Trafiksäkrare gång- och cykelvägar till skolan: En fallstudie på Tenhultsskolan i Jönköpings kommun

(1)

Postadress: Besöksadress: Telefon:

Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx)

551 11 Jönköping

Trafiksäkrare gång- och cykelvägar till skolan:

En fallstudie på Tenhultsskolan i Jönköpings

kommun

Safer pedestrian walkways and bicycle paths to school: A

case study at Tenhultsskolan in Jönköping municipality

Anna-Bella Arnsmar

Lisa Simonsson

EXAMENSARBETE

2020

(2)

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom Byggnadsteknik. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Examinator: Amjad Al-Musaed

Handledare: Nina Andersson Omfattning: 15 hp

(3)

Abstract

Abstract

Purpose: Today, some of the pedestrian walkways and bicycle paths to school are not

perceived as safe enough, which results in that many parents drive their children to school by car. To change that, measures should be applied. The purpose of this thesis is to identify physical and behavioral measures which can improve the safety on the pedestrian walkways and bicycle paths and to get more students to walk and bike in the municipality.

Method: To answer the research questions, several different methods will be used to

optimize the result. The methods will mainly be qualitative, but also partly quantitative. Firstly, a literature study is conducted to get a better understanding of the subject. Thereafter, qualitative interviews are conducted with relevant participants. A smaller inventory and observation in the area around Tenhultsskolan are also implemented. Furthermore, a survey is sent out to the parents of the children at the school.

Findings: Pedestrian walkways and bicycle paths to Tenhultsskolan are not safe

enough. This is mainly due to car traffic. For instance, in the survey, the parents mentioned that there are no crosswalks or passages. The car parking along the walkways is also a problem according to the parents and the deputy principal Cecilia Larsson. Measures such as reducing car traffic around the school and ensuring that the speeds are lowered are required for children to walk or bike to school in a safe way. To increase walking and biking, behavioral measures must be applied. It is important to mention that physical activity gives positive health effects.

Implications: The case study shows that the parents’ current perception of the roads to

school in terms of safety has not changed compared with the survey made by Trafikverket in 2018. To increase safety for children in traffic, it is recommended that car-free zones with a designated space to pick up and leave children a few meters away from school are arranged. Other recommendations are that the pedestrian walkways and bicycle paths are separated from the road and reflective posts and clear signs are placed at crosswalks and passages for safer crossing. Parents must apply behavioral measures to prevent that they continue to drive their children to school. Measures that could be applied are competitions that encourage walking and biking, car-free weeks, walking or biking school buses where an adult accompanies the children to school, etc.

Limitations: The survey has only been conducted during the spring term, which does

not give a clear picture of the remaining time of the year. The case study that has been done at Tenhultsskolan can be limited when it comes to generalizing the result since all conditions can be different depending on what school it is. By conducting more interviews, credibility could be increased.

Keywords: Traffic safety at the school, safe pedestrian walkways and bicycle paths,

(4)

Sammanfattning

Sammanfattning

Syfte: Idag upplevs det att vissa gång- och cykelvägar till skolan inte är tillräckligt trafiksäkra, vilket resulterar i att många föräldrar väljer att skjutsa sina barn till skolan istället. Det medför att antalet barn som går och cyklar till skolan minskar. För att ändra på det här bör åtgärder tillämpas. Målet med det här arbetet är att identifiera fysiska och beteendepåverkande åtgärder som kan förbättra trafiksäkerheten på gång- och cykelvägarna till skolan och för att få fler elever att gå och cykla i kommunen.

Metod: För att besvara frågeställningarna i rapporten kommer flera olika metoder att tillämpas för att optimera resultatet. Metoderna kommer till största del vara kvalitativa och delvis kvantitativa. Det genomförs en litteraturstudie för att få en bättre förståelse kring det valda ämnet. Därefter genomförs kvalitativa intervjuer med relevanta personer. Sedan utförs observationer och en mindre inventering kring Tenhultsskolan. En enkätundersökning skickas även ut till föräldrarna till barnen på skolan.

Resultat: Gång- och cykelvägarna till Tenhultsskolan anses inte vara tillräckligt trafiksäkra. Detta beror främst på biltrafiken. I enkätundersökningen uppger föräldrarna bland annat att det saknas övergångsställen och passager. Att bilar parkerar längs med gångbanorna är också ett problem, enligt föräldrarna och skolans biträdande rektor Cecilia Larsson. Åtgärder som att reducera biltrafiken vid skolan och se till att hastigheterna sänks krävs för att barnen ska kunna gå eller cykla till skolan på ett säkert sätt. För att öka gåendet och cyklandet gäller det att beteendepåverkande åtgärder tillämpas. Det är viktigt att trycka på att fysisk aktivitet är ger positiva hälsoeffekter. Konsekvenser: Fallstudien visar på att föräldrarnas uppfattning om vägarna till skolan trafiksäkerhetsmässigt inte har förändrats om det jämförs med Trafikverkets undersökning från 2018. För att öka trafiksäkerheten för barnen rekommenderas det att bilfria zoner med en plats för hämtning och lämning av barn några hundra meter bort från skolan anordnas. Andra rekommendationer är att gång- och cykelvägarna separeras med kantsten från körbana samt att reflexstolpar och tydligare skyltar sätts ut vid övergångsställen och passager för säkrare övergång. Det gäller att föräldrar tillämpar beteendepåverkande åtgärder om bilskjutsandet ska minska och fler barn ska gå och cykla istället. Det rekommenderas att tävlingar som fokuserar på gåendet cyklandet anordnas, bilfria veckor införs, vandrande och cyklande skolbuss införs där en vuxen följer med barnen till skolan.

Begränsningar: Undersökningen genomförs på vårterminen, vilket inte ger någon bild om hur det ser ut under resterande tid av året. Fallstudien som utförs på Tenhultsskolan kan vara begränsad när det kommer till att generalisera resultatet, då förutsättningarna kan se olika ut beroende på vilken skola som det gäller. Att genomföra fler intervjuer hade ökat trovärdigheten.

Nyckelord: Trafiksäkerhet vid skolan, trafiksäkra gång- och cykelvägar, barn och trafiksäkerhet, fysiska och beteendepåverkande åtgärder.

(5)

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

1.1 BAKGRUND ... 1 1.2 PROBLEMBESKRIVNING ... 1 1.3 MÅL OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2 1.4 AVGRÄNSNINGAR ... 2 1.5 DISPOSITION ... 2

2 Metod och genomförande ... 3

2.1 UNDERSÖKNINGSSTRATEGI ... 3

2.2 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER FÖR DATAINSAMLING ... 3

2.2.1 Hur ser gång- och cykelvägarna till skolan ut idag trafiksäkerhetsmässigt? ... 4

2.2.2 Vilka åtgärder krävs för att öka levers trafiksäkerhet på gång- och cykelvägar till skolan? 4 2.2.3 Vilka åtgärder krävs för att få fler barn att gå och cykla till skolan? ... 4

2.3 LITTERATURSTUDIE ... 4

2.4 VALDA METODER FÖR DATAINSAMLING ... 5

2.4.1 Intervjuer ... 5

2.4.2 Inventering och observation ... 5

2.4.3 Enkätundersökning ... 5

2.5 ARBETSGÅNG ... 5

2.5.1 Litteraturstudie ... 5

2.5.2 Intervjuer ... 6

2.5.3 Inventering och observationer ... 6

2.6 TROVÄRDIGHET ... 6

2.6.1 Intervjuer ... 6

2.6.2 Fallstudie ... 7

2.6.3 Litteraturstudie ... 7

(6)

3 Teoretiskt ramverk ... 8

3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH OMRÅDE/FÄLT/ARTIKEL ... 8

3.1.1 Hur ser gång- och cykelvägarna till skolan ut idag trafiksäkerhetsmässigt? ... 8

3.1.2 Vilka åtgärder krävs för att öka elevers trafiksäkerhet på gång- och cykelvägarna till och från skolan? ... 8

3.1.3 Vilka åtgärder behöver kommunerna tillämpa i trafikplaneringen för att få fler barn att gå eller cykla till och från skolan? ... 8

