Ungdomars drömmar om studie- och yrkesval

Studie- och

yrkesvägledarutbildningen Individ och samhälle

Examensarbete

Ungdomars drömmar om studie- och

yrkesval

Young people´s dreams of study and career choices

Mattias Wiklund

Studie- och yrkesvägledarutbildningen 180 hp Slutseminarium 2011-01-13

Examinator: Jan Anders Andersson Handledare: Mia Lindberg

Sammanfattning

Examensarbetet syftar till att få förståelse för hur ungdomar tänker och drömmer kring yrken. Jag har gjort en kvalitativ studie med fyra ungdomar som går i årskurs nio och frågat dem om deras drömyrken, hur de har förändrat och hur de tänker kring sina yrkesdrömmar, samt vad som påverkar dessa drömmar.

Litteraturgenomgången berör olika påverkansfaktorer inför ungdomars yrkesval, såsom genus, klasstillhörighet och arbetsmarknad. Den belyser också viktiga vändpunkter inom karriärvalsteorin

De yrken som ungdomarna från början drömde om att bli, förändras med tiden och påverkas av familj, vänner, sina intressen, men även av att synen på drömyrket förändras genom tiden och av en föränderlig arbetsmarknad. En av ungdomarna tyckte att det viktigt att valet gjordes av en själv och inte något som bestämt av någon annan. Enbart en de fyra ungdomarna har valt en utbildning som syftar till ett specifikt yrke. De övriga tre har gjort ett bredare val och utbildningen syftar inte till ett specifikt yrke, utan det finns möjlighet att ändra sig eller att välja en annan inriktning.

Efter studien har jag har fått förståelse för vilka faktorer som påverkar ungdomars yrkesval. Som blivande studie- och yrkesvägledare har jag insett att det är bra att be ungdomar, som står inför ett gymnasieval, att tänka över önskedrömmar, samt resonera kring yrkesdrömmar. På så sätt tydliggörs att det finns många val. Denna eventuella revidering kring nya yrkesdrömmar blir sedan till starka övertygelser om framtida yrken och dess genomförande.

Nyckelord: drömyrke, studie- och yrkesval, tankar kring yrkesval, ungdom och arbetslivet

Innehållsförteckning

1. INLEDNING OCH BAKGRUND ... 7 

1.1 Syfte ... 8 

1.2 Frågeställningar... 8 

1.3 Avgränsning ... 8 

2. LITTERATURGENOMGÅNG ... 9 

2.1 Inledning ... 9 

2.2 Ungdom som begrepp ... 9 

2.3 Tillträdesregler ... 10  2.4 Genus ... 11  2.5 Habitus ... 11  2.6 Karriärval ... 12  2.7 Arbetsmarknad ... 13  3. METOD ... 15  3.1 Val av metod ... 15  3.2 Urval ... 15  3.3 Genomförande ... 15  3.4 Etiska överväganden ... 16  3.5 Intervjuguide ... 17 

3.6 Transkribering och analys ... 17 

3.7 Tillförlitlighet ... 18 

3.8 Provintervjuer ... 18 

4. RESULTAT ... 19 

4.1 Elevpresentation ... 19 

4.2 Första drömyrke, perioden däremellan och framtiden ... 20 

4.3 Drömyrke då – nu - framtid ... 20 

4.4 Andra viktiga personer ... 21 

4.5 Talang ... 22 

4.6 Tillfälligheter som utvecklar sig till intresse ... 22 

4.7 Familjen ... 23 

4.8 Vilka överväganden gör ungdomarna kring sina utbildningsdrömmar eller yrkesdrömmar .. 23 

4.9 Synen på yrket förändras med tiden... 24 

4.10 Andra personers uppfattningar ... 24 

4.11 Framförhållning ... 25 

4.12 Det individuella valet ... 25 

5. ANALYS ... 27 

5.1 Kontext och arbetsmarknadens betydelse ... 27 

5.2 Yrkesförberedande kontra studieförberedande program ... 28 

5.3 Klasstillhörighet och genus ... 28 

5.4 Här och nu ... 29 

6. DISKUSSION ... 30 

6.1 Förslag till fortsatt forskning ... 31 

Litteraturförteckning ... 32 

Internetkällor ... 32 

Bilaga 1 ... 33 

Bilaga 2 ”Tidslinjen” ... 34 

1. INLEDNING OCH BAKGRUND

Under utbildningen på studie- och yrkesvägledarprogrammet har jag genomfört intervjuer och samtal med ungdomar. Varje möte har varit av stor betydelse inför min kommande profession, ungdomarna har alla berättat om sig själva. Där jag från början, med min yrkeserfarenhetsbakgrund som mellanchef och egen företagare, trodde mig ha förutsättningar att genomföra goda vägledningssamtal, visade sig vara en övertro på min egen förmåga. Under ett stort antal intervjuer under mina praktikperioder, började jag inse att yrket som vägledare är en livslång process där det enda hindret är mig själv. Det är viktigt att utvecklas och att inte stagnera.

En del av samtalen har berört hur ungdomarna tänker kring framtida yrkesval. Detta har väckt mitt intresse att mer utförligt ta reda vilka faktorer som påverkar ungdomars studie- och yrkesval. Vilka funderingar har ungdomar kring studie- och yrkesval? Är de medvetna om vilka faktorer som har betydelse för hur de fattar beslut?

I mitt blivande yrke som studie- och yrkesvägledare så är det viktigt att få förståelse för vilka faktorer som spelar roll i ungdomarnas tankar kring utbildning och yrkesval. De överväganden ungdomar gör, har sedermera betydelse för mig i mitt dagliga arbete. Är det inte så att vi alla har haft drömyrken eller utbildningar, en nära släkting som körde lastbil eller en julklapp i form av konduktörsväska som tog upp större delen av julhelgen? Dessa tidiga intressen medförde drömmar om att köra lastbil eller att bli tågkonduktör som sedan har förändrats över tid. Var jag egentligen medveten om vilka faktorer som påverkade mig under min uppväxt? Svaret är både ja och nej. Vid ung ålder, nej, ju äldre jag blev alltmer ja. Varför inte medvetandegöra tidigt vilka faktorer som påverkar ungdomarnas utbildnings- eller yrkesdrömmar.

1.1 Syfte

Syftet är att undersöka hur ungdomarna tänker och drömmer kring yrken har jag ställt ett antal frågor som kan ge mig värdefull kunskap och vara till gagn för min framtida profession.

1.2 Frågeställningar

Vilka drömyrken har eleven haft som barn och hur har dessa drömmar ändrats över tid?

