Betydelsen av delaktighet i vården - Patientens upplevelse : En litteraturöversikt

Betydelsen av delaktighet i vården

– Patientens upplevelse

En litteraturöversikt

HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad

FÖRFATTARE: Janaína Braga de Paula och Johanna Nilsson HANDLEDARE:Margareta Ankarberg

Sammanfattning

Bakgrund: Delaktighet innebär en aktiv medverkan. I vården är delaktighet

ömsesidig och beroende av både vårdpersonal och patient med anhöriga. Sjuksköterskans kärnkompetenser består bland annat av personcentrerad vård, vilken utgår från patientens behov. För att skapa en säker personcentrerad vård av kvalitet bör sjuksköterskan bland annat ha kunskap om delaktighet.

Syfte: Att beskriva patientens upplevelse av delaktighet i vården.

Metod: En litteraturöversikt genomfördes med kvalitativ och induktiv ansats.

CINAHL och MedLine har använts som databaser, vilket genererade i tio kvalitativa artiklar.

Resultat: Fyra kategorier och nio subkategorier analyserades fram och resulterade i

att patienten upplever delaktighet vid kommunikation, delaktighet genom relation, möjlighet till delaktighet och via vårdpersonalens förhållningssätt till delaktighet.

Slutsats: Förståelse för patientens upplevelser av delaktighet har betydelse för att

klarlägga och främja delaktighet samt forma en personcentrerad vård av kvalitét.

Title: The significance of participation in health care – The patient experience

Summary

Background: Participation means an active involvement. In health care,

participation is mutual and dependent on both healthcare professionals and patients with relatives. Six competencies for nursing consists among others patient-centered care, based on patient needs. In order to create a safe patient-centered quality care, the nurse should, for example, have knowledge of participation.

Aim: To describe patients experience of participation in healthcare.

Methods: A literature review was carried out with qualitative and inductive approach.

CINAHL and MedLine were used as databases, which summed up in ten qualitative articles.

Results: Four categories and nine subcategories were analyzed and resulted in

patient´s experience of participation. Patient experienced participation thorough communication, participation thorough relationship, possibility to participation and by healthcare professionals’ attitudes to participation.

Conclusions: Understanding of patients´ experience of participation is important to

clarifying and promoting participation and shaping a patient-centered care of quality.

Keywords: experience, participation, patient, patient-centered care, quality of healthcare.

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bakgrund ... 2

Delaktighet ...2

Sjuksköterskans roll i delaktighet ...3

Sjuksköterskans kärnkompetenser ...3

Personcentrerad vård och delaktighet ...4

Syfte ... 5

Material och metod ... 5

Design...5

Urval och datainsamling...6

Dataanalys ...7

Etiska överväganden ...7

Resultat ... 8

Delaktighet vid kommunikation ...8

Delaktighet genom relationer ...8

Möjlighet till delaktighet ...9

Vårdpersonalens förhållningssätt till delaktighet ...10

Diskussion ... 12

Slutsatser ... 16

Referenser ... 17

Bilagor...

1

Inledning

Delaktighet bidrar till en bättre relation mellan patient och sjuksköterska, främjar egenvård och underlättar samarbetet mellan patient och vårdpersonal (Sahlsten, Larsson, Sjöström, & Plos, 2009). Enligt Schwappach, Frank, Buschmann och Babst (2010) kan icke delaktighet däremot minska bland annat patientens säkerhet både fysiskt och psykosocialt. Vidare menar Schwappach et al. (2010) att om patienten inte är delaktig kan det till exempel öka risken för infektioner. Patienten kan även uppleva osäkerhet inför främmande situationer (Schwappach, Frank, Buschmann, & Babst 2010). Delaktighet är inte alltid en självklarhet. Enligt Angel och Norup Frederiksen (2015) finns det ett flertal hinder som kan försvåra patientens delaktighet, bland annat tid, professionell dominans och attityd.

Enligt svensk lag ska hälso- och sjukvården genomföras i partnerskap med patienten. Samtliga individer som söker och tar emot vård har därmed rätt till delaktighet. (SFS 2014:821). Forskning visar även att patienter vill vara delaktiga i vården (Ringdal, Chabover, Ulin, Bucknall, & Oxelmark, 2017).

Denna litteraturöversikt beskriver patienters upplevelse av delaktighet i vården. För att kunna förebygga ohälsa och främja hälsa samt ge en bättre vård är det viktigt att sjuksköterskan förstår innebörden av patientens upplevelse av delaktighet. Sjuksköterskan kan därmed använda förståelsen för patientens upplevelse av delaktighet för att öka vårdkvalitén (Mohammed et al., 2016).

Individer som söker och tar emot vård kan kallas både för vårdtagare och patient (Karolinska Institutet, 2018). Denna litteraturöversikt kommer att använda begreppet patient.

2

Bakgrund

Delaktighet

Begreppet delaktighet betyder en aktiv medverkan. Att vara delaktig, det vill säga att ha del i något, kan vara både ett förhållande och/eller en egenskap (Svenska Akademiens Ordböcker [SAO], 2018). Enligt Folkhälsomyndigheten betyder delaktighet att få vara med och påverka. För Folkhälsomyndigheten är delaktighet och

inflytande en av de grundläggande förutsättningarna för folkhälsa

(Folkhälsomyndigheten, 2018). I vården är delaktighet ömsesidig och beroende av både vårdpersonal och patient (Sandman & Kjellström, 2013).

Inom vården har möjlighet till delaktighet utvecklats i en positiv bemärkelse. Under 1800-talet var vården uppbyggd på ett hierarkiskt sätt, där överläkaren hade högst status och patienten lägst. Då existerade inte ett jämlikt förhållningssätt mellan patient och vårdpersonal och därmed fanns ingen delaktighet (Lassen, 2012). Enligt forskning på Centrum för personcentrerad vård [GPCC] har den nutida vården förbättrats en hel del gällande förhållningssätt och delaktighet (Göteborgs Universitet, 2017).

Under 1900-talet var patientens delaktighet relaterad till förebyggande av sjukdomar, upptäckt, behandling och vård av sjukdom. Delaktigheten relaterades också till återställande av hälsa samt patientengagemang i problemidentifiering, prioritering och beslutfattande. Förändringen bör genomföras genom en aktiv process som involverar patienten både i kliniska och vardagliga förmågor (Cahill, 2008).

I början på 2000-talet var synen på patienter annorlunda. Patienter, tack vare patienträttigheter och lagar, har från och med 2000-talet rätt att vara delaktiga i den egna vården och uttrycka både behov och önskemål (Socialstyrelsen, 2015a).

År 2015 gjorde Socialstyrelsen ett arbete om delaktighet som resulterade i en handbok för vårdpersonal. Handboken visade till exempel att patientens delaktighet har positiva effekter, vilket kan bidra till att målen med patientens vård och behandling uppnås och att säkerhetsrisker kan förebyggas (Socialstyrelsen, 2015b).

Med utgångspunkt i delaktighet i vården är det viktigt att patienten inte förutsätter att delaktighet enbart sker mellan patient och sjuksköterska. Delaktighet kan även ske i mötet med övrig vårdpersonal. Samtlig personal som arbetar inom vård har ansvar för att möjliggöra delaktighet (Eldh, 2014). För att erbjuda patienten en god och säker vård kontrollerar staten och olika myndigheter patientens delaktighet genom lagar. Svenska vården styrs av lagar som till exempel Hälso- och sjukvårdslagen, Patientsäkerhetslagen och Patientlagen.

Hälso- och sjukvårdslagen stöder patientens delaktighet med främjande av goda kontakter mellan vårdpersonal och patient samt respekt för patientens självbestämmande (SFS 2017:30a). Patientsäkerhetslagen består bland annat av att patient och närstående har möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet, att välja behandlingsalternativ samt hjälpmedel och att vården ska genomföras i samråd med patienten (SFS 2010:659). Patientlagen är den lag som står mest för patientens delaktighet. I paragraf 5 står det enbart om delaktighet (SFS 2014:821).