3.2 BARNS UTVECKLING OCH TRAFIKBETEENDE ... 8

3.3 UNDERSÖKNINGAR KRING BARNS SKOLRESOR OCH FÖRÄLDRARNAS ÅSIKTER KRING TRAFIKSÄKERHETEN ... 9

3.4 UTFORMNING AV SÄKRA GÅNG- OCH CYKELVÄGAR TILL SKOLAN ... 12

3.5 FYSISKA OCH BETEENDEPÅVERKANDE ÅTGÄRDER ... 13

3.6 BILFRIA ZONER ... 14

3.7 UTFORMNING AV SÄKRA ÖVERGÅNGSSTÄLLEN OCH PASSAGER ... 14

3.8 SAMMANFATTNING AV VALDA TEORIER... 15

4 Empiri ... 16

4.1 TENHULTSSKOLAN ... 16

4.2 OBSERVATION ... 16

4.3 INVENTERING ... 19

4.3.1 Vägarna som omsluter Tenhultsskolan ... 19

4.3.2 Vägarna runt omkring i villaområdet ... 23

4.4 ENKÄTUNDERSÖKNING ... 24

4.5 INTERVJU MED JÖNKÖPINGS KOMMUN ... 26

4.6 INTERVJU MED REKTORN PÅ MUNKSUNDSSKOLAN ... 28

4.7 INTERVJU MED ENKÖPINGS KOMMUN ... 29

4.8 SAMMANFATTNING AV INSAMLAD EMPIRI ... 30

5 Analys och resultat ... 31

5.1 ANALYS AV OBSERVATION ... 31

5.2 ANALYS AV INVENTERING ... 32

(7)

5.4 HUR SER GÅNG OCH- CYKELVÄGARNA TILL SKOLAN UT IDAG TRAFIKSÄKERHETSMÄSSIGT? .... 35

5.5 VILKA ÅTGÄRDER KRÄVS FÖR ATT ÖKA ELEVERS TRAFIKSÄKERHET UTE PÅ GÅNG- OCH CYKELVÄGARNA TILL SKOLAN?... 35

5.6 VILKA ÅTGÄRDER KRÄVS FÖR ATT FÅ FLER BARN ATT GÅ OCH CYKLA TILL SKOLAN? ... 36

5.7 KOPPLING TILL MÅLET ... 36

6 Diskussion och slutsatser ... 8

6.1 RESULTATDISKUSSION ... 8

6.2 METODDISKUSSION ... 8

6.3 BEGRÄNSNINGAR ... 9

6.4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 9

6.5 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 10

Referenser ... 11

(8)

Inledning

1

1 Inledning

Det här examensarbetet handlar i sin helhet om att undersöka hur gång- och cykelvägarna kan förbättras trafiksäkerhetsmässigt och för att få fler barn att gå och cykla till skolan. Arbetet skrivs i samarbete med Jönköpings kommun och Sweco. I följande avsnitt presenteras bakgrund, problembeskrivning, mål och frågeställningar samt arbetets avgränsningar och disposition.

1.1 Bakgrund

Traditionellt sätt har trafikplanering lagt mycket fokus på biltrafiken och dess framkomlighet, men idag är det främst fokus på mer hållbara transporter (Robertson, Andersson och Hedefalk, 2018). I Sverige beräknas bilanvändandet öka med 31% under tidsperioden 2014–2040 (Trafikverket, 2018a). Om fler väljer att åka bil skulle det inte bara bidra till mera utsläpp, utan även bidra till fler trafikolyckor och ökad otrygghet ute i trafiken (Trafikverket, 2015). Strategier och åtgärder bör därför utvecklas för att främja gåendet och cyklandet (Robertson, Andersson och Hedefalk, 2018).

Inom vägtrafiken arbetas det bland annat utifrån ett mål som heter nollvisionen. Utgångspunkten för nollvisionen är att “/.../ ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken” (Trafikverket, 2020). Vidare ska gång- och cykelvägarna utformas utifrån människans förutsättningar. Vägarna bör dessutom utformas på ett sådant sätt att det blir både tryggt och säkert för alla i trafiken; barn som vuxen (Trafikverket, 2010). I en intervjustudie visade det sig att mer än hälften av eleverna i årskurserna 2, 5 och 8 uppgav att de inte kände sig säkra och trygga i trafiken. En av orsakerna till detta var att eleverna tyckte att vissa trafikanter inte följde trafikreglerna. De hade exempelvis sett bilister mot rött ljus och mopedister som kör på gångstråk. En annan orsak var att sikten på vissa ställen var skymd, på grund av att buskage var i vägen. En ytterligare orsak var att de elever som själva hade varit med om en trafikolycka kände sig otrygga när de skulle ge sig ut i trafiken igen. När det gäller utemiljön är den också en utvecklingsmiljö för barnen. Därför är det viktigt ur ett trafiksäkerhetsperspektiv att denna miljö är trygg och säker (Trafikverket refererad i Björklid, 1992).

1.2 Problembeskrivning

Idag finns det mycket forskning om cyklisters trafiksäkerhet i olika perspektiv, men det fokuseras främst på den vuxna målgruppen. Cykling är ett miljömässigt hållbart transportmedel och det är också viktigt att uppmuntra andra målgrupper, som barn, till att börja cykla mer. Detta genom att argumentera för att cykling är ett tryggt, säkert och attraktivt sätt att transportera sig på (Oxley, O’Hern, Raftery & Woolley, 2016).

I ett större perspektiv är det även viktigt att problem som skade- och hälsorisker, barns möjlighet till utveckling samt föräldrars hänsynstagande samtidigt beaktas. Det har visat sig i en undersökning att antalet barn som går eller cyklar till skolan har minskat och istället har föräldrarnas bilskjutsande ökat (Trafikverket, 2018b). Det bidrar till att barnens hälsa försämras när de istället blir skjutsade. Dessutom uppstår

(9)

Inledning

2

trafiksäkerhetsproblem kring skolorna, vilket leder till en osäkrare trafikmiljö för barnen (Trafikverket, 2013).

En kommun som arbetar för att öka barns trafiksäkerhet är Huddinge kommun. I kommunens trafiksäkerhetsplan beskrivs det att barn bör kunna cykla eller gå till skolan på ett säkert sätt. Då gäller det att hitta åtgärder som gör gång- och cykelvägarna trafiksäkrare. Det krävs även åtgärder för att bilskjutsandet ska minska och få fler barn att gå och cykla till skolan istället (Huddinge kommun, 2017).

1.3 Mål och frågeställningar

Målet med den här uppsatsen är att identifiera fysiska och beteendepåverkande åtgärder som kan förbättra trafiksäkerheten på gång- och cykelvägarna till skolan och för att få fler elever att gå och cykla i kommunen. Utifrån det här har följande frågeställningar tagits fram:

▪ Hur ser gång- och cykelvägarna till skolan ut idag trafiksäkerhetsmässigt? ▪ Vilka åtgärder krävs för att öka elevers trafiksäkerhet ute på gång- och

cykelvägar till skolan?

▪ Vilka åtgärder krävs för att få fler barn att gå och cykla till skolan?

1.4 Avgränsningar

Årskurserna 7–9 inkluderas inte. Inventeringen avgränsas inom ett gångavstånd på 2,0 km till skolan. Rapporten omfattar inte aspekter som belysning och halka under vintertid. Drift och underhåll beaktas inte.

1.5 Disposition

I den här uppsatsen redogörs det om valda undersökningsmetoder, genomförandet av dessa metoder, teoretiskt ramverk, analys och bearbetning av den empiri som har tagits fram. Därefter analyseras och redovisas resultatet. Rapporten avslutas med en diskussion och slutsats utifrån det framtagna resultatet samt förslag till vidare forskning.

(10)

Metod och genomförande

3

2 Metod och genomförande

I det här kapitlet görs en djupare redovisning av vilka metoder som har använts och hur genomförandet har gått till.

2.1 Undersökningsstrategi

Insamling av data sker genom att kombinera både kvalitativa och kvantitativa metoder, för att optimera resultatet. En fallstudie på Tenhultsskolan i Jönköpings kommun genomförs med hjälp av olika datainsamlingsmetoder, för att resultatet ska kunna bli generaliserbart. Kvalitativa intervjuer med relevanta personer på skolan och kommunen kommer att tillämpas. Andra intervjuer som kan ge underlag till arbetet kommer också att genomföras. Det genomförs även en enkätundersökning med föräldrarna till barnen på Tenhultsskolan som kommer att vara både kvalitativ och kvantitativ. Området kring skolan kommer även att observeras och inventeras. Observationen kommer delvis innehålla kvantifierbara data i form av statistik. Vidare, implementeras även en kvalitativ litteraturstudie (Denscombe, 2018).

