Beskrivning av trafiksäkerhetssituationen i Region Sydöst

(1)

Beskrivning av trafiksäkerhetssituationen i Region Sydöst Bs op) op) uyganed] LÖO o) * b] => S £9 Q => ==) b t %

E

Hans Thulin

Väg- och

transport-Åforskningsinstitutet

(2)

VTI meddelande 785 -: 1997

Beskrivning av

trafiksäkerhetssituationen

i Region Sydöst

(3)

(4)

Utgivare: Väg- och transport-igforskningsinstitutet 581 95 Linköping Publikation: VTI Meddelande 785 Utgivningsår: Projektnummer: 1997 20304 Projektnamn: Beskrivning av trafiksäkerhetssituationen i Region Sydöst Författare: Uppdragsgivare:

Hans Thulin Vägverket Region Sydöst

Titel:

Beskrivning av trafiksäkerhetssituationen i Region Sydöst

Referat

I föreliggande rapport göres en beskrivning av trafiksäkerhetssituationen i Vägverkets region sydöst. Beskrivningen görs för regionen totalt, för länen och kommunerna inom regionen. Indelning göres på tätort/ej tätort, vägtyp, trafikantkategori (bilförare, bilpassagerare, cyklist etc.) samt trafikantgrupp (åldersgrupp och kön). Trafiksäkerhetsbeskrivningen gäller tillstånd och förändring i olycks-, skadetal, trafikmängder, risknivåer och skadekonsekvenser. I beskrivningen används också data om invånarantal, körkortsinnehavare och bilägare och statistik som bränsleleveranser inom regionen.

(5)

Publisher: Publication:

VTI Meddelande 785

Published: Project code:

Swedish National Road and 1997 20304

g Transport Research Institute

S-581 95 Linköping Sweden Project:

Description of the traffic safety situation in the south-eastern region

Author: Sponsor:

Hans Thulin The south-eastern region of the Swedish National Road Administration

Title:

Abstract

This report describes the traffic safety situation in the south-eastern region of the Swedish National Road Administration. The description covers the whole region as well as the counties and municipalities in the region. The divisions are: municipality/no municipality, type of road, road user category (car drivers, car passengers, cyclists, etc.) and road user group (age group and sex). The traffic safety description refers to the condition and change in the number of accidents and injuries, traffic flows, risk levels and injury consequences. Data on the number of inhabitants, holders of a driving licence and car owners, in addition to statistics such as fuel deliveries in the region, are also used in the description.

ISSN: Language: No. of pages:

(6)

Förord

Denna undersökning vars syfte varit att beskriva trafiksäkerhetssituationen i Region Sydöst, har genomförts av Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTT i nära samarbete med uppdragsgivaren Vägverket Region Sydöst (VSÖ). Sara Carlsson, VSÖ, har tagit fram olycks- och trafikdata. Stefan Bertilsson, VSÖ, har varit kontaktman och bistått med värdefulla råd och kommentarer.

Linköping i december 1996 Hans Thulin

(7)

(8)

Innehållsförteckning

Sammanfattning

Summary

1 Bakgrund och målsättning

2 Region Sydöst

2.1 Antal skadade och dödade

2.2 Antal skadade och antal dödade i förhållande till folkmängden

2.3 Andel dödade och skadade i tätort

3 Länen inom Region Sydöst

3.1 Befolkningstal, körkortshavare, fordonsägare, fordon och bränsleleveranser i Region Sydöst

3.2 Skadetal i länen inom Region Sydöst - enligt den officiella statistiken

3.2.1 Antal skadade och dödade - utveckling från 1985 t.o.m. 1994

3.2.2 Skadade och dödade med uppdelning på tätort/ej tätort samt dagsljus/mörker

3.2.3 Antal skadade och antal dödade i förhållande till folk-mängden

3.2.4 Trafikantkategori

4 Kommunerna inom Region Sydöst

Q1 Statsvägnätet i Region Sydöst - Data från Vägverkets Vägdatabank (VDB)

Olyckor exklusive viltolyckor Vägnummer

Vägtyp

Hastighetsgräns och vägbredd på vanlig väg Korsning - sträcka Viltolyckor å ä ä å å un n 8 6 f 2

Bilaga 1: Trafikskadade enligt den officiella statistiken, SCB. Bilaga 2: Konfidensintervall för olyckskvot och skadekvot.

13 14 14 15 16 173 17 22 22 23 25 27 30 39 40 40 43 45 48 48

(9)

(10)

Beskrivning av trafiksäkerhetssituationen i Region Sydöst

av Hans Thulin

Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTT) 581 95 LINKÖPING

Sammanfattning

På uppdrag av Vägverket Region Sydöst har Statens väg- och transportforsk-ningsinstitut (VTD i Linköping genomfört en översiktlig beskrivning av trafik-säkerhetssituationen i regionen.

I region Sydöst bor 15 % av landets befolkning. 14 % av antalet skadade och 17 % av antalet dödade i landet inträffade under perioden 1990-1994 inom regio-nen. Det innebär ett något lägre antal skadade och ett något högre antal dödade i förhållande till folkmängden. Utvecklingen av antalet skadade och dödade under den senaste tioårsperioden följer samma utveckling som i landet totalt, dvs. en i det närmaste oförändrad nivå då det gäller det totala antalet skadade (vid perio-dens början och slut) och en markant minskning då det gäller antalet svårt skadade och dödade.

Även i regionens fem län har en markant minskning skett av antalet svårt skadade och dödade.

Flest antal skadade per invånare återfinns i Blekinge och Östergötlands län och flest antal dödade per invånare i Kronobergs och Jönköpings län.

I Region Sydöst finns andelsmässigt fler ungdomar och äldre jämfört med i riket totalt. Andelen körkortshavare bland ungdomar är också större i regionen än i riket totalt. Denna överrepresentation gäller alla länen. Antalet personbilar per invånare är något större i regionen jämfört med riket. Blekinge och Kronobergs län har flest personbilar per invånare. Antalet motorcyklar per invånare är också något fler i regionen än i riket. Blekinge och Kalmar län är de län som har flest motorcyklar per invånare inom regionen.

En större andel ungdomar bland trafikanterna i Region Sydöst visar sig också i skadestatistiken där andelen skadade och dödade ungdomar är något större jämfört med i riket. Skillnader i skadebilden finns också mellan länen (följande resultat gäller åren 1990-1994). I Östergötlands län var skadade cyklister (oftast lindrigare skador) en framträdande grupp jämfört med övriga län, i Kalmar län äldre bilfö-rare och passagebilfö-rare samt motorcyklister, i Blekinge unga bilföbilfö-rare samt motor-cyklister och mopedister.

Olyckskvoten (exklusive viltolyckor) och skadekvoten på statsvägnätet i de olika länen var störst i Blekinge och Kalmar län. Skadans allvarlighetsgrad, andel dödade per skadad, var dock störst i Kronobergs och Jönköpings län.

För statsvägnätet i regionen (och för statsvägnätet totalt) gäller, baserat på resultat från perioden 1990-1994, att olyckskvot och skadekvot är lägst på motor-väg och därnäst lägst på motortrafikled. Högst är kvoterna på motor-vägtypen vanlig tvåfältsväg. I tätortsmiljö är förmodligen trafikarbetet underskattat, vilket ger en

(11)

väg jämfört med 50- och 70-väg. För en viss hastighetsgräns kan man också säga att andelarna är högre vid mindre vägbredd.

Då det gäller olyckor och skadade på statsvägnätet i de olika länen är dessa tal nära relaterade till vägnätets standard och till trafikarbetets storlek och fördelning.

Nedan görs en sammanfattning av hur trafikarbetet (antal axeiparkilometer) i de olika länen fördelas på vägtyp och på olika bredd- och hastighetsklasser (sammanfattningen gäller statsvägnätet, maj-95).

Undersökning av de största vägarna, riksvägarna, inom regionen visar att det är högst olycks- och skadekvoter på följande vägar: riksvägarna 35, 51, 28, 29, och 30.

Tabell 1 Trafikarbetet i procent på olika vägtyper på statsvägnätet.

Län Motor- Motor- Tvåfältsväg Totalt

väg trafikled 110 90 km/h 70 -och km/h 50 km/h > 8,5 m © 8,5 m Östergötlands 26 2 Ö 18 16 30 100 % Jönköpings 20 1 6 11 40 22 100 % Kronobergs 2 8 20 21 28 20 100 % Kalmar 1 1 17 30 22 29 100 % Blekinge 3 19 2 19 17 40 100 % II VTT meddelande 785

(12)

by Hans Thulin

Swedish National Road and Transport Research Institute (VTT) S-581 95 LINKÖPING

Sweden

Summary

At the request of the Swedish National Road Administration Region South-east, the Swedish National Road and Transport Research Institute (VTT) has carried out a general description of the traffic safety situation in the region.

Fifteen per cent of the inhabitants in Sweden live in the south-eastern region. During the period 1990-1994, 14% of the number of casualties and 17% of the number of fatalities occurred in the region. This means that the number of injured is slightly lower and the number of killed slightly higher in proportion to the population. The development in the number of injured and killed during the latest ten-year period is the same throughout the country, i.e. an almost unchanged level regarding the total number of injured (at the beginning and end of the period) and a pronounced reduction in the number of seriously injured and killed.

There has also been a striking reduction in the number of seriously injured and killed in the five counties of the region.

The greatest number of injured per inhabitant is found in the counties of Blekinge and Östergötland and the greatest number of killed per inhabitant in the counties of Kronoberg and Jönköping.

In the south-eastern region, there are proportionally more young and elderly people compared with the country as a whole. The number of licence holders among young people is also greater in the region than throughout the country. This overrepresentation refers to all counties. The number of cars per inhabitant is slightly larger in the region compared with the whole country. The number of motorcycles per inhabitant is also slightly larger in the region than in the country as a whole. The counties of Blekinge and Kalmar have most motorcycles per inhabitant in the region.

