Gör det långsamt- för miljöns skull
En studie om hur produktdesigners kan använda en rad
principer samt kritisk design och applicera på möbler för att
medvetengöra fart och främja hållbar utveckling
Do it slow- for the sake of the
environment
A study on how a product designer can use a range of
principles as well as critical design and apply to furniture to
increase awareness on speed and promote sustainable
development
Rebecka Tollin
PRODUKTDESIGN, termin 6
Huvudområde: Material- och produktutveckling Kandidatuppsats, 14hp, VT2019
Sammanfattning
I studien undersöks det hurteorier från slow food och slow fashion genom olika designprocesser kan överföras till nya produktkategorier, i detta fall har möbler valts ut som kategori. Syftet med denna studie har varit skapa medvetenhet och synliggöra möjligheter för produktdesigners att arbeta med slow principer i kombination med kritisk design på nya produktkategorier. Detta för att främja hållbar utveckling och vår miljö. Det teoretiska ramverket ligger som grund för studien och innefattar slow fashion, Slow food, kritisk design och slow design. Som metoder har det bland annat samlats in information genom funktionsanalys, fokusgrupper och intervjuer. Resultatet blev en hylla vars hyllplan monteras på i takt med att dess ramar i form av träd växer. Detta ska skapa ett kritiskt tänkande hos betraktaren angående snabb produktion och miljön.
Nyckelord: Möbler, Kritisk design, Hållbar utveckling, slow furniture, konsumtion, slow fashion, slow food
Abstract
The study examines how theories of slow food and slow fashion can be transferred to new product categories through different design processes. In this case furniture has been selected as a category. The purpose of this study is to create awareness and make opportunities visible for product designers to work with slow principles in combination with critical design on new product categories. This is to encourage sustainable development and benefit our environment. The theoretical framework forms the basis of the study and includes slow fashion, slow food, critical design and slow design. As methods, among other things, information has been collected through function analysis, focus groups and interviews.
The result is a shelf whose shelves are mounted on progressively as its frame in the form of trees grows. This should create a critical thinking on the part of the viewer regarding fast production and the environment.
Key words: Furniture, Critical design, Sustainable development, slow furniture, consumption, slow fashion, slow food
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
2 Frågeställning, syfte och mål ... 3
2.1 Frågeställning ... 3
2.2 Syfte och mål ... 3
3 Avgränsningar ... 4
4 Etiska överväganden ... 5
5 Teoretiskt ramverk ... 6
5.1 Design för hållbar utveckling ... 7
5.2 Slow food ... 8 5.3 Slow fashion ... 8 5.1 Kritisk design ... 10 5.2 Slow design ... 11 5.3 Sammanfattning ... 12 5.3.1 Slow food ... 12 5.3.2 Slow fashion ... 13 5.3.3 Kritisk design ... 14 6 Metod ... 15 6.1 Förstudie, Observation ... 16
6.2 Förstudie, Semistrukturerad intervju ... 16
6.3 Mindmap ... 17 6.4 Funktionsanalys – Kravspecifikation ... 17 6.5 Marknadsanalys ... 18 6.6 Idégenerering- mindmap ... 19 6.7 Fokusgrupp ... 19 6.8 Konceptutveckling ... 20 6.8.1 Återkoppling ... 20
7 Resultat och analys ... 22
7.1 Resultat av Observation ... 22
7.3 Resultat av semistrukturerad intervju ... 23
7.4 Analys av semistrukturerad intervju ... 23
7.5 Resultat av mindmap ... 24
7.6 Analys av mindmap ... 24
7.7 Resultat av funktionsanalys – kravspecifikation ... 25
7.8 Angående Analys av funktionsanalys – kravspecifikation ... 27
7.9 Resultat av marknadsanalys ... 27
7.10 Analys av marknadsanalys ... 29
7.11 Resultat av idégenerering ... 29
7.12 Angående analys av Idégenerering ... 31
7.13 Resultat av fokusgrupp användare ... 32
7.14 Resultat av fokusgrupp produktdesigners ... 32
7.15 Analys av fokusgrupper ... 32
7.16 Resultat och analys av konceptutveckling ... 33
7.16.1 Slutprodukt ... 34
7.17 Resultat Återkoppling ... 35
7.18 Analys återkoppling ... 35
7.19 Analys av funktionsanalys ... 35
8 Slutsats och Diskussion ... 37
9 Källförteckning ... 40 9.1 Litteraturkällor ... 40 9.2 Internetkällor ... 40 10 Figurförteckning ... 42 10.1 Marknadsanalys ... 42 10.2 Övriga figurer ... 42 11 Bilagor ... 43
11.1 Bilaga 1: Frågor till intervju ... 43
11.2 Bilaga 2: Fotografier från observation ... 43
11.3 Bilaga 3: Idégenerering ... 45
1 Inledning
Det designforskningsfält som berörs och arbetas inom är hållbar utveckling och fokus har legat på att bidra till beteendeförändring genom ökad medvetenhet. “En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” (Report of the World Commision on Environment and Development,1987). Det här citatet har jag haft som utgångspunkt och jag har strävat efter att det ska genomsyra min process.
Ikea producerar femton Billybokhyllor per minut (Quito, 2016), samtidigt slängde vi 466 kg avfall per person i Sverige bara förra året enligt Avfallsveriges mätning (Avfallsvreige, 2019). Enligt Naturskyddsföreningen, tyder många av våra konsumtionsbaserade klimatutsläpp på att vi producerar alldeles för mycket och i en alldeles för snabb takt än vad vår planet och våra resurser klarar av (Naturskyddsföreningen, 2018). Därav är hållbar utveckling är ett ämne som bara kommer blir allt viktigare och som i högsta grad är relevant i dagens ohållbara samhälle. Konsumtionen av nyproducerade möbler har i Sverige ökat med 40% mellan 2007-2017 (Roos, 2018). Samtidigt redovisas en dalande trend där reparationer av befintliga möbler sjunkit från ungefär 230 miljoner kronor 2008 till 190 miljoner kronor 2017 (Roos, 2018). Detta tyder på att vi hellre slänger möbler och köper nytt än att vårda de vi redan har. Föremål som slängs slängs dock inte alltid för att de är utslitna utan snarare för att vi tröttnar på dem, ofta på grund av snabba trendbyten (Fletcher, 2008). Vår konsumtion på Ikea och liknande möbel-jättar, kan jämställas med klädindustrins fast fashion och storföretag som HM, alltså att det konsumeras en stor mängd, med dålig kvalité och kort livslängd och snabba trender för att sen bara hamna på en soptipp (Francis, 2015). Möblerna får inget cirkulärt liv utan väl fungerande resurser slängs och hamnar direkt i graven (Francis, 2015). Kan vi genom att ta fram principer som kan appliceras på möbler genom att använda oss av teorier från slow food och slow fashion öka medvetenheten av farten och livslängden på våra möbler och på så sätt främja hållbar utveckling?
Vi kan se att möbelföretag och klädföretag så som H&M och IKEA behöver ställa om till en mer hållbar fasad. De kan inte fortsätta med sin ohållbara approach. De står inför en stor omställning som jag hoppas kunna bidra med kunskap till genom mitt projekt. Jag vill bidra till en hållbar utveckling där våra möbler inte slängs och behandlas som något linjärt som utan eftertanke hamnar i graven. Jag vill bidra till en utveckling där vi är medvetna om våra möblers livslängd, fart och påverkan på vår miljö.
Med hjälp av den här studien vill jag visa på hur det är möjligt att använda kritisk design i kombination med slow design för att jobba mot hållbar utveckling. Jag har i dagsläget inte hittat några studier som gör detsamma.
Studiens upplägg ser ut som så att den kommer inledas med en kort förstudie för att få bekräftat frågeställningen samt ge en startgrund. Sedan kommer det teoretiska ramverket byggas upp för att kunna ge grund till metoder och kreativa processer. När processen är färdig kommer materialet sammanställas för att kunna formulera ett resultat samt analys och diskussion.
2 Frågeställning, syfte och mål
2.1 Frågeställning
Hur kan lärdomar från slow food och slow fashion genom designprocesser överföras till nya produktkategorier??
De gamla produktkategorierna är slow food och slow fashion. Nya produktkategorier kan vara tillexempel möbler.
2.2 Syfte och mål
Projektet syftar till att skapa medvetenhet och synliggöra möjligheter för produktdesigners att arbeta med slow principer i kombination med kritisk design på̊ nya produktkategorier.