Fallstudier är en empirisk undersökning som används då fallet specificeras och ämnet fördjupas. Det är en metod som passar bra till mindre studier och det rekommenderas att använda olika forskningsmetoder tillämpas i arbetet, vilket omfattar detta arbete. En blandning av dessa olika metoder uppskattas för att få ett optimerat resultat och en bättre helhetssyn (Denscombe, 2018).

2.2 Koppling mellan frågeställningar och metoder för

datainsamling

Kopplingen mellan frågeställningar och metoder för datainsamling redovisas i Figur 1.

(11)

4

2.2.1 Hur ser gång- och cykelvägarna till skolan ut idag

trafiksäkerhetsmässigt?

För att få bättre kunskap om hur trafiksäkra gång- och cykelvägar bör se ut genomfördes en litteraturstudie. Sedan utfördes inventeringen och observationerna för att få en verklig bild av Tenhultsskolans trafiksituation.

Projektledaren på utvecklings- och trafikavdelningen på Jönköpings kommun intervjuades även, för att få synpunkter från någon som har kunskaper om trafiksäkerhet och kan ge sin bedömning av skolans trafiksituation. Den biträdande rektorn på skolan blev också intervjuad för att få en bättre uppfattning om situationen. Dessutom användes enkätundersökningen om föräldrarnas åsikter kring trafiksäkerheten som ett underlag.

2.2.2 Vilka åtgärder krävs för att öka levers trafiksäkerhet på gång- och

cykelvägar till skolan?

En litteraturstudie applicerades för att undersöka vilka lösningar som kan tillämpas. Det undersöktes även om det tidigare har gjorts vetenskaplig forskning på vilka åtgärder som krävs eller vad styrdokument rekommenderar.

Det tillämpades även intervjuer. Intervjun med Jönköpings kommun gav en förståelse för hur kommunen arbetar med trafiksäkerhetsfrågor och vilka åtgärder som tillämpas för att öka trafiksäkerheten. Förslagen som den biträdande rektorn lyfte fram i mailkonversationen användes även som ett underlag för att få synpunkter från skolan. När större delen av litteraturstudien hade genomförts, var det intressant att undersöka om en fysisk åtgärd som bilfria zoner skulle kunna tillämpas vid en skola som Tenhultsskolan. Därför intervjuades enhetschefen på trafikenheten från Enköpings kommun, för att få svar på hur deras bilfria lösning har fungerat vid Munksundsskolan. Rektorn på skolan intervjuades även för att få en bild av hur lösningen har fungerat i praktiken. Enkätundersökningen kunde också användas för att besvara denna frågeställning, då föräldrarna gav förslag på hur trafiksäkerheten kan förbättras. 2.2.3 Vilka åtgärder krävs för att få fler barn att gå och cykla till skolan? Frågeställningen besvarades med hjälp av litteraturstudie genom att undersöka hur andra kommuner arbetar med fysiska och beteendepåverkande åtgärder kring skolor idag. Intervjun med enhetschefen från Enköpings kommun kunde också ge ett

underlag, då enhetschefen utifrån sin erfarenhet gav förslag på olika åtgärder för att få fler barn att gå och cykla till skolan.

2.3 Litteraturstudie

Litteraturstudie innebär att vetenskaplig litteratur granskas på ett metodiskt och systematiskt sätt. Metoden är i det här fallet kvalitativ, då det går att fördjupa sig på det väsentliga området som studien syftar på. Den strukturerade litteratursökning skedde i olika steg. Relevanta databaser valdes ut, och sökord samt sökfrågor formulerades utifrån arbetets mål och frågeställningar, där ord med stor betydelse av området valdes. I det här arbetet genomfördes sökningarna i databaserna ScienceDirect, Google Scholar

(12)

5

och Taylor & Francis Online. När information tas fram är det viktigt att vara källkritisk för att veta om källan är pålitlig (Denscombe, 2018).

Sökorden för informationssökningen som har genomförts är:

Barn och trafiksäkerhet, trafiksäkra gång- och cykelvägar till skolan, fysiska och beteendepåverkande åtgärder.

2.4 Valda metoder för datainsamling

I det här kapitlet presenteras de valda metoderna.

2.4.1 Intervjuer

Intervjuerna är kvalitativa och används för att samla in data på en fördjupad nivå, då frågorna formuleras väl och riktas in på just det som efterfrågas. Telefonintervjuerna är semistrukturerade, vilket betyder att frågorna är förutbestämda. Att alla kandidater får samma huvudfrågor gör att alla behandlas lika och det tas fram ett relevant bedömningsunderlag. Den här sortens intervju ger möjligheten för följdfrågor för att få en djupare förståelse. Följdfrågorna kan variera och behöver inte vara samma för alla som blir intervjuade och kan vara bra för att hålla kandidaten inom projektets ramar (Denscombe, 2018).

2.4.2 Inventering och observation

Observationen innebär att observerad vad som händer i området, hur allting fungerar i gaturummet och hur folk beter sig. I det här fallet observerades bland annat hur barnen tog sig till skolan. Observationen är ett fältarbete i en naturlig miljö, vilket betyder att observationen sker i en miljö som hade inträffat vanligtvis, exempelvis att barnen tar sig till skolan. Forskaren har inte någon inverkan på situationen utan allt ska observeras i sitt normala fall. Med inventering menas att fältets undersöks och det görs en analys på områdets utformning (Denscombe, 2018).

2.4.3 Enkätundersökning

Enkätundersökningen är en typ av surveyundersökning. En sådan undersökning passar bra när det gäller småskalig samhällsforskning, vilket omfattar arbetet (Denscombe, 2018).

2.5 Arbetsgång

Här redovisas hur datainsamlingen har gått till.

2.5.1 Litteraturstudie

När trovärdiga källor och vetenskapliga artiklar har tagits fram, analyseras och granskas de. Det används bland annat nationella styrdokument från statliga myndigheter, handböcker, kommuners hemsidor och andra relevanta dokument för undersökningens syfte. Informationssökningen redovisas under punkt 2.3.

(13)

6

Intervjuerna genomfördes via telefon och mailkonversation. Frågorna anpassades efter vilken roll de olika intervjuade personerna hade och vilka frågeställningar som skulle besvaras. De intervjuade personerna blev informerade i förväg om vad intervjun skulle handla om och fick intervjufrågorna skickade till sig via mail. Efter att intervjuerna hade sammanställts skickades dessa tillbaka till respondenten för godkännande av innehållet.

2.5.3 Inventering och observationer

Observationen var strukturerad, då det fanns förutbestämda aspekter att undersöka. Observatören befann sig på plats och antecknade för hand om vad som hände allt eftersom det hände, en löpande kontroll (Denscombe, 2018). Observationen genomfördes på morgonen innan skolstart, eftersom det var mest folk i rörelse då. Den genomfördes endast vid Mickels väg, då vägen uppfattades som livligast och mest trafikerad. Det var främst fokus på hur barnen tar sig till skolan i observationen. Även vuxnas och barns trafikbeteende observerades samt hur miljön upplevdes. Därefter sammanställdes observationens resultat i tabeller och diagram med förklarande text. En mindre inventering av området genomfördes inom ett gångavstånd på 2 km från skolan. Områdets utformning av vägarna studerades, för att undersöka vart problemen finns och vad området har för förutsättningar. Inventeringen sammanställdes med hjälp av bilder och anteckningar. Tenhultsskolan i Jönköpings kommun valdes ut som en rekommendation från Stadsbyggnadskontoret, då det har varit diskussioner om trafiksäkerheten kring skolan.

Enkätundersökningen var ett webbaserat frågeformulär som utformades med hjälp av verktyget Google Formulär. Frågeformuläret bestod både av obligatoriska frågor och frivilliga öppna frågor. Enkäten skickades till den biträdande rektorn på Tenhultsskolan som lade ut den på lärplattformen Vklass till föräldrarna. Svaren sammanställdes automatiskt i diagram och svaren på de öppna frågorna redovisades för sig. Därefter analyserades resultatet.

2.6 Trovärdighet

I det här avsnittet diskuteras metodernas trovärdighet med avseende på validitet och reliabilitet.

Det är viktigt att intervjufrågorna formuleras tydligt för att ge ett pålitligt svar. Personen som blir intervjuad ska inte heller bli påverkad av hur eller vad intervjuaren säger, därför ställs öppna frågor. Vid muntliga intervjuer finns det en risk för felkälla. Det kan hända att svaret från intervjuaren omformuleras när det skrivs ner i text och att svaret förvrängs. För att öka intervjuns reliabilitet är det en fördel att intervjua två eller flera personer oberoende av varandra som ger samma bedömning, för att stärka åsikten. Fördelen med en semistrukturerad intervju är att det kan bli mer naturligt och upplevas som ett samtal istället för ett förhör, vilket kan göra kandidaten mer bekväm. Samtidigt, upplevs intervjun som mer seriös när formella frågor ställs på en professionell nivå (Josefsson, 2006).