The fact that there is a larger proportion of young people among road users in the south-eastern region can also be seen from accident statistics where the proportion of young people injured and killed is slightly larger compared with the country as a whole. There are also differences in injuries between counties (the following results refer to 1990-1994). In the county of Östergötland, injured cyclists (most often with slight injuries) were a significant group compared with the other counties, in the county of Kalmar elderly drivers and passengers as well as motorcyclists, in the county of Blekinge young drivers, motorcyclists and moped riders.

The accident rate (excluding wildlife accidents) and the injury rate on the national road network in the various counties were highest in the counties of

(13)

Based on the results from the period 1990-1994, the accident rate and the injury rate are lowest on motorways followed by expressroads regarding the national road network in the region (and the total national road network). The highest rates are found on ordinary two-lane roads. In urban areas, the vehicle mileage is probably underestimated, which gives an overestimation of the accident and injury rates.

The proportion of serious or fatal injuries as well as the proportion of killed is higher at higher speed limits. As an example, the proportion of killed is four times higher on 110 km/h roads compared with 50 and 70 km/h roads. Concerning a specific speed limit, it can also be stated that the proportions are higher when the road width is reduced.

Concerning accidents and injured on the national road network in the various counties, these figures are closely related to the standard of the road network and to the size and distribution of the vehicle mileage.

The following table is a summary of the vehicle mileage (number of axle pair kilometres) in the various counties distributed between type of road and various width and speed classes (the summary concerns the national road network, May

1995).

A study of the largest roads, the national roads, in the region shows that the accident and injury rates are highest on the following roads: national roads 35, 51, 28, 29 and 30.

Table 1 Vehicle mileage in per cent on various types of roads.

County Motor- Express- Two-lane road Total way road 110 90 km/h 70 and km/h 50 km/h > 8,5 m © 8,5 m Östergötlands 26 2 6 18 16 30 100 % Jönköpings 20 1 6 11 40 22 100 % Kronobergs 2 8 20 21 28 20 100 % Kalmar 1 1 17 30 22 29 100 % Blekinge 3 19 2 19 17 40 100 % IV VTT meddelande 785

(14)

1 Bakgrund och målsättning

Vägverket Region Sydöst gav VTI i uppdrag att göra en översiktlig beskrivning av trafiksäkerhetssituationen inom regionen. Målsättningen var därvid att göra jämfö-relser med övriga regioner och med riket totalt, att göra jämföjämfö-relser mellan länen inom regionen samt att även göra beskrivningar på kommunnivå. I beskrivningen redovisas skadesituationen baserad på den officiella statistiken som ju omfattar samtliga polisrapporterade personskadeolyckor. Vägverkets vägdatabank används också för att beskriva olycks- och skadesituationen på statsvägnätet inom regio-nen. Vägdatabanken gör det möjligt att ingående beskriva och analysera trafik-och trafiksäkerhetssituationen på statsvägnätet. Här har beskrivningen stannat vid indelning av statsvägnätet på länsnivå efter vägnummer och i vägtyp, vägbredd, hastighetsgräns och därvid redovisning av olika trafik- och trafiksäkerhetsmått.

(15)

2 Region Sydöst

Regionen omfattar de fem länen, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Blekinge län. I regionen ingår 49 kommuner. 1,3 miljoner människor, 15 % av Sveriges befolkning bor i region Sydöst. Befolkningstätheten är 30 invånare per

ka, vilket är över genomsnittet, 21 invånare per ka, för länet. 80 % av

invånarna bor i tätort, vilket är några procentenheter lägre än vad som gäller för

hela riket. Befolkningstätheten och andel invånare som bor varierar dock betydligt

mellan geografiska områden inom regionen. Blekinge län är det befolkningstätaste

länet inom regionen och är också det fjärde befolkningstätaste länet i riket. Kalmar

län och Kronobergs län är de minst befolkningstäta länen i regionen.

Befolkningstätheten är där samma som för hela riket.

17 % av statsvägnätets trafikarbete uträttas i Region Sydöst. Statsvägnätet är

drygt 1 800 mil. Regionen genomlöps av två europavägar, E4 och E22. Dessa två

vägar svarar för en tredjedel av det totala trafikarbetet inom regionen.

Tillsammans har de en längd av ca 75 mil. Enbart europaväg 4 svarar för 20 % av

trafikarbetet på statsvägnätet.

År 1994 skedde 18% av dödsfallen i trafiken inom Region Sydöst.

Motsvarande tal för svårt skadade (inklusive dödade) var 17 % och då det gäller

det totala antalet skadade i trafiken 14 %.

2.1 Antal skadade och dödade

e Antalet skadade och dödade i Region Sydöst har under den studerade perioden

1985 och framåt förändrats ungefär på samma sätt som i riket totalt. Antalet

dödade och svårt skadade har minskat med ca 25 % och antalet skadade totalt

har varit oförändrat eller minskat något.

Tabell 1

Antal skadade och dödade i Region Sydöst och i hela riket.

Index-form med basvärdet 100 lika medelvärdet av åren 1984-1986.

Ut-vecklingfrån 1985. Källa: SCB.

Skadade (inklusive dödade)

År

1984

-85

-86

-87

-88

-89

-90

-91

-92

-93

-94*

Region SÖ

101

103

96

94

103

100

97

92

92 (3016)

Hela riket

98

99

103

98

109

112

107

100

99

93 Svårt skadade (inklusive dödade)

År

1984

-85

-86

-87

-88

-89

-90

-91

-92

-93

-94*

Region SÖ

105

91

89

94

88

86

82

75

71 77(801)

Hela riket

102

99

93

100

93

83

81

74 72(4810)

Dödade

År

1984

-85

-86

-87

-88

-89

-90

-91

-92

-93

-94*

Region SÖ

106

101

92

72

88

104

85

96

89

69 74(104)

Hela riket

98

99

103

96

99

111

94

91

93

77 72(589)

* Värdena inom parentes anger faktiskt antal skadade respektive dödade år 1994.

(16)

2.2 Antal skadade och antal dödade i förhållande till folkmängden

Resultat som avser perioden 1990-1994:

e Region Sydöst har färre antal skadade personer i förhållande till folkmängden än riket totalt men fler dödade.

350 Skadade alt. svårt skadade

' (inkl dödade) per 100 000 inv.

300

;-250 F---- r m s t r o ae sr ser se s Hela riket k 1 290 [ Skadade/100 000 150 ; 100 - Svårt skadade/ 100 000 59 HTTFTTTT == === Hela riket 0 0,5] 1,0 1,7 2,0 1.1 1,3 1,1 18,8 milj inv. Region: Norr Mitt Stockholm Väst Mälardalen Sydöst Skåne

Figur 1 Antal skadade totalt (inklusive dödade) och antal svårt skadade (inklusive dödade) i förhållande till folkmängden. Skadade enligt SCB åren 1990-1994. Befolkningstal enligt SCB 31/12 1993.

14 _ POdade per 100 000 inv.

12 |-10 +

8 rt o - Hela riket

0 0,51] 1,0 1,7 2,0 1,1 1,3 1,1 8,8 milj inv. Region: Norr Stockholm Väst Mälardalen Sydöst Skåne

Figur 2 Antal dödade i förhållande till folkmängden. Dödade åren 19900-1994. Befolkningstal enligt SCB 31/12 1993.

(17)

2.3 Andel dödade och skadade i tätort Resultat från perioden 1990-1994:

e | Region Sydöst inträffar procentuellt sett färre skadefall och dödsfall i tätort - jämfört med övriga riket.

Tabell 2 Region Norr Mitt Stockholm Väst Mälardalen Sydöst Skåne Hela riket 16

Antal skadade och dödade åren 1990 till 1994 (summavärden) samt procentuell andel som inträffat i tätort. Källa: SCB.

Skadade (inklusive dödade) Antal % i tätort 5560 47 11966 44 17435 68 26782 53 14316 48 15055 46 17478 60 108952 54 Svårt skadade (inklusive Antal 1708 4120 3243 7434 3137 4061 3377 27080 dödade) % i tätort 41 39 54 48 40 39 50 45 Dödade Antal % i tätort 24] 25 623 28 363 48 8 i 30 493 27 579 26 388 31 3497 30 VTI meddelande 785

(18)

3 Länen inom Region Sydöst

3.1Befolkningstal, körkortshavare, fordonsägare, fordon och bränsleleveranser i Region Sydöst

Befolkning:

e 15% av Sveriges befolkning bor i Region Sydöst. Blekinge är det mest tättbe-folkade länet i regionen och är efter de tre storstadslänen det folktätaste länet i landet.

Tabell 3 Befolkning 31/12 1994. (Källa: SCB).

Län: Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Blekinge Region Hela riket (E-län) (F-län) (G-län) (H-län) (K-län) Sydöst

415 603 312 494 180 747 244 057 153016 1305 917 88 116 381 4,7 % 3,5 % 2,1% 2,8 % 1,7 % 14,8 % 100 %

32 % 24 % 14 % 19 % 12 % 100 %

-Tabell 4 Befolkning per kvadratkilometer 31/12 1993. (Källa: SCB).

Län: Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Blekinge Region Hela riket (E-län) (F-län) (G-län) (H-län) (K-län) Sydöst

39 32 22 22 52 30 21

e I Region Sydöst bor 80 % av befolkningen i tätort, i Östergötlands län 84 %,

Jönköpings län 82 %, Kronobergs län 75 %, Kalmar län 76 %, Blekinge län 78 %.

e | Region Sydöst finns andelsmässigt fler ungdomar och äldre jämfört med i riket totalt. Detta gäller också regionens län. Jämfört med riket är antalet 65-åringar och äldre överrepresenterade med 8 % i Jönköpings och Blekinge län. Antalet ungdomar, 15-20 år, är överrepresenterade med 12 % respektive 9 % i Kronobergs och Blekinge län.