Syftet är att utforska och beskriva hur en produktdesigner kan jobba med olika principer och kritisk design för att medvetengöra om farten våra möbler innehar och på så sätt möjliggöra ett ansvarstagande för miljön och minskad miljöförstöring. Detta görs genom att bidra med kunskap om hur man som produktdesigner kan använda sig av principer för slow fashion, food och design-rörelsen och påvisa hur dessa kan appliceras på möbler för att medvetengöra. Målet är att genom produktdesign undersöka och ta fram ett exempel på̊ en produkt som medvetengör hållbar utveckling och fart. Detta genom att använda teorier och principer från slow food och slow fashionrörelsen och applicera dem på̊ möbler för att på̊ så sätt sträva mot en mer hållbar utveckling. Målet är inte en pro-dukt som ska ut i produktion. Projektet är relevant då vi måste börja jobba mer miljösmart och inte endast designa nya produkter utan eftertanke på deras påverkan på vår miljö.
3 Avgränsningar
Ekonomisk och social hållbarhet kommer inte gås in på ingående då detta skulle vara alldeles för tidskrävande i förhållande till projektets tidsram.
Emotional design kommer inte tas upp eller vara den del av projektet då detta redan gjorts många gånger i andra projekt men också för att jag vill ta en annan ingång till projektet.
Målet är inte att tillverka en ny produkt som ska ut i produktion. Därför kommer inte produktionskrav etc. att tas med.
Målet är inte att tillverka en ny produkt för Överkonsumtion.
Projektet kommer avgränsas till att bara använda principer från Slow Food, Fashion. Slow Design kommer användas under slutsats och diskussion. Jag har valt att inte använda mig av slow design i min process för att avgränsa mig till min tidsram. Jag är däremot medveten om dess principer och har haft dem i åtanke under processens gång.
4 Etiska överväganden
Eftersom kritisk design används i projektet och har som syfte att bland annat provocera har extra eftertanke och reflektion behövts för att inte avskräcka eller göra någon av respondenterna illa till mods vid intervjuer och fokusgrupper.
Alla intervjuer och fokusgrupper är anonyma eftersom designstudenter från samma kurs kanske inte skulle känna sig bekväma med att svara ärligt annars då vi bedöms av samma examinatorer. Det handlar om att alla ska vara jämlika inför lärare som examinerar samtliga projekt.
5 Teoretiskt ramverk
Följande kommer att tas upp i det teoretiska ramverket.
Design genom hållbar utveckling- Tas upp för att visa validitet av forskningsområdet hållbar
utveckling, samt förklara kopplingen mellan design och hållbarutveckling.
Slow food- För at Slow fashion grundades ur slow food, därför känns det viktigt att även
undersöka principerna för slow food. Teorin kommer att användas genom hela uppsatsen.
Slow fashion-För att Modeindustrin tillverkar produkter precis som möbelindustrin gör. Det
känns rimligt att kunna hitta principer inom fashion som hade kunnat appliceras på möbler. Teorin kommer att användas genom hela uppsatsen.
Kritisk design- För att det enligt men research var ett sätt att skapa medvetenhet och det skulle
dessutom betyda att jag kunde ta fram en produkt som inte behövde komma ut i produktion då det precis som nämns nedan inte är syftet med kritisk design (Dunne, Raby, 2001). Teorin kommer att användas genom hela uppsatsen.
Slow design- För att det är snarlikt det jag skriver om och jag vill runna reflektera om dess
principer. Teorin kommer inte att användas i metoderna men kommer att tas i åtanke under projektet samt användas i resultat och analys samt slutsats och diskussion.
5.1 Design för hållbar utveckling
Hållbarhet är ett komplext och mångsidigt ämne, den innefattar både ekologisk och social hållbarhet och kräver inte bara att vi löser dagens miljöproblem utan även framtidens (Gould et al. 2017).
För att kunna implementera hållbar produktdesign är det viktigt att kunna integrera hållbar utveckling med de produktdesignprocesser och arbetssätt vi har idag (Gould et al. 2017). Vi behöver designa mindre miljöfarliga varor för att nå en hållbar utveckling:
Forskare har en teori om att konsumenters önskemål är nästintill omöjliga att mätta. Konsumenten kontrollerar inköp och efterfrågan kontrollerar utbudet. För att möta en sådan efterfrågan och samtidigt sträva mot en hållbar utveckling är utmaningen att kunna möta konsumentens begär men på ett mer miljövänligt sätt (Thorpe, 2010).
Det krävs att ta två sidor i beaktning för att kunna lösa problemet: 1, Vi behöver designa och producera mindre miljöskadliga produkter. 2, vi behöver ta kontroll och styra efterfrågan, detta gör vi genom att utbilda konsumenten och ge dem möjligheten att göra mer informerade val så att vi på så sätt kan minska miljöpåverkan (Thorpe, 2010).
Det finns dock de som motsätter sig informerat val och menar på att sträva efter beteendeförändring hos konsumenten är att föredra. 90% av en produkts miljöpåverkan bestäms under designprocessen. Problemet när designern utformar miljövänligare produkter är att de hoppas på att produkterna ska köpas av miljömedvetna kunder som gör informerade val. Få produkter kopplade till eco-design medvetengör konsumenten om hela produktens process. Att istället designa för att konstant fylla konsumentens efterfrågan på nya produkter och påverka så att de väljer nya men miljövänligare produkter (fortfarande lika stor volym som konsumenter efterfrågar) bör man alltså designa för beteendeförändring hos konsumenten (Thorpe, 2010).
Tim Kasser menar dessutom, bara för att vi äger en stor mängd materiella ting så inte ökar vårt välmående. Det ökar snarare risken för psykisk ohälsa (Thorpe, 2010). Att designa för en
beteendeförändring, minskad konsumtion samt ökad medvetenhet är alltså att föredra och exempel på hur design kan användas för att uppnå en hållbar utveckling.
5.2 Slow food
Slow food grundades av Carlo Petrini och är en Motreaktion till Fast food, alltså̊ dagens snabbmat och obetänksamma produktionssätt av råvaror och processad mat vi äter mycket av idag. Man ska vara medveten om vart maten kommer ifrån, maten ska vara ”ärlig” alltså̊ lagad från grunden med omsorg för ingredienser och veta vad den innehåller tillskillnad från processad mat den ska alltså inte ha något dolt syfte som går emot dess mål att vara hållbar och oärligt (Padovani, Petrini, 2006).
Maten ska gärna lagas själv och kännas genuin och autentisk. Delaktighet samt kultur och kontakt med matens ursprung är viktiga pelare inom slow food rörelsen (Padovani, Petrini, 2006).
5.3 Slow fashion
Med inspiration från Slow food grundades Slow Fashion. Fast fashion har mer och mer blivit ett ord vi förknippar med klädindustrin. Ett plagg kan gå̊ från skiss till färdig produkt på̊ bara tre veckor medans det förr kom en ny kollektion som mest varje säsong. Snabb fart i dagens klädindustri påverkar vår miljö. Med inspiration från Slow food grundades Slow Fashion (Fletcher, 2008).
Idéerna som vill inkludera slow fashion och hållbar utveckling benämns som designaktivism och kan ses mer som design som skapar och gagnar social förändring än design som skapare av produkter och ting (Fletcher, 2008). Produkten som tas fram genom slow fashion ska då alltså öka medvetenheten om hållbara alternativ hos konsumenten snarare än skapa mängder av nya
saker (Fletcher, 2008). En lösning på detta kan vara att sträva efter delaktighet och möjligtvis samägande (Fletcher, 2008).
Ett problem vi kan se idag är att vi som konsumenter är vad Fletcher kallar ”passiva” konsumenter. Vi har blivit passiva konsumenter genom att vi handlar från samma klädkedjor som säljer samma trendkläder vilket ger oss samma konsumentupplevelse. Klädkedjorna gör oss omedvetna om produkterna dess process och produktion. De ger oss samtidigt väldigt lite utrymme för fantasi och egenskapande (Fletcher, 2008).
Stewart Brand talar om samhället i olika lager och att alla behöver existera i balans till varandra. Om vi ser allt i lager (se figur 1) och Naturen längst ner så är den väldigt långsam, den tar tid att återhämta sig och vi har inte oändliga resurser som kan avverkas i vilken fart som helst. Vi har även kultur, ett styre (tex regering) en infrastruktur, handel och konst/trender/mode och som vi kan se i figuren nedan har var och en i ordning en snabbare fart än den andra. Så länge alla olika lager respekterar rytmen/farten hos de andra så fungerar systemet. Problemet vi ser idag är däremot att industrier, fashionindustrin, likaväl allt vi konsumerar har en så snabb fart att den inte respekterar de andra, där med blir belastningen av våra trender/mode och dess fart alldeles för snabb och ohållbar för naturen och miljön (Fletcher, 2008).