Delaktighet är viktig i alla delar av vården, det vill säga i primärvård, slutenvård, hemsjukvård och egenvård. Primärvård eller hemsjukvård, vilka är en del av öppenvården, har som uppdrag att belysa det allmänmedicinska kompetensområdet samt för rehabilitering, psykosociala, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande

3

insatser. Det är vid första kontakten patienten har med vården, som är det första tillfället för patienten att vara delaktig. Det är därför viktigt att vårdpersonalen lyssnar på patienten (Socialstyrelsen, 2016). En svensk studie om smärtrehabilitering bekräftade att patientens lidande ökar när vårdpersonal i primärvård exkluderar patientens åsikt samt när kommunikationen minskar sinsemellan (Nordin, Fjellman-Wiklund, & Gard, 2014). En annan studie visade att patienter har en tendens att inte följa sjuksköterskors vårdplanering om patienter inte är med i planeringen (Lenzen et al., 2017).

I slutenvården, det vill säga där patienten kräver intagning på sjukhus, har patienten på samma sätt möjlighet och rätt att vara delaktig (SFS 2017:30b). Enligt Thorup, Hougaard, Blindum och Sørensen (2018) kan patienten drabbas av stress, förminskningsupplevelser, misskontinuitet eller förlängd sårläkning när patienten inte upplever delaktighet i vården (Thorup, Hougaard, Blindum, & Sørensen, 2018). Även egenvård har en viktig del inom delaktighet. Med egenvård kan patienten öka kontrollen av den egna sjukdomen eller tillståndet och därmed förbättras self-efficacy, det vill säga tillit till den egna förmågan (Bourbeau, 2008; Rydholm Hedman, 2014).

Sjuksköterskans roll i delaktighet

En viktig roll för sjuksköterskan är att skapa förutsättningar för patientens delaktighet. Forskning visar att det finns olika sätt som sjuksköterskan kan främja patientens delaktighet på, exempelvis genom att respektera patienten som deltagare samt att säkerställa att regler och patientsäkerhet upprätthålls. För att främja delaktighet kan sjuksköterskan även ha strategier som möjliggör patientens delaktighet, exempelvis genom att göra patienten till en del av vårdteamet. Sjuksköterskan bör även vara uppmärksam på vad det är som kan hindra patientens delaktighet (Tobiano, 2015; Eldh, 2014).

Oxelmark, Ulin, Chaboyer, Bucknall och Ringdal (2018) beskriver vidare att sjuksköterskans roll i delaktighet handlar om att lyssna på patienten, engagera patienten, överlåta en del av ansvaret, dela på makten och att samverka med patienten. När sjuksköterskan ej skapar möjlighet för delaktighet kan en ömsesidig relation bli svår att uppnå. Enligt May, Rose och Johnstone (2000) vill patienter dela kunskap om den individuella smärtupplevelsen och att vårdpersonal tar hänsyn till denna. Att istället bli bemött med kritik och tvivel ansåg patienterna vara en brist i kommunikation och därmed också relation (May et al., 2000).

Sjuksköterskans kärnkompetenser

En av sjuksköterskans viktigaste roller är omvårdnad, det vill säga att förebygga ohälsa, förbättra hälsa och lindra lidande hos patienter utifrån ett etiskt förhållningssätt, lagar och yrkeskompetens. Exempel på omvårdnad kan vara bland annat att hantera läkemedel, utföra behandling och stödja patienter (Svensk sjuksköterskeförening [SSF], 2017a; SSF, 2017b).

Institute of Medicine [IOM] (2003) har utvecklat fem kärnkompetenser för att förbättra kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvård. Quality and Safety Education for Nurses [QSEN], har sedan vidareutvecklat dessa kärnkompetenser och anpassat dem till sjuksköterskans profession. Sjuksköterskans kärnkompetenser består av personcentrerad vård, teamsamverkan, förbättringskunskap och

4

kvalitetsutveckling, evidensbaserad vård samt säkerhet och informatik (Cronenwett et al., 2007).

Att samverka i team innebär att flera olika yrkesprofessioner samarbetar och kompletterar varandra i strävan mot ett gemensamt mål (SSF, 2017b). Förbättringskunskap och kvalitetsutveckling innebär att hälso- och sjukvårdpersonal aktivt arbetar med att identifiera fel och risker inom vården, att förstå och genomföra grundläggande säkerhets principer, som exempelvis basala hygienrutiner, att ha standardiserade och förenklade vårdplaner och att genomföra förbättringsarbeten som utvecklar vårdkvalitet och patientsäkerhet (IOM, 2003). Med evidensbaserad vård är syftet att skapa förutsättningar för att ge patienten bästa möjliga diagnostik, behandling och omvårdnadsåtgärder (Nilsson Kajermo, Johansson, & Wallin, 2014). I ett patientsäkerhetsarbete eftersträvas en minskad risk för både patienter och vårdpersonal att skadas. Detta sker genom både ett effektivt systematiskt arbete och individuella prestationer. Informatik definieras som tillämpning av information i syfte att kommunicera, förvalta kunskap och minska andelen avvikelser. Information ses även som en viktig del i beslutsfattande (Cronenwett et al., 2007). Enligt International Council of Nursing [ICN]:s etiska kod för sjuksköterskor har sjuksköterskan ansvar för att ge korrekt, tillräcklig och adekvat information som är anpassad till patientens förutsättningar (SSF, 2017a).

Personcentrerad vård

Personcentrerad vård utgår från patientens behov. Det är patientens upplevelse och tolkning som ligger till grund för vården och därmed bör även hänsyn tas till värderingar och önskemål (SSF, 2016). Enligt Cronenwett et al. (2007) definieras personcentrerad vård som en vård där patienten identifieras som fullständig partner och källa till kontroll i vårdutförandet. För att en personcentrerad vård ska vara möjlig krävs det att sjuksköterskan tillsammans med annan hälso- och sjukvårdspersonal bemöter och behandlar individer som söker och erhåller vård utifrån behov och inte sjukdom (World Health Organization [WHO], 2018).

Enligt Ekman et al. (2011) kan personcentrerad vård initieras, integreras och säkras i det kliniska arbetet genom tre rutiner, bestående av patientberättelser, partnerskap och dokumentation. Dessa rutiner kan tolkas utifrån en triangulärt förhållande, där delarna förstärker varandra. Genom att identifiera resurser och möjligheter i patientens berättelse kan ett partnerskap grundas (Kristensson Uggla, 2014). Partnerskapet lägger sedan grunden till dokumentationen, vilken säkerhetsställer den planerade vården (Kristensson Uggla, 2014; Ekman et al., 2011).

Personcentrerad vård och delaktighet

För att skapa en säker personcentrerad vård av kvalitet bör sjuksköterskan bland annat ha kunskap om delaktighet (IOM, 2003; Cronenwett et al., 2007). Delaktighet är därmed en viktig del i personcentrerad vård.

Enligt Kristensson Uggla (2014) är delaktighet inte detsamma som partnerskap. Ett partnerskap innebär en ömsesidig respekt för kunskap, vilken präglas av ett ömsesidigt delande av information och ett beroende av respektive parter i en vårdrelation (Göteborgs Universitet, 2017; Kristensson Uggla, 2014). Delaktighet däremot innebär att patienten aktivt medverkar och har ett inflytande i vården som autonom individ

5

(Sandman & Kjellström, 2013). Gemensamt för både partnerskap och delaktighet är att gemensamma beslut tas gällande patientens hälsa (Kristensson Uggla, 2014). Delat beslutsfattande, även kallat ”shared decisionmaking”, är ett exempel på gemensamt beslut. Delat beslutsfattande innebär att patientens intressen jämställs och värderas likvärdigt med professionella intressen (Sandman & Kjellström, 2013). Forskning visar att delade beslutsfattanden kan skapa möjligheter för patienter att ta del av och diskutera evidensbaserad vård för att sedan i kombination med preferenser och prioriteringar kunna fatta hälsofrämjande beslut (Politi, Wolin, & Légaré, 2013). Joosten et al. (2008) beskriver vidare att delade beslut även kan bidra till en bättre följsamhet, framförallt vid kronisk sjukdom.