Tabell 5 Antal personer per åldersgrupp i Region SÖ. Jämförelse med hela riket. Källa: SCB 31/13 1994. 0-6 7-14 15-17 18-19 20-24 25-44 45-64 65-74 75- totalt Reg. SÖ antal 123 125 47 34 87 340 307 127 116 1306 (1000-tal) Reg. SÖ % 9,4 9,6 3,6 2,6 6,7 26,0 23,5 9,7 8,9 100 Hela riket % 9,6 9,3 3,4 2,4 6,6 27,6 23,6 9,3 8,2 100

(19)

Körkortshavare:

e | Region Sydöst har en större andel personer i de yngre åldersgrupperna körkort för personbil jämfört med i riket totalt. I Kronobergs län har 78 % av ungdo-marna i åldern 18-24 år körkort för personbil jämfört med 74 % för regionen totalt och 66 % för hela riket. Betydligt fler 18-19-åringar i Region Sydöst tar körkort för personbil jämfört med i riket totalt.

e Antalet unga körkortshavare är överrepresenterade i alla regionens fem län jämfört med riket med topp i Kronobergs län.

Tabell 6 Antal och andel körkortshavare i olika åldrar med personbilsbe-hörighet (januari 1995) i Region Sydöst. Jämförelse med hela riket. Källa: Vägverket (VV, T Lekander).

Ålder, år 18-19 20-24 25-44 45-64 65-74 75- totalt Reg. SÖ antal 19 70 304 269 85 52 799 (1000-tal)

Reg. SÖ % 2,3 8,8 38,1 33,7 10,6 6,5 100 % Hela riket % 1,8 8,1 39,6 34,1 10,3 6, 1 100 %

Figur 3 Procent körkortshavare med personbilsbehörighet i olika ålders-grupper 31/12 1994. Region Sydöst och hela riket. Källa: VV (T Lekander). Procent 100 90 5 © Region SO 80 0 Hela riket 70 60 50 40 30 20 10 0 ₂ -m- W u = #" i s t e) *" m- W NI = -O * Kvinnor Män Totalt 18 VTT meddelande 785

(20)

VTT meddelande 785 19 riket totalt.

e ] Blekinge län finns procentuellt sett flest lätta personbilar registrerade och i Kronobergs län flest tunga jämfört med regionens övriga län och jämfört med i Motorcykel 1,5 6, 1 6,9 6 1 441 9 8 2,2 7,8 9,8 1,7 7,2 Hela riket 408 1,6 6,4 Personbil Buss 1, 42 3 1 9 1, 45 396 435 4 Sydöst 421 Län Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Blekinge Region Tabell 7 Antalfordon (i trafik) per 1 000 invånare 31/12 1994. Källa: SCB.

Blekinge län.

e Antalet motorcyklar per invånare är minst i Östergötlands län och störst i län och störst i Kalmar län.

e Antalet bussar per invånare är minst i Östergötlands, Blekinge och Kronobergs e Antalet personbilar per invånare är minst i Östergötlands län och störst i

Blekinge län. (Detta antal är större ju mindre folkmängden i länet är). Fordon och fordonsägare:

(T Lekander). Region Sydöst,

Män och kvinnor i åldrarna 18-24 år och 65 år och äldre. Länen i regionen totalt samt hela riket. Källa: VV Figur 4 Procent körkortshavare med personbilsbehörighet 31/12 1994.

90 E-län F-lä n G-län H-lä n K-lä n Re gi on S Ö He la ri ke t t E-lä n a a a s s F-lä n G-lä n m e e f o s s s H-lä n K-lä n Re gi on S Ö He la ri ke t t -Procent 18 - 24 år 65 år och äldre

I Mån 0 Kvinnor Totaltf

(21)

Tabell 8 Personbilar (i trafik 31/12 1994) indelade efter tjänstevikt (kg). Källa: SCB. Län = 1000 kg 1000-1299 kg 1300 - - kg Totalt Östergötlands 17,7 12,3 40,0 100 % Jönköpings 17,0 42,5 40,4 " Kronobergs 16,4 40,2 43,5 " Kalmar 18,3 43,2 38,5 " Blekinge 20,0 41,0 39,1 " Region Sydöst 17,8 42,0 40,2 " Hela riket 18,2 40,8 41,0 "

Exempel: Nissan Micra -94 tj.vikt 950 kg, WV Golf -91 tj.vikt 1000 kg, Mazda 626 -94 tj.vikt 1270 kg, Volvo 240 -87 tj.vikt 1360 kg, SAAB 9000 -94 tj.vikt 1440 kg.

e Blekinge och Kalmar län har jämfört med regionens övriga län störst andel unga bilägare (yngre än 25 år). Störst andel äldre bilägare (2 75 år) återfinns i Kronobergs län. Procent 60 50 40 30 20 10 Ålder: 18 - 19 år 20 - 24 år 25 - 44 år 45 - 64 år 65 - 74 år 75 - - år

Figur 5 Procent av antalet personer i olika åldersgrupper som är ägare till personbil (bilar i trafik 31/12 1994). Region Sydöst och länen inom

regionen. Källa: VV (T Lekander).

e 18-19-åringar i Region Sydöst äger personbilar som i genomsnitt är 14-15 år gamla. Även de äldsta åldersgrupperna äger äldre bilar. Yngst bilar har ålders-gruppen 60-64 år.

(22)

e Viss variation föreligger mellan länen då det gäller bilåldern. Äldst är bilen i Östergötlands län och yngst i Jönköpings län. Skillnaden är dock inte större än ett år. Bana ©Ned © 2 st '; -- Östergötlands län, mv 10,5 år > -x- Jönköpings län, mv 9,5 år = g 6 I--- - - -0- Kronobergs län, mv 9,7 år |- - - 2 - - - - e e e ee ee ee e e ee ee ee --t - -- - Kalmar län, mv 10,2 år 4 4 ____________________________________ © -+- Blekinge län, mv 10,3 år a dess. -m- Region SÖ, mv 10,1 år - - , 0 e s s ss e s t r a r 4 2 2 8 & 4 b 3 8 3 8 3 9 5 8 3 8 1 R 8 5 > D 0 D 0 D o U: 9 D © WD Q % i QVW CD [SB] hag = LO LO ide] CO P- P- CO Ägarålder, år

Figur 6 Agarålder och personbilsålder. Bilar i trafik 31/12 1994. Källa: VV (T Lekander).

Levererad mängd motorbensin.

e Förändringen då det gäller levererad bränslemängd i Region Sydöst under

perioden 1989-1993 överensstämmer väl med utvecklingen för hela riket. Det har skett en minskning med 6-7 %. Även på länsnivå har utvecklingen varit i stort densamma som för regionen totalt, om man undantar Blekinge där det skett en större minskning.

Tabell 9 Levererad mängd motorbensin per år till slutliga förbrukare..

Region Sydöst, län i regionen, hela riket, 1000-tal kubikmeter. Källa: SCB.

Östergötl.. Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Region SÖ Hela riket

mängd index mängd index mängd index mängd index mängd index mängd index mängd index

1989 265 100 222 130 -100 169 119 100 905 100 5911 100

1990 258 97,4 216 97,4 123 94,5 168 98,9 105 88,6 870 96,1 5630 95,2

1991 262 98,9 215 96,8 125 96,1 166 97,8 104 87,9 872 96,3 5750 97,3

1992 270 101,8 219 98,6 130 172 101,6 109 91,7 899 99,3 5879 99,5

(23)

Tabell 10 Fördelning i procent av levererad mängd motorbensin, åren 1989-1993. Källa: SCB.

Östergötl.. Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Region SÖ Hela riket 4,6 % 3,7 % 2,2 % 2,9 % 1,9 % 15,3 % 100 %

30 % 25 % 14 % 19 % 12 % 100 %

-3.2 Skadetal i länen inom Region Sydöst - enligt den officiella statistiken

3.2.1 Antal skadade och dödade - utveckling från 1985 t.o.m. 1994 e Sett över hela perioden 1985-1994 kan man konstatera att antalet skadade

(inklusive dödade) minskat i Jönköpings och Kronobergs län (ca 10 %), att antalet skadade varit tämligen oförändrat i Östergötlands och Kalmar län samt att antalet skadade ökat i Blekinge län. Dock har en påtaglig minskning skett av antalet skadade i detta län efter toppåret 1989.

e Utvecklingen i de fem länen då det gäller antalet svårt skadade och dödade följer samma utveckling som för regionen totalt, dvs. minskning med ca 25 % under perioden. Variationen mellan individuella år är av naturliga skäl större för enskilda län än för regionen. I Kronobergs län (och i viss mån också i Ble-kinge län) skedde en markant ökning av antalet svårt skadade och dödade år 1994 jämfört med åren innan. Denna förändring faller något utanför den nor-mala variationsgränsen.

Tabell 11 Antal skadade (inklusive dödade) uttryckt i index. (Basindex 100 = medelvärdet av åren 1984-1986). Källa: SCB.

Län 1984 -85 -86 -87 -88 -89 -90 -91 -92 -93 Östergötlands 106 101 93 98 112 107 105 104 97 97 Jönköpings 102 106 92 98 94 77 91 90 806 81 Kronobergs 92 108 100 89 106 OG #7 86 88 93 Kalmar 94 110 95 93 93 110 106 94 89 97 Blekinge 83 97 120 92 122 132 127 119 113 107 Reg. Sydöst 101 103 96 94 103 100 100 97 92 02

Tabell 12 Antal svårt skadade (inklusive dödade) uttryckt i index. Utveckling från 1985 (Basindex 100 = medelvärdet av åren 1984-1986).

Källa: SCB. Län 1984 -85 -86 -87 -88 -89 -90 -91 -92 -93 Östergötlands 111 102 87 102 110 96 112 98 87 77 Jönköpings 100 112 88 101 93 79 80 82 78 70 Kronobergs 107 103 90 71 84 80 71 69 71 65 Kalmar 89 110-101 84 81 92 81 83 72 81 Blekinge 97 102 101 76 103 105 77 70 65 62 Reg. Sydöst 105 105 91 89 94 88 86 82 75 71 22 VTT meddelande 785 100 806 90 99 118 96 78 69 105 75 80 77

(24)

3.2.2 Skadade och dödade med uppdelning på tätort/ej tätort samt dagsljus/mörker

Tätort/ej tätort:

Resultaten gäller perioden 1990-1994.

e I Kronobergs och Kalmar län inträffade jämfört med regionens övriga län flest skadefall utanför tätort, 61 %, vilket kan jämföras med 54 % i regionen totalt samt 46 % i Östergötlands län, som var det län i regionen där flest skadefall inträffade inom tätort. 39 % av de svåra skadefallen i regionen och 26 % av dödsfallen inträffade i tätort.

e Inom regionen inträffade 89 % av skadefallen med gående och cyklister i tätort. Då det gällde svår inklusive dödlig skada var denna andel 83 % och då det gällde dödade gående och cyklister 63 %.

