Samarbetet med skolans
specialpedagogiska stöd
En kvalitativ studie om lärare i fritidshems uppfattningar om samarbetet
med skolans specialpedagogiska stöd
KURS: Examensarbete för grundlärare i fritidshem, 15 hp PROGRAM: Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem FÖRFATTARE: Conny Muge & Petter Kalbe
HANDLEDARE: Line Isaksson EXAMINATOR: Karin Bertils Termin: VT21
JÖNKÖPING UNIVERSITY
School of Education and Communication
Examensarbete för grundlärare i fritidshem 15 hp Grundlärarprogrammet med
inriktning mot arbete i fritidshem, 180hp VT 21
Conny Muge, Petter Kalbe
Samarbetet med skolans specialpedagogiska stöd
En kvalitativ studie om lärare i fritidshems uppfattningar om samarbetet med skolans specialpedagogiska stöd.
The collaboration with the special educational support in Swedish schools A qualitative study regarding teachers in leisure time
centres perceptions of the collaboration with the special educational support.
Antal sidor: 30
Studiens syfte är att undersöka lärare i fritidshems uppfattningar om samarbetet med skolans specialpedagogiska stöd. Studiens frågeställningar är följande:
• Hur beskriver lärare i fritidshem samarbetet med skolans specialpedagogiska stöd? • Hur skulle lärare i fritidshem vilja utveckla samarbetet?
För att nå upp till studiens syfte har en kvalitativ metod använts där sex respondenter har blivit intervjuade genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av lärare i fritidshem som arbetar på olika skolor. Resultatet beskriver hur samarbetet har utvecklats fram till idag, hur samarbetet ser ut idag och respondenternas syn på framtida utveckling.
Samarbetet är i behov av en förändrad struktur som innefattar schemalagda möten. Personal i det specialpedagogiska stödet behöver komma ut och ta del av fritidshemmets verksamhet. En gemensam syn bland alla yrkesgrupper inom skolan behöver utvecklas där det specialpedagogiska stödet kan ha en nyckelroll. Digitala verktyg kan utformas för att utveckla en gemensam skolkultur och motverka tidsbrist. Författarna ger även förslag på vidare forskning inom området.
Sökord: Fritidshem, Lärare i fritidshem, Samarbete, Specialpedagog, Speciallärare, Specialpedagogik, Elevhälsa
Postadress Gatuadress Telefon Fax
Högskolan för Lärande och Kommunikation (HLK) Box 1026 Gjuterigatan 5 036 – 101000 036162585 551 11
JÖNKÖPING
Innehåll
1. Inledning ... 4
2. Bakgrund ... 5
2.1 Styrdokument ... 5
2.2 Specialpedagogik ur ett historiskt perspektiv ... 6
2.3 Skolans specialpedagogiska stöd ... 7
2.4 Fritidshemmet och skolan ... 8
2.5 Tidigare forskning ... 9
2.6 Specialpedagogik i fritidshemmet ... 10
3. Syfte och Frågeställningar ... 12
4. Metod ... 13
4.1 Semistrukturerade intervjuer ... 13
4.2 Urval ... 14
4.3 Genomförande ... 14
4.4 Databearbetning och analys ... 15
4.5 Tillförlitlighet ... 16 4.6 Forskningsetiska aspekter ... 17 5. Resultat ... 18 5.1 Gårdagens samarbete ... 18 5.2 Dagens samarbete ... 19 5.2.1 Handledningens utformning ... 19
5.2.2 Samverkan med vårdnadshavare ... 19
5.2.3 Kontakt med skolans specialpedagogiska stöd ... 20
5.2.4 Samarbetets struktur ... 20
5.2.5 Fördelning av samarbetets resurser ... 21
5.3 Morgondagens samarbete... 23
5.3.1 Insyn i fritidshemmets verksamhet ... 23
5.3.2 Ett utvecklat stöd ... 24
5.3.3 Strukturella förändringar ... 24
6. Diskussion ... 25
6.1 Resultatdiskussion ... 25
6.2 Metoddiskussion ... 29
6.3 Slutsats och vidare forskning ... 30
7. Referenslista ... 32
4
1. Inledning
Elevantalet på fritidshemmen runt om i landet har ökat under de senaste åren. Trots det uppmärksammas ofta inte fritidshemmets egenvärde. Stora elevgrupper och fritidshemmets arbetssätt skapar utmaningar för både lärare och elever i fritidshemmet. Ämnet specialpedagogik intresserar oss båda och vi anser att ett specialpedagogiskt perspektiv är en viktig grund för att den dagliga verksamheten ska bemöta alla elevers behov i fritidshemmets verksamhet. Nu när vi tar vår lärarexamen ser vi vikten av att själva ta ansvar för våra specialpedagogiska kunskaper men anser också att det är viktigt med ett gott samarbete med skolans specialpedagogiska stöd. Vår upplevelse är att det inte finns någon tydlighet i hur samarbetet mellan lärare i fritidshem och skolans specialpedagogiska stöd ser ut. På vissa skolor har vi sett ett samarbete som gynnar både lärare och elever, samtidigt som det nästan är helt obefintligt på andra.
Artikeln Stödet försvinner på eftermiddagen publicerades den 21 december 2014 i magasinet Läraren som ges ut av Lärarförbundet och bekräftar det som vi har upplevt. Att det finns utvecklingsmöjligheter i samarbetet mellan skolans specialpedagogiska stöd och lärare i fritidshem. Artikeln utgår från en enkät som tidningen Fritidspedagogik gjorde som besvarades av ca 3000 lärare i fritidshem. 1700 av dessa lärare uppger att stödet för elever i behov bara tillfredsställs i den obligatoriska skolan i form av assistent eller resursperson. Vidare svarar två av tre lärare i enkäten att det inte finns någon specialpedagog eller speciallärare som har ansvar för fritidshemmet. Upplevelsen är att elevhälsan inte har tid för fritidshem då den obligatoriska skolan prioriteras. Artikeln behandlar också en arbetsmiljöenkät som genomfördes av Lärarförbundet 2013 där endast 2,6 procent av de lärare som svarade är helt nöjda med förstärkningen utifrån elever i behov av särskilt stöd som går på fritidshemmet.
Tidningsskriften Fritidspedagogiks artikel och vår egen upplevelse från tidigare arbetslivserfarenhet och verksamhetsförlagda utbildningar stämmer överens och har fått oss att vilja fördjupa oss i detta. Vi tror att samarbetet mellan lärare i fritidshem och skolans specialpedagogiska stöd kan utvecklas. Detta för att tillgodose alla elevers behov i ett fritidshem. Genom intervjuer med lärare i fritidshem vill vi ta reda på hur samarbetet med skolans specialpedagogiska stöd ser ut idag. Vi vill även ta reda på vad lärare i fritidshem har för framtidsvisioner i samarbetet med skolans specialpedagogiska stöd.
5
2. Bakgrund
2.1 Styrdokument
I skollagen (SFS 2010:800) står det att elever ska ha rätt till stöd under hela skoldagen vilket omfattar den obligatoriska skolan och fritidshemmet samt att det ska finnas personal som har kompetens kring insatser om elevernas specialpedagogiska behov, alltså i form av bland annat specialpedagog och/ eller speciallärare. Specialpedagogen/ specialläraren har bland annat som uppgift att hjälpa lärare och att vara med i det förebyggande arbetet i att bearbeta olika svårigheter som kan uppmärksammas i olika lärmiljöer i verksamheten. Rektor har som uppgift att se till att skolans specialpedagogiska stöds kunnande utnyttjas i anpassningen och kartläggningen kring den pedagogiska verksamheten utifrån olika elevers behov.
I Skolverkets allmänna råd arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram
(2014b) står det att skollagens beslut om särskilt stöd inte enbart berör den obligatoriska skolan
utan även fritidshemmet. En förutsättning för att det särskilda stödet till elever fungerar på ett bra sätt är att det finns ett samarbete mellan lärare i den obligatoriska skolan och lärare på fritidshemmet. Ett samarbete mellan de olika yrkesgrupperna är viktigt när en utredning av behovet av särskilt stöd genomförs i antingen fritidshem eller skola. Skolan har ett ansvar att utforma en lärandemiljö för att elever ska kunna utvecklas kunskaps- och personlighetsmässigt. En viktig roll i den här utformningen har elevhälsan om deras kompetens tas tillvara på i ett fungerande samarbete. Elevhälsan har som uppgift att bidra till elevernas måluppfyllelse och att vara med och skapa miljöer som gynnar elevernas lärande, utveckling och hälsa.