Vad påverkar elevens yrkesdrömmar?

Hur påverkar ungdomarnas överväganden mig som blivande studie- och yrkesvägledare i det dagliga arbetet?

1.3 Avgränsning

Arbetet handlar om fyra stycken ungdomar, samtliga är femton år gamla. Två respondenter är killar och två är tjejer. Examensarbetet handlar enbart om ungdomarnas enskilda överväganden kring drömyrke eller utbildning.

2. LITTERATURGENOMGÅNG

2.1 Inledning

I det här avsnittet avser jag att beröra avhandlingar som behandlar forskning om ungdomars yrkesval. Litteraturen behandlar hur dessa påverkar ungdomar på ett eller annat sätt i deras möjligheter att göra sina överväganden avseende yrkesval och utbildningsmöjligheter. Dessa utgör tillsammans med teori, min kommande utläggning av studiens analyskapitel. Dessa bidrar till att nå förståelse i vilka överväganden ungdomar gör.

Först definieras ungdom som begrepp. De avhandlingar som berör ungdomar kommer att ge en kort inblick i Lillemor Kims rapport om vad som påverkar ungdomarnas val till ett yrke eller en utbildning. Därefter tas Sandells avhandling upp, där hon jämför pojkar och flickors val. Utöver det kommer jag att ge en inblick i Bourdieus uppfattning om att klasstillhörighet kan ha betydelse för hur människor väljer framtida yrkesval eller utbildning. Sedan berörs Hodkinson och Sparkes karriärvalsteori, samt hur ungdomar påverkas av vändpunkter i livet. Till sist berörs Lind och Franssons rapport om arbetsmarknadens påverkan på ungdomarnas val.

2.2 Ungdom som begrepp

Enligt den svenska ungdomspolitiken (Ungdomsstyrelsen, Ung idag 2010. Ungdomsstyrelsens skrifter 2010:9., 2010) har Sverige idag en och halv miljon ungdomar mellan 13 och 25 år. Begreppet ungdomar förklaras med livsfas, innebörden med livsfas är tiden mellan barndom och vuxenlivet. Vuxen definieras som när man har funnit den egna identiteten, kan försörja sig på egen hand eller stadgar sig och skaffar barn. En annan definition på ungdomar är att gruppen ses som en socialkategori. Med andra ord ses ungdomar som grupp med likvärdiga behov, intressen och egenskaper. Gruppen kommer i kontakt med samma samhälliga inrättningar och regler. Genom livsfasperspektivet är intresset riktat mot ungdomstiden kontra livet i allmänhet samt gentemot andra generationer. Ungdom som socialkategori inriktar sig på förhållandena i ungdomsåren samt inom respektive ungdomsgrupp. Enligt det svenska perspektivet kan den

förlängda ungdomstiden ses som en övergångsfas. Ungdom är man tills det att man anses vara vuxen. Att vara vuxen skjuts alltmer upp i åldrarna.

Huvudmålet med den svenska ungdomspolitiken är att ungdomarna ska kunna försörja sig själva och därmed få in en fot både på arbets- och bostadsmarknaden. Detta ger i sin tur ungdomarna möjlighet att klara sig på egen hand. Att denna förlängda ungdomstid blir allt längre berörs av en dåligt fungerande arbetsmarknad där sysselsättningen i tätt samspel med konjunktursnedgångar drabbar ungdomar först och hårdast. Detta medför att ungdomar ingår i olika program så som aktivitetsstöd etc. och som i sin tur bidrar till att ungdomar allt senare kommer in i arbetslivet och på bostadsmarknaden och därmed kan anses som vuxna allt senare (Ungdomsstyrelsen, Ungdom och ungdomspolitik – ett svenskt perspektiv. Ashing, Inger, 2010., 2010).

2.3 Tillträdesregler

Lillemor Kim skriver i sin rapport, Att välja eller väljas, (Kim, 1983) om de på 1980-talet nya tillträdesreglerna till högskola och universitet. De för den tiden nya tillträdesreglerna behandlas och problematiseras och berör elevernas påverkan av dessa. Rapporten belyser också elevers val av utbildning och vad som påverkar dessa.

Av rapporten framgår det att var sjunde elev som gick 3-åriga linjer, där flickor är överrepresenterande, tenderade att vilja slutföra sin utbildning, innan de tog ett sabbatsår för att exempelvis resa.

Enligt rapporten tror ungdomar, som väljer de studieförberedande linjerna mer på familjens uppfattning om yrkesvalet, medan ungdomar på de yrkesförberedande linjerna mer betonar erfarenhet från arbetslivet samt kompisars åsikter.

2.4 Genus

Anna Sandell, ”Utbildningssegregation och självsortering”, (2007) behandlar hur det har sett ut på 1990- talet gällande ungdomars gymnasieval utifrån aspekten genus, social tillhörighet, etnisk tillhörighet och ort där utbildningen förläggs.

I avhandlingen framkommer att pojkar väljer en utbildning som är mer inriktad på ett specifikt yrke, medan flickor oftare väljer en utbildning, som inte är specifikt inriktad på ett yrke, utan är bredare och möjliggör olika karriärval. I studien framgår att 13 av femton killar gör val utefter det de vill göra i framtiden, medan enbart 8 av de 20 tjejerna gör detsamma. I sin studie har Sandell sett att fler pojkar än flickor är tidigare med att göra ett yrkesval och håller fast vid det när de gör sitt gymnasieval.

2.5 Habitus

Bourdieu redogör och analyserar att familjen står i centrum och beroende på vilken klasstillhörighet så ärver familjemedlemmar detta i sin tur (Praktiskt förnuft, 1992).

Författaren Pierre Bourdieu beskriver sin handlingsteori med olika kapitalformer. Han använder sig av bland annat nyckelbegreppet habitus och beskriver rummet av sociala positioner som är uppbyggda där agenterna (individerna) eller grupperna är tilldelade position i de statistiska indelningarna. Positioneringen efter deras ställning i relation till två differentieringsprinciper, ekonomiskt kapital och kulturellt kapital som tillsammans bildar individens habitus. Habitus förändrar karaktärsdragen i en särskild position till en enhetlig livsstil. Livsstil som omfattas av vissa tillgångar och som produceras utifrån den sociala klasstillhörigheten som i sin tur internaliseras och därmed resulterar i ett karaktäristiskt handlande.

2.6 Karriärval

Hodkinson och Sparkes, problematiserar ungdomars övergång från skola till arbete och bygger sin karriärvalsteori på Bourdieus begrepp habitus.

