RESURSPLANERING VID GJUTNING MED
SLAGGBETONG
CHANGES IN TIME AND RESOURCE PLANNING
WHEN USING CONCRETE WITH SCM’s
Albin Fröding
Eric Larsson
EXAMENSARBETE
2020Examinator: Hamid Movaffaghi Handledare: Kjell Nero
Omfattning: 15 hp Datum: 2020-08-13
Abstract
Purpose: By replacing some of the cement with supplementary cementitious materials
(SCM’s) such as fly ash or ground granulated blast furnace slag (GGBS), a concrete with reduced carbon dioxide (CO2) emissions can be achieved. These additives react
more slowly compared to cement, leading to a deterioration of strength during the first few days. According to a study from Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF), dehydration is different compared to traditional concrete. Since strength and dehydration can affect planning the aim of the study is to investigate how time and resource planning for companies change during the transition from casting with traditional concrete to slag concrete to improve planning in the future.
Method: The report is a qualitative study, based on previously research within the
subject. Chosen methods of research are literature study, case study, document analysis and interviews. The main method of data collecting is semi-structured interviews.
Findings: The study finds that the method and workflow for time and resource planning
of concrete with SCM’s does not change compared to traditional concrete. Concrete with fly ash and/or GGBS has a lower strength growth during the first few days, but if this is planned for in an early stage, production will not be affected. Some form of shorter training for production managers may be needed to facilitate the transition to casting with this concrete.
Implications: The paper highlights the importance of planning at an early stage.
Communication with customers, concrete suppliers and experts creates the conditions for a successful project with concrete with SCM’s. Organizations that are going to start using the product should give some form of training and have a system for experience feedback. Creating a commitment from employees is important for faster implementation of new materials.
Limitations: The report is limited to investigate one organization regarding their
management of the differences in time and resource planning when casting concrete with SCM’s. The interviews involve only officials and because of limited time and extend of the rapport has no technical calculations, economic factors nor environment analysis been compared or considered.
Keywords: Change management, supplementary cementitious materials, time and
resource planning
Sammanfattning
Syfte: Genom att ersätta en del av cementen med tillsatsmaterial såsom flygaska eller
mald granulerad masugnsslagg (MGMS) kan en betong med minskat utsläpp av koldioxid (CO2) uppnås. Dessa tillsatsmaterial reagerar långsammare en rent cement
vilket leder till en försämrad hållfasthet de första dygnen. Enligt en studie från Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF) sker uttorkningen annorlunda jämfört med traditionell betong. Då hållfasthetstillväxt och uttorkning kan påverka planeringen är därför målet med studien att utreda hur tid- och resursplaneringen för företag förändras vid övergången från gjutning med traditionell betong till slaggbetong för att underlätta framtida planering.
Metod: Rapporten är en kvalitativ studie som grundar sig i tidigare forskning inom
ämnet. De valda undersökningsmetoderna är litteraturstudie, fallstudie, dokumentanalys och intervjuer. Den huvudsakliga datainsamlingstekniken har varit semistrukturerade intervjuer.
Resultat: Studien konstaterar att metoden och arbetsgången för tid- och resursplanering
av gjutning med slaggbetong inte förändras jämfört med traditionell betong. Slaggbetong har en lägre hållfasthetstillväxt de första dygnen men planeras detta för i tidigt skede påverkas ej produktionen. Någon form av kortare utbildning för produktionschefer kan behövas för att underlätta övergången till att gjuta med slaggbetong.
Konsekvenser: Arbetet belyser vikten i att planera i ett tidigt skede. En god
kommunikation med kund, betongleverantör och fuktsakkunniga skapar förutsättningar för ett lyckat projekt med slaggbetong. Organisationer som ska börja använda sig av slaggbetong bör hålla någon form av utbildning och ha ett system för erfarenhetsåterföring. Att skapa ett engagemang från medarbetare är viktigt för att snabbare implementera nya material.
Begränsningar: Studien är avgränsad till att endast undersöka en organisation hur de
hanterar skillnader i tid- och resursplanering vid gjutning med slaggbetong. Intervjuerna berör endast tjänstemän och på grund av begränsad tid och arbetets omfattning berörs inte tekniska egenskaper, ekonomiska faktorer eller miljöanalyser. Resultaten från studien kan inte appliceras på alla organisationer då olika företag hanterar frågan om nya material och hållbarhet på olika sätt.
Innehållsförteckning
1
Inledning ... 1
1.1 BAKGRUND ... 1 1.2 PROBLEMBESKRIVNING ... 1 1.3 MÅL OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2 1.4 AVGRÄNSNINGAR ... 2 1.5 DISPOSITION ... 32
Metod och genomförande ... 4
2.1 UNDERSÖKNINGSSTRATEGI ... 4
2.2 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER FÖR DATAINSAMLING ... 4
2.2.1 Frågeställning 1: Hur genomförs tid- och resursplaneringen inför gjutning med traditionell betong idag? ... 4
2.2.2 Frågeställning 2: På vilket sätt förändras tid- och resursplaneringen vid gjutning med slaggbetong? ... 5
2.2.3 Frågeställning 3: I vilken utsträckning behöver organisationen förändras för att framgångsrikt övergå till gjutning med slaggbetong? ... 5
2.3 LITTERATURSTUDIE ... 5
2.4 VALDA METODER FÖR DATAINSAMLING ... 5
2.4.1 Intervjuer ... 5
2.4.2 Dokumentanalys ... 6
2.5 ARBETSGÅNG ... 6
2.6 TROVÄRDIGHET ... 6
3
Teoretiskt ramverk ... 8
3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH OMRÅDE ... 8
3.2 BETONG ... 8
3.3 KOLDIOXIDUTSLÄPP FRÅN CEMENT ... 9
3.4 SLAGGBETONG ... 9
3.5 TID- OCH RESURSPLANERING ... 10
3.6 FÖRÄNDRINGSLEDNING ... 11
4
Empiri ... 13
4.1 DOKUMENTANALYS ... 13
4.1.1 Grön betong ... 13
4.1.2 Tid- och resursplanering ... 13
4.2 INTERVJUER ... 14 4.2.1 Teknisk specialist/Uppdragsledare ... 15 4.2.2 Produktionschef 1 ... 16 4.2.3 Produktionschef 2 ... 17 4.2.4 Arbetsledare ... 17 4.2.5 Produktionschef 3 ... 18 4.2.6 Distriktschef ... 19
4.3 SAMMANFATTNING AV INSAMLAD EMPIRI ... 19
5
Analys och resultat ... 21
5.1 ANALYS ... 21
5.2 HUR GENOMFÖRS TID- OCH RESURSPLANERINGEN INFÖR GJUTNING MED TRADITIONELL BETONG IDAG? ... 23
5.3 PÅ VILKET SÄTT FÖRÄNDRAS TID- OCH RESURSPLANERINGEN VID GJUTNING MED SLAGGBETONG? 23 5.4 I VILKEN UTSTRÄCKNING BEHÖVER ORGANISATIONEN FÖRÄNDRAS FÖR ATT FRAMGÅNGSRIKT ÖVERGÅ TILL GJUTNING MED SLAGGBETONG? ... 23
5.5 KOPPLING TILL MÅLET ... 24
6
Diskussion och slutsatser ... 25
6.1 RESULTATDISKUSSION ... 25
6.2 METODDISKUSSION ... 25
6.3 BEGRÄNSNINGAR ... 26
6.4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 26
6.5 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 27
Referenser ... 28
1
Inledning
Denna rapport är ett moment i kursen examensarbete som omfattar 15 högskolepoäng. Examensarbetet ingår i den treåriga högskoleingenjörsutbildningen Byggnadsteknik, inriktning husbyggnadsteknik. Mål och frågeställningar har tagits fram med hjälp av Skanska Hus Jönköping.
1.1 Bakgrund
År 2017 beslutade riksdagen att anta regeringens förslag på ett nytt klimatpolitiskt ramverk med nya klimatmål (Prop. 2016/17:146). Det långsiktiga huvudmålet innebär att Sverige senast år 2045 ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären och därefter uppnå negativa utsläpp. Att ha noll nettoutsläpp definieras enligt förslaget att utsläppen från verksamheter i Sverige ska vara minst 85 procent lägre år 2045 jämfört med år 1990. Fortsättningsvis går det i förslaget läsa att de kvarvarande utsläppen ner till noll kan kompenseras genom kompletterande åtgärder, till exempel upptag av koldioxid (CO2) i skog och mark. Dessa kompletterande åtgärder är även tänkta att bidra
till negativa nettoutsläpp efter år 2045. Den första januari 2018 trädde klimatlagen i kraft och därmed har varje regering en skyldighet att föra en klimatpolitik som utgår från de klimatmål som riksdagen fattat (SFS 2017:720).
