Internet i SO-undervisningen

Linköpings universitet

Grundskollärarprogrammet, 4-9

Anders Borg

Internet i SO-undervisningen

Examensarbete 10 poäng Handledare:

Lennart Fahlén LIU-ITLG-EX--99/69 --SE Institutionen för

Avdelning, Institution

Division, Department

Institutionen för

pedagogik och psykologi 581 83 LINKÖPING

Datum

Date 19990728

Språk

Language RapporttypReport category ISBN

X Svenska/Swedish

Engelska/English X ExamensarbeteLicentiatavhandling ISRN

C-uppsatsD-uppsats Serietitel och serienummer_{Title of series, numbering} ISSN Övrig rapport

____ LIU-ITLG-EX--99/69 --SE

URL för elektronisk version

Titel Internet i SO-undervisningen Title Internet in the social studies.

Författare Anders Borg

Author

Sammanfattning

Abstract

Föreliggande undersökning innehåller en intervjustudie med sex lärare som handlar om Internet i

SO-undervisningen. De intervjuade lärarna består av två kategorier lärare, dels är det lärare som använder Internet i sin SO-undervisning dels är det lärare som valt att inte använda Internet i sin SO-undervisning. Studien belyser vilka argument som ligger bakom varför eller varför inte lärare väljer att använda Internet i sin undervisning. Den beskriver vilka som är styrkorna respektive svagheterna med att använda Internet i SO-undervisningen. Den belyser även hur lärare använder Internet i SO-SO-undervisningen. Slutligen belyser studien Internets betydelse för internationalisering av undervisningen.

Nyckelord

Keyword Internet, SO-undervisning, informationssökning, kommunikation, informationsvärdering, internationalisering.

1. Inledning ... 4

1.1 Problemformulering och avgränsning. ... 4

1.2 Syfte och frågeställningar ... 6

1.2.1 Frågeställningar...6 2. Bakgrund ... 7 2.1 Datorn i skolan. ... 8 2.2 Styrdokument. ... 10 2.2.1 Läroplanen ...10 2.2.2 Kursplanen...11 2.3 Internet... 12

2.3.1 IT och Internet i skolan ...12

2.3.2 Internet i SO-undervisningen...15

2.4 Forskningsläget ... 16

3. Metod... 18

3.1 Urval av skolor och lärare. ... 19

3.2 Begränsningar med undersökningen ... 20

4. Intervjuresultat... 21 4.1 Kategori A... 21 4.1.1 Lärare A1...21 4.1.2 Lärare A2...23 4.1.3 Lärare A3...26 4.1.4 Lärare A4...28 4.2 Kategori B ... 30 4.2.1 Lärare B1...30 4.2.2 Lärare B2...32 5. Resultatdiskussion... 34

5.1 Varför/varför inte Internet i SO-undervisningen. ... 34

5.2 Fördelar och svagheter med Internet i SO-undervisningen. ... 36

5.3 Hur används Internet i SO-undervisningen. ... 37

5.3 Internet för internationalisering av undervisningen. ... 40

6. Sammanfattning... 42

1. Inledning

1.1 Problemformulering och avgränsning.

1990-talet har i mångt och mycket präglats av en enorm dator- och IT-boom. Idag har en Internetansluten persondator blivit så gott som var mans egendom, antingen har man tillgång till en dator i jobbet eller så har man en hemma.

De senaste åren har fokus när det gäller datorer riktats mot Internet och vilka enorma möjligheter Internet erbjuder. Idag kan man utföra ett flertal tjänster via Internet och även få tag i princip vilken information som helst. Att datorn, IT och Internet har fått ett sådant kraftigt genomslag i samhället har i hög grad även påverkat skolorna. Det har satsats stora summor pengar på att köpa in datorer till skolorna, de flesta skolorna har också sett till att dessa datorer blivit anslutna till Internet. Frågan är dock om det är vettigt att satsa så mycket pengar på Internet, har skolorna bra rutiner för att använda IT och Internet i undervisningen eller är det bara en kul grej som eleverna kan ägna sig åt på raster och när det blir tid över? Med detta arbete vill jag försöka ge en bild av och till vad och hur skolor använder de

Internetanslutna datorer, som tagit stora ekonomiska resurser i anspråk. Under utbildningen har IT och Internet fått mycket liten plats. De gånger vi har kommit i kontakt med IT och Internet tycker jag det mesta har kretsat kring hur man kan använda det för eget bruk i stället för att handla om hur man kan använda IT och Internet i undervisningen Själv har jag varit

mycket positiv till att använda Internet i undervisningssituationen men efter att låtit eleverna använda sig av Internet under delar av min praktik har jag värderat om min åsikt och sett flera negativa aspekter med att använda Internet i undervisningen. Jag hoppas att det här arbetet skall bredda min kompetens som lärare och ge mig en klarare bild över för- respektive nackdelarna med att använda Internet i undervisningen, vilket gör mig bättre rustad för att själv använda Internet på ett bra sätt i min kommande profession.

De funderingar som jag har inför detta examensarbete är flera. För det första undrar jag varför en del lärare använder IT och Internet i sin

undervisning och närmast är saliga över dess stora kvalitéer. Medan det å andra sidan finns lärare som är mycket kritiska till IT och Internet och därmed inte använder det i undervisningen. Jag funderar över vad som ligger bakom att de inte väljer att använda IT och Internet i sin

undervisning. För det andra undrar jag vilka fördelar respektive svagheter lärare kan se med att använda Internet i sin undervisning. Eftersom jag

själv inte säkert vet hur man skall använda Internet i undervisningen för att det skall vara fruktbart är jag för det tredje intresserad av att ta reda på till vad och hur olika lärare använder Internet. I den aktuella läroplanen poängteras vikten av att internationalisera undervisningen. Många menar idag att Internet är ett ypperligt hjälpmedel för att internationalisera undervisningen. Min fjärde ingångspunkt blir därför att jag är nyfiken på att undersöka om lärare idag använder Internet som ett led för att

internationalisera undervisningen.

För att inte detta arbete skall bli för stort och abstrakt har jag valt att göra vissa avgränsningar. För det första har jag valt att enbart fokusera på hur Internet används i undervisningen. Jag väljer alltså att inte fokusera på det mera omfattande IT, där bland annat CD-rom mm ingår.

Jag som studerar till grundskollärare med inriktningen SO 4-9 tycker att det känns mest angeläget att enbart koncentrera mig på hur Internet används i mina ämnen. Därför kommer det här arbetet enbart att handla om Internet i SO-undervisningen.

1.2 Syfte och frågeställningar

I denna uppsats skall jag försöka ge en bild av hur skolorna använder de Internetanslutna datorer som finns på skolorna. Detta hoppas jag förstärker min kompetens i mitt yrke och att jag därmed kan använda Internet på ett bra och effektivt sätt i min undervisning. Därför skall jag undersöka varför eller varför inte SO lärare använder Internet i sin undervisning. Jag skall försöka belysa vilka argument som finns för respektive emot Internet i SO-undervisningen. För det andra skall denna studie belysa hur Internet

används i SO-undervisningen. I samband med detta skall jag visa på vilka styrkor respektive vilka svagheter som finns i samband med att Internet används i SO-undervisningen. Många pekar på att Internet ökar

möjligheterna att internationalisera undervisningen. Jag skall därför även beskriva om och hur de SO-lärare som deltar i denna undersökning

använder Internet för internationalisering av undervisningen.

1.2.1 Frågeställningar Mina frågeställningar för detta arbete är:

• Vilka motiv har lärarna för att använda sig av Internet i

SO-undervisningen respektive motiv för att inte använda sig av Internet i SO-undervisningen ?

• Vilka är fördelarna respektive svagheterna med att använda sig av

Internet i SO-undervisningen ?

• Hur används Internet i SO-undervisningen ?

• Vilken betydelse har Internet för att internationalisera

2. Bakgrund

När ENIAC visades upp för världen 1946, var det den första digitala datorn någonsin. Denna dator, som var 30 ton tung, stor som en villa och med en kapacitet som dagens fickräknare, blev startskottet för en enorm utveckling av datorbranschen under 1900-talets andra hälft. ENIAC var dock inte det enda försöket att skapa en dator. I Tyskland hade man arbetat frenetiskt både före och under andra världskriget för att få fram räknemaskiner som kunde hjälpa krigsmakten.

