Effektivare projektrelationer byggherre

(1)

2005:03

T E K N I S K R A P P O R T

-entreprenör - installatör

Förstudie

Lennart Apleberger

Peder Dahlöf

Gillis Edholm

Luleå tekniska universitet Teknisk rapport

Institutionen för Samhällsbyggnad Avdelningen för Produktionsledning

(2)

FÖRORD

Denna förstudie har genomförts på initiativ av NCC Construction Sverige AB med avsikt att skapa en grund för ett kommande forskningsprojekt vilket syftar till att analysera, utveckla och förändra roller och arbetssätt mellan byggherre – entreprenör – installatör. Arbetet har utförts vid Avdelningen för produktions-ledning, Luleå tekniska universitet och inom ramen för CIFC (Center for Indust-rialized and Flexible Construction) vid Luleå tekniska universitet. Studien har finansierats av SBUF genom en beviljad ansökan rubricerad ”Industrialisering genom en mer integrerad bygg- och installationsprocess” samt av NCC.

I arbetet med förstudien har även Stefan Sandesten, Byggherreforum och LTU medverkat.

Vi vill framföra ett stort tack till de femton företag som välvilligt ställt upp och besvarat enkäten och även på annat sätt delgivit information om sina respektive projekt.

Luleå december 2004

(3)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Bakgrund ... 1

2. Mål och syfte med förstudien - Avgränsningar... 3

3. Marknad och aktörer inom installationsområdet... 4

4. Problembeskrivning... 6

5. Förstudiens uppläggning och genomförande ... 9

6. Resultat ... 10

7. Analys av enkätsvaren... 12

8. Slutsatser... 15

(4)

Effektivare projektrelationer byggherre – entreprenör – installatör Förstudie

1. Bakgrund

Byggsektorn är med sina cirka 200.000 anställda en av de största industrigrenar-na i Sverige. Till detta kommer sannolikt omkring 300.000 anställda inom anindustrigrenar-nan tillverkningsindustri och tjänstesektor som är sysselsatta med byggrelaterad verksamhet. Bygg- och fastighetssektorn har med sin storlek och sin verksamhet en stark inverkan på såväl tillväxt som på hållbar utveckling i vårt samhälle. Byggandet och byggprocesserna har dock inte utvecklats i samma omfattning och på det sätt som skett inom annan industriell verksamhet. Detta har fått till följd både bristande effektivitet, ej tillräcklig kvalitet och höga kostnader vilket tydligt har framförts i bland annat Byggkommissionens betänkande ”Skärpning gubbar” (SOU 2002:115).Ett stort problem som påtalas är att processen är frag-mentiserad med en stor mängd olika aktörer vilka ofta får medverka tillsammans med andra i nya konstellationer. Det är oftast i gränssnitten mellan olika aktörer som problemen uppstår. Vidare påtalas att ett annat stort problem är oförmågan att använda befintlig kunskap.

En inriktning i byggandet mot större kundorientering, bättre effektivitet och ökat beaktande av livscykelperspektivet är nödvändig. För att uppnå detta behöver byggprocessen utvecklas och förändras. En ökad industrialisering av processen och en minskad hantverksmässig inriktning skapar möjligheter för en sådan ut-veckling. Detta medför även en nödvändig processorientering i industriell me-ning. Ny teknologi främst IT ger också nya förutsättningar och möjligheter samtidigt som detta ställer krav på annan och mer omfattande kunskap och kompetens. En utveckling mot en ökad industrialisering förväntas bland annat leda till bättre kvalitet genom att en större del av tillverkningen sker under kon-trollerbara förhållanden, spillet på byggplatsen minskar, byggtiden kan förkortas genom fler parallella processer, fler aktörer och därmed kompetenser kan delta tidigare i processen. Kundvärdet kan därigenom antas bli större och kostnaderna torde kunna reduceras märkbart.

En industrialiserad byggprocess handlar inte enbart om prefabricering utan in-nehåller flera olika komponenter:

(5)

- ritningar och planer ersättes med databaser

- byggplatsen blir i större utsträckning en montageplats där förtillverkade komponenter används i ökad omfattning. Det manuella arbetet ersätts med ett mer mekaniserat.

- leverantörerna och underentreprenörerna kommer att i större utsträckning bli partners som levererar olika komponenter och färdiga lösningar ”just in time” i stället för enbart material till byggarbetsplatsen

Ett område där behovet av utveckling och förändring är särskilt stort är installa-tionsområdet och samspelet mellan installation och bygg. Installationernas om-fattning och komplexitet har stadigt ökat under de senaste årtiondena och en fortsatt ökad efterfrågan på teknologi i våra byggnader kan förutses. Idag är det inte ovanligt att installationerna svarar för 30-50 % av byggkostnaden i ett hus-byggnadsprojekt. Samtidigt är det installationerna som i högsta grad styr funk-tionaliteten i byggnaden. De problem som uppstår i en byggnad funktionsmäs-sigt är ofta att hänföra till installationerna. Samtidigt kan en ökad kundefterfrå-gan noteras avseende långsiktigare relationer gällande installationsområdet som säkerställer funktion och innefattar även drift och underhåll. Många av installa-törerna strävar även efter direktkontakt med slutkunden.

Av genomförda studier såsom Byggkostnadsdelegationens betänkande ”Från byggsekt till byggsektor” (SOU 2000:44) samt Byggkommissionens betänkande ”Skärpning gubbar” (SOU 2002:115) framgår även att kostnadsutvecklingen inom installationsområdet varit snabbare än inom de flesta andra områden under senaste tioårsperioden. Detta gäller särskilt materialpriserna.

Trots dessa förhållanden har inte genomförandeformer och samverkansformer mellan installatör – byggentreprenör - byggherre utvecklats i någon nämnvärd omfattning utan fortfarande upphandlas installationsentreprenaderna oftast som traditionella underentreprenader baserat i huvudsak enbart på lägsta pris.