Författarna sammanfattar careershipteorin enligt nedan:

1) Individen fattar pragmatiskt rationella karriärbeslut grundade på hennes eller hans habitus

2) Växelverkan med andra inom fältet påverkas av att individer har ojämlika resurser

3) Beslut fattas inom ett livslopp som består av omväxlande perioder av vändpunkter och rutiner (Hodkinson, Phil & Sparkes, Andrew C, 1997, s. 29)

Karriärvalsteorin menar att en startpunkt i ungdomars beslut förvisso är förnuftiga men även resultatinriktade och påverkade av känslor. Ungdomarna gör val som senare kan väljas bort slumpmässigt genom exempelvis personlig erfarenhet, råd från familj, släktingar o. dy. Detta val har en koppling till personens familjebakgrund, kultur eller livshistoria.

Beslutsfattandet för en ung person görs utifrån vad denne tycker går att realisera och vara något som man vill uppnå. Detta benämner karriärvalsteorins författare som en persons handlingsfront. Den baseras dels på de förutsättningar som finns på utbildnings- och arbetsmarknaden, dels på vad författarna kallar individens habitus.

Lidström (Lidström, 2009) nämner att det inte definieras i karriärvalsteorin vad kulturellt, ekonomiskt, socialt och symboliskt kapital är för något i förhållande till karriärteorins olika kategorier. Precis som Lidström gör så preciserar jag kapitalen själv enligt följande: kulturellt kapital i min undersökning bland annat utbildningsambitioner, familjetraditioner och personligt intresse.

Ekonomiskt kapital: förväntad inkomst i relation till utbildning eller val av yrke. Socialt kapital: social kompetens i förhållande till framtida yrkesval eller utbildning, vänners olika betydelse gällande yrkesval eller utbildningsval.

Lidström (Lidström, 2009) beskriver människors olika perioder av rutiner och vändpunkter. I vändpunkterna fattas besluten, men det är under rutinperioderna avgörande erfarenheter görs för att sedan förstå handlingsförloppet i besluten. Lidström tar upp tre olika slags vändpunkter; den strukturella, den självinitierade och den framtvingade vändpunkten. Med den strukturella vändpunkten menas sådana händelser som bestäms av olika samhälleliga strukturer såsom att grundskolan slutar eller pensionering. Den självinitierade handlar om att personen själv har valt vändpunkten som då grundar sig på egna personliga val utifrån den livssituation som personen befinner sig i. Den framtvingade vändpunkten beror på händelser som personen inte själv kan påverka, utan den framkallas av andra människors handlingar eller av händelser som påverkas av yttre faktorer, exempelvis personalnedskärningar.

2.7 Arbetsmarknad

Gunnel Lindh och Karin Fransson, Ungdomars utbildnings- och yrkesval – i egna och andras ögon, (2004) har av skolverket fått i uppdrag att göra en kunskapsöversikt om ungdomars förväntningar, vetskap och hur de sedan handlar när det gäller val av utbildning och arbete.

Lind och Fransson skriver i sin rapport om den gemensamma skolan. Författarna menar att en majoritet av dagens ungdomar tillbringar ansenlig del av sin tid i skolan fram till körkortsmogen ålder. Vidare menar de att en majoritet av dagens ungdomar väljer att läsa vidare efter grundskolan. Detta görs inte enbart på frivillig basis, utan styrs av en föränderlig arbetsmarknad.

Författarna gör i sin historiebeskrivning nedtryck i grundskolans införande och implementeringen av gymnasieutbildningen, samt effekterna av lågkonjunkturen och dess konsekvenser för ungdomars inträde på arbetsmarknaden. De båda menar att i mitten av 60-talet börjar svensk ekonomi knaka i fogarna. Detta resulterar i allt större förändring inom näringslivet. Effekten av detta blir att näringslivet efterfrågar personal med högre kompetens, det vill säga mer skolad personal. Denna uppgradering av kompetens och utbildning gör att ungdomarna

hamnar per automatik i kläm, då det enligt författarna uppstår ett alltmer explicit samband mellan att utbildning i förlängningen ger arbete. Denna försvagade ställning ungdomarna får gentemot arbetsmarknaden resulterar i att grundskolan spelar en alltmer betydande roll för ungdomarnas inträde på arbetsmarknaden. Vidare menar författarna att denna obeständiga situation ungdomarna befinner sig i, där samhället växlar och därmed tätt följd av en föränderlig arbetsmarknad, medför att ungdomars utbildning eller yrkesval mycket väl kan omprövas eller ändra karaktär flera gånger om.

Sammanfattning

En instabil och föränderlig arbetsmarknad har gjort att ungdomar tenderar att utbilda sig i högre omfattning än tidigare och således komma ut senare på arbetsmarknaden. Ungdomar kan komma att ändra sitt yrkesval flera gånger om. Andra faktorer som påverkar ungdomars studie- och yrkesval är klasstillhörighet och genus. Pojkar väljer oftare än flickor en utbildning som är mer inriktad på ett specifikt yrke.

3. METOD

3.1 Val av metod

Examensarbetet består av fyra kvalitativa intervjuer med ungdomar och omfattar deras tankar och överväganden beträffande yrkesdrömmar. Syftet är inte att nå generaliserbara insikter utan att fokusera på fyra ungdomarnas personliga överväganden (Larsen, 2009).

I min undersökning är mitt syfte att nå förståelse om vad som har betydelse för elevens yrkesval. För att få fram intervjupersonernas egna berättelser använde jag mig av kvalitativa intervjuer. Intervjupersonernas individuella berättelser är enligt Larsen mjuk data (Larsen, 2009). Hade jag använt mig av en kvantitativ metod, hade jag inte kunnat få den förståelse för intervjupersonernas tidigare erfarenheter och händelser i deras liv.

Jag har valt att tolka min empiri efter hermeneutisk tolkningsmetod eftersom det enligt metoden är viktigt att få förståelse för intervjupersonernas överväganden gällande studie- och yrkesval. Jag är medveten om att tolkningen av mitt analysmaterial påverkas av min egen förförståelse och mina värderingar, liksom i det sammanhang som intervjuunderlaget förekommer (Thurén, 2007, s 103).

3.2 Urval

Intervjupersonerna tillfrågades av vägledaren på den aktuella skolan om de ville delta i min undersökning. Två stycken av informanterna fick förfrågan på sin rast, de övriga två tillfrågades under lektionstid. Samtliga anmälde sig frivilligt. (Larsen, 2009). Intervjupersonerna är till antalet 4 stycken.