Att som patient vilja vara delaktig i beslutsfattande kan variera från individ till individ och vara beroende av vilka beslut som ska fattas (Zizzo, Bell, Lafontaine, & Racine, 2016). Enligt Rosewilliam, Sintler, Pandyan, Skelton och Roskell (2016) kan personliga faktorer, som till exempel lågt självförtroende och självinsikt, samt fysiska faktorer, som till exempel sjukdom och kognitiv förmåga minska andelen delaktighet i beslut. Även bristande information och vårdpersonal som upplevs stressade kan vara bidragande faktorer till minskad delaktighet (Rosewilliam et al., 2016).

Zizzo et al. (2016) beskriver vidare att det vid beslutsfattande är viktigt att som vårdpersonal ta reda på patientens individuella preferenser inför ett beslutsfattande. Att sedan skapa en vård utefter patientens önskemål, behov och värderingar bidrar till en personcentrerad vård (Zizzo et al., 2016).

Upplevelsen av delaktighet är inte densamma hos vårdpersonal som hos patienter. Enligt Oxelmark et al. (2018) vill sjuksköterskor förbättra delaktighet, men saknar strategier till hur. Robinson, Callister, Berry och Dearing (2008) beskriver vidare att delaktighet bör baseras på patientens upplevelse, eftersom att det är patienten som är utgångspunkten i personcentrerad vård.

Syfte

Att beskriva patientens upplevelse av delaktighet i vården.

Material och metod

Design

En litteraturöversikt genomfördes med artiklar av kvalitativ metod. En induktiv ansats har använts vid analys. I en litteraturöversikt kan ett problem beskrivas genom att en grundlig insamling och analys av ett flertal vetenskapliga artiklar genomförs. Med kvalitativ forskning menas att förståelsen för ett problem beskrivs genom erfarenheter, upplevelser och behov (Segesten, 2012). En induktiv ansats baseras på studerandet av ett specifikt fenomen, som sedan formuleras till teoretiska begrepp eller slutsatser (Priebe & Landström, 2012). Artiklar av kvalitativ metod samlades in och analyserades med hänsyn till trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet (Wallengren & Henricson, 2012).

6

Urval och datainsamling

Forsberg och Wengström (2013a) delar in litteraturöversikter i allmänna litteraturstudier, systematiska litteraturstudier och begreppsanalyser. Denna litteraturöversikt utgjordes av en allmän litteraturstudie, det vill säga att forskningsartiklar samlades in efter kvalitetsgranskning och analyserades. Resultatet blev en beskrivande allmän litteraturöversikt. Datainsamlingen syftar till att söka fram vetenskapliga artiklar, vilka beskrev patientens upplevelse av delaktighet i vården. Arbetet med datainsamling började med att ett problem togs fram som identifierades och avgränsades. Problemområdet i litteraturöversikten baserades på patientens delaktighet i vården.

Sedan gjordes en inledande litteratursökning utifrån lämpliga frågeställningar, det vill säga hur patientens upplevelse kan förbättra delaktighet och hur det kan öka vårdkvalitén. Att formulera frågor tydligt gjorde det möjligt att hitta vetenskaplig litteratur och arbetet konkretiserades (Friberg, 2017; Östlundh, 2017). Sökningen grundades i databaserna Cumulative Index to Nursing & Allied Health Literature [CINAHL] och MEDLINE, med sökordet patient participation.

Därefter anlades ett helikopterperspektiv, det vill säga skapa en översiktsbild av vilken forskning som finns inom området delaktighet. Genom att läsa abstrakter söktes och jämfördes olika karaktärer, till exempel resultat, som kopplades till litteraturöversiktens syfte (Friberg, 2017).

Inför den egentliga sökningen avgränsades urvalet av artiklar (Friberg, 2017; Östlundh, 2017). Urvalet i sökningen bestod av inklusions- och exklusionskriterier i databaserna CINAHL och MEDLINE. I CINAHL var inklusions- och exklusionskriterierna uppbyggda på åldersgrupp (all adults), språktext (english), publicerat datum (2013 – 2018) och peer reviewed. I MEDLINE var inklusions- och exklusionskriterierna uppbyggda på åldersgrupp (all adults: 19+ years), språktext (english) och publicerat datum (2013 – 2018).

Att välja ut sökord, kombinera sökord och välja rätt databaser utifrån syftet var av relevans. Medical Subject Headings [MeSH] användes för att få rätt medicinska sökord på engelska (Karolinska Institutet, 2018). Kombinationen av sökord diskuterades fram med hjälp av en bibliotekarie. Fyra olika avancerade sökningar gjordes via de två olika databaserna CINAHL, som har referenser inom omvårdnad och MEDLINE, som har referenser inom medicin och hälso-sjukvårdsadministration (Willman, Bahtsevani, Nilsson, & Sandström, 2016). Sökningarna som gjordes bestod av ämnesordet (MH ”Patient participation”) och sökorden patient* experience or patient* perspective or

view or patient* perception och patient-centered care i MEDLINE. I CINHAL bestod

sökorden av patient* participation or patient* engagement or patient* involvement

or patient* inclusion and patient* experience or patient* perspective or patient* view or patient* perception och patient-centered care, se bilaga 1.

Samtliga artiklars titlar och abstrakt lästes igenom och sorterades utifrån patientens upplevelse av delaktighet, för att sen kvalitetsgranskas. Under genomgång av artiklarna upptäcktes två dubbletter, varav en sorterades bort.

7

Slutligen genomfördes en kvalitetsgranskning (Friberg, 2017). För att underlätta kvalitetsgranskningen användes protokollet för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod, framtaget vid Avdelningen för omvårdnad, Hälsohögskolan i Jönköping. Kvalitetskriterierna delades in i del I och del II, med tolv poäng totalt. Den första delen krävde fyra av fyra poäng för att artiklarna skulle vara godkända och den andra delen krävde sju av åtta poäng, se bilaga 3 (Avdelningen för omvårdnad – Hälsohögskolan, 2018).

Dataanalys

Dataanalysen utgick från en induktiv ansats, vilket innebär att analysen gjordes utifrån innehållet i resultatartiklarna. Efter godkännande i kvalitet genomfördes en kvalitativ innehållsanalys av artiklarna (Danielson, 2012). Analysen inleddes med att artiklarna noggrant lästes igenom och sammanfattades utifrån respektive artikels titel, syfte, metod för datainsamling, urval och resultat (Friberg, 2017). Därefter dokumenterades sammanfattningarna i en artikelmatris, se bilaga 2.

För att kunna analysera framtaget material markerades relevant data i resultaten med en överstrykningspenna. Relevant data definierades som resultat som hör samman med patientens upplevelse av delaktighet i vården. Den markerade texten kondenserades till meningsenheter, som skrevs ner på vita lappar. Meningsenheterna omformulerades därefter till koder, vilka dokumenterades på blå lappar. De blå lapparna sorterades sedan utefter liknande innehåll och bildade olika subkategorier, som skrevs ner på gula lappar. Även subkategorierna sorterades utefter likheter och bildade slutligen kategorier, vilka dokumenterades på gröna lappar. Markering av artiklarna och bildandet av kondenserade meningsenheter samt koder gjordes enskilt. Bildandet av subkategorier och kategorier bildades genom en gemensam diskussion (Danielson, 2012).

Etiska överväganden

En litteraturöversikt behöver inte godkännas i en etikprövning. Däremot ska artiklarna som är inkluderade vara etiskt granskade och godkända av en etikprövningsmyndighet (SFS 2003:460; Nygren, 2012). Litteraturöversiktens resultat innehöll därmed artiklar med ett etiskt tillstånd, förhållningssätt eller ställningstagande, med undantag från en artikel, se bilaga 2. Enligt Forsberg och Wengström (2013b) bör litteraturöversiktens artiklar utöver en godkänd etikprövning även innehålla en redovisning av eventuell förförståelse (Forsberg & Wengström, 2013b). Förförståelsen i denna litteraturöversikt utgjordes av erfarenheter inom vård- och omsorgsarbete samt praktiska och teoretiska studier till sjuksköterska. Inledningsvis fanns en gemensam förförståelse om att patienter inte upplever delaktighet på ett likvärdigt sätt som vårdpersonal antar.