Ett antagande utifrån ovanstående är således att samverkansformerna och där-med avtalsformerna mellan byggherre, byggentreprenör, installatör och materi-alleverantörer behöver förändras och utvecklas med fokus på ökat värde för slutkund, ökad effektivitet i värdekedjan och att bättre säkerställa avsedd funk-tionalitet genom att bättre utnyttja den samlade kompetensen. Detta bör ske med utgångspunkt i att tillämpa mer industriella metoder och i större omfattning ut-nyttja informationsteknologins möjligheter. Vid sidan om en större komponent-inriktning och modularisering för att uppnå en ökad industrialisering är nya for-mer att hantera informationsutbytet liksom frågor rörande logistik och leveran-ser av avgörande betydelse. Av stor vikt är i detta sammanhang även förmåga och förutsättningar att formulera, hantera och uppfylla kunders krav och för-väntningar av byggherre, entreprenör respektive installatör.

(6)

2. Mål och syfte med förstudien - Avgränsningar

Denna förstudie syftar till att kunna ge indikationer om svaren på följande fråge-ställningar

- Vilka genomförandeformer är de i dag vanligen förkommande för installa-tionsentreprenader? Har några förändringar skett av dessa med hänsyn till in-stallationernas ökande betydelse?

- Utifrån vilka kriterier upphandlas installationer och material? Är dessa till-räckligt tydligt och entydigt formulerade?

- Hur hanteras kundkrav i installationsprocessen och hur verifieras att dessa uppfylls?

- Hur bidrar installationsentreprenören kompetensmässigt till att avsedd slut-funktion uppnås?

Målet är att skapa underlag för att kunna utarbeta projektbeskrivning för fortsat-ta studier inom ämnesområdet i form av ett fortsatt huvudprojekt.

Förstudien har avgränsats till att omfatta ett begränsat antal utvalda frågeställ-ningar och utifrån dessa få indikationer för inriktning på ett kommande huvud-projekt. Geografiskt har

studien begränsats till Stockholms- och Göteborgsmarknaden men innefattar både bostäder och olika typer av lokaler.

(7)

3. Marknad och aktörer inom installationsområdet

Installationsområdet innefattar ett antal olika segment vanligen uppdelade i värme/sanitet, ventilation, kyla, styr och regler, el, tele respektive hiss. Dessa områden kräver olika kompetenser och kunskaper och även olika behörigheter. De företag som verkar på installationsmarknaden inom byggområdet är normalt inriktade på ett eller några av dessa områden. Installationsområdet kännetecknas därför av att ett stort antal specialkompetenser behöver samverka för att kunna uppnå avsett slutresultat. De olika delsystemen blir även alltmer komplexa och integrerade i varandra.

Den totala installationsmarknaden i Sverige kan uppskattas till närmare 60 mil-jarder kronor och denna fördelar sig med cirka en fjärdedel på värme och sanitet, drygt hälften på el/tele och knappt en fjärdedel på ventilation, kyla och

styr/regler. På den svenska installationsmarknaden verkar ett fåtal stora rikstäck-ande installationsföretag. Dessa täcker de flesta av de olika installationssegmen-ten. Dessutom verkar ett mycket stort antal små lokala, specialiserade företag. Dessa är normalt verksamma inom endast något av de olika installationssegmen-ten. Den förra kategorin domineras av YIT och Bravida samt NVS, som är hel-täckande inom värme och sanitet och Emil Lundgren inom el- och teleområdet. Installationsentreprenörsledet är således alltjämnt ett oenhetligt aktörsled. Vis-serligen har de stora installationsföretagen blivit ännu mera marknadsdomine-rande men huvuddelen av alla underentreprenadföretag är trots allt medelstora och små lokalt arbetande företag. Enligt Ouchterlony (2003) har flera av de stora installationsförtagen arbetat kraftfullt med att se över sina kostnader varvid det visat sig att den stora rationaliseringspotentialen finns i det fysiska materialflö-det och i materialflö-det administrativa informationsflömaterialflö-det.

Försörjningskedjan på installationsområdet kan beskrivas med följande samband

Grossist--- Installatör --- Entreprenör --- Beställare/ ---Brukare/ Byggherre Förvaltare

En viktig aktörsgrupp inom installationsområdet är grossisterna. Dessa har alltid haft en stark ställning i försörjningskedjan. Detta led har sin bakgrund i att kun-na tillgodose det behov av material som enskilda rörmokare och elektriker har och erbjuda en enkel och rationell hantering för dem. Grossisternas roll har pas-sat såväl tillverkare som hantverkare väl. Eftersom installatörerna är lokalt verk-samma finns ett stort behov stöd och service i materialförsörjningen. Grossister-nas sortiment och kompletterande tjänster har utvecklats avsevärt under de se-naste årtiondena och de har idag en stor påverkan på materialval, informations-flöde, prisbildning och utveckling.

(8)

Installationsföretagen agerar oftast som underentreprenörer till byggföretagen. Deras anbud innefattar då både arbete och material. Den övervägande delen av installationsmaterialet köps av installationsföretagen från grossistledet. I detta led fungerar konkurrensen otillfredsställande och en flora av olika rabattsystem förekommer. Detta medför att konkurrensen mellan olika underentreprenörer i första hand sker genom att man i huvudsak konkurrerar med timpriset för utfört arbete. I och med att många av installationsföretagen är mycket små med be-gränsad kalkylkapacitet överlämnas ofta kalkylarbetet med materialdelen till grossisten och denne utsätts då inte för priskonkurrens. Eftersom installatörerna ofta arbetar som underentreprenörer till byggföretagen påverkas de också av hur byggföretagen agerar som köpare av installationstjänster. Det är till exempel en-dast ett fåtal byggföretag som har egen fackkompetens som köpare av installa-tioner.

(9)

4. Problembeskrivning

Bristerna i många byggprojekt är ofta hänförliga till installationerna. Det kan gälla kvalitetsproblem i utförandet samt funktionella problem avseende fukt och mögel, värmekomfort och ventilation samt att anläggningarna i många fall ej levererar den energieffektivitet som projekterats och avtalats. Brister i konstruk-tion, utförande och samordning med övriga byggdelar innebär i många fall både sämre drift och väsentligt högre driftkostnader (inkl. energiförbrukning) under i princip installationernas återstående livslängd. Därmed kan de mål för energi-förbrukning äventyras som företag och samhälle angett. För en byggnads funk-tion och prestanda i ett livscykelperspektiv är det således installafunk-tionsdelarna som vanligtvis har den största betydelsen.