3.3 Genomförande

Efter telefonsamtal med ansvarig chef, gavs tillstånd att ta kontakt med vägledaren och förbereda intervjuer. Alla intervjuer utfördes på en skola och genomfördes i ett konferensrum med goda förutsättningar både när det gäller ostördhet och tystnad. I rummet fanns en knapp som trycktes

in och utanför stod det med röd lampa upptaget. Alla intervjuer fick fortgå utan någon störning så som ljud eller tekniska fadäser. Två av intervjuerna varade i 20 minuter och resterade två i 25 minuter.

Ingen ekonomisk ersättning har utgått till vare sig informanter eller vägledaren. Däremot har vägledaren, som har tillhandahållit informanter och därmed lagt ned arbetstid och engagemang för dess genomförande, erhållit ett stort tack.

3.4 Etiska överväganden

Uppsatsen har åtföljts av forskningsetiska principer enligt humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf) där vetenskapsrådet har fyra huvudkrav:

• Informationskravet • Samtyckeskravet • Konfidentialitetskravet • Nyttjandekravet

Efter att informanterna tagit del av syfte, gick jag igenom noggrant forskningsetiska regler. Var och en av informanterna fick tydliggjort att all data behandlas konfidentiellt samt att namn, skola och ort kommer att i arbetet att ersättas med fingerade namn. Av den orsaken att det inte ska kunna gå att identifiera någon person i examensarbetet. Allt informanterna har sagt under intervjuerna kommer endast att användas i forskningssyfte, möjligtvis kommer arbetet att användas i andra vetenskapliga sammanhang. Jag informerade även om att det är frivilligt att delta i min undersökning och att det när som helst är tillåtet att avbryta intervjun. Därefter tillfrågades respektive informant om det gick bra att jag spelade in samtalet (endast ljud) av den orsaken att det underlättar skrivarbetet. All information eller uppgifter kommer att låsas in när empirin inte används. Informanterna delgavs även att inspelningarna kommer att raderas i anslutning till arbetets slutförande. Ungdomarna fick därefter frågan om det fanns någonting de inte förstod, samt om det fortfarande var aktuellt att delta i min undersökning.

3.5 Intervjuguide

Intervjuerna har genomförts med en semistrukturerad intervjuguide (se bilaga 1). Detta görs av hänsyn till mitt urval, där respondenterna är ungdomar. Min förförståelse är att respondenterna kan uppfatta frågorna helt annorlunda än vad som är avsett, därav den anpassningsbarhet som författaren Bryman beskriver till en möjlighet för respondenten att själv utforma svaren, samt att intervjuaren kan använda sin mångsidighet för att få respondenten på rätt spår och frågor av förtydligande karaktär (Bryman, Alan, ”Samhällsvetenskapliga metoder”, s. 301, 2001).

Samtliga respondenter ombads att reflektera över tidigare drömyrken eller utbildningar, därefter uppmanades samtliga att fundera på vilka anledningar som fanns varför just det yrket eller utbildningen var intressant. Frågor som alla respondenter fick var enligt den av mig döpta tidslinjen (bilaga 2) som i sin tur är inspirerad av Lena Lidströms bilaga ”vägen genom livet” (Lidström, 2009). En tidslinje där respondenterna berättade om sitt första drömyrke eller drömutbildning. Tidsperioden sträcker sig från första tilltänkta yrke till och med framtida yrke. Tidslinjen användes som ett stöd i ungdomarnas berättelse, den fick inte vara allt för styrande, men dess utformning möjliggjorde, enligt mig, liten chans till att avvika från det som var mitt syfte. Samtliga intervjuer följde samma disposition; kallprat, genomgång av forsknings etiska regler, accepterande av intervju, tidslinjen (bilaga 2), första drömyrke, framtida utbildning eller yrke och därefter fick respondenterna berätta om vilka överväganden som gjordes i samband med ovanstående områden.

3.6 Transkribering och analys

Alla intervjuer spelades in med hjälp av en videokamera (endast ljud), och därefter transkriberades intervjuerna. Återgivandet av intervjuerna i skriftlig form enbart av vad som sades under intervjuerna. Därefter sökte jag efter gemensamma teman, likheter respektive olikheter. Att jobba induktivt med att hitta teman och därefter nå förståelse har varit en tidsödande process (Larsen, 2009).

Jag har i anslutning efter varje intervju fört anteckningar om intryck av respektive intervju. Författaren Bryman (Bryman, 2002) menar att det i vissa fall kan förekomma att

intervjupersonerna kan bli hämmande under intervjutillfället av den orsaken att samtalet spelas in och vad som sägs kommer för alltid finnas kvar. Detta uppfattar jag som en väldigt liten risk i och med min noggranna genomgång innan ett accepterande av intervjuerna, samt att mina reflektioner efter intervjuerna var att en av informanterna var väldigt verbal och social, de tre andra var inte lika verbala. Det är min uppfattning att deras samtliga personligheter var rådande och inte i allt för stor grad påverkade av inspelningsutrustningen. Alla ungdomarna var i början medvetna att inspelningsutrustningen sattes igång men ju längre intervjun fortlöpte så uppfattade jag att det inte var en faktor som påverkade. Mina frågeställningar var heller inte av den art som kan anses som känsliga, det som sägs härrör endast till dem själva och deras enskilda överväganden. Dessa överväganden rörde familjen, vänner eller andra faktorer. Men i och med att jag underströk konfidentialitetskravet så är även denna av ringa innebörd samt att alla ungdomarna verbalt uttryckte att de förstod att det som sades inte kunde spåras tillbaka till dem som person.

3.7 Tillförlitlighet

Jag har ofta använt mig av citat av den anledningen att läsaren ska kunna se att jag grundat mina tolkningar av empirin på sakliga överväganden. Transkriberingen av de fyra intervjuerna är samtliga skrivna så som ungdomarna har svarat på mina frågor och kan därför kontrolleras. Jag har inte transkriberat genomgången och förklaringen av tidslinjen av den orsaken att alla fick samma genomgång innan klartecken gavs av respektive respondent.

3.8 Provintervjuer

Jag genomförde två pilotintervjuer (Larsen, 2009), en intervju med min sambo som är verksam i skolvärlden och undervisar i grundskolans senare år och en intervju med en elev i hennes klass för att minimera missförstånd gällande frågornas karaktär.

4. RESULTAT

I detta kapitel redovisar jag resultaten i min empiri. Jag använder mig flitigt av citat av den orsaken att jag vill styrka validiteten i mitt arbete. Vid likheter eller nästan samma temaområden så framställer jag dessa resultat samlade. I några förekommande citat har jag valt att inte ta med hela meningen då innebörden förstås med de första eller sista orden intervjupersonerna sagt. Dispositionen följer innehållet i intervjuerna utifrån min frågeguide. Kapitlet inleds med en presentation av informanterna.