60 (; Procent

E län Skadade Svårt skadade och

- v dödade 29 F l 22000, _Flän__ _ ___ _ _ ___ _ Reg.SÖ _E_{K län 46%} _ss 5 5 K . Dödade 40 |-G län _H län e bare sa so sa se d[__ Reg SÖ r G H 39% fs 30 |- 112 o k TF R 77 1 Regza/SÖ 20 - H 10 |;

1990 - Skat Svårt ska- 1051 782 Dödade:1i68 92

1994 dade: -" 3518 1828 2079 1590 glas 816 458

-181 id ss dödade:

Figur 7 Procent av totala antalet dödsfall och skadefall i Region Sydöst

som inträffat i tätort. Indelning på län. Källa: SCB åren 1990-1994.

(25)

100 Procent Skadad Svårt skadade och | adade dödade 99 | E län län Klän = RTITTFFSTanHjän| -E ] 80 - ' r 87% Dödade 79 | H a . _{a r Reg. SÖ} 60 _61% 50 |-40 |-30 |-20 |-Tätort 10 -och ej tätort L

1990 - Ska- 362 240 96 131 114 Svårt ska- 145 i;20 44 64 45 Dödade: 21 26 9 8 8

1994: dade: dgde och

dödade:

Figur 8 Procent av antalet dödsfall och skadefall med gående i Region

Sydöst som inträffat i tätort. Indelning på län. Källa: SCB åren 1990-1994.

å Procent Skadade Svårt skadade och

E län ; o dödade Dödade F län G län H län _.. _E 90 - _{- --- - r - -- s e RegSO} F vs l 7 r K län 20% E_____ _ R __ Reg SO 809 - r ] ] k 84% e i h Reg. SÖ 70 |- . Ko 66% 60 50 40 -30 |-20 - H Tätort 10 -och ej tätort Q -

-1990 - Ska- 884 416 234 312 233 Svårt ska- 256 126 64 104 72 Dödade: 13 12 8 6 5 1994: dade: dgde och

dödade:

Figur 9 Procent av antalet dödsfall och skadefall med cyklist i Region

Sydöst som inträffat i tätort. Indelning på län. Källa: SCB åren 1990-1994.

(26)

Mörker/dagsljus:

Resultaten gäller perioden 1990-1994.

e Av det totala antalet skadefall i regionen inträffade 34 % under mörker, av dödsfallen 42 %. 54 % av dödsfallen med fotgängare och 45 % av övriga ska-defall med fotgängare inträffade under mörker. 14 % av dödsfallen med cyklis-ter och 24 % av skadefallen med cykliscyklis-ter skedde under mörker.

Dödade

50 [ Procent Svårt skadade och t V

dödade ( 45 | Skadade = F FTF -i Reg. SV 40 |- . n 42% Ön 6 jän län K län Te Ho K 2 36 |- 21 s -- - TTAT ÄiReg SÖ 17 - 7 7 F

FW Kv

34%

30

25

20 -15

|-10 |

5 -Totalt 1990 - Ska- 5110 3513 1823 2679 1930 Svårt ska -1051 782 Dödade: 168 92

1994: dade: dade och 1259 516 453 151 104 64

dödade:

Figur 10 Andel skadade och dödade under mörker av totalantalet skadade

och dödade. Indelning på län. Skadedata från åren 1990-1994.

Källa: SCB.

3.2.3 Antal skadade och antal dödade i förhållande till folkmängden

e Flest skadade i förhållande till folkmängden återfinns i Östergötlands och

Ble-kinge län och lägst antal i Kronobergs län. Kronobergs län är dock det län i regionen som har flest dödade i förhållande till folkmängden och Östergötland det som har lägst.

(27)

Skadade alt. svårt skadade

300

[ (inkl dödade) per 100 000 inv.

Skadade/100 000

250 |-

..

______________________________________________________ region SO 200 150 |-100 - Svårt skadade/ 100 000

_____________ - b A S L ] region SÖ

50 -o

0,41

0,31

0,18

0,24

0,15 [1,30 milj. inv

Län:

Östergötlands

Jönköpings

Kronobergs

Kalmar

Blekinge

Figur 11

Antal skadade totalt och antal svårt skadade i förhållande till

folk-mängden. Skadade enligt SCB åren 1990-1994. Befolkningstal

en-ligt SCB 31/12 1993.

12 - Dödade per 100 000 inv.

10 ;-region SÖ

8 hor 6 hr 4 b 2 -o 0,41 0,31 0,18 0,24 0,15 1,30 milj inv.

Län: Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Blekinge

Figur 12 Antal dödade i förhållande till folkmängden. Dödade åren

199(0-1994. Befolkningstal enligt SCB 31/12 1993.

(28)

Kommentar: Ett annat sätt är att relatera antalet skadade i länen till mängd levererad motorbensin. Mängden motorbensin fördelas dock andelsmässigt på länen inom regionen på samma sätt som befolkningen och ger därför samma jämförelseresultat.

3.2.4 Trafikantkategori

Resultatet i de följande tre figurerna 13, 14 och 15, tabell 13 och bilaga 1 visar skadade och dödade under perioden 1990-1994 fördelat på färdsätt och på åldersgrupp i regionens län, i regionen totalt och i riket totalt. Resultatet visar färdsättskategoriernas och åldersgruppernas "bidrag" till antalet skadade och dödade i länen och till antalet skadade och dödade per 100 000 invånare som redovisades i figurerna 11 och 12.

Jämfört med regionen totalt och med riket totalt kan man peka på följande kategorier som haft särskild vikt då det gäller skadetalen i länen under perioden

1990-1994:

e Cyklister i Östergötlands län (åldersgruppen 15-44 år). Det gäller i huvudsak lindrigare skador.

e Bilförare (25-44 år), bilpassagerare (0-14 år och 15-24 år), motorcyklister och gående i Jönköpings län. Det gäller främst svårt skadade och dödade.

e Bilförare och passagerare (45-64 år), motorcyklister samt mopedister och cyk-lister (65 år och äldre) i Kronobergs län. Det gäller i första hand dödade men också svårt skadade.

e Bilförare och passagerare (65 år och äldre) samt motorcyklister i Kalmar län. e Bilförare (18-24 år), motorcyklister (ungdomar men också påfallande många i

medelåldern) och mopedister i Blekinge län. Det gäller i första hand mindre allvarliga skador, men för bilförare även svåra och dödliga skador.

100% Cyklister Mopedister Motorcyklister Bilpassagerare 80% 60% 40% |-20% Bilförare 0%

Län: Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Blekinge Region SÖ Hela riket

Figur 13 Antal skadade och dödade fördelat på trafikantkategori. Region Sydöst med indelning på län samt hela riket. Källa: SCB, data från åren 1990-1994.

(29)

100% (- 22 80% Cyklister Mopedister Motorcyklister 60% 2 -Bilpassagerare 40% -20% - Bilförare 0%

Län: Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Blekinge Region SÖ Hela riket

Figur 14 Antal svårt skadade och dödade fördelat på trafikantkategori. Region Sydöst med indelning på län samt hela riket. Källa: SCB, data från åren 1990-1994. 100% Gående 80% Cyklister Mopedister Motorcyklister 60% se 9 [Bilpassagerare 40% 20% Bilförare 0%

-Län: Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Blekinge Region SÖ Hela riket

Figur 15 Antal dödade fördelat på trafikantkategori. Region Sydöst med in-delning på län samt hela riket. Källa: SCB, data från åren 199-1994.

(30)

Tabell 13 Antal skadade år 1990-1994 fördelat i procent på åldersgrupp. Källa: SCB.

A. Skadade inklusive dödade

0-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65 -- år Övrigt Totalt Östergötlands län 8,1 28,3 31,9 19,0 12,4 0,4 100 % Jönköpings län 9,2 29,7 30,1 17,8 13,0 0,1 100 % Kronobergs län 8,4 27,3 28,3 20,5 14,6 0,9 100 % Kalmar län 7,5 28,1 30,5 19,8 13,5 0,6 100 % Blekinge län 10,0 32,0 28,4 18,4 10,9 0,3 100 % Region Sydöst 8,5 29,0 30,4 18,9 12,8 0,4 100 % Riket 7,8 28,0 32,7 19,3 11,8 0,5 100 %

B. Svårt skadade inklusive dödade

0-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65 -- år Övrigt Totalt Östergötlands län 8,5 209,2 27,2 19,4 15,6 0,1 100 % Jönköpings län 8,6 30,5 28,1 15,9 16,9 0,1 100 % Kronobergs län 7,2 27,4 26,0 21,4 17,3 0,8 100 % Kalmar län 7,3 28,1 27,9 19,4 16,8 0,5 100 % Blekinge län 9,7 31,6 25,8 18,8 13,7 0,4 100 % Region VSÖ 8,3 29,4 27,3 18,7 16,1 0,3 100 % Riket 7,8 27,8 29,1 18,8 16,3 0,2 100 %

(31)

4 Kommunerna inom Region Sydöst

Figurerna i detta avsnitt visar antal skadade totalt och antal skadade gc-trafikanter (inklusive mopedister) per kommun i förhållande till kommunernas folkmängd. Redovisning görs på län med kommunerna rangordnade efter invånarantal. Stap-larnas bredd i figurerna visar antal kommuninvånare och stapStap-larnas ytor antal ska-dade per år (medelvärde för perioden 1989-1994).

