metal är en variant av olika genrer inom hårdrock där influ-enser från klassisk musik inkorporeras. Den enklaste varianten att beskriva är symfonisk heavy metal som förutom element av heavy metal också brukar innehålla klassisk sång (ofta kvinnlig sång), keyboardcentrerade arrangemang och ibland även orkestrering. Ett exempel på symfonisk heavy metal är det finska bandet Nightwish. Ett annat exempel på en subgenre som inkorporerar musik utanför hårdrocken är folk metal. Folk metal kom-binerar folkmusik och hårdrock och innehåller förutom elgitarr, trummor och bas ofta andra instrument otypiska för hårdrock som till exempel fiol eller banjo. Ett exempel på band som spelar folk metal är det finska bandet Korpiklaani.
Enligt David Brackett (2016) är musikalisk genre ett diffust begrepp då tid är en faktor som gör att alla genrer är i ständig förändring. Hårdrock är en genre som fortfarande växer och utvecklas åt nya håll så att förstå vad som räknas som hårdrock är inte alltid helt lätt. Brackett (2016) menar dock att ingen genres spännvidd är oändlig och att olika faktorer såsom både sociala och musikaliska regler dikterar villkoren för en genre. Hillier (2020) menar att ett övergripande antal av subgenrer till heavy metal uppstod under 80-talets senare hälft och 90-talets början. Han har även kategoriserat och kartlagt en stor andel subgenrer till heavy metal som han räknar in i ”major/minor/hybrid subgenres” samt en fjärde kategori ”related genres”. Hillier har även delat in extrema metalgenrer (som till exempel grindcore och melodic death metal vilka båda brukar innefatta mycket snabba tempon och sångtekniker såsom ”growl” och ”skriksång”) i separata fält med kopplingar till andra subgenrer inom hårdrock. Hillier (2020) hävdar att parametrarna för vad som räknas som heavy metal alltid varit svårtydda och att andra parametrar förutom sound också spelar in.
Att undervisa i hårdrockssång
Att sjunga och undervisa i hårdrock innebär ett fokus kring vissa specifika klangideal. Dist (distorsion) är en vanlig teknik (eller så kallad rösteffekt) som används vid hård-rockssång. Men vad är egentligen dist? Zangger Borch (2012) beskriver dist som något
som ofta förekommer i höga tonlägen med högt lungtryck. Han menar att struphuvudets delar ovanför stämbanden inkluderas i vibrationen (det vill säga ljudet som uppstår, då ljud består av vibrationer i luften). Din röst distar naturligt i vissa situationer. Till exempel om du har vanan att svära när du slår tån i byrån eller liknande och utbrister i ett ”Aj, Satan också”, så har du troligen ett visst mått av dist i rösten. ”Rasslet” som kommer ifrån halsen och som ”grumlar” den rena tonen något är det som är disten. Zangger Borch (2008, sidan 8 i den inledande summeringen) skriver att många sångare har svårt att ap-plicera dist-effekten på sin sång då deras röst inte klarar av påfrestningen.
Inom sång brukar man dela upp rösten i olika register. Terminologin är inte helt självklar men traditionellt brukar man dela upp rösten i bröstregister och falsettregister/huvudklang (Zangger Borch, 2012). Bröstregistret ligger vid talrösten och falsettregistret om du sjunger en ljus ”luftig” ton utan stor volymstyrka. Röstforskaren Johan Sundberg (2001) menar dock att kvinnorösten till skillnad från mansrösten innehåller 3 typer av register - bröstregister, mellanregister och huvudregister. I hårdrock används i huvudsak bröstre-gistret. Men huvudregistret kan förekomma vid höga skrik eller i andra subgenrer.
Hårdrock inom högre utbildning
Dyndahl & Nielsen (2014) skriver om skiften inom inkluderingen av genrer inom den skandinaviska musikundervisningen. De menar att trots att utvecklingen inom den högre musikutbildningen varit långsam och fokuset ursprungligen legat på konstmusik (klassisk musik), så har en förändring börjat ske för inkludering av andra musikaliska genrer. Status och kulturellt värde på vissa genrer har ökat och därmed har också nyttan av kunskap inom dess musikaliska områden bedömts som mer värdefull. Dyndahl & Nielsen (2014) nämner att rock historiskt har fungerat som en motkultur mot både samhällets normer och traditionell musikkultur. Dyndahl & Nielsen (2014) tar i sin text upp ett fall där lärare på en svensk gymnasieskola diskuterar hur en hårdrocksensemble på skolan som agerar självständigt utan större inflytande av en lärare ses som något positivt och autentiskt. Hårdrock existerar alltså inom skolverksamhet i vissa fall, men detta exempel fungerar enligt Dyndahl & Nielsen (2014) också som ett bevis på det avstånd som fortfarande finns mellan hårdrock och musikutbildning även när hårdrock har en plats i musikundervisning. Hårdrocken kan tillsammans med punken ses som olika faser och en vidareutveckling av rockens initiala motkultursroll. Under mina totalt 8 år av sångundervisning inom högre utbildning (se inledning) har jag vid enbart ett tillfälle blivit tilldelad en låt med anknyt-ning till hårdrock.
Instrumentallärarens roller
Robert Schenck (2006) skriver i sin bok Spelrum om instrumentallärares olika roller. Hur dessa går att dela upp i 3 olika kategorier: I, M och P, vilket står för: instrumentallärare, musiklärare, och pedagog. I rollen som I sysslar läraren med sådant som hör instrumentet till, till exempel fingersättning eller att vinkla vokaler. I rollen som M har läraren ett större fokus på teoretiska kunskaper. I rollen som P har läraren ett pedagogiskt perspektiv där läraren i första hand vill ge eleven så goda förutsättningar som möjligt för sitt lärande. Schenck (2006) tar upp något som han kallar för ”jag-kan-känslan”. Detta kan ses som
en pedagogisk ansats för att skapa några av dessa goda förutsättningar. Han menar bland annat att lämplig succesiv svårighetsgrad samt ett fokus kring inte bara utmanade material utan även sådant som eleven klarar av kan stärka elevens självförtroende. Jonas Aspelin (2015) skriver i sin bok Inga prestationer utan relationer om forskning som tyder på att starka relationer mellan lärare och elev är en betydande faktor bakom elevers faktiska prestationer.
METOD
I metoddelen kommer jag att presentera hur urvalet av deltagare har skett. Jag kommer även att gå igenom planering och förberedelser inför mina lektioner. Jag förklarar även hur dokumentation av undersökningen har skett. Slutligen redovisas dom forskningse-tiska principer jag har förhållit mig till under studiens gång.
Urval
På grund av pandemisituationen i och med covid 19-virusets spridning inom Sverige be-slutade jag att helt fokusera min urvalsgrupp kring studenter på musikhögskolan. Detta kanske hade blivit mitt urval i vilket fall, men stränga regler kring vem som får använda musikhögskolans lokaler kring pandemin och brist på andra bra lokaler var avgörande faktorer för mitt beslut att avgränsa undersökningen till musikhögskolestudenter. För att hitta kandidater till min undersökning annonserade jag i en grupp för studenter på musik-högskolan på den sociala nätplattformen Facebook. Därifrån fick jag kontakt med 4 del-tagare som visade intresse. Egentligen något fler än vad jag hade tänkt. Men på grund av eventuella bortfall samt ett gediget personligt intresse i att undersöka hur jag faktiskt trivs med att jobba som sångpedagog beslöt jag mig för att acceptera alla 4 ansökningar. En deltagare blev tvungen att tacka nej på grund av oförutsedda händelser och därmed skedde ett bortfall.