4.1 Elevpresentation

Sia är 15 år gammal och går i grundskolan. Mamman är biomedicinsk analytiker och fadern jobbar inom verkstadsvärlden, hon beskriver även att valet till gymnasiet har varit en osäker process som mynnat ut till en inriktning inom de samhällsvetenskapliga programmen. Sia beskriver att hon är skoltrött och vill göra ett kortare uppehåll från skolan efter gymnasiet, hon tänker sig en eventuell resa i framtiden eller att flytta utomlands.

Angus går sista året på grundskolan och är 15 år. Han beskriver att han är osäker avseende gymnasievalet. Han har en bror som läser på högskolan, mamman jobbar med logistik och fadern är säljare inom kommunikationsbranschen.

Angus är trött på skolan. Gymnasievalet är enligt honom en eventuell möjlighet att kanske läsa vidare på högskola i framtiden. Han menar att under sin tid på ett samhällsinriktat gymnasieprogram så kommer han veta om han vill läsa vidare eller inte.

Reuben är 15 år gammal och går sista året på grundskolan. Han beskriver att han på sin fritid umgås med vänner och familjen. Reuben gillar att köra cross och spela innebandy. Pappan och mamman har båda egna företag, den förstnämnda jobbar med ”elservice” och den sistnämnda är konsult. Han beskriver att han är säker gällande sitt gymnasieval, det var mer en fråga om vilken

skola som hade kortast utbildning till elektriker. Reuben berättar att det även är viktigt att skolan är fräsch och modern.

Sibylla går i nian och är 15 år gammal. Hon beskriver att familjen är väldigt idrottsintresserad, speciellt av innebandy. Pappan, bröderna och hon själv är flitiga utövare av sporten. Gemensamt intresse är även teknik, där fadern undervisar på en högskola i just det ämnet. Brodern studerar teknik på en högskola. Sibylla är idag säker gällande sitt val till gymnasiet. Hon tänker läsa något program inom IT. Förutom innebandy så beskriver hon att och data musik är hennes stora intressen i livet. Hon och hennes bror gör sin egen musik tillsammans.

4.2 Första drömyrke, perioden däremellan och framtiden

Inledningsvis gör jag en kort sammanfattning vilka yrken eller utbildningar ungdomarna velat bli eller vill bli. Jag har valt att redovisa i följande temaområden. Områdena behandlar första ihågkomna drömyrke, drömyrke idag och drömyrke i framtiden. Dessa temaområden kallar jag enligt följande:

Drömyrke då, drömyrke nu och drömyrke i framtiden. Därefter redovisar jag hur ungdomarna

tänker kring dessa val. Jag har valt att dela upp dessa tankegångar i följande underrubriker andra viktiga personer, talang, tillfälligheter som utvecklar sig till intresse, och familj. Till sist sammanfattas resultaten.

4.3 Drömyrke då – nu - framtid

Sia skildrar sitt första drömyrke som frisör. Och däremellan tills framtida drömyrke finns det inga yrkes- eller utbildningsdrömmar. I framtiden vill hon möjligtvis bli antingen polis eller psykolog men det är inget hon verkligen brinner för. Sia menar att dessa två är inget hon känner att hon ”..bara vill bli”.

Angus berättar att det till en början var ”fräckt” att bli polis och sedan var snickare ett alternativ och i framtiden så vet han inte vad han vill bli.

Första gången Reuben ”såg Stena Line båten” så var det i samband med en familjeutflykt där familjen tog sig fram med egen båt. Han skildrar att ville ”köra” båten. Därefter så ville han bli bilmekaniker och i framtiden vill han bli elektriker.

Under Sibyllas uppväxt ville hon bli innebandyproffs. Hon har även funderat på att bli polis och i framtiden vill hon arbeta med det hon ”älskar”, vilket är datorer och att laga mat.

4.4 Andra viktiga personer

Sia, Angus och Sibylla har alla funderingar på att bli polis. Sia fick upp intresset för yrket när hennes syster bestämde sig för att bli polis. Systern går andra året på gymnasiet. ”Det var väl en tanke som kom när hon verkligen hade bestämt sig för att bli det”. Hon menar även att hennes sociala talang är passande kriterier för att kunna bli polis. ”Det verkar kul att prata med människor”. Hon beskriver sina föräldrar som väldigt sociala, samt att hon nästan alltid har haft många kompisar. Sia menar ” jag har haft en social uppväxt om man säger så”.

Angus beskriver att personer i hans närhet tror att han skulle passa som polis samt att han sedan första gången såg en polisbil tyckt att det skulle vara ”fräckt” att vara polis. Att vara ”aktiv” menar han är en bild av polisyrket, som innefattar att vara ute på fältet och jaga bovar. Ordet ”aktiv” är vanligt förekommande då han beskriver en önskan om att erhålla ett eventuellt framtidsyrke som medför att han inte hamnar i en situation som innebär slentrian”..det är alltså inte stå på ett band och jobba med samma sak hela dagarna”. Detta resonemang gör han utifrån sin nuvarande kontext där skolan just nu är att göra samma saker om och om igen ”..inte som nu sitta vid en bänk och göra samma sak”.

Sibylla beskriver att hennes kompisars föräldrar som är poliser var en bidragande orsak till att hon ville bli polis. ”Woow, det vill jag också bli, jag vill också bli så respekterad och allting”.

4.5 Talang

Sia berättar att hon ville bli frisör. Hennes talang att skapa blev uppenbart i syslöjden ”jag har alltid gillat syslöjd”. Hon berättar att hennes fallenhet är att skapa ”jag har alltid tyckt, alltså är roligt med kreativitet, skapa och styla liksom”. Talangen förstärks och accepteras troligtvis med goda resultat av syslöjdsläraren och skolkamraters beröm. Sia skildrar att även att yrket frisör är ”socialt” och att det alltid händer något nytt. Sia berättar att hon tycker det är ”jätteintressant” att läsa psykologi. Hon berättar att det är i mötet med andra människor som är intressant, eftersom hon då får använda sig av sin sociala talang.

Sibylla berättar att hon under en period ville bli innebandyproffs. Hon menar ” alltså stjärnspelare i innebandy, bli den spelare som alla har hörts talats om typ” Intresset för innebandy förstås genom följande kontext där hon beskriver familjens idrottsintresse ” hela min familj är ganska mycket med idrott, både min pappa och bror håller på med innebandy”.