Indelningen på kommun gör skadetalen små och resultaten därför osäkra. Som riktmärke kan man säga att denna statistiska osäkerhet ligger inom följande inter-valler för kommuner av olika storlek:

Osäkerhet i skattningen av:

Skadade/100 000 invånare Skadade gc-trafi-kanter/100 000 invånare Kommuner > 50 000 invånare +- ca 5 % +- 10-15 % " 25-50 000 invånare +- ca 10 % +- 20-30 % " 10-25 000 invånare +- ca 15 % +- 30-50 % " = 10.000 invånare +- ca 20 % +- ca 70 %

Förutom den statistiska osäkerheten i värdena finns det också skäl att förmoda att polisens rapportering av olyckorna varierar mellan kommunerna. Förmodligen är rapporteringen sämre i de små kommunerna än i de större.

e Generellt gäller att antalet skadade gc-trafikanter per invånare är större ju större antalet kommuninvånare är. Undantag finns där Jönköpings kommun är ett sådant. En tung faktor då det gäller antalet skadade trafikanter i kommunen är trafikens storlek och då det gäller antalet skadade gc-trafikanter mängden trafik som gc-trafikanterna kommer i kontakt med.

Nedan följer en sammanställning av de 10 kommuner bland regionens 49 som under perioden 1989-1994 hade störst antal skadade totalt per invånare och de 10 kommuner som hade störst antal skadade gc-trafikanter per invånare. I de 10 kommunerna som hade flest skadade totalt per invånare bodde 35 % av regionens befolkning och där inträffade 44 % av skadefallen. I de 10 kommuner som hade flest skadade ge-trafikanter per invånare bodde 42 % av regionens befolkningen och där inträffade 58 % av skadefallen med gc-trafikanter.

Kommun Skadade/ 100 000 Kommun Skadade gc-trafi-invånare kanter/ 100 000 inv.

Ödeshög 506 Linköping 81 Vaggeryd 341 Norrköping 717 Ronneby 337 Tranås 62 Ljungby 329 Kalmar 6 1 Värnamo 319 Karlshamn 56 Kinda 291 Växjö 56 Norrköping 284 Värnamo 55 Karlshamn 281 Västervik 52 Kalmar 279 Eksjö 51 Linköping 274 Ronneby 49 30 VTT meddelande 785

(32)

Öd es hö gs 600 - Skadade per 100 000 invånare 500 - _$ _| > £ 2 - I) 400 _{C 0 U %}8 P g 8 & 8 £ > 300 - Linköpings Norrköpings s s || E Finspångs 0 = 7 6 2 . _|] ___________________________________________-3-- - ++ 44-244 273 -2 E län ---_Motala -- 4 aft Reg SO_>>

>-200 - Mjölby (7

0 n [

100 ;- H

0 "- .

1000-tal

Skadade GC-trafikanter per 100 ( , -| 100 000 invånare Linköpi 80 |- TLAOPINGS Norrköpings u D 2 o %

-r s -r o-r go-r so-r sa-r s-r se-r so-r se-r oc 1-0 e- -- =- =- -ed. - --- 268--- --- - -% - - -R --- ;

60 å åå ' g eElan

--- Motala..2

-2-H-2Se - # Res SÖ

40 -

_{Mälby GE) x = S s 82} 0 -S 2 o :O 22 0 _{> 9 3}U M % "J '_' l l H H Hona Invånarantal 129 121 42 26 23 14 1311 9 8 6 6 4 S:a 411 1000-tal

Figur 16 Skadade totalt och skadade gc-trafikanter i förhållande till folk-mängden i Östergötlands läns kommuner, i länet totalt samt i Region Sydöst. Källa: SCB och VV. Skadedata och befolkningsdata från åren 1989-1994.

(33)

359

.

Skadade per Vaggeryds

100 000 invånare Värnamo

300 kommun _10, _Q>.

_ Gislaveds Eksjö 2 :0 £

o e f l mgVetlanda... ... - --17 Reg SÖ

- - - __ T _ Tyrsel 0 11 nens TT;|| Fen

200 - Nässjö Tranås F 150 |; 100 |; 50 ; Invånarantal 114 32 31 30 29 i8 18 i2 i2 i 7 Sa 3ii 1000-tal

100 [ Skadade GC-trafikanter per 100 000 inv.

75

-up Tranås up Värnamo E ) 2 få" 50 | Jönköpings Nässjö # (å & &

--- -s n sonen fo c d

2 Reg SÖ

--- -- *--- 4-- -- -+ettander |- --- - 1-==-==->-

F län

©©

&

25 -0 -

[_| Invånarantal 114 32 31 30 29 18 18 12 12 10 7 S:ja 311 1000-tal

Figur 17 Skadade totalt och skadade gc-trafikanter per invånare i

Jön-köpings läns kommuner, i länet totalt samt i Region Sydöst. Källa: SCB och VV. Skadedata och befolkningsdata från åren 1989-1994.

(34)

Skadade per 350 (

.peo

Ljungby

100 000 invånare

300 -Markaryds & 8

250 |

_{--- 01-28-88 Reg SÖ}

Växjö

-i

=

$

i

Q. _.

%

anp | [F EEE SSE

-- --- --- -- -- 4-4 --&t= Glän

Alvesta

Tingsrydd

||

150 |-100 f

Älmhults

50 hs

Invånararätal

71

28

20

16

15

11

10

9 S:a 180

1000-tal

199 , Skadade GC-trafikanter per

| 100 000 invånare

80 |-60 -

Växjö

2 ___________________________

- LL ses renenonig em Hog80

40 | Lolle ee ee. 1-2

_->

₂

_{-C 9}

_{© u}

e:

_an

2 i $

|

20 -

AlvestaÄlmhults_i=

5

H

Invånarantal 71 28 20 16 15 11 70 9 S:a 180 1000-tal

Figur 18 Skadade totalt och skadade gc-trafikanter per invånare i Krono-bergs läns kommuner, i länet totalt samt i Region Sydöst. Källa: SCB och VV. Skadedata och befolkningsdata från åren 1989-1994.

(35)

Skadade per

o ©

300 100 000 invånare 3

o Pol Kalmar Västerviks Vimmerby +g Z '

250 |- _{... mm.:E.}Hultfredd| 2 6 E _{. -Q}> _R _SO. F $ _" "s" iu 0 eQ ________ ___ __Wäm_h _"__ _C__:Ö__5 F ""__f87 H lån 200 |- s 2 ä T > 9 u 2 27 2 & 150 _-=

_£.)

Nybro

100

-50 -0 - . Invånarantal 57 40 27 21 17 16 14 13 (12 11 8 7 Sa243 1000-tal

100 (Skadade; (ECE-trafikanter per

100 000 invånare 80 ;-[42] 60 . Kalmar (% - £ Västerviks .- 0 2 : B ... --å-...----...-n.-..w._-g) .fQ.-.. å-.g-.-_.-_- R SO % £ E 5 $ 5 8 9

40 efer om som ar ina -- -8 --- l ole nedl me lf ma (ra vf sanna Tf Nä

Z 5 => = _{_Q}> > LU un & 20 - Nybro

H

J l 3 ©

O

-

FH Q - (7 Invånarantal 57 40 27 21 17 16 14 13 12 11 8 7 S:a 243 1000-tal

Figur 19 Skadade totalt och skadade gc-trafikanter per invånare i Kalmar

läns kommuner, i länet totalt samt i Region Sydöst. Källa: SCB och VV. Skadedata och befolkningsdata från åren 1989-1994.

(36)

Skadade per 100 000 invånare o Olofströms

- >- - -- F=-74 K län

250 -

_---

_{beredd Ry Så}

.

200 -150

|100

&5Q)

O _ Invånarantal 60 31 29 17 15 -S:a 152 1000-tal

Skadade GC -trafikanter per ' 100 000 invånare

60 - Karlshamns Sölves

| Karlskrona Ronneby borgs

OlofströmsK län

49 L

Reg SO

20 -Invånarantal

60

31 1000-tal

29

17

15 S:a 152

Figur 20

Skadade totalt och skadade gc-trafikanter per invånare i Blekinge

läns kommuner, i länet totalt samt i Region Sydöst. Källa: SCB och

VV. Skadedata och befolkningsdata från åren 1989-1994.

(37)

S8 Z JLL A 23 ond Q D [ 5 a n s ] 1 6 6 1 -6 8 6 1 u a 4 v u p 4 f 4 2 0 p p p a p p y $ g A A 4 2 0 g D S $ ; D [ » w y ' 2 i p u p a u i j o a j p j u p 4 a j f a a p p u p i o 3 u p i p 3 I ] p m p s s j s o p é g u o i ä 2 y 1 2 i p u p a u r a d j o j u p y i f v . y -2 8 a p p p p y g Li nk öp in g No rr kö pi ng Jö nk öp in g Vä xj ö Ka rl sk ro na Ka lm ar Mo ta la Vä st er vi 0 0 0 0 0 1 1 2 d a p e p e y s Ka rl sh am n 0 o am rn Vä Nä ss jö Gi sl av ed Ro nn eb y Ve tl an da Lj un gb y Os ka rs ha mn Mj öl by Fi ns på ng Ny br o Al ve st a Ek sj ö Tr an ås Hu lt sf re d Sö lv es bo rg Äl mh ul t Vi mm er by Ol of st rö m Ti ng sr yd Mö rb yl ån ga Sö de rk öp in g Mö ns te rå s Åt vi da be rg Va gg er yd Sä vs jö Bo rg ho lm Ma rk ar yd Em ma bo da Up pv id in ge Ki nd a Gn os jö Le ss eb o Va ld em ar sv ik " u a p b u e w y ; o ; j ) ] a p u e j j e y 4 o ; i a p e p e y g ' J 1 a u n m u w o y s j s o p Å s u o i 6 a y To rs ås Va ds te na An eb y Hö gs by Öd es hö g Bo xh ol m Yd re

(38)