8

Resultat

Resultatet består av tio artiklar genomförda med kvalitativ metod och sammanlagt 225 deltagare. Totalt visade resultatet 88 kondenserade meningsenheter och 94 koder. Fyra kategorier och nio subkategorier analyserades fram. Kategorierna var delaktighet

vid kommunikation, delaktighet genom relationer, möjlighet till delaktighet och vårdpersonalens förhållningssätt till delaktighet, se bilaga 4. Av 384 artiklar som

träffades lästes och exkluderades 206 artiklar som bland annat var randomiserade studier, mixed-metod och vårdpersonalens upplevelse av delaktighet.

Delaktighet vid kommunikation

Kunskap och erfarenhet

I samtal med sjuksköterskor upplevde patienter delaktighet genom att få kunskap om sjukdom och behandling samt läkemedel och biverkningar (Siouta et al., 2016). Att få ställa frågor och få relevanta svar ansågs också vara av betydelse för att aktivt kunna delta i vårdprocessen (Sloan & Knowles, 2017).

Vidare beskriver Sloan och Knowles (2017) att patientens vårderfarenhet och tidigare kunskap inom vården har betydelse för möjligheten till delaktighet.

Information

Information är en förutsättning för delaktighet. För att kunna ta ansvar för individuell vård och rehabilitering vill patienter bli väl informerade (Lindberg, Kreuter, Taft, & Person, 2013). Även tillgängligheten till information ökar patientens upplevelse av delaktighet (Roberts, Marshall, Gonzalez, & Chaboyer, 2017). Enligt patienter bidrar en vänlig, välkomnande och informativ kommunikation till delaktighet (Siouta et al., 2016). Att informera patienten kan alltså uppmuntra till delaktighet (Sloan & Knowles, 2017; Lindberg et al., 2013). Vidare beskriver Siouta et al. (2016) att sjuksköterskor genom ritande beskrivningar skapar en förståelse, vilket underlättar delaktighet. Svår språkterminologi däremot minskar förståelsen och därmed även delaktigheten (Siouta et al., 2016).

Utbyte av ömsesidig information var en form av delaktighet där patientens kunskap ökade och samtidigt förmedlades (Lindberg et al., 2013; Tobiano, Bucknall, Marshall, Guinane, & Chaboyer, 2016). Patienter upplevde att sjuksköterskan behövde rätt information för att kunna anpassa vården utifrån patientens behov (Tobiano et al., 2016).

Ibland är informationen som ges ej tillräcklig, vilket minskar möjligheten till delaktighet (Sloan & Knowles, 2017).

Delaktighet genom relationer

Stöd

Patienter upplevde delaktighet som möjligt med stöd från anhöriga (Latimer, Chaboyer, & Gillespie, 2014; Lindberg et al., 2013), exempelvis när anhöriga hjälpte till att genomföra olika omvårdnadsåtgärder (Latimer et al., 2014). Även ett utökat emotionellt stöd kunde bidra till upplevelsen av delaktighet, till exempel genom att vårdpersonal visar medlidande (Sloan & Knowles, 2017). Att ha stöd av andra i delaktighet ansågs vara särskilt viktigt i tidig sjukdomsfas (Lindberg et al., 2013). Stöd

9

av andra kan även underlätta om patienten ej är intresserad av delaktighet, genom att anhöriga tar över ansvaret. Vårdpersonal och anhöriga kan därmed hjälpa till att motivera till delaktighet (Roberts et al., 2017). Vidare skriver Berg, Askim, Balandin, Armstrong och By Rise (2017) om betydelsen av anpassning utefter preferenser. På så vis upplevde patienten en mer individanpassad vård som ökade möjligheten till delaktighet (Berg et al., 2017).

Hjälpmedel och teknologi kunde också underlätta patientens möjlighet till delaktighet. (Roberts et al., 2017). Däremot kunde teknologi påverka delaktigheten negativt för personer med nedsatt välbefinnande (Roberts et al., 2017).

Förtroende

Patienter uppgav att en kontinuerligt förtroende för vårdpersonalen var av betydelse för delaktighet (Siouta et al., 2016). Flertalet patienter litade på vårdpersonalens direktiv och beslut och hade därmed inget behov av delaktighet. Ansvaret för beslutsfattande och planering av vård lämnades därför till vårdpersonalen (Berg et al., 2017).

Patienter upplevde en ökad delaktighet vid uppbyggnad av självförtroende inför beslutsfattanden (Siouta et al., 2016). Men när vårdpersonal gav patienter förtroendet att välja, upplevde vissa patienter att deras val inte alltid var det bästa. Att ge patienten möjlighet till ett informerat val är därför av betydelse.

Tillit och ett tillåtande klimat kan stimulera delaktighet, exempelvis genom icke-verbal kommunikation så som ansiktsuttryck (Sloan & Knowles, 2017). Enligt Siouta et al. (2016) upplevde patienter delaktighet vid tillitsfulla och säkra miljöer. Delaktighet kunde även upplevas genom att ha förtroende för elektroniska hjälpmedel, till exempel genom att beställa och registrera individuella mattintag (Roberts et al., 2017).

Att som patient ha tillit till vårdpersonal och kontroll över situationen upplevdes vara en betydelsefull del av delaktighet. Ytterligare ett sätt att skapa kontroll och därmed tillit var att kontrollera att tabletterna sjuksköterskan hade delat ut var i rätt form och färg (Tobiano et al., 2016).

Möjlighet till delaktighet

Förhinder

Delaktighet kan förhindras av sjukdom, stress och eller vårdpersonalens beteende. Ibland har inte patienten möjlighet till delaktighet, till exempel vid afasi där patienten inte har möjlighet till att uttrycka individuella behov (Siouta et al., 2015; Berg et al., 2017; Wilson et al., 2017). Att vara inlagd på sjukhus kan begränsa delaktighet, genom exempelvis förbeställd mat och hjälpsam personal (Roberts et al., 2017). Även svår terminologi kan förhindra patientens delaktighet genom bristande förståelse (van Dongen et al., 2017).

Personlighet

Att vilja vara delaktig är av betydelse för patientens medverkan (Sloan & Knowles, 2017; van Dongen et al., 2017; Greenfield et al., 2014). En del patienter anser att vården inte är ett egenansvar (Tobiano et al., 2016). Andra patienter upplever att ansvaret för delaktighet inte ligger hos vårdpersonalen, utan hos patienten som individ (Sloan & Knowles, 2017). Delaktighet kan uppnås både genom en aktiv medverkan och en passiv medverkan från patienten. Om patienten deltar i vården som aktiv ligger ansvaret för

10

delaktighet hos individen. Om patienten däremot deltar i vården som passiv, ligger ansvaret för delaktighet hos personalen (Latimer et al., 2014).

För vissa patienter innebar delaktighet att ha compliance, det vill säga att ha följsamhet till behandling (Greenfield et al., 2014). Patienter som överlämnar ansvaret till vårdpersonalen uppfattade delaktighet som ej relevant, till skillnad från patienter som ville kunna påverka vården (Roberts et al., 2017). Om delaktighet upplevdes som värdefullt eller inte varierade mellan patienter. Vissa uppfattade delaktighet som en möjlighet till att uppnå personliga mål och att återgå till gamla rutiner, andra upplevde delaktighet som ett sätt att återfå tidigare funktioner och bli oberoende så fort som möjligt (Tobiano et al., 2016).

Vårdpersonalens förhållningssätt till delaktighet

Bemötande

Patienter upplevelse av ömsesidig kommunikation och interaktion är viktig för delaktighet (Roberts et al., 2017). Ett bemötande där patienten kan prata om behov och där utrymme finns för frågor är av relevans för delaktighet. Att bli förstådd och bekräftad, samt att en gemensam förståelse kan uppstå bidrar också till en ökad delaktighet. (Siouta et al., 2016). När möjlighet till delaktighet ges, exempelvis genom interprofessionella möten och diskussioner, ökar patientens delaktighet (Lindberg et al., 2013; van Dongen et al., 2017).

Bemötandet från personalen kan även ha negativ påverkan på delaktighet, exempelvis när patienten bemöts med ignorans och respektlöshet eller när patienten tas för givet (Greenfield et al., 2014; Berg et al., 2017). Patienter upplevde att viss personal inte ville störas på grund av deras negativa uppförande (Tobiano et al., 2016).

Vissa patienter upplevde att användandet av teknologi kan minska interaktionen mellan patienter och vårdpersonal, vilket också minskar delaktighet (Roberts et al., 2017).