Efter ENIAC utvecklades datorerna i rasande takt, de blev mindre,

effektivare och fick större användningsområden än att enbart användas för beräkningar. Tack vare uppfinningen av chipset och mikroprocessor kunde man göra datorerna ännu mindre och än mer effektiva. I Jämförelse med dagens datorer var dock datorerna fortfarande mycket stora och klumpiga och hade få användningsområden. Detta gjorde att det fanns en begränsad marknad för datortillverkarna. Det var enbart stora organisationer och de största företagen som hade användning för datorer samt resurser att skaffa datorer.

På 70-talet lanserades den första persondatorn (PC - Personal Computer). Till en början hade även den en mycket begränsad kundkrets men, i och med att det samtidigt växte fram en rad programvaror och enkla

operativsystem för PC fick den enorm genomslagskraft. PC har allteftersom utvecklats till att bli allt bättre, effektivare och mera

användarvänlig och har idag, som tidigare nämnts, i princip blivit var mans

egendom.1

Det kommande kapitlet kommer att behandla datorns framväxt i skolan. Jag kommer även att gå in på vad som står i de olika styrdokumenten när det gäller datorn och Internets roll i skolan samt ge en kort översikt av vad som finns skrivet om Internet i samband med de olika SO - ämnena. Kapitlet kommer även att ge en kort introduktion av Internet samt en kort

redogörelse för vad som står i litteratur när det gäller Internet i skolan.

1

2.1 Datorn i skolan.

I och med att datorerna successivt fick allt större genomslagskraft i

samhället under andra hälften av 1900-talet väcktes kraven på att datorerna skulle komma in i skolorna. Detta för att skolan och undervisningen skulle vara i paritet med samhällets övriga utveckling. I slutet av 60-talet lade man fram förslag i riksdagen som syftade till att även skolorna skulle få möjligheter till att ta del av den nya tekniken.2 De första datorerna gjorde sedan entré i den svenska skolan i början av 70-talet men det var först på 80-talet som datorerna fick sitt egentliga inträde i de svenska skolorna.3 Datoriseringen i skolan har först och främst skett genom att man genomfört ett antal projekt, som har haft som syfte att göra elever och lärare förtrogna med datorn samt att hitta datorer och program som varit lämpade för

skolsituationen. Det första var PRINCESS (Project for Research on INteractive Computerbased Education SystemS), ett projekt som

genomfördes i början av 70-talet och som ett resultat av att staten börjat satsa på datorn i skolsituationen. Projektet resulterade i insikterna att datorn i undervisningen ökade elevernas motivation för skolarbetet,

undervisningen individualiserades och att eleven blev den som ställde

frågorna och datorn svarade.4 Det handlade om att datorn gav givna svar på

givna frågor.

Datorn I Skolan (DIS) var ett annat av de tidiga projekten. Detta projekt ledde fram till en rapport som förespråkade undervisning om, med och av datorer.5

Efter DIS följde ett par projekt som hade till uppgift att kontrollera

programvaror som kunde användas i undervisningen och samtidigt ”hitta” en dator som klarade av dessa program. Resultatet blev att på 80-talet tillverkade Esselte på uppdrag från myndigheterna en dator som var

anpassad för skolan, nämligen Compis.6

När datorn i skolsammanhang var i sin linda kom en ny läroplan, Lgr 80. I och med genomförandet av denna läroplan introducerades datalära som ett nytt ämne på högstadiet. Jedeskog7 skriver att det fanns tre aspekter som låg bakom införandet av datalära på schemat. Den första var

demokratiaspekten – alla skulle få tillgång till att hantera och bli förtrogen med en dator. Den andra var arbetslivsaspekten – eleverna skulle

2 Jedeskog. (1996) S 16 3 Lindh. (1997) S 67. 4 Ibid. S 70. 5 Jedeskog. (1996) S 17. 6 Lindh. (1997) S 72f. 7 Jedeskog. (1996) S 18.

förberedas att klara av en dator inför den kommande arbetssituationen. Den tredje aspekten var att datorn skulle användas som ett stöd för inlärning. I och med införandet av datalära och det utökade behovet av resurser som datorerna krävde satsade staten i mitten av 80-talet stora summor pengar för att skolorna skulle kunna köpa in datorer.

Under åren 1988 – 1991 genomfördes ett nytt projekt, Datorn Och Skolan (DOS). DOS var ett utvecklingsprojekt och hade till uppgift samla in erfarenheter som skulle kunna utveckla den framtida datoranvändningen i skolan.8

1992 blev Skolverket den instans som svarade för hur datapolitiken skulle utvecklas och bedrivas i skolan. Skolverket genomförde under de följande åren studier för att få en överblick över användningen och tillgången av datorer i den svenska skolan. En studie belyste tillgången på datorer i de svenska skolorna. Resultatet av studien visade att 38 elever delade på en dator, datorerna var ofta placerade i datasalar, CD-rom spelare var mycket sällsynt samt att det var väldigt få skolor som hade möjlighet till extern kommunikation. Den andra studien belyste användningen av datorerna i skolan. Denna studie visade att datorn hade en ganska begränsad

användargrupp i skolan, det var oftast inom svensk- matematik- samt specialundervisning som datorn användes. Studien visade också att dataundervisningen inte hade förändrats särskilt mycket mellan 1991 – 1994. Precis som tidigare uppdagades att de positiva effekterna med att använda datorn i undervisningen framför allt var att det ökade motivationen hos eleverna.9

Det är intressant att så här långt har intresset för datorer i undervisningen varit mycket svalt hos SO-lärarna. Det var främst matematik och NO-undervisningen som haft inslag av datorn, till viss del hade även

språklärarna använt sig av drillprogram för att lära eleverna glosor etc.

8

Ibid. S 25.

9

2.2 Styrdokument.

Detta avsnitt kommer att belysa vad som skrivs om Internetanvändningen i de dokument som idag sätter ramarna för verksamheten i skolan.

2.2.1 Läroplanen

Läroplanen är det dokument som ligger till grund för hur verksamheten i skolan utformas. Vid en studie av den nuvarande läroplanen, Lpo – 94, förekommer ordet Internet inte någon gång. Det finns dock formuleringar som kan tolkas som att de är förknippade med Internet.

Som en av skolans uppgifter anges att:

”Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också viktigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenser av olika alternativ.”10

Internet har i allra högsta grad medverkat till det stora och snabba

informationsflöde som råder idag. Detta medför att det krävs nya metoder för att tillägna sig all information. Som jag tolkar detta citat anses det som om att det idag är viktigare att lära sig metoder för att skaffa sig kunskaper än vad det varit tidigare. Internet har även gjort kritisk granskning av källan mera viktig än tidigare, något som också påpekas i ovanstående citat.

Vidare betonas i uppnåendemålen att eleverna:

”* har kunskaper om medier och deras roll,

* kan använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande”11

Här är den klaraste formuleringen som används för att betona Internet i undervisningen. Dels är ju Internet ett mycket utmärkande media idag, dels står det uttryckligen att skolan skall lära eleverna att använda sig av

informationstekniken för att kunna söka kunskap. På rektorns uppgifter ligger bl.a. att:

10

Utbildningsdepartementet. (1998) S 7.

11

”- skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel.”12

En rektor skall alltså se till att eleverna får tillgång till datorer i skolan. Idag är min erfarenhet att det inte bara skaffas datorer till skolan. Utan hand i hand med att det skaffas nya datorer ansluts dessa till Internet, vilket i förlängningen innebär att det åligger rektorn att se till att eleverna har tillgång till Internet i skolan. Internet kan även antas räknas som ett stöd för att kunna söka och utveckla kunskaper.

2.2.2 Kursplanen

Vid en studie av kursplanen fokuserar jag givetvis på de ämnen som är aktuella för denna studie, nämligen SO-ämnen. I ämnena geografi och religion står ingenting om datorer och IT. I ämnet historia kan jag se vissa indikationer som kan tolkas för användning av IT och Internet.