1/ pi pp s3 ur my ]o fo qg an A A 49 0 g D $ ;P pj px y '2 ap up au i ja jp ju p 12 4f 2 ap pu p4 0o 3u p4 p3 1] pu ps sj so pÅ g uo 13 02 y 1 4a d (o ju py rf nu ] ap pn pp ys g p up o 1 40 4 q [C Lin köp ing Nor rkö pin g Jön köp ing Väx jö Kar lsk ron a Kal mar Mot ala Väs ter vi Kar lsh amn Vär nam o Näs sjö Gis lav ed Ron neb y Vet lan da Lju ngb y Osk ars ham n Mjö lby Fin spå ng Nyb ro Alv est a Eks jö Tra nås Hul tsf red Söl ves bor g Älm hul t Vim mer by Olo fst röm Tin gsr yd Mör byl ång a Söd erk öpi ng Mön ste rås Åtv ida ber g Vag ger yd Säv sjö Bor gho lm Mar kar yd Emm abo da Upp vid ing e Kin da Gno sjö Les seb o Val dem ars vik Tor sås Vad ste na Ane by Hög sby Öde shö g Box hol m Ydr e 00 L 00 C 00 0 0 00 S 0 0 0 0 0 1 19 d a p e p e y 0 " u a p B u e w u y ; j o ; j ] a p u e j j e y 4 0 ; i 1 9 j u e y l j e 4 j a p e p e y s ' J a u n w w o y s j s o p Å s u o i b a y

(39)

& Ovriga 2 Q -= 4- - -| Hela länet

mos fras sans sor me 2 muner r' gg L _ L 2 a S

& å" i F län 5 2 - - _ & å $ 5 - & pr 5 :0, g sx Ovriga © | | s 3 ä rs :$ 11:66 g kom- o Ä% & > [2 7 2 muner ) g få å i H län 3 f6 _ _hamO Q - Z Invånarantal 127 121 42 120 113 198 71 410 57 40 146 60 93 1000-tal

Län: Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Blekinge

Figur 22 Dödade per invånare i de största kommunerna i respektive län i

Region Sydöst. Källa: SCB. Skadedata och befolkningsdata från åren 1990-1994.

(40)

5 Statsvägnätet i Region Sydöst - Data från Vägverkets Vägdatabank (VDB)

Tabell 14 Olyckor, dödade och skadade på statsvägnätet. Summa för åren 1990-1994. Källa: VV, VDB.

Län Dödade Svårt * Skadade" Olyckor Olyckor skadade exkl klöv- med

klöv-% %o %o vilt % vilt % Östergötland 104 (25) 564 (27) 2422 (27) 3830 (26) 7725 (21) Jönköping 120 (29) 575 (28) 2205 (25) 3464 (24) 9130 (25) Kronoberg 83 (20) 292 (14) 1391 (16) 2237 (15) 8206 (23) Kalmar 65 (16) 444 (20) 1776 (20) 3109 (21) 8021 (22) Blekinge 46 (11) 214 (10) 1096 (12) 2016 (14) 3271 (9) Region Sydöst 418 (100) -2089 (100) 8890 (100) 14656 (100) 36353 (100) * Inklusive dödade

Tabell 15 Statsvägnätet längd och trafikarbete i miljoner axelparkilometer. Källa: VV, VDB maj-95. Län Väglängd Trafikarbete, miljoner kilometer axelparkm. %o %o Östergötland 4686 (26) 2172 (28) Jönköping 4483 (24) 1965 (26) Kronoberg 3607 (20) 1341 (18) Kalmar 4029 (22) 1464 (19) Blekinge 1547 (8) 704 (9) Region Sydöst 18352 (100) 7647 (100)

(41)

5.1 Olyckor exklusive viltolyckor

Definition: Olyckskvoten är lika med antal olyckor per miljon axelparkilometer. Skadekvoten är lika med antal skadade per miljon axelparkilometer.

0,6 - Olyckor alt. skadade

per miljon axelparkm

0,5

;-0,4 sal plygkäkygt__________________________________ _ _ = J Reg SO

Olyckskvot 0,3 I

0,2 L Skadekvot ___ ___ ___ _|i For SS - - - - Reg SO

Skadekvot

0,1 H

0 2172 milj axelp.km 1965 1341 1464 704?

Län: Östergötlands Jönköpings Krono- Kalmar Blekinge

bergs

Figur 23 Olyckskvot och skadekvot på statsvägnätet i Region Sydöst.

Indel-ning på län. Olycks- och skadedata åren 1990-1994, källa VV, VDB. Trafikarbete källa: VV, VDB maj-95.

Kommentar till figuren: För varje län finns två staplar. I den ena stapeln utgör olyckskvoten höjden. I den andra utgör skadekvoten höjden. Basen i staplarna

utgörs av antalet axelparkilometer (på årsbasis). Stapelytan som anges av

olyckskvoten gånger antalet axelparkilometer visar antalet olyckor i länet

(medelvärde för perioden 1990-1994). Stapelytan som anges av skadekvoten gånger antalet axelparkilometer visar på motsvarande sätt antalet skadade i länet. Förhållandet mellan ytorna "skadade" och "olyckor" visar skadeföljden (skadad per olycka).

5.1.1 Vägnummer

Följande tre figurer visar olyckskvot, skadekvot och skadeföljd (skadade per olycka) på de större vägarna i Region Sydöst. 60 % av statsvägnätets trafikarbete utförs på dessa vägar. Olyckskvoten och skadekvoten är 25 % respektive 20 % lägre på vägarna sammantagna jämfört med på det resterande statsvägnätet.

e Riksvägarna 35, 51, 28 och 29 var de av de större vägarna som hade högst

olycks- och skadekvoter.

e Uppdelat på län kan man konstatera att olyckskvoten och skadekvoten ofta

visar högre värden i de sydliga länen jämfört med de norra, dvs. för en viss väg är kvoterna högst i Blekinge län och lägst i Östergötlands län. Som regel avtar även flödet "söderut" och förmodligen också vägstandarden.

(42)

Kommentar: Den statistiska osäkerheten baserad på olycks- och skadedata är ca + 5 % för olycks- skadekvoten på europaväg och + 10 - + 15 % på övriga vägar med undantag av riksvägarna 29, 47 och 55 där osäkerheten är ca + 20 %. Upp-delning på län ökar osäkerheten ytterligare, se bilaga 2.

0,7 Olyckor alt. skadade

per miljon axelparkm

35 51 0,6 -

_F

_|

2829

0,5 -

7 ₃₀

0,4 |-

34 |

50 ©

31 ga 331

4?

0,3 -

E 4

TV2325

|

27 F!

11 be1]

11 Olyckskvot

T]

SNIA

0,2 |

E 22

)

11

_ 55 Skadekvot n 9 HH TT 0,1 -0 349 km 410 191 201 84 96 177 182 126 181 40 44 55 1522 milj axelp.km 933 247 309 i1i7₉₁ 67, 195 229 i65_""39 ₁₁₀206_{717 928 68}81 33 60₂₅

165 26 116 68 95 106 62

Figur 24 Olyckskvot och skadekvot på de större vägarna på statsvägnätet i Region Sydöst. Exklusive viltolyckor. Olycks- och skadedata åren 1990-1994, källa VV, VDB, Trafikarbete källa: VV, VDB maj-95. Kommentar: Staplarnas bas visar antalet axelparkilometer (på årsbasis).

(43)

Olyckskvot och skadekvot på statsvägar inom län i region SÖ Olyckor alt. skadade

0,4 - per miljon axelparkm Rv 31

Rv 23 F _ Rv 25 H e Europaväg 4 G n 0,3 | G-län l. G 2 Europaväg 22 . E-län F-län K-län lycksvot p S 0,2 - H-län F L E = 9,13 [ |Skadekvot 0 _{137 km} ₁₃₀ ₈₂ ₆₅ ₂₃₅ ₁₁₀ ₁₄₁ ₆₀₉ _{126 65} _{98 4935}

738 milj axelp.km 538 246 168 437 327 215 i;94 193 53 169 3030

Olyckor alt. skadade

j 2 per miljon axelparkm

[

Rv 30 K

_{F "--- Olyckskvot} 1 7 Rv 35 H _ Rv 28 0,8 _G Rv 51 0,6 _ E ;. F Rv 29 Rv 34 __ Skedekvot 1 K H såf aå& ss E ms lr Rv 40 - By 47 ] 0,4 F E F e p __ FH _E Rv 36 H F F FO g 1 1-- Rv 55 3 _ | E " | H [:| - 68 113 59 gs 30 85 6 49 77 81 53 57 68 28 40 5423 55 16 42 25 14 1524 km 83 123 71 99 24 159 7 76 89 117 69 47 106 95 81 5711 69 32239 62 33 9 16 milj ap.km

Figur 25 Olyckskvot och skadekvot på de större vägarna på statsvägnätet i

42

Region Sydöst. Rangordning efter trafikarbetets storlek (inom regionen). Indelning på län. Exklusive viltolyckor. Olycks- och skadedata åren 1990-1994, källa VV, VDB. Trafikarbete källa: VV, VDB maj-95. Kommentar: Staplarnas bas visar antalet axelpar-kilometer (på årsbasis).

(44)

5.1.2 Vägtyp

Följande figur visar hur trafikarbetet på det statliga vägnätet i de fem länen för-delas på vägtyp och då det gäller vägtypen vanlig väg också på breddklass och hastighetsgräns. En sammanställning av denna fördelning görs nedan, som visar de höga andelarna i respektive län jämfört med regionens övriga län.

e T Östergötlands län uträttas 26 % av trafikarbetet på motorväg.

* T Jönköpings län uträttas 40 % av trafikarbetet på 90-väg med bredd mindre än 8,5 meter, 20 % uträttas på motorväg.

e | Kronobergs län uträttas 20 % av trafikarbetet på 110-väg (vanlig väg), 28 % uträttas på 90-väg med bredd mindre än 8,5 meter.

e I Kalmar län uträttas 30 % av trafikarbetet på 90-väg (vanlig väg) med bredd över 8,5 meter. 17 % uträttas på 110-väg (vanlig väg) och 18 % på 70-väg med bredd mindre än 8,5 meter.

e I Blekinge län uträttas 19 % av trafikarbetet på motortrafikled, 23 % på 70-väg med bredd under 8,5 meter. 40 % av trafikarbetet uträttas på 70- eller 50-vägar.