Installationerna står som tidigare nämnts för en allt större del av byggkostnader-na och idag är det inte ovanligt att dessa svarar för 30-50 % av produktionskost-naden i ett husbyggnadsprojekt. Installationernas omfattning och komplexitet har stadigt ökat under de senaste årtiondena och en fortsatt ökad efterfrågan på teknologi i våra byggnader kan förutses. Av Byggkostnadsdelegationens rapport (SOU 2000:44) framgår även att kostnadsutvecklingen inom detta område un-der den senaste 10-årsperioden varit snabbare än inom de flesta andra områden särskilt vad gäller materialpriserna. Vid installationsentreprenader är kostnads-fördelningen mellan ingående material och arbete schablonmässigt 70/30 (varie-rar dock mellan delbranscherna) varför prisbildningen för installationsmaterial är av särskilt intresse i detta sammanhang. En tidigare studie ”VVS-företaget i byggprocessen” (1994) genomförd vid Chalmers visar även på problem med störningar på byggplatsen mellan bygg och installation med extra kostnader som följd. Det anges att störningskostnader mellan 5 och 10 procent av entreprenad-summan inte är ovanliga.

En industrialisering av byggprocessen där marknad och kund står i fokus medför behov av att kunna beskriva och analysera byggprocessen på liknande sätt som görs i annan industri. Där används ofta begreppet värdekedjor. Det enskilda byggprojektets värdekedja kan förenklat åskådliggöras i följande figur

Material/ Leverantör/ Entreprenör Beställare/ Brukare/

Grossist Installatör Byggherre Förvaltare

Fig. 1. Byggprojektets värdekedja.

En ökad industrialisering medför bland annat att varje led i värdekedjan måste kunna tillföra ett värde på effektivaste sätt och som kunden är beredd att betala

(10)

för. En sannolik konsekvens är att en större del av den direkta tillverkningen kommer att utföras där den med rådande förutsättningar kan ske på effektivaste sätt och därmed förskjutas bakåt i värdekedjan till leverantör/installatör och där även produktbestämningsdelen antas ingå. Entreprenörens roll utvecklas då mer mot att vara systemleverantör och tillhandahålla en färdig funktion. Detta inne-bär att etablerade roller och mönster kommer att förändras och därmed kraven på förmåga till ansvarstagande liksom på kompetensbehov i olika led.

I en sådan utveckling blir en avgörande frågeställning hur uttalade kundkrav förs vidare i värdekedjan och hur det sedan säkerställs att dessa uppfylls. Det är byggherren som tolkar och formulerar kundkraven varför dennes förmåga att göra detta på adekvat sätt är av stor betydelse.

Byggherrens krav kan struktureras - krav gällande funktion och prestanda - ansvar gentemot slutkund

- livscykelkostnader – driftekonomi

Detta kan gälla för de olika delar som ingår i en byggnad och vilka kan levereras av olika leverantörer eller för byggnaden som helhet. I varje led i värdekedjan behöver det finnas kompetens och förmåga att ta hand om/överföra byggherrens krav och sedan kunna följa upp och utvärdera det som levererats gentemot des-sa.

Ur installatörernas perspektiv är problemet ofta att man är beroende av olika komponent- och materialleverantörers specifikationer vid val av teknisk lösning. Dessutom saknas många gånger den systemkunskap och det incitament som krävs för att lämna mer långtgående garantier av funktion och prestanda. Mot den bakgrunden finns dessutom risk för att leverantörernas prissättning och grossisternas rabattsystem kan påverka valet av teknisk lösning. Även om LCA-kalkyler tillämpas sker det dock ännu endast på komponentnivå – sällan på sy-stemnivå. Utvecklingsinsatserna i installatörsbranschen sker i huvudsak hos komponentleverantörerna till skillnad från t ex bilbranschen där utvecklingsar-betet på systemnivå i huvudsak sker i samspel mellan beställaren och leverantö-ren av komponenter.

Genomförandeformer och samverkansformer mellan installatör – byggentrepre-nör – byggherre har inte utvecklats i någon nämnvärd omfattning utan fortfaran-de upphandlas installationsentreprenafortfaran-derna som traditionella unfortfaran-derentreprenafortfaran-der baserat i huvudsak på lägsta pris. Ur byggherrens perspektiv blir det mot denna bakgrund angeläget att ställa tydligare krav med utgångspunkt från funktion, uppföljning under byggskedet samt väsentligt längre garantitider där funktionali-teten kontinuerligt följs upp under drift och förvaltning. En garantitid på 2 år är för kort tid för att de tekniska installationerna ska kunna regleras in och trimmas för optimal funktion. Vidare behöver driftpersonalen utbildas inför överlämnan-det av anläggningen (vilket sällan sker).

(11)

Ansvarsfrågorna i ett byggprojekt styrs juridiskt genom den entreprenadform som projektet upphandlas på. Vanligtvis tillämpas antingen generalentreprenad utifrån AB 92 eller kommande AB 04 eller totalentreprenad utifrån ABT 94. Det förra fallet innebär att beställaren ansvarar för projekteringen och har därmed det systemmässiga funktionsansvaret. Entreprenören handlar i sin tur upp de oli-ka installatörerna vanligtvis även de på generalentreprenad. I detta fall är det således de tekniska lösningar som beställaren har formulerat som ligger till grund för utförandet. Ett mellanting är att beställaren använder så kallad sam-ordnad generalentreprenad vilket innebär att beställaren handlar upp installatö-rerna från sitt förfrågningsunderlag och sedan överför samordningsansvaret på byggentreprenören. I båda fallen har såväl byggentreprenör som installatörer att leverera de tekniska lösningar som beställaren har föreskrivit. En annan variant är att byggherren handlar upp byggentreprenör och installatörer var för sig och samordnar dessa själv. Då talar man om delad entreprenad.