(14)

7 2.6.2 Fallstudie

Fördelen med fallstudie är att kvalitativa data tas fram som har större värde än exempelvis siffror och diagram. En nackdel kan vara att fallstudier inte anses vara ett vetenskapligt tillvägagångssätt och därmed sakna vetenskaplig trovärdighet. Det uppmuntras därför att kombinera olika metoder, vilket beaktas i det här arbetet (Denscombe, 2018).

2.6.3 Litteraturstudie

Vid användning av litteraturstudie är det viktigt att vara källkritisk. Källkritiken bidrar till att använda källorna på ett lämpligt sätt i den aktuella undersökningen. Underlagen som används räknas vara tillräckligt begripliga och trovärdiga, för att granskningen inte ska bli enkelspårig. Fördelen med att bland annat använda statliga och kommunala styrdokument är att dessa anses vara opartiska, vilket har en stor betydelse. De anses även vara faktabaserade då de tagits fram av kunniga personer, vilket tyder på en säker källa (Denscombe, 2018).

2.6.4 Inventering och observation

En risk med inventeringen och observationen är att de kan ha genomförts under en dålig tidpunkt, exempelvis dåliga väderförhållande som eventuellt kan påverka hur barnen tar sig till skolan. Det finns även en risk för att observationen inte får med allt som händer, då den endast utförs på en väg. För att få ett trovärdigare resultat, kompletteras de här metoderna med enkätundersökningen till föräldrarna.

Nackdelen med en webbaserad enkätundersökning med förutbestämda frågor och svarsalternativ är om frågorna inte är tillräckligt tydliga och kan missuppfattas. Forskaren kan inte heller avgöra om respondenten tycks ha svårt att förstå frågorna när enkäten genomförs på distans och det inte finns några ansiktsuttryck att bedöma. Svarsfrekvensen blir eventuellt inte lika hög som önskat, men det går fortfarande att dra slutsatser från de svar som ges (Denscombe, 2018).

(15)

Teoretiskt ramverk

8

3 Teoretiskt ramverk

I det här kapitlet redovisas olika teorier kring det valda området och kopplingen mellan teorierna och frågeställningarna.

3.1 Koppling mellan frågeställningar och område/fält/artikel

3.1.1 Hur ser gång- och cykelvägarna till skolan ut idag

trafiksäkerhetsmässigt?

För att kunna besvara frågeställningen används Trafikverkets rapport från 2010, rapporten som är skriven av Nilsson, Stigell & Åström (2017), Trafikverkets underlag TRAST från 2015 och Trafikverkets handbok Trafiksäkra staden (2013). Det som Sveriges kommuner och Landsting (2013) förklarar i sin rapport om trafikmiljön vid skolan används också som underlag.

3.1.2 Vilka åtgärder krävs för att öka elevers trafiksäkerhet på gång- och

cykelvägarna till och från skolan? I Trafikverkets handbok Trafiksäkra staden från 2013, Trafikverkets rapport från 2012 beskrivs fysiska åtgärder som kan tillämpas för att öka trafiksäkerheten för barnen. Det kompletteras även med Trafikverkets GCM-handbok från 2010 och Stockholms stad (2016a) redogörelse kring detta. För att få svar på hur övergångsställen och passager kan utformas på ett trafiksäkert sätt används rapporterna från Trivector (2017), Värmdö kommun (2013) och Sveriges Kommuner och Landsting (2015) som stöd. Dessutom används också det som Texiera, Silva och Neves (2018) redogör för gällande beteendepåverkande åtgärder som ett underlag. Förklaringen om bilfria zoner som står i Trivectors (2003) rapport och effekterna av dessa zoner som Nieuwenhuijsen och Khreis (2016) beskriver om tillämpas även.

3.1.3 Vilka åtgärder behöver kommunerna tillämpa i trafikplaneringen

för att få fler barn att gå eller cykla till och från skolan?

Frågeställningen kan besvaras med hjälp av Trafikverkets handbok Trafiksäkra staden från 2013, samt vilka åtgärder som Stockholms stad (2016b) redogör för. Linköpings kommuns förklaring (2009) på vad beteendepåverkande åtgärder innebär används också för ökad förståelse kring det. Texiera, Silva och Neves studie (2018) om beteendepåverkande åtgärder tillämpas också. Anderssons (2018) redogörelse om effekterna av beteendepåverkande åtgärder används även som ett underlag.

3.2 Barns utveckling och trafikbeteende

När barn rör sig ute i trafiken kan de utsättas för stora olycks- och hälsorisker. Barn saknar även förutsättningar för att visa ett trafiksäkert beteende fram tills de är runt 12 år gamla. De har dessutom svårt att sprida sin uppmärksamhet, vilket innebär att de bara kan fokusera på en sak i taget. De är därför inte lika uppmärksamma i trafiken som vuxna är (Trafikverket, 2013).

(16)

9

Forskning visar på att barn och unga rör sig för lite under dagen. Denna inaktivitet stiger också med åldern. Exempelvis är det 67 procent av 11-åringar som inte är aktiva och för 15-åringar ligger är det 75 procent. Inaktiviteten fördelas jämnt över veckan där skoltid, fritid och helg inkluderas. Det är viktigt att uppmuntra barn och unga till att röra på sig mer, då fysisk aktivitet ger många positiva hälsoeffekter, fysiska som psykiska (Folkhälsomyndigheten, 2019).

3.3 Undersökningar kring barns skolresor och föräldrarnas

åsikter kring trafiksäkerheten

Trafikverket har sedan år 2000 genomfört en undersökning som handlar om barns färdsätt till skolan och hur säker föräldrarna till barn 6–15 år upplever vägen. Undersökningen genomförs var tredje år. I Trafikverkets senaste undersökning från 2018 var det 1752 personer som deltog. I diagrammet nedanför redovisas föräldrars bedömning av vägen till skolan för deras barn (se Figur 2).

Figur 2. Föräldrars bedömning av skolvägen (Trafikverket, 2018b).

Att 48% år 2018, enligt Figur 2, ansåg att vägen inte var säker på grund av trafiken är den högsta siffran sedan mätningarna började. De främsta orsakerna till detta var för att det upplevdes som osäkert när barnen behövde korsa annan trafik. Det var mycket trafik på vägarna och “/.../ hastigheterna [upplevdes] vara för höga” enligt Figur 3 (Trafikverket, 2018b, s.7). Föräldrarna uppgav också att det saknades övergångsställen och trafiksignaler på vissa ställen där barn passerar. Dessutom nämnde föräldrarna att det inte fanns tillräckligt med gång- och cykelvägar till och från skolan. Det krävs även ett fortsatt arbete med att försöka minska biltrafiken vid skolorna för att trafiksäkerheten för barnen ska förbättras (Trafikverket, 2018b).

(17)

10

Figur 3. Orsaker till varför skolvägen upplevs som osäker (Trafikverket, 2018b). Enligt Trafikverkets undersökning (2018b) var de vanligaste transportsätten till fots, cykling eller bilskjuts under sommarhalvåret enligt Figur 4. Diagrammet visade på att gåendet och cyklandet hade minskat genom åren och istället hade skjuts med privat bil ökat.

Figur 4. Färdsätt till skolan under sommarhalvåret (Trafikverket, 2018b).

Enligt Trafikverket (2018b) var det 35% av barnen som gick eller cyklade med vuxet sällskap en del av vägen till skolan (se Figur 5). Nilsson, Stigell och Åström (2017) förklarar att andelen barn som är 6–12 år gamla som får cykla själva för sina föräldrar hade minskat från 52% år 2003 till 45% år 2015.

(18)

11

Figur 5. Hur ofta barn går eller cyklar med vuxet sällskap (Trafikverket, 2018b).

I Sverige är det ungefär en miljon barn som cyklar regelbundet (Trafikverket, 2013). Det är dock många föräldrar som väljer att skjutsa sina barn till skolan. Den främsta orsaken till det här är att föräldrarna gör det av praktiska skäl samt att de tycker att trafiken är farlig för deras barn, enligt Figur 6 (Trafikverket, 2018b). Det upplevs också som problematiskt med lämning och hämtning av barnen vid skolorna, eftersom trafiken ökar när många föräldrar ska lämna och hämta sina barn samtidigt. Trafikmiljön är inte utformad för detta ändamål (Sveriges kommuner och Landsting, 2013).