Planering och förberedelser
Innan jag kunde starta min undersökning krävdes en del förberedelser. Jag går även ige-nom mitt val av undervisningsmaterial samt lektionsplanering.
Förberedelser
Jag har stor erfarenhet av instrumentet sång och musikstilen hårdrock. Men min erfaren-het som lärare och speciellt som sångpedagog är betydligt mindre. Jag beslöt mig därför att ha 2 ”provlektioner” med klasskamrater som också har sång som huvudinstrument för att förbereda mig. Min tanke från början var att starta lektionen med några enkla upp-värmningar där piano kunde komma att användas. Jag tänkte dock fokusera på att använda elgitarr som kompinstrument. Men efter feedback och egna observationer kring mina test-lektioner ansåg jag att pianot var helt överflödigt och beslutade därav att enbart använda elgitarr som kompinstrument. Detta fungerade även som en bra anpassning till covid19 då jag därmed kunde hålla mig på ena sidan av rummet vid förstärkare och trumset och hänvisa deltagarna till den andra sidan av rummet där pianot stod. Genom att placera ett notställ på andra sidan av rummet bredvid pianot förstod deltagarna att detta var deras plats. Jag bokade ett ensemblerum för alla lektioner så att det skulle finnas gott om plats, men också för att det var en bra lösning då all utrustning jag behövde använda mig av (gitarrförstärkare samt mixerbord och P.A-system för ljuduppspelning) redan fanns på plats i rummet. Andra förberedelser bestod av ”plankning” av låtmaterial och övning av låtar. Jag funderade även en del kring hur transponering av låtar skulle ske. Capo (en sorts verktyg för att lätt byta tonart på gitarr) blev en bra lösning för att enklare kunna byta tonart. Jag använde mig också av en andra nedstämd elgitarr (C, F, Bb, Eb, G, C i stället
för E, A, D, G, B, E) för att ett av mina låtval krävde det. Jag hade dock turen med mig och behövde aldrig använda mig av capo under lektionerna.
Undervisningsmaterial
Jag funderade en hel del kring vilket låtmaterial jag skulle använda i min undersökning. Ursprungligen tänkte jag bara ha en låt, men då jag i slutändan fick fler ansökningar än vad jag ursprungligen tänkt beslöt jag mig för att ha några alternativ på låtar. The Quill är ett svenskt hårdrocksband där den erkänt duktiga svenska hårdrockssångaren Magnus Ekwall huserar. Jag har valt deras låt ”Spinning around”. The Quill är ett band som har tydliga soundmässiga influenser från Black Sabbath men även besitter mer moderna drag ur subgenren stonerrock. Som ett andra alternativ valde jag låten ”Green machine” av amerikanska stonerrock-bandet Kyuss. Hillier (2020) refererar dock till Kyuss som ”sto-ner metal”. Sången på låten ”Green machine” ligger lägre i tonhöjd än vad sången gör på låten ”Spinning around”. I båda dessa låtar använder sångaren en hel del dist på rösten. Ett tredje alternativ var låten ”The wicker man” av heavy metal-gruppen Iron Maiden. ”The wicker man” blev aldrig använd under lektionerna. Låten ”War pigs” av Black Sab-bath var mitt fjärde och sista låtval. Ozzy Osbourne är den sångare som är mest förknip-pad med bandet Black Sabbath och sjunger på de flesta av bandets skivor. Han sjunger vanligtvis med en ganska stor och ren klang. Tanken var att låtarna av The Quill och Iron Maiden skulle användas för sångare som trivdes bättre i högre tonarter och låtarna av Kuyss och Black Sabbath för de sångare som trivdes bättre i lägre tonarter. Jag funderade också kring låtval med kvinnliga sångare som frontfigur, men hade svårt att hitta material. Därav ansåg jag det bättre att använda låtar jag kände mig någorlunda bekant med så att inte för mycket tid gick åt till att leta efter nytt material samt att hinna lära sig detta.
Lektionsupplägg
I hårdrockens värld används sällan noter. Därav kändes det också mer autentiskt att lära ut mitt material genom lyssning och förebildande. Valet att lära ut genom förebildande kan också motiveras genom Zangger Borch (2012, s.61) som skriver i sin bok stora sång-guiden att det enklaste sättet att lära sig ett visst sound är att härma. Varje deltagare blev tilldelad en hårdrockslåt under första lektionen och försågs med utskriven text under första lyssningstillfället av låten. Under lektion 1 för alla deltagare använde jag mig av denna planering:
1. Introduktion, välkomnande, inledande frågor 2. Generell uppvärmning
3. Teknikövning med anknytning till rock 4. Introducera låt (Lyssning)
5. Hitta en passande tonart 6. Lär ut sångmelodin
7. Jobba med sångarens teknik och uttryck
Under inledningen av lektionen ställde jag några inledande frågor för att få lite förkun-skaper kring personerna i min studie. Dessa frågor varierade något mellan de olika delta-garna och var både av social och musikalisk karaktär. Huvudsakligen rörde det sig om
musikalisk bakgrund samt sociala frågor för att få personen att känna sig välkommen och trygg i undervisningsmiljön.
För att jobba med sångarens teknik använde jag en ganska enkel sångövning som i en durskala består av tonerna 1-3-5-6-4-2-1. Jag delade upp denna övning i 3 steg.
Steg 1: ”Normal” klang. Steg 2: ”Stor” klang.
Steg 3: ”Arg/Irriterad” klang
Övningen bytte succesivt också tonart för att stretcha och värma upp rösten. Steg 1 bestod enbart av att härma melodin några gånger. Vid steg 2 tänkte jag mig en klang ungefär som Bruce Dickinson i Iron Maiden använder när han sjunger. Jag använde mig då av fraser i stil med ”här kommer jag, den store kejsaren!” och liknande för att ge sångaren en bild av hur den förväntas sjunga. Min tanke var att tänka pompöst och uppblåst som en någon form av överdriven teaterkaraktär skulle vara en hjälp för att hitta en något ”överdriven” och stor klang. För steg 3 konstruerade jag ett scenario vid en camping där en ”irriterande unge” konstant rotar i din campingryggsäck och snor dina favorit-tilltugg. ”Hörudu, lägg av med det där” eller ”Emil, nu låter du bli mina grejjer” var den typ av fraser jag använde som en hjälp för att få deltagarna att hitta en riktning i sitt uttryck. Jag använde sedan steg 2 och 3 som exempel på den typ av energi och uttryck som går att använda i rocksång.
För lektion 2 hade jag ursprungligen planen att precis som under en riktig sånglektion utgå mycket mer ifrån sångarens egna idéer och preferenser. Jag upplevde däremot att konceptet rocksång var så pass främmande och nytt för alla deltagare så jag beslöt mig för att i stället anpassa det andra lektionstillfället utifrån vad jag ansåg varje deltagare behövde. Vid lektion 2 spenderades mer tid åt att sjunga hårdrockslåtar, så teknik-övningen slopades och uppvärmningen förkortades.
Dokumentation
För att dokumentera lektionerna använde jag mig i första hand av ljudinspelning. Varje sånglektion följdes upp av en kort kvalitativ intervju som också spelades in. Som ett extra stöd använde jag mig även av loggbok.