”Användning av t.ex. databaser, hembygdsmuseer, tidningar och andra medier är en naturlig del av historieundervisningen”13

Det jag främst anser som en indikator för IT och Internet är användningen av databaser samt andra medier i historiaundervisningen. Historiska

databaser, tidningar och andra medier finns det rikligt om på Internet. I ämnet samhällskunskap finns det också en del formuleringar i kursplanen som kan tolkas för användandet av Internet. Här står att eleven måste få: ”….vana vid att söka och värdera information”

Vidare skall eleven utveckla:

”….goda färdigheter att använda olika kunskapskällor samt kunna sammanställa, bearbeta och kritiskt granska uppgifter och åsikter om samhället.”

Här står visserligen inget uttryckligen om IT och Internet men som jag ser det har Internet idag blivit så allmän som kunskapskälla att det måste

inkluderas i denna formulering. I dessa formuleringar påvisar man även hur viktig det är att värdera information. Detta har i och med Internets inträde på arenan kanske blivit ännu mera angeläget idag än tidigare.

12

Ibid. S 19.

13

2.3 Internet.

Internet har fått ett förvånade snabbt genombrott. I början av 90- talet fanns det knappt någon utom de väldigt inbitna som kände till Internet. Idag är Internet ett naturligt inslag i många människors vardag.

Internet togs fram i militära syften (precis som de första datorerna, som hade till uppgift att göra beräkningar åt militären). Det var det amerikanska försvaret som tog fram systemet under kalla kriget. Anledningen var att man ville koppla samman datorer av försvarsstrategisk betydelse. Det som var specifikt var att nätet var paketkopplat dvs att den information som skickas väljer den för tillfälligt bästa vägen, vilket innebär att om en linje slås ut går informationen via en annan linje. Jämför med telenätet där det endast finns en given väg. Allt eftersom började även universitet och

högskolor få tillstånd att koppla upp sig mot nätet och det blev således både en civil och en militär del av nätet, det är den civila delen som fått namnet Internet. 1991 släpptes greppet över vilka som fick ansluta sig till Internet. Detta medförde att det blev fler som lade upp information och även antalet användare formligen exploderade. Denna explosionsartade expansion har fortgått under hela 90-talet och det beräknas att det idag finns någonstans

mellan 50 – 100 miljoner användare.14

Idag erbjuder Internet tre möjligheter för den som är användare. För det första kan man använda Internet för att hitta information. Detta kan man göra genom att antingen kunna adressen på den sida man vill hitta

informationen eller så kan man använda speciella sökmotorer som hjälper till att hitta sidor som svarar på din sökning. Ytterligare alternativ är att man kan bläddra sig fram via s.k. hyperlänkar samt att det går att söka via ämnessorterade kataloger. För det andra går Internet använda för att kommunicera. Dels med direktkontakt – chat, videokonferenser mm, dels med tidsfördröjning t.ex. e-mail. För det tredje går Internet att använda för att presentera information. Detta sker genom att man skapar egna

webbsidor som sedan vem som helst i hela världen kan gå in och titta på.

2.3.1 IT och Internet i skolan

Tidigare handlade, som vi sett tidigare, mycket av datoranvändningen i skolan om att använda sig av olika programvaror för inlärning. I mitten av 90-talet förändrades datoranvändningen ganska radikalt. Idag använder skolorna datorerna till IT och framför allt till Internet. I detta avsnitt skall

14

jag ge en kort översikt över hur utvecklingen av datoranvändningen i skolan sett ut sedan den mera inriktas på IT och Internet.

I läro- och kursplanen är, som vi tidigare sett, inte betoningen på IT och Internet framträdande. Men det har dock kommit en rad skrivelser och rapporter från riksdag, regering och skolverket m.fl. där användning av IT och Internet i undervisningen framhävs.

1994 tillsattes en kommission som skulle arbeta för att IT-användningen skulle spridas till de breda folklagren. IT- kommissionen resulterade i rapporten Informationsteknologin - Vingar åt människans förmåga. I denna rapport framhåller man att om lärarna och eleverna lär sig behärska IT och Internet kan det förändra undervisningsmiljön och pedagogiken utvecklas samt att inlärningen förbättras. Vidare så poängteras vikten av att lärarna skaffar sig goda kunskaper inom IT och därmed kan fungera som föredömen.15

Redan ett år senare (1995) tillsattes en ny kommission med nya ledamöter. Denna kommission var tillsatt av den nytillträdda socialdemokratiska regeringen. Denna kommission fastslog att man skulle arbeta vidare i samma anda och på samma spår som den tidigare kommissionen och att IT skulle medverka till en positiv förändring av det svenska

undervisningsväsendet.16

För att målen om en bred IT användning skulle kunna uppnås krävdes det ökade resurser. Dessa resurser fick man genom medel som blev tillgängliga vid avvecklandet av en löntagarfond. Med dessa medel bilades stiftelsen för kunskaps och kompetensutveckling (KK - stiftelsen). Denna stiftelse har delat ut stora summor pengar till skolor och kommuner för att utveckla IT användningen. Det mest framträdande är de 27 stora kommunprojekten. Linköping och Kinda har fått 15 miljoner kronor, med en motfinansiering med lika mycket från kommunerna, till ett projekt som gått under namnet

BIT – projektet17 (Broar med IT). Projektet upphörde förra terminen och

har varit starkt bidragande till den goda IT-utvecklingen i skolorna i Kinda och Linköpings kommuner.

Tittar man på de argument som anförs för Internet i skolan finns det sällan argument som handlar renodlat om Internet. Oftast är det istället så att mycket av de argument som används handlar om det mer övergripande IT. Begreppet innefattar ju förutom Internet även CD-rom, databaser etc.

15 SOU 1994:118. S 9f. 16 Jedeskog. (1996) S 31. 17

I den relativt nyutgivna skrivelsen från regeringen Lärandets verktyg –

nationellt program för IT i skolan18 poängteras att Internet är och kommer att vara oerhört viktigt i skolan, i skrivelsen nämns dock inget om hur Internet skall användas i skolan. De argument för Internet och IT som förs fram är för det första att skolan måste förbereda eleverna för det kommande yrkeslivet där kunskaper om IT och Internet blir allt mer nödvändiga. För det andra finns det en rättviseaspekt, alla elever måste få tillgång till den nya tekniken. För det tredje framhävs, precis som tidigare av IT

kommissionen, att den nya tekniken kan förbättra undervisningen och utveckla pedagogiken. Internet ger också möjligheter till kommunikation med övriga samhället och eleverna stimuleras att söka information och inleda dialog med andra. Det fjärde skälet för Internet i skolan är att det kan öka internationaliseringen i skolan. Internet skapar nya möjligheter till kontakter med elever i andra länder. En mera konkret fördel som anges i skrivelsen är att man tror att Internet kommer att fungera som ett bra sätt för eleverna att lära sig engelska.

Internet innehåller ju information i ofattbart stora proportioner. Detta kan vara på både gott och ont. Det är givetvis bra att det finns information som är lättillgänglig. Ett problem är dock att det inte finns någon kontroll på vilken information som läggs ut och vem det är som står bakom

informationen. Skall man som lärare använda sig av Internet måste man mer än tidigare fokusera på källkritik. Det gäller att få eleverna att inse att de inte kan lita på all information som finns på Internet. Lindwert19 skriver att läraren som arbetar med Internet måste fungera som en

”informationsnavigatör” och har en viktig uppgift i att hjälpa eleverna att hitta rätt i djungeln av information. Han anger fyra frågor som lärare och elever måste ställa sig när man använder Internet i undervisningen. Ställer man sig dessa frågor tror han att man skall klara av att bemästra

informationen.

• ”Hur får jag tag på informationen ?

• Vem står bakom informationen ?

• Hur skall informationen värderas ?

•Hur kan informationen användas ?”20

18 Skr 1997/98:176. S 16. 19 Lindwert. (1996) S 8 f. 20 Lindwert. (1996) S 8.

2.3.2 Internet i SO-undervisningen.

I den litteratur jag använt mig av finns det en del som handlar om hur Internet kan användas i de olika SO-ämnena. Framför allt har Cunnigham och Andersson beskrivit olika projekt som man kan genomföra i ämnena samhällskunskap, geografi, religionskunskap och historia. I samband med att de beskriver dessa projekt ger de förslag på länkar som man som lärare bör använda sig av när man genomför dessa projekt.