Figur 6. Orsaker till varför föräldrar skjutsar sina barn med bil (Trafikverket, 2018b)

(19)

12

3.4 Utformning av säkra gång- och cykelvägar till skolan

Det är viktigt att gång- och cykelvägen till skolan är separerad från biltrafiken och att hastigheterna hålls låga vid korsningspunkterna, för att barnens närmiljö ska vara säker. Beroende på vilken hastighet det är, finns lämpliga separeringar av gående (se Figur 7) och cyklister (se Figur 8) från körbanan.

Figur 7. Lämplig separering av gående från bil (Trafikverket, 2010).

(20)

13

Det rekommenderas att skolvägarna ska breddas med 20–70 centimeter i förhållande till rekommenderat minimimått. Detta för att flera barn ska kunna gå samtidigt och inte behöva vara uppmärksamma på övrig trafik, som exempelvis cykeltrafiken. Rekommenderat minimimått är på 2,0 meter vid nybyggnation och 1,75 meter vid redan bebyggd miljö. En cykelbana som markeras med en avvikande färg uppmärksammas mer, vilket bidrar till en förbättrad trafiksäkerhet (Trafikverket, 2010).

3.5 Fysiska och beteendepåverkande åtgärder

Fysiska åtgärder kan innebära att separering av olika trafikslag görs eller att vägarna utformas bredare (Trafikverket, 2013). Exempelvis har det, i Säffle kommun, tillämpats fysiska åtgärder som att gatusektioner har smalnats av för att dämpa hastigheten och farthinder har satts ut vid skolorna (Trafikverket, 2012). En annan fysisk åtgärd som Stockholms stad (2016a) redogör för i sin trafikplan är genomgående gång- och cykelbana. “Åtgärden innebär att gång- och cykelbanan som går längs med en väg fortsätter i samma nivå även över korsningen. Det medför att bilisterna måste köra över en ramp eller en kantsten för att korsa gång- och cykelbanan, vilket gör att hastigheten i punkten sänks” (Stockholms stad, 2016a, s.2).

Vidare ligger det ett ansvar hos skolan att undervisa eleverna om vad trafiksäkerhet innebär och att arbeta med beteendepåverkande åtgärder för att få fler elever att cykla och gå till skolan (Stockholms stad, 2016b). Beteendepåverkande åtgärder syftar på att få människor att ändra sitt beteende och sina vanor (Linköpings kommun, 2009). Exempel på sådana åtgärder kan vara att skolorna inför bilfria veckor som syftar på att barnen ska gå eller cykla till skolan istället för att bli skjutsade med bil. Det kan även innebära att tävlingar som fokuserar på gåendet och cyklandet anordnas (Stockholms stad, 2016b). Det kan vara bra med sådana incitament “/.../ för att individer ska omvärdera sitt resebeteende, som ofta är starkt influerat av vanor, attityder, social tillhörighet och de förutsättningar som finns till förfogande” (Andersson, 2018, s.13). Det har visat sig att tävlingar bidrar till att gåendet och cyklandet ökar på lång sikt. I Europa finns det en tävling som heter Traffic Snake Game som flera skolor har ställt upp i. Den går ut på att barnen får belöningar (klassvis) om de färdas till skolan på ett mer hållbarare sätt (Texiera, Silva & Neves, 2018). Det gäller också att föräldrarna tar sitt ansvar och ser till att deras barn tar sig till skolan på ett fysiskt aktivare sätt genom att själva tillämpa beteendepåverkande åtgärder (Stockholms stad, 2016b). En åtgärd som kan tillämpas är den vandrande skolbussen som har visat sig ge en positiv inverkan. Den innebär att föräldrarna turas om att gå med barnen till skolan (Texiera, Silva & Neves, 2018).

I Storbritannien har flera skolor använt ett koncept som handlar om att föräldrarna ska parkera sina bilar 500–1000 meter bort från skolan och istället gå tillsammans med barnen sista biten till skolan. Den här strategi har visat sig vara framgångsrik, eftersom den har bidragit till att reducera biltrafiken vid skolorna på ett effektivt sätt (Texiera, Silva & Neves, 2018).

(21)

14

Vidare kan det uppstå problem i blandtrafiken när det gäller bilar som parkerar längs med gatorna, då de kan skymma sikten och göra cyklisten eller fotgängaren mindre synliga (Trafikverket, 2010). Ett sätt att förhindra att bilar parkerar vid skolan är att sätta upp banderoller som tydligt informerar föräldrarna om att dubbelparkering, parkering nära övergångsställen eller vid skolan är förbjuden (Texiera, Silva & Neves refererad i Buckinghamshire County Council, 2016).

I den engelska staden Brighton & Hove används banderoller i tre olika färger; grönt, gult och rött som anger följande:

Grönt - Om du bryr dig om barnens säkerhet, parkera inte här. Gult - Att parkera här är själviskt och farligt.

Rött - Det ska vara FRITT VID SKOLAN, förstår du inte det?

Texiera, Silva och Neves förklarar (refererad i Buckinghamshire County Council, 2016) att skolorna bör i första hand använda gröna banderoller och om det inte ger någon effekt bör de ersättas med gula, slutligen röda. För att minska biltrafiken vid skolorna och göra det trafiksäkrare för barnen som går och cyklar, kan en bilpool införas. Det innebär att föräldrarna turas om att skjutsa sina barn och även andras barn till skolan under veckan.

3.6 Bilfria zoner

Begreppet bilfritt kan beskrivas på olika sätt; som en gågata, en gång- och cykelgata eller som en gång-, cykel och kollektivgata. Förutom att fotgängare, cyklister och kollektivtrafik får uppträda inom det bilfria området får även räddningstjänsten och färdtjänsten göra det (Trivector Traffic, 2003). Nieuwenhuijsen och Khreis (2016) förklarar att bilfria zoner syftar på att begränsa eller förbjuda det privata bilanvändandet. När trafiken ökar påverkar det trafiksäkerheten, då ett högt flöde av motorfordon kan orsaka olyckor. Genom att införa bilfria zoner kan det minska antalet trafikolyckor.

3.7 Utformning av säkra övergångsställen och passager

Där det finns passager istället för övergångsställe är det högre risk för att bilisterna inte saktar ner och är lika observanta för eventuella andra trafikanter. Det här beror på att en passage inte är lika synlig och inte tas på lika stort allvar som ett övergångställe (Trafikverket, 2010). Bilisterna blir dock mer benägna att lämna företräde vid lägre hastighet oberoende av om det är ett övergångsställe eller en gångpassage (Trivector, 2017). Hastighetsbegränsningen ska vara max 30 km/tim för att korsningspunkterna ska vara trafiksäkra. För att bilisterna ska reducera hastigheten vid passagerna krävs det att korsningspunkterna hastighetssäkras genom att åtgärder som väggupp eller avsmalningar anordnas (Värmdö kommun, 2013). “En avsmalning innebär att vägbanan tillfälligt görs smalare genom att gångbanan breddas längs en kortare sträcka” (Trivector, 2017, s. 8). Avsmalningen görs för att underlätta framkomligheten för gående men även för cyklister. För att öka trafiksäkerheten vid övergångsstället kan reflexstolpar sättas ut på båda sidorna av körbanan med en tydlig skyltning (Trivector, 2017).

(22)

15

3.8 Sammanfattning av valda teorier

Enligt Folkhälsomyndigheten (2019) rör sig barn för lite under dagen. Vidare är det drygt hälften av föräldrarna som anser att vägen inte är säker på grund av trafiken. En av orsakerna till varför föräldrarna skjutsar sina barn är av praktiska skäl (Trafikverket, 2018b). För att öka trafiksäkerheten ute på gång- och cykelbanorna till skolan kan fysiska åtgärder tillämpas, vilket Trafikverket ger exempel på i sin rapport från 2012 och i handboken Trafiksäkra staden från 2013.

En annan fysisk åtgärd som Stockholms stad (2016a) redogör för är en genomgående gång- och cykelbanan. Trivector (2017), Värmdö kommun (2013) och Sveriges Kommuner och Landsting (2015) förklarar vilka åtgärder som kan tillämpas för öka trafiksäkerheten vid övergångsställen och passager. Vidare förklarar Trivector (2003) om hur bilfritt kan definieras och Nieuwenhuijsen och Khreis (2016) redogör för hur bilfria zoner skulle kunna öka trafiksäkerheten. Hur det kan bli säkrare för fotgängare och cyklister nämns i Trafikverkets rapport från 2010. För att öka trafiksäkerheten och få fler barn att cykla och gå kan beteendepåverkande åtgärder användas som Texiera, Silva och Neves (2018), Stockholms stad (2016b) och Andersson (2018) redogör för.