Engagemang

Att vårdpersonal lyssnade, visade respekt och gav patienten tid till att fundera över vad som sagts, samt att det fanns möjlighet till uppföljning främjade delaktighet. Att det fanns tid för patienten att bearbeta given diagnos och överväga beslut om behandling, samt att det fanns ett kontinuerligt förtroende och ett nummer att ringa var också av betydelse (Sloan & Knowles, 2017; Siouta et al., 2016; Lindberg et al., 2013). När vårdpersonal frågade patienten om behandlingen och patienten fick möjlighet att svara ärligt upplevdes delaktighet (Siouta et al., 2016).

Genom uppmuntran kan sjuksköterskan främja delaktighet, samt genom att vara villig att anpassa omvårdnaden till patientens fördel och preferenser (Latimer et al., 2014; Sloan & Knowles, 2017; Lindberg et al., 2013). Att sjuksköterskan är öppen för vad som är bäst för patienten och inte för behandlingen ansågs vara av betydelse för delaktighet (Sloan & Knowles, 2017). Även främjande av hopp och möjlighet för patienten att uttrycka oro skapar delaktighet (Sloan & Knowles, 2017). Att som vårdpersonal visa intresse för patienten genom att fråga, att ge en chans och att informera, samt att ge råd bidrar också till patientens delaktighet (Lindberg et al., 2013).

Genom att vara tillgängliga och kunna svara på frågor kan sjuksköterskor även bidra till en ökad delaktighet. Att som patient ha möjlighet att närsomhelst kunna kontakta

11

en sjuksköterska bidrar också till delaktighet (Siouta et al., 2016; Sloan & Knowles, 2017).

Oengagerad personal, som till exempel inte svarar på frågor, hade en negativ påverkan på delaktighet. Engagerad personal däremot kan främja delaktighet, även hos patienter som av olika skäl inte har möjlighet att på egen hand delta i vården, detta genom att möjliggöra handlingar utifrån patientens behov (Latimer et al., 2014).

Makt

Maktförhållandet mellan patienter och vårdpersonal kunde i vissa fall påverka delaktigheten negativt, detta genom att patienter inte vågade säga emot vårdpersonalens direktiv (Tobiano et al., 2016). Patienter upplevde att de inte fick vara involverade i behandlingen (Greenfield et al., 2014). I vissa fall upplevde patienter att vårdpersonal fattade beslut åt patienter istället för med patienter (Wilson et al., 2017). Att bli underskattad utifrån individuell förmåga upplevdes också vid beslutsfattande (Berg et al., 2017). Vårdpersonal upplevdes ha fördomar gentemot patienter kring delaktighet, där patienter ej uppleves vara kapabla att delta i vården (van Dongen et al., 2017).

På grund av maktförhållandet var det en del patienter som inte ville störa vårdpersonalen i sitt arbete. I vissa fall kunde dessutom delaktighet upplevas som ett sätt att underlätta för vårdpersonalen (Tobiano et al., 2016). Patienter behöver tid och uppmärksamhet för att kunna vara delaktiga (Greenfield et al., 2014).

Genom att vara tillgängliga och kunna svara på frågor kan sjuksköterskor bidra till en ökad delaktighet. Att som patient ha möjlighet att närsomhelst kunna kontakta en sjuksköterska bidrar också till delaktighet (Siouta et al., 2016; Sloan & Knowles, 2017).

12

Diskussion

Metoddiskussion

Design

Valet av en litteraturöversikt som genomfördes med en kvalitativ och induktiv ansats gav ett resultat som genom slutsatser från olika litteraturöversikter slutligen svarade på syftet. Eftersom syftet grundades i patienters subjektiva upplevelse av fenomenet delaktighet ansågs en kvalitativ metod vara lämplig (Friberg, 2017).

Datainsamling

Willman et al., (2016) beskriver att litteratursökning ska ha hög specialitet och hög sensitivitet. Med specialitet menas att referenser som inte är relevanta ska exkluderas och med sensitivitet menas att samtliga relevanta referenser ska inkluderas som data. En väl genomförd litteraturundersökning har utöver en hög specialitet och hög sensitivitet även relevanta sökord som utgår från syftet.

För att uppnå en hög sensitivitet och specialitet i metoden bestämdes vilka exklusions- och inklusionskriterier samt vilka sökord som kunde vara relevanta. Kombinationen av sökord valdes utifrån problemformulering. Enligt Henricson och Billhult (2012) kan en vuxen åldersgrupp ge en mer detaljerad och informationsrik beskrivning av fenomenet (Henricson & Billhult, 2012). Att beskriva upplevelsen av barns delaktighet kan kräva en bredare och mer specifik utbildning än en grundutbildning till sjuksköterska. Att ha ett intervall med publikationsår 2013–2018 gjorde att nya vetenskapliga artiklar kunde tas fram för att minska antalet artiklar och visa på den senaste evidensen inom området. Engelskt språk och peer reviewed markerades för att få fram ett universellt språk och evidens inom området (Willman et al., 2016). För att få mer kvalitet i kriterierna i metoden diskuterades metoden med en bibliotekarie. Databasen MEDLINE, skulle kunna bytas ut till PsycINFO, som fokuserar mer på omvårdnad och patientens upplevelse samt på personlighet och olika kommunikationssystem (Jönköpings Högskolebibliotek, 2018).

I avsikt att granska samtliga artiklar som valdes delades arbetet upp mellan artiklar från databaserna CINAHL och MEDLINE. Därmed kunde arbetet ske på ett effektivt sätt.

För att kvalitetsgranska samtliga artiklar som användes i resultatet valdes protokollet för basala kvalitetskriterier från Hälsohögskolan som verktyg. Ett annat protokoll, som till exempel Statens beredning för medicinsk och social utvärderings [SBU] kvalitetsprotokoll skulle vara mer tillämpbart om tiden fanns. SBU är en statlig myndighet med uppdrag att göra utvärderingar och granskningar inom hälso- och sjukvård (SBU, 2017). Att tillämpa SBU:s kvalitetsprotokoll kan öka trovärdigheten genom att studien kan vidareutvecklas av studenter och forskare på andra universitet. Efter granskning fick tre av tio artiklar inte full poäng, det vill säga åtta av åtta poäng i protokollet för basala kvalitetskriterier från Hälsohögskolan. Detta kan påverka trovärdigheten på så vis att kvaliteten minskar (Wallengren & Henricson, 2012). För att få en så god variation som möjligt inom fenomenet patientens upplevelse av delaktighet valdes ett lämplighetsurval som syftar till att ge en beskrivning av fenomenet med tillgängliga artiklar.

13

Analys

Analysen utgjordes av en kvalitativ innehållsanalys. Att använda en analysmodell underlättade analysarbetet. Däremot upplevdes modellen ha ett otydligt tillvägagångssätt, vilket sänker trovärdigheten. Inledningsvis lästes samtliga godkända artiklar från kvalitetsgranskningen igenom enskilt för att kvalitetssäkra analysen. Därefter delades artiklarna upp och sammanfattades i en artikelmatris, som sen granskades och redigerades gemensamt genom diskussion för att ytterligare stärka kvaliteten.

Att använda olika färger på lapparna vid analysen underlättade arbetet med sorteringen. Däremot upptäcktes att framtaget material till en början inte svarade på syftet, vilket ledde till att artiklarna lästes igenom ytterligare en gång och en ny analys påbörjades. Detta drog ut på tiden och skapade en tidspress inför andra analysen, vilket kan ha påverkat noggrannheten och därmed trovärdigheten (Henricson, 2012). Arbetet med markering av meningsenheter och bildandet av kondenserade meningsenheter samt koder genomfördes individuellt, vilket kan ha påverkat trovärdigheten genom att två olika subjektiva tolkningar gjordes utan diskussion. Utöver trovärdigheten påverkades även tiden negativt, eftersom upptäckten av att framtaget material inte svarade på syftet kunde gjorts tidigare om en gemensam diskussion mellan de båda parterna hade genomförts.