I samhällskunskapen handlar mycket av de olika projekten om att Internet erbjuder kontaktkanaler som inbjuder till diskussion och jämförelser av hur vi människor har det i olika delar av världen. Man kan även använda

Internet i samhällskunskapen för att få en uppfattning om hur länder och olika organisationer vill bli sedda när de presenterar sig utåt. De presenterar några projekt som exempel på hur man kan arbeta med Internet i

samhällskunskapen. T.ex. hur man kan arbeta för att få ökad förståelse för arabländernas villkor, undersöka hur regering och riksdag arbetar samt att man kan undersöka förhållandet mellan USA och Ryssland både i ett nutida och i ett historiskt perspektiv.21

I geografin ger de exempel på hur man kan arbeta för att få reda på aktuell information om länder och klimat. Här ger de tips på sidor där man kan få tag på statistik om världens länder och hur man kan få tag på kartor och flaggor etc. Internet kan även användas för att studera olika klimattyper och dess inflytande på jordens befolkning.22 Att använda Internet i just geografi och samhällskunskap kan var extra fruktbart med tanke på att Internet erbjuder aktuell information, till skillnad från läromedlen där mycket av informationen ofta är förlegad.

Använder man Internet i religionskunskapen så har det fördelen att det går att få fram ett nyanserat material. Det går att få fram nyanserat material om religioner och olika åskådningssätt vilket torde göra det mycket intressant för eleverna att arbeta med, eftersom man kan då göra många jämförelser samt att eleverna lär sig att granska materialet kritiskt. Exempel som Cunnigham och Andersson ger är att man kan jämföra skillnader och likheter mellan de olika världsreligionerna samt att man även kan kommunicera med elever i andra länder och med dem diskutera och jämföra religioner.23

21

Cunnigham och Andersson. (1997). S 194 ff.

22

Ibid. S 216 ff.

23

Enligt Cunningham och Andersson ger Internet nya och spännande möjligheter att studera historia. De syftar på att Internet har gjort det möjligt att göra virtuella besök på museer och utställningar. Internet ger även bra möjligheter att undersöka en historisk period i ett begränsat geografiskt område samt att de ger exempel på hur man kan studera olika aspekter av vikingatiden.24

Vill man som lärare få bra tips för hur man kan använda Internet i SO-undervisningen är dock inte skriftlig litteratur den bästa källan, utan vill man få bra tips och idéer för hur man kan använda Internet bör man istället gå ut och söka på Internet. På Internet finns flera bra sidor som är till för lärare, där finns allt från färdiga lektionsplaneringar till länkar till bra sidor

som man kan använda i undervisningen.25

2.4 Forskningsläget

Vid en överblick av forskningen inom området är det svårt att plocka ut det som är relevant och av intresse. Dels beroende på att det är ett nytt område, vilket gör att det inte kommit ut mycket forskningsresultat dels beroende på att det är ett område som genomgår ständiga förändringar, vilket gör att mycket av forskningen snabbt blir inaktuell.

Jens Pedersen har gjort en forskningsöversikt som handlar om

informationstekniken i skolan. För att underlätta mitt eget arbete med att beskriva forskningsläget och istället kunna fokusera på den egna

undersökningen har jag valt att i detta avsnitt huvudsakligen använda mig av denna forskningsöversikt.

Som vi tidigare sett har datoranvändningen i skolan genomgått stora förändringar. Till en början handlade det om att lära sig programmera, sedan dominerade användandet av drillprogram och idag fokuseras

datoranvändningen i skolan på IT och Internet och dess möjligheter. Detta har medfört en förändring av den kategori lärare som använder Internet. Tidigare var ofta datoranvändningen kopplad till matematik och de naturvetenskapliga ämnena och dess lärare. I och med att skolorna har satsat mer och mer på Internet har det inneburit att det idag blivit så att datoranvändningen lämpar sig mycket bra inom SO-undervisningen men även språklärarna har börjat använda datorn i större utsträckning. SO- och språklärarna har idag blivit de som är de dominerande användarna av

24

Ibid. 214 f.

25

datorn i skolan. De benämns som de lärare som tillhör tredje vågen av

datoranvändare dvs de som använder datorn för IT och Internet.26

Datoranvändningen har även förändrats från att tidigare enbart

representeras i något enstaka ämne (datalära), till att bli en mera naturlig del i det vardagliga skolarbetet. Inom forskningen har man benämnt detta som om datoranvändningen gått från en vertikal till en horisontell

användning.27

Vidare har mycket av forskningen fokuserats på huruvida skola och lärarrollen förändras i och med att IT och Internet kommit till skolan. Många har visat på att informationstekniken kommer att förändra hur, vad och var man undervisar. Det hävdas att eleverna i framtiden kommer att kunna arbeta mera på distans. Lärarrollen förändras i och med

informationstekniken och läraren blir mera en handledare. Mot de som tror att informationstekniken kommer att förändra skolan i dess grundvalar finns de som tror att det inte alls kommer att medföra några genomgripande förändringar. De som tror att informationstekniken inte kommer medföra några genomgripande förändringar relaterar detta till tidigare teknologiska landvinningar, som man trott skulle förändra skola och undervisning i dess

grund, inte fått så stora konsekvenser som man trodde i sin samtid.28

Huruvida informationstekniken förbättrat undervisningen och inlärningen eller inte har behandlats av flera forskare. De argument som brukar

framföras för att informationstekniken förbättrad undervisningen och inlärningen är att det ökar motivationen, variationen på undervisningen ökas, eleverna blir bättre anpassade för arbetslivet, lättare att få tag i aktuellt material, samt att vissa arbetssätt underlättas t.ex. underlättas

kommunikation.29 Resultatet av forskningen är mångtydigt, kanske främst

beroende på att det är oerhört svårt att göra en mätning som ger tillförlitliga resultatet. Det är av förklarliga skäl svårt att göra en mätning på vilket som är det bästa och effektivaste sättet att undervisa. Pedersen skriver:

”Tills vidare får vi nöja oss med att säga att den forskning som finns är motsägelsefull och inte ger några entydiga resultat vad beträffar

informationsteknikens förmodat positiva effekter på elevers inlärning.”

26 Jedeskog. (1998) 27 Pedersen. (1998). S 15. 28 Ibid. S 17 ff 29 Ibid. S 52ff

3. Metod

Jag valt en kvalitativ metod för min undersökning och samlat in data via intervjuer. Att använda sig av den kvalitativa metoden och därmed samla in data via intervjuer har förvisso inte riktigt blivit helt accepterad i alla läger. Många anser att den inte uppfyller de krav som krävs för att den skall hålla vetenskaplig status. För detta arbete tycker jag dock att intervjuer i den kvalitativa metodens anda är bäst lämpad och som jag ser det går det inte att besvara mina frågeställningar via användningen av en kvantitativ metod. För att stödja mitt val av metod stöder jag mig på Steinar Kvales bok Den

kvalitativa forskningsintervjun. I denna bok klargör han problemet med den

kvalitativa metodens vara eller icke vara och han tycker att de som ser den kvalitativa metoden som icke vetenskaplig har en mycket snäv bild av begreppet vetenskap.

”Med tanke på hur många innebörder begreppet vetenskap har finns inget som motiverar att man generellt karaktäriserar kvalitativ intervjuforskning som vetenskaplig eller ovetenskaplig. Det automatiska förkastandet av kvalitativ forskning som ovetenskaplig speglar en specifik och begränsad vetenskapssyn som inte ser vetenskap som föremål för ständig klarläggning och diskussion.”30

För att ytterligare motivera mitt val av metod citerar jag Johansson och Svedner som pekar på många av fördelarna med att göra intervjustudie.