Skolverkets allmänna råd för fritidshem (2014a) beskriver att det kan vara till stor fördel om personal i fritidshem får reda på hur skriftliga individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram inom den obligatoriska skolan ser ut för elever som också går på fritidshemmet. Med hjälp av den här informationen kan lärare i fritidshem få en djupare inblick i vad eleverna behöver utveckla. Lärare i fritidshem kan till exempel använda sig av den informationen i utformningen av verksamheten eller i det situationsstyrda lärandet. Det kan också vara värdefullt för elever om personal från fritidshemmet är med i utformningen av dokumenten då de har en annan kompetens samt att de kan bidra till ett annat perspektiv från fritidshemsverksamheten. Skolans specialpedagogiska stöd är det begrepp som kommer användas i denna studie för att förklara specialpedagoger och speciallärares funktion i skolan.
6
2.2 Specialpedagogik ur ett historiskt perspektiv
Östlund (2016) skriver att specialpedagogiskt stöd har varierat över tid där segregering, organisatorisk differentiering, integrering och inkludering är omfattande begrepp som används för att beskriva hur skolan har anammat specialpedagogik som stöd. Segregering innebär i detta sammanhang att vissa elever avskiljs från sina ordinarie klasser. Organisatorisk differentiering i skolan betyder att elever blir indelade i grupper som anses vara anpassade efter den enskilde eleven för att uppnå individualisering i klassrumssammanhang. Integrering och inkludering inom skolan grundar sig i att alla elever ska ha möjlighet att utvecklas i ett gemensamt sammanhang. Organisatorisk differentiering betyder att elever kan bli segregerade från deras tillhörande grupp beroende på att vissa ”kriterier” inte uppfylls inom en viss ram. Ur ett historiskt perspektiv finns det två starka synsätt som gjort att elever skiljs åt från den grupp de egentligen tillhör. Första skälet innebär att en elev är i behov av en mindre grupp för att få ett bättre stöd med andra elever som också behöver särskilt stöd i undervisningen. Det andra skälet innebär att eleverna som inte hänger med i undervisningstempot är i behov av särskilt stöd i en mindre grupp på grund av att det kan leda till att de stör ordningen i klassrummet och sänker tempot för övriga elever. De två skäl som är nämnda ovan innebär hjälp för att kunna identifiera de elever som skulle behövas placeras in i särskilda grupper. Diskussionen om olika grupper blev mer och mer aktuellt under mitten av 90-talet för att utveckla idén om en likvärdig skola där tanken var att alla elever skulle få möjlighet att uppnå kunskapskraven i ett gemensamt sammanhang som också visade sig ge bättre resultat. Skolan har gått från ett synsätt från att segregera elever till att integrera alla elever för deras personliga utveckling i ett utbildningssammanhang. Svenska skolan har förbundit sig till att arbeta utifrån Salamancadeklarationen vilket innebär alla elever som är i behov av särskilt stöd ska ha rätt till det stöd de behöver i ett gemensamt sammanhang (Östlund, 2016).
Andishmand (2019) skriver om två olika perspektiv på pedagogiska insatser inom skolan. Det kategoriska och det relationella perspektivet. Det kategoriska perspektivet användes till stor del under 1900-talet. Det innebär främst att försöka plocka bort de elever som inte anses ingå i normen. I det här perspektivet är det individen som bär på svårigheter som bland annat kan förklaras genom diagnoser. Historiskt sett har det kategoriska perspektivet varit det perspektivet som framför allt har använts men det kan vara förekommande än idag. Det är viktigt att vara medveten om båda perspektiven, det relationella perspektivet är det som förespråkas i dagens styrdokument. I det relationella perspektivet ses miljön runt om eleven som det som påverkar svårigheter. De pedagogiska insatserna fokuserar på att alla elever ska
7
få chansen att lyckas. Att flytta fokus från elevens svårigheter och i stället skapa förutsättningar i lärmiljön för eleven blir det viktiga.
2.3 Skolans specialpedagogiska stöd
Lärare kan till exempel kontakta specialpedagog vid behov av rådgivning. Specialpedagogen kan då hjälpa till med sin specialpedagogiska kompetens. Det kan ske genom att specialpedagog stöttar individuella lärare eller ett helt arbetslag. För att alla elever ska få en positiv skolgång är samarbetet mellan de olika yrkesgrupperna en förutsättning. I olika arbetslag kan det finnas flera tankar om förhållningssätt kring eleverna. För att skapa ett gemensamt förhållningssätt kring undervisning och eleverna kan handledning av specialpedagog komma att vara av stor betydelse (Jakobsson & Nilsson, 2019).
Skolverket (2016) skriver att enligt Skollagen ska varje huvudman ha en elevhälsa där elevhälsans uppgift bland annat är att bistå med specialpedagogiska insatser. På många skolenheter är det rektors ansvar att bestämma vilken personal som rektorn anser vara viktig att anställa. Det leder till att alla skolor inte har speciallärare eller specialpedagoger som arbetar på skolan. Ett vanligt tillvägagångssätt är i stället att ha specialpedagoger och speciallärare som skolenheten bara anlitar vid behov.
Andishmand (2019) skriver att samarbetet mellan alla yrkesgrupper som arbetar runt eleven är viktigt. Utbildningen ska utgå från ett holistiskt synsätt på eleven och på vilka behov eleven har. I samarbetet blir det viktigt att det utvecklas så goda omständigheter som möjligt. För att samarbetet ska äga rum är det väsentligt att det utvecklas tillvägagångssätt så att all personal kan samarbeta kring elever i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. När en utredning genomförs kring elevers behov av särskilt stöd kan flera olika yrkesgrupper bidra med sina kunskaper från respektive område. Yrkesgrupperna som kan ingå här är till exempel lärare i fritidshem, lärare i den obligatoriska skolan, specialpedagog, speciallärare, kurator och skolpsykolog. Lärare i fritidshem kan även bidra med sitt kunnande om elevens situation vid utvecklingssamtalet. Det kan bli ett tydligare helhetsperspektiv runt eleven eftersom lärare i fritidshem ser eleven i andra sammanhang samt andra lärmiljöer. Det kan också vara att extra anpassningar som görs i den obligatoriska skolan även behöver genomföras på fritidshemmet men också tvärtom.
8
Karlsson (2020) skriver om samarbetet mellan lärare i fritidshemmet och skolans specialpedagogiska stöd. Först och främst anser hon att personalen från skolans specialpedagogiska stöd behöver sätta sig in i fritidshemmets verksamhet, läroplan och hur de arbetar. Det är grundläggande för att de ska kunna vara med och ge en så bra handledning som möjligt till lärare i fritidshem och för att kunna identifiera vilka behov och saker som går att utveckla för elevgruppen och individuella elevers bästa. När lärare i fritidshem har genomfört anpassningar för att utveckla situationen på fritidshemmet för en elev men känner att något mer behöver göras så ska de kontakta skolans specialpedagogiska stöd. Det är viktigt att skolans specialpedagogiska stöd kan komma med respons för att eleven ska kunna känna att den får lyckas så fort som möjligt och får möjlighet att må bra på fritidshemmet. Ledningen kan stödja samarbetet genom att ge gemensam tid för lärare i fritidshem och skolans specialpedagogiska stöd där de olika yrkesgrupperna tillsammans kan utforma det stöd som behövs men också där lärarna i fritidshem får handledning samt kompetensutveckling i det specialpedagogiska arbetet. Goda relationer mellan de olika yrkesgrupperna är viktigt för att det ska bli möjligt att utveckla samarbetet. Det kan bland annat vara positivt att personal från skolans specialpedagogiska stöd befinner sig i samma lokaler som lärarna i fritidshem. Det kan leda till fler naturliga och spontana samtal uppkommer mellan yrkesgrupperna. I takt med ökat samarbete kan även respekten för olika yrkesroller utvecklas.
2.4 Fritidshemmet och skolan
I samband med att fritidshemmen integrerades med den obligatoriska skolan under 1990 – talet flyttade fritidshemmen in i skolans lokaler och så gjorde även fritidshemmens personal. I samband med detta ändrades även synen på de olika enheternas arbete och ett nytt samarbete tog form. Som lärare i fritidshem ingår du idag i ett arbetslag som bland annat kan innefatta klasslärare och elevassistenter (Ahlgren, 2017). Löfdahl et al. (2012) beskriver att personalen i fritidshemmet utvecklades till en stödjande roll till den obligatoriska skolan. Det här innebar att strukturen för fritidshemmen blev lidande då bristen på tillräcklig planeringstid för att genomföra pedagogisk undervisning i fritidshemmen minskade. Forskning inom skola riktar sig dessutom mer mot den obligatoriska skolan än mot fritidshem.