Då totalentreprenad tillämpas upphandlar beställaren entreprenören på någon form av funktionsbeskrivning vanligen ett byggnadsprogram. Detta innebär att entreprenören svarar för projekteringen och därmed för de tekniska lösningarna. I detta fall upphandlar byggentreprenören vanligtvis de olika installatörerna ock-så på totalentreprenad och därmed får de ta ansvar för sin projektering och har därmed fullt funktionsansvar. Byggentreprenör och installatörer har därmed att leverera och verifiera den funktion som byggherren beställt. Totalentreprenaden ställer större krav på kompetens och ansvarstagande hos de olika parterna i pro-cessen.

Vid Chalmers har nyligen en studie genomförts gällande byggsektorns utveck-lingsbehov inom managementområdet. I studien Alte et al (2004) är tre av de fyra utvecklingsområden som prioriteras högst av alla kategorier av svarsperso-ner vilka är inom arkitektföretag, byggentreprenörer, byggherrar, byggkonsultfö-retag, installationsföretag och materialföretag

- förmåga och metoder att identifiera kundbehov

- rutiner och system för att slippa fel som visar sig under byggnadsverkets långa livslängd

- ekonomiska samverkansincitament för alla deltagande företag i byggprojekt Vår bedömning är att dessa är centrala även inom installationsområdet. De in-stallationsföretag som svarat i Chalmers-studien, även om det är ett fåtal, har dock gjort en avvikande prioritering jämfört med de övriga kategorierna. Dessa anger som de tre viktigaste

- former för samverkan mellan yrkesarbetare och tjänstemän i byggföretag - mer ändamålsenlig riskfördelning mellan företag som medverkar i byggprojekt - etik i affärsrelationer mellan företag och i medarbetarrelationer inom företag

(12)

5. Förstudiens uppläggning och genomförande Förstudien baseras på

- litteraturstudier

- tidigare företagsinterna undersökningar inom NCC gällande installationssek-torn

- egna erfarenheter hos projektgruppens medlemmar

- undersökning genom en enkät till ett antal nyss genomförda byggprojekt Förstudiens begränsade omfattning har medfört att en regelrätt enkätstudie inte har kunnat genomföras utan den förenklade form som redovisas nedan har valts. För att få svar på ett antal frågeställningar av intresse för förstudien och en upp-fattning om rådande situation inom delar av installationsområdet ställdes ett an-tal relevanta frågor samman i ett särskilt frågeformulär. Frågorna formulerades och prioriterades utifrån den erfarenhet och kunskap som finns i projektgruppen och med inriktning på de områden där behovet av förändring och utveckling be-döms som särskilt angeläget. Åtta olika projekt inom sju olika företag valdes ut och till dessa skickades frågeformuläret. Projekten kontaktades personligen och lämplig svarande med tillräcklig kunskap om projektet identifierades på detta sätt. Frågeformuläret skickades sedan till denna person hos respektive byggher-re, entreprenör och installatörer i de utvalda projekten. En avsikt var bland annat att därigenom försöka utröna vilken transparens som rådde i projekten. Viss mindre anpassning av frågeformuläret har skett beroende på om det har skickats till byggherre, entreprenör eller installatörer. Sammanlagt skickades 36 fråge-formulär ut. I slutet av svarsperioden gjordes också en påminnelse till de parter som inte svarat.

Frågeformuläret till byggherregruppen samt inbjudningsbrevet framgår av bila-ga 1.

Valet av projekt har skett inom det omfattande kontaktnät som projektgruppens medlemmar besitter och utifrån kriterierna

- projekten skulle ha en viss minsta storlek - de skulle vara nyss genomförda

- byggherrarna skulle vara professionella och utvecklingsinriktade - projekten skulle innefatta olika typer av lokaler och/eller bostäder - olika genomförandeformer skulle representeras

(13)

6. Resultat

Sammanlagt har femton svar erhållits från totalt åtta byggprojekt det vill säga samtliga tillfrågade. Deras fördelning mellan de olika kategorierna framgår av nedanstående sammanställning. Tre av projekten är från Stockholmsmarknaden och fem från Göteborgsmarknaden. I några fall har även muntlig uppföljning och komplettering skett av enkätsvaren. Generellt noteras att det har varit svårt att få in svar på enkäten. Dessutom har flera svarande inte besvarat alla frågor i frågeformuläret. För denna form av studier lämpar sig sannolikt intervjuformen bättre. Med den begränsade omfattning som denna förstudie har fann vi dock att det inte var möjligt med ett sådant upplägg.

Svarsfrekvensen är 42 %. Den är särskilt låg inom gruppen byggentreprenörer, endast 25 %. Svar har erhållits från en eller flera aktörer inom samtliga tillfråga-de projekt men i inget projekt har samtliga tre kategorier byggherre-entreprenör-installatör svarat. En intressant frågeställning är varför svarsfrekvensen inte är högre. Beror det på bristande intresse för denna typ av studier eller är det kultu-rellt betingat? Finns det andra orsaker?

En generell iakttagelse som gjorts i studien är att när ett projekt väl avslutats ”glöms det fort bort”. Vi uppfattar att de svarande ansett det både besvärligt och föga meningsfullt att gå tillbaks till ett redan avslutat projekt för att delge erfa-renheter. Den låga svarsfrekvensen och svårigheterna att få in svar indikerar att enkätformen sannolikt inte är en lämplig metod i en kommande huvudstudie.

Projekt Typ Entrepre-nad- Svar form B E I 1 Utbildningslokaler Total x x 2 Bostäder Delad x 3 Bostäder Delad x 4 Kontor Total x x 5 Bostäder Delad x x 6

Hotell, kontor,

buti-ker Total x x x

7 Vårdlokaler General x x x

8 Kontor Total x

SUMMA 4 2 9

Tabell 1. Fördelning av svar på enkäten.

(14)

Inom gruppen installatörer har svar erhållits från underentreprenörer inom såväl el/tele, värme/sanitet som ventilation. Svaren är såväl från installationsföretag som är stora, rikstäckande som från sådana som är lokala, specialiserade.