”Intervjuer, speciellt kvalitativa, ger information som gör det möjligt att förstå elevens/barnets attityder, förkunskaper, värderingar och intressen, resp lärarens syn på undervisning, förhållningar, målsättningar och planering. Kort sagt, intervjun ger, rätt använd, kunskap som är direkt översättbar till läraryrket”.31

Detta citat belyser fördelarna med att göra intervjuer när det handlar om att kartlägga lärares syn på undervisning och förhållningar, vilket är något av det jag vill påvisa med denna studie.

Kvales bok innehåller en mycket detaljerad och bra hjälp för utförandet av intervjuerna, som jag har haft stor hjälp av. Jag har försökt att på bästa sätt försökt göra mina intervjuer så att de följer de premisser som Kvale sätter på den kvalitativa intervjun.

30

Kvale. (1997). S 61.

31

”Tekniskt sett är den kvalitativa forskningsintervjun halvstrukturerad, det vill säga varken ett öppet samtal eller ett stängt strukturerat frågeformulär. Den genomförs enligt en intervjuguide som koncentrerar sig till vissa teman och som kan omfatta förslag till frågor. Intervjun skrivs vanligen ut, och den skrivna texten utgör jämte bandinspelningen materialet för den följande tolkningen.”32

Den intervjuguide jag använt mig av har utgått från mina frågeställningar (teman) och sedan har följdfrågorna utformats beroende på de svar som intervjupersonen har avlagt.

3.1 Urval av skolor och lärare.

För att få en nyanserad bild så har jag valt att intervjua både lärare som använder sig av Internet i SO-undervisningen samt av lärare som inte använder Internet. Meningen var att intervjua tre lärare som använder Internet och tre som inte använder Internet. Det var dock en lärare som enligt uppgift inte använde Internet, men det visade sig att hon gjorde detta när jag träffade läraren i fråga. Vilket gör att det blir 4 lärare som använder Internet och två som inte använder Internet.

Jag har valt att dela in lärarna i två kategorier. Kategori A är de lärare som använder Internet i SO-undervisningen. Kategori B är de lärare som inte använder Internet i SO-undervisningen. Det kan dock vara svårt att definiera vad som menas med att en lärare använder Internet. Man kan ställa sig frågan om man kan säga att en lärare använder Internet om den låter några elever då och då få gå att söka information på Internet. Mitt kriterium för att en lärare skulle räknas in i kategori A är att han/hon kontinuerligt använder sig av Internet i undervisningen och ser det som en naturlig del av sin undervisning.

Jag har sammantaget intervjuat sex lärare på fem olika skolor (Lärare A1, A2, A3 och A4 samt B1 och B2). Fyra av dessa skolor ligger i

Östergötland. Den femte skolan är en svenska utlandsskola. Att få

möjligheten att göra en intervju på en svensk skola utomlands ser jag som en stor förmån. Syftet med denna intervju var att se om

Internetanvändningen skilde sig från skolorna i Sverige med tanke på att de där inte hade tillgång till svenskt material i samma utsträckning.

32

3.2 Begränsningar med undersökningen

Alla intervjuerna har skett vid personliga möten. Men vid två av

intervjuerna har jag inte haft tillgång till bandspelare. Detta har gjort att stoffet från dessa intervjuer blivit knappare och det har även varit svårt att hinna med och fylla på med bra följdfrågor vid dessa intervjutillfällen. Jag har heller aldrig gjort en undersökning på detta sätt tidigare, vilket kan ha inneburit att min bristande rutin och begränsade intervjuvana medfört att jag inte fått ut optimalt av de olika intervjuerna.

Jag lät inte de intervjuade i förväg få veta mera än att undersökningen skulle behandla Internetanvändningen. Möjligen skulle de kunnat svarat annorlunda om de i förväg hade fått veta mera specifikt vad intervjun handlade om. Lärarna hade då kunnat få tid att fundera. Men jag ville inte att lärarna skulle få den tiden att fundera, för då finns risken att man får konstruerade svar och läraren svarar det han/hon tror att jag vill att de skall svara.

Jag påpekade före intervjun att den enbart skulle handla om

Internetanvändningen och alltså inte det bredare IT. Flera gånger under intervjuerna var det dock flera lärare som började att blanda in CD-rom och andra områden, som i och för sig var intressant men som saknade relevans för detta arbete.

4. Intervjuresultat.

4.1 Kategori A

Jag har valt att sammanställa mina intervjusvar lärare för lärare. Först har jag valt att sammanställa svaren för Kategori A dvs de lärare som använder Internet. Dessa svar har jag delat in i följande rubriker:

• Varför Internet i SO-undervisningen?

• Fördelar och svagheter med Internet i SO-undervisningen.

• Hur används Internet i SO-undervisningen?

• Informationsvärdering.

• Internet för internationalisering av SO-undervisningen.

4.1.1 Lärare A1

Lärare A1 arbetar på en skola där man själva anser att man kommit ganska långt med användningen av IT och Internet. Lärare A1 säger att han själv också har ganska stor erfarenhet av att använda Internet och IT i sin undervisning.

Varför Internet i SO-undervisningen?

För det första anser lärare A1 att Internet måste finnas med i

undervisningen för att skolan skall hänga med i samhällets utveckling, eftersom vi lever i ett informationssamhälle måste det även genomsyra skolan. Han anser att skolan inte får bli en ”bastion” som står utanför samhället därför är det nödvändigt att skolan följer samma utveckling som samhället. Med det utseende samhället har idag har skolan som viktig uppgift att se till att eleverna får redskap som de kan använda för att klara sig i dagens och morgondagens informationssamhälle.

För det andra anser han att Internet är en tillgång, eftersom det kan fungera som utfyllnad till läromedlen och ge möjligheter som inte läromedlen kan ge. Det finns spännande och levande information som annars inte skulle komma in i undervisningssituationen.

För det tredje vill han peka på en demokratisk aspekt. Med detta menar han att eleverna måste lära sig använda Internet för att kunna kommunicera och att få tag i samhällsinformation. Jag uppfattar under intervjun att han även påvisar en demokratisk aspekt när han påstår att alla måste få tillgång till

Internet. Detta för att det inte skall uppstå skiktning mellan de elever som har Internet hemma och de som inte har Internet hemma.

För det fjärde ser han en motivationsaspekt med Internet. Eleverna tycker ofta att det är kul att gå till datasalen att jobba, fast han tillägger att

”datasalen inte har nyhetens behag lika mycket som tidigare”.

Fördelar och svagheter med Internet i SO-undervisningen. Det han anger som den största fördelen med Internet är att det är ett

redskap för information. Internet fungerar som en slags service med snabb och aktuell information.

Han påvisar även en rad svagheter med att använda Internet i

undervisningen. Ofta har eleverna svårt att hitta bra information. Dyrbar tid går åt till att leta information. Skall det fungera är hans erfarenhet att man som lärare måste systematisera sökningen väldigt noggrant. Han upplever också att eleverna ofta enbart väljer Internet för att hitta information och att uppslagsböcker och dylikt isodosätts. Ett stort problem som han ser med Internet är även källkritiken (se nedan).

Hur används Internet i SO-undervisningen?

Lärare A1 använder Internet på en del olika sätt. Ibland släpper han eleverna att använda Internet helt fritt som en av flera olika källor.

Problemet med det är dock att eleverna ofta har svårt att hitta någon vettig information. Vanligare är istället att han använder Internet mera styrt. Då får eleverna speciella adresser för att hitta specifik information. Exempel på sådana källor är mediearkivet, utrikespolitiska institutet, riksdagen m.fl. För att Internetanvändningen skall vara effektiv anser han att skolorna måste konstruera egna sökvägar och länklistor, tyvärr tycker han att den egna skolan inte ligger långt fram när det gäller detta. Varje skola bör sortera upp bra länkar ämnesvis. Man kan dock använda skoldatanätet och andra hemsidor som har bra uppdelningar och systematiserat länkarna. ”Eleverna måste nog ha en systematiserad hjälp för att lektionerna inte skall bli bortkastade vilket det ofta blir om man låter dem söka fritt”, funderar han.

Han använder Internet för att hitta mera personligt präglade sidor, som levandegör levnadsöden etc mera än vad än en lärobok gör. Hans erfarenhet är att sådana sidor ökar elevernas entusiasm och intresse för undervisningen.

Informationsvärdering.