Exempel: De övre lagerna till exempel trender och mode bidrar med snabb förändring och fantasifullhet. De lägre lagren, till exempel kultur och natur bidrar med kontinuitet, stadga och att uppehålla en långsiktig stödjande struktur. Båda har sina fördelar men ekonomisk snabb fart på grund av de snabba lagren bidrar till ensidig handel, att människor tvingas jobba lågbetalt och för långa timmar, klimatförändringar, med mera. Hela industrin verkar snarare främja en ensidig fart än ett samhälle med flera lager med fart och en industri där lagerna tas i beaktning. För att i praktiken hitta lösningar på problemet. För att skapa en hållbar industri i långa loppet ges förslag som att hitta en balans mellan lagerna, ge en egen röst till naturen, kulturen och samhället genom våran design och våra produktionsval och göra den mer användarcentrerad. Detta för att skapa en mer hållbar industri och miljö (Fletcher, 2008). Den här modellen används som förklaring i Kate Fletchers bok som slow fashion, där hon utför en rad designexperiment för att främja en hållbar textilindustri (Fletcher, 2008).
Medvetenhet om produktion och klimatpåverkan är viktigt i Slow Fashion det tas även upp aspekter om att inkludera användaren har en viktig roll. Uttag av nya resurser bör minimeras. Är produkten menad att hålla länge alltså vara ”stabil” bör produkten inneha hög kvalité medan den bör inneha låg kvalité om den anses vara en engångsprodukt. Inom slow fashion uppmanas man att lägga energi på en ekonomisk, miljövänlig produktion och lägga vikt vid råvaruanvändning och material (Fletcher, 2008).
Fletcher nämner även att det inte bara finns en enkel lösning utan att man måste gå in från många olika håll och kombinera många olika aspekter för att nå en hållbar utveckling (Fletcher, 2008).
I några av Fletchers experiment tar hon upp vikten av en aktiv konsument som är delaktig och i vissa fall kanske manipulerar plagget själv. De som fick manipulera plaggen under experimenten fick en starkare anknytning till plagget och dess historia (Fletcher, 2008). Det absolut viktigaste kravet för hållbarhet är att vi skapar ekonomiska system som är mindre beroende av resursanvändning. Enligt Fletcher är ett sätt att göra detta på att omvärdera vårt förhållande till fart och förslagsvis göra den något långsammare (Fletcher, 2008).
Kritisk design används för att provocera och medvetengöra för att få oss att ställa frågor som får oss att tänka efter. Huvudsyftet med kritisk design är inte att ta fram och masskonsumera mängder av nya produkter utan snarare att möjliggöra och öppna upp för diskussioner mellan designers, allmänheten och industrier (Dunne, Raby, 2001). Produkten av kritisk design är inte avsedd för att gå i produktion eller användas utan är avsedd att få människor att tänka kring samhällsproblem (Bloch, 2013).
Ett exempel på kritisk design: Artificial Bilogical Clock. Design av Revital Cohen. Den går ut på att påminna kvinnor om sin biologiska klocka i ett samhälle med hög press på karriär, ekonomi och psyke. Klockan tar in information från en kvinnas, bankmän, terapeut och läkare, när alla faktorier infaller vid en lämplig tidpunkt ringer klockan. Då samhället ser ut som det gör idag är sannolikheten att klockan ringer obefintlig (Bloch, 2013).
I praktiken finns olika tankesätt som man bör ha när man arbetar med kritisk design. Ett exempel är att produkten fortfarande måste vara möjlig att relatera till även om den provocerar, eftersom man vill öppna debatt och inte avskräcka. Ett annat exempel är att göra en utstickande produkt, just för att väcka uppståndelse (Dunne, Raby, 2001).
Kritisk design ska inte jämställas med konst, även om det kan kännas likt. Kritisk design ska snarare vara en designform som agerar ifrågasättande tillexempel för vad vi faktiskt behöver. Det kan tillexempel handla om ifrågasättande av överkonsumtion (Dunne, Raby, 2001).
5.2 Slow design
Slow design definieras med sex principer, några är lika de principer som hittas i slow food och slow fashion.
Principerna är:
• Slow design ska göra de vardagliga upplevelserna mer synliga, det ska inkludera material och processer som vanligtvis inte hamnar i fokus i en artefakt (Strauss, Fuad-Luke, 2008).
• Slow design tar hänsyn till artefakten eller miljöns äkta uttryck bortsett från bara deras funktionalitet och yttre attribut (Strauss, Fuad-Luke, 2008).
• Artefakter från slow design skapar tankfullhet och beskrivs av Slowlabb som reflekterande konsumtion (Strauss, Fuad-Luke, 2008).
• Slow designprocessen är beroende av samarbete, utbyte och transparens av information för att möjliggöra utveckling av design (Strauss, Fuad-Luke, 2008).
• Slow design ska uppmuntra konsumenter att själva vara delaktiga i processen, för att främja gemytlighet och utbyte för att på̊ så sätt kunna bidra till ett större socialt ansvar och stärka samhällen (Strauss, Fuad-Luke, 2008).
• Slow design uppmärksammar att bra saker kan komma från mognad av artefakter, miljö och system över tid. Att bortse från dagens behov och omständigheter så är slow design ett medel för beteendeförändring (Strauss, Fuad-Luke, 2008).
5.3 Sammanfattning
5.3.1 Slow food
De principer jag kan utläsa och tar med mig vidare till funktionsanalys och kravspecifikation är:
• Medvetenhet är viktigt, även att konsumenten är medveten är av stor vikt (Padovani, Petrini, 2006).
• Möjliggöra spårbarhet och transparens av produkten (ärlighet) (Padovani, Petrini, 2006).
• Att kunna känna en koppling till kultur och ursprung är viktigt för att möjliggöra en känsla av genuinitet och komma bort från det snabba tänket (Padovani, Petrini, 2006). • Att laga maten själv (DIY) är att föredra (Padovani, Petrini, 2006).
• Maten ska vara lagad ordentligt från grunden (Padovani, Petrini, 2006). • Vikten av Delaktighet (Padovani, Petrini, 2006).
5.3.2 Slow fashion
Teorin om lager kommer användas för att medvetengöra betraktaren om dagens snabba produktionstakt. Jag kommer testa att framhäva lagren på olika sätt när jag tar fram mitt produktförslag, men främst genom att ge en röst till naturen och visa att den går mycket långsammare än de andra lagren och att den är fundamental för att kunna ha en hållbar industri och miljö.
De principer jag kan utläsa och tar med mig vidare till funktionsanalys och kravspecifikation är:
• Vikten av medvetenhet (Fletcher, 2008).
• Att vara medveten om hur lager samverkar med fart kan göra oss mer medvetna om våra konsumtionsvanor och vilka krav vi ställer på hur vi vill konsumera (Fletcher, 2008). • Ska produkten hålla länge, vilket jag vill att den ska göra då en snabb produktion med
dålig kvalité inte är något jag vill eftersträva bör den vara ”stabil” alltså bra material och ett bra produktionssätt (Fletcher, 2008).
• Produkten bör vara anpassad både till sin egen och andra lagers rytm. Produkten som klassas under kategorin konst/mode/trender även anpassas till att inte vara snabbare än de andra lagerna såsom naturen vilket idag inte är fallet med våran snabba produktionstakt (Fletcher, 2008).
• Uttag av nya resurser bör minimeras (Fletcher, 2008). Därav utnyttja de resurser som redan finns
• Inneha hög kvalité om produkten är ämnad att hålla länge (Fletcher, 2008).
• Varsamhet och eftertänksamhet kring produktion, användning av råvaror och material (Fletcher, 2008).
• Att konsumenten själv får påverka produkten (DIY) kan skapa en mer medveten konsument (Fletcher, 2008).
• Produktens fart bör anpassas till funktion och användning, alltså om det avses vara en produkt som ska hålla länge eller ej (Fletcher, 2008).
• Delaktighet och samägande kan främja slow fashion.
• Vi vill ha en aktiv och inte passiv konsument (Fletcher, 2008).
5.3.3 Kritisk design
Det jag tar med mig från kritisk design och jobbar vidare med är hur jag ska jobba för att mitt produktförslag ska medvetengöra dess betraktare. Enligt mina andra teorier krävs det att man har en medveten konsument för att kunna uppnå slow och hållbar utveckling medvetengörande kommer jag alltså uppnå genom att applicera kritisk design på mitt produktförslag. Jag ska skapa en produkt som sticker ut och skapar debatt men som inte är så upprörande att den inte går att relatera till.