Enligt Henricsson (2012) stärks trovärdigheten i dataanalysen genom att en

utomstående granskare läser igenom resultatbeskrivningen. Arbetets

resultatbeskrivning har lästs igenom av tre utomstående granskare, två kurskamrater och en handledare, vilka gav konstruktiv kritik och hjälpte till att stärka resultatets rimlighet. Eftersom dataanalysen är tydligt beskriven stärker detta även trovärdigheten.

Etiska överväganden

Eftersom att en litteraturöversikt genomfördes behövdes inga etiska överväganden genomföras. De artiklar som ingick i studien var redan etiskt godkända, men för säkerhets skull skapades en uppfattning om att respektive artikel hade ett etiskt tillstånd, förhållningssätt eller ställningstagande.

Resultatet som tagits fram grundas i sju länder med flera olika sjukvårdssystem. Länderna som ingår i studien är Norge, Sverige, Storbritannien och Nederländerna, samt Australien USA och Kanada. Sjukvårdssystemen i dessa skiljs åt vad gäller finansiering och ansvar för utförande. Tre artiklar grundas i ett annat sjukvårdssystem vilket kan påverka studiens tillämpbarhet i Sverige (Henricsson, 2012).

Enligt Friberg och Öhlén (2012) är förförståelsen avgörande för att kunna skapa en ny enhetlig förståelse. Förförståelsen av arbetet utgjordes av erfarenheter inom vård- och omsorgsarbete och studier till sjuksköterska, samt av en gemensam uppfattning av att patienter inte upplever delaktighet i samma grad som vårdpersonalen. Förförståelsen kan ha påverkat tolkningen av resultatet och påverkat pålitligheten (Wallengren & Henricson, 2012).

Då arbetet endast innehåller 10 artiklar gör det att materialet ej anses vara tillräckligt för att kunna överföras till andra vårdkontexter än de som finns beskriva i resultatets material. Att ha för få artiklar kan påverka trovärdighet och överförbarhet. Däremot utgör denna kvalitativa litteraturöversikt en bra grund för vidare forskning inom ämnet.

14

Resultatdiskussion

Litteraturöversikten gav upphov till en sammansatt kunskap om fenomenet delaktighet utifrån tio kvalitativa intervjustudiers resultat. Resultatet påvisade fyra kategorier, vilka tolkas som huvudfynd.

Delaktighet vid kommunikation

Enligt resultatet upplever patienter delaktighet genom kommunikation. Enligt Ringdal, Chaboyer, Ulin, Bucknall och Oxelmark (2017) finns det flera faktorer som kan påverka patientens delaktighet. Exempel på sådana faktorer som hör samman med kommunikation är patientens kunskap och erfarenhet. Patientens kunskap kan bland annat innefatta att söka information från olika källor, exempelvis genom vetenskaplig litteratur eller genom stöd från vårdpersonal och närstående. Patientens erfarenheter kan bland annat handla om tidigare upplevelser som patienten vill dela med vårdpersonalen (Ringdal, Chaboyer, Ulin, Bucknall, & Oxelmark, 2017). Ytterligare forskning visar även att sjuksköterskan bör ha kunskap för att kunna dela kunskap (Angel & Norup Frederiksen, 2015).

Vidare beskriver Ringdal et al. (2017) att få och ge information kan öka delaktighet, vilket bekräftar betydelsen av att det behövs en ömsesidig kommunikation för att uppnå delaktighet (Ringdal et al., 2017). Sjuksköterskor vill att patienter delar information om symtom, framsteg och upplevelser samt övrig information relaterad till patientens tillstånd. Patienter däremot vill att sjuksköterskor delar information om situationen som råder och vad som förväntas hända (Tobiano, Bucknall, Sladdin, Whitty, & Chaboyer, 2018).

Enligt Larsson, Sahlsten, Sjöström, Lindencrona, och Plos (2007) är information grundläggande för att uppnå kunskap. Personcentrerad vård skapas i partnerskap med patienten, vilket innebär att kunskap och erfarenheter samt information ömsesidigt delas och diskuteras tills konsensus kring vård och behandling uppnås (Ekman et al., 2011).

Delaktighet genom relationer

Resultatet visar även att delaktighet kan uppnås genom relationer. Att patienten får vara delaktig bidrar till ett ökat förtroende mellan patient och vårdpersonal (Henderson, 2002). När ett förtroende ej finns mellan vårdpersonal och patienter kan negativa känslor som exempelvis rädsla och nedstämdhet uppstå (Tobiano, Marshall, Bucknall, & Chaboyer, 2015). Rädsla och nedstämdhet kan sedan leda till att relationen sinsemellan begränsas och att delaktighet blir svårt att uppnå (Sainio, Lauri, & Eriksson, 2001).

Anhöriga kan genom stöttande åtgärder bidra till att patienter upplever en ökad delaktighet, framförallt när det gäller beslut som påverkar familjen (Nyborg, Danbolt, & Kirkevold, 2017). Stöttande handlingar skulle kunna vara att visa emotionellt stöd (Northcott & Hilari, 2018). Stöd i form av hälsoteknologi kan engagera patienter mer i vården. För att detta område ska kunna utnyttjas optimalt krävs ett bättre tvärvetenskapligt samarbete mellan it- och hälsoforskare (Roberts, Chaboyer, Gonzalez, & Marshall, 2017).

15

En personcentrerad vård utformas i partnerskap med patienten och bör utformas på ett sätt som tillfredsställer patientens andliga, existentiella, sociala, psykiska och fysiska behov (SSF, 2017b). För att kunna tillfredsställa dessa behov krävs det att sjuksköterskan identifierar patienten som fullständig partner och källa till kontroll (Cronenwett et al., 2007).

Möjlighet till delaktighet

Möjligheten till delaktighet påverkas av patientens personlighet, det vill säga om patienten vill vara delaktig eller inte. Det är viktigt för patienten och vårdpersonalen att patienten själv vill vara delaktig. En studie om patienter med diabetes belyser hur viktigt det är att patienten vill ta tabletter och följa upp sin sjukdom. Den sort av delaktighet som hjälper patienten samt vårdpersonalen att överföra kunskap till varandra påverkar optimering av medicinering (Ferreira & Innes, 2018). IOM förstärker hur viktigt det är med patientensengagemang inom vården. I personcentrerad vård är patientengagemang nödvändigt för kvalitet och säkerhet (Walton, 2013).

En annan faktor som påverkar möjlighet till delaktighet är förhinder. Det kan finnas flera olika förhinder, till exempel stress, vårdpersonalens beteende och svår terminologi. Dessa tre förhinder kan vårdpersonalen arbeta med för att uppnå en förbättring. Genom att arbeta utifrån patientens behov, önskemål och värderingar, det vill säga personcentrad vård, kan vårdpersonal anpassa språk, hjälpa patienten att hantera stress och ha en öppen och positiv inställning (Zizzo et al., 2016; SFS 2017:30a; SSF,2016).

Vårdpersonalens förhållningssätt till delaktighet

Vårdpersonalens förhållningssätt är en viktig del delaktighet. Patienter upplever att bemötande mellan patient och vårdpersonal, vårdpersonalens engagemang och makt kan vara positivt eller/och negativt för delaktighet. Det kan väckas känslor hos patienter som kan främja eller skrämma bort patienten, exempelvis som att bli sedd och förstådd eller bemötas med ignorans och respektlöshet. Ett bemötande med en ömsesidig kommunikation och gemensam förståelse upplevdes som positivt och gör patienter mer positivt inställda till delaktighet. Däremot kan ett möte med vårdpersonal som utövar makt eller inte visar respekt för patientens vilja samt inte är engagerad, upplevas som negativt (Tobiano, 2015; Eldh, 2014; Doekhie, Strating, Buljac-Samardzic, van de Bovenkamp & Paauwe, 2018).

GPCC i Göteborg beskriver personcentrerad vård som att lyssna på patienten och ha en ömsesidig respekt. Socialstyrelsen publicerade ett värdefullt utbildningsmaterial till vårdpersonal om engagemang, bemötande och makt genom att bland annat ge tid till patienten, att bry sig om patienten, att uppmuntra patienten och att inte döma patienten. Materialet överensstämmer med GPCC om personcentrerad vård och visar att det ger ett bättre behandlingsresultat (Göteborg Universitet, 2018 & Socialstyrelsen, 2015c).