Sibylla har två alternativ, antingen tänker hon välja yrket kock eller jobba med datorer i framtiden. Hon har alltid gillat att laga mat men det är framförallt väldigt roligt att redan nu arbeta eller lista ut hur en dator fungerar ”jag är intresserad att få tag på hackers och sådant/…/”. ”Jag är intresserad av den tekniken och att kunna utveckla den”.

4.6 Tillfälligheter som utvecklar sig till intresse

Reuben beskriver sitt första påtänkta yrke så som att köra ”Stena Line” båten. Orsaken till det är att hans familj är båtintresserad. ”Jag är född på en båt typ kan man säga”. Han beskriver hur familjen både seglade och körde motorbåt. Han minns såväl första gången han såg Stena Line- båten lägga till för första gången och tyckte att det såg roligt ut. Därefter beskriver han att hur han fick köra familjens motorbåt och menar ” det är väldigt skojigt att köra båten i hamnen och lägga till och så”.

Vid ett tillfälle så renoverade Angus familj huset, det blir då uppenbart för honom att det inte blir lätt att finna kvalificerad arbetskraft ” alltså vi håller på att bygga om hemma liksom, det är ju knappast så att det går att hitta folk”. Intresset förstärks genom att hans familj både är

verksamma inom byggsektorn eller varit verksam ” båda mina morbröder jobbar med det och min farfar var det”. Klasskamraterna förstärker även intresset då de lovordar yrket, troligen genom att de känner personer inom byggsektorn ”..skön linje att gå på, det är så många i klassen som man hört..”. Med ”skön linje” menar Angus att han är trött på att göra samma saker dag in dag ut ”aktiv och inte som nu sitta vid en bänk och göra samma sak”. Angus menar även att yrket även ger honom möjligheten att vara ”aktiv” han menar ”..det händer nästa alltid nya saker”.

4.7 Familjen

Reuben beskriver att vid ung ålder så började han att köra motorcross. Detta intresse utmynnar i att Reuben även överväger att jobba inom verkstad. Då främst i en bilverkstad. Ett yrke där kunskapen om bilar och dess komplicerade förfarningssätt när det gäller att serva bilen medför fördelar i form av att kunna utföra servicejobb eller annat jobb på sin egen bil. ”Skoj sedan när man blir arton år när man skaffar bil då kan man ju greja, då vet man ju hur det funkar”.

I framtiden vill Reuben bli elektriker, detta val har sitt ursprung från familjen” Pappa är ju elektriker så på sommarloven brukar jag åka med honom och åka till de här elkällorna och dricka O´boy och sådant”. Andra överväganden som förstärker yrket elektriker är hans vänner som också har gått elektrikerutbildningen ” Och jag har haft kompisar som gått i skola X, elektriker och dom säger att det är bra” samt att han menar även att elektrikerutbildningen medför att han kan läsa ”matte d” som i sin tur öppnar dörrar för att bli ”elingenjör” som han kan bedriva tills han går i pension.

4.8 Vilka överväganden gör ungdomarna kring sina utbildningsdrömmar eller

yrkesdrömmar

I detta resultatkapitel redovisar jag hur ungdomar resonerar kring sina yrkesdrömmar och hur dessa sedermera förändrar synen på tidiga yrkesdrömmar. Ungdomarna stöter på olika påverkansfaktorer som får till följd att valet ses på ett annat sätt. Till sist sammanfattar jag resultatet.

4.9 Synen på yrket förändras med tiden

Sibylla skildrar att hon med årens gång får förändrad syn på polisyrket ”..känns det som att det inte är riktigt jag utan jag vill leva upp till någonting”.”.. vara någonting typ ett yrke som man tror ens föräldrar är stolta över bara, aah min dotter är polis liksom”.

Sia har både polis och psykolog som alternativa yrkesval men inget av dem är något hon verkligen drömmer om att bli, hon beskriver att ”jag hade funderat ändå funderat på polis och psykolog lite grand men det var ju inte så att det vill jag bara bli”. Det valda samhällsprogrammet blir att eventuellt kunna bli något av ovanstående, men osäkerheten som jag uppfattar det, gör att valet av program även medför en bredd. Som i sin tur kan resultera i andra möjligheter. Gymnasiet ska genomföras nu innan det är för sent. Sia berättar att hon vill resa utomlands och att hon är skoltrött. Hon skildrar att det är väldigt jobbigt att gå i skolan, först nio år i grundskolan sedan tre år på gymnasiet. Detta medför att hon realistiskt vet att hon måste plugga vidare på gymnasiet och smida medan järnet är varmt. Risken är att det annars går för lång tid och att det blir svårare att läsa. Skulle det gå för lång tid så kanske gymnasiet aldrig blir realitet ”men det får inte bli för länge, för då kanske man tappar det här och då kanske man inte tar tag i det”.

Angus berättar att synen på polisyrket förändras med tiden, yrket är mer komplext än han trodde. Arbetet är inte bara att vara ”aktiv” utan det är även administrativa delar så som att skriva rapporter och annat ”..sitta på kontor”. Annan aspekt som vägs in är att det tar tid att bli polis, som jag uppfattar det så krävs det livserfarenhet och att utbildningen i sig är ganska lång ”det tar tid, att utveckla sig till det. Det inte bara att gå ut och göra det..”.

4.10 Andra personers uppfattningar

Sia skildrar hur hon har påverkats av människor i sin närhet. Hon har då fått höra att frisöryrket är slitsamt ”slitningsskador” för kropp och själ, samtidigt som arbetet genomsyras av att vara både socialt och personligt utvecklande. Hon berättar att genom att välja frisöryrket är det inte

möjligt att direkt läsa vidare på högskola eller universitet. ”Om man ångrar sig så tar det dubbelt så lång tid”, menar hon.

Angus berättar att hans kompisar inte kan tänka sig att han jobbar inom byggsektorn ”de ser mig kunna jobba med kontor i framtiden, många ser mig inte som jätteaktiv, det är väl för jag inte gör så jättemycket”. Han har hela tiden känt att det enda som egentligen har intresserat honom är samhället ”det har varit det jag verkligen bryr mig om..”