Erhållna svar på de frågor i enkäten som bedömts som mest centrala har gruppe-rats och sammanställts i bilaga 2 för att ge bättre förutsättningar tylikgöra de indikationer som är möjliga att utläsa. Det förkommer i några fall att den sva-rande inte svarat på en speciell fråga i enkäten. I sådana fall har de svar som er-hållits tagits med.

För att däremot få svar på sådana frågor i frågeformuläret som inte tagits med i sammanställningen måste man gå tillbaks till de erhållna svaren på enkäten.

(15)

7. Analys av enkätsvaren

Enligt redovisningen i tabell 1 ovan har enkäten besvarats av aktörer i åtta större byggprojekt i Stockholm och Göteborg. Tre av projekten avser bostäder, två kontor, ett vårdlokaler, ett utbildningslokaler samt ett projekt som är en bland-ning av hotell, kontor och butik. Byggherrar är som tidigare nämnts större, väl-renommerade företag med stor erfarenhet av byggprojekt.

Undersökningen är alltför begränsad för att det ska vara möjligt att dra hållbara slutsatser. Analysen av svaren kan dock bidra till att identifiera förhållanden som bör vara av intresse att följa upp och fördjupa i ett kommande forsknings-projekt.

Analysen av enkätsvaren har koncentrerats på följande huvudfrågor: - Formulering och hantering av kundkrav i projektet

- Hur tas kunskap och kompetens hos entreprenör och installatör till vara i projektet för att säkerställa ett bättre resultat

- I vilken grad har installatören påverkat process och slutresultat - På vilket sätt har industriella arbetsmetoder och arbetssätt

tilläm-pats och i vilken omfattning

- I vilken omfattning har ny teknologi, främst IT-stöd, utnyttjats Dessa huvudfrågor har inom projektgruppen bedömts som centrala för att kunna dra tillräckliga slutsatser om ett nuläge inom området.

7.1 Formulering och hantering av kundkrav

Tre byggherrar av fyra har utformat specifika projektmål som genomgående har omfattat funktionskrav, ekonomiska mål, byggtid, miljökrav och kvalitetskrav. Projektmålen har fastställts i programskedet och företagen uppger också att av-sikten är att de ska följas upp. En byggherre har upprättat en uppföljningsplan som styr mot byggherrens mål och krav före kontraktstecknandet.

Enligt enkätsvaren säger sig installatörerna ha blivit informerade om projektmå-len – vanligtvis av uppdragsgivaren byggentreprenören – i några fall av både entreprenör och byggherre.

Formen för information varierar. Det förekommer både skriftlig och gemensam muntlig information (kick off?). I något fall har installatören endast informerats om projektkraven löpande under byggets genomförande.

Funktionskraven har följts upp i anslutning till överlämnandeskedet i samtliga projekt. I det fall någon funktion utelämnats har det motiverats av t ex årstid (klimat).

Av svaren framgår att projektmålen och kundkraven lagts fast i ett tidigt skede varför installatören genom den valda entreprenadformen ej haft möjlighet att

(16)

påverka dessa. Därmed kan det finnas viss risk för målkonflikter under genom-förandeskedet. I en fortsatt studie är det av intresse att närmare belysa kvaliteten i målformuleringarna och vilken transparens som råder i informationen när må-len kommuniceras från beställare till utförare.

7.2 Hur tas kunskap/kompetens hos byggentreprenör och installatör till vara i projektet för att säkerställa ett bättre slutresultat?

Valet av genomförandeform visar en mycket splittrad bild. Totalentreprenad är något vanligare men även samordnad generalentreprenad och delad entreprenad förekommer i ungefär hälften av projekten.

Resultatet kan tolkas så att de förhållandevis kompetenta byggherrar det är fråga om i dessa projekt i första hand har valt entreprenadform med utgångspunkt från det specifika projektets förutsättningar och byggherrens målbild. Någon tydlig och genomgående ambition att via valet av entreprenadform tillföra projektet kompetens utöver vad som krävs i genomförandeskedet kan inte utläsas. Det in-trycket blir än tydligare i ledet byggentreprenör - installatör.

I undersökningen säger sig byggentreprenörerna och installatörerna ha goda er-farenheter av den entreprenadform som valts medan byggherrarna är mer kritis-ka. Genomgående har ersättningsformen med fast pris tillämpats. I ett projekt som ej upphandlats i konkurrens har ersättningsformen riktpris med incitament tillämpats.

Valet av totalentreprenad till fast pris innebär att kompetensen tillvaratas i den meningen att entreprenören eftersträvar att hitta den mest kostnadseffektiva lös-ningen som uppfyller beställarens krav. Det gäller både byggentreprenör och i nästa led underentreprenörer.

Av de sex enkätsvaren från byggherrar och entreprenörer framgår att i dessa har samtliga byggentreprenörer utom en upphandlats i konkurrens med totalentre-prenad. Av de nio installatörer som svarat på enkäten har sju besvarat frågan om underentreprenaden upphandlats i konkurrens. Av dessa uppger alla utom en att deras entreprenad upphandlats i konkurrens och att anbudsgivaren med lägst pris också fått jobbet. En installatör säger att arbetet inte upphandlats i konkurrens vilket kanske kan indikera någon form av mer långsiktig samverkan med bygg-entreprenören.

Graden av konkurrensutsättning kan tolkas så att byggentreprenören liksom byggherren i första hand går ut på marknaden för att hitta lägsta pris till en defi-nierad produkt eller tjänst och i andra hand (i bästa fall) för att hitta kompetens och etablera samverkan i syfte att på sikt effektivisera helheten i verksamheten och därmed kunna erbjuda en bättre produkt till ett lägre pris.

Endast i ett av projekten har särskilda garantiåtaganden ställts. Installatören uppger att dessa åtaganden inte har fördyrat projektet. Frågan om hur

(17)

garantiåta-gandet ska utvärderas har lämnats obesvarad. Åtagarantiåta-gandet är ej kopplat till någon form av incitament.