(23)

Empiri

16

4 Empiri

I följande kapitel presenteras studiens empiriska data som har samlats in.

4.1 Tenhultsskolan

Tenhultsskolan ligger centralt i Tenhult (Jönköpings kommun, 2018). På skolan går det cirka 530 elever i årskurserna F-6 (Jönköpings kommun, u.å.)

I mailkonversationen med den biträdande rektorn på Tenhultsskolan (se Bilaga 1) berättar hon att eleverna undervisas om trafiksäkerheten via lärplattformen Vklass och det diskuteras även om det på lektionerna. Vidare förklarar den biträdande rektorn att skolan uppmanar vårdnadshavarna om att barnen ska gå eller cykla till skolan. Det rekommenderas även att eleverna ska börja cykla själva till skolan från och med årskurs 4. Hon nämner även att det är många föräldrar som skjutsar och hämtar sina yngre barn vid skolan.

Vidare, berättar den biträdande rektorn att bilar parkerar längs med vägen vid skolan, vilket gör det svårt för barnen att passera förbi. Trafiksäkerhetsmässigt anser hon att barnen har en acceptabel väg till skolan. Det finns vägmarkeringar som markerar gångbanan, men det är inte lika tydligt för alla elever vad som gäller. Enligt den biträdande rektorn bör kommunen se till att det finns övergångsställen, fler gång- och cykelvägar samt åtgärda problemet med de bilarna som står parkerade vid vägen. Hon vet dock inte hur kommunen ska göra för att få fler barn att cykla eller gå till skolan.

4.2 Observation

Observationen genomfördes främst för att ta reda på vilket sätt barnen tar sig till skolan i dagsläget. Trafikbeteende och trafikmiljön kring skolan studerades även. Det gjordes två observationer vid två olika tillfällen, båda en tisdag i april 2020 vid 07.20-08.20. Dessa redovisas i bilaga 2 och 3.

Resultatet av observation 1 i Figur 9 visade att en 33% av barnen gick till skolan, antingen ensamma, med förälder, syskon eller kompis. 34% anlände till skolan med skolskjuts. 23% av barnen fick skjuts av förälder med bil och resterande barn cyklade. 138 barn räknades med i observationen.

Resultatet för observation 2 i Figur 10 visade att majoriteten av barnen går till skolan (36%) eller får skolskjuts (35%). 24% av barnen blev skjutsade av sina föräldrar med bil. En liten del av barnen cyklade till skolan, antingen ensamma eller med kompisar. 193 barn räknades med i observationen.

(24)

Empiri

17

Figur 9. Resultat på hur barnen tar sig till skolan under första observationen.

Figur 10. Resultat på hur barnen tar sig till skolan under andra observationen. Det noterades att de barn som gick själva var i de flesta fall uppmärksamma om sin säkerhet i trafiken. Ett fåtal barn var inte det och gick exempelvis med ögonen ner i mobilen eller sprang över vägen utan att se sig för. Gångbanans vägmarkering respekterades i de flesta fall, men vissa tog den inte på lika stort allvar.

Minoriteten av barnen gick med en vuxen, där barnen även uppfattades vara yngre än de som exempelvis cyklade eller gick själva. Det vanligaste var att gå ensam eller med kompisar. I första observationen (Figur 11) var det 46 barn som gick och i andra observationen (Figur 12) var det 69 barn som gick.

(25)

Empiri

18

Figur 11. Resultat på om barnen gick ensamma, med kompisar eller med en vuxen i första observationen.

Figur 12. Resultat på om barnen gick ensamma, med kompisar eller med en vuxen i andra observationen.

Majoriteten av bilisterna uppfattades hålla hastighetsbegränsningarna på 30km/tim i skolområdet. Ett fåtal bilar uppfattades köra fortare än detta.

(26)

Empiri

19

4.3 Inventering

4.3.1 Vägarna som omsluter Tenhultsskolan

Figur 13 redovisar en flygbild på Tenhultsskolan ovanifrån för att visa omkringliggande områden. Skolan ligger i ett villaområde och är omsluten av tre vägar. Två av vägarna är Mickels väg (se Figur 14) och Myrstadavägen (se Figur 15).

(27)

Empiri

20

Figur 14. Mickels väg öster om Tenhultsskolan.

(28)

Empiri

21

Gatorna är dubbelriktade med vägmarkeringar för gångbanor. Det finns även gång- och cykelsymboler i marken men vissa är slitna. Sydost om skolan ligger ett församlingshem med separat parkering. Tågstationen ligger ett par 100 meter öster om skolan. Här finns även en busshållplats och parkeringsplatser samt en grusplan. För att ta sig till och från tågstationen finns en bro som gör det enkelt att ta sig över tågspåren. På bron finns vägmarkering för både fotgängare och cyklister (se Figur 16 och 17). Det finns inga övergångställen i området kring skolan, endast passager.

Figur 16 och 17. Vägen från bron över tågspåren upp till skolan.

Kring skolan gäller hastighetsbegränsningarna 30 km/tim kl. 07-17, men inte under juli månad. Skolan har en mindre parkering på östra sidan och en plats som är avsedd för skolskjutsen. I övrigt finns det, på samma sträcka, ytterligare en parkering med ett fåtal parkeringsplatser och parkeringsmöjligheter upp till 30 min längs med vägen. På västra sidan av skolan parkerar bilarna längs med vägen, vilket täcker den vita heldragna linjen som separerar gångbanan, se Figur 18. På den här sidan av skolan finns även en lastzon för leveranser till skolmatsalen. Idrottshallen gränsar till matsalen och har separat parkeringar utmed hallen enligt Figur 19.

(29)

Empiri

22

Figur 18. Bilar som parkerar längs med vägmarkeringen.

(30)

Empiri

23

4.3.2 Vägarna runt omkring i villaområdet

Övriga vägar i villaområdet ser ut som vägarna som omsluter skolan. Gatorna är breda och dubbelriktade, samt har för det mesta ingen markering för gångbana. Endast på ett fåtal ställen finns det separering till gång- och cykel. I villaområdet gäller hastigheten 40 km/tim. Längs med Centrumvägen finns en upphöjd trottoar med markeringar för både gång och cykel. Längs med Nässjövägen finns det trottoarkant på båda sidorna av vägen. Vid ICA finns en torgparkering. Runt om i Tenhult finns i princip bara passager och inga övergångställen. Figur 20 visar ett exempel på en passage i centrala delen av Tenhult. Vidare, finns det markeringar i gatan i form av stenar, som ska få bilisterna att sänka farten och vara uppmärksamma för kommande korsning.

(31)

Empiri

24

4.4 Enkätundersökning

Enkätformulärets utseende och alla svaren på enkätens öppna frågor redovisas i Bilaga 4. Det var 78 föräldrar som besvarade enkäten och fördelningen mellan antalet barn i varje årskurs redovisas i Figur 21. Figur 22 redovisar hur lång väg barnen har till skolan.

Figur 21. Fördelning av årskurserna.

(32)

Empiri

25 Det är 1,3 % som cyklar enligt Figur 23.

Figur 23. Fördelning av färdsätt till skolan.

Enkäten bestod även av öppna frågor som presenteras nedanför i en sammanställning av föräldrarnas svar på frågorna:

Om du kryssade i att du skjutsar ditt barn till skolan med bil, hur kommer det sig att du gör det?

Svar på första frågan:

• De ska till sitt arbete och passar på att lämna av sina barn på vägen dit. Eller de har andra barn som går på förskolan och lämnar av de samtidigt.

• Det anses vara osäkert för barnen att gå eller cykla själva till skolan. Därför skjutsar de hellre sina barn till skolan.

• Det är långt för mitt barn att gå och cykla. Särskilt för de yngsta barnen. Upplever du att gång- och cykelvägarna till skolan är trafiksäkra för ditt barn? Skulle du kunna låta ditt barn gå eller cykla till skolan själv?

Svar på andra frågan:

• Det blir mycket trafik kring skolan när föräldrar ska lämna sina barn samtidigt, vilket gör det osäkert för andra barn.

(33)

Empiri

26

• Det blir otydligt och osäkert barnen när bilar parkerar längs med gångbanan vid skolan och täcker över den vitmålade linjen som ska separerar gångbanan från körbanan.

• Osäkert när barnen ska korsa annan trafik.