Ludvigsson (2009) har utifrån tre F-6 skolor studerat ledarskapet i skolan. Hon uppmärksammar utifrån sina intervjuer att det ofta finns skillnader på pedagogiska synsätt hos lärare utifrån utbildningsbakgrund. Lärare i fritidshem och lärare i den obligatoriska skolan är ett exempel på två olika yrkesgrupper som kan ha skilda sätt att se på hur skolan ska utformas.
9
2.5 Tidigare forskning
Petterson och Ström (2019) genomförde en studie för att undersöka samarbetet mellan lärare och skolans specialpedagogiska stöd inom den obligatoriska skolan. Skolans specialpedagogiska stöd kan fungera som ett stöd och utveckla professionaliteten hos lärare. När skolans specialpedagogiska stöd fokuserar på olika sätt att samarbeta med lärare leder det också till positiva följder för elever i behov av stöd. Att utveckla en skolkultur där alla elever och lärares styrkor synliggörs förutsätter samarbete mellan olika lärare med skilda utbildningsbakgrunder som visar ömsesidig respekt för varandras kompetens och arbetar tillsammans för att komma fram till gemensamma mål i samarbetet. Ledningen behöver också visa att samarbetet är viktigt genom att ge tid till gemensam planering och möten så att ett utvecklat samarbete kan uppnås. Morgan (2016) har i sin studie funnit data som poängterar att det är viktigt för alla verksamma lärare att utveckla ett gott samarbete och att undervisa tillsammans för att öka inkluderingen i skolan. Inkludering är inte det enda som gynnas utan studien visar på att samarbetets innehåll blir av bättre kvalité, lärares förmåga att ge instruktioner utvecklas och eleverna blir gladare. Att bli bra på att samverka med andra kollegor kan vara en utmaning men det är en nödvändighet för lärare att göra då det ofta leder till positiva resultat.
Morgan (2016) skriver vidare att kontrollbehov, olika inställningar och personligheter är faktorer som försvårar samarbetet mellan kollegor. Ytterligare en faktor som studien upptäckte var tidsbrist. För att motverka tidsbristen kan flexibilitet och användning av digitala verktyg vara ett tillvägagångssätt. De digitala verktygen kan användas för att planera tillsammans och använda olika dokument som berör samarbetet. Den sociala förmågan och personliga kontakter spelar en viktig roll i hur samarbetet ser ut. Förmågan att bygga ett gott samarbete med kollegor är det viktigaste för att uppnå goda resultat. Utifrån studien kom det också fram att ett flertal lärare känner att det är svårare att samverka med en kollega för att nå ett gemensamt mål än vad det är att uppnå målet för egen kraft. Ett sådant synsätt tyder på att de här lärarna kan ha ett kontrollbehov som utmanas i samarbetet med andra kollegor men också att lärarna har svårt att lita på sina kollegor i det gemensamma arbetet mot ett gemensamt mål. Om lärare ser samarbetet med skolans specialpedagogiska stöd som en börda i stället för att se det positiva som de kan få ut av det så är det svårt att få till ett positivt samarbete på en skola.
Mihajlovic (2020) har i sin studie kommit fram till att lärare och skolans specialpedagogiska stöd behöver utveckla sitt samarbete. Både kvantitet och kvalitet i samarbetet mellan dessa
10
yrkesgrupper kan öka medvetenheten om olika pedagogiska tillvägagångssätt för att möta alla elevers behov. Studien uppmärksammar att strukturella förändringar i hur skolans specialpedagogiska stöd arbetar bör förändras på ett sådant sätt att det främjar samarbetet mellan de olika yrkesgrupperna. Dels att det finns tid för planering tillsammans, dels att det blir av. Att elever i behov av särskilt stöd är alla lärares ansvar kan ses tydligt i styrdokumenten men genom en förändrad struktur kan det bli ännu tydligare även på skolnivå.
2.6 Specialpedagogik i fritidshemmet
Andishmand (2019) ger några exempel på specialpedagogiska metoder som är användbara i fritidshemmet. Tydlig struktur är viktigt för större delen av eleverna. Fasta rutiner och förutsägbarhet är två saker att fokusera på. På många fritidshem skiljer det sig i hur många elever som närvarar från dag till dag och tiden som eleverna slutar dagen varierar. Det kan göra att tiden på fritidshemmet blir svårt att planera. Det är just här som de fasta rutinerna och förutsägbarheten blir en grund till att få till en trygghet för elever och vuxna. Tydlighet i instruktioner och att använda sig av visuellt stöd är också ett sätt att öka delaktigheten på fritidshemmet. Ett schema över dagen med bilder och ord kan vara ett exempel på hur det kan förtydligas för fler elever. När elever till exempel ska leka med andra elever eller förstå olika saker som sker i sociala sammanhang kan en lärare vara med och stödja eleverna i de situationer som uppstår. Det kan vara att förklara leken genom att visa eller berätta på olika sätt. Lärare kan också vara ett stöd för elever i olika gruppsammansättningar. Karlsson (2020) uppmärksammar den fria leken på fritidshemmet som kan vara besvärlig för många elever. Vissa elever kan ha svårigheter med att komma på vad de ska göra eller att till exempel avsluta en aktivitet som är påbörjad. En aktivitetshylla både inomhus och utomhus där det finns bilder på olika aktiviteter tillsammans med en ungefärlig tid som elever brukar lägga på en aktivitet kan vara till stor hjälp för många elever. Även utflykter är vanligt förekommande på många fritidshem. Utflykter kan vara det bästa som finns för somliga elever medan det för andra kan vara en stor utmaning. Att inte veta vad som ska hända eller att komma till ett helt nytt ställe kan vara grunden till stress och obehagskänslor. Elever i behov av särskilt stöd kan behöva förberedas inför en utflykt med hjälp av tydliggörande pedagogik. En individuell genomgång av hur utflykten ska gå till och information till vårdnadshavarna kan vara viktigt att göra i god tid inför den kommande utflykten. Målet blir att göra utflykten så förutsägbar och tydlig för eleven som möjligt, både genom text, bild och tal.
11
Andishmand (2019) skriver vidare att om samarbete på skolor mellan olika yrkesgrupper är väl fungerande kan lärare i fritidshem bli mer medvetna om elevers extra anpassningar och särskilda stöd som finns i den obligatoriska skolan. Både matematiska kunskaper och språklig medvetenhet kan utvecklas på ett annorlunda sätt i fritidshemmet än i den obligatoriska skolan. Det matematiska tänkandet kan i fritidshemmet konkretiseras genom att eleverna får uppleva saker som ibland kan vara abstrakta i den klassiska matematikundervisningen. Ett tillfälle på fritidshemmet där eleverna får möjlighet att utveckla sitt sätt att kommunicera kan vara mellanmålet där lärare kan vara med kring elevernas samtal.
12
3. Syfte och Frågeställningar
Studiens syfte är att undersöka lärare i fritidshems uppfattningar om samarbetet med skolans specialpedagogiska stöd.
Frågeställningar:
• Hur beskriver lärare i fritidshem samarbetet med skolans specialpedagogiska stöd?
13
4. Metod
Kvalitativ metod användes för att ta reda på lärare i fritidshems uppfattningar om samarbetet med skolans specialpedagogiska stöd.
4.1 Semistrukturerade intervjuer
Bryman (2018) skriver att i en semistrukturerad intervju finns det förberedda frågor men i intervjusituationen behöver inte frågorna nödvändigtvis följas upp i en viss ordning. Frågorna är utformade på ett bredare sätt än i en standardiserad intervju. Detta innebär att frågorna är mer allmänt formulerade och det finns möjlighet för författarna att ställa följdfrågor till viktiga svar som kan förklaras mer på djupet. Frågorna i en semistrukturerad intervju har ett specifikt tema som ska diskuteras och en intervjuguide som utgångspunkt men respondenten har stora möjligheter att svara på sitt eget sätt. Detta möjliggör till ett mer flexibelt möte där intervjuaren kan dra nytta av tidigare intervjuer i form av intervjufrågor samt möjligheten till att bemöta de svar som anges. En semistrukturerad valdes därför till denna studie eftersom författarna hade möjlighet till att utforska mer av respondentens svar som behövde förtydligas. Detta gav större utrymme till vidare diskussionsfrågor.