6 Metod
Följande redogör motivering och beskrivning av valda metoder i förhållande till frågeställning:
Observation- Används som förstudie och för att bekräfta frågeställningen samt för att få en
bättre bild av vad för möbler som slängs för att kunna välja vad för möbler att fokusera på under projektet.
Semistrukturerad intervju-Används som en förstudie för att få en klarare bild av användaren och dess tankar då de i de teorier jag läst om slow food och slow fashion påpekar vikten av att involvera användaren.
Mindmap- för att snabbt få överblick och sammanställa alla teorier, principer, associationer och idéer.
Funktionsanalys/kravspecifikation- Behövs så att jag ska kunna göra en kravspecifikation.
Föregående kan jag sedan använda för min marknadsanalys men även som riktlinjer när jag arbetar i min skissprocess.
Marknadsanalys- i förhållande till de principer jag hittat. För att kunna experimentera, jämföra
och testa principer mot möbler.
Idégenerering- Mindmap samt Skisser för att visuellt kunna formulera mig för fokusgrupperna
men även för konceptutveckling och framtagande av ”produkt”.
Fokusgrupp-Två olika fokusgrupper en med designers för att förstå arbetssättet, hur en riktlinje
för principer inom slow på möbler hade kunnat se ut. Viktigt för att veta vad designen känner att hen skulle behöva i sin arbetsroll för att kunna arbeta med principerna och det som tas fram. Den andra fokusgruppen kommer att vara med personer som inte är kopplade till yrkesrollen produktdesigners. Användarna kommer främst vara viktiga föra validera att de designuttryck,
visualisering och budskap jag vil få fram.Jag vill gärna ta fram ett produktförslag som inte ska ut i produktion utan snarare väcka tankar och verka i utbildningssyfte Det är därför av största vikt att användaren själv får avgöra om de ser det avsedda budskapet.
Konceptutveckling- Resultat och konceptutveckling av resultatet från ovanstående metoder.
6.1 Förstudie, Observation
Observation som metod används mer och mer inom produktutveckling och design, där fokus ska ligga på̊ att få en ökad förståelse för människors behov i de sammanhang eller situationer som ska undersökas och där en viss designlösning ska tas fram (Wikberg Nilsson, Ericson, Törnlind, 2015). Det här är bra för min frågeställning för att jag får en aning om vart jag ska börja.
Observationen används som en förstudie och bekräftelse till frågeställningen. Observationen kommer att vara förutsättningslös då jag inte är helt säker exakt hur och vad jag vill få ut av den då den utförs så tidigt i projektet.
Observationen utförs på Återvinningscentral, SYSAV i Bunkeflo. Den utförs i en timme fredagen den 15/3 2019. Dokumentation kommer ske genom att fotografera samt anteckna det som anses vara relevant. Det här avses användas som en förstudie till arbetet och jag hoppas kunna få bekräftat att möbler slängs samt kunna observera vilken storts möbler som slängs.
6.2 Förstudie, Semistrukturerad intervju
Att använda intervju som metod kan göras i många steg inom designprocessen (Wikberg Nilsson, Ericson, Törnlind, 2015). I uppstarten av en designprocess kan den till exempel användas som en förstudie eller bekräftelse/ kartläggande av användarens vanor eller åsikter (Wikberg Nilsson, Ericson, Törnlind, 2015).
En semistrukturerad intervju utfördes som en start då projektet ännu inte tagit helt riktning mer än att konsumtionsvanor av möbler skulle undersökas och hållbar utveckling skulle vara i fokus. Fyra personer intervjuas, två̊ som identifierar sig som kvinnor och två̊ som identifierar sig som män. Deltagarna är 23, 29, 25 resp. 56 år. Frågor ställds om deras förhållande till möbler samt vilka möbler som behållits längst/kastats och köpts nya och vad de anser vara anledningen till deras konsumtionsmönster, se hela bilagan 1: Frågor till intervju. Frågorna ställs öppna så att de intervjuade ska ha möjlighet att ge svar som inte påverkas av någon värdering eller påstående som uttrycks i frågan. Intervjuerna utförs under vecka 12 2019.
6.3 Mindmap
En mindmap kan användas för att få struktur och överblick över ett utvalt område som man arbetar med. Den ska underlätta att visuellt göra det möjligt att koppla lösningar och annan viktig information för att identifiera det man vill lösa (Wikberg Nilsson, Ericson, Törnlind, 2015).
På grund av den stora mängden information om slow food, slow fashion, kritisk design och experiment behövs en mindmap göras, för att på så sätt kunna underlätta och strukturera upp de olika teoriernas koppling till varandra samt möjliggöra möjligheten att visuellt få en överblick och underlätta designprocessen. Mindmapen görs av post-it-lappar för att snabbt få överblick och sammanställa alla teorier, principer, associationer och idéer. Post-it-lapparna går lätt att flytta på vilket möjliggör att kunna flytta runt lapparna om det behövs.
6.4 Funktionsanalys – Kravspecifikation
För att beskriva funktion kortfattat kan man säga att är det ett begrepp som ska ge en samlad syn över en aktivitet hos den lösning som tas fram. En analys av vilka funktioner som lösningen bör inneha kan vara ett första steg i att definiera vad lösningen har för krav utan att ta fram själva lösningen (Wikberg Nilsson, Ericson, Törnlind, 2015).
De egenskaper och principer som är viktiga för slow food och slow fashion kommer tas ut och ställas upp i en kravspecifikation och funktionsanalys.
Den här metoden är bra för min frågeställning då det hjälper mig att definiera vad lösningen har för krav på sig och vad den bör inneha för egenskaper. Det hjälper även till i idègenereringsfasen men är också ett verktyg att använda och gå tillbaka till samt använda för analys i samtliga steg.
6.5 Marknadsanalys
En marknadsanalys görs gärna tidigt i processen för att hitta möjliga utvecklingsmöjligheter. Den ska bidra med att göra det möjligt att identifiera vilka möjligheter och resurser som finns (Wikberg Nilsson, Ericson, Törnlind, 2015).
Tre möbler väljs ut. En analys av de tre möblerna görs för att se hur mycket av de utvalda slowprinciperna från funktionsanalysen som går att koppla till olika möbler. Jag gör mina bedömningar genom att se hur många av slowprinciperna som går att se i de olika möblerna. Varje princip utvärderas utifrån vad jag tycker mig kunna se i de olika möblerna men också på̊ hur spårbara de är tillexempel på sin hemsida gällande hur transparenta de är i sitt material och tillverkningsland och sätt de tillverkats på. De tre utvalda är: en Billy bokhylla, på̊ grund av dess massproduktion, en ”trendig” stol från Mio och en klassisk stringhylla. Marknadsanalysen kommer sedan ligga till grund för skisser och produktutveckling.
6.6 Idégenerering- mindmap
En Idégenerering. utfördes kring vissa av principerna/orden i funktionsanalysen för att komma ingång med skissfas. Under idégenereringen använde jag mig av mindmapping precis som i början av mina metoder, se punkt 6.3.
Olika principer från funktionsanalysen som jag ville få fler designideér på̊ användes att associera runt. Till mindmapen användes papper och penna. Detta görs för att få större idéhöjd på skisserna.
Skisser tas sedan fram med hjälp av mindmapen och tidigare principer från funktionsanalysen. I skissfasen försöker jag på olika sätt spegla och medvetengöra slowprinciperna på olika möbler genom att använda mig av kritisk design.
6.7 Fokusgrupp
Metoden fokusgrupp kan användas och tas in i olika steg av en designprocess (Wikberg Nilsson, Ericson, Törnlind, 2015). Det man vill få ut är användarens åsikter och få feedback på̊ det man försöker utveckla (Wikberg Nilsson, Ericson, Törnlind, 2015). Det som är bra med en fokusgrupp är att deltagarna kan lyssna på̊ varandra och ge varandra värdefulla resonemang under utvärderingsprocessen (Wikberg Nilsson, Ericson, Törnlind, 2015).
Fokusgruppen utförs med tre personer, 30, 25 och 26 år gamla. Av deltagarna är det två som identifierar sig som män och en som identifierar sig som kvinna som deltar. Deltagarna är inte utbildade eller jobbar med design eller produktdesign. Detta föra att se om personer son inte är insatta i kan se intentionen bakom porduktförslagen. Fokusgruppen utförs för att få bekräftat att deltagarna ser tanken bakom de olika skisskoncepten. Det jag vill få ut är vilka koncept som fungerar och vilka som deltagarna inte alls kan koppla till dess avsedda budskap.