Slutligen bekräftar Castro, Van Regenmortel, Vanhaecht, Sermeus och Van Hecke (2016) att patientdelaktighet kan ses som en strategi för att uppnå personcentrerad vård.

16

Slutsatser

Resultatet i denna litteraturöversikt visar att det som har betydelse för att patienten ska kunna uppleva delaktighet är en god och ömsesidig kommunikation, som bygger på kunskap, erfarenhet och information, samt en tillitsfull relation som bygger på stöd och förtroende. Att möjlighet ges till delaktighet trots förhinder och olika personligheter är också av betydelse. Slutligen är det även betydelsefullt för patienten att vårdpersonalen har ett positivt förhållningssätt till delaktighet och inte nyttjar maktförhållandet gentemot patienter, utan istället är engagerade och har ett gott bemötande.

Genom en förståelse för betydelsen av patientens upplevelse av delaktighet kan patientens möjlighet till att påverka vården ökas och sjuksköterskor och vårdpersonal ges en utökad förståelse för hur vården ska utformas i enlighet med patientens behov. Vidare kan även denna litteraturöversikt skapa förutsättningar för att utveckla delaktighet inom hälso- och sjukvård, utifrån ett patientperspektiv. Sjuksköterskor och vårdpersonal kan sedan, genom en ömsesidig relation och kommunikation, samt att möjlighet ges till delaktighet och att sjuksköterskan med vårdpersonal har ett positivt förhållningssätt till delaktighet, belysa och främja delaktighet samt forma en personcentrerad vård av kvalitét.

Fler studier om delaktighet inom respektive kärnkompetens skulle vara intressant att genomföra för att kunna utveckla vården kvalitetsmässigt. Även fler studier om hur sjuksköterskan upplever delaktighet jämfört med patienten och hur dessa upplevelser kan kombineras för att uppnå en mer personcentrerad hälso- och sjukvård.

Ytterligare ett område som hade varit intressant att studera är hur delaktighet upplevs inom olika vårdformer. Vidare forskning kan även förslagsvis genomföras inom respektive kategori för att belysa hur sjuksköterskan kan förbättra kommunikation, relation, möjlighet och förhållningssätt till delaktighet. Även empiriska studier utformade på en större population skulle vara intressant, framförallt för att kunna öka överförbarheten.

17

Referenser

* Artiklar som ingår i litteraturöversiktens resultat.

Angel, S., & Norup Frederiksen, K. (2015). Challenges in achieving patient participation: A review of how patient participation is addressed in empirical studies.

International Journal of Nursing Studies, 52, 1525–1538. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2015.04.008

Avdelningen för omvårdnad. (2018). Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier

med kvalitativ metod. Jönköping: Hälsohögskolan.

* Berg, K., Askim, T., Balandin, S., Armstrong, E., & By Rise, M. (2017). Experiences of participation in goal setting for people with stroke-induced aphasia in Norway. A

qualitative study. Disability and Rehabilitation, 39, 1120-1130.

https://doi.org/10.1080/09638288.2016.1185167

Bourbeau, J. (2008). Clinical decision processes and patient engagement in self-management. Disease Management & Health Outcomes. 16(5), 327-333.

Cahill, J. (2008). Patient participation — a review of the literature. Journal of Clinical

Nursing, 7, 119–128. https://doi.org/10.1046/j.1365-2702.1998.00132.x

Castro, E.M., Van Regenmortel, T., Vanhaecht, K., Sermeus, W., & Van Hecke, A. (2016). Patient empowerment, patient participation and patient-centeredness in hospital care: A concept analysis based on a literature review. Patient Education and

Counseling, 99, 1923-1939. https://doi.org/10.1016/j.pec.2016.07.026

Cronenwett, L., Sherwood, G., Barnsteiner, J., Disch, J., Johnson, J., Mitchell, P., Taylor Sullivan, D., & Warren, J. (2007). Quality and safety education for nurses.

Nursing Outlook, 55(4), 122-131. https://doi.org/10.1016/j.outlook.2007.02.006

Danielson, E. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig

teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (s.329–343). Lund,

Sverige: Studentlitteratur AB.

Doekhie, K.D., Strating, M.M.H., Buljac-Samardzic, M., van de Bovenkamp, H.M., & Paauwe. J. (2018). The different perspectives of patients, informal caregivers and professionals on patient involvement in primary care teams. A qualitative study.

Health Expectations, 21, 1171–1182. https://doi.org/10.1111/hex.12824

Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., Carlsson, J., Dahlin-Ivanoff, S., Johansson, I-L., Kjellgren, K., Lidén, E., Öhlén, J., Olsson, L-E., Rosén, H., Rydmark, M., & Stibrant Sunnerhagen, K. (2011). Person-centered care — Ready for prime time. European Journal of Cardiovascular Nursing 10, 248–251. https://doi.org/10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008

Eldh, A.C. (2014). Delaktighet i rollen som patient. I F. Friberg & J. Öhlén,

Omvårdnadens grunder – perspektiv och förhållningssätt (2.uppl., s. 485–504).

Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.

Ferreira, C.L., & Innes, E. (2018). Encouraging treatment concordance in type 2

diabetes. Nurse Prescribing, 16, 550-555.

18

Folkhälsomyndigheten. (2018). Delaktighet. Hämtad 25 maj, 2018, från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/metoder-och-planeringsverktyg/planeringsverktyg/halsogeografi-och-gis/delaktighet/

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013a). Olika typer av litteraturstudier. I C. Forsberg & Y. Wengström, Att göra systematiska litteraturstudier – Värdering, analys och

presentation av omvårdnadsforskning (3.uppl., s.25–35). Stockholm, Sverige: Natur

& Kultur.

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013b). Den systematiska litteraturöversiktens första steg. I C. Forsberg & Y. Wengström, Att göra systematiska litteraturstudier –

Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning (3.uppl., s.69–84).

Stockholm, Sverige: Natur & Kultur.

Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats

– vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3.uppl., s.141–152). Lund,

Sverige: Studentlitteratur AB.

Friberg, F., & Öhlén, J. (2012). Fenomenologi och hermeneutik. I M. Henricson (Red.),

Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (s.345 –

370). Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.

* Greenfield, G., Ignatowicz, A.M., Belsi, A., Pappas, Y., Car, J., Majeed, A., & Harris. M. (2014). Wake up, wake up! It's me! It's my life! patient narratives on person-centeredness in the integrated care context: a qualitative study. BMC Health Services

Research, 14, 619–630. http://doi.org/10.1186/.12913-0140619-9

Göteborgs Universitet. (2017). Centrum för personcentrerad vård. Hämtad 28 maj, 2018, från https://gpcc.gu.se

Henderson, S. (2002). Power imbalance between nurses and patients: a potential inhibitor of partnership in care. Journal of Clinical Nursing, 12, 501–508. https://doi.org/10.1046/j.1365-2702.2003.00757.x

Henricson, M. (2012). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och

metod – från idé till examination inom omvårdnad (s.471 – 479). Lund, Sverige:

Studentlitteratur AB.

Henricson, M., & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I M. Henricson (Red.),

Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (s.129 –

137). Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.

IOM. (2003). Health professional’s education: a bridge to quality. Hämtad 29 maj, 2018, från https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK221528/

Jönköpings Högskolebibliotek, 2018. Databases A-Z. Hämtad 22 november, 2018 från https://guides.library.ju.se/az.php

Joosten, E.A.G., DeFuentes-Merillas, L., de Weert, G.H., Sensky, T., van der Staak, C.P.F., & de Jong C.A.J. (2008). Systematic Review of the Effects of Shared Decision-Making on Patient Satisfaction, Treatment Adherence and Health Status.

Psychotherapy and Psychosomatics,77, 219–226. https://doi.org/10.1159/000126073

Karolinska Institutet. (2018). Svensk MeSH. Hämtad 11 december, 2018, från https://mesh.kib.ki.se/

19

Kristensson Uggla, B. (2014). Personfilosofi-filosofiska utgångspunkter för personcentrering inom hälso-och sjukvård. I I. Ekman (Red.), Personcentrering inom

hälso- och sjukvård – Från filosofi till praktik (s. 21 – 68). Stockholm, Sverige: Liber

AB.