Inspelning
Alla lektioner samt intervjuer spelades in på min dator i programmet Audacity via min laptops inbyggda mikrofon. Ljudkvalitén sågs inte som någon stor prioritering men blev bättre än jag förväntat mig.
Korta intervjuer
För att verkligen uppnå syftet och komplettera min egen uppfattning med deltagarnas faktiska upplevelse följdes varje lektion upp med en kort kvalitativ intervju på 4 frågor per tillfälle. Ett alternativ jag också övervägde var att skicka ut en enkät där deltagarna på så vis hade fått möjligheten att svara i lugn och ro och därmed fått möjlighet att fundera längre tid över sina svar. Bryman (2018, s.287) påpekar att enkäter kan förhindra en del
skevheter som uppkommer i och med att deltagare i intervjuer tenderar att svara för att vara intervjuaren till lags (detta kan ske omedvetet). Jag beslutade mig dock för att en kort efterföljande intervju bättre fångar den faktiska känslan och upplevelsen som delta-garen upplever i stunden. Intervjufrågorna återfinns som bilaga 2.
Loggbok
För att dokumentera lektionerna använde jag mig även loggbok. Jag försökte planera ti-den så att jag oftast hade tid över direkt efter lektionerna för att föra loggbok. Jag utgick från ett sätt att skriva loggbok som Bjørndal (2005) beskriver som ostrukturerad loggbok. I den ostrukturerade loggboken skrivs tankar ner i den ordning dom uppstår och den enda struktur som krävs är att olika tidpunkter tydligt skiljs åt. Han nämner också den struktu-rerade loggboken vilket djupare analyserar skeenden genom att tolka och reflektera över händelser mer detaljerat. Loggboken var främst till hjälp för att få en bra överblick över varje deltagare efter första lektion.
Forskningsetiska principer
I arbetet med min undersökning har jag utgått ifrån fyra grundläggande forskningsetiska principer vilka Bryman (2018) sammanfattar i boken samhällsvetenskapliga metoder. I Sverige har dessa även formulerats i ett dokument utgivet av Vetenskapsrådet (2002). Dessa principer innefattar informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Informationskravet innebär att alla deltagare är medvetna om undersökningens syfte och vilka moment som ingår i undersökningen. Det skall också tydliggöras att deras medverkan är helt frivillig och att deltagarna när som helst har rätt att hoppa av utan att behöva redovisa orsaken. Samtyckeskravet innebär att deltagarna har rätt att själva bestämma över sin medverkan, vilket i fallet av minderåriga deltagare krä-ver vårdnadshavares godkännande. Konfidentialitetskravet innebär att alla uppgifter kring deltagare i undersökningen är konfidentiella. Nyttjandekravet innebär att alla uppgifter som samlas in under undersökningens gång enbart får användas för forskningens ända-mål. Innan sånglektionerna ägde rum skickade jag ett dokument till alla deltagare där det tydligt framgick vad syftet med undersökningen var, att undersökningen var frivillig samt att alla uppgifter kring deltagarna skulle behandlas konfidentiellt och att deras identitet skulle anonymiseras. I dokumentet tydliggjorde jag även att alla uppgifter som rör delta-garna kommer att användas enbart för forskningens syfte och ingenting annat. Jag klar-gjorde även att jag ämnade spela in lektioner och intervjuer, men tydligklar-gjorde att inspel-ningen av lektionen enbart var i kompletterande syfte, varav jag enbart krävde godkän-nande för intervjudelen och ansåg det acceptabelt att tacka nej till inspelning av lektions-delen. Mejlet jag skickade ut till deltagarna finns bifogat som bilaga 1 i slutet. Syftet och frågeställningarna har ändrats något under studiens gång varav formuleringarna skiljer sig något mellan utskicksmejlet (bilaga 1) och Studiens Syfte, problemformulering och frågeställningar.
RESULTATPRESENTATION
Jag kommer här att presentera resultatet av undersökningen. Jag kommer att ge en övergripande bild av varje lektion och efterföljande intervju samt gå närmare in på vissa delar jag fann extra intressanta utifrån undersökningens syfte. En del av det som inte är med i den skrivna texten är socialt prat i olika former som utspelas mellan dom olika stegen i min lektionsplanering. Det blir också en hel del prat om olika hårdrocksgrupper och sångare. Alla sångare utrycker också någon gång under lektionerna nästan ordagrant ”Jo, men sjunga hårdrock är ju ganska svårt”. Jag ger också en hel del positiv feedback och gör mitt bästa för att skapa en avslappnad och opretentiös stämning i rummet, vilket det så klart kan finnas ett pedagogiskt värde i att analysera. Men på grund av platsbrist och för att jag vill ha ett tydligare fokus kring delar som jag upplever som mer relevanta sållas mycket av detta bort ifrån dessa sammanfattningar av lektioner och intervjuer.
Stefan, 25
Stefan går en kandidatutbildning med inriktningen jazz och rock. Vilket Stefan menar består till övergripande delen jazz och snarare pop än rock när något annat än jazz före-kommer. Han har tidigare haft sånglektioner på musikhögskolan som ett bi-instrument. Hans tidigare musicerande har kretsat kring sång och gitarr men i sin nuvarande utbild-ning är fokuset elbas.
Lektion 1
Jag hälsar Stefan välkommen och ställer några inledande frågor kring hans bakgrund. Vi värmer upp kropp och röst med lite enklare övningar. När vi sedan kommer till steg 3 (teknikövning med anknytning till rock) i min lektionsplanering händer något intressant. Stefan har från början inga problem att intonera och härmar melodin enkelt. Men efter ett tag hamnar en av tonerna emellanåt ur pitch. Att jag väljer att ta upp detta struntfel är på grund av att det senare återkommer hos andra deltagare. Vi går sedan vidare till det andra (större klang) och tredje steget (distad klang) i övningen. Till Stefan har jag valt att jobba med låten ”Green machine” av bandet Kyuss. Jag spelar upp låten via spotify i rummets högtalare, ger Stefan en text och ber honom att följa med i texten och gärna nynna med till låten. Jag spelar sedan igenom låten på elgitarr och sjunger till en gång ensam. Stefan anser att låten ligger något högt för honom så vi sänker Tonart från C till Bb. Jag stämmer ner den mörkaste strängen på min redan nedstämda gitarr (Stämd som en vanlig gitarr men med tonen C som grundton) till Bb. Riffet är ganska enkelt så jag provar att spela igenom det i den nya stämningen och det tar inte lång stund att anpassa det till den nya tonarten. Härnäst sjunger vi låten tillsammans och slutligen överlåter jag sångarrollen till Stefan. Stefan känner sig osäker på rytmerna och delar av melodin så vi sjunger den till-sammans A capella en gång mot en puls.
- Vad är starttonen på första och tredje (frasen)? undrar Stefan. - Ja… I’ve got a war inside my head.
- …I’ve got…
- Precis, där har du den!
Efter att vi gått igenom versen lite tydligare hjälper jag även Stefan med refrängen som han är osäker på. Nu klarar Stefan självständigt av att sjunga vers och Refräng. Härnäst vill jag hjälpa Stefan att hitta lite mer ”rockig” karaktär på rösten.
- Nu provar vi refrängen igen! Vem är det som står där borta och rotar i din ryggsäck? frågar jag.
- Det är ju Emil. - Ja, förbannade Emil.
Stefan skrattar till. Jag ber honom att visualisera Emil som står 10 meter längre bort och rotar i Stefans ryggsäck på en campingplats.