Enligt en rapport från Boverket står bygg- och fastighetssektorn för 18 procent av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige (Boverket, 2018). Sveriges befolkning kommer att öka de kommande åren, år 2029 blir vi 11 miljoner och år 2070 beräknas Sveriges befolkning vara cirka 13 miljoner (Statistiska Centralbyrån, 2019). Detta medför ett stort krav från samhället på nya bostäder, offentliga lokaler och infrastruktur. Dessa faktorer tillsammans med klimatmålen kräver mycket av alla inblandade i byggprocessen. Sveriges Byggindustrier har tillsammans med flera företag tagit fram en färdplan för en konkurrenskraftig och klimatneutral byggsektor. Över 100 företag, organisationer och kommuner är för närvarande med i färdplanearbetet och en bred samverkan mellan olika aktörer ses som en förutsättning för att målen skall vara möjliga att uppnå (Sveriges byggindustrier, 2018).
Utöver att branschen samverkar kring huvudmålen fastslagna av Sveriges riksdag och den gemensamma färdplanen har många företag, kommuner och organisationer egna mål och strategier för att uppnå klimatneutralitet. I samarbete med 2050 Consulting AB har Skanska tagit fram konsekvensanalyser som visar att de främsta utsläppen inom alla verksamheter under Skanska Sverige AB kommer från tillverkning av cement, betong, bränslen, bitumen och stål, se bilaga 1 (Skanska, 2018a).
Betong har länge varit och kommer med stor sannolikhet fortfarande vara ett viktigt byggnadsmaterial i framtiden. Traditionell betong har dock problemet att den innehåller cement som bindemedel vilket ger upphov till stora CO2-utsläpp vid framställning
(Naturvårdsverket, 2019).
1.2 Problembeskrivning
En betong med minskad miljöbelastning kan uppnås genom att ersätta en del av cementen med tillsatsmaterial som inte har lika hög belastning på miljön (Lothenbach et al., 2011). Exempel på sådana tillsatsmaterial är flygaska eller mald granulerad masugnsslagg (MGMS) från stålindustrin, sådan betong kallas ofta för slaggbetong (Svensk Betong, 2018a).
Skanska benämner sin nyutvecklade slaggbetong som “grön betong” och den finns för närvarande i tre typer, vägg-, bjälklag- och garagebetong (Skanska, 2018b). Betongen finns i dagsläget i Stockholm och Göteborg men ska lanseras över hela landet. När man börjar arbeta med nya material och metoder är det viktigt att hela organisationen är förberedd (Burnes, 2014). Rätt kompetens måste finnas då tid- och resursplanering inför gjutning kan komma att förändras på olika sätt.
Slaggen reagerar långsammare än rent cement vilket leder till en försämrad hållfasthet de första dygnen. Detta är extra tydligt vid låga temperaturer eftersom värmeutvecklingen är lägre jämfört med traditionell betong (Svensk byggtjänst, 1997). Stelmarczyk et al. (2019) skriver i en rapport från SBUF att uttorkningen av betong med en hög andel tillsatsmaterial sker annorlunda jämfört med traditionell betong. Vidare skriver de i slutsatsen att mer forskning och utveckling behövs för att kunna dra nytta av fördelarna med slaggbetong och att det är hög tid för branschen att lära sig de nya materialen.
Sett ur ett globalt perspektiv är slaggbetong inte någon ny företeelse men i Sverige har användningen varit begränsad. Anledningar till detta kan vara det kalla klimatet samt en byggbransch med starka traditioner. Byggbranschens ovilja till förändringar och brist på innovationsanda har länge och ofta diskuterats, inte minst i rapporten "Skärpning gubbar! Om konkurrensen, kvaliteten, kostnaderna och kompetensen i byggsektorn" (SOU 2002:115).
Om branschens klimatmål ska vara möjliga att nå får egenskaperna gällande uttorkning och hållfasthetstillväxt hos slaggbetong inte ses som ett hinder för de olika parterna i byggprocessen. Det är av intresse att undersöka på vilka sätt tid- och resursplaneringen i nuläget påverkas när slaggbetong blir vanligare.
1.3 Mål och frågeställningar
Målet med studien är att utreda hur tid- och resursplaneringen för företag förändras vid övergången från gjutning med traditionell betong till slaggbetong för att underlätta framtida planering. Med hjälp av nedanstående tre frågeställningar planeras målet med studien att uppnås.
▪ Hur genomförs tid- och resursplaneringen inför gjutning med traditionell betong idag?
▪ På vilket sätt förändras tid- och resursplaneringen vid gjutning med slaggbetong?
▪ I vilken utsträckning behöver organisationen förändras för att framgångsrikt övergå till gjutning med slaggbetong?
1.4 Avgränsningar
Arbetet omfattar inga andra organisationer än Skanska Hus Jönköping och berör inte alla yrkesgrupper utan en avgränsad grupp av tjänstemän. Studien undersöker inte de tekniska egenskaperna hos slaggbetong mer än de faktorer som kan påverka tid- och resursplaneringen. Arbetet undersöker heller inte alla typer av slaggbetong utan endast Skanskas ”gröna betong”. I rapporten berörs ej tillverkning, ekonomi eller något specifikt konstruktionselement.
1.5 Disposition
Rapporten är uppdelad i sex kapitel enligt följande:
▪ Kapitel 1 Inledning. Här beskrivs rapportens bakgrund, problemformulering, mål, frågeställningar och avgränsningar.
▪ Kapitel 2 Metod och genomförande. I kapitlet beskrivs rapportens undersökningsstrategi, arbetsgång och trovärdighet.
▪ Kapitel 3 Teoretiskt ramverk. Kapitlet redovisar sammanfattningar av valda teorier och tidigare forskning samt koppling till frågeställningarna.
▪ Kapitel 4 Empiri. Här presenteras insamlade data från företagets intranät samt sammanfattningar av genomförda intervjuer med anställda på företaget.
▪ Kapitel 5 Analys och resultat. I kapitlet analyseras det teoretiska ramverket tillsammans med den insamlade empirin. Frågeställningarna besvaras och sammanfattas för att visa hur målet har uppfyllts.
▪ Kapitel 6 Diskussion och slutsatser. Här sammanfattas och diskuteras rapportens innehåll och förlag på vidare forskning presenteras.
2
Metod och genomförande
I detta kapitel beskrivs rapportens genomförande, arbetsgång, vilka metoder som använts för insamling av information samt trovärdigheten.
2.1 Undersökningsstrategi
Rapportens övergripande metodansats är en fallstudie. Fallstudie är en undersökning som genomförs på en mindre avgränsad grupp. Ett fall kan vara en individ, en grupp individer, en organisation eller en situation (Patel & Davidson, 2011). I rapporten har fallet varit att undersöka hur tid- och resursplaneringen förändras hos Skanska Hus Jönköping. Skanska Hus Jönköping är en del av Skanska Sverige AB, för information om företaget se bilaga 2. Jensen och Sandström (2016) beskriver att en fallstudie är mest lämpad, enligt deras tumregel, om studiens frågeställningar är skriva av typen hur- eller varför-frågor.
Rapporten är en kvalitativ undersökning. Frågeställningarna har besvarats med hjälp av dokumentanalyser, en litteraturstudie och semistrukturerade intervjuer med personal som bär på kunskap och erfarenhet. I kapitel 2.2 i figur 1 beskrivs vilka metoder som används för att besvara respektive frågeställning. Frågeställningarna grundar sig i litteraturstudier och en fördjupning av tidigare forskning. ”Med kvalitativt inriktad forskning menar man forskning där datainsamlingen fokuserar på ”mjuka” data, t.ex. i form av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser, oftast verbala analysmetoder av textmaterial” (Patel & Davidson, 2011). En kvalitativ studie är mest rimlig om studien avser att undersöka en djupare förståelse kring individens, gruppens eller organisationens resonemang, reaktion och handlingsmönster (Holme & Solvang, 1997; Trost, 2010; Patel & Davidson, 2011).
2.2 Koppling mellan frågeställningar och metoder för
datainsamling
I detta kapitel beskrivs vilka metoder som använts för datainsamling och hur frågeställningarna har besvarats.