Skisserna visas upp uppsatta på väggen bredvid varandra, deltagarna får analysera en bild i taget och allting spelas in med ljudinspelare.
Detsamma görs på ytterligare en fokusgrupp, denna gång med produktdesignstudenter. Här är deltagarna 22, 25, och 26 år gamla. Den görs för att få perspektiv på hur de hade tänkt om de hade gjort skisserna och vad de såg i de olika skisserna precis som fokusgruppen med vanliga deltagarna. Fokusgruppen utförs för att få bekräftat att deltagarna ser tanken bakom de olika skisskoncepten.
Fokusgrupperna utförs 1a augusti och 2a augusti. Med hjälp av fokusgrupperna kommer de fyra skisser som fått bäst bekräftelse väljas ut för vidare konceptualisering.
6.8 Konceptutveckling
Vid konceptutveckling går man igenom olika steg i sin process, ibland flera gånger, alltså en iterativ process (Wikberg Nilsson, Ericson, Törnlind, 2015). Processen kan innehålla steg såsom en skissfas för att ta fram en visuell bild av produkten, marknadsundersökning för att urskilja användarens preferenser och olika prototyper för att testa och se vad som funkar rent funktionellt och visuellt (Wikberg Nilsson, Ericson, Törnlind, 2015).
Med hjälp av ovanstående metoder skissas de produktförslag som tagits fram om och ett slutkoncept tas fram som görs i en fysisk prototyp.
6.8.1 Återkoppling
Att grunda sina beslut i användares erfarenheter kan göra att man förstår användaren och dess kontext bättre. Det kan också göra att man får input som man inte hade kommit fram till själv (Wikberg Nilsson, Ericson, Törnlind, 2015).
För att kunna ta ett slutgiltigt beslut om konceptet håller hela vägen görs en återkoppling med nya respondenter. De gamla deltagarna från fokusgrupperna får inte återkoppla då de redan vet vad produkten har för syfte och på så sätt kan vara färgade i sina svar. Tre Personer intervjuas. En som identifierar sig som man och två som identifierar sig som kvinna. De är 26 respektive 21 och 25 år. Frågor ställs om de kan se vad produkten försöker förmedla för budskap och vad
de känner när det tittar på produkten. Produkten som visas är en prototyp av slutprodukten som tagits fram under konceptutveckling, se fotografi under rubrik 7.17.1 Slutprodukt.
7 Resultat och analys
Nedan kommer resultat och analys av samtliga metoder presenteras.
7.1 Resultat av Observation
Under observationen kan det bekräftas att många möbler slängs även om de ser hela och funktionsdugliga ut. Det är främst bord, sängar och hyllor med löstagbara hyllplan som finns slängda, Se bild 3-4 bilaga 2. Många möbler har donerats till ett Återbrukscenter på området, Se bild 1- 2 bilaga 2.
Observationen bekräftar den information som samlats angående konsumtionstakten vi har i dagens samhälle.
7.2 Analys av observation
Jag får med hjälp av observationen en ökad förståelse för människors behov av att göra sig av med hela och fullt funktionsdugliga möbler, detta styrker mitt beslut om att ta fram en produkt som inte ska ut i produktion. Det ger mig även en ökad förståelse av de behov som finns då min designlösning ska tas fram.
Resultatet kan påverkas av vilken dag jag var där då jag inte vet när containrarna töms eller om det hade slängts andra sorters möbler vid en annan tidpunkt.
7.3 Resultat av semistrukturerad intervju
De som identifierade sig som män hade fått många möbler hemifrån och behöll gärna dem då de var funktionsdugliga. Utseende spelade inte så stor roll ansåg de.
De som identifierade sig som kvinnor ville gärna ha trendiga men dyrare möbler som höll länge. Många köpte gärna dyra möbler och hade köpt nästan allt nytt när de flyttade in i egen lägenhet. Många möbler hade lämnats kvar hos föräldrarna eller slängts då de inte passade in i det nya hemmet. De som oftast byttes ut var byråar och hyllor.
Ingen av de intervjuade ville gärna kasta möbler men kände att de behövde göra det om de blev slitna då de kände att de saknade kunskap för att reparera dem. De som oftast byttes ut var byråar och hyllor då de inte alltid passade i måtten i det nya hemmet eller det behövdes större byrå för att få plats med mer saker.
7.4 Analys av semistrukturerad intervju
Det var väldigt olika resultat mellan de två könen. Detta har dock ingen betydelse i min studie då jag är ute efter en allmän reaktion och inte lägger fokus på genus och skillnader mellan kön, däremot känns det värt att nämna. Det kan vara svårt att säga om det faktiskt är någon skillnad mellan kön när det gäller de ställda frågorna då endast fyra personer intervjuades. Det kan vara så att det inte hade varit lika stor skillnad om man gjort ett större antal intervjuer.
Mitt resultat i intervjuerna i förstudien kan ha påverkats av att det var så många unga och därmed nyinflyttade som svarade.
Det jag tar med mig är en bekräftelse på människors konsumtionsvanor men även att det här slängs och byts ut mycket förvaringsmöbler
Intervju som förstudie har fungerat bra då jag kunnat bekräfta vilken bana jag vill börja jobba mot jag har också kunnat kartlägga användarens åsikter och vanor angående möbler.
7.5 Resultat av mindmap
Jag har satt olika delar från ”slow” i mitten och de olika kategoriernas postitlappar är utsatta efter sin kategori. Alla utgår ifrån från slow i mitten. Jag ser en röd tråd genom alla kategorier av att engagemang från användare/konsument/ är viktigt samt vikten av kultur.
7.6 Analys av mindmap
Med hjälp av mindmapping får jag en struktur och överblick på mina teorier och kan därmed börja identifiera vad jag vill lösa. Jag få även med hjälp av mindmappen överblick på vad som ska bli grunden när jag ska börjar utforma min funktionsanalys samt vilka principer jag anser kunna ta med och fokusera på.
De jag tar med mig vidare i processen är en tydligare bild av de område jag försöker bena ut. Figur 2 Mindmap
engagemang från användare/konsument/ är viktigt, samt vikten av kultur och det är främst det slow food bidrar med. Jag tar också̊ vidare tankar om att vilja involvera användaren. Från slow fashion tar jag med mig inspiration om hur jag kan fortsätta i skissfasen och är medveten om användarens roll och även här vikten av inkludering. Det kommer vara viktigt att tänka på̊ flera aspekter samtidigt under designprocessens gång.
7.7 Resultat av funktionsanalys – kravspecifikation
De principer och krav på funktion som framkommit har listats i en funktionsanalys. Det blev många olika krav och tanken med det är inte att alla nödvändigtvis måste användas och synas i det färdiga produktförslaget utan ändvänds snarare för att nå högre idéhöjd i designprocessen. De är därför relevanta för studien och dess process.
Skapa Medvetenhet (Fart/rytm) H?
Informera Lager N
Bidra Stabilitet N
Anpassad Till egen rytm Ö
Respektera Andras fart N
Skapa medvetenhet Hur lager och fart samverkar N
Anpassa Andras fart N
Minimera Uttag av nya resurser Ö
Maximera Nyttjande av de resurser som finns Ö
Inneha Hög kvalité Ö
Maximera Spårbarhet N
Skapa Ursprungskontakter N
Äga Genuinitet/Autenticitet N
Vara Sann mot sig själv N
Ekonomisk Produktion…råvaruanvändning/material Ö
Öka Medvetenhet (Konsument) N
Äga Do it yourself N
Anpassa FART vs funktion/användning
Utgå Från grunden
Öka Delaktighet/samägande
Omvandla Passiv konsument till Användare
inkludera Många aspekter
Tabell 1
• Skapa medvetenhet: Det viktigaste jag får ut av mina källor är att skapa medvetenhet. Där av är detta en huvudfunktion och en förutsättning för att lyfta fram andra principer. Vikten av medvetenhet nämns både i slow food och fashion.
• Informera lager: Produkten bör göra åskådaren medveten om existensen av de olika lagren, förhoppningen är att bidra till en mer medveten konsument. De lager som syftas på beskrivs i teorin om slow fashion. Se punkt 5.3 och figur 1.
• Bidra stabilitet: Det är bra om produkten bidrar med stabilitet och hållbarhet. Nämns i teorin Slow fashion.
• Anpassad till egen rytm: Produkten ska vara anpassad till sin egen rytm, alltså anpassad så att den följer sin egen rytm i de lager som nämnts tidigare. Se punkt 5.3 och figur 1.
• Respektera andras fart: Produkten måste även respektera de andra lagernas fart och inte bara sin egen. Princip från slow fashion.