Tabell 16 Trafikarbetet i respektive län i Region Sydöst fördelat på vägtyp, hastighetsgräns och vägbredd. Källa: VV, VDB maj-95.

Län Motor- Motor- Tvåfältsväg Totalt

väg trafikled 110 90 km/h 70 -och km/h 50 km/h > 8,5 m = 8,5 m Östergötlands 26 2 6 18 16 30 _|100 % Jönköpings 20 1 6 11 40 22 100 % Kronobergs 2 8 20 21 28 20 100 % Kalmar 1 1 17 30 22 29 100 % Blekinge 3 19 2 19 17 40 100 %

e Högst olyckskvot återfinns på fyrfältsväg. Lägst olycks- och skadekvot har motorväg. Den dominerande olyckstypen på motorväg är singelolycka, som ligger bakom 60 % av skadefallen jämfört med 40 % på motortrafikled och på vägtypen vanlig väg. Det innebär att skadekvoten för singelolycka är 35 % lägre på motorväg jämfört med motortrafikled och 45 % lägre på motorväg jämfört med vägtypen vanlig väg.

(45)

Olyckor alt. skadade

0,7 per miljon axelparkm

0,6 _ F

Fyr-fälts

0,5 |- Vag Olyckskvot

0,4 Fo S _ ee e see Ad ke ee e e e e e e J e e Reg. totalt

Olyckskvot

0,3 |- r

Skadekvot

pp £--- -/o i1 e a Reg. totalt

' Skadekvot

0,1

trafik-led

Indel-414

ning på vägtyp. Exklusive viltolyckor. Olycks- och skadedata åren 1990-1994, VV, VDB. Trafikarbete källa: VV, VDB maj -95.

(46)

5.1.3 Hastighetsgräns och vägbredd på vanlig väg

Figur 27 visar olyckskvot och skadekvot på vägtypen vanlig väg med indelning i breddsklasser och efter hastighetsgräns.

& Olyckor per miljon axelparkm =t

1

[

1-

>11,5 m

8,5-10,4 m &

0,9 L 5.5 m

& [| 50 km/h

=

5,5 -6,4 m

6,5-8,4 m

7 0,8 -

E r50 km/h e) B ] 50 km/h - 50 km/h | 0,7 -0,6 - F. 70 km/h E 70 km/h --Pa ns 95 +| --. 70 km/h | & Skadekvot för 0,4 - e PT km/h 0-0 - kd --- - - breddklass > 11,5 m SS == . © & 90 km/h _ fe ee e ee ee ee/ 0,3 - Z & _{90 km/h 110 km/h} 0,2 |0,1 -_ o © 31 318 86 524 413 i96 394 1541 131 709 57 39 703 785 milj.apkm 2666964 331 3374 1273 338 1098 2287 127 592 31 19 324 408 km 144 171 133 75 g: &

Skadade per miljon axelparkm &

0,45 ( _{8,5-10,4 m +-}_ >11,5 m 0,4 _(555 m 5) © -6,4 m 6,5-8,4 m ' |50 km 3 50 km/h 0,35 += (150 km/h (29 KV ll O 0,3 - 70 km/h S) 70 km/h 0,25 | E| E p" | 130km/m ___ ___. log; | = 0,2 * å 9okmh T]__ 000000, R S 90 km/h _ © m 0,15 & l 0,1 |; 0,05 |-0 3, 86 413 394 1541 131 709 5739 703 785 milj.apkm 266sis331spe 1273 1098 2287 127 ,, 5922 31190 324 408 km 6964 3374 338 133 75

(47)

e Olyckskvoten och skadekvoten är lägre på bredare vägar, dvs. lägst på vägar med bredd över 11,5 meter. Olycks- och skadekvoten är också mindre på vägar som har högre hastighetsgräns dvs. lägst då hastighetsgränsen är 110 km/h. In-delningen av vägnätet i breddklasser och hastighetsklasser speglar olika tra-fikmiljöer som har olika vägstandard, olika trafiksammansättning, olika om-kringliggande miljöer etc. Det finns också skäl att tro att trafikarbetsskattningen på vägavsnitt i tätort kan vara underskattat eftersom trafikräkningarna ofta sker utanför tätort där trafiken är mindre än i tätorten. Det innebär i så fall en över-skattning av olyckskvot och skadekvot i främst "50-miljöer". Den skillnad som föreligger i olyckskvot och skadekvot mellan motsvarande klasser 50-vägar och 70-vägar motsvarar en "underskattning" av trafikarbetet på 50-vägar med 30-50 %.

Med högre hastighetsgräns ökar andelen svårt skadade och dödade. Som fram-går av tabell 16 är exempelvis sannolikheten att skadan är dödlig 3-4 gånger högre på vägtypen vanlig väg då hastighetsgränsen är 110 km/h jämfört med då hastighetsgränsen är 50 eller 70 km/h. I figurerna nedan görs en mer detaljerad indelning av vägtypen vanlig väg på breddklasser.

Tabell 17 Andelen svårt skadade (inklusive dödade) samt andelen dödade av det totala antalet skadade (inklusive dödade). Statsvägnätet. Olycksdata från åren 1990-1994. Källa: VV, VDB.

A. Andel svårt skadade (inklusive dödade). "Sannolikhet att skadan är svår eller dödlig" Km/h Motorväg Motor- Väg med bredd > Övrig väg Totalt

trafikled 11,5 m 50 0,24 0,26 0,26 70 0,24 0,28 0,27 90 0,29 0,31 0,31 110 0,25 0,38 0,37 0,71 0,34 Totalt 0,26 0,35 0,31 0,29 0,30

B. Andel dödade. "Sannolikhet att skadan är dödlig"

Km/h Motorväg Motor- Väg med bredd > Övrig väg Totalt trafikled 11,5 m 50 0,024* 0,037 0,036 70 0,024 0,037 0,036 90 0,042 0,056 0,053 110 0,052 0, 126 0,084 0,143 0,083 Totalt 0,048 0,118 0,055 0,047 0,051

* 50- och 70-vägar hopslagna

(48)

Andel svårt skadade och dödade 0,4 p på vägar med >11,5 m e 5.5 m bredd6,5-8,4|Tå 5.9.4 wil-C 110 km/h 7 g m Y" =Z 0,35 F .c 5,5 -6,4 m tt 77 T E | 8,5-10,4 m Z.___L_ __ 03 FZ & 19 90 kmåh t© I © £ pr- 90 km/h 90 km/h p mem ee e c emm vn mn me n - -.. 0,25 £ - 94 G 5 ||| e 0 E m & &) = g s 2 SF = 02 | 2 c E = s 5 E 0,15 ;-J| = LD -S 2 0,1 -0,05 -Skada%e 50440 158658 474 340 460 1656 25©P14636 7071 621 652 Summa: 1990- -94: 219 6991 0,14 p 10,5-11,4 m 012 | >11,5 m 8,5-10,4 m 0,1 +-6,5-8,4 m Andel dödade O 08 _ 575 '674 m på vägar me 110 km/h 7 x 5,5 m bredd > 11,5 fn & = © Ken ==Z 0,06 - © = 90 km/h ___ _& E 90 km/tt| _ % 2 - * 5 £. o EE TTTT TT

2 5 E 2 &, "E e ore e s m 90 km/h

0,043 LP -X& d 3-58 Foc . E. 4 D-0,02 |

[

lr

0027 440

474 340 460

1656

259 36

707 219 621 652 Skadade 158 658 >4$ Ä Summa: 1990- -94: 6991

Figur 28 Andel skadade och dödade på statsvägnätet i Region Sydöst.

Indelning av vägtyp "vanlig väg" på vägbredd och

hastighets-gräns. Exklusive viltolyckor. Olycks- och skadedata åren

(49)

5.1.4 Korsning - sträcka

e ] Blekinge län inträffar procentuellt flest korsningsolyckor och skadefall i korsning jämfört med regionens övriga län.

Tabell 18 Procentuell andel av skadefallen på statsvägnätet som inträffat i korsning. Ölycksdata från åren 1990-1994. Källa: VV, VDB.

Län % skadefall i korsning Östergötlands 34 Jönköpings 37 Kronobergs 32 Kalmar 35 Blekinge 44 Region Sydöst 36 5.1.5 Viltolyckor

e Antalet älgolyckor nådde en topp år 1988 med nedgång därefter. För närva-rande är utvecklingen tämligen stabil. Nästan 2/3 av älgolyckorna inträffar i Jönköpings och Kronobergs län. Under 1990-talet har det skett en viss ökning av antalet älgolyckor i dessa två län.

e Antalet olyckor med rådjur (hjort) i Region Sydöst har fyrdubblats under perio-den 1985 till 1994. Denna utveckling återfinns också i länen. Den kontinuerliga ökning som skett under perioden bröts år 1994 då antalet olyckor var 3 % färre än året innan. 8000 + ++ + de -4000 4--- --- + --- gap u --- --- ee --- ee ee ee ee o r Älgolyckor O T T T T T I T T T 1 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994

Figur 30 Årligt antal olyckor med älg och rådjur (hjort) på statsvägnätet i

Region Sydöst. Utveckling från 1985. Källa: VV, VDB.

(50)

Tabell 19 Årligt antal älgolyckor i de fem länen i Region Sydöst. Utveckling från år 1985 i indexform (basår 1985, index = 100). Källa: VV,

VDB. Län 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 * Östergötlands 100 107 122 130 125 86 106 94 107 86 (107) Jönköpings 100 102 130 141 118 92 109 106 109 120 (292) Kronobergs 100 131 144 129 75 98 101 91 108 (210) Kalmar 100 118 138 160 130 101 104 81 88 93 (148) Blekinge 100 102 106 80 109 79 79 89 82 76 (530) Region Sydöst _100 109 129 139 123 88 102 96 97 102 (807)

* Värdena inom parentes anger det faktiska antalet älgolyckor år 1994.

e Flest antal älgolyckor per kilometer väg inträffar i Jönköpings och Kronobergs län. Detta gäller också med hänsyn tagen till biltrafikens storlek. Dock är antalet älgolyckor per kilometer europaväg mindre i Jönköpings- och Kronobergs län jämfört med regionens övriga län. I Kronobergs län är antalet älgolyckor per kilometer europaväg mindre än i Kalmar och Blekinge län. För regionen totalt, men inte för samtliga län, gäller att antalet älgolyckor per kilometer väg är mindre på europaväg än på övrig riksväg.