Figur 1. Koppling mellan frågeställningar och metoder för datainsamling.
2.2.1 Frågeställning 1: Hur genomförs tid- och resursplaneringen inför gjutning med traditionell betong idag?
För att besvara första frågeställningen har en litteraturstudie gjorts, analys av dokument från Skanska Sverige AB samt kvalitativa intervjuer med tjänstemän från Skanska
2.2.2 Frågeställning 2: På vilket sätt förändras tid- och resursplaneringen vid gjutning med slaggbetong?
För att besvara andra frågeställningen har en litteraturstudie gjorts, dokument från Skanska Sverige AB analyserats och kvalitativa intervjuer med tjänstemän från Skanska Sverige AB genomförts.
2.2.3 Frågeställning 3: I vilken utsträckning behöver organisationen förändras för att framgångsrikt övergå till gjutning med slaggbetong?
För att besvara tredje frågeställningen har en litteraturstudie om förändringsarbete genomförts. Dokument från Skanska Sverige AB har analyserats och kvalitativa intervjuer med tjänstemän från Skanska har genomförts.
2.3 Litteraturstudie
För att få information om tidigare forskning i ämnet har en litteraturstudie genomförts. Litteraturstudien har också genomförts som grund för problemformuleringen, frågeställningarna och frågor i intervjuer. Patel och Davidson (2011) förklarar att om studien är intresserad av de absolut senaste iakttagelserna kring ämnet kommer de troligtvis att hittas genom litteraturstudier.
Arbetet har en strukturerad sökstrategi där utvalda ord relevanta till ämnet använts och för att begränsa antalet träffar har ytterligare ord lagts till vid behov. Ostrukturerade sökningar har skett kontinuerligt, parallellt med de strukturerade. Dessa sökningar uppkom genom andra artiklar eller förslag. För den strukturerade sökstrategin har olika kombinationer av dessa ord använts:
▪ Climate neutrality ▪ Climate buildings ▪ Change construction ▪ Change management ▪ Climate emission ▪ Environmental sustainability ▪ Project management ▪ Construction management
▪ Supplementary cementitious materials
2.4 Valda metoder för datainsamling
I detta avsnitt beskrivs vilka metoder som använts för insamling av information.
2.4.1 Intervjuer
Kvalitativa intervjuer har genomförts. En kvalitativ intervju kan genera information av olika karaktär, till exempel leda till en nyanserad beskrivning av allmänna och vardagliga företeelser i den intervjuades livsvärld där syftet är att upptäcka och identifiera egenskaper och beskaffenheter hos något, till exempel den intervjuades uppfattningar om något fenomen (Patel & Davidson, 2011). Enligt Holme och Solvang (1997) är kvalitativa intervjuer passande då studien vill undersöka den intervjuades uppfattning kring en situation.
utgångspunkt har ställts på bestämt sätt i bestämd ordning. Graden är även låg då den svarande inte har hejdats vid en eventuell utsvävning i svarandet samt att relevanta frågor som då uppkom ställdes (Patel & Davidson, 2011). Kvalitativa intervjuer är enligt Patel & Davidson (2011) komplexa och studien har, likt Patel & Davidson (2011) valt att benämna denna både låg- och högstrukturerade intervjumetod för semistrukturerade intervjuer.
Tillsammans med handledare från fallföretaget gjordes urvalet av respondenter utifrån personens erfarenhet och roll i företaget. Då Skanska Hus Jönköping ännu inte börjat arbeta med slaggbetong krävdes intervjuer av personer utanför denna region. Frågorna i intervjuerna varierar beroende på syftet med den samt erfarenheten hos respondenten.
2.4.2 Dokumentanalys
Interna dokument och webinarium från Skanska har analyserats för att få en bredare insikt i deras verksamhet angående slaggbetong och tid- och resursplanering. Författarna fick tillgång till fallföretagets intranät där sökningar genomfördes för att se vilken information som fanns och hitta den information som berörde studien. För att besvara frågeställningar som berör faktiska förhållanden och faktiska skeenden kan analyser av dokument vara till god hjälp (Patel & Davidson, 2011).
2.5 Arbetsgång
En litteraturstudie av tidigare forskning och interna företagsdokument analyserades som grund för studien. Efter utvalda frågeställningar planerades intervjuer och möten med organisationen och handledare.
Intervjuguider utformades specifikt till särskilda respondenter, se bilaga 3–6. Före intervjuerna gjordes provintervjuer med en kontrollgrupp av studenter och informationsbrev skickades ut till respondenterna, se bilaga 7. Urvalet av studenter för kontrollgruppen skedde genom ett bekvämlighetsurval. Teknisk specialist gav en djupare förståelse i hur slaggbetong beter sig och skiljer sig från traditionell betong. Produktionschef 1 och 2 intervjuades för att undersöka hur tid- och resursplaneringen för gjutning med traditionell betong ser ut idag. Arbetsledare och Produktionschef 3 som hade erfarenhet av projekt där man gjutit med slaggbetong intervjuades för att urskilja skillnaderna i tid- och resursplanering. Svaren från de fem första intervjuerna samt ytterligare litteraturstudier hjälpte till att utforma den sjätte intervjun med distriktschefen. Denna intervju genomfördes för att undersöka hur Skanska Hus Jönköping ställer sig till de skillnader som fanns. Intervjuerna spelades in med inspelningsprogram och transkriberades därefter. Varje respondent fick skickat till sig en sammanställning för att granska och säkerställa att allt uppfattats korrekt.
Efter insamlad empiri analyserades data noggrant och jämfördes med det teoretiska ramverket. Detta låg sedan till grund för diskussion och slutsatser.
2.6 Trovärdighet
Enligt Patel och Davidson (2011) handlar validitet om giltigheten i rapporten, att studien undersöker det som den avser att undersöka. Validitet i en kvalitativ undersökning är något som berör hela forskningsprocessen. För att förstärka detta har en kontrollgrupp genomfört en testintervju för att kontrollera att frågorna uppfattades som avsett. Att respondenterna kommer från olika regioner och har olika erfarenheter
Reliabilitet handlar om trovärdigheten i studien, om det går att lita på resultatet. I en kvalitativ undersökning berörs reliabiliteten genom hela arbetet. För att förstärka reliabiliteten i studien har en extra person varit närvarande vid intervjutillfällena och intervjuerna har transkriberats och lagrats. Intervjuerna har varit av semistrukturerad form som tillät diskussion och följdfrågor. Möjligheten att vara anonym gavs och en sammanställning av intervjun skickades för återkoppling. Detta är faktorer som enligt Patel & Davidson (2011) höjer nivån av reliabilitet.
3
Teoretiskt ramverk
I detta kapitel beskrivs den vetenskap och förklaringsansats som ligger till grund för studien.
3.1 Koppling mellan frågeställningar och område
Figur 2 visar kopplingen mellan de valda teorierna och de frågeställningar som valts.
Figur 2. Koppling mellan frågeställningar och teori.
3.2 Betong
Betong utmärks av god beständighet, formbarhet och hållfasthet. Detta gör betongen till ett av de viktigaste byggmaterialen som finns (Burström, 2007). Vidare skriver Burström (2007) att materialets egenskaper gör att det ofta används som bärande konstruktion eller på platser med stor påfrestning av fukt och/eller nötning såsom husgrunder, vägar och broar. Cement, vatten och ballast utgör de huvudsakliga beståndsdelarna i betong.
Cementen reagerar med vatten och agerar på så sätt bindemedel i betongen och tillsammans med ballasten ger det materialet dess egenskaper (Burström, 2007). Burström (2007) förklarar vidare att den typ av cement som vanligen används idag med ett mer fullständigt namn kallas för portlandcement. I cement är kalksten huvudråvara tillsammans med lera. Kalkstenen krossas och mals ner till ett fint mjöl innan det bränns i cementugnarna. Materialet får efter upphettningen formen av kulor eller små klumpar
3.3 Koldioxidutsläpp från cement
Dagens betong har CO2-reducerats cirka 20–30% jämfört med den betong som
användes på 1990-talet (Andersson, 2018; Boverket, 2018). Trots detta finns fortfarande ett betydande utsläpp av CO2 kopplat till betong. Uppskattningsvis står
cementindustrin för cirka 5% av hela världens utsläpp av CO2 (Worrell et al., 2001;
Supino et al., 2016).