Innan intervjuerna genomfördes skapades en intervjuguide vilket var av stor vikt när de semistrukturerade intervjuerna genomfördes. Intervjuguiden framställdes eftersom studiens syfte behövde konkretiseras till teman och sedermera frågor till respondenterna. Det är viktigt att frågorna har relevans till studien. “Områdesprincipen” var något som togs hänsyn till när intervjuguidens framställdes vilket innebar att frågorna till en början var ställda mer övergripande för att sedan rikta in sig mer centralt inom ett visst område. Avslutningsvis i intervjun lättades även frågorna upp mer generellt där områdena som inte blivit helt täckta kunde ta ny ton eller om respondenten tänkt på något mer som ej förekommit tidigare under intervjun (Dalen, 2015). Respondenterna fick först besvara övergripande om hur deras synsätt och arbetssätt var om specialpedagogik. Därefter gick samtalen in mer konkret om hur samarbetet ser ut med skolans specialpedagogiska stöd och eventuella områden som kan utvecklas med möjlighet till följdfrågor och bekräftelser på det som sades för att informationen som gavs skulle bli så träffsäker som möjligt. I slutet fanns det möjlighet till att ställa ytterligare frågor om något ämne inte berörts tillräckligt samt att respondenterna fick möjlighet att prata fritt eller vidare om ämnet om så önskades.
14
4.2 Urval
Denna studie har utgått från ett målinriktat urval som är vanligt förekommande i kvalitativ forskning. Ett målinriktat urval innebär att respondenterna har valts strategiskt för att studiens forskningsfrågor ska kunna besvaras (Bryman, 2018). De strategiska val som gjorts har inneburit att lärarna som intervjuats är verksamma inom fritidshem samt har lärarlegitimation. Utöver det undersöktes det om skolorna har personal med specialpedagogisk kompetens för att respondenterna skulle kunna delta i studien. Ålder och kön på respondenterna samt storlek på aktuell skola hade ingen betydelse eftersom det handlar om samarbete med en annan yrkesgrupp inom skolan. Eftersom det handlar om samarbete med en annan yrkesroll är en förutsättning att det finns en specialpedagog eller speciallärare inom den aktuella skolan.
Ahrne & Svensson (2015) skriver om att sex till åtta respondenter kan vara tillräckligt om avsikten är att undersöka en specifik grupp för att inte bli beroende av den enskildes uppfattning. Om en jämförelse mellan olika grupper skulle undersökas hade respondentantalet behövts vidgats. Bryman (2018) bekräftar detta genom att poängtera att urvalets storlek påverkas beroende på hur mycket tid forskaren har på sig samt att en avvägning måste göras av vad som kan vara lämpligt för studien och dess syfte. Denna studie har begränsat sig till en yrkesgrupps åsikter. Sex lärare i fritidshem har intervjuats vilket har ansetts vara tillräckligt efter insamlade data. Ingen intervju har behövts strykas vilket har resulterat i att inga fler respondenter har behövt deltaga. Respondenterna arbetar på olika skolor för att studiens syfte ska få ett bredare perspektiv. Respondenterna har tilldelats följande fingerade namn: Lisa, Marie, Kristin, Tor, Ove och Annica.
4.3 Genomförande
När respondenterna kontaktades för möjlighet att deltaga till denna studie fick de information om studiens syfte. Vilka frågor som skulle ställas undanhölls på grund av att förberedda svar inte skulle påverka empirin. Utöver information om studiens syfte ställdes även frågan om möjlighet till att spela in intervjuerna för att möjliggöra transkribering och bearbetning av data. Utan deras godkännande hade inte bearbetning kunnat genomföras. Ett informationsbrev skickades även ut till respondenterna för att tydliggöra att deras medverkan avidentifieras, att svaren endast används till denna studie och att det finns möjlighet att avbryta intervjun utan nämnd orsak.
15
Intervjun skedde via videosamtal på grund av rådande samhällssituation. I och med detta bads respondenterna att genomföra intervjun i ett lugnt rum för att transkriberingen inte skulle störas av ljud utifrån (Hallin & Hallin, 2018). Intervjuerna delades upp mellan författarna vilket innebar tre intervjuer vardera som varade omkring 15 till 30 minuter per intervju. Att intervjuerna genomfördes via videosamtal gjorde interaktion möjlig. Respondenten och författaren kunde se varandra och tolka signaler vid olika frågeställningar (Hallin & Hallin, 2018).
4.4 Databearbetning och analys
När transkriberingen av intervjuerna var genomförda fanns det mycket material som behövdes bearbetas. Eftersom frågorna i studien kunde beröras flera gånger i intervjun hamnade svaren i en viss oordning vilket gjorde att kodning av materialet behövdes göras. Efter varje intervju sorterades materialet för att författarna skulle få en struktur över innehållet. Varje berört ämne var relevant för studien och samlades in i egna “fack”. Allt som inte var relevant för studiens syfte sorterades bort tidigt för att inte störa den nödvändiga empirin. I denna studie genomfördes en tematisk analys. Bryman (2018) skriver om att ett av de vanligaste sätten att analysera en kvalitativ metod är via en tematisk analys där sökandet ska ske efter olika teman. Författarna till denna studie använde sig av denna strategi för att hitta teman och delteman som liknade respondenternas svar i så hög mån som möjligt samt använda citat. Repetition är den vanligaste kodningen av teman i de data som samlats in. Repetition räcker dock inte för att det ska bli representativt i studien om det inte är relevant för syftet. Där måste författarna till studien göra en avvägning under kodningen om vad som tas med i studien. I genomförandet av den tematiska analysen genomfördes olika steg för att bearbeta de data som samlats in vilket skedde på följande sätt:
1. I det första steget genomfördes en ordagrann genomgång av transkriberingen.
2. I steg två påbörjades kodning av materialet genom att data delades in i olika kategorier, i detta fall skedde det genom färgkodning där en kategori av svaren i intervjuerna fick en färg.
3. När färgkoderna var gjorda påbörjades steg tre där koderna kategoriserades in i olika teman och dessa teman fick namn beroende av gemensamma element som framkom under intervjuerna. De teman som hittades var Gårdagens samarbete, Dagens
samarbete och Morgondagens samarbete.
4. Steg fyra är en utveckling av steg tre där koderna systematiserades och olika delteman uppkom. Delteman som upptäcktes var Handledningens utformning, Samverkan med
16
vårdnadshavare, Kontakt med skolans specialpedagogiska stöd, Samarbetets struktur, Fördelning av samarbetets resurser, Insyn i fritidshemmets verksamhet, Ett utvecklat stöd och Strukturella förändringar. I detta steg är det fördelaktigt om namn sätts på de
teman som gjorts för att underlätta att knyta an till tidigare forskning som berör samma ämne.
5. Steg fem som är det sista steget innebär att alla teman är samställda och analysen påbörjades om det fanns kopplingar mellan de olika teman som tidigare framtagits.
4.5 Tillförlitlighet
Kvalitativ forskning är inte densamma som en naturvetenskaplig kvantitativ studie eftersom kvalitativ forskning inte kan upprepa ett experiment. Att kopiera en social konstruktion är i stort sett omöjligt eftersom en social miljö förändras över tid. I den kvalitativa undersökningen tenderar forskaren att bli allt för involverad i de data som ska analyseras vilket försvårar för en annan forskare att uppnå exakt samma data och slutsats (Denscombe, 2018).
För att styrka studiens tillförlitlighet används fyra begrepp som utgångspunkter. Trovärdighet,
pålitlighet, överförbarhet och bekräftelsebarhet. Trovärdighet innebär att empiri har samlats in
från intervjuer. I intervjuerna fanns möjlighet att säkerställa svaren från respondenterna och bekräftelse på deras svar för att undvika missuppfattningar i sammanställning av resultat. För att studiens pålitlighet ska vara tillförlitlig ska likartad forskning ha möjlighet att genomföra studien på ett likartat sätt, därför beskrivs tillvägagångsättet för urval, genomförande och analys. Att studiens resultat skulle bli densamma om den genomfördes på liknande sätt är inte en självklarhet eftersom sociala konstruktioner ändras över tid. Däremot kan studien genomföras på ett träffsäkert sätt av andra forskare. Vid intervjuerna och bearbetning av data har ett neutralt förhållningsätt varit av stor vikt för att data från svaren ska vara så nära originalet som möjligt. Överförbarhet grundar sig om studien är generaliserbar. En studie av denna storlek gör att generaliserbarheten är svårbedömd men studien i sig har ett egenvärde och intressant data som kan kopplas till tidigare forskning. Bekräftelsebarhet i studien innebär hur studien blivit påverkad av “jag” i den bemärkelsen att kvalitativ forskning inte står fri från inverkan av de som genomför forskningen. Denna studie har ingen kritisk infallsvinkel i undersökningen men är ändå påverkad av författarnas tolkning av data som framkommit i intervjuerna (Denscombe, 2018)
17
4.6 Forskningsetiska aspekter
Forskningen har en stor roll i samhället idag och det finns höga förväntningar på den. Forskaren har ett stort ansvar för människor och djur som deltar i forskningen. Forskaren har även ett stort ansvar för användarna av forskningsresultaten samt de som kan påverkas av den (Vetenskapsrådet, 2017).