• Säkra och tydliga övergångställen och passager saknas. • Bilister kör för fort, vilket gör det osäkert för barnen.

Vad kan förbättras för att öka trafiksäkerheten ute på gång- och cykelvägarna till skolan?

Svar på tredje frågan:

• Kantsten istället för en heldragen vit vägmarkering som separerar både gång- och cykelvägar från körbanan.

• Säkrare och tydligare övergångställen och passager.

• Bättre plats för hämtning och lämning av barn för att föräldrar inte ska behöva parkera längs med gångbanorna vid skolan.

• Polis som bevakar och se till att trafikreglerna följs.

• Bredare körbanan för att bilarna inte ska köra för nära gång- och cykelvägarna vid möte.

4.5 Intervju med Jönköpings kommun

Projektledaren på utvecklings- och trafikavdelningen på Jönköpings kommun förklarar i intervjun (se bilaga 5) att under de senaste åren har kommunen hamnat efter med arbetet kring trafiksäkra skolvägar. Nu ska dock ett nytt trafiksäkerhetsprogram tas fram där ett av insatsområdena är trafiksäkra skolvägar. Idag arbetar kommunen med att det ska finnas bra förbindelser med gång- och cykelvägar till skolan samt att hastighetssäkra kring skolorna.

När förändringar ska ske kring en skola informerar kommunen alltid skolan om detta. Kommunen vill ha ett närmare samarbete med skolorna och arbetar mer proaktivt. Vidare förklarar projektledaren att problemet med att barnen får bilskjuts till skolan är ett generellt problem som inte bara gäller Tenhultsskolan. Kommunen vill försöka vända på den här trenden och få fler barn att gå och cykla.

Vid Tenhultsskolans trafiksituation är det ett otydligt gaturum som skapar problem kring skolan. Kommunen menar på att det är otydligt med vart föräldrarna ska lämna av sina barn och gångbanornas markeringar kan lätt täckas över av grus (se Figur 24). Projektledaren vet inte historiken bakom den här utformningen, men förr i tiden prioriterades bilens framkomlighet inom trafik- och samhällsplaneringen och gångbanorna anlades senare. Vanligtvis byggs inga gång- och cykelvägar med kantsten i villakvarter idag, men vid skolorna ska det byggas med kantsten.

(34)

Empiri

27

Figur 24. Gångbana vid Tenhultsskolan.

Hastigheterna kring skolan är låga och i och med att vägbredden minskar när bilar parkerar längs med vägen, behöver bilisterna reducera farten, vilket är positivt. Däremot kan gångbanorna bli mindre synliga och det blir även barnen. Därför bör kommunen arbeta med att synliggöra fotgängare och cyklister för bilisterna. Andra problem kring skolan är att passagerna är otydliga, exempelvis den vid skolan (se Figur 25). Projektledaren berättar att övergångställen kan ge en falsk trygghet, men det krävs fler studier kring det. Istället bör det prioriteras att göra gång- och cykelpassagerna tydligare.

(35)

Empiri

28

Figur 25. Passage vid Tenhultsskolan.

En bilfri skola skulle kunna vara en alternativ lösning. Tidigare har kommunen uppmuntrat till att släppa barnen vid ICA som ligger några meter bort, men med tanke på att skolan ligger i ett villakvarter behöver de boende kunna ta sig till sina fastigheter. Då behöver skyltar sättas upp som förbjuder annan motortrafik med tillägg att endast boende får köra vid skolan.

4.6 Intervju med rektorn på Munksundsskolan

I Enköpings kommun ligger Munksundsskolan som byggdes om år 2018 till en bilfri skola. Skolan ligger centralt i ett villaområde och har årskurserna F-6 med ungefär 340 elever (Enköpings kommun, u.å.) Att det ska vara bilfritt runt den nya Munksundsskolan var ett politiskt beslut. Tanken med att göra skolan bilfri var för att det skulle bli säkrare för barnen att gå och cykla till skolan. Nu kan de föräldrar som väljer att skjutsa sina barn lämna av dem vid cirkulationsplatsen som ligger några meter bort från skolan och är gulmarkerad enligt Figur 26. Det är inte tillåtet att parkera vid cirkulationsplatsen, utan föräldern får endast stanna till för att släppa av barnen. Föräldern kan även välja att parkera sin bil på parkeringen inom det rödmarkerade området på kartan (se Figur 26). Från den här parkeringen är det ett promenadavstånd på ungefär 100–200 meter till skolan (Enköpings kommun, 2017).

(36)

Empiri

29

Figur 26. Karta över parkering och cirkulationsplats nära Munksundsskolan, (Open Street Map, 2020).

I intervjun med Munksundsskolans rektor (se Bilaga 6) nämner rektorn att det har fungerat bra med lösningen, men att det har varit lite problematisk med hämtning och lämning av barnen vid cirkulationsplatsen. Det beror på att vissa föräldrar inte har följt reglerna, vilket beror på att de är stressade. Rektorn tycker att trafiksäkerheten kring skolan har blivit bättre. Det är dock svårt att uppskatta hur många barn som cyklar eller går idag.

4.7 Intervju med Enköpings kommun

Enhetschefen på trafikenheten på Enköpings kommun berättar i intervjun (se Bilaga 7) att det tidigare hade varit problematiskt med hämtningar och lämningar av barn vid Munksundsskolan. Enligt enhetschefen blir bilskjutsandet som en ond spiral; desto fler föräldrar som skjutsar sina barn till skolan desto osäkrare blir det i trafiken vid skolan. Det var då förslaget om bilfria zoner tillämpades. Kommunen har uppfattat det som att det har blivit trafiksäkrare kring skolan när den byggdes om med bilfria zoner. Däremot tycker några föräldrar att avståndet från den nya parkeringen till skolan är för långt. De känner att det kan bli stressigt att gå den resterande sträckan med barnen.

Separeringen av skolområdet från trafiken anses vara ett bra förslag på en fysisk åtgärd, men det gäller att avstånden inte är för långa eller för korta. Andra åtgärder som tas upp är att utforma vägarna till skolan mer färgglada, vilket kan uppmuntra fler barn till att gå och cykla till skolan.

När det gäller kommunikationen mellan kommunen och skolorna berättar enhetschefen att de har nära kontakt med skolorna. Kommunen hade exempelvis ett nära samarbete med Munksundsskolan gällande projektet med bilfria zoner. Det fanns olika åsikter

(37)

Empiri

30

kring vad som var en bra lösning, men kommunen försökte lyfta fram det som var positivt med varje förslag.

4.8 Sammanfattning av insamlad empiri

Observationen av Tenhultsskolan visade på att det är många barn som blir skjutsade till skolan, vilket medför att trafiken kring skolan ökar. Enhetschefen på Enköpings kommun beskriver att bilskjutsandet blir som en ond spiral. Lösningen med att ha det bilfritt runt Munkssundsskolan har fungerat bra, vilket rektorn på skolan håller med om. Projektledaren på Jönköpings kommun skulle kunna se det som en alternativ lösning med att ha det bilfritt vid Tenhultsskolan.

När det gäller inventeringen av vägarna runt Tenhultsskolan tyder den på det problemet med att gaturummet är otydligt. Passagen som barnen måste använda för att ta sig över från gångbanan till skolgården är inte tillräckligt synlig. Den biträdande rektorn berättar i mailkonversationen att det finns bilar som står parkerade längs gång- och cykelvägarna, vilket projektledaren på Jönköpings kommun förklarar, kan medföra att barn kanske inte blir lika synliga då för andra bilister.

(38)

Analys och resultat

31

5 Analys och resultat

I följande avsnitt presenteras en analys av den insamlade empirin med koppling till teorin. Resultaten presenteras under varje frågeställning. Det avslutas med en redogörelse för hur studiens resultat är kopplat till målet.

5.1 Analys av observation

Att det rådde en skillnad i antal barn vid observationerna; 128 barn jämfört med 193 kan bero på vilka dagar som undersökningen genomfördes på. Det här anses dock inte vara något problem, då det är en kvantitativ metod som visar statistik på hur stor del av barnen det gäller.

Trafikverkets undersökning (2018), enligt Figur 27, som genomfördes under sommarhalvåret visade på att de vanligaste färdsätten för barn att ta sig till skolan på är att cykla eller gå. Därefter kom buss och bilskjuts. Vid en jämförelse med observationen på Tenhultsskolan, enligt Figur 28, finns det en viss likhet, bortsett från att cyklandet är betydligt mindre i Tenhult och att barnen får skolskjuts istället för att åka med den ordinarie kollektivtrafiken.