Utsläppen av CO2 uppstår på två sätt vid tillverkning av cement. Först vid
förbränningen av de bränslen som värmer upp cementungnarna till 1450 grader, sen från kalcineringsprocessen där den CO2 som fanns bunden i kalkstenen frigörs vid
upphettningen (Svensk Betong, 2018b). Fördelningen och kalcineringsprocessen visas i figur 3. Denna CO2 kompenseras till viss del av att härdad betong under hela sin
livstid också binder CO2 genom karbonatisering. Karbonatisering är en kemisk process
där CO2 i luften reagerar med betongens kalciumhydroxid och bildar kalciumkarbonat.
Befintliga betongkonstruktioner i Sverige binder cirka 300 000 ton CO2 per år, vilket
motsvarar knappt en femtedel av den CO2 som släpps ut vid cementtillverkning i
Sverige (Andersson et al., 2013). Genom att förbättra återvinning och karbonatisering efter rivning tros denna siffra kunna öka ytterligare. Ett sätt att minska utsläppen av CO2 vid tillverkningen av cement är att elda restprodukter eller använda förnyelsebart
bränsle istället för kol vid uppvärmning av cementungnarna (Supino et al., 2016; Andersson, 2018).
3.4 Slaggbetong
Ett annat sätt att minska CO2 utsläpp från betong är att minska andelen cement i
betongblandningen. Detta kan ske genom att ersätta en del av cementen med tillsatsmaterial (SCM, supplementary cementitious materials) såsom flygaska eller MGMS (Lothenbach et al., 2011). Hållfasthetsutvecklingen blir annorlunda för betong med MGMS eftersom slaggen reagerar långsammare än rent portlandcement. Detta leder till en försämrad hållfasthetstillväxt hos betongen i det tidiga skedet (Svensk byggtjänst, 2017; Manjunatha & Jeevan, 2015).
Hållfasthetstillväxten hos betong med MGMS kan reduceras kraftigt vid låga
Figur 3. Fördelningen av CO2-utsläpp vid tillverkning av cement samt kalcineringsprocessen.
tillsatte 0, 35 och 70 procent MGMS i betongblandningen, de lät sedan dessa prover härda i olika temperaturer (10–50 °C). Det påvisades att betongen påverkades av temperaturen på så vis att den tidiga hållfasthetstillväxten ökade med ökad temperatur. De prover som hade högre inblandning av MGMS var mer beroende av temperatur än de med mindre mängd MGMS. Studien visade också att de prover som fått härda i hög temperatur hade lägre hållfasthet efter lång tid.
Samad et al. (2017) genomförde en studie med olika mängder inblandning av MGMS där provkropparna fick härda under olika förutsättningar. De ersatte 30, 40 respektive 50 procent av portlandcementen med MGMS och jämförde dessa mot en provkropp med 100 procent portlandcement. Undersökningen visade att när provkropparna fick härda vid 20 °C hade de prover med MGMS en lägre tryckhållfasthet de första dygnen men var densamma som provkroppen med rent portlandcement efter 28 dagar. Efter 28 dagar hade de med MGMS högre tryckhållfasthet än provkroppen med rent portlandcement, bäst tryckhållfasthet efter 56 dagar hade provkroppen med 40 procent MGMS. Vidare visar studien att den tidiga hållfasthetstillväxten reducerades för blandningen med MGMS när provkropparna fick härda vid 7 °C.
En fördel med inblandning av MGMS är att det vid oförändrad vattenhalt blir en lösare betong och därmed får förbättrad arbetbarhet. (Svensk byggtjänst, 2017; Manjunatha & Jeevan, 2015).
I en rapport från svenska byggbranschens utvecklingsfond (SBUF) kommer författarna fram till att uttorkningen av betong med en hög andel tillsatsmaterial sker annorlunda jämfört med rent portlandcement. Slaggbetongen blir tätare och som en konsekvens av det är diffusionsuttorkningen begränsad men förmågan att självuttorka bättre (Stelmarczyk et al. 2019). Studiens syfte var att se om betong med en hög andel tillsatsmaterial samverkade annorlunda med övriga material i golvsystem med avseende på fuktutbyte jämfört med traditionell betong. Stelmarczyk et al. (2019) skriver i slutsatsen att mer forskning och utveckling behövs för att kunna dra nytta av fördelarna med slaggbetong. Fortsatt framför författarna att det är hög tid för alla inom branschen att lära sig de nya mer miljövänliga materialens förändrade egenskaper.
3.5 Tid- och resursplanering
Planering ingår mer eller mindre i all typ av verksamhet och projektering, inte minst byggprojekt. Att utreda vad som ska göras, vilka resurser som behövs och hur lång tid en uppgift tar att genomföra är nyckeln till ett lyckat projekt. Planeringsplanen ligger som grund för den aktuella verksamheten och fungerar som en referensmall som kan jämföras med det verkliga händelseförloppet (Hansson et al. 2015)
Tidsplanering följer liknande struktur och tillvägagångssätt som ovan nämnt dock till olika grad beroende på verksamheten eller projektet storlek. Syftet är att utförligt analysera olika händelsers tidsförlopp. Hansson et al. (2015) beskriver tidsplanering i fyra olika steg. Först måste aktiviteter bildas, alltså en händelse eller ett förlopp. Därefter undersöks aktivitetens inbördes beroenden. Detta förklaras som kopplingar mellan olika aktiviteter, vilka som är beroende av andra, vilka som sker i serie eller parallell ordning. Tredje steget är att bedöma en aktivitets varaktighet och hur säkert de är att den varaktigheten är stämmer. Det finns alltid en risk att en aktivitet tar längre tid än vad som är planerat. När aktiviteternas inbördes beroende och varaktighet fastställts
utföras och på så sätt utreda hur lång tid projektet kommer att ta. Ur tidsanalys tas informations ut enligt nedan:
▪ När aktiviteten tidigast kan starta.
▪ När aktiviteten tidigast avslutas.
▪ När aktiviteten senast måste starta för att inte efterföljande aktivitet/er ska försenas.
▪ När aktiviteten senast måste avslutas för att inte efterföljande aktivitet/er ska försenas.
Resursplanering och resursanalys är enligt Hansson et al. (2015) att undersöka tillgängligheten på de resursen som är nödvändiga eller knutna till projektet. En resursanalys i projekt är beroende av en tidsanalys. I en tidsanalys utreds aktiviteters tid att genomföra utan att ta hänsyn till de resurser som finns eller är nödvändiga för att faktiskt genomföra den. I resursanalysen undersöks de material, maskiner och personal som varje aktivitet kräver. Detta måste samspela ihop med tidsanalysen för att inte förändra kritiska datum eller äventyra bestämt slutdatum.
Friblick och Nordlund (2013) förklarar i sin rapport Framgångsrik planering i byggprojekt att projekt i deras undersökning som upplevs framgångsrika har lyckats planera i ett tidigt skede vilket skapat goda förutsättningar för projektens senare skede. Artikeln förklarar även att faktorer som gjort de möjligt för projekten att lyckas har varit att de avsatt tid för planering, skapat engagemang och delaktighet av samtliga inblandade och kontinuerligt gjort uppföljningar av tidplanen. Friblick och Nordlund (2013) trycker på att för att lyckas med ett byggprojekt måste alla faktorer beröras men att planering av tid är grunden för att skapa ett framgångsrikt projekt.
3.6 Förändringsledning
Förändringsarbete uppstår ur problem och utmaningar hos organisationer och samhällen, på eller utanför arbetsplatsen eller hos den enskilda individen. Människan förflyttas från en säker och trygg plats till en mer okänd och utmanande terräng, vilket är nödvändigt för att organisationer ska utvecklas (Jacobsen, 2012).
Flera modeller för förändringsledning har utvecklats varav en stor del innehåller de tre steg psykologen Kurt Lewin introducerade i sin modell i mitten av 1900-talet. De tre stegen är upptining, genomförande och nedfrysning. I modellen är utgångspunkten att alla individer och organisationer har en tendens att söka sig mot stabilitet (Burnes, 2014; Jacobsen, 2012).
1. Steg 1: Upptining. Det första steget innebär att den eller de som ska utöva ledarskapet i den planerade förändringen lyckas skapa och förankra uppfattningen av att förändringen är viktig, riktig och bra (Jacobsen, 2012). 2. Steg 2: Genomförande. Detta steg handlar om själva förändringen, det är i detta
steg som personer inom organisationen ska ändra sina beteenden. Beroende på i vilken grad förändringen ses som positiv krävs olika ledarstilar men ofta kan detta steg underlättas med hjälp av kommunikation, utbildning och stöd (Burnes, 2014; Jacobsen, 2012).