- Ha bara lite det i huvet, säger jag. Du behöver inte vara jättearg, men lite smått irriterad bara. Tänk lite så.
Stefans klang förändras inte jättemycket. Vi sjunger vidare på låten ett par gånger till. Sången är bra och tydlig men vi hittar inte riktigt fram till ”rock-soundet” jag är ute efter under den första lektionen. Men jag inser att både sångsättet och låtmaterialet är relativt nytt för Stefan och ser i stället fram emot nästa lektion när han fått öva och ”sova på saken”.
Intervju 1
Stefan uppger att han inte lyssnar så mycket på hårdrock nu längre, men berättar han lyssnat en hel del på hårdrock tidigare och har ganska bra koll på genren. Han menar att han inte direkt letar efter ny ”sån musik” men nämner ändå Thin Lizzy (äldre hårdrock, 70-tal – på engelska brukar termen ”classic rock” användas) som ett band han ofta åter-kommer till och att han generellt uppskattar hårdrock.
- Jag lyssnar ändå på rock och metal som när jag lyssnar på pop. Det blir ju väldigt lättillgängligt, när man är insatt i rock och metal. Men vägen dit är ju ganska lång, säger Stefan.
Stefans tidigare erfarenheter inom (generell) hårdrocksång är inte stora. Han nämner dock hur han i yngre ålder ”growlade” (extrem metalsång i ett väldigt lågt läge, för referens se death metal-bandet Cannibal Corpse) i ett tvåmannaband med en kompis. Men att den var ett enstaka infall och att han senare föll mot andra typer av musik.
Stefan upplever att låtmaterialet var hårdare än vad han trodde att det skulle vara. Men blev heller inte direkt förvånad över låtval. Han upplever dock att det är ovant och svårt att hitta den typen av sång som låten kräver. Men säger också att han förstår precis vad jag är ute efter.
Stefan upplever elgitarr som något ovant att sjunga till och nämner hur han oftast övar till piano när han sjunger själv. Pianot har också haft en central roll i de sånglektioner han har haft. Han tycker att elgitarren därmed är något svår att intonera till, men tror att dessa problem till största del beror på en ovana att sjunga till elgitarr. Stefan tycker att elgitarr
ändå känns mycket naturligt att sjunga rock till och tror inte att lektionen blivit lika bra ifall att jag hade kompat honom med ett piano.
Lektion 2
Innan den andra lektionen med Stefan skriver jag ett mejl där jag ber honom att gärna lyssna några gånger på låten ”War pigs” av gruppen Black Sabbath. Jag ser detta som en möjlighet att dels ha en låt som passar lite bättre med hans register (någonstans mellan bas och tenor) men också för att jag misstänker att den kommer att passa naturligt bra med hans röst samt vara en lättare ingång mot rocksång då den inte bygger på distad sång. Eftersom vi under lektionen refererar till formdelarna som inkluderar sång i låten ”War pigs” som A-del och B-del kommer jag även att göra det i texten.
Stefan återvänder till den andra lektionen och han har övat och funderat en del kring sin mer distade rockröst. Han har lyckats komma en god bit på vägen och jag tycker att han har lyckats förstå själva konceptet. Då jag märkte att ”Green machine” blev en väldigt svår ingång tyckte jag att det var bra ifall vi hade en andra låt att jobba med som inte var lika krävande. Han säger att han har hunnit lyssna igenom ”War pigs” ett par gånger. Jag förklarar att jag inser att jag har gett honom en ganska svår första låt, men att det heller inte är helt lätt att välja material utan stora förkunskaper kring sina deltagare. Vi värmer upp och fortsätter att prata både om sångteknik blandat med mer socialt prat. Efter en kort uppvärmning lyssnar vi igenom delar av låten ”War pigs”. Under dom inledande takterna berättar jag att jag tyckte det kändes rimligt att ge Stefan en andra låt att jobba med på grund av svårighetsgraden på den första låten. Jag frågar om tonarten känns rimlig, då jag tror att den kommer passa bra till Stefans röst. Förutom ett kort högt parti (Sångaren Ozzy Osbourne sjunger, ”Oh lord yeah” i slutet av ”A-delen”) som mer kan ses som ren orna-mentering (utsmyckning) tror Stefan att det ska fungera bra. Jag förklarar för Stefan att det partiet inte är jätteviktigt och att han kan ändra melodin och till exempel gå ner i stället för upp i tonhöjd på det stället i låten. B-delen misstänker Stefan dock är för hög. Jag förklarar att vi avvaktar med det partiet och fokuserar på versen i första hand.
- Vi testar! Och blir det kaos så sänker vi den! säger jag.
Jag hänvisar till min teknikövning under den första lektionen och förklarar att Stefan nu kan tänka sig in i steg 2 som är av karaktären stort och kraftfullt men inte alls behöver bekymra sig över någon dist. Efter lite ytterligare prat kring sång och låten så provar vi. Stefan minns melodin så pass bra att det räcker med att jag räknar in och börjar spela samtidigt som han börjar sjunga.
- Det här blev ju skitbra, den passar ju jättebra med din röst! utbrister jag glatt. Vi spelar igenom versen några gånger till. Jag nämner för Stefan att vissa fraser är extra bra och han kan försöka behålla den typen av energi igenom hela versen för ett mer ”rock-igt” sound, men att det också låter väldigt bra på sättet han redan sjunger. Stefan har en klang som påminner om sång inom soul-musik men fortfarande är kraftfull. Då Stefan utryckt oro över att ”B-delen” av låten är för hög så sänker vi låten ett helt tonsteg. Det går ganska snabbt att ”lära om” riffet i den nya stämningen och tar mig ungefär en halv minut funderande och spelande innan jag är redo. Både jag och Stefan upplever en viss osäkerhet över sången på B-delen och det hela urartar efter en stund. Jag har även svårt
att spela och sjunga samtidigt. Jag tar beslutet att vi bör gå vidare till att sjunga låten ”Green machine” istället.
- Nu kan du ju lägga hur mycket dist du tycker känns rimligt, säger jag. Du kan lägga lite som du vill.
- Ja, nickar Stefan.
- Lite soft bara till att börja med. - Ja, bekräftar Stefan.
Vi spelar igenom låten. Ett underligt infall gör att jag sedan ber Stefan tänka sig att han är nästan dubbelt så gammal och har ett stort skägg och har spelat i rockband hela sitt liv. Jag skapar en slags karaktär åt Stefan på plats och vi pratar en del om Lemmy som sjunger i bandet Motörhead men även andra rocksångare med olika karaktär på rösten. Jag ber honom också tänka tillbaka till steg 3 i teknikövningen. Jag demonstrerar hur den här karaktären skulle sjunga låten. Karaktären har redan en ganska ”skrovlig” röst när han pratar vilket jag också demonstrerar.
- Tänk att du har lite mer skägg och är lite mer äldre och sliten…och se hur du sjunger då, säger jag.
- Ja, haha, skrattar Stefan.
- Jättekonstiga instruktioner, säger jag och flinar till.
Stefan fortsätter att skratta. Uppmuntrande ber jag honom att prova och ser hur det går. Vi spelar igenom låten en gång till. Stefan sjunger. Instruktionerna visar sig ha effekt. Jag ger Stefan beröm för sången som nu speciellt på versdelen har börjat närma sig soundet vi eftersträvar. Vi fortsätter med låten en stund till. Jag berömmer Stefan för att ha nått en ny nivå jämfört med under den första lektionen och berättar att han verkligen har lyck-ats hitta sin rock-röst. Jag förklarar att potentialen verkligen finns och att det enda han behöver göra för att komma vidare är att öva.