Han har ingen specifik genomgång om källkritik utan säger ”att jag brukar bara mässa eleverna med att de skall granska materialet kritiskt”. Han är dock medveten om att problemet med informationsvärdering ökar när man använder Internet i undervisningen. Han ställer sig frågan om det

egentligen har någon effekt om man bara mässar utan anser att han nog borde ha en handlingsplan för att inskola eleverna i källkritik.

Vissa elever gör dock själva upptäckter och märker att olika källor skiljer sig åt. Tyvärr använder få elever flera källor och bearbetar inte texten. Han anser att han måste få in källkritik mera nu än vad han hade innan han började använda Internet. Han vet dock inte riktigt hur han skall gå till väga för att det skall bli bäst.

Internet för internationalisering av SO-undervisningen

Han använder inte Internet systematiserat för att internationalisera sin SO-undervisning. Visserligen tror han att Internet bidrar till att undervisningen internationaliseras men det är inget som han har planerat. Men ibland när han arbetar med t.ex. internationella problem tycker han att det blir en naturlig internationalisering. Han syftar på att eleverna använder utländska källor och dylikt. Han ser dock språket som ett problem, det enda språk eleverna kan använda någorlunda hjälpligt är engelskan.

4.1.2 Lärare A2

Lärare A2 är verksam vid samma skola som lärare A1. A2 anser att han framför allt kommit långt i användandet av Internet för kommunikation, där han låter eleverna genomföra stora projektarbeten.

Varför Internet i undervisningen?

Lärare A2 anser att Internet är en guldgruva när det gäller information och en sådan guldgruva får inte gå skolan förbi. Det är dock inte tillgången till information som han ser som den största anledningen till att använda Internet i SO-undervisningen. Han anser istället att kommunikation via e-mail är det största motivet till varför han använder Internet i sin

elever i andra länder för att utbyta kunskaper. Med detta arbetssätt kan eleverna få en mer personlig och levande beskrivning om förhållanden och levnadsvillkor i andra länder. Anledningen till att han ser användningen av e-mail som så givande är att han själv ägnat mycket tid åt att resa. Under dessa resor har han lärt känna många olika människor och detta har givit honom mycket i utbyte. Han har fått en annorlunda bild av andra kulturer, men framför allt har han fått en annorlunda bild av Sverige och den

svenska kulturen. Resorna har gett honom nya preferenser. Han säger att: ”av förklarliga skäl är det aningen komplicerat att låta eleverna få resa runt i världen för att tillägna sig sådan kunskap!!” Därför ser han e-mail som en stor möjlighet för eleverna att via undervisningen erhålla liknande

preferenser på ett smidigare och mera genomförbart sätt än att resa. Han har använt sig av e-mail sedan det var i sin linda och när det blev möjligt att använda sig av e-mail och Internet i skolan såg han därmed stora möjligheter att utveckla undervisningen.

Fördelar och svagheter med Internet i SO-undervisningen. De fördelar han ser med Internet är att man kan använda det för informationssökning och kommunikation. Och framför allt

kommunikationsaspekten ser han som otroligt fördelaktig. Att eleverna kan hitta andra människor att hålla kontakten med är oerhört givande och ger helt andra kunskaper än vad den traditionella undervisningen kan erbjuda. Han ser även hel del svagheter med Internet. För det första tycker han att det ännu inte är något naturligt sätt att arbeta på i skolan. För det andra finns det ofta en rad tekniska problem, som lärare blir man oerhört

beroende av att tekniken fungerar. För det tredje tycker han att eleverna är dåliga att använda Internet på ett systematiskt sätt. De använder enbart begränsade delar som t.ex. chat och spel. För det fjärde finns alltid risken att eleverna ofta använder Internet för att leta reda på färdiga arbeten som de printar ut och sedan lämnar in. Detta innebär att lärarna måste känna till de sidor där färdiga elevarbeten finns upplagda samt att läraren måste formulera uppgifter som gör att eleverna inte enbart kan hämta ett arbete. För det femte anser han att om man skall använda Internet går det åt väldigt mycket tid. Det är inte tidsbesparande vilket många tror att det är. Slutligen ser han en risk i att Internet medför att kvantitet kommer före kvalitet. Eleverna försöker att söka reda på så mycket information som möjligt som de sedan mekaniskt skriver av. Detta tycker han är mycket olyckligt.

Hur används Internet i SO-undervisningen?

Han använder Internet för kommunikation, presentation och för att söka information. För att eleverna skall kunna använda Internet för att söka information hävdar han på det bestämdaste att det är nödvändigt att systematisera sökningen. För att systematisera sökningen har han byggt upp en egen länksamling och gett eleverna utförliga instruktioner för hur de skall gå tillväga när de söker efter information. Systematiserar man

sökningen försäkrar man sig som lärare om att eleverna kommer dit de skall samt att det sker en enorm tidsbesparing. I denna länksamling har han med de sidor han själv anser mest användbara i undervisningen ”och ibland hittar man toppensidor som man kan använda i undervisningen och hittar man sådana är de mycket bättre än läroboken, dessa läggs naturligtvis också in i min egen länksamling”.

När det gäller kommunikation använder han Internet, som tidigare nämnts, för att eleverna skall få kontakt med elever i andra länder. Denna

kommunikation sker i projektarbete där eleverna får lära sig om andra kulturer. Eleverna får berätta om hur de har det i Sverige och frågar

eleverna utomlands saker de vill ha reda på om det landet och den kulturen där eleven hör hemma. Det eleverna lär sig på detta är sådant som inte står i någon lärobok. De upplever undervisningen på ett helt nytt sätt, den blir mera levande samt att de får en god insyn i andra kulturer. De inser att värderingar som de själva ser som självklara kanske inte är så självklara i andra kulturer.

Han använder även Internet för presentation. Eleverna får välja att presentera egna eller grupparbeten på egna hemsidor.

Informationsvärdering.

Att vem som helst kan lägga ut information på nätet ser han som ett stort problem. Han arbetar dock inte specifikt med någon källkritik utan tror att man kan komma ifrån problemet genom att använda sig av en personlig länklista. Då kan man som lärare enbart välja ut de sidor som är lämpliga och därigenom hålla eleverna borta från olämplig information och sidor där informationen är mindre trovärdig.

Internet för Internationalisering av SO-undervisningen.

Det projekt som han till stor del bedriver med hjälp av e-mail tycker han är ett utmärkt exempel på hur man kan internationalisera SO-undervisningen

med hjälp av Internet. Han ser även en internationaliseringsaspekt i att han låter eleverna söka reda på vad som skrivs om en händelse i olika

internationella tidningar. Eleverna får sedan jämföra vad som skrivs om händelsen i olika länder och i olika tidningar och de får därmed lite olika vinklingar på händelsen, vilket även kan vara givande i källkritiskt

hänseende.

4.1.3 Lärare A3

Lärare A3 är en stor brukare av den nya tekniken, både för personligt bruk och i undervisningen. Han är även samordnare för ett nätverk av SO-lärare som arbetar mycket med IT och Internet.

Varför Internet i SO-undervisningen?

Det viktigaste motivet för att använda Internet i undervisningen för lärare A3 är att det är viktigt att hänga med i samhällets utveckling. Idag lever vi ett informationssamhälle och därför måste det även genomsyra

verksamheten i skolan. Han gör en liknelse och frågar sig ”varför bestiger människan Mount Everest – jo för att det finns”. Detsamma gäller för Internetanvändningen i skolan. Skolan skall använda Internet för att det finns och därmed är det naturligt att använda det i skolan.

Han hävdar också att det är av största betydelse att eleverna lär sig använda Internet med tanke på att det idag är nödvändigt för att få reda på viss information och för att kunna tillägna sig vissa tjänster.

Internet bör även finnas i skolan, eftersom det är ett bra

kommunikationsmedel (e-mail) samt att det är en bra källa för att söka information.

Fördelar och svagheter med Internet i SO-undervisningen.