Älgolyckor på statsvägnätet i region SÖ 0,25 ( Älgolyckor per km väg och år

Övrig riksväg Älgolyckor per km och år (mv 1990 - 1994).

7 Rangordnade län. 0,2 |- _Europavägs & Östergötlands län _0,025 Blekinge län 0,035 0,15 - - ---F++--- neg. 80 Kalmar län 0,037 7 Kronobergs län 0,051 m nor sf 1 Jönköpings län 0,058 0,1 - Region SÖ 0,042 Reg. SO 0,05 1 11] __ __ i , a Reg. SÖ _________________ L = === --- --- Reg. SÖ 0 "-_{205120822351 10} _{351 499 463 50484} _{3991kilometer}- ₃₇₁₇ ₃₀₄₇ | ₃₃₈₃ | |__| 18352 km₁₃₂₉

Län: E FG H K E F G H K Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Blekinge

Figur 31 Antal älgolyckor per kilometer väg på olika vägkategorier i de fem

länen i Region Sydöst. Statsvägnätet. Olycksdata 1990-1994, källa VV, VDB. Väglängd, källa: VV, VDB maj-95.

(51)

e Flest rådjursolyckor per kilometer väg inträffar i Blekinge och Kronobergs län. Det gäller också i förhållande till trafikantens storlek. Då har även Kalmar högt värde. En femtedel av rådjursolyckorna i Blekinge och Kalmar län inträffar på europaväg 22. Per kilometer väg inträffar betydligt fler rådjursolyckor på E 22 i dessa två län jämfört med europaväg i de tre övriga länen.

Olyckor med rådjur och hjort på statsvägnätet i region SÖ e Olyckor rådjur (hjort) per km väg och år

Europaväg Övrig riksväg _pu: _s - Olyckor med rådjur (hjort) per km och år (mv 1,4 - 1990 - 1994). Ranordnade län i,2 - Reg. SÖ Östergötlands län 0,297

a Jönköpings län 0,316 fe Kalmar län 0,34 1 ] 7 Kronobergs län 0,387 Ren St Blekinge län 0,390 08 | e9- Region SÖ 0,337 0,6 | 0,4 - Övrig väg Reg. SÖ Reg. SO 02 F ] r T T T T. 0 -_{20512082235210} _{351499 46339484} _{2 3991kilometer}- ₃₇₁₇ ₃₀₄₇ ₃₃₈₃ _13.29 _{18352 km}

Län: E FGy K E F G H K Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Blekinge

Figur 32 Antal olyckor med rådjur (hjort) per kilometer väg på olika

väg-kategorier i de fem länen i Region Sydöst. Statsvägnätet.

Olycks-data 1990-1994, källa: VV, VDB. Väglängd, källa: VV, VDB

maj-93.

Tabell 20 Antal olyckor med klövvilt per miljoner axelparkm. Statsvägnätet i

Region Sydöst. Rangordnade län. Olyckor 1990-1994, källa: VV,

VDB. Trafikarbete, källa: VV, VDB maj-95.

Älgolyckor Olyckor med rådjur (hjort)

Län per milj apkm Län per milj apkm

Kronobergs 0,687 Kronobergs 5,21 Jönköpings 0,665 Kalmar 4,69 Kalmar 0,58 1 Blekinge 4,29 Blekinge 0,379 Jönköpings 3,61

Östergötlands

0,274

Östergötlands

3,20

Region SÖ

0,502

Region SÖ

4,04

50 VTT meddelande 785

(52)

Bilaga 1 Sid 1 (4)

Källa: SCB e ä 2

Samtliga trafikanter _ a

Skadade och dödade 1990-1994 0-14 år _ 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65 --år Övrigt totalt Östergötlands län 412 1446 1629 968 633 19 ___ 5107 | Jönköpings län 324 1044 1058 624 456 4 -- 38510 0 Kronobergs län 152 497 515 374 265 17 1820 Kalmar län 200 753 817 529 361 16 2676 Blekinge län 193 617 548 355 211 ___ 19300 Region VSÖ 1281 4357 4567 2850 1926 62 ___15043_ Bilförare e

Skadade och dödade 1990-1994 0-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65 -- år Övrigt -totalt-Östergötlands län 1 549 971 _ 521 243 1 2286 Jönköpings län 0 426 559 367 168 2 1622 Kronobergs län 1 196 303 200 113 1 814 Kalmar län 2 298 497 292 155 ___2 0000 1246-Blekinge län 0 275 370 197 94 0 == 936 Region VSO 4 1744 2800 1577 773 " Bilpassagerare - )

Skadade och dödade 1990-1994 0-14 år _ 15-24 år © 25-44 år 45-64 år 65 -- år Övrigt "totalt Östergötlands län 159 330 ' 272 166 169 . 15 1111 Jönköpings län 166 296 203 129 3 115 2 911 Kronobergs län 21 137 118 90 85 : 13 514 Kalmar län 115 230 166 124 84 9 728 Blekinge län 79 133 79 57 47 5 400 Region VSÖ 610 1126 838 566 480 ___ 44 ___ 3664 Motorcyklist = a .

Skadade och dödade 1990-1994 0-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65 -- år __ övrigt___ totalt_|

Östergötlands län 3 148 85 17 0 0 254 Jönköpings län 4 107 65 12 [2 000000 00 1900 0 Kronobergs län 0 54 30 6 0 20 00090__ Kalmar län 3 63 49 F 3 1 000000 1260 Blekinge län 1 56 39 k 0 1 110__ Region VSÖ 11 428 268 - 2___ 770 Mopedförare,-passagerare .

-Skadade och dödade 1990-1994 0-14 år . 15-24 år . 25-44 år 45-64 år - 65 -- år Övrigt totalt __ Östergötlands län 23 ___ 112 11 15 15 o 177 __ Jönköpings län 23 75 6 7 5 00-= 116 Kronobergs län 14 27 3 4 - , _56 _ Kalmar län 18 74 12 9 = 9 10 = 122 Blekinge län 21 80 3 11 7 0 __1223_ Region VSÖ 99 368 35 46 44 1 _593 svsamet

(53)

Bilaga 1 Sid 2 (4)

Cykelförare,-passagerare

Skadade och dödade 1990-1994 _0-14 år 15-24 år 25-44 år _ 45-64år_ 65 --år _ övrigt __ totalt Östergötlands län 142 233 220 177 110 2 00 884 Jönköpings län 86 97 88 75 0 69== 0 00 415 Kronobergs län 34 59 46 50 =- 44 -- 3 - 224 Kalmar län n 43 70 65 - 75000000 5800001 00000 7 Blekinge län 70 47 37 0055 === 24 000 000 233 Region VSÖ ___506___ 456 __432 ___ 305 -_- 4 2078 Gående d = - T

Skadade och dödade 1990-1994 ___ 0-14 år 15-24 år 25-44 år_ 45-64år_ 65 -- år __ Övrigt ___ totalt

Östergötlands län 82 60 59 66 95 0 362 Jönköpings län 42 39 34 28 000097 00 0© 24000 Kronobergs län 12 18 13 23 29 Ao 96 -Kalmar län 18 14 26 20 ___ 50 2 0000013000 Blekinge län 21 17 19 20 37 ___0___ _ 0 Region VSÖ ___ 175 148 151 157 ___ 308 3 _{__ 942_} VTI meddelande 785

(54)

Bilaga 1 Sid 3 (4)

Källa: SCB Samtliga trafikanter

Svårt skadade och dödade 1990-1994 0-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65 -- år övrigt totalt Östergötlands län 107 368 343 244 196 1 1259 Jönköpings län 90 320 295 167 177 1 1050 Kronobergs län 37 141 134 110 89 4 515 Kalmar län 57 220 218 152 131 4 782 Blekinge län 44 143 117 85 62 2 453 Region VSO 335 1192 1107 758 655 12 4059 Bilförare

Svårt skadade och dödade 1990-1994 0-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65 -- år övrigt totalt

Östergötlands län 0 114 177 108 64 0 463 Jönköpings län 0 105 166 91 58 1 421 Kronobergs län 1 61 72 59 30 0 223 Kalmar län 0 81 116 78 48 0 323 Blekinge län 0 57 62 39 19 0 177 Region VSO 1 418 593 375 219 1 1607 Bilpassagerare .

Östergötlands län 26 82 56 35 34 0 233 Jönköpings län 39 90 54 29 32 0 244 Kronobergs län 16 42 34 20 16 4 132 Kalmar län 30 60 47 26 30 3 196 Blekinge län 13 22 33 8 10 2 88 Region VSÖ 124 296 224 118 122 9 893 Motorcyklist

Östergötlands län 1 54 34 3 1 0 93 Jönköpings län 2 50 32 4 1 0 89 Kronobergs län 0 21 2 2 0 0 32 Kalmar län 1 29 20 4 2 1 57 Blekinge län 1 22 9 4 0 0 36 Region VSÖ 5 176 104 17 4 1 307 Mopedförare,-passagerare

Östergötlands län 6 46 2 4 5 1 64 Jönköpings län 2 28 3 4 2 0 46 Kronobergs län 5 7 1 0 2 0 15 Kalmar län S 22 3 3 3 0 36 Blekinge län 8 20 0 4. 0 0 32 Region VSO 33 123 9 15 12 1 193 Cykelförare,-passagerare

Östergötlands län 45 54 53 63 41 0 256 Jönköpings län 21 29 24 23 29 O 126 Kronobergs län 11 9 11 16 17 0 64 Kalmar län 12 20 20 30 22 0 104 Blekinge län 16 15 9 20 12 0 72 Region VSO 105 127 117 152 121 0 622 Gående