Intervju 2
Stefan berättar att han inte hade några konkreta förväntningar på lektionerna. Men berät-tar att han vid olika tillfällen upplevt fenomenet dist i sin röst och nämner att det är något han varit intresserad av att utforska. Han nämner återigen att låtvalet (låten ”Green machine”) var betydligt hårdare än vad han förväntat sig. Stefan tycker att teknikövningen har varit användbar och säger att han troligtvis kommer ha användning av den i framtiden. Han menar att steg 2 och 3 är applicerbara och användbara utanför själva övningen. Han berättar att låten ”Green machine” blev lättare att sjunga när han fokuserade mindre på att skapa dist i rösten och fokuserade desto mera på att vara arg på Emil (den fiktiva karaktären som rotar i hans campingryggsäck). Stefan tycker att låten ”War pigs” var enklare att ”ta till sig” då den ligger närmare sättet han är van att sjunga och beskriver den som ”mer naturlig. Han tycker också att låten ”Green machine” var lite för svår att börja med då sången innehåller väldigt mycket dist och att det vore lättare att börja med en sång där disten finns med men inte är lika framträdande.
- Ja, men att man har någon låt som har lite dist i sig, förklarar Stefan. Att man fokuserar på det området typ. Att man hittar någon form av kombination av dom här 2 låtarna.
Stefan tycker inte att lektionerna förändrat hans syn på sång inom hårdrock. Men nämner ändå att han kommit till viss insikt att det finns större bredd på vad rocksång kan vara än han tidigare tänkt.
- Det finns så mycket, säger Stefan. Jag är helt säker på att det finns något i en genre som tilltalar alla liksom. Oavsett om man tycker om den genren eller inte. Det är nog en bra grej att ha i undervisning också så att folk inte får panik när du kommer ”jag tänkte att vi skulle sjunga lite hårdrock” och dom tänker ”åh, nej nu måste jag growla” (Stefan syftar på en sångteknik som används i death metal)
- Ah, precis…
- Men det egentligen är Ozzy Osbourne (sångaren i Black Sabbath).
Ewa, 30
Ewa går kandidatutbildning med inriktning jazz och rock. Ewa är mestadels van att sjunga jazz och att använda en mjukare karaktär på sin röst. Ewa har en ganska blandad bak-grund, bestående av både olika instrumentlektioner och ett stort intresse för teater. Hon har studerat både teater och musik på folkhögskola i olika etapper av sitt liv.
Lektion 1
Jag hälsar Ewa välkommen och vi pratar lite socialt en stund. Vi pratar också lite om Ewas bakgrund.
- Men du går jazz och rock eller hur? frågar jag.
- Rock? Understryker Ewa med viss ironi och himlar med ögonen.
Ewa förklarar att hennes utbildning trots namnet i stort sett inte innehåller någon rock. Vi gör några enklare uppvärmningar för att aktivera kroppen och rösten. Jag kompar på gitarr och vi sjunger igenom melodin på min teknikövning (punkt 3 i lektionsplaneringen). In-ledningsvis glider Ewa ibland ur pitch på en specifik ton i övningen. Vi går även igenom steg 2 och 3 i övningen och Ewa får prova på att både sjunga kraftfullt och med hög volym (vilket fungerar bra) samt med lite mer distad klang (vilket det märks är ganska ovant och nytt). Jag har valt låten ”Spinning around” med gruppen The Quill då jag har en viss förkunskap om Ewas röst och tror att den ligger någorlunda bra registermässigt. Jag slår i gång låten och ger Ewa en text att följa med i. Ewa finner sig ganska snabbt och börjar sjunga med i låten nästan på en gång. Hon tycker att låten ligger ganska bra i sin ur-sprungliga tonart så vi behåller den. Jag får några teknikmässiga frågor om vad jag gör med rösten när jag sjunger med min ”rockröst”, men känner att jag har svårt att förklara med sångtekniska termer vad det är jag gör. För mig känns det mycket enklare att beskriva känslan i kroppen, så vi diskuterar i stället hur det går att tänka och vad skillnaden är jämfört med andra sångstilar. Vi pratar lite om dom falska stämbanden (det lilla jag vet) och hur sången ”pressas fram” vid vissa typer av rocksång. Ewa utrycker både nu och vid andra tillfällen under lektionen en viss oro över att skada stämbanden och rösten. Jag förklarar hur det ska finnas en sorts avslappning i sången trots den i vissa fall hårda på-frestningen.
- Det jag inte fattar är hur du gör det utan att vara helt kaos i rösten sen, säger Ewa. För om jag gör så, jag har ingen röst liksom. Men du gör ju antagligen på rätt sätt, men frågan är liksom hur fasen du gör.
- Men jag blir också trött, men man kan bara ha jättelite (dist), vissa sångare som Bryan Adams, han som sjunger summer of 69, han har ju lite bara lite dist. *Imi-terar Bryan Adams*
Jag förklarar sedan hur och vart i halsen förändringen sker efter att lufttrycket kommer upp ur lungorna och demonstrerar hur det kan låta på ”Spinning around” både med lite och överdrivet mycket dist. Frasen ”det är svårt att förklara” uppstår både här och vid andra tillfällen under lektionerna. Jag sjunger igenom versen en gång och sedan klarar Ewa av att sjunga den själv. Sedan samma sak med refrängen. Lektionen flyter på och vi fortsätter att arbeta med låten. Vi fortsätter att stundvis diskutera sound och går tillbaka till min teknikövning som referens men diskuterar även olika teorier och tankesätt om vad som händer i rösten. Vid ett tillfälle bestämmer jag mig för att ställa mig vid den bortersta väggen i rummet och ber Ewa sjunga med så pass mycket energi så att tonen skall nå fram. Vilket blir till hjälp, men Ewa återkommer till oron om slitage på rösten och upplever att hon spänner sig. Vi pratar åter en del om teknik och vikten av att vara avslappnad samtidigt som uttrycket i rösten inte är det. Vi sjunger igenom vers och re-fräng en sista vända men den här gången sjunger vi varannan textrad (totalt 4) så att Ewa får försöka matcha energin och karaktären på min röst. Det visar sig fungera bra och vi avslutar lektionen och går över till intervjudelen.
Intervju 1
Ewa uppger att hon i princip aldrig lyssnar på hårdrock och i nuläget knappt lyssnar på musik överhuvudtaget. Men att hon haft ett intresse för punk när hon var yngre. Men då var det i huvudsak äldre och mer traditionell brittisk och svensk punk av typen Sex Pi-stols, The Clash, Ebba Grön och liknande. Ewa har enbart provat att sjunga hårdrock vid ett tillfälle tidigare, vilket var vid en konsert på musikhögskolan med just temat rock. Ewa svarar på den tredje frågan om hur lektionen kändes (jämfört med en ”vanlig” sång-lektion) mer vinklat mot mig som pedagog, och menar att hon uppskattar dom ”bildliga” förklaringarna i stället för allt för mycket tekniska termer. Hon utrycker åter en viss oro över att jobba med dist med mindre erfarna sångare och tror att det kan finnas en risk för röstskador.