Vetenskapsrådet (2017) behandlar vidare god forskningssed vilket handlar om att hitta en balans mellan integritetsintresse för att inte skada medverkande och vad forskaren kan lova de medverkade. Fyra begrepp nämns för att skapa en god forsksningssed. Sekretess, tystnadsplikt,
anonymitet och integritet. Sekretess innebär att allmänna handlingar är offentliga och
offentlighetsprincipen gör att den myndighet som förvarar materialet får göra en bedömning om uppgifter får lämnas ut. Tystnadsplikt gäller om en uppgift är sekretessbelagd men inte tvärtom. Tystnadsplikt i en verksamhet behöver inte ingå i sekretess och offentlighetslagen vilket innebär om forskaren får kännedom om ett brott som är anmälningsbart är forskaren skyldig att anmäla enligt anmälningsplikten. Anonymitet: för att etikprövningsnämnder ska godkänna vissa studier är anonymitet en förutsättning med detta menas att personuppgifter eller berört område ska bli in princip omöjliga att knyta till ett svar. Individers identitet är oftast inte intressanta för studier vilket gör att forskaren kan utlova avidentifiering i studien för respondenterna. Nackdel med detta är att kontroll av uppgifterna blir svåra att kontrollera men genom en god forskningssed ansvarar forskaren för att studien sker på ett försvarbart sätt.
Integritet innebär att forskaren vidtar åtgärder för att respondentens integritet skyddas för att
säkra respondentens identitet.
Författarna har informerat respondenterna om studiens syfte och deras roll i studien. De har också fått information via ett informationsbrev och muntligt innan intervjun började. De fick också avbryta intervjun utan nämnd orsak. De data som samlats in innehåller vissa känsliga uppgifter eftersom författarna undersöker hur deras samarbete med kollegor på deras arbetsplats ser ut. Detta gör att författarna har varit extra noggrann med ovannämnda begrepp för att säkerställa att ingen information kan leda till enskilda respondenter.
18
5. Resultat
I detta kapitel kommer resultatet från studiens intervjuer att redovisas utifrån följande teman: Gårdagens samarbete, Dagens samarbete och Morgondagens samarbete. Gårdagens samarbete har inget deltema. Dagens samarbete består av följande delteman: Handledningens utformning,
Samverkan med vårdnadshavare, Kontakt med skolans specialpedagogiska stöd, Samarbetets struktur och Fördelning av samarbetets resurser. Morgondagens samarbete består av följande
delteman: Insyn i fritidshemmets verksamhet, Ett utvecklat stöd och Strukturella förändringar.
5.1 Gårdagens samarbete
Temat Gårdagens samarbete handlar om hur studiens respondenter beskrev samarbetet fram tills idag, det vill säga deras upplevelse av samarbetets förändring under åren som dem har arbetat som lärare.
Samarbetet mellan lärare i fritidshem och skolans specialpedagogiska stöd beskrev studiens respondenter som något som har blivit mer aktuellt under de senaste åren. Respondenterna nämnde flera orsaker till denna utveckling. Synen på fritidshemmets egenvärde har ökat, fler elever går nu på fritidshemmet och att elevernas behov ses utifrån hela skoldagen på ett annat sätt en tidigare. Lisa berättade om hennes syn på fritidshemmets utveckling:
att man har insett att det har blivit mera skola – fritids, eller ja att det hör ihop lite, jag tror, det kanske inte var så, att fritids var inte så viktigt om du förstår mig rätt så att säga
Ove upplevde inte att samarbetet kopplat till fritidshemmet var särskilt utvecklat men menade att samarbetet mellan skolans specialpedagogiska stöd och den obligatoriska skolan utvecklats de senaste åren. Förklaringen till detta menade han vara på grund av skillnaden i hur de olika verksamheterna bedöms:
vad jag tror kan det finnas lite mer logiska förklaringar till att dom inte lägger fokus just där vilket jag tycker är synd men jag tror att det är att kravbilden är inte lika hög på fritidshemmet, och det är min uppfattning att man inte ser dom lika synligt…
Marie har arbetat på flera olika fritidshem och beskrev att samarbetet med skolans specialpedagogiska stöd blir allt vanligare. Enligt respondenten beror detta på att fler elever är inskrivna i fritidshemmets verksamhet.
19
5.2 Dagens samarbete
Temat dagens samarbete handlar om respondenternas upplevelser av dagens samarbete med skolans specialpedagogiska stöd.
5.2.1 Handledningens utformning
Innehållet i samarbetet mellan lärare i fritidshem och skolans specialpedagogiska kompetens bestod av: Att vara med och skapa en gemensam skolkultur, information kring enskilda elever samt olika sorters uppföljningar kring pågående ärenden som främst rör elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd.
Lisa, Marie och Annica hade ett samarbete som inkluderade möten där enbart fritidshemmets arbetslag deltog tillsammans med skolans specialpedagogiska stöd. De berättade att skolans specialpedagogiska stöd hade ett övergripande ansvar för vissa elever, diskuterade enskilda elevers utveckling och stöttade arbetslaget genom att identifiera olika sätt att förbättra verksamheten på. Anledningen till att hela fritidshemmets arbetslag hade möten tillsammans med skolans specialpedagogiska stöd var för att alla ska få samma information. Respondenterna nämnde också att det är viktigt för att skapa ett gemensamt förhållningssätt.
5.2.2 Samverkan med vårdnadshavare
Ett utmärkande inslag som flera av lärarna tog upp var det specialpedagogiska stödets roll i samverkan med vårdnadshavare. Stödet var på olika sätt med i samverkan genom att medverka vid möten med vårdnadshavare. Kontakten med vissa elevers vårdnadshavare verkade vara något som skolans specialpedagogiska stöd hade ansvar för och att de hade en pågående daglig kontakt med dessa vårdnadshavare. Skolans specialpedagogiska stöd informerade arbetslaget om vad som framkom i kontakten.
Marie tog upp exempel på hur hon och det specialpedagogiska stödet arbetade ihop angående vårdnadshavare. Det specialpedagogiska stödet ansvarade för kontakten med vårdnadshare för att skapa en tydlig struktur i informationen mellan skola och vårdnadshavare. Skolans specialpedagogiska stöd blev informationsbärare åt båda håll.
Ove berättade att lärarna i fritidshemmet och skolans specialpedagogiska stöd sällan arbetade tillsammans men att det var aktuellt i kontakten med vårdnadshavare.
20
sen är de ju om vi ser till att de behöver vara ett möte med elevs vårdnadshavare så närvarar vi ju alltid tillsammans med specialpedagog och då får vi frågan om hur det fungerar på fritids och så vidare
Vidare berättade han att samarbetet oftast stannade där, att de deltog tillsammans på mötet med vårdnadshavare men att uppföljningar om situationen på fritidshemmet uteblev.
5.2.3 Kontakt med skolans specialpedagogiska stöd
Flera av respondenterna påpekade att samarbetet oftast började genom att lärarna i fritidshem tog kontakt med skolans specialpedagogiska stöd när behov uppmärksammats. De respondenter som ansåg att de hade ett gott samarbete nämnde alla att de kunde ta kontakt när de såg att behov fanns. Annica hade ett samarbete där återkommande möten redan var bokade under terminen men kunde också boka in fler möten om arbetslaget var i behov av det.
ja precis men vissa är ju inlagda på om de var två eller tre tillfällen per termin och sen har vi även möjlighet att boka in extra tillfällen
De andra två som upplevde ett gott samarbete hade inte återkommande möten planerade inför terminen men tyckte att de fick hjälp och information när de behövde det. Lisa och hennes arbetslag kunde inleda ett samarbete med skolans specialpedagogiska stöd när de kände att behov fanns och som sedan utvecklades till planerade möten när skolans specialpedagogiska stöd följde upp ärendet. Marie hade ett liknande samarbete där kontakten också inleddes vid behov eller när arbetslaget behövde hjälp med något specifikt. Personal från skolans specialpedagogiska stöd kom ibland förbi arbetslagsmöten och följde upp ärenden kring elever för att ge information samt få höra lärarnas tankar. Tor hade möten inplanerade i form av elevhälsomöten men han upplevde att dessa möten inte gav mycket för fritidshemmets undervisning.