• Skapa medvetenhet hur lager och fart samverkar: Det är bra om produkten skapar medvetenhet om hur lager och fart samverkar. Princip från slow fashion.
• Anpassa andras fart: Det är bra om man anpassar produkten till de andras fart. Princip från slow fashion.
• Minimera uttag av nya resurser: Uttag av nya resurser bör minimeras. Princip från slow fashion.
• maximera nyttjandet av de resurser som finns: Nyttjandet av redan befintliga resurser bör maximeras. Princip från slow fashion.
• Inneha hög kvalité: Om produkten är menad till att vara hållbar och inte är menad för engångsanvändning bör den inneha hög kvalité. Princip från slow fashion.
• Maximera spårbarhet: Spårbarheten av produkten ska maximeras, det ska alltså̊ möjliggöras att kunna spåra vart produkten kommer ifrån och vad den är gjord av. Princip från slow food. • Skapa ursprungskontakter: Produkten ska gärna möjliggöra så att användaren kan få en slags kontakt med dess ursprung, ett exempel kan vara kultur. Princip från Slow food.
• Äga genuinitet/autenticitet: Produkten bör kännas genuin/autentisk. Princip från Slow food. • Vara sann mot sig själv: Produkten bör vara sann mot sig själv, alltså inte ha något bakomliggande dolt syfte som går emot dess mål att vara hållbar. Princip från Slow food. • Ekonomisk produktion råvaruanvändning/material: Ekonomisk och miljövänlig produktion, användning av råvaror och material. Från slow fashion.
• Äga do it your self: Moment av do it your self (att användaren själv får vara med och skapa produkten) är bra då det involverar användaren. Från Slow fashion och slow food.
• Anpassa FART vs funktion/användning: Anpassa produktens fart till dess funktion och användning. Från slow fashion.
• Utgå från grunden: Utgå från grunden och gör det ordentligt. Från Slow food.
• Öga delaktighet/samägande: Öka möjligheter till delaktighet och möjligtvis samägande. Från Slow food (delaktighet). Från slow fashion (delaktighet och samägande).
• Omvandla passiv konsument till användare: Omvandla den passiva konsumenten till en aktiv användare. Från slow fashion
• Inkludera många aspekter: inkludera så många aspekter som möjligt, då hållbarhet och slow kan angripas på̊ många plan. Slow fashion
7.8 Angående Analys av funktionsanalys –
kravspecifikation
Analys av Funktionsanalys kommer komma efter slutprodukt då funktionsanalysen inte blivit testad ännu.
7.9 Resultat av marknadsanalys
Resultat Ikeas Billybokhylla:
Finns?
Skapa Medvetenhet (Fart/rytm) Nej
Informera Lager-existensen Nej
Bidra Stabilitet Nej
Anpassad Till egen rytm Nej
Upplysa Skillnad mellan Kultur/Natur Nej
Respektera Andras fart Nej
Skapa medvetenhet Hur lager/fart samverkar Nej
Anpassa Andras fart Nej
Minimera Uttag av nya resurser oklart
Maximera Nyttjande av de resurser som finns Nej
Inneha Hög kvalité ?
Maximera Spårbarhet ?
Äga Genuinitet/Autenticitet ?
Vara Sann mot sig själv Nej
Ekonomisk Produktion…råvaruanvändning/material ?
Öka Medvetenhet (Konsument) Nej
Äga Do it yourself Kanske
Anpassa FART vs funktion/användning Kanske
Utgå Från grunden ?
Öka Delaktighet/samägande Nej
Omvandla Passiv konsument till Användare nej
inkludera Många aspekter Nej
Tabell 2
Resultat Mio stol Kiwi:
Finns?
Skapa Medvetenhet (Fart/rytm) Nej
Informera Lager-existensen Nej
Bidra Stabilitet Nej
Anpassad Till egen rytm Nej
Respektera Andras fart Nej
Skapa medvetenhet Hur lager/fart samverkar Nej
Anpassa Andras fart Nej
Minimera Uttag av nya resurser Nej
Maximera Nyttjande av de resurser som finns Nej
Inneha Hög kvalité Nej
Maximera Spårbarhet Nej
Skapa Ursprungskontakter Nej
Äga Genuinitet/Autenticitet Nej
Vara Sann mot sig själv Nej
Ekonomisk Produktion…råvaruanvändning/material Nej
Öka Medvetenhet (Konsument) Nej
Äga Do it yourself Nej
Anpassa FART vs funktion/användning Nej
Utgå Från grunden Nej
Öka Delaktighet/samägande Nej
Omvandla Passiv konsument till Användare Nej
inkludera Många aspekter Nej
Tabell 3
Resultat Stringhylla:
Finns?
Skapa Medvetenhet (Fart/rytm) Kanske
Informera Lager-existensen Nej
Anpassad Till egen rytm Nej
Upplysa Skillnad mellan Kultur/Natur Nej
Respektera Andras fart Nej
Skapa medvetenhet Hur lager/fart samverkar Nej
Anpassa Andras fart Kanske
Minimera Uttag av nya resurser Nej
Maximera Nyttjande av de resurser som finns Nej
Inneha Hög kvalité Ja
Maximera Spårbarhet Kanske
Skapa Ursprungskontakter Kanske
Äga Genuinitet/Autenticitet Ja
Vara Sann mot sig själv Ja
Ekonomisk Produktion…råvaruanvändning/material Nej
Öka Medvetenhet (Konsument) Nej
Äga Do it yourself Delvis
Anpassa FART vs funktion/användning Ja
Utgå Från grunden Nej
Öka Delaktighet/samägande Nej
Omvandla Passiv konsument till Användare Delvis
inkludera Många aspekter Delvis
Tabell 4
7.10 Analys av marknadsanalys
Stringhyllan är lättast att se några av principerna i medans stolen från Mio inte alls går att koppla till några slow principer. Det finns inga av ovannämnda funktionskrav eller så är det svårt att tyda om det går att se några dem i Billybokhyllan. Med hjälp av de resultat som framkommit kan jag hitta nya utvecklingsmöjligheter. Utvecklingsmöjligheterna ser jag i de kategorier där de olika möblernas principer fått ett nej. Där kan Jag i min idégenereringsprocess arbeta med att få de principerna att synas bättre.
Olika ord har framkommit genom framtagandet av en mindmapp (se bilaga 3), de används som inspiration under skissprocessen. De ord som brainstormas kring är de olika funktionskrav som uppkommit under funktionsanalysen.
I skissfasen försöker jag att på olika sätt spegla och medvetengöra slowprinciperna på olika möbler genom att använda mig av kritisk design. Några exempel är: en stol i olika lager som speglar samhället, med naturen längst ner som får ta all tyngd av ovanliggande lager. Barn som bär upp vikten av stolen och därmed även vikten av vår konsumtion och ohållbara samhälle. En stol läcker råolja om man sätter sig på den, detta för att uppmärksamma att tyget är av plast (det ska framstå som mer ärligt) eller en hylla som bara är producerad till den gräns med de material som planeten egentligen klarar av att producera på ett år.
Följande är förklaringar av skissernas resultat.
1. Stol med Greta Thunberg. Koppling från mindmappen om att kända personer skapar inflytande och medvetenhet.
2. En ickebefintlig stol med endast dess råvaror tillgängliga för användaren att bygga ihop. 3. Stol som illustrerar alla lager och fart i samhället.
4. ”bygg din egen hylla” Ikea inspirerat men med ett moment där bokhyllans trä måste odlas fram av användaren.
5. En ärlig och transparant Billybokhylla där bokhyllan är i genomskärning och användaren kan se dess uppbyggnad.
6. Stolen läcker råolja vid användning, för att uppmärksamma att dess tyg är tillverkat av plast. 7. Miostolen omgjord till bara ett material och skruvbara ben.
8. Stol med bara dess stomme kvar.
9. Stolen har fått en stor informationslapp, precis som det finns tvättlappar och inehållslappar i kläder.
10. Stol med barn som håller upp tyngden alltså̊ trenderna och vårt ohållbara konsumtionsmönster.
11. En hylla för varje sak man kan tänkas ha. För att visa på̊ ironin av vår masskonsumtion. 12. Stol med växande ben.
13. Stol i genomskärning för att göra användaren medveten om dess innehåll.
14. Växande hylla, hyllplan kan läggas på̊ när ”naturen” vuxit sig starkare och högre. 15.Billy i en imitation av en stringhylla
16. En ”stabil” och tung hylla.
17. En hylla med flikar som berättar om hyllans livshistoria, från grundmaterial till produktion. 18. En hylla i syfte att provocera med sitt cigarettpaketsinspirerade varningsbudskap.