Här finns drivkrafter som påskyndar förändring och motkrafter som försöker bevara stabiliteten (Jacobsen, 2012). Det finns risk att medarbetare motsätter sig förändringar och därför är det viktigt att ledningen i organisationen förankrar beslut i alla led för att utvecklingen skall kunna fortsätta (Burnes, 2014; Jacobsen, 2012). Jacobsen (2012) beskriver som exempel på motstånd som kan uppkomma att människor i organisationen inser att det kan komma att krävas ett merarbete. Nya uppgifter eller arbetssätt kan kräva att enskilda personer måste lära sig ny kunskap och då kan en känsla av att arbetstrycket ökar uppstå.
3.7 Sammanfattning av valda teorier
De två första avsnitten behandlar betong och CO2-utsläpp från cementtillverkning.
Betong har god beständighet, formbarhet och hållfasthet vilket gör det till ett av de viktigaste byggnadsmaterialen. Cement används som bindemedel i betong och vid tillverkningen sker ett betydande utsläpp av CO2. Dessa två första avsnitt har en stark
koppling till varandra och till det tredje avsnittet som förklarar slaggbetong som en av lösningarna till att minska utsläppen av CO2. I slaggbetong har man ersatt en del av
cementen med tillsatsmaterial, till exempel flygaska eller masugnsslagg. Detta ger en något lägre värmeutveckling och därmed hållfasthetstillväxt. Den lägre hållfasthetstillväxten går att koppla till tid- och resursplanering där planering i ett tidigt skede skapar goda förutsättningar för ett lyckat projekt. Avsätta tid för planering, skapa engagemang hos alla inblandade och kontinuerligt göra uppföljningar är faktorer för ett framgångsrikt projekt. I avsnittet kring förändringsledning läggs teorin fram att organisationer söker sig mot stabilitet och att de vid en förändring behöver genomgå tre faser. Här finns drivkrafter och motkrafter så därför är det viktigt att ledarskapet i organisationen skapar en uppfattning att förändringen är viktig, riktig och bra.
4
Empiri
I detta kapitel presenteras insamlade data från företagets intranät samt sammanfattningar av genomförda intervjuer med anställda på företaget.
4.1 Dokumentanalys
På företagets intranät finns information samlad för de olika delarna i byggprocessen riktad till de olika rollerna som finns inom företaget. Detta fungerar som ett hjälpmedel för de anställda att planera och genomföra projekt framgångsrikt.
4.1.1 Grön betong
På Skanskas intranät finns det information om deras egenutvecklade slaggbetong som benämns ”grön betong”, se bilaga 8. Jämfört med traditionell betong, som innehåller ungefär 10 % cement som i sin tur står för 90 % av betongens totala CO2-utsläpp, har i slaggbetongen delar av cementen ersatts med tillsatsmaterial, främst MGMS. Skanska har valt att kategorisera produkten i tre olika typer; väggbetong, bjälklagsbetong och garagebetong. Exempelvis har väggbetongen upp till 52 % lägre CO2-belastning samtidigt som den behåller samma beständighet, livslängd och hållfasthet. Detta är siffror som jämförts med IVL Svenska Miljöinstitutet för att göra en så rättvis mätning som möjligt. Grön väggbetong motsvarar hållfasthetsklass C28/35 och uppfyller exponeringsklass XC1. Grön bjälklagsbetong motsvarar hållfasthetsklass C32/40 och uppfyller exponeringsklass XC2. Grön garagebetong motsvarar hållfasthetsklass C45/55 och uppfyller exponeringsklass XC4, XD3, XF1 och XS3. Priset på grön betong är cirka 10 procent dyrare än traditionell betong. Anledningen till detta är att tillgången på slagg i Sverige är begränsad vilket medför transportkostnader samt att efterfrågan på produkten har ökat.
Den gröna betongen har vissa egenskaper som skiljer sig från traditionell betong. En ökad andel slaggprodukter i betongrecepten resulterar i en lägre värmeutveckling. Detta kan vara positivt för att undvika att betongen spricker vid höga temperaturer, vilket utnyttjas i större utsträckning i varmare delar av världen. Hållfasthetstillväxten är under den första härdningsperioden långsammare men har efter 28 dagar och framåt en bättre hållfasthet. Uttorkningstiderna skiljer sig beroende på mängd flygaska eller slaggprodukter men har ytterst liten skillnad jämfört med traditionell betong.
Framöver planerar Skanska att utveckla en klimatförbättrad anläggningsbetong som ska hantera anläggningsprojekt. Anledningen till att implementeringen av anläggningsbetongen går långsammare än husbetong är för att betongen ställs inför högre krav gällande bland annat betongens täthet och beständighet. Förprovningsmatriser och kvalitetssäkringar blir därmed mer komplexa när konstruktioner utsätts för tuffare miljöer vilket leder till en långsammare utveckling.
4.1.2 Tid- och resursplanering
På intranätets del för Hus finns information om hur styrning av produktion ska fungera. Det är projektchefer, produktionschefer, projektingenjörer och arbetsledare som styr projektet under produktionsfasen. Projektchefen är ansvarig för att upprätta och uppdatera projekttidplanen som är den grova tidplan som sträcker sig över hela projektets livslängd. Produktionschefen är ansvarig för produktionstidplanen som är den tidplan som avser produktionsfasen av projektet.
En detaljerad och komplett produktionstidplan ska finnas före produktionsstart. Den tas fram i samarbete med produktionsledningen: arbetsledare, blockchefer, yrkesarbetare och underentreprenörers projektledare. Personer som varit involverade i projektering och inköp kan med fördel finnas tillgängliga som stöd vid upprättandet av produktionstidplanen. Planeringsspecialister vars uppdrag är att stötta projekten med tidplanearbetet finns även att tillgå vid behov.
Det första som bör göras är att skapa en struktur och som praktisk hjälp för att upprätta produktionstidplanen finns tidplaneringsverktyg till exempel Primavera P6 och Asta Powerproject. I dessa program läggs aktiviteter, milstolpar, varaktigheter, kopplingar och resurser in. Hur detaljerad en produktionstidplan ska vara varierar mellan olika projekt. Detaljeringsgraden styrs bland annat av projektets komplexitet och mängden nya tekniker och metoder.
För att undvika över- eller underbemanning resursutjämnar produktionschefen produktionstidplanen manuellt eller automatiskt i tidplaneringsverktyget. Manuellt kan detta ske genom att flytta, dela upp eller ändra innehållet i aktiviteterna. Ändra varaktigheten eller metoden för hur aktiviteten ska genomföras är andra sätt att resursutjämna tidplanen. Resursåtgången visas i ett histogram och målet är att histogrammets kurva ska ha en kontrollerad start/uppgång, en jämn beläggning och en kontrollerad avetablering.
När produktionstidplanen är fastställd handlar en stor del av arbetet om att stämma av för att kunna mäta hur projektet går. Avstämningar ska göras regelbundet och hur ofta bestäms av vilken intensitet projektet genomgår. Det är viktigt att stämma av mot och uppdatera projekttidplanen och se till att dessa stämmer överens.
Tidplanen bör vara tillgänglig och lätt att förstå för alla som är inblandade i projektet. Detta ska ske genom att kommunicera på rätt sätt. Med hjälp av en rullande tidplan som minst omfattar de tre kommande veckorna kan arbetsledare och produktionschefer bryta ner projektets aktiviteter på en sådan nivå att daglig avstämning med produktionspersonal blir möjlig.
4.2 Intervjuer
Här redovisas sammanfattningar av svaren från respondenterna. Transkriptioner av varje intervju har genomförts, se bilaga 9–14. Tabell 1 visar respondenternas befattning, ålder och erfarenhet av byggbranschen.
Tabell 1. Information om respondenter.