5.2.4 Samarbetets struktur
Att skolans specialpedagogiska stöd hade mycket att göra och arbetade mot stora skolenheter var orsaker som enligt respondenterna ledde till en utmaning i samarbetet. Respondenterna berättade att skolans specialpedagogiska stöd ansvarade för en skolenhet med många elever. Det framgick i intervjuerna att det på vissa skolområden ingick flera skolor, vilket ledde till att personal från skolans specialpedagogiska stöd inte alltid fanns fysiskt närvarande på skolan. På grund av detta hade Lisa och Marie en kontakt med skolans specialpedagogiska stöd via mail.
21
Det var smidigare och det gjorde det enklare för dem att upprätthålla en bra kontakt. Lisa sa så här:
vi har ju bara specialpedagogen en gång i veckan hos oss, men det går alltid att ringa, mejla eller något sånt
5.2.5 Fördelning av samarbetets resurser
Studiens respondenter som upplevde ett bristfälligt samarbete hade framför allt en gemensam faktor som utmärkte sig och det var deras upplevelse av att den obligatoriska skolan prioriterades i samarbetet. Alla respondenter berättade om att skolan som de arbetade på hade ett befintligt samarbete men att fritidshemmet inte ingick i detta samarbete. Dessa respondenter ser ett samarbete under sin skolsamverkan men upplevde inte att fritidshemmet fick någon uppmärksamhet.
Tor förklarade att han bland annat var med på elevhälsomöten där en representant från fritids, flera klasslärare, någon från ledningen samt representanter från elevhälsoteamet deltog. Respondenten berättade att mötenas syfte var att uppmärksamma hur situationen såg ut i klasser och för elevgruppen på fritids men hans upplevelse var att fokus hamnade på den obligatoriska skolan.
Man får ju lyfta hur de funkar på, på raster, på fritids liksom socialt och så men det är inte ofta som vi ges liksom redskap för hur vi ska hjälpa enskilda elever på fritidshemmet
Han berättade vidare att han hade ett samarbete med skolans specialpedagogiska stöd under skoltid men att det handlade om hur han och klassläraren som han samverkade med utformade undervisningen under den obligatoriska skolans lektioner.
Jag pratar ju med speciallärare med jämna mellanrum så man har ju kontakten så men den är ju oftast kopplad till den obligatoriska skolan
Ove pratade mycket om att hans känsla var att samarbetet med lärare i fritidshem inte var av lika stor vikt då det handlar om elevens sociala utveckling. Han upplevde att den sociala biten i samarbetet med skolans specialpedagogiska stöd på skolan där han arbetar har hamnat i skymundan och att de i princip bara pratar utifrån kunskap med lärarna i den obligatoriska skolan. Han känner också att det är lärare i fritidshem som får ta ansvaret för det sociala.
22
Ove och Kristin menade att skolans specialpedagogiska stöd riktade sig mer mot den obligatoriska skolan än fritidshemmet. De upplevde att kunskapskraven prioriterades före elevens sociala utveckling. På de skolorna de arbetade på var det fritidshemmet som hade ansvar för elevens sociala utveckling. Lärarna i den obligatoriska skolan samarbetade dock med skolans specialpedagogiska stöd för att främja elevernas utveckling för att nå upp till kunskapskraven. Ove förklarade det på det här sättet:
Det är specialpedagogik i kunskap och det är specialpedagogik i det sociala där jag tycker att det sociala ofta bara läggs på vi säger en fritidslärare som kanske inte har den kompetensen riktigt, självklart att man kanske är olika som personer men de är ju inte våran grund att vara specialpedagog utan den läggs ofta på oss liksom att vi ska lösa situationerna medans en klasslärare då får ofta hjälp när det kommer till kunskap och ämnen så där vid tycker jag att man som specialpedagog ska lägga mer fokus på det sociala och hjälpa dom sociala normerna eller aspekterna i det hela
På Kristins arbetsplats tog lärarna som arbetar på fritidshemmet hjälp av varandra. Hon och fler kollegor genomförde en kompetensutveckling för att lära sig mer om arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Hon kände att det ibland var svårt att fråga någon i skolans specialpedagogiska stöd om råd för att det ofta inte var någon där som hade någon erfarenhet av arbetet i fritidshem.
Nej utan det är liksom insatser på skoltid sen så kan man ju såklart fråga om råd men oftast så är det ju ingen av dom som har jobbat på fritids
På Lisa och Annicas arbetsplatser har de utvecklat olika sätt att arbeta på för att fritidshemmet och den obligatoriska skolan ska bli mer jämställda. Där ingår skolans specialpedagogiska stöd, det gäller främst elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd, det här för att få ett gemensamt förhållningssätt på hela skolan. Lisa berättade att lärarna i hennes arbetslag hade delat upp ansvaret för elever i behov av särskilt stöd mellan olika lärare. Den lärare som ansvarade för enskild elev deltog i möten som berörde eleven. Läraren som hade ansvaret för eleven hade i uppgift att förmedla information mellan arbetslag och de möten som läraren deltog i. Annica berättade att alla yrkesgrupper hade ett gemensamt dokument som handlade om elevers extra anpassningar och särskilda stöd. De använde sig av det för att skapa en helhetssyn på elevernas skoldag. Hon berättade att skolans specialpedagogiska stöd visat att
23
fritidshemmet var viktigt och att det bidragit till ett bättre samarbete. Här berättade hon om hur den obligatoriska skolan och fritidshemmet har utvecklat sitt samarbete.
vi har nära kontakt och de, vi skriver ju samma dokument när vi skriver extra anpassningar o så till eleverna så det är till både skola o fritids på dom så det är inget särskilt bara fritids utan vi är ju tillsammans
5.3 Morgondagens samarbete
Temat Morgondagens samarbete handlar om respondenternas tankar om hur samarbetet mellan lärare i fritidshem och skolans specialpedagogiska stöd skulle kunna utvecklas i framtiden.
5.3.1 Insyn i fritidshemmets verksamhet
Alla respondenter nämnde ett stort önskemål om att skolans specialpedagogiska stöd behövde komma ut och se verksamheten i fritidshemmet. Detta för att kunna bilda sig en egen uppfattning och därefter bidra med konkreta tips till en förbättrad miljö.
Respondenterna nämnde att det fanns en kommunikation med skolans specialpedagogiska stöd som oftast utgick från respondenternas beskrivningar av olika händelseförlopp eller problematik som kunde uppstå i fritidshemmet. De upplevde att det var problematiskt då skolans specialpedagogiska stöd hade bristande kunskaper när det gällde fritidshemmets verksamhet. Att skolans specialpedagogiska stöd genomför besök i fritidshemmet var något som respondenterna hade som önskemål. Detta för att förbättra samarbetet genom en insyn och ökad kunskap i fritidshemmets verksamhet samt undervisning. De ansåg att besök i fritidshemmets verksamhet kan bidra till ett förebyggande arbete. Respondenterna nämnde även önskemål om att få handledning kopplat till konkreta undervisningssituationer.
Annica som har haft besök av skolans specialpedagogiska stöd upplevde att det var väldigt positivt och att det ledde till nya perspektiv för lärarna i arbetslaget.
24
5.3.2 Ett utvecklat stöd
Majoriteten av respondenterna nämnde ett starkt önskemål om att få handledning i sin yrkesroll. Detta för att få bekräftelse på undervisningen samt hur de skulle kunna utveckla den. Kristin berättade om hennes syn på handledning:
Ibland så känner man sig helt maktlös faktiskt, man vet inte vad man ska till även om jag har arbetat med sådana här barn enskilt i många år, det här kanske är bra men är det verkligen rätt. Att man får det bekräftat kanske av någon som är lite bättre, har läst lite mer och kan stötta en liksom. Att jo du gör rätt eller nej men pröva det här i stället, att man får lite tips och idéer
De önskade även att få tips och verktyg för att främst hjälpa elever som är i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. De önskar också stöd i skapandet av trygga rutiner för eleverna på fritidshemmet. Det handlade inte bara om att få konkreta tips om hur verksamheten kan förbättras för gruppen och enskilda elever. Konstruktiv kritik var något som önskades men också bekräftelse på de saker som var bra och som de kunde fortsätta utveckla som enskilda lärare och som arbetslag. Det här samarbetet kan bli en form av kompetensutveckling.