4.11 Framförhållning

Reuben skildrar att det är viktigt att välja rätt. När han väl har genomgått en utbildning så ska den ge arbete och möjligheter att kunna vidareutveckla sig. Helst så ska yrket inte medföra någon komplettering av kompetensen utan hålla resten av yrkeslivet ”om man tänker lite längre fram, när man är typ fyrtio år, typ. Man kan typ inte komma högre upp inom det ämnet”. Han menar att bilmekaniker utbildningen är i stor förändring då samhällets krav på miljövänliga bilar ställer andra krav i framtiden ”om man ser längre fram så kommer ju det inte finnas bensinbilar och dieselbilar utan elbilar, då får man ju plugga dem också”. Elektrikeryrket är fördelaktigt eftersom han relativt snabbt kan komma ut i arbetslivet. Han berättar att utbildningen endast är på tre år på den skola som han har valt. Detta att jämföra med fyra år på andra skolor. Vidare berättar han att det ingår en del praktik i utbildningen så under elektrikerutbildningen så kan han under sin ”praotid” söka jobb där efter avslutad utbildning. Reuben berättar att elektrikeryrket är en möjlighet att börja från ”grunden” och sedan när han erhållit större erfarenhet medgör detta att han kan arbeta med ”elservice”.

4.12 Det individuella valet

Sibylla skildrar att hon egentligen visste att hon skulle jobba med datorer, att kockyrket fick stå åt sidan berättar hon att ”obekväma arbetstider” och att man måste börja på golvet och sedan arbeta sig uppåt. Om jag förstått Sibylla rätt så är det ett övervägande där lönen spelar roll, med andra ord det är väldigt få som kan försörja sig på normal arbetstid, dagtidsarbete. Hon frågar

sig: ”Vill jag verkligen satsa helger och sådant bara för mitt jobb?” Att välja gymnasieprogram som inriktar sig direkt emot högskolan ger en bredd som om något skulle förändra sig medför att hon endast behöver komplettera med ett par ämnen. ”Vill jag inte alls jobba med så då kan jag läsa till ett eller två ämnen istället för flera”, resonerar hon.

Sammanfattning

Ungdomarnas första drömyrke eller utbildning förändras med tiden, ungdomarna påverkas av sin närmsta omgivning. Där familjen, vänner och intressen får effekt på ungdomarnas tankar kring yrken eller utbildningar. De överväganden som ungdomar gör inför yrkesvalet påverkas av att synen på yrket förändras med tiden, hur andra personer i ungdomarnas närhet tycker om yrkesvalet, samt tankar om att välja ett yrke som går att behålla under hela sin yrkesverksamma tid. En av ungdomarna anser att det är av vikt att göra ett yrkesval som man själv har bestämt, utan inflytande av någon annan.

Enbart en av de fyra ungdomarna har valt en utbildning som syftar till ett specifikt yrke. De resterande tre har gjort ett bredare val, där utbildningen inte syftar till ett specifikt yrke, utan det finns chans att ändra sig eller att välja en annan inriktning

5. ANALYS

I kapitlet kommer först karriärvalsteorin tas upp och jämföras med mitt resultat. Sedan kommer hur respondenterna tänker kring yrken eller yrkesdrömmar, samt vad som påverkar deras yrkesdrömmar.

5.1 Kontext och arbetsmarknadens betydelse

Karriärvalsteorin (Hodkinson & Sparkes, 1997) menar att individen fattar realistiska och förnuftiga beslut grundade på dennes habitus. Enligt teorin kan val väljas bort av olika orsaker, exempelvis familj eller rådande arbetsmarknad. En ung person beslutar utifrån vad den tycker går att realisera och något som man vill uppnå. Detta är en persons handlingsfront. Samtliga respondenter fattar realistiska beslut utifrån vad som är uppnåbart och realistiskt för dem. Därför har Angus, Sia och Sibylla gett upp sina drömmar gällande att bli polis. Angus insåg att polisyrket inte bara innebar att vara aktiv ute på fältet, Sibylla insåg att hon behöver välja yrke efter vad hon själv vill och inte för att göra sina föräldrar stolta, medan Sia inte kände att polisyrket var något som hon verkligen brann för.

Var och en gör sitt val utifrån sitt sammanhang. Enligt Lind och Fransson (Skolverket, 2004) befinner sig ungdomarna idag i ett samhälle som består av en föränderlig arbetsmarknad och medför att ungdomars yrkesval kan ändras flera gånger om.

Reuben låter arbetsmarknaden styra sitt val. Han väljer mellan att bli bilmekaniker och elektriker och resonerar ur ett framtidsperspektiv. Detta medför att valet blir till fördel för elektrikeryrket, eftersom yrket bilmekaniker i framtiden kan vara ett helt annat yrke än det han utbildas till. Han menar att exempelvis elbilar tar över marknaden och efterfrågar en helt annan kompetens än den han får på sin utbildning. Reuben har valt faderns yrke, som han själv har erfarenhet av, då han har följt med i sin pappas ”elservicebil”.

Angus har genom egen erfarenhet märkt av en brist på byggnadsarbetare på arbetsmarknaden, men väljer ändå att gå ett bredare, studieförberedande program.

Sia bestämmer sig ändå för, trots sin skoltrötthet, att gå på gymnasiet. Enligt Sia är risken stor att utbildningen annars inte blir av och det verkar för Sia viktigt att slutföra en gymnasieutbildning.

5.2 Yrkesförberedande kontra studieförberedandeprogram

Enligt Kim (Kim, 1983) värdesätter ungdomarna på de yrkesförberedande linjerna erfarenhet från arbetslivet, samt kompisars åsikter mer än åsikter från familjen, medan ungdomarna på studieförberedande linjerna i högre utsträckning lyssnar på sin familj. Detta stämmer delvis in på Reuben, då han har goda erfarenheter från elektrikeryrket eftersom han har varit med sin pappa. Kompisars åsikter har dock inte spelat så stor roll för Reubens val. Sibylla har gjort ett val utefter sitt eget intresse för datorer. Eftersom både hennes pappa och bror sysselsätter sig med teknik kan det tänkas att de har haft ett visst inflytande på hennes val. Angus valde också efter sitt eget intresse, fastän han först gjorde ett slumpmässigt val när han började intressera sig för att bli byggnadsarbetare. Bristen på byggnadsarbetare blev påtaglig när familjen skulle renovera hemma. Även om kompisarnas bild av yrket innebär att han får vara aktiv och inte göra samma sak varje dag och att både hans morbröder samt farfar är eller var verksamma inom byggnadsindustrin, väljer han att gå ett teoretiskt program. Han väljer därmed efter sitt intresse för samhällsfrågor och han har möjlighet att välja inriktning när han väl går på gymnasiet.