Befattning Förkortning Ålder Erfarenhet i byggbranschen Datum 2020 Tid (min) Uppdragsledare/ Teknisk specialist UL 29 år 5 år 13/3 39:13 Produktionschef 1 PC1 29 år 8 år 13/3 28:31 Produktionschef 2 PC2 30 år 5 år 27/3 31:39
Arbetsledare AL 28 år 5 år 13/3 35:47 Produktionschef 3 PC3 37 år 10 år 11/3 22:25 Distriktschef DC 40 år 14 år 24/3 39:54
4.2.1 Teknisk specialist/Uppdragsledare
Skanska betong har under en längre tid tittat på hur man skulle kunna använda slagg i betongen och de senaste tre till fyra åren har detta arbete intensifierats berättar UL. Arbetet har resulterat i Skanskas ”gröna betong”. Han förklarar att den är likvärdig konkurrenters betong men att de paketerat produkten på ett annorlunda sätt jämfört med andra betongtillverkare.
När slagg används istället för rent cement får man normalt en lägre värmeutveckling berättar UL. Ibland kan detta vara något positivt som man utnyttjar och ibland kan det vara vissa saker man behöver tänka på. En positiv effekt är att risken för sprickor minskas med minskad värmeutveckling. UL förklarar att det finns verktyg att räkna på hållfasthetstillväxten innan själva produktionen. I programmet Produktionsplanering Betong (PPB) har de lagt in data för betongen och då kan man se om det kommer behövas några åtgärder och i sådana fall planera för dessa. Sådana åtgärder skulle kunna vara extra isolering, acceleratorer eller högre utgångstemperatur på betongen.
Respondenten förklarar att erfarenheter av de tester som genomförts med slagg och dess uttorkningsegenskaper har varit positiva. Resultaten tyder på att slaggbetongen har något bättre uttorkningsegenskaper än traditionell betong. Han påpekar dock att det finns för få tester gjorda för att exakt veta hur uttorkningsprocessen ser ut men att detta är något de försöker bygga upp kunskap kring. UL förklarar att uttorkning egentligen bara är klurigt när det är plastmatta som ska läggas som ytskikt, oavsett betong. Han upplever att det finns en osäkerhet inom forskarvärlden vad det gäller vilken effekt självuttorkning har och hur tät betongen blir.
UL tror inte tid- och resursplaneringen skiljer sig något vid gjutning av slaggbetong jämfört med traditionell betong. Precis som med traditionell betong kan det bli något extra planering vid gjutning vintertid.
Respondenten förklarar vidare att det är bra om betongleverantören blir inblandade i ett tidigt skede. På så sätt kan de rådfrågas och underlätta för konstruktörer när de ska välja exponeringsklasser. Han upplever att konstruktörer ofta sätter en högre exponeringsklass än vad som egentligen krävs, detta tror han bland annat beror på att det inte finns tillräckliga incitament för konstruktören att gå till botten med frågor gällande exponeringsklasser.
UL berättar att han får höra ganska mycket farhågor och ”rykten” om slaggbetong. Han upplever att det lätt skapas falska bilder av nya material och helt plötsligt är något påhittat en sanning. Några av de vanligaste farhågorna är att uttorkningstider och formrivningstider skulle vara väldigt långa.
4.2.2 Produktionschef 1
Respondenten berättar att det är produktionschefen som upprättar produktionstidplanen. Som bäst fungerar det när samma produktionschef varit med vid framtagandet av den grova tidplanen tidigare i processen, så är det dock inte alltid beroende på hög arbetsbelastning. En rullande tidplan används inom projekten som stäms av varje vecka på samordningsmöten med UE. Den sträcker sig ungefär 4 veckor framåt beroende på intensitet och små justeringar görs hela tiden. Den rullande tidplanen är ett urklipp av produktionstidplanen. Som verktyg för tidsplaneringen använder PC1 programmet Powerproject.
Vidare berättar hon att tider för hållfasthetstillväxt och uttorkningstider hos betong är några av de viktigaste momenten vid projekt med platsgjutna konstruktioner. Man utgår från enhetstider i det interna kalkylprogrammet och erfarenheter hos personer inom organisationen vid tidssättning av dessa moment. Enligt PC1 finns ofta de svar man behöver hos andra produktionschefer och arbetsledare men vid behov finns planeringsspecialist att rådfråga.
Resursplanering sker enligt PC1 på liknande sätt som ovan, enhetstider och erfarenhet. Hon berättar att antalet personal läggs in i Powerproject men att detta ofta kompletteras med Excel. Beroende på antalet personal i produktionen justeras tidplanen för att få ett jämt flöde.
Hon tycker inte att tid- och resursplaneringen skiljer sig avsevärt vintertid, gjutningen i sig tar inte längre tid. Hållfasthetstillväxten hade kunnat ta längre tid men det försöker man justera med yttre påverkan. Detta skulle kunna kräva extra planering, till exempel om man skulle behöva gjuta in värmeslingor eller ordna med uppvärmning för någon konstruktionsdel. Vidare berättar hon att man generellt försöker ha något bättre koll vintertid.
PC1 har inte tidigare arbetat med slaggbetong men känner till materialet. På hennes nuvarande projekt ska slaggbetong användas i bjälklagen, med undantag för badrummen. Hon talar om att vissa väggar också ska gjutas med slaggbetong för att kunna jämföra med liknande väggar som gjuts med traditionell betong. I projektet samarbetar produktionen med betongfabriken som är mycket intresserade. Slaggbetongen som skall användas har precis börjat produceras och de är intresserade av att testa den i praktiken. Inför projektet har hon fått en genomgång av slaggbetong. Hon förstår det som att det inte är någon större skillnad för produktionen. Det ska inte vara besvärligare än traditionell betong och arbetbarheten ska inte alls vara annorlunda. PC1 har fått veta att det inte ska vara någon skillnad på hållfasthetstillväxten, framförallt sommartid. Vintertid kan den vara något segare att komma igång men hon berättar att man får testa för att kunna veta exakt. Anledningen att slaggbetongen inte används i badrummen är enligt PC1 att man inte exakt vet hur uttorkningstiderna kommer att te sig.
PC1 tror att det är viktigt att i ett tidigt skede försöka utvärdera vad man skulle kunna göra för miljömässiga vinster i just det projektet. Hon talar om att i det aktuella projektet har man tillsammans med beställaren kommit fram till att man delar alla kostnader som tillkommer på grund av slaggbetongen. Hon tror att om man ska nå branschens höga klimatmål så måste företag och beställare göra små uppoffringar som den nyss nämnda.
4.2.3 Produktionschef 2
PC2berättar att i regel upprättas produktionstidsplanen av produktionschefen och att den upprättas i ett tidigt skede för att skapa en riktning. För att uppskatta tidsåtgången för olika moment använder de sig av erfarenhetsvärden och recept från kalkylprogram. De uppskattade tiderna läggs sedan in i Powerproject, som är det planeringsprogram som främst används. Beroende på när slutliga ritningar finns att nyttja och ju närmre byggstart projektet är, desto mer i detalj justeras produktionstidsplanen förklarar PC2. Innan produktionens start ska en färdig huvudtidplan finnas men produktionstidsplanen är ett levande dokument som uppdateras under hela processen berättar PC2. Under produktionsfasen upprättas även en rullande tidplan, ofta med hjälp av yrkesarbetare/lagbas.
PC2 förklarar också att det förekommer att planeringsspecialister hjälper till att planera i vissa projekt. Detta beror främst på storleken av projektet.
Aktiviteten gjutning planeras olika från projekt till projekt förklarar respondenten. Beroende på projektet och krav från beställare kan gjutningen variera i svårighetsgrad, vilket leder till olika mängd planering i olika skeden. Uttorkningstiderna och rivning av form uppskattas med hjälp av tabeller, beroende på temperatur och betongkvalitet berättar PC2. Vidare berättar han att det även finns digitala instrument att tillgå, detta används främst i samband med gjutning av bjälklag.
PC2 berättar att resursplanering genomförs för att skapa ett bra flöde av personal och maskiner. Detta utförs med hjälp av erfarenhetsvärden, kalkylprogram och Powerproject.
Respondenten förklarar att sin generella uppfattning kring slaggbetong är positiv. Han har ännu inte arbetat med den men är delaktig i projekt som ska och vet att betongfabriken i Jönköping gjort investeringar för att kunna producera slaggbetong framöver. Vad PC2 förstått ska inte planeringen skilja sig nämnvärt vid gjutning av slaggbetong under gynnsamma förhållanden. Dock kan en mer omfattande planering behövas vid kallare väderlek eftersom hållfasthetstillväxten är lägre de första dygnen.