De fördelar som Internet medför är enligt lärare A3 just det att man kan använda det för att kommunicera och söka information. En annan fördel som han anger är att Internets inträde i skolan har höjt kvalitén på

datoranvändningen. Internet har gett datoranvändningen en ny dimension om man jämför med hur det var tidigare då datoranvändningen gick ut på att göra meningslösa program eller använda sig av drillprogram för att lära sig glosor etc. Han menar att Internet öppnat möjligheter för SO-lärarna att använda sig av datorn i en mycket större utsträckning nu än tidigare. I och med att det finns Internet på skolorna tycker han att man för första gången

sedan datorn infördes i skolan kan använda den till något som ökar kvalitén på undervisningen.

De svagheter som lärare A3 ser med Internet är för det första att det inte är alltid som tekniken fungerar och då står man ofta handfallen som lärare. För det andra ser han en problematik i att eleverna ofta tror att allt som har med datorn att göra skall vara roligt, ”men att söka på riksdagen är inte roligt”. Han ser risken att det sker en infantilisering av skolan. ”Allt skall vara roligt - men vem har sagt att allt är roligt!” För det tredje ser han en risk i att den ökande Internetanvändningen bland eleverna kan medföra att de tappar social kompetens. En sista nackdel som han ser är att det finns en kommersiell baksida med Internet. Detta är något man måste ta upp med eleverna så att de inte lämnar ut personuppgifter och dylikt.

Hur används Internet i SO-undervisningen?

Lärare A3 använder Internet till dels informationssökning och dels till kommunikation. Han tycker dock att det inte finns några bra rutiner för Internetanvändningen i skolan. Tidigare har han till största delen låtit

eleverna söka fritt för att hitta information. Detta var dock inte alls effektivt för att oftast hittade inte eleverna någonting vettigt, det blev istället ofta så att eleverna gav upp och ägnade sig åt nöjessurfning, chat eller spel.

Numera har han börjat att i större utsträckning systematisera sökningen. Han håller på att bygga upp en egen länklista som eleverna skall utgå ifrån när de i framtiden söker på Internet. Innan den är färdig hänvisar han till sidor som är bra att starta ifrån.

Han betonar vikten av förberedelser när man skall använda Internet. Om Internetanvändningen skall vara givande anser han att man först måste börja i en vanlig sal och ge instruktioner, annars får man inte eleverna dit man vill och det blir slöseri med tid i datasalen. Han använder Internet som ett komplement till läromedlen, eftersom man kan hitta mera levande och personliga beskrivningar på nätet.

Lärare A3 använder även Internet för kommunikation. Eleverna får ofta maila till myndigheter etc om det är något som de vill ha svar på.

Informationsvärdering

Att använda Internet medför riktigt stora källkritiska problem enligt lärare A3. Skall man använda Internet i SO-undervisningen anser han att man

måste arbeta väldigt grundligt med källkritik, allra helst med tanke på att SO ämnena är lite abstrakta. Han försöker att inskola eleverna i källkritik, han är medveten att denna inskolning inte är tillräcklig men att man alltid måste ha ambitionen. Han tycker det är svårt att ha källkritiska diskussioner på högstadiet, det är ofta för abstrakt och främmande för eleverna. Rent konkret så uttrycks arbetet med att värdera informationen i att eleverna alltid måste ange den adress där de hittat materialet.

Internet för internationalisering av SO-undervisningen.

Skolan har en vänskola i USA som de kan ha kontakt med via e-mail. Det fungerar inte något vidare och intresset från eleverna är måttligt. Han tycker att Internet ger stora möjligheter till internationalisering men ser språket som den stora begränsningen för att internationalisera

undervisningen. ”En elev i år sju kan inte ha några djupare diskussioner på engelska, men visst borde jag nog använda Internet för att internationalisera undervisningen i större utsträckning än vad jag gör idag”, avslutar han.

4.1.4 Lärare A4

Lärare A4 är en SO lärare som är verksam på en svensk skola i utlandet. På denna skola undervisar hon både på högstadiet och gymnasiet. För henne är Internet en viktig länk för att hålla kontakten med Sverige samt för att kunna skaffa bra material till undervisningen, eftersom skolan bedriver verksamheten med mycket små ekonomiska resurser.

Varför Internet i SO-undervisningen?

Den första och största anledningen till att lärare A4 använder Internet är att det finns mycket begränsat med material på skolan. Internet fungerar därför som en mycket viktig källa för att fylla ut med material till undervisningen. Hennes undervisning bygger mycket på självständiga arbeten, vilket kräver stora proportioner av material. Denna undervisningsform kulle vara

omöjlig om skolans datorer inte vore uppkopplade mot Internet.

För det andra så anger lärare A4 att hon använder Internet för att få tag i färskt material till undervisningen. På Internet uppdateras informationen vilket är oerhört viktigt med tanke på att skolan inte har råd att köpa nya läroböcker så ofta. Att få tag i uppdaterat material är viktigt för framför allt

samhällskunskapsundervisningen. Uppdaterat material tror hon kanske är mera angeläget för henne som skall undervisa om svenska förhållanden i utlandet. Skulle de inte kunna få tag i färskt material tror hon att det finns en stor risk att de skulle kunna bli ”utestängda” från vad som händer i Sverige. Så för att förhindra att bli ”utestängda” från Sverige använder hon Internet.

För det tredje så tycker hon att Internet måste finnas i undervisningen för att skolan skall kunna hänga med i samhällets utveckling. Med tanke på att Internet blivit en naturlig del i de flesta människors vardag anser hon att Internet även måste användas i skolan.

Fördelar och svagheter med Internet i SO-undervisningen.

De stora möjligheterna som lärare A4 ser med Internet i undervisningen är att det ger aktuell information till undervisningen samt att man kan hålla kontakt med Sverige.

Lärare A4 ser även en del svagheter med Internet i undervisningen. Hon känner att hon har för stor tillit till Internet. Detta visar sig allra tydligast när tekniken inte fungerar, att man blir så beroende av tekniken är farligt anser hon för är det en dag som det inte fungerar måste det alltid finnas en alternativ plan för hur lektionen skall genomföras. Använder man Internet i undervisningen får man också leva med risken att eleverna hämtar färdiga arbeten på Internet som de sedan lämnar in. Sist men inte minst anser hon att det är en stor nackdel att man inte alltid kan veta vem som står bakom den information som läggs ut på nätet.

Hur används Internet i SO-undervisningen?

Lärare A4 använder Internet uteslutande för informationssökning. Hennes undervisning bygger, som tidigare nämnts, till stor del på egna arbeten. I dessa arbeten uppmanar hon eleverna att använda Internet för att söka information, den information de hittar får de själva bearbeta och använda i sina egna arbeten. Hon säger att hon inte har någon kontroll på vad

eleverna hittar för information och var de får tag i den. Hon brukar dock ge tips om speciella sidor där de kan hitta material t.ex. mediearkivet. Denna mycket fria sökning leder dock inte ofta till att eleverna hittar bra material men hon tycker ändå att det är bästa sättet att använda Internet.

Informationsvärdering.

Som tidigare angetts tycker lärare A4 att det finns problem med att vem som helst får lägga ut vad som helst på Internet. Hon har dock inget särskilt program för att inskola eleverna i att bearbeta materialet med ett källkritiskt förhållningssätt. Hon hoppas att eleverna själva väljer sådana källor som verkar trovärdiga. Med trovärdiga källor menar hon myndigheters och andra institutioners hemsida.

Internet för internationalisering av SO-undervisningen.

Lärare A4 ser lite annorlunda på Internet för Internationalisering av undervisningen. Hon anser att hon använder Internet för en "omvänd internationalisering". Med detta menar hon att hon i en internationell miljö använder Internet för att hålla sig up to date med vad som händer i Sverige.

4.2 Kategori B

När det gäller kategori B, alltså de lärare som inte använder Internet, har tyngdpunkten legat på varför man väljer att inte använda Internet i undervisningen. Lärarna fick även spekulera kring hur de skulle kunna tänka sig att använda Internet i undervisningen. Intervjusvaren från lärarna i kategori B kommer att delas in i följande rubriker.

• Varför använder du inte Internet i SO-undervisningen ?

• Möjliga användningsområden av Internet i SO-undervisningen.