5.3 Klasstillhörighet och genus

I Sandells avhandling (Sandell, 2007) framkommer att fler pojkar än flickor väljer en utbildning som är mer specifikt inriktad på ett yrke, medan flickor i större utsträckning väljer en bredare gymnasieutbildning. I min undersökning är enbart Reuben inriktad på ett specifikt yrke, vilket också kan kopplas till Bourdieu (Bourdieu, 1999) som menar att yrket kan reproduceras till den sociala tillhörigheten. Han väljer att gå i sin fars fotspår. Även Sibylla, som är inriktad på att läsa vidare, kan tänkas påverkas av familjen, där både bror och pappa läser respektive undervisar på högskolan.

Sia, Sibylla och Angus hade ett tag siktet inställt på att bli specifika yrken. Alla tre var inne på att bli polis, Sibylla tänkte också kanske bli kock, medan Sia kunde tänka sig att bli frisör och Angus kanske ett jobb inom byggsektorn. Alla tre väljer ändå ett bredare program, där det finns möjlighet till vidare studier och att byta inriktning efter utbildningens gång utan att behöva läsa till för många ämnen.

5.4 Här och nu

Sias resonemang stämmer väl överens med Kims (Kim, 1983) undersökning, där det framgick att var sjunde elev som gick en 3-årig linje, ville slutföra sin utbildning innan ett eventuellt sabbatsår eller en resa.

6. DISKUSSION

I detta kapitel kommer jag att diskutera studiens resultat, samt hur resultatet påverkar studie- och yrkesvägledaren i det dagliga arbetet. Avslutningsvis ges det förslag på fortsatt forskning.

Vid skrivandets stund, samt när jag gör följande återblick på examensarbetet, har det visat sig att jag fått större förståelse vad som har betydelse för elevens studie- och yrkesval. Det var ingen större överraskning att ungdomarna i många fall lyssnade på människor i sin närhet när de gjorde sina val.

Något som var mer överraskande var att en av ungdomarna var så inställd på ett yrke som skulle hålla en längre tid, att han valde bort en utbildning, där det enligt honom, fanns en risk att det inte skulle finnas kvar i framtiden. Kan det vara så att samhället har producerat fram detta och påverkat eleven i den riktningen? Även detta stämmer överens med den ungdomen som egentligen ville resa, men som lät dessa drömmar stå tillbaka för hon tyckte sig inse att hon behöver slutföra sin utbildning nu.

Jag tycker att jag nu, efter studien, har fått en större medvetenhet om att samhället och arbetsmarknaden är föränderlig och att många ungdomar idag är medvetna om detta och tänker flera steg framåt. Något som jag inte känner igen från min egen ungdomstid. Det är viktigt att ta i

beaktning hur samhället och utbildnings- och arbetsmarknaden ser ut för ungdomar idag. Noterbart var också att från oftast början har föreställningar om ett specifikt yrke, såsom polis,

frisör eller innebandyproffs. Sedan hinner verkligheten i fatt och ungdomarna inser, efter att ta reda på mer om yrket i fråga, att det kanske inte var så eftersträvansvärt ändå. Något som även var anmärkningsvärt i mina ögon var att valet till gymnasiet var väldigt viktigt och avgörande. Som blivande studie- och yrkesvägledare tycker jag att detta är användbar information. Vilka faktorer som påverkar ungdomar. Jag tror att det är bra för ungdomar som står inför ett gymnasieval att få ha ett samtal i den här riktningen. Det vill säga tänka över önskedrömmar då, nu och framtid, samt hur ungdomarna tänker kring yrken eller yrkesdrömmar. Vad som påverkar ungdomars yrkesdrömmar är bra att vara medveten om. En av ungdomarna hade ju också kommit fram till att hon hade tänkt på yrket polis bara för att göra sina föräldrar stolta. Detta är bra för att medvetandegöra eleven och också kanske få ungdomar att inse att det finns många val.

Och att hjälpa dem att föra resonemang om de olika val som finns. Denna medvetenhet blir en bra hjälp för mig som blivande studie- och yrkesvägledare.

6.1 Förslag till fortsatt forskning

Det vore intressant att få ta del av longitudinell studie där forskaren använder sig av samma personer, där gruppen är elever i tolvårsåldern som följs ända till gymnasievalet. Forskare ska då titta på vilka överväganden de gör och vilka faktorer som påverkar överväganden gällande framtida val av yrke. Man kan även jämföra om det finns någon skillnad mellan könen. Syftet med denna studie är att kunna identifiera när studie- och yrkesvägledning har mest effekt. Ska vägledning ske från tolvårsålder och kontinuerligt pågå tills valet i årskurs nio eller vilken tidpunkt i livet är det helt enkelt bäst att sätta in vägledningsresursen? Samt när eleverna väl har valt utbildning eller yrkesval i nian, när anser gruppen så här ur ett backspegelperspektiv att det vore bäst att vägledningsresursen egentligen påbörjas.

Litteraturförteckning

Bourdieu, P. (1999). Praktiskt förnuft: bidrag till en handlingsteori. Göteborg: Daidalos. Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi.

Hodkinson, P., & Sparkes, A. C. (1997). Careership: A Sociological Theory of Career Decision

Making. British Journal of Sociology of Education.

Kim, L. (1983). Tillträde till högskolan. [Delrapport 4], Att välja eller väljas : en studie av

tillträdesreglerna och övergången från gymnasieskola till högskola. Stockholm: Universitets- och högskoleämbetet.

Larsen, A. K. (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl.

Malmö: Gleerup.

Lidström, L. (2009). En resa med osäkra mål: unga vuxnas övergångar från skola till arbete i ett

biografiskt perspektiv. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2009.

Sandell, A. (2007). Utbildningssegregation och självsortering: om gymnasieval, genus och

lokala praktiker. Diss. Lund : Lunds universitet, 2007.

Skolverket. (2004). Ungdomars utbildnings- och yrkesval- i egna och andras ögon. Stockholm:

Skolverket.

Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. 2., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber. Ungdomsstyrelsen. (2010). Ung idag 2010. Ungdomsstyrelsens skrifter 2010:9.

Ungdomsstyrelsen. (2010). Ungdom och ungdomspolitik – ett svenskt perspektiv. Ashing, Inger,

2010.

Internetkällor

Humanistisk-samhällsvetenskaplig forskningsrådet. (december, 2010) http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Bilaga 1

Intervjuguide

Vill du berätta lite mer om dig själv? Vill du berätta vad du gör om 5 år?

Tidslinjen – överväganden – utbildningar - yrken • Drömyrke/ drömutbildning

• Överväganden • Orsaker – förändring

Bilaga 2 ”Tidslinjen”

Född

Idag

Framtid