7.3 I vilken grad har installatören påverkat process och slutresultat? Installatörerna har inte påverkat utformningen av projektet i nämnvärd omfatt-ning. Endast ett exempel redovisas där en vvs-installatör påverkat beställaren att byta till en annan radiatormodell. Enkäten indikerar att installatörerna genomgå-ende har svarat för en ren genomförandeentreprenad där förutsättningarna utan dialog lagts fast i tidigare led – hos beställaren och/eller byggentreprenören. Självklart har underentreprenören kunnat påverka slutresultatet genom ett väl utfört arbete men inte genom val av teknisk lösning.

På frågan om byggherren styrt för mycket svarar två installatörer ja och sju nej. 7.4 På vilket sätt har industriella arbetsmetoder och arbetssätt tillämpats

och i vilken omfattning?

Samtliga som svarat på enkäten med ett undantag anger att det förekommit pre-fabricerade volymelement och byggnadsdelar. Frågan är dock något diffus men som exempel anges att stomdelar, väggar, badrum, trappor och undercentraler har använts helt eller delvis. I ett projekt har en referensbyggnad använts i ram-beskrivningen för projektet. En tolkning är att förekomsten av prefab begränsats till element och delar som sedan länge är allmänt förkommande. Ingen av de svarande har rapporterat nyttjande av ”nyutvecklad” prefab

7.5 I Vilken omfattning har ny teknologi utnyttjats, främst IT-stöd? Ingen av de fyra beställare som svarat på enkäten har utnyttjat 3D-CAD i sitt projekt. Däremot har byggentreprenörerna – två av tre – utnyttjat den tekniken liksom en tredjedel av installatörerna. Med tanke på att enkäten ställts till etable-rade aktörer och avser förhållandevis stora projekt indikerar svaren att det åter-står en del innan 3D-CAD blir allmänt tillgängligt i branschen.

Av de femton företag som svarat uppger nästan hälften att de har nyttjat en gemensam projektdatabas. Detta innefattar två tredjedelar av beställarna och in-stallatörerna samt alla byggentreprenörer. De som nyttjat en gemensam projekt-databas understryker i sina kommentarer fördelarna i form av att alltid ha till-gång till aktuella och uppdaterade handlingar, bättre samordning i projekterings-skedet, enklare kommunikation vilket sparar tid samt betydligt mindre pappers-hantering och kopiering.

I det fall gemensamt IT-stöd tillämpats i projektet har med ett undantag samtliga parter också deltagit och utnyttjat stödet.

(18)

8. Slutsatser

Som tidigare nämnts är syftet med denna förstudie endast att bidra till att kunna identifiera förhållanden och problem som bör bli föremål för fördjupade veten-skapliga studier. Resultatet av enkäten bekräftar enligt vår mening väl kända förhållanden ur installatörens perspektiv. Denne har upphandlats i konkurrens där priset varit avgörande för val av entreprenör. Installatören har som regel inte påverkat projektörens och byggherrens val av material, system, teknik, tidplan etc. utan utför endast vad som föreskrivits i handlingarna. När arbetet är slutfört genomförs vanligtvis en viss funktionskontroll. Därefter lämnar installatören projektet i vissa fall till och med utan att ha utbildat den driftpersonal som däref-ter ska ta över. Detta är den traditionella rollen för installatören och den är tydli-gen fortsatt densamma trots att installationernas omfattning och komplexitet ökat betydligt under senare år.

Installationerna svarar för en allt större del av investeringskostnaden i byggske-det och den helt dominerande kostnadsandelen i driftskebyggske-det i form av mediaför-brukning, underhåll, tillsyn och skötsel. Materialkostnaderna för installationer ökar dessutom betydligt mer än byggkostnaderna i övrigt. Installationerna är normalt de delar i en byggnad som har störst betydelse för att avsedd funktion uppnås. Mot den bakgrunden är det enligt vår mening angeläget att i större ut-sträckning ta till vara installatörens kunskap, erfarenheter och kompetens. Den installationstekniska kompetensen behöver stärkas även på köparsidan dvs. hos byggherrar och byggentreprenörer för att på ett bättre sätt kunna formulera krav, handla upp samt följa upp.

Installatören bör få en utvidgad och viktigare roll i byggprocessen. För att kunna påverka olika vägval och samordningen av genomförandet bör installatören komma in redan i projektets planeringsskede. Att det som regel inte sker beror förmodligen på byggprocessens utformning och det traditionella sättet att upp-handla byggprojekt. En närmare studie bör kunna belysa dessa frågor. Syftet bör vara att tillskapa en byggprocess och förutsättningar för upphandling som stimu-lerar installatörens möjligheter och vilja till påverkan, kompetensutveckling och kostnadspress. Fortsatt forskning behöver också inriktas på vilka effekter det ger att installationsdelarna idag är av allt komplexare art och mycket mer omfattan-de än förut men fortfaranomfattan-de utförs av mindre entreprenörer med oftast oföränd-rad kompetens och inom en existerande kultur att driva projekt. Ytterligare be-höver en fortsatt studie inriktas på om rådande kultur, struktur och kompetens tillåter att förändringar i beteende och i tekniskt utförande kan ske. Vilka krafter och faktorer kan stödja respektive hindra förändringar?

Många installatörsföretag är små eller medelstora med mycket begränsade ut-vecklingsresurser. Om upphandlingen endast fokuseras på lägsta pris innebär det risker för målkonflikter och sämre helhetslösningar särskilt som

(19)

beställarkompe-tensen hos både byggherre och byggentreprenör vanligtvis är bristfällig. Avsak-naden av egna utvecklingsresurser och en svag beställarroll innebär också att utvecklingen av nya material och system överlämnas till materialleverantörerna med bristande kompetens i värdekedjan köpare/leverantör som följd. Det är i första hand byggherrarna som genom val av genomförandeform och samver-kansform kan skapa incitament till utveckling och förändring.

Vår begränsade studie visar sammanfattningsvis att inom installationsområdet arbetar man fortfarande i stor utsträckning som man alltid gjort. Även Chalmers-studien Alte et al (2004) indikerar tydligt ett behov av förändringar inom det viktiga installationsområdet.