19. En så smal hylla att endast en bok får plats per hyllplan.
20. En fjärdedels hylla, vilket är vad jorden kan producera på̊ ett år.
21. En hylla där man själv måste plantera ett träd för att sedan kunna skövla och producera plankor.
22. Barn som håller upp vikten av hyllan och våra behov av konsumtion och trender.
23. En hylla där varje ägare kan skriva in något om hyllans historia och vart den har varit. för att stärka känslan av samhörighet.
24. Hyllan har fått en stor informationslapp, precis som det finns tvättlappar och lappar som informerar om innehåll i kläder.
25. En extremt liten hylla, omöjlig att ställa något på̊.
Analysen av idégenereringen görs med hjälp av fokusgruppen och kommer där med analyseras under analys av fokusgrupper 7.15.
7.13 Resultat av fokusgrupp användare
Det jag fick ut var vilka koncept som fungerade och vilka som deltagarna inte alls kunde koppla. Deltagarna hade speciellt svårt att förstå skiss 2, 5, 8,15 och 25 (se figur3 avsnitt 7.11). De som gav mest reaktioner och som den här gruppen kopplade bäst till var skiss 3, 6, 10, 12, 14 och 21 (se figur 3 avsnitt 7.11).
7.14 Resultat av fokusgrupp produktdesigners
Även här var det jag fick ut vilka koncept som fungerade och vilka som deltagarna inte alls kunde koppla. De deltagarna inte kunde se tanken bakom eller där principen inte lyste igenom alls var skiss 8, 15, 16, 20 och 25(se figur 3 avsnitt 7.11). De principer deltagarna ansåg tydligare var skiss 3, 10, 12, 14, 18 och 21. En av designstudenterna påpekade att det hade varit lättare att tänka sig produkten i sitt hem om den var mer relaterar, det hade jag kunnat göra med tillexempel krukor eftersom den inte kan växa ur golvet.
7.15 Analys av fokusgrupper
De två olika grupperna var relativt lika i sina svar men de som studerat produktdesign hade mer idéer om hur de hade gjort och hade ett helt annat språk när de svarade och analyserade skisserna. Jag tror att det var en fördel då jag fick input av fler som studerar samma sak. Fokusgruppen med deltagare som inte utbildar sig till produktdesigners hade något mer svävande svar men att fråga även användare är viktigt då produkten ska väcka debatt bland alla. Bäst respons om man sammanställer de båda fokusgrupperna fick skiss 12, 14 och 21 (se figur 3 avsnitt 7.11). Det är därför de tre jag tar vidare till slutkonceptualisering. Även skiss 3 fick bra respons (se figur 3 avsnitt 7.11) men efter flera försöka att skissa om den till en slutprodukt
tog jag också i beaktning att fokusgruppen ändå inte tyckt att den var särskilt provocerande vilket de växande möblerna var. Den var också svår att illustrera då nivån av kultur kan vara olika för olika personer. På grund av att hyllor varit den möbel som dykt upp vid flest tillfällen under projektet valde jag att utveckla hylla 14. Den hade även alla lätt att se sig ha hemma.
Figur 4 Urval från fokusgrupper
7.16 Resultat och analys av konceptutveckling
Efter urvalet arbetades konceptet om med hjälp av den feedback och de reaktioner jag fått från fokusgrupperna. Jag valde att sätta in krukor till hyllan för att minska känslan av konceptuell konst och göra den mer verklig och lättare att relatera till för betraktaren. Denna ändring är så pass liten att den inte tar bort det provokativa i att den växer överdrivet långsamt.
Här valde jag även att använda mig av strandkastanj. Strandkastanj är ett långsamväxande men stabilt träd. Jag valde en stabil men långsamväxande trädsort för att det ska vara så provocerande som möjligt för betraktaren med den överdrivet långsamma farten.
7.16.1 Slutprodukt
Slutprodukten är en växande hylla framtagen med hjälp av kritisk design. Användaren börjar med att plantera två träd av strandkastanj i varsin kruka. Allteftersom träden växer kan användaren efterhand placera allt fler hyllplan mellan de två stammarna. Denna långsamma process gör att användaren blir tvungen att reflektera över naturens hastighet Användaren skulle själv vara tvungen att få hyllan att växa samt bli medveten om hur lång tid naturen tar på̊ sig att växa och bli stark.
Figur 5 slutkoncept
7.17 Resultat Återkoppling
Enligt mina fokusgrupper och respondenter i återkopplingen medvetengör produkten och väcker tankar. En respondent svarar: Jag kopplar den till att naturen växer men det verkar jobbigt att vänta på̊ att hyllan ska växa En annan svarar att Det är roligt att få vara med under processen. Man blir medveten om att allt inte går så snabbt och man kan inte lägga på̊ fler hyllplan för snabbt, det känns som att hyllan kommer rasa då. En tredje svarar att hyllan känns väldigt provocerande. När jag frågar varför säger hen att det känns jobbigt att vänta men att hen också förstår att det är det som krävs eftersom trädet inte kan växa snabbare än vad det gör.
7.18 Analys återkoppling
Med resultatet av återkopplingen i åtanke skulle jag säga att målet med att använda kritiskdesign för att medvetengöra har lyckats. Jag har också fått input som jag förmodligen annars inte kommit fram till själv, jag hade tillexempel själv inte kunnat bekräfta att mina intentioner syns då jag är alldeles för insatt i projektet och förmodligen också inte ser samma sak som andra icke insatta gör. Däremot är det möjligt att jag fått ett annat resultat om jag använt mig av fler respondenter till min återkoppling eller i en annan ålder.
7.19 Analys av funktionsanalys
Funktionsanalysen kan och ska användas för att reflektera över slutkonceptet, precis som jag använde den för att göra marknadsanalysen och jag skulle säga att slutprodukten fyller många av funktionerna principerna listade i analysen. Eftersom slutprodukten uppfyller många av kraven i funktionsanalysen har funktionsanalysen varit ett lyckat verktyg för min studie. Funktionsanalysen har även kontinuerligt ställt krav på mitt projekt utan att definiera vad exat produkten kommer bli.
Nedan följer en analys där jag reflekterat över vilka principer som uppfylls i produktförslaget.
Resultat Produktförslag:
Finns?
Skapa Medvetenhet (Fart/rytm) Ja
Informera Lager-existensen Halvt,
främst om naturen
Bidra Stabilitet Ja
Anpassad Till egen rytm Ja
Respektera Andras fart Ja
Skapa medvetenhet Hur lager/fart samverkar Ja
Anpassa Andras fart Ja
Minimera Uttag av nya resurser Ja
Maximera Nyttjande av de resurser som finns Ja
Inneha Hög kvalité oklart
Maximera Spårbarhet Nej
Skapa Ursprungskontakter kanske
Äga Genuinitet/Autenticitet Ja
Vara Sann mot sig själv Ja
Ekonomisk Produktion…råvaruanvändning/material oklart
Öka Medvetenhet (Konsument) Ja
Äga Do it yourself Ja
Anpassa FART vs funktion/användning Ja
Utgå Från grunden Halvt
Öka Delaktighet/samägande Ja
Omvandla Passiv konsument till Användare Ja
inkludera Många aspekter Ja
8 Slutsats och Diskussion
Enligt mina fokusgrupper och respondenter i återkopplingen medvetengör produkten och väcker tankar. Med hjälp av den informationen skulle jag säga att målet med att använda kritiskdesign för att medvetengöra har lyckats. det är dock svårt att säga hur medvetna människor skulle bli av hyllan i verklig form då detta inte testats och om det skulle ha en långvarig effekt. För att testa detta hade mer långtgående tester krävts.
Då produkter framtagna med kritisk design oftast inte är ämnade till att gå i produktion och mitt produktförslag inte ska ut i produktion är hyllan inte tänkt att vara i någons hem. Då det däremot är viktigt att den går att relatera till är det fortfarande tänkt att man som betraktare ska kunna se den som ett objekt anpassat för deras hem och kan föreställa sig den i en sådan miljö, vilket deltagarna i fokusgrupperna kunde. Det är däremot möjligt att hyllan hade kunnat visas upp på utställningar, stå som utställnings-ex i ett varuhus för att provocera och ifrågasätta konsumtion eller liknande.
För att besvara frågeställningen ”Hur kan lärdomar från slow food och slow fashion genom produktdesign överföras till nya produktkategorier?” skulle jag vilja säga såhär: svaret är framförallt det jag kommit fram till i min designprocess och i diskussionen ovan genom mina metoder. Jag skulle säga att detta kan göras genom att medvetengöra användaren om slow och de principer som framkommit samt använda sig av kritisk design för att framföra dem.