4.2.4 Arbetsledare
AL har erfarenhet av att gjuta med både traditionell betong och grön betong. Han förklarar att tidplanen är ett levande dokument som oftast upprättas av produktionschefen tillsammans med arbetsledarna, installationssamordnare och även planeringsspecialister. Att det är ett levande dokument innebär att det kan justeras och läggas till aktiviteter samt stämmas av under projektets gång. Alla aktiviteterna utforskas och sätts till en viss tid som sedans kopplas ihop med en viss resurs. Dessa aktiviteter länkas sedan samman och skapar en tidplan som helst ska vara färdigställd innan produktionen startat. Att tidplanen är korrekt upprättat i detalj innan produktionens start är inte förekommande då flera personalfrågor fortfarande brukar vara obesvarade. Det tyder inte på något negativt menar AL men så är ofta fallet. Tiden uppskattas utefter vilken konstruktionsdel som ska gjutas och antalet kvadratmeter och kubikmeter det innefattar. AL förklarar att de gör en avvägning för
för betongen och arbetstider hos betongleverantören. Vid speciella tillfällen kan arbetslaget tillsammans med betongleverantören arbeta under längre perioder som sträcker sig över det vanliga arbetsschemat.
För att beräkna hållfastheten för betongen använder sig AL av datorverktyget PPB som genererar antalet dygn eller timmar som krävs innan formen kan rivas. Detta är ett program som går att applicera på grön betong förklarar AL men att det inte är helt fulländat ännu. Vissa siffror måste läggas in manuellt för att det ska fungera korrekt. Typ av betong och dess uttorkningstider står i de handlingar som överlämnas. Dessa kan vid särskilda tillfällen ändras men kräver då en god dialog med konstruktör och fuktexpert för att genomföra.
Uppskattningen av personal, material, verktyg och maskiner genomförs med hjälp av erfarenhet. Antalet personer som utför gjutningen skiljer sig inte från att gjuta med traditionell betong. AL förklarar att resursplaneringen främst beror på hur stor gjutningen är.
Skillnader mellan traditionell betong och grön betong berättar han endast är att hållfastheten för grön betong är lägre till en början, vilket leder till att formen inte kan rivas lika snabbt. Detta är inget hinder för produktionen och de extra dagar som krävs läggs in i tidsplaneringen i tidigt skede. AL berättar att arbetbarheten hos den gröna betongen var sämre de första leveranserna men att detta blev bättre efter dialog med betongleverantören.
4.2.5 Produktionschef 3
Projektet som PC3 bedriver är ett äldreboende i Göteborgsområdet benämnt Villa Kviberg. Det är ett pilotprojekt för organisationen där de gjutit två grundplattor på 625 kvm styck med Skanskas ”gröna betong”. Detta innebär en viss okunskap kring hur betongen reagerar. PC3 berättar att de inte utför gjutningen med hjälp av några speciella åtgärder utan att man vill undersöka hur betongen beter sig när man utför enligt traditionellt vis. Han förklarar att beroende på konstruktionsdel och tjocklek varierar tiden för rivning av form. Hållfasthetstillväxten är till en början långsammare jämfört med traditionell betong men kommer sedan ikapp. Vidare berättar han att formrivningstiden ökar ungefär två till tre dagar vilket de i tidigt skede planerat för. I dagsläget är det endast uttorkningstiderna som är en osäker faktor förklarar han. Kraven från beställaren är att nå en relativ fuktighet på 85% innan plastmattan ska läggas. Kontinuerliga mätningar och noggrant arbete vid täckandet av betongen görs för att uppnå detta. Det är dock inget ovanligt arbete och kraven är hårda att nå även för traditionell betong. Plattorna gjöts under vintertid vilket han såg som en fördel.
I ett tidigt skede blev betongleverantören, fuktsakkunniga och betongexperter involverade i projektet vilket sågs som en fördel. Dessa funktioner har varit och är delaktiga under hela processen vilket gör det möjligt att få råd och föra dialog. PC3 förklarar att de är flera aktörer som är intresserade av resultatet från hur den gröna betongen beter sig.
PC3 förklarar att det är få skillnader mellan Skanskas gröna betong och traditionell betong i utförandet och planeringen. Han trycker på att det viktigaste för framtiden inte
4.2.6 Distriktschef
DC förklarar att beslutet ofta ligger hos kunden huruvida grön betong ska användas i projekten. Utmaningen ligger i att försöka sälja in det hos kunden, att skapa insikten av värdet i en miljövinst. En merkostnad i ett tidigt skede ligger till grund för en stor minskning av CO2-utsläpp. För att handskas med dessa problem tror DC att en
marknadsföring med god säljteknik och överlag god kommunikation kring betongsorten är vad som krävs för implementeringen. Som exempel berättar DC att de i ett projekt delat den extra kostnaden med kunden för införandet och lärandets skull. En tidig kontakt med kunder för att tillsammans kunna diskutera valet av material men också med betongfabrik för kunskap och råd ser DC som viktigt.
Fördelar som DC ser med den gröna betongen är framförallt en minskad miljöpåverkan. Betong är generellt en stor bov i byggnadsprojekt och finns det möjlighet att minska det utsläppet är det alltid positivt. Han ser även en fördel att kunna marknadsföra Jönköping som ett distrikt i framkant vad det gäller hållbarhet.
DC berättar att Skanska Hus Jönköping har flera miljöcertifierade projekt genomförda och planerade. Han ser det som viktigt att förmedla nyttan med dessa projekt till medarbetare för att försöka skapa en medvetenhet och ett engagemang. Han förklarar även att det alltid kommer finnas personer som ställer sig negativa till förändring och nya metoder men han känner att medarbetare inom distriktet står bakom arbetet med hållbarhet.
Han förklarar även vikten av att tänka i nya banor som lägger grunden för framtidens innovationer. Största nackdelen med slaggbetong som respondenten ser i dagsläget är kostnaden, då den är dyrare än traditionell betong. DC tror att ökade lagkrav gällande klimatkalkyler kommer ha en betydande roll för framtidens byggande och användning av mer miljövänliga material.
De förändringar som uppkommer i tid- och resursplaneringen vid gjutning av slaggbetong kommer inte påverka organisationen tror DC. De skillnader som uppstår kommer inte generera nya roller eller ändra tillvägagångsättet varken vid planering eller utförande.
DC tycker att någon form av internutbildning borde införas för produktionschefer, dock inget för komplext. Till exempel en presentation av slaggbetong och en möjlighet för produktionschefer som använt eller ska använda betongen att utbyta erfarenheter.
4.3 Sammanfattning av insamlad empiri
På företagets intranät finns information och riktlinjer angående styrning av produktionen. Det är en projektchef som ansvarar för att upprätta och uppdatera tidplanen som sträcker sig över projektets livslängd. Produktionschefen ansvarar för produktionstidplanen och tillsammans med exempelvis arbetsledare styr projektet under produktionsfasen. En detaljerad och komplett produktionstidplan tas fram av produktionsledningen där berörda parter är med fördel involverade och tillgängliga för stöd. Denna produktionstidplan ska, enligt intranätet vara upprättat innan produktionsstart. Beroende av projektets storlek, komplexitet och mängden nya tekniker och metoder kan graden av detaljnivå i produktionstidplanen skilja sig från projekt till projekt. En produktionstidplan ska vara förståelig för alla inblandade i
projektet och används för att kunna mäta och stämma av hur projektet går. För att undvika över- eller underbemanning kan produktionschefen resursutjämna.
Skanska benämner deras slaggbetong för ”grön betong”. Den finns kategoriserad i tre typer; väggbetong, bjälklagsbetong och garagebetong. Skillnaden från traditionell betong är att delar av cementen ersatts med slaggprodukter vilket leder till vissa marginella skillnader i egenskaper. Den gröna betongen har en lägre värmeutveckling, hållfasthetstillväxten är till en början långsammare.
UL beskriver deras arbete kring slaggbetong. Skanska betong har arbetat med slagg i betong under en längre tid men att de senaste 3–4 åren har arbetet intensifierats. Tester som har genomförts med slagg och dess uttorkningstider tyder på positiva resultat. Dock har inte tillräckligt med prover gjorts för att veta exakt. UL tror inte att tid- och resursplaneringen påverkas för att man gjuter med slaggbetong.
PC1 och PC2 förklarar hur de tid- och resursplanerar inför gjutning av traditionell betong. Gjutning är ett kritiskt moment i produktionen därav krävs en god tid- och resursplanering för ett framgångsrikt projekt.
AL som varit delaktig i ett projekt som gjutit med slaggbetong förklarar att den typen av betong skiljer sig ytterst lite från traditionell betong. De skillnader som finns har de beaktat men att tid- och resursplaneringen skulle påverkas tyder ingenting på.