4.2.1 Lärare B1

Lärare B1 är stark motståndare till Internet som ett givet inslag i

undervisningen. Han låter visserligen eleverna använda sig av Internet för att söka information om de vill men det är bara om det finns tid över. Han har svårt att se att Internet har några kvalitéer som skulle kunna förbättra undervisningen på ett genomgripande sätt.

Varför använder du inte Internet i SO-undervisningen ?

Lärare B1 anger flera olika argument för att inte använda Internet i undervisningen. För det första tycker han att det är svårt för eleverna att hitta vettig information och är det något som de hittar tar de det

förutsättningslöst och skriver av och funderar inte på om det passar in i uppgiften. Han tycker också att mycket av den information som finns på Internet inte är anpassad för barn, eftersom det ofta är skrivet på ett språk för vuxna. För det andra så tycker lärare B1 att tekniken inte är tillräckligt klar ännu för att passa in i hans undervisning. Den form som Internet har idag tycker han inte är färdig för att använda i undervisningen. För det tredje tycker han att det finns mycket källkritiska problem med att använda Internet i undervisningen.

Lärare B1 diskuterar kring vad som menas med begreppet grund i

grundskola. Innebär det att eleverna skall lära sig lite av varje eller innebär en grundutbildning att eleverna skall få en bas att stå på. För honom

innebär grundskola det sistnämnda och då tycker han inte att Internet är ett nödvändigt inslag i undervisningen. Med den tolkningen tycker han att han skall prioritera att lära ut basfärdigheter och tillägger: ”att lära sig surfa på Internet är ingen basfärdighet enligt mitt synsätt men det finns säkert lärare idag som ser Internet som en basfärdighet”.

Han säger också att det endast är de bästa eleverna som klarar av att använda Internet, precis som det också är de som klarar av andra metoder bäst. Enligt hans tolkning av den nya läroplanen, Lpo – 94, skall man i första hand vända sig mot de svaga eleverna och då är inte Internet en bra metod. Slutligen säger att han själv heller inte har tillräckligt med

kunskaper och intresse för Internet. Detta gör att han tror att det inte skulle fungera att ha med Internet som en given del i hans undervisning.

Lärare B1 säger att han reagerar starkt mot alla de som tror att Internet är en ny frälsningsmetod i skolan. Han säger att, ”läraryrket och

undervisningen är mera komplext än att man kan trycka på en knapp så kommer kunskapen”.

Möjliga användningsområden av Internet i SO-undervisningen. Lärare B1 ser dock vissa möjligheter med Internet. Men om man skall använda Internet i SO-undervisningen måste det ske på elevernas nivå. Han tror att Internet skulle kunna fungera som ett led i

andra länder. Men med den utformning Internet har idag tycker han att Internet enbart kan användas som utfyllnad till undervisningen -"en kul grej om eleverna hinner". En förutsättning för att använda Internet är att man som lärare hjälper till att systematisera sökandet, men ändå kvarstår problemet med att materialet sällan är anpassat för eleverna. Han gör en exemplifiering och säger att ”t.ex. riksdagens hemsida, som jag personligen varit inne på ett antal gånger, och det innehåll som finns där är på en nivå som eleverna inte klarar av att hantera och därmed finns det heller ingen anledning att använda sådant material i undervisningen”.

4.2.2 Lärare B2

Lärare B2 arbetar på en skola som är relativt nybyggd och i samband med nybyggandet försökte man anpassa skolan efter den nya tidens krav, bl.a. ordnade man stora möjligheter för att koppla upp datorer mot Internet. Lärare B1 använder sig dock av dessa Internetanslutna datorer i mycket liten utsträckning. Hon faller således in i kategori B, den kategori av lärare som inte använder Internet i sin SO undervisning.

Varför använder du inte Internet i SO-undervisningen ?

Som den övergripande anledningen till varför lärare B1 inte använder

Internet i undervisningen anger hon att hon själv behärskar området mycket dåligt och har ett mycket svagt eget intresse för datorer och Internet. Detta medför att hon inte vet någon bra metod för hur hon skall använda Internet i SO- undervisningen. Att ändå låta eleverna använda Internet bara för att det är ”inne” tror hon skulle vara mycket ineffektivt. Hon skulle inte ha någon kontroll på vad eleverna använde Internet till och mycket av tiden skulle användas till annat än det som var syftet med uppgiften.

Lärare B1 har även en rad andra argument för varför hon inte använder Internet i SO – undervisningen. Hon är skeptisk till Internet, eftersom det ofta är strul med tekniken, när man tänkt använda Internet kanske det inte går att komma ut på nätet på grund av tekniska problem och en hel lektion går till spillo. Vidare anser hon att den information som finns på Internet går att hitta i tryckta källor som t.ex. uppslagsböcker: Att leta i tryckta källor är ofta mycket enklare och går snabbare än att söka på Internet. Hon tror att ” när nyhetens behag med Internet lagt sig kommer vi få se en renässans för uppslagsböcker och andra tryckta källor i undervisningen”.

Möjliga användningsområden av Internet i SO-undervisningen. Hade lärare B2 haft goda kunskaper och intresse tror hon att hon skulle kunna hitta metoder som gjorde att Internet skulle kunna få vissa inslag i hennes SO-undervisning. Det hon i så fall skulle använda Internet till vore uteslutande informationssökning. Internet skulle då vara ett komplement till tryckta källor. För att sökningen skulle vara effektiv anser hon att det skulle krävas en strikt systematisering av sökningen. Eleverna skulle alltid veta vilken sida de skulle använda för att hitta information. Detta skulle medföra att man slapp tid som gick till spillo på grund av att eleverna inte hittar det de skall samt att hon skulle veta om sidan var trovärdig i källkritiskt

hänseende.

Framför allt i samhällskunskapen skulle Internet kunna öka kvalitén på undervisningen, eftersom det skulle göra det lättare att få tag i aktuellt material.

5. Resultatdiskussion

Jag har tidigare nämnt att tillgången på litteratur inom detta område dels är ganska begränsad och att den litteratur som finns snabbt blir inaktuell. Denna diskussion kommer därför att till största delen bygga på resultatet från min egen undersökning, dvs intervjuerna.

Diskussionen kommer att vara indelad i rubriker som kommer från de frågeställningar som har legat till grund för detta examensarbete. Jag kommer först gå igenom varför eller varför inte SO-lärare väljer att

använda Internet i sin undervisning, för att sedan diskutera kring fördelarna och svagheterna med Internet, efter detta följer en diskussion kring hur Internet används i SO-undervisningen samt slutligen om Internet används i SO-undervisningen som ett led i internationaliseringsarbetet.

5.1 Varför/varför inte Internet i SO-undervisningen.

Jag börjar med att diskutera kring de argument som de olika lärarna har angivit för att använda sig av Internet i SO-undervisningen respektive argument för att inte använda Internet i SO-undervisningen.

Intervjuerna har visat att argumenten för att använda Internet i

SO-undervisningen är många. För det första är det flera lärare som anger att de använder Internet i sin SO-undervisning för att hänga med i utvecklingen. De menar att Internet idag är så utbrett och fått en signifikativ betydelse i vårt samhälle att det även måste komma in i skolan och undervisningen. Skolan får inte isolera sig från vad som händer i övriga samhället utan måste istället följa utvecklingen och använda sig av ny teknik som t.ex. Internet, som kan bidra till en kvalitetshöjning på undervisningen. För det andra anger lärarna möjligheterna till kommunikation och informationssökning som en anledning till att använda sig av Internet i undervisningen. Internet kan även ge möjligheter som läromedlen inte kan bidra med. Lärarna anger möjligheterna att få tag i aktuellt material samt att det finns många personligt präglade sidor på Internet. Det går alltså att säga att dessa lärare väljer att använda Internet i undervisningen, eftersom det fungerar som ett komplement till de ordinarie läromedlen. I dagens debatt hörs ofta att Internet skulle kunna komma att ersätta de ordinarie

läromedlen. Ingen av de lärare jag har intervjuat har varit inne på denna linje och personligen tycker jag att det vore mycket beklagligt om man skulle ersätta de ordinarie läromedlen genom att använda Internet. Det finns flera anledningar till att en sådan utveckling inte är önskvärd. För det första är läromedlen anpassade för att vara på samma nivå som eleverna