Produktförslaget är endast ett förslag till vilket utfall det kan bli av att applicera slowprinciperna och kritisk design. Alla principer finns inte med i mitt produktförslag men huvudfunktionen om att medvetengöra har fått ta stor plats. Skulle man som produktdesigner använda sig av samma process skulle dennes produktförslag förmodligen innehålla mer eller mindre av de andra principerna och möjligtvis se annorlunda ut. Däremot bör huvudfunktionen fortfarande vara densamma, att medvetengöra. Det jag har gjort är att jag har försökt skapa en egen röst till naturen (återfinns i punkt 5.3) genom att använda mig av kritisk design har detta kunnat uppnås. Att medvetengöra betraktaren ska i sin tur göra den mer medveten om naturens långsamma fart
och kan ändra vilka krav vi ställer på marknaden samt skapa en beteendeförändring, vilket i sin tur kan ändra våra ekonomiska system och våran resursanvändning. Det kan tex göras med hjälp av att sakta ner och tänka mer slow. Hyllan i sig är dessutom mindre beroende av resursanvändning än en vanlig hylla vilket är ett viktigt krav för hållbarhet.
Jag har jobbat mot en mer hållbar utveckling genom att använda mig av olika teorier från slow-rörelsen samt kritisk design och jag har därför inte använt mig av hållbar utveckling i min process. Huruvida produkten hjälper för en hållbar utveckling eller inte är svårt att veta i det här stadiet efter som även det hade krävt mer långt gående tester. Däremot kan konstateras att hyllan inte rymmer särskilt många saker vilket gör att användaren måste anpassa antalet produkter som köps in och placeras i hyllan. Detta skulle i ett sådant scenario kunna minska konsumtionen ytterligare. Detta hade varit en intressant vidareutveckling av studien, att undersöka hur hyllans framfart påverkar hur mycket man vill konsumera.
Att använda mig av kritisk design i min process har varit ett positivt sätt att möjliggöra medvetengörande. Det har varit bra för min process då kritisk design inte strävar efter att ta ut nya produkter i massproduktion och finns till för att väcka debatt (Dunne, Raby, 2001), vilket vi behöver i dagens samhälle och går i linje med mina egna värderingar för vad en produkt ska fylla för syfte. Det som kan tänkas negativt har varit att det finns en möjlig risk att det inte är en produkt som användaren kan ta till sig och se sig ha hemma vilket möjligtvis kan minska anknytningen och intresset till produkten. Däremot tror jag inte att de bidrar mindre till diskussion om så är fallet.
Mitt val att inte använda mig av slow design i min process utan bara att ha i bakhuvudet vill jag nu i efterhand säga är en bra sak. Slow designs principer är redan så tydligt uttalade. För att hitta något nytt eller ny ingångsvinkel i mitt projekt och inte låsa mig till fasta designprinciper har uteslutningen av slow design varit en bidragande faktor till en mer kreativ och idérik arbetsprocess.
Det vi däremot kan se är att de principer som framkommit genom analys av slow food och fashion är att många de på många punkter blev väldigt lika slow designs principer, även om jag inte hittade principerna för slow design förens mycket senare i projektet. Det visar på att alla slow principer har mycket gemensamt och borde gå att applicera på varandra och på många nya
Att jag använt mig av designstudenter kan ha påverkat mitt resultat i fokusgruppen men det var en viktig del då jag ville se hur de hade tagit sig ann utmaningen då det bland annat är just dem som kommer arbeta med att applicera slowprinciperna. Det är bland annat därför jag valt att ha en fokusgrupp utan produktdesignstudenter också då jag velat se skillnaden. Mitt resultat i intervjuerna i förstudien kan ha påverkats av att det var så många unga nyinflyttade som svarade.
För att göra en vidareutveckling av Produkten hade det varit rimligt att testa reaktionerna på̊ en större målgrupp.
Studiens framtagna kunskapsbidrag är att en produktdesigner kan skapa möjligheter för ett mer medvetet tänk genom att använda både teorier från slow rörelsen och kritisk design. Men också hur jag i kombination med funktionsanalysen och kritisk design kan provocera för hållbarhet.
9 Källförteckning
9.1 Litteraturkällor
Dunne, A. & Raby, F. 2001. Design noir: the secret life of electronic objects. Basel: Birkhäuser.
Fletcher, K. 2008. Sustainable fashion & textiles: Design journeys. Earthscan.
Padovani, G. Petrini, C. 2006. Slow food revolution: a new culture of eating and living. New York: Rizzoli New York.
Wikberg Nilsson, Å. Ericson, Å. & Törlind, P. Design. 2015. DESIGN PROCESS OCH METOD. 1:4. Uppl. Studentlitteratur AB, Lund.
9.2 Internetkällor
Avfallsverige. 2019. Hushållsavfall-behandlad och insamlad mängd. Avfallsverige.se. https://www.avfallsverige.se/kunskapsbanken/avfallsstatistik/hushallsavfall/ (Hämtad 2019-06.08).
Bloch, A. 2013. Kritisk design. ADA 4 augusti 2013.
http://www.adasweden.se/artikel/kritiskdesign/ (Hämtad 2020-01-13).
Francis, J. 2015 September. Fast furniture: what´s the real cost? (The Feed). [online]. https://www.sbs.com.au/ondemand/video/524758595718/fast-furniture-whats-the-real-cost-the-feed (Hämtad 2019-02-03).
Gould, R K., Bratt, C., Lagun Mesquita, P., Broman, G I. 2017. Integrating sustainable development and design-thinking-based product design. Blekinge Tekniska Högskola, DiVA. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-15656 (Hämtad 2020-01.05).
Naturskyddsföreningen. 2018. Faktablad: Konsumtionsbaserade klimatutsläpp.
https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/faktablad-konsumtions- baserade-klimatutslapp (Hämtad 2019-02.05).
NGO Committee on Education (1987) Report of the world commission on Environment and development: our common future. Annex to UN document A/42/427 – Development and International Co-operation: Environment. 4th August 1987.
http://www.un-documents.net/wced-ocf.htm (Hämtad 2019-09.05)
Quito, A. 2016. Gillis Lundgren, who designed Ikea ́s Billy bookcase and helped invent flat-pack furniture, has died at 86. Quartzhttps://qz.com/632992/gillis-lund- gren-who-designed-ikeas-billy-bookcase-and-helped-invent-flat-pack-furniture-has-died-at-86/ (Hämtad 2019-02.03).
Roos, J. 2018. Konsumtionsrapporten 2018 [Under ytan]. Centrum för
konsumtionsvetenskap. Göteborg: handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Strauss, C. Fuad-Luke, A. Changing the change. 10-12 juli 2008, Torino. The slow design principles. https://marcosvallejo.files.wordpress.com/2016/08/slowdesign.pdf (Hämtad 2019-09.05)
Thorpe, A. 2010. Design´s Role in Sustainable Consumption. Design issues, Volume 26, Number 2 Spring 2010. https://www.scribd.com/document/134544583/2-Design-s-Role-in-Sustainable-Consumption-Ann-Thorpe-Spring-2010-Vol-26-T (Hämtad 2019-08.20)
10 Figurförteckning
10.1 Marknadsanalys
Ikea. 2019. Billy Bokhylla, vit. [Fotografi]. https://www.ikea.com/se/sv/p/billy-bokhylla-vit-00263850/. (Hämtad 2019-07.08).
Mio. U.å. Kiwi stol. [Fotografi]. https://www.mio.se/p/kiwi-stol/M1825526. (Hämtad- 2019-07.08).
Rum21. 2019. String Pocket Hylla, Vit. [Fotografi]. https://www.rum21.se/string-pocket-hylla?gclid=CjwKCAjw1rnqBRAAEiwAr29IIwj33Ct82xU_bXHlhpHBKrsr_
jK-o23TWTizsFccvB2k00KniRM6dxoC32EQAvD_BwE#/1000789. (Hämtad 2019-08.09).
10.2 Övriga figurer
Figur 1. Tollin, R. 2019. Förklaring av lager. [Illustration] Figur 2. Tollin, R. 2019. Mindmap. [Illustration]
Figur 3. Tollin, R. 2019. Skisser från idégenerering [Illustration] Figur 4. Tollin, R. 2019. Urval från fokusgrupper. [Illustration] Figur 5. Tollin, R. 2019. Skiss, Slutprodukt. [Fotografi/Illustration] Figur 6. Tollin, R. 2019. Skiss, Slutprodukt. [Fotografi/Illustration]