- Det finns ju liksom, när man ska ”puscha” på och vill åt…mycket volym och mycket åt det distiga, starka hållet, så tror jag att det finns stor risk att man gör fel liksom, säger Ewa.
Hon uppger åter det mer ”bildliga” (hennes ord) tillvägagångsättet som bra då det ger en tydlig målbild över hur man ska låta. Vi pratar vidare en del om slitage och röstskador och mina erfarenheter kring mer extrem metalsång och hur man kan träna rösten och att den trots allt klarar av en hel del. Ewa upplever elgitarr som kompinstrument som något positivt i sammanhanget.
- Göra den här låten på piano hade ju blivit skitkonstigt, man hade ju fått ingen feeling alls.
Hon upplever att instrumentet stärker autenticiteten i sammanhanget och förstärker upp-levelsen av att sjunga rock ”på riktigt”. I sammanhanget tycker hon att elgitarr känns perfekt för ändamålet.
Lektion 2
Ewa anländer på plats och berättar att hon har haft ganska mycket att göra och inte haft någon tid att öva på låten (”Spinning around” av The Quill). Vi pratar en del både socialt och om övning samtidigt som vi värmer upp. Ca 10 minuter av lektionen har gått och vi går vidare till låten ”Spinning around”. Ewa kommer ändå ihåg låten väldigt bra. Jag upplever att Ewa är mer avslappnad än förra gången och sången har redan som ingångs-punkt en starkare karaktär av rock än vid förra lektionen.
- Men det känns ju ändå som att det har hänt något! utbrister jag. - Ja, kanske!
- Det händer ju processer i huvet när man i alla fall går och funderar på saker. - Mm, nickar Ewa.
(vi pratar vidare på samma tema en kort stund)
- Det är svårt med fraseringen i alla fall, tycker Ewa. Gud vad det drar (iväg)! Jag förklarar att Ewa ändå har hittat bort en del från jazz-soundet som jag upplevde i fraseringen och uttal förra gången och hittat ett sound som ligger närmare rock.
- Alltså, fasen hur distar man, säger Ewa. Det låter så coolt. Eeeeeh (Ewa håller en lång ton som också är något färgad av dist).
- Ja, men där är det liksom på väg.
Ewa fortsätter entusiastiskt att leta efter dist i rösten. Vi går tillbaka och pratar en del om min teknikövning och dess 3 steg. Sedan återgår vi till att sjunga låten. Jag konstaterar också att Ewa har en del ”shuffle-feeling” i hur hon rytmiserar sången (detta märkte jag enbart senare vid analys av materialet och inte under själva lektionen). Efter genomsjung-ningen fortsätter Ewa att leta efter disten i rösten och diskuterar med tekniska begrepp vad hon tror det är som händer.
- Jag tänker att jag ska ta bort…högt struphuvud, alltså ta bort klangen lite, säger Ewa fundersamt.
- Ja, bekräftar jag kort. - Det är vasst typ.
Jag förklarar att jag tycker att hon är på rätt spår. Oron för röstskador från förra lektionen verkar ha lämnat Ewa och ersatts med en genuin nyfikenhet. Jag gör mitt bästa för att ändå försöka förklara hur det känns i kroppen och hur jag tänker efter att lufttrycket kom-mer upp ur andningsapparaten (det vill säga lungorna). Jag ställer mig vid den yttersta väggen av rummet så att vi får så mycket avstånd som möjligt och ber Ewa att tänka mer riktning med sången mot någon som är längre bort. Som en hjälp att hitta bättre frasering sjunger vi sedan igenom versen fras för fras med mig som leder och Ewa som härmar. Sedan sjunger Ewa igenom låten på egen hand och jag berättar hur soundet av rock i hennes röst gradvis växt fram under lektionens gång. Vi går vidare till att inkludera vers 2. Efter en stund klarar Ewa av att sjunga den själv och nu börjar vi få en struktur på låten,
så att vi hädanefter har upplägget intro-vers-refräng-mellanspel-vers-refräng. Jag ber Ewa att i framtiden fokusera extra på dom höga långa tonerna då jag tycker att hon hittar ett väldigt bra sound där. Vi sjunger vidare och jag fortsätter att lämna positiv feedback på de specifika ställen där jag tycker att Ewa hittar en väldigt passande klang. Jag får en impulsiv idé och ber Ewa att sjunga lite som Robert Plant (från bandet Led Zeppelin) i intro och mellanspel. Jag förklarar att jag vill att hon ska känna sig fri att improvisera under dessa delar och ”leka” lite med rocksoundet och prova att sjunga några fraser som hon tycker känns passande. Nu upplever jag att någonting händer med Ewas röst. Det kan möjligtvis finnas ett samband mellan hennes vana att sjunga jazz och improvisera som skapar någon slags trygghet. Jag utrycker att jag är mycket nöjd och säger att ”jag tycker att någonting verkligen lossnade nu”. Ewa sjunger låten några gånger till samtidigt som jag kompar. Jag förklarar glatt och nöjt vilka stora framsteg jag tycker Ewa har nått. Vi pratar vidare en stund
- …Men vi hittade ju på nåt vis, avbryter jag en ganska nöjd Ewa.
- Jag tänker bara också att en jättestor del är ju att höra hur du sjunger, förklarar Ewa. Och att liksom höra…din…röstförändring. Då har man väldigt tydlig mål-bild liksom.
Intervju 2
Ewa berättar att hon förväntade sig att få ett redskap för att hitta ”rocksoundet” i rösten. Att få prova på och diskutera vad rocksång är. Hon tror att hon har lärt sig en hel del och hävdar att hon mest uppskattat chansen att få sjunga rock på ett sätt som känns autentiskt. Hon tycker att det varit givande att få vägledning av någon som har kunskap om hur rocksång och uppskattar också elgitarren som kompinstrument.
- Man gör ju alltid jobbet själv, säger Ewa. Alla är ju så olika i hur man ”guidas”. Det är ju bra som vi gjort nu, att man har en tydlig förebild. Att man vet vad man vill komma åt och sen provar man liksom hur jag kan hitta…det…själv.
Jag frågar sedan Ewa vad hon tyckte om att arbeta med låten ”Spinning around”.
- Det var en bra låt! utbrister Ewa. Lätt melodi. Det är skönt när det inte är för krångligt. Att man kan få låten och man kan lära sig den på plats.
Hon tycker också att låten passade väldigt bra för hennes röst. Hon tycker att den regis-termässigt ligger i ett bra läge där det är lätt att samla kraft i rösten. Vi pratar också lite om texten och Ewa säger att hon uppskattar den för att den var relativt ospecificerad och var enkel att ta till sig då hon kunde applicera sina egna tankar och finna en personlig mening med texten. Ewa känner sig osäker på ifall hennes bild av rocksång har förändrats något. Men nämner att hennes relation till sin egen röst i samband med rocksång nog har förändrats. Hon menar att hon känner större tillförlitlighet mot att sjunga rock ifall det är en väg hon känner att hon vill utforska i framtiden. Hon nämner för andra gången under lektionen ett samband mellan rocksång och begreppet ”belting” där hon ser ett stort sam-band. Jag uppger åter igen att jag verkligen måste ta reda på vad belting faktiskt är då det troligtvis är något jag gör väldigt mycket men känner att definition alltid varit väldigt lös och svår att ta till sig. Men att det är ett begrepp som andra sångare och lärare ofta tagit upp med mig.