(20)

9. Referenser

Alte, J., Bröchner, J. och Josephson, P-E. (2004). ”Byggsektorns utvecklings-behov inom ma-

nagementområdet”. Centrum för management i byggsektorn, Chalmers tekniska

högskola, Göteborg.

Andersson, N. och Borgbrant, J. (1998). ”Byggforskning – processer och veten-skaplighet.”

Forskningsrapport 1998:11, Inst. För Väg- och vattenbyggnad, Luleå tekniska universitet, Luleå.

Boverkets Byggkostnadsforum (2004). ”Byggprocess med garantiförvaltning”. Lindfors, C. (2003). “Process oriented information management in construc-tion”, Doctoral

Thesis, Royal Institute of Technology, Stockholm.

Miljövårdsberedningens dialog Bygga/Bo (2000). “Tänk nytt, tänk hållbart – att bygga och

förvalta för framtiden”.

NCC (2001). ”Installationsprojektet”. Företagsintern rapport.

Olsson, F. (2000). ”Supply Chain Management in the Construction Industry”. Lic.uppsats,

Lunds Tekniska Högskola, Lund,

Olsson, R. (1998). “Koordinering av specialister i byggprojektmiljö”. Lic.uppsats 1998:32,

Luleå tekniska universitet, Luleå.

Ouchterlony, J. (2003). ”Channel Leadership in the Swedish Installation Indu-stry”. Intern

Publication, Linköpings Universitet, Linköping.

SOU 2000:44 (2000). Byggkostnadsdelegationens betänkande: “Från byggsekt till

byggsektor”.

(21)

Bilaga 1

Enkät

(22)

Enkät ”Genomförande- och arbetsformer i installationsprojekt”.

Du har tidigare blivit kontaktad per telefon angående en enkät inom ramen för en förstudie i ett planerat forskningsprojekt ”Industrialisering genom en mer integrerad bygg- och installa-tionsprocess”. Studien utföres genom Luleå tekniska universitet, avd. för Produktionsledning. NCC har tagit initiativ till studien och SBUF har beviljat bidrag till denna. Forskningsprojek-tet syftar till att kartlägga rådande genomförande- och samverkansformer inom installations-området i byggprojekten och föreslå förändringar för att åstadkomma en mer kund- och funk-tionsorienterad process med större effektivitet.

För att kartlägga rådande genomförande- och arbetsformer inom installationsområdet har bifogad enkät utarbetats och vilken vi önskar besvarad. Kartläggningen sker i ett tiotal projekt av tillräcklig storlek och komplexitet och enkäten skickas till både byggherre, entreprenör och installatör i dessa projekt.

Vi har utformat enkäten mycket kortfattad och hoppas att det skall gå snabbt att besvara den. Ditt svar som är mycket viktigt för vår studie önskar vi senast 2004-08-20 i första hand per mail till ann-christine.lundin@ncc.se alternativt per post till

Ann-Christine Lundin NCC Teknik

405 14 Göteborg

Ditt svar kommer att behandlas konfidentiellt.

Om du har några frågor är du välkommen att höra av dig till någon av följande kontaktperso-ner vilka svarar för projektet

Lennart Apleberger, LTU tel 0705-584244

Peder Dahlöf, NCC Teknik tel 0706-301785, 031-7715074 Gillis Edholm, Svenska Bostäder tel 0707-462564

(23)

GENOMFÖRANDE- OCH ARBETSFORMER I INSTALLATIONSPROJEKT 1. Bakgrundsdata Projektbenämning: Kommun: Adress: Antal lgh/lok: Produktionskostn ca Mkr Byggherre: Kontaktperson: Tel:

Projektering i egen regi? Ja Nej

Anlitade konsulter Ark för projektering? VVS Vent El Byggentreprenör: Kontaktperson: Tel: VVS-entreprenör: Kontaktperson: Tel: Vent-entreprenör: Kontaktperson: Tel: Elentreprenör: Kontaktperson: Tel:

(24)

2. Kundkrav och funktioner

a) Har specifika projektmål/-krav formulerats, Ja Nej kommunicerats och dokumenterats?

b) Om ja, i vilket processkede fastställdes projektmålen?

c) Hur har de utformats?

- Funktionskrav? Ja Nej - Ekonomiska mål? Ja Nej - Byggtid? Ja Nej - Miljökrav? Ja Nej - Kvalitetskrav? Ja Nej d) Övriga mål? Kommentar:

e) Fanns/finns avsikt att följa upp målen efter färdigställande? Ja Nej

f) Upprättades någon uppföljningsplan som styr mot bygg- Ja Nej herrens mål och krav före kontraktsteckning?

3. Val av entreprenadform, typ av förfrågan, ersättningsform och garantiåtaganden

a) Har projektet upphandlats i konkurrens? Ja Nej

b) Tillämpades LOU? Ja Nej

c) Vilken entreprenadform valdes? - Delad

- Samordnad general

- Total

- Annat; t ex partnering

d) Finns tidigare och god erfarenheter av entreprenadformen? Ja Nej

e) När i processen gjordes valet?

f) Hur utformades förfrågan? I huvudsak: - Ramhandling

- Färdig handling

(25)

g) Fanns kriterier för utvärdering preciserade vid Ja Nej kontraktsteckning?

h) Vilken ersättningsform tillämpades? - Löpande räkning

- Fast pris

- Riktkostnad med incitament

i) Har underentreprenörer upphandlats i konkurrens? Ja Nej

j) Om ja – valdes lägsta anbudspris? Ja Nej

k) Om nej – av vilken anledning?

l) Ställdes krav på särskilda garantiåtaganden utöver 2 år? Ja Nej

m) Om ja - varför?

n) Om ja – har dessa krav fördyrat projektet? Ja Nej

o) Kommentar:

p) Om ja – är dessa särskilda krav kopplade till incitament Ja Nej i avtal eller annan ekonomisk modell?

q) Om ja – hur skall de särskilda garantiåtagandena utvärderas?

4. Förekomst av industriella former för inköp eller industriella metoder

a) I vilken grad har typritningar, standardlösningar/ -koncept eller referenshus utnyttjats i projektet?

b) Förekommer prefabricerade volymelement eller byggnadsdelar? Ja Nej

c) Om ja – kommentar:

d) Förekommer prefabricerade tekniska system – helt eller delvis? Ja Nej

(26)

f) Hur har inköpsprocessen utformats med hänsyn till ovanstående?