I Trafikverkets undersökning (2018) visade det sig även att nästan hälften av alla barn gick eller cyklade utan vuxet sällskap. I observationen på Tenhultsskolan var det betydligt fler barn som gick utan vuxet sällskap.

Figur 27. Redovisning av barnens färdsätt till skolan i Trafikverkets undersökning, (Trafikverket, 2018).

(39)

32

Figur 28. Redovisning av hur barnen tar sig till Tenhultsskolan.

5.2 Analys av inventering

Enligt Trafikverket (2010) är det viktigt med att tydligt separera cyklister och fotgängare från biltrafiken. Vid Tenhultsskolan är den här separering endast en vit heldragen markering i marken, som inte syns tillräckligt om grus eller löv skulle täcka över. Hastigheterna för biltrafiken bör inte heller vara högre än 30 km/tim enligt Trivector (2017), vilket stämmer överens med hastighetsbegränsning kring skolan. I observationen upplevdes det dock som att vissa bilister inte höll den här hastigheten. Idag finns det inga cykelbanor precis kring skolan, utan endast gångbanor som uppskattas vara drygt 1,0 meter breda. Trafikverket (2010) beskriver att skolvägarna ska vara breda nog för att flera barn ska kunna utnyttja vägen samtidigt utan att behöva vara uppmärksamma på övrig trafik. En sådan väg ska vid en redan bebyggd miljö breddas med 20–70 centimeter i förhållande till det rekommenderade minimimåttet på 1,75 meter.

Problem som uppstår, vilket återspeglas vid Tenhultsskolan, är att passagerna inte är tillräckligt tydliga, vilket resulterar i en trafikfara för barnen. Värmdö kommun (2013) beskriver att väggupp eller avsmalningar kan reducera hastigheten vid passagen.

5.3 Analys av enkätundersökning och intervjuer

Enkätundersökningen visade att majoriteten av barnen går till skolan och att det är många föräldrar som skjutsar sina barn. Detta stämmer överens med Trafikverkets undersökning (2018); att det är vanligt att barnen går eller blir skjutsade med bil till skolan, vilket även observationen stärkte.

(40)

33

Mycket tyder på att det är av praktiska skäl som barnen skjutsas till skolan. De flesta föräldrarna uppger att det är på vägen till arbetet eller att de har andra barn som ska till förskolan. Det förklarar även Sveriges kommuner och Landsting (2013) om i sin rapport att det anses vara praktiskt.

Enkätundersökningen visade också på att vissa barn skjutsas till skolan med bil trots att de bor nära. Detta gäller framförallt de barnen som går i årskurserna F-2, vilket den biträdande rektorn på Tenhultsskolan även uppgav. Det handlar då inte bara om att det är praktiskt, utan för att föräldrarna tycker att gång- och cykelvägar till skolan är osäkra, vilket också anges i Trafikverkets undersökning från 2018.

En ytterligare anledning är att vissa föräldrar tycker att barnen är för unga. Det blir för långt för de att gå eller cykla själva även om de bor nära skolan. Att föräldrarna anser detta beror på att barnen inte kan visa upp ett tillräckligt trafikbeteende förrän de är runt 12 år, vilket Trafikverket (2013) förklarar om i sin rapport. Texiera, Neves och Silva (2018) förklarar att den vandrande skolbussen kan vara lämplig att tillämpa i detta fall, eftersom en vuxen då tar följe med barnen till skolan.

Orsaken till att endast 1,3 % cyklar till skolan, enligt enkätundersökningen, kan vara för att skolan rekommenderar barnen att börja cykla ensamma från årskurs 4. Vidare uppger de flesta föräldrarna att bilister kör fort och att det är mycket trafik vid skolan när föräldrar lämnar och hämtar sina barn. Jönköpings kommun arbetar med att reducera hastigheterna med att avsmalningar exempelvis görs. Trivector (2017) förklarar att avsmalningar också kan underlätta framkomligheten för både gående och cyklister.

Föräldrarna anser också att det är osäkert för barnen att korsa vägarna, då det nämns att det saknas övergångställen och passager, vilket den biträdande rektorn också håller med om. Liknande orsaker uppges i Trafikverkets rapport från 2018 som handlar om föräldrarnas uppfattning om skolvägen. Sveriges kommuner och Landsting (2013) förklarar att trafikmiljön vid skolorna inte är utformad för att flera föräldrar ska hämta och lämna sina barn samtidigt.

Både föräldrarna och den biträdande rektorn lyfter fram problemet med bilarna som parkerar längs med gångbanorna. De anser att bilarna täcker vägmarkeringen som ska separera gångbanan från körbanan och det då upplevs som trångt och osäkert för barnen att gå förbi där. Projektledaren på Jönköpings kommun kan hålla med om att det blir otydligt när bilar parkerar på det viset.

Jönköpings kommun anser att det också kan ge en positiv effekt med parkerade bilar, eftersom vägen då blir smalare och bilisten måste sakta ner. Föräldrarna anser dock att vägarna ska vara bredare, eftersom bilisterna nästan tvingas ut på gångbanorna vid möte på körbanan. Trafikverket (2010) förklarar att parkerade bilar längs med vägen kan skymma sikten och göra att fotgängarna och cyklisterna blir mindre synliga. Texiera, Neves och Silva (2018) nämner i sin studie att banderoller som informerar föräldrarna om parkeringsförbud kan sättas upp för att öka elevers säkerhet.

(41)

34

Vidare nämner föräldrarna att gång- och cykelvägarna måste separeras bättre från körbanan med exempelvis kantsten. Säterskog nämner också att vägar vid skolor ska byggas med kantsten. Det är dock inte vanligt med kantsten i villakvarter som Tenhultsskolan ligger i. Att utformningen av vägarna vid Tenhultsskolan ser ut som den gör har projektledaren svårt att svara på. Vidare, vill Jönköpings kommun arbeta för att få föräldrarna att sluta skjutsa sina barn och istället låta barnen gå eller cykla till skolan. Folkhälsomyndigheten (2019) beskriver också hur viktigt det är med fysisk aktivitet för barn och att det bör uppmuntras mer.

Den biträdande rektorn på Tenhultsskolan nämner ingenting om att skolan anordnar några kampanjer eller tävlingar som uppmuntrar barnen till att cykla eller gå. Istället läggs det här ansvaret på föräldrarna. Det har visat sig att cyklandet och gåendet har ökat när skolor har arrangerat tävlingar som främjar ett mer hållbarare resande, vilket Texiera, Neves och Silva (2018) redogör för i sin studie.

När det gäller den bilfria skolan Munksundsskolan i Enköpings kommun, nämner både rektorn och kommunen i telefonintervjuerna att det har fungerat bra med bilfria zoner. Det har uppskattats och blivit trafiksäkrare, vilket stämmer överens med Nieuwenhuijsens och Khreis (2016) redogörelse om bilfria zoner.

Jönköpings kommun skulle kunna se den bilfria lösningen som en alternativ åtgärd för att få föräldrarna att sluta skjutsa sina barn till skolan. Texiera, Silva och Neves (2018) beskriver i sin studie att parkering 500–1000 meter bort från skolan har bidragit till att biltrafiken har reducerats. Däremot nämner rektorn på Munksundsskolan att hämtning och lämning av barn längre bort, inte har fungerat hela tiden. Rektorn menar på att vissa föräldrar inte har följt reglerna och har exempelvis parkerat i den rondellen som finns, vilket har upplevts som trafikfarligt. Enköpings kommun förklarar även att avstånden inte får bli alltför långa eller för korta, eftersom vissa föräldrar till barn på Munksundsskolan har upplevt det som stressigt att gå den sista biten med barnen till skolan. Vidare uppger rektorn att hon skulle ha gått med sina barn hela vägen till skolan trots att den är bilfri, då flera övergångsställen har tagits bort.

Både Jönköpings kommun och Enköpings kommun förklarar att kommunerna inte kan göra något annat än att sätta upp skyltar med begränsningar, resten får polisen ta ansvar för om den resursen finns. I enkätundersökningen uppger även föräldrarna att polisen måste vara mer närvarande. Vidare förklarar enhetschefen på Enköpings kommun att det inte enbart handlar om att göra gång- och cykelvägarna trafiksäkra utan även att göra de attraktiva. Förslag på det här är att exempelvis utforma vägarna till skolan färggladare för att de ska upplevas som lekfullare för barnen, vilket kan uppmuntra fler barn till att gå eller cykla till skolan.