Anna, 28
Anna utbildar sig till teaterpedagog på musikhögskolan och har ett stort intresse för teater och musik. På gymnasiet gick hon estetiska programmet med inriktning musik. Hon har även gått en utbildning på folkhögskola med inriktning mot vis-sång. Hon har också stor erfarenhet av att sjunga i kör. Annas egna musicerande fokuseras i huvudsak kring sång vilket hon betraktar som sitt huvudinstrument.
Lektion 1
Jag välkomnar Anna till vår första lektion och ställer några frågor kring hennes bakgrund och erfarenheter. Vi värmer upp kropp och röst med några enkla uppvärmningar. Sedan är det dags för teknikövningen (punkt 3 i min lektionsplanering). Anna har från början svårt att intonera på en ton i skalan. Det är också en helt annan ton i skalan än den som dom andra deltagarna tidigare haft problem med. Vi går sedan igenom steg 2 och 3 i samma övning och jag förklarar hur det kommer att fungera som en ingång till låten vi ska sjunga senare. Jag förser Anna med en text och spelar sedan upp låten ”Spinning around” av The Quill och ber henne precis som dom andra deltagarna att följa med i texten. En bit in i låten säger jag att hon också gärna får nynna med och känna efter hur den ligger tonhöjdsmässigt. Vi behåller den ursprungliga tonarten även om Anna upple-ver att det kommer bli något problematisk att låten ligger nära ”skarven” i rösten. Jag frågar om låten ligger i ett för högt läge men då menar Anna att det nog är bättre om låten håller ett visst avstånd till skarven än om den ligger allt för nära, så vi beslutar att pröva sjunga låten i orginaltonarten, vilken vi senare också behåller. Vi går igenom låten fras för fras och jag sjunger en fras i taget som sedan Anna härmar. Anna oroar sig åter igen en viss del över hur hon sångtekniskt ska angripa låten och våga pressa på när skarven känns problematisk. Anna har inledningsvis svårt att komma in i ”rock-soundet” men jag påpekar slutet av en fras där hon hittar en mycket bra klang i rösten. Vi börjar om på den första frasen igen och Anna stannar när det ”skär sig” lite i rösten.
- Eh, Ah, de är det där. ”Too” (starten på första frasen) …undrar om jag ska ta den. Det är som att jag inte, för jag tror typ inte att jag kan ta den med fullröst, säger Anna oroligt.
- Ah, precis. För det där beror lite på vilket röstläge man är van. - Precis.
- Det tror jag är mycket en vana.
- De e re ju. Och att det är så här, att jag fegar ur. Att jag inte tror att jag kan komma upp riktigt.
Vi pratar lite om olika röstlägen och jag nämner hur jag tvärtom är ovan vid att sjunga i falsettlägen och ibland har svårt att hålla mig i pitch i det läget. Jag förklarar hur min egen röst i höga lägen troligtvis ligger i någon form av mixläge och att man lär sig att hitta. Vi går tillbaka till exemplet med Emil (steg 3 i teknikövningen) och jag ber Anna att försöka kanalisera den typen av känsla i sin sång och trycka på lite mer och inte vara rädd för att det ska bli fel. Vi sjunger igenom vers och refräng tillsammans en gång och plötsligt är det som att något ”lossnar” och att Anna vågar och lyckas hitta en mycket bra klang. I slutet av fraser på dom riktigt höga tonerna känns det som väldigt autentisk rocksång. Jag förklarar utifrån mitt perspektiv att på vissa ställen låter det väldigt snyggt just på grund
av att sången känns ansträngd vilket troligen beror på dels en ovana av att arbeta med fullrösten i det höga läget men också för att låten tonhöjdsmässigt ligger ganska högt.
- Man hör att det är lite så här ovant och lite jobbigt och kämpigt men… det här tror jag. Alltså. Skulle du hålla på med sånt här skulle du kunna bli hur bra som helst på det tror jag, säger jag entusiastiskt.
- Jag känner ju att jag vill ju, att jag vill kunna använda min röst på ett bredare sätt än jag har gjort.
Anna utrycker vidare hur hon tycker att det känns roligt men också är väldigt ovant för hennes röst. Att ”man känner sig lite svag” för den här typen av sång. Jag ber Anna sjunga igenom vers och refräng en sista gång och nu låter det ännu bättre än tidigare. Jag upple-ver att hennes självförtroende har växt och att hon har lättare att slappna av.
Intervju 1
Anna lyssnar inte särskilt mycket på hårdrock. Den hårdrock hon lyssnat på har ofta varit en konsekvens av att folk i hennes omgivning gillar att lyssna på hårdrock. Hon nämner att hon fortfarande kan uppskatta musiken vi precis har sjungit och rock i allmänhet men att hon inte lyssnar särskilt mycket på den typen av musik själv. Efter en tids funderande nämner hon ändå 2 grupper som hon kan uppskatta. Hon menar att den typen av musik på något vis ändå finns inom henne och att hon känner en viss anknytning till den. Anna kommer efter en viss eftertanke fram till att hon aldrig har sjungit hårdrock tidigare. Hon nämner visa, jazz och soul som genrer hon musicerat inom tidigare. Hon upplever att lektionen var givande och upplevde utmaningen att sjunga hårdrock som rolig. Hon me-nar också att det på samma gång också var lite jobbigt att kliva ur sin trygghetszon.
- Men det kändes inte så läskigt ändå. Det kändes ändå som att det byggdes upp. Det var inte ett jättestort hopp liksom, säger Anna efter en viss tids funderande. - Nä, bekräftar jag.
- Och att det kändes väldigt prestigelöst, säger Anna.
Jag passar också på att fråga hur det kändes att lära sig låten via gehör och musicera utan hjälp av notpapper.
- Nej, det var typ skönt. Det blir ännu mer den här känslan av att det behöver inte vara precis som det ska vara, säger Anna.
Anna upplevde att det inledningsvis kändes ovant att sjunga till elgitarr. Men att det se-nare kändes fullt naturligt och att gitarren gav ett bra stöd för att hitta rätt sound.
Lektion 2
Anna anländer till lektionen och berättar att hon haft tid att studera låten vid ett tillfälle i ett övningsrum. Vi börjar med att värma upp kroppen.
- Det är lätt att glömma bort, att kroppen är ju ens instrument, säger Anna samtidigt som vi roterar våra axlar framåt och sedan bakåt.
Efter några minuters stretching och avspänning av kroppen värmer vi upp rösten i ytter-ligare några minuter. Jag passar på att förklara vad en del av röstövningarna är bra för. Vi går sedan vidare till låten ”Spinning around”. Jag tycker att Anna hade lätt att hitta in i ”rocksoundet” och nämner det. Anna minns att jag påpekade det förra gången och nämner starten av fraserna som svårast då dom ligger nära hennes röstskarv och förstår att slutet av fraserna låter bäst då dom också känns lättare att sjunga för henne.
- Det kan bli lite “voice-cracks”, upplyser Anna.