5. I vad mån har byggherren styrt valet av system och komponenter?

a) Har byggherren föreskrivit vissa system eller komponenter

i handlingarna? Ja Nej

b) Vad har de huvudsakliga skälen varit för dessa val? - Ekonomiska - Förvaltningsmässiga - Miljömässiga - Kvalitet - Långsiktig hållbarhet - Estetiska - Brukarpreferenser

c) Finns en egen ”standard” (materialstyrning) för system

och komponenter som används regelmässigt ? Ja Nej

d) När i processen gjordes komponent- och systemval?

6. Ändringar i program - genomförandeskede

a) Vilka förändringar av projektet (viktiga för Dig!) har gjorts under processen program - genomförande?

Vad?

b) Vem tog initiativet? - Byggherren

- Byggentreprenören - Installatör - Slutkund bostäder - Slutkund lokaler c) Varför? - Ekonomi - Funktion - Förvaltning - Estetik

(27)

7. Överlämnandeskedet

a) Har funktionstester genomförts i anslutning till

överlämnande? Ja Nej

b) Om ja - har någon funktion uteslutits?

c) Varför?

d) Finns projektspecifikt utbildningsprogram för driftspersonalen? Ja Nej

e) Om Du skulle genomföra ett likadant projekt på vilka punkter ser Du då en påtaglig förbättringspotential?

f) Har driftsinstruktioner upprättats och överlämnats? Ja Nej

g) Om ja – är överlämnade driftsinstruktioner tillfyllest? Ja Nej

h) Hur sker uppföljning mot slutkund? - Enkät - Intervjuer - Felanmälningar

i) Har detta projekt gett ett uttalat ökat mervärde för slutkund? Ja Nej

j) Om ja - varför?

8. IT i samarbetet

a) Har 3D CAD utnyttjats? Ja Nej

b) Har gemensam projektdatabas nyttjats?

(t ex för administration) Ja Nej

c) Om ja – har alla parter i projektet deltagit? Ja Nej

d) Om ja – har IT-stödet fungerat som avsett? Ja Nej

(28)

9. Projektorganisation och ledarskap

Insamling av data sker via intervjuer med respektive kontaktperson.

10. Övriga synpunkter

Enkäten inskickas i första hand via mail till ann-christine.lundin@ncc.se eller fax 031-151188 eller via post till Ann-Christine Lundin, NCC Teknik, 405 14 Göteborg.

Tack för din medverkan!

Uppgifterna lämnade av:

Företag: Namn:

(29)

Projektnamn: SBUF – 11193

Bilaga 2

(30)

Har specifika projektmål/-krav formulerats respektive informerats? 4 9 0 2 4 6 8 10 B y ggherre Form ulerat Bygg ent r . Ins tall a tör. Inform erats Ja Nej Fig 1 Har projektet upphandlats i konkurrens?

3 1 7 1 1 1 0 1 2 3 4 5 6 7 8

Byggherre Byggentr. Installatör

Ja Nej

(31)

Tillämpades LOU? 1 4 1 6 0 1 2 3 4 5 6 7

Ja Nej

Fig 3

Vilken entreprenadform valdes?

2 2 1 1 5 1 1 0 1 2 3 4 5 6

2

Delad entrep. Samordnad general entrep.

Total entrep. Övrigt

(32)

Finns det tidigare och god erfarenhet av den valda entreprenadformen? 2 1 8 2 0 2 4 6 8 10

Ja Nej

Fig 5

Vilken ersättningsform tillämpades?

2 2 9 2 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Löpande räkning Fast pris

Riktkostnad

(33)

Har underentreprenörer upphandlats i konkurrens? 4 1 6 1 1 0 1 2 3 4 5 6 7

Byggherre Byggentrep. Installatör

Ja Nej

Fig 7

Om ja, valdes lägsta anbud?

4 1 6 1 0 1 2 3 4 5 6 7

Ja Nej

(34)

Ställdes krav på särskilda garantiåtaganden? 2 2 2 8 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Ja Nej

Fig 9

Förekommer prefabricerade volymelement eller byggnadsdelar?

3 1 6 1 1 2 0 1 2 3 4 5 6 7

Ja Nej

(35)

Förekommer prefabricerade tekniska system – helt eller delvis? 1 4 3 2 4 0 1 2 3 4 5 6 7

Ja Nej

Fig 11

Har byggherren föreskrivit vissa system eller komponenter i handlingarna?

2 1 8 1 1 1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Ja Nej

(36)

Finns en egen ”standard” (materialstyrning) för system och komponenter som används regelmässigt? 1 7 1 1 2 0 2 4 6 8

Ja Nej

Fig 13

Vem tog initiativet till ändringar i program – genomförandeskede?

2 2 2 2 1 2 1 1 5 0 1 2 3 4 5 6

Byggherre svar Byggnadsentr. Svar Installatör svar

(37)

Varför genomfördes förändringarna? 1 3 1 1 1 4 5 1 1 0 1 2 3 4 5 6

Ekonomi Funktion Förvaltning Estetiskt

Fig 15

Har funktionstester genomförts i anslutning till överlämnandet?

3 2 9 1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Ja Nej

(38)

Finns projektspecifikt utbildningsprogram för driftpersonalen? 3 6 1 2 2 0 1 2 3 4 5 6 7

Byggherre Byggentr. Installatör Ja Nej

Fig 17

Har 3D-CAD utnyttjats?

1 1 2 3 1 6 0 1 2 3 4 5 6 7

Ja Nej

(39)

Har en gemensam projektdatabas nyttjats? 4 2 5 3 0 1 2 3 4 5 6

Ja Nej

Fig 19

Om ja, har alla parter i projektet deltagit?

2 1 4 1 1 1 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5

Beställare Byggentr. Installatör

Ja Nej

(40)

Om ja, har IT stödet fungerat som avsett? 1 2 4 1 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5

Ja Nej