Larsson, I.E., Sahlsten, M.J., Sjöström, B., Lindencrona, C.S., & Plos, K.A. (2007). Patient participation in nursing care from a patient perspective: A Grounded Theory study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 21(3), 313–320.

Lassen, T. (2012). Patientkultur i ett historiskt perspektiv. I A.M. Graubæk (Red.),

Patientologi-personcentrerad vård i teori och praktik. (s. 27–48). Stockholm, Sverige:

Natur & Kultur.

* Latimer, S., Chaboyer, W., & Gillespie, B. (2014). Patient participation in pressure injury prevention: giving patient’s a voice. Scandinavian Journal of Caring Sciences,

28, 648-656. https://doi.org/10.1111/scs.12088

Lenzen, S.A., Stommel, W., Daniëls, R., van Bokhoven, M.A., van der Weijden, T., & Beurskens, A. (2017). Ascribing patients a passive role: Conversation analysis of practice nurses’ and patients’ goal setting and action planning talk. Research in

Nursing and Health, 41, 389-397. https://doi.org/10.1002/nur.21883

* Lindberg, J., Kreuter, M., Taft, C., & Person, L-O. (2013). Patient participation in care and rehabilitation from the perspective of patients with spinal cord injury. Spinal Cord,

51(11), 834-837.

May, CR., Rose, MJ., & Johnstone, FC. (2000). Dealing with doubt: How patients account for non-specific chronic low back pain. Journal of Psychosomatic Research,

49, 223-225. https://doi.org/10.1016/S0022-3999(00)00168-9

Mohammed, K., Nolan, M.B., Rajjo, T., Shah, N.D., Prokop, L. D., Varkey, P., & Murad, M.H. (2016). Creating a Patient-Centered Health Care Delivery System: A Systematic Review of Health Care Quality from the Patient Perspective. American Journal of

Medical Quality, 31, 12–21. https://doi.org/10.1177/1062860614545124

Nilsson Kajermo, K., Johansson, E., & Wallin, L. (2014). Kunskapsbaserad omvårdnad – från kunskap till säker och effektiv vård. I A. Ehrenberg & L. Wallin, Omvårdnadens

grunder – ansvar och utveckling (2.uppl., s. 297–329). Lund, Sverige:

Studentlitteratur AB.

Nordin, C., Fjellman-Wiklund, A., & Gard, G. (2014). In search of recognition - Patients' experiences of patient participation prior to multimodal pain rehabilitation.

European Journal of Physiotherapy, 16, 49-57. https://doi.org/10.3109/21679169.2013.871061

Northcott, S., & Hilari, K. (2016). “I’ve got somebody there, someone cares”: what support is most valued following a stroke? Journal Disability and Rehabilitation, 20, 2439-2448. https://doi.org/10.1080/09638288.2017.1337242

Nyborg, I., Danbolt, L.J., & Kirkevold, M. (2017). User participation is a family matter: A multiple case study of the experiences of older, hospitalised people and their

relatives. Journal of Clinical Nursing, 26, 4353-4363.

20

Nygren, L. (2012). Risken finns, finns nyttan? Etikprövningsnämnderna och den kvalitativa forskningen. I H. Kalman & V. Lövgren (Red.), Etiska dilemman –

forskningsdeltagande, samtycke och utsatthet (s.23–37). Malmö, Sverige: Gleerups

Utbildning AB.

Oxelmark, L., Ulin, K., Chaboyer, W., Bucknall, T., & Ringdal, M. (2018). Registered Nurses´experiences of patient participation in hospital care: supporting and hindering factors patient participation i

n care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 32, 612-621.

https://doi.org/10.1111/scs.12486

Politi, M., Wolin, K., & Légaré, F. (2013). Implementing Clinical Practice Guidelines About Health Promotion and Disease Prevention Through Shared Decision Making.

Journal of General Internal Medicine, 28, 838–844.

https://doi.org/10.1007/s11606-012-2321-0

Priebe, G., & Landström, C. (2012). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar-grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig

teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad (s. 31 – 50). Lund,

Sverige: Studentlitteratur AB.

Ringdal, M., Chaboyer, W., Ulin, K., Bucknall, T., & Oxelmark, L. (2017). Patient preferences for participation in patient care and safety activities in hospitals. BMC

Nursing, 16, 1-8. https://doi.org/10.1186/s12912-017-0266-7

Roberts S., Chaboyer, W., Gonzalez R., & Marshall A. (2017). Using technology to engage hospitalized patients in their care: a realist review. BMC Health Services

Research, 17, 388-405. https://doi.org/10.1186/s12913-017-2314-0

* Roberts S., Marshall A.P., Gonzalez R. & Chaboyer W. (2017). Technology to engage hospitalised patients in their nutrition care: a qualitative study of usability and patient perceptions of an electronic foodservice system. Journal of Human Nutrition and

Dietetics. 30, 563–573. https://doi.org/10.1111/jhn.12467

Robinson, J.H., Callister, L.C., Berry, J.A., & Dearing, K.A. (2008). Patient‐centered care and adherence: Definitions and applications to improve outcomes. Journal of the

American Academy of Nurse Practitioners, 20 (12), 600 – 607.

https://doi.org/10.1111/j.1745-7599.2008.00360.x

Rosewilliam, S., Sintler, C., Pandyan, A.D., Skelton, J., & Roskell, C.A. (2016). Is the practice of goal-setting for patients in acute stroke care patient-centred and what factors influence this? A qualitative study. Clinical Rehabilitation, 30, 508-519. https://doi.org/10.1177/0269215515584167

Rydholm Hedman, A-M. (2014). Aktivitet, rörelse och rörlighet. I A-K. Edberg & H. Wijk, Omvårdnadens grunder – hälsa och ohälsa (2.uppl., s. 333–361). Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.

Sahlsten, M. J. M., Larsson, I. E., Sjöström, B., & Plos, K. A. E. (2009). Nurse strategies for optimizing patient participation in nursing care. Scandinavian Journal of Caring

Sciences, 23, 490–497. https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2008.00649.x

Sainio, C., Lauri, S., & Eriksson, E. (2001). Cancer Patients` Views and Experiences of Participation in Care and Decision Making. Nursing Ethics, 8, 97–113. https://doi.org/10.1191/096973301677733388

21

Sandman, L., & Kjellström, S. (2013). Delaktighet. I L. Sandman & S. Kjellström,

Etikboken – Etik för vårdande yrken (s.225–237). Lund, Sverige: Studentlitteratur

AB.

SAO. (2018). Delaktighet. Hämtad 24 maj, 2018, från

https://svenska.se/tre/?sok=delaktighet&pz=1

SBU. (2017). SBU:s handbok - Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och

insatser i socialtjänsten. Hämtad 23 november, 2018, från https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok.pdf

Schwappach, D., L., B., Frank, O., Buschmann, U., & Babst, R. (2010). Effects of an educational patient safety campaign on patients' safety behaviours and adverse events.

Journal of Evaluation in Clinical Practice,19, 285-291.

https://doi.org/10.1111/j.1365-2753.2012.01820.x

Segesten, K. (2017). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för Uppsats – Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3.uppl., s. 105 – 108). Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.

SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad 18 maj, 2018, från http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460

SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Hämtad 24 maj, 2018, från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821

SFS 2014:821. Patientlag. Hämtad 11 maj, 2018, från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821

SFS 2017:30a. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad den 24 maj, 2018, från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30

SFS 2017:30b. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad den 15 oktober, 2018, från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30

* Siouta, E., Hellström Muhli, U., Hedberg, B., Broström, A., Fossum, B., & Karlgren, K. (2016). Patients’ experiences of communication and involvement in decision-making about atrial fibrillation treatment in consultations with nurses and physicians.

Scandinavian Journal of Caring Sciences, 30, 535-546. https://doi.org/10.1111/scs.12276

* Sloan, A.G., & Knowles, A. (2017). Patient engagement: Qualitative narratives illustrate patient engagement behaviours. Journal of Communication in Healthcare,

10, 78-87. https://doi.org/10.1080/17538068.2017.1340541

Socialstyrelsen. (2015a). Om vård- och omsorgstagares delaktighet. Hämtad den 26

september, 2018 från

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19469/2014-6-18.pdf