Jag försäkrar Anna att det inte gör något och berättar att detsamma ständigt händer mig också. Jag börjar spela introt och Anna verkar lite osäker och det tar ett tag innan hon ”kommer in” i låten. Efter ett tag släpper hämningarna och Anna sjunger med en stark och tydlig rockkaraktär. Jag nämner att hon har en annan karaktär av rock än den vi utgått ifrån som ligger närmare musikstilen grunge än heavy metal. Jag förklarar att jag tycker att klangen hon hittat ändå låter väldigt bra och att vi bör jobba vidare med soundet hon redan har hittat i stället för att sikta på att efterlikna sången på inspelningen. Anna har studerat andra versen enskilt vilket gör att vi snabbt får den på plats och kan börja struk-turera upp låten i en form. Vi startar hädanefter från introt och slutar efter refräng 2. Vi pratar en del om hur Anna upplever att det känns i rösten. Hon förklarar att den känns ”lite trångt” och ”blir lite pressat”. Hon jämför med tekniken för kulning som hon har erfarenhet av där man i stället vidgar och gör rum i munnen.
- Ja, det blir väldigt kompakt och liksom lite kompressor, säger jag. - Ja, nickar Anna.
- Du är på rätt spår då, förklarar jag. - Haha, okej.
- Så länge det inte gör ont (så är det ingen fara).
Vi pratar lite om definition av hur dist brukar beskrivas och jag demonstrerar hur versen kan låta både med och utan dist. Jag ber sedan Anna att precis som Ewa tidigare impro-visera fritt på den instrumentala passagen (intro, mellanspel). Anna verkar mest tycka att det är obekvämt och jobbigt till en början. Jag vill fortfarande få henne att prova så jag utsätter henne för enbart det partiet i låten och ber henne åter igen att improvisera. Som en hjälp är jag också med och sjunger en fras som hon sedan antingen kan härma eller svara på. Efter att vi provat så avgör jag att vi byter riktning till enbart vers och refräng i stället. Nu har det skett någon form av förändring i sången då jag upplever att Anna sjunger med mer kraft och självsäkerhet än tidigare. Efter andra refrängen tonar det sista distade elgitarrackordet ut och låten stannar av.
- Herregud, vissa såna här fraser! utbrister jag glatt. (exalterat mumlande) … åh, det där var så snyggt!
- Mm, nickar Anna glatt. - Svinbra!
Vi pratar en stund om tidigare erfarenheter och jag nämner att genren soul (som Anna sjungit tidigare) har en del sångare som använder sig av en del dist.
Anna nämner avslutningsvis att hon tycker att det varit roligt att få utforska potentialen i sin röst och hon gärna vill fortsätta att utmana sig själv.
Intervju 2
Anna berättar att hon inte hade några tydliga förväntningar innan lektionen och att hennes huvudsakliga motivation var att testa att sjunga en genre som hon inte provat tidigare.
- Har du lärt dig något på dom här lektionerna som du tror att du kommer ha an-vändning av? frågar jag.
- Ja absolut, svarar Anna. Det tycker jag. Att så hära…kasta sig ut…och köra! Öhm…Ja, men att jag kan göra mer med min fullröst än vad jag trodde.
- Det var ju något som jag valde att också inte prata så mycket om. Röstlägen. Jag pratar en del om mina motiv bakom det beslutet, och menar att sångarna i studien varit så pass erfarna att det inte har känts som någon stor prioritering. Anna berättar att hon oftast sjunger i ett lägre register med sin fullröst och oftast använde huvudklang när hon väl rör sig i den högre delen av sitt register. Jag frågar sedan Anna hur hon tyckte det kändes att jobba med låten ”Spinning around”.
- Det tycker jag funkade jättebra! svarar Anna. Den var lätt att ta till sig. Den hind-rade liksom inte en från att prova… för att det skulle vara svårt tonmässigt eller så där. Det kändes som att man fick ett grepp om den ganska fort. Och liksom… tydlig… genremässig, okej det är det här jag ska göra.
Jag berättar att jag hade svårt att hitta bra låtar med kvinnliga frontfigurer som använde den typen av sång jag var ute efter. Anna säger att hon inte upplever det som något pro-blem och att låten var rolig och enkel att lära sig. När jag frågar Anna om hennes syn på rocksång har förändrats efter våra lektioner börjar hon tvekande svara:
-Nej… jag tror inte det. Inte som att jag har haft någon ”eye-opening revelation” liksom. Mer bara så i förhållande till mig själv. Jag…jag kan…göra…det. Jag kan låta så där.
RESULTATANALYS
I min analys av resultatet formulerar jag slutsatser kring övergripande teman jag har identifierat under min analys av lektionerna. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur sångundervisning i hårdrock fungerar för sångare med en annan sångbakgrund. Mina forskningsfrågor under det här arbetet har varit ”hur fungerar hårdrock som genre och undervisningsmaterial i sångundervisning?” och ”hur upplever sångare med en annan sångbakgrund hårdrock som genre och undervisningsmaterial i sångundervisning?”.
Musikalisk bakgrund och hårdrock.
Både Stefan och Ewa nämner hur rock i princip är utelämnad ifrån deras kandidatutbild-ning inom jazz och rock. Detta ger stöd åt Dyndahl & Nielsens (2014) forskkandidatutbild-ning som visar på att hårdrock har en viss distans till musikutbildning. Stefan nämner att han flera år tidigare har sysslat med sångtekniken growl och som musiklyssnare har en inblick i hårdrock. Han nämner dock att det inte blivit mycket rocksång efter den tiden vilket märks under lektionen då Stefans sångteknik är tydligt färgad av andra genrer. Ewa lyss-nar inte på hårdrock överhuvudtaget och brukar inte sjunga rockmusik. Anna har en viss kännedom om genren men lyssnar inte särskilt ofta på hårdrock själv. Till hennes sång-bakgrund hör genrer som visa, jazz och soul och hon trivs bäst med att sjunga med sin röst i ett mjukt läge och sjunger i kör. Ändå är Anna den som hittar rocksoundet i sin röst snabbast. Detta är intressant då Anna till skillnad från dom andra deltagarna utbildar sig till teaterpedagog på musikhögskolan och inte musicerar dagligen i lika stor grad som Ewa och Stefan gör i sin utbildning. Ewa upplever en viss problematik med hur hon ryt-miserar vissa fraser i låten. Det märks att Ewa sjunger mycket jazz då en del ”shuffle-feeling” smiter in i hennes sång, men hon är också väldigt medveten om detta. Då delta-garnas erfarenheter av rocksång inte är speciellt stora så fokuseras en stor del av lektions-tiden kring att hitta grundläggande sound för att sjunga rock. Det märks ändå att det finns ett intresse hos deltagarna att vilja kunna sjunga hårdrock.
Att lära ut dist
Mina lektioner i hårdrockssång har kretsat mycket kring användandet av dist i sångrösten. Alla deltagare har tankar om att rocksång är svårt och något alla inte klarar av. Sångarna i studien har inledningsvis svårt att få fram dist i sin röst. Zangger Borch (2008) utrycker reservationer huruvida alla sångares röster klarar av att arbeta med dist. En viss oro för röstskador eller röstslitage återfinns även hos deltagarna, speciellt hos Ewa under den första lektionen. Ewa upplever det som svårt och ovant att sjunga på ett så intensivt sätt som rocksången kräver. Under den andra lektionen har dock Ewas oro ersatts av nyfiken-het och entusiasm för att hitta dist i sin röst. Jag inser många gånger att det inte är lätt att förklara hur man hittar disten eller sjunger med rocksound på rösten. Jag får ofta impro-visera ihop en förklaring på plats.
För Ewa och Anna blir teknikövningen ett naturligt steg och en sorts övergång till rock-låten vi senare sjunger. Anna bekräftar i sin intervju att lektionsupplägget kändes logiskt och svårighetsgraden succesiv. Stefan upplever istället sin första låt (”Green machine”)