PC3 som medverkar i ett pilotprojekt där två plattor gjutits med slaggbetong berättar att de inte velat använda speciella åtgärder vid gjutningen. De vill använda de traditionella metoderna för att se hur betongen reagerar. Respondenten förklarar att de är få skillnader mellan slaggbetong och traditionell betong i utförandet och planeringen. De marginella skillnaderna i tidsplaneringen har varit att formen inte kan rivas lika fort, vilket de planerat inför och som inte hindrar produktionen på något sätt. Viktigast för framtiden är inte hur betongen reagerar utan vetskapen om hur den reagerar menar PC3.
DC förklarar att utmaningen ligger i att försöka sälja in slaggbetongen hos kund, att skapa insikten i värdet av en miljövinst. För att överbrygga detta krävs en god marknadsföring, säljteknik och kommunikation kring betongen. Fördelar som respondenten ser med slaggbetong är den minskade miljöpåverkan och möjligheten att marknadsföra sig som ett ”grönt bolag”.
Vikten av kommunikation, förklarar DC är något de ständigt arbetar med. En tidig kontakt med kund och betongfabrik krävs vid införandet av en ny betongsort och kommunikation med medarbetare för att skapa engagemang och motivation. De förändringar som uppstår i tid- och resursplanering vid gjutning med slaggbetong kommer inte påverka organisationen tror DC.
5
Analys och resultat
I kapitlet analyseras det teoretiska ramverket tillsammans med den insamlade empirin. Frågeställningarna besvaras och sammanfattas för att visa hur målet har uppfyllts.
5.1 Analys
Gjutning är ett kritiskt moment under produktionen och planeras enligt respondenterna likt Hanssons et al. (2015) beskrivning med hjälp av aktiviteter. En aktivitet skapas, tillsätts en varaktighet och en resurs för att sedan kopplas ihop i ett flöde. Det framgår även i empirin att resursutjämning görs för att undvika över- eller underbemanning samt fel placering av material eller maskiner.
För att göra en bedömning av resurser och tidsåtgång för gjutningen använder företaget deras kalkylprogram. Aktiviteten läggs sedan in i tidplanen med hjälp av verktygen Primavera P6 eller Asta Powerproject. För att få en prognos för hållfasthetstillväxten och uttorkning hos betongen berättar respondenterna att de använder PPB och/eller olika tabeller. Omfattningen av tid- och resursplanering styrs av gjutningens storlek och svårighetsgrad. Intervjuerna visar att erfarenhet har stor betydelse vid produktionsplanering, inte minst vid platsgjutning.
Enligt insamlad empiri upprättas en produktionstidplan, helst innan produktionens start, som sedan uppdateras och justeras under tidens gång. Produktionstidplanen tillsammans med en rullande tidsplan, som omfattar de tre nästkommande veckorna, utgör ett levande dokument som kontinuerligt uppdateras och stäms av. Detta går att koppla ihop med Friblick och Nordlunds (2013) undersökning av framgångsrikt planerade byggprojekt där en faktor är kontinuerliga uppföljningar av tidplanen. Andra faktorer som Friblick och Nordlund (2013) lyfter för att lyckas med planeringen i byggprojekt är delaktighet och engagemang hos de berörda parterna. Intervjuerna visar att det finns en stor medvetenhet hos respondenterna kring betong och dess CO2 utsläpp
och en vilja att vara med och förändra detta.
Under dokumentanalysen framgick att en av de verksamheter som står för störst andel utsläpp av CO2 från företaget är tillverkning av betong. I det teoretiska ramverket
konstaterades att tillverkningen av cement står för ca 5 % av hela världens utsläpp (Worrell et al., 2001; Supino et al., 2016). I teoriavsnittet går att läsa att betong med tanke på dess unika egenskaper är ett av de viktigaste byggmaterialen som finns (Burström, 2007). Vid dokumentanalysen konstaterades att det är en stor anledning till att mycket forskning bedrivs för att ta fram en betong med mindre CO2 utsläpp.
Enligt Lothenbach et al. (2011) kan detta uppnås genom att ersätta en del av cementen med tillsatsmaterial vilket det undersökta företaget också gjort.
I alla intervjuer framgår att hållfastheten för slaggbetong är lägre de första dygnen jämfört med traditionell betong, vilket också konstaterades i det teoretiska ramverket (Manjunatha & Jeevan, 2015; Samad et al., 2017; Svensk byggtjänst, 2017). Precis som för traditionell betong använde flera av respondenterna sig av PPB för att kunna prognostisera hållfasthetstillväxten och därmed få kunskap kring när former kan rivas med mera. I programvaran finns data för det undersökta företagets slaggbetong men vissa siffror kan behöva justeras manuellt. Skulle det behövas några extra åtgärder kan
behövas extra planering oavsett betong. Exempel på extra åtgärder skulle enligt respondenterna kunna vara att gjuta in värmeslingor eller ordna med uppvärmning. Enligt Svensk byggtjänst (1997) och studien av Barnett et al. (2006), kan hållfasthetstillväxten för slaggbetong reduceras av låga temperaturer eftersom värmeutvecklingen är lägre de första dygnen. Detta upplever inte respondenterna som ett problem då det kan justeras med yttre påverkan enligt tidigare beskrivet. Generellt beskriver flera av respondenterna att de vintertid försöker ha lite extra koll på hållfasthetstillväxten. I intervjuerna och dokumentanalysen framgår även att den lägre värmeutvecklingen i många avseenden kan vara positiv, till exempel minskad sprickbildning vid tjocka konstruktioner.
Av intervjun med UL framgår att det är liten skillnad på uttorkningstiden för slaggbetong jämfört med traditionell betong. De tester som genomförts visar på positiva uttorkningsegenskaper men det finns en stor osäkerhet då för få tester genomförts. I teoriavsnittet om slaggbetong beskrivs att uttorkningen för slaggbetong sker annorlunda då den blir tätare än traditionell betong (Stelmarczyk et al. 2019). Hur tät slaggbetongen blir och i vilken utsträckning det påverkar uttorkningsegenskaperna upplever UL att det råder en viss osäkerhet kring. Stelmarczyk et al. (2019) skriver att det är hög tid för branschen att lära sig de nya mer miljövänliga materialens egenskaper och av respondenterna framgår att det finns en stor vilja hos de själva, fuktexperter och betongleverantörer att skaffa sig kunskap kring uttorkningen. Uttorkningstider är enligt intervjuerna alltid en osäker faktor när kravet är 85% relativ fuktighet, oavsett betong. PC3 framför att det viktiga inte är hur slaggbetong reagerar utan vetskapen om hur den reagerar.
AL berättade i intervjun att betongen hade en sämre arbetbarhet de första leveranserna men efter dialog med betongleverantören förbättrades detta till nästa leverans. I det teoretiska ramverket beskriver både Svensk byggtjänst (2017) och Manjunatha & Jeevan (2015) att slaggbetong får en förbättrad arbetbarhet men enligt intervjuer så märks ingen skillnad.
Alla respondenter beskriver ytterst få skillnader i tid- och resursplanering vid gjutning av slaggbetong jämfört med traditionell betong. Metoden för hur man planerar för aktiviteten skiljer sig inte överhuvudtaget och den skillnaden i tid som den lägre hållfasthetstillväxten bidrar till planeras in i ett tidigt skede och påverkar därmed inte produktionen. Som Friblick och Nordlund (2013) förklarar i sin rapport så har ofta framgångsrika projekt lyckats planera i ett tidigt skede. Enligt flera respondenter är det bra att ha tidig och kontinuerlig dialog med betongleverantören eller experter då de ofta är intresserade av slutliga resultatet.
I teorikapitlet beskrivs generellt de tre faser en organisation behöver gå igenom för att lyckas med en förändring. Första fasen, upptining, handlar till stor del om att förankra uppfattningen av att förändringen är viktig, riktig och bra (Jacobsen, 2012). Precis som beskrivet tidigare i detta kapitel så visar intervjuerna på ett engagemang kring hållbarhet och en vilja att arbeta för ett bättre klimat. Detta stämmer överens med uppfattningen DC beskriver i sin intervju. Att distriktet har haft och har flera projekt med miljöprofil och att ledningen arbetar med att kommunicera nyttan i dessa projekt verkar fungera för att skapa engagemanget som behövs för första fasen.