5.3.3 Strukturella förändringar
En röd tråd som framställdes från alla intervjuer var önskemål om schemalagda möten med skolans specialpedagogiska stöd. Det framkom på olika sätt om hur mycket tid som önskades. En gemensam nämnare bland respondenterna var att förutsättningar behöver ges genom tid, där möten tillsammans med skolans specialpedagogiska stöd finns inplanerat för att utveckla samarbetet mellan yrkesgrupperna. Lisa berättade:
Ja, på något vis att man kanske kan få till det också ja, att dom är med, att man har en, vi har ju det med rektorn varje, rektorn, varje, biträdande, mm, en gång i månaden, om man kanske skulle kunna ha specialpedagogen en gång, några gånger per termin i alla fall
Som Lisa nämnde fanns det möten med ledningen och gav förslag om att det borde vara genomförbart med skolans specialpedagogiska stöd. EHT-möten var något som nämndes i många intervjuer men upplevelsen där var att fritidshemmet inte alltid var prioriterat. Likaså vid möten om en enskild elev fanns lärare i fritidshem med som representanter för fritidshemmet men där nämndes det att fritidshemmet inte fick det utrymme som önskades. Därför önskade respondenterna ett eget möte med skolans specialpedagogiska stöd där fokus riktas på fritidshemmet.
25
6. Diskussion
Syftet med denna studie var att undersöka lärare i fritidshems uppfattningar om samarbetet med skolans specialpedagogiska stöd. Syftet preciserades genom att undersöka hur lärare i fritidshem beskrev samarbetet med skolans specialpedagogiska stöd samt hur de skulle vilja utveckla samarbetet.
6.1 Resultatdiskussion
Resultatet visar att samarbetet mellan lärare i fritidshem och skolans specialpedagogiska stöd är en företeelse som är under utveckling och som inte finns på alla skolor. Alla respondenter är eniga i att samarbetet mellan lärare i fritidshem och skolans specialpedagogiska stöd är något som har blivit mer aktualiserat de senaste åren. Där samarbetet är positivt är skolans specialpedagogiska stöd med och skapar ett gemensamt förhållningssätt tillsammans med kollegiet i fritidshemmet. De berättar även att skolans specialpedagogiska stöd har en stor roll i arbetet med elever med extra anpassningar och med särskilt stöd där de är med på olika möten, delger information och följer upp ärenden kring dessa elever. Flera respondenter berättar även att skolans specialpedagogiska stöd har en stor roll när det gäller kommunikationen med elevers vårdnadshavare.
Att lärare i den obligatoriska skolan och fritidshemmet har skilda sätt att se på utformningen av skolan är något som Ludvigsson (2009) uppmärksammar. Löfdahl et al. (2012) tar upp att det finns en syn på att lärare i fritidshem är mer hjälplärare till lärare i den obligatoriska skolan vilket gör att fritidshemmen blir lidande. Denna upplevelse återkommer i studiens resultat där flera respondenter upplever en liknande situation i samarbetet med skolans specialpedagogiska stöd. Deras upplevelse beskrivs bland annat genom att fritidshemmets arbetssätt där kunskapskrav inte finns på samma sätt som i den obligatoriska skolan gör att fritidshemmet inte tas på samma allvar. Resultatet i denna studie tyder på att spåren av denna syn på fritidshemmen synliggörs i samarbetet mellan lärare i fritidshem och skolans specialpedagogiska stöd genom att fritidshemmen ofta åsidosätts i samarbetet. Denna syn är under förändring och fritidshemmets egenvärde har börjat uppmärksammats. Lärare i fritidshem är unika med att vara delaktiga under elevers hela skoldag vilket bidrar till en helhetssyn i flera sammanhang. Detta ger övergripande kunskap om elever som bör nyttjas. I resultatet förklaras fördelningen av samarbetets resurser genom att den obligatoriska skolans kunskapskrav är det som det specialpedagogiska stödet främst fokuserar på. Lärare i fritidshems kompetens som mer fokuserar på det sociala och informella lärandet hamnar då i
26
andra hand. På skolorna där samarbetet är som mest utvecklat upplever lärarna att fritidshemmets egenvärde tydliggörs. De respondenter som inte upplever ett utvecklat samarbete upplever snarare att dem enbart ses som ett komplement till den obligatoriska skolan.
Några av respondenterna hade nyligen inlett ett samarbete med skolans specialpedagogiska stöd medan andra upplevde det som obefintligt kopplat till fritidshemmet. Morgan (2016) tar upp att lärares kontrollbehov kan vara en faktor som försvårar samarbetet mellan kollegor. Här ingår bland annat att lärare kan ha svårt att samarbeta med andra lärare i arbetet mot ett gemensamt mål. Det kan leda till att samarbetet ses som en börda i stället för att man ser det positiva som kan komma ut av det. Resultatet tyder på att alla respondenter vill utveckla samarbetet. Att fler elever går på fritidshemmet har lett till ökade krav på fritidshemmet och ett ökat behov till ett utvecklat samarbete med skolans specialpedagogiska stöd. En av studiens respondenter lyfter att det finns svårigheter att ta kontakt med skolans specialpedagogiska stöd då upplevelsen är att stödet inte har erfarenhet från fritidshemmet. Det har lett till att hon och hennes kollegor i stället genomför en kompetensutveckling för att lära sig mer om olika sätt att arbeta med elever i behov av särskilt stöd. En annan respondent beskriver att initiativet till samarbetet tas i samband med att kommunikation med en elevs vårdnadshavare behöver inledas men att samarbetet inte fortsätter efter det. Anledningen att det ser ut på det här sättet kan vara att skolans specialpedagogiska stöd inte har kunskap i hur de kan vara med och stärka fritidshemmet. En förutsättning för att utveckla samarbetet är att det specialpedagogiska stödet vidgar sin kunskapssyn om fritidshemmet. Kunskapen om fritidshemmet kan vidgas genom ett fungerande samarbete där båda parter tar del av varandras kompetenser.
En faktor som kan begränsa samarbetet är enligt Morgan (2016) brist på tid. Digitala verktyg kan användas som ett sätt för att skapa möjligheter för samplanering. En fördel är att samarbetet kan ske utan att de olika yrkesgrupperna behöver vara fysiskt närvarande. Studiens respondenter som upplevde ett positivt samarbete framhöll bland annat samarbete med hjälp av mailkontakt. Det mest utvecklade samarbetet i denna studie använde ett gemensamt dokument som delades mellan fritidshemmet, den obligatoriska skolan och skolans specialpedagogiska stöd. Digitala verktyg kan användas för att skapa en gemensam skolkultur där alla yrkesgrupper ingår. Skolverket (2014a) förespråkar ett sådant samarbete då alla yrkesgrupper kan bidra med sin kompetens, ta hjälp av varandra och på så sätt utveckla både den obligatoriska skolan och fritidshemmet. Ett gemensamt förhållningsätt kan skapas genom digitala verktyg där information kan delas mellan olika yrkesgrupper. Att information finns tillgänglig för alla som
27
arbetar inom skolan kan göra så att lärare i fritidshem, skolans specialpedagogiska stöd och lärare i den obligatoriska skolan samarbetar mer frekvent och att alla tar vara på varandras unika kompetenser.
De tre främsta önskemål som återges i resultatet för att utveckla samarbetet mellan skolans specialpedagogiska stöd och lärare i fritidshem är en ökad förståelse för fritidshemmets verksamhet, ett utvecklat stöd och strukturella förändringar. Dessa önskemål skulle kunna kombineras då stödet kan utvecklas genom att skolans specialpedagogiska stöd får en utvecklad insyn i fritidshemmet. Att förutsättningar för samarbetet ges genom en förändrad struktur med schemalagda möten kan leda till att samarbetet sker mer frekvent.
Mihajlovic (2020) konstaterar i sin studie att samarbetet mellan lärare och skolans specialpedagogiska stöd behöver utvecklas strukturellt och ges förutsättningar för att samarbete ska skapas. Den strukturella förändringen på skolor kan bidra till att samarbete sker under fler tillfällen och även att det blir bättre innehåll i samarbetet. Även Andishmand (2019) tar upp vikten av att det finns en tydlig struktur i samarbetet. Det här är något som alla studiens respondenter ser som en viktig faktor i hur samarbetet ska utvecklas. Att det finns schemalagda möten där lärare i fritidshem och skolans specialpedagogiska stöd tillsammans kan föra verksamheten framåt ses som en förutsättning för att samarbetet ska ske och bli av. Schemalagda möten skulle kunna leda till ett större medvetande när det gäller användandet av specialpedagogik i fritidshemmet samtidigt som skolans specialpedagogiska stöd utvecklar sin kunskap om fritidshemmets verksamhet och läroplan. En förutsättning för att denna utveckling ska ske är att ledningen visar att samarbetet är viktigt i form av tid för gemensamma möten. För att skapa en gemensam skolkultur behöver även möten tillsammans med lärare från den obligatoriska skolan finnas. Sådana möten existerar idag men för att utveckla dessa möten behöver lärare i fritidshems kompetens tydliggöras. Andishmand (2019) nämner bland annat att olika kunskaper kan utvecklas i fritidshemmet genom informella samtal där det situationsstyrda lärandet blir viktigt. Åt andra hållet kan lärare i den obligatoriska skolan ta del av lärare i fritidshems kompetens kring det situationsstyrda lärandet och sin kunskap om elevernas sociala utveckling.
Ett stort önskemål bland respondenterna är att få handledning i deras yrkesroll. Studiens respondenter vill se att handledningen både bekräftar och utvecklar olika sätt som de arbetar på. De tror även att en utvecklad handledning kan få dem att känna sig säkrare i hur de arbetar
28
och att detta skulle utveckla verksamheten för alla elever. Petterson och Ström (2019) skriver att samarbetet mellan lärare i fritidshem och skolans specialpedagogiska stöd kan utveckla professionaliteten hos lärare. Handledningen skulle kunna resultera i utveckling av yrkesrollen och utveckling av förhållningssättet till elever i behov av särskilt stöd. När lärare i ett arbetslag har fastnat och inte känner att de kommer framåt kan det vara viktigt att samarbeta med skolans specialpedagogiska stöd för att ta sig vidare, detta bekräftar Karlsson (2020). Detta återfinns i resultatet, flera respondenter inleder samarbetet när de uppmärksammar att behov finns. Det kan vara att det finns ett behov att samarbeta med skolans specialpedagogiska stöd i kommunikationen med vårdnadshavare eller kring en elev. Hur samarbetet efter tagen kontakt ter sig är något som skiljer sig bland respondenterna. En struktur i samarbetet hade kunnat främja elever och lärare innan behov uppstår eller att hjälp och idéer tas fram fortare. Detta på grund av att en övergripande kunskap redan kan ha skapats genom ett utvecklat samarbete. Vid schemalagda möten finns möjlighet till handledning för lärare i fritidshem som kan bekräfta lärarnas tillvägångsätt eller bidra till nya tillvägagångssätt.
I Mihajlovic (2020) studie framkom det att lärare och skolans specialpedagogiska stöd behöver utveckla sitt samarbete för att öka medvetenhet i olika pedagogiska tillvägagångsätt. Förslag från respondenterna är att skolans specialpedagogiska stöd skulle behöva besöka fritidshemmet för att se hur verksamheten och dess elever fungerar i olika situationer. Karlsson (2020) uppmärksammar detta och menar att det är grundläggande för att samarbetet ska fungera väl. Att personal från skolans specialpedagogiska stöd inte har kunskap om fritidshemmet är något som uppmärksammas i resultatet. Ett sätt att förändra detta är genom besök där en insyn i fritidshemmet kan utvecklas. En utvecklad insyn kan leda till en handledning som kopplas till fritidshemmets undervisning i konkreta situationer. Om möjlighet ges till att besöka verksamheten hade skolans specialpedagogiska stöd kunnat observera lärare i fritidshem och deras tillvägagångsätt. Flera kompetenser från olika yrkesgrupper kan bidra med olika tankegångar och ge fler dimensioner i utvecklandet av skola och elevers skolgång. I resultatet framkom det önskemål om att tillges handledning i yrkesrollen för att utvecklas. Det specialpedagogiska stödet kan bidra med handledning utifrån infallsvinklar som lärare i fritidshem inte noterat i den vardagliga verksamheten på grund av rutiner som kan uppstå. Flera kompetenser kan bidra till djupare diskussioner mellan yrkesroller för ett gemensamt ändamål där elevers utveckling och vistelse hamnar i fokus.
29
6.2 Metoddiskussion
En kvalitativ metod ansågs vara bäst lämpad till den här studien, eftersom syftet med studien var att undersöka lärare i fritidshems upplevelse av samarbetet med skolans specialpedagogiska stöd. Genom kvalitativ metod gavs respondenterna större möjlighet att svara och förklara sig djupare kring det de ville förmedla. Fördelar med att använda sig av intervjuer är möjligheterna att få en helhetsförståelse över samarbetet mellan lärare i fritidshem och skolans specialpedagogiska stöd (Larsen, 2009). Kvantitativ metod med exempelvis enkäter hade kunnat ge en bredare uppfattning om samarbetet på flera skolor runt om i Sverige. En kvalitativ metod ansågs mer relevant i detta fall då studien handlade om att ta reda på lärares uppfattningar.
De data som samlades in via de semistrukturerade intervjuerna gav ett resultat som var relevant för studien. Fördelen med användandet av semistrukturerade intervjuer var möjligheten till att gå in på djupet när respondenterna gav ett svar som studien behövde fördjupa sig i. I takt med att fler intervjuer genomfördes utvecklades även följdfrågorna. Intervjuerna delades upp mellan författarna och det kan vara en faktor som påverkat resultatet. För att intervjuerna skulle ske på ett liknande sätt genomfördes en avstämning mellan författarna efter varje genomförd intervju detta för att stärka validiteten.
Eftersom studien var begränsad inom en viss tidsram är antalet respondenter begränsade. Om allt för många respondenter hade deltagit hade det kunnat påverka analysens kvalitet på grund av den tid det krävs för att transkribera och analysera det insamlade materialet. Det fanns god tid till att bearbeta respondenternas svar och svaren från respondenterna har kunnat analyserats med noggrannhet.
Att intervjuerna skedde via videosamtal gjorde att deltagarna hade stor möjlighet att välja när de ville genomföra intervjun. Däremot krävdes det en förutsättning att båda parterna befann sig på en plats som hade god nätverksanslutning. För att underlätta transkriberingen uppmanades respondenterna att genomföra intervjun i ett rum som inte hade störningsmoment. Detta för att intervjun inte skulle avbrytas. Ett bra samtal skapades genom detta och inga avbrott skedde under någon intervju. Om intervjuerna hade skett genom ett personligt möte hade interaktionen med respondenterna kunnat bli ännu mer utvecklad. Videosamtalen syfte uppfylldes och det gav möjlighet till att läsa av respondenterna.
30
Att generalisera denna studie är en svår fråga, det går inte generalisera för alla skolor i Sverige på grund av att urvalet är för litet. Däremot har studien ett eget värde som innebär ett särskilt angreppssätt där läsaren kan använda informationen själv och bedöma om studien är relevant i jämförbara fall. De resultat som framställs kan vara intressanta och ge möjlighet till vidare forskning men resultaten kan bli något begränsade för generalisering för hela lärarkåren. De kan dock kopplas till tidigare forskning som berör liknande ämne (Bryman, 2018).
6.3 Slutsats och vidare forskning
Samarbetet mellan lärare i fritidshem och skolans specialpedagogiska stöd är under utveckling och ett utvecklat samarbete med fritidshemmet skulle gynna elevers sociala utveckling. Detta samarbete kan också leda till en ökad måluppfyllelse om lärare i fritidshems egenvärde tas tillvara på. Det situationsstyrda lärandet, arbetet med sociala relationer och att undervisningen utgår från elevernas intressen och behov ger en annan syn än kunskapssynen i den obligatoriska skolan. Lärare i fritidshem har unika kunskaper om eleven och eleven ses utifrån hela skoldagen. En fortsatt utveckling av samarbetet skulle bidra till en ökad professionalitet hos alla yrkesgrupper inom skolan vilket hade gynnat lärare och elever. För att samarbetet ska utvecklas behöver rektorer ge förutsättningar för att samarbetet ska äga rum. Skolans specialpedagogiska stöd behöver få kunskap om fritidshemmets undervisning och det kan de få genom att besöka verksamheten eftersom observationer kan genomföras och således ge en bredare kunskap om fritidshemmet och dess behov. Gemensamma digitala dokument kan arbetas fram för att underlätta samarbetet. Dels för att det inte kräver lika mycket tid som fysiska möten, dels för att synliggöra alla yrkesgruppers värde i arbetet med alla elever.
Studien bidrar med tankar om hur ett önskvärt samarbete mellan lärare i fritidshem och skolans specialpedagogiska stöd kan utformas i framtiden. I samarbetet behöver alla yrkesgruppers kompetenser uppmärksammas. En skolkultur som ser eleverna utifrån hela skoldagen gynnar elever och lärare. Gemensamma möten som finns schemalagda är att föredra i samarbetet. Ett verktyg som kan användas är utformning av gemensamma digitala dokument för att alla ska ha tillgång och tid till samarbetet.
Denna studie har fokuserat på lärare i fritidshems perspektiv i samarbetet med skolans specialpedagogiska stöd. Det hade även varit intressant att vända på perspektivet där skolans specialpedagogiska stöd undersöks för att få deras syn på hur samarbetet med lärare i fritidshem
31
upplevs. Deras perspektiv tror vi kan bidra till en fördjupad förståelse som kan föra samarbetet framåt.
