SOCIALPEDAGOGISKT ARBETSSÄTT OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT I SKOLAN

SOCIALPEDAGOGISKT

ARBETSSÄTT OCH

FÖRHÅLLNINGSSÄTT I SKOLAN

ALLISA BASIC

ZORICA ANDRIC

Examensarbete i Handikapp- och rehabiliteringsvetenskap 15 HP Socialpedagogiskt arbete inom funktionshinderområdet April 2020 Malmö Universitet Hälsa och samhälle 205 06 Malmö

ABSTRAKT

Basic, A & Andric, Z. Socialpedagogiskt arbetssätt och förhållningssätt i skolan. Examensarbete i handikapp och rehabiliteringsvetenskap (15hp). Malmö

Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, 2020.

Syftet med uppsatsen är att utforska och analysera socialpedagogiskt arbetssätt, samt hur den åskådliggörs i socialpedagogernas arbete i skolan. Syftet är även att göra en undersökning gällande vilka förutsättningar och hinder som bidrar och är påverkningsfaktorer, samt ansluta gemenskap och sociala relationer. Studiens underlag har undersökts utifrån de tre teoretiska termerna, socialpedagogiskt arbetssätt och tillvägagångssätt, socialt nätverk och sammanhållning. I denna studie intervjuades en rektor och tre socialpedagoger. När intervjuerna och transkriberingarna genomfördes användes meningskoncentrering som underlag för att behandla svaren. Det slutliga resultatet visar att inga socialpedagoger har en konkret definition av sitt arbete, men alla tre socialpedagoger uppfyller

rektorns förväntan. I skolmiljön arbetar socialpedagoger med eleven i centrum, de anpassar sitt arbetssätt baserat på elevens behov och alla kvalifikationer de har fått under arbetslivet. Socialpedagogernas arbete bygger på att stärka elevernas sociala nätverk och samverkan. Samtidigt som samarbetet med andra professioner och verksamhetens mål är en utmaning som påverkar deras tillvägagångssätt. Sammanfattningsvis är det många elever som lever under svåra omständigheter, därför är skolan en plats där de ska känna sig trygga och kunna bygga relationer med socialpedagoger som hjälper dem på vägen. Fler skolor bör anställa

socialpedagoger, eftersom denna profession erhåller en skicklighet i att fylla ut de andra yrkena, tillgodoser elevernas behov och hittar rätt verktyg för att stärka deras välbefinnande.

Nyckelord: Social utbildning, socialpedagogiskt arbete, socialt nätverk,

ABSTRACT

Basic, A & Andric, Z. Social pedagogical work and approach in school. Thesis in Disability- and rehabilitation science (15hp). Malmö University: Faculty od Health and Society, Department of Social Work, 2020.

The purpose of this work is to explore and analyze the social pedagogical way of working, as well as how it is illustrated in the work of the social pedagogues in the school. The purpose is also to make a study of the conditions and obstacles that contribute and are influencing factors, as well as connecting community and social relations. The basis for the work has been investigated on the basis of the three theoretical terms, social pedagogical approach and approach, social network and cohesion. In this study, one principal and three social educators were

interviewed. When the interviews and transcripts were carried out, meaningful concentration was used as a basis for processing the responses. The final result shows that no social educators have a concrete definition of their work, yet all three social educators meet the principal's presumption. In the school

environment, social educators work with the pupil at the center, they adapt their way of working based on the pupil's needs and all the qualifications they have gained during working life. The work of social educators is based on

strengthening the students' social network and togetherness. At the same time as the collaboration between the various professions and the business position, it is a challenge and affects their approach. The summary of the work is that many students live in difficult circumstances, which is why the school is a place where they should feel safe and be able to build relationships with social educators who will help them along the way. More social educators should get a job in school, because social educators receive a skill in filling out the other professions, in a way to meet the needs of students and find the right tools to strengthen their well-being.

Keywords: Social education, social pedagogical work, social relationship,

FÖRORD

Inledningsvis vill vi som författare understryka att detta arbete varit otroligt lärorikt, intressant, stressigt och dessutom utmanande gällande somliga begräsningar som viruset Covid-19 har orsakat. Efter flera försök att hitta lämpliga respondenter, har fyra individer trots svåra omständigheter gett oss möjlighet att fullfölja den planerade studien. Vi vill därför tacka för allting ni har bidragit gällande gott bemötande, ett driftigt engagemang och givande kunskap som vi kan få med oss i vårt framtida arbetsliv. Under studiens gång har vi båda två samverkat på ett effektivt sätt, genom att tillsammans utforma hela arbetet med målet om att slutföra det på bästa möjliga sätt, trots tidsbrist och påfrestning. Avslutningsvis vill vi tacka vår handledare Charlotte Pettersson som uppmuntrat oss i början av arbetet och varit kritisk, för att vi ska lyckas tänka i andra banor och förbättra studiens tillvägagångssätt ytterligare.

Malmö Universitet, 2020 Allisa Basic & Zorica Andric

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Innehållsförteckning

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 8

BAKGRUND... 8

TIDSENLIG FORSKNING ... 10

Elevers särskilda behov i skolan ... 10

Socialpedagogiskt arbetssätt ... 11

Socialpedagoger i skolan... 12

Sammanfattning av tidsenlig forskning ... 13

Forskningens betydelse för undersökningen ... 13

TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 14 Socialpedagogik ... 14 Socialpedagogiskt arbetssätt ... 14 Samhörighet ... 15 Socialt nätverk ... 16 METOD ... 16

Val av metod samt för/nackdelar... 16

Urval och dess tillvägagångssätt ... 17

Urval av litteratur samt litteratursökning ... 18

Analys ... 18

Kvalitet i forskningen ... 19

Etik ... 20

Informationskrav, samtyckeskrav, konfidantialitetskrav och nyttjandekrav ... 20

RESULTAT OCH ANALYS ... 22

Att ha förtroende för individen ... 22

Tillåta individen att delta ... 23

Ett fotsteg i taget ... 23

Konklusion av resultatet ... 26 DISKUSSION ... 28 REFERENSER ... 31 BILAGA 1 ... 33 BILAGA 2 ... 34 BILAGA 3 ... 35 BILAGA 4 ... 36

INLEDNING

Uppsatsen handlar om socialpedagogik som vetenskapsgren, och hur

socialpedagogik i skolan igenkänns. Med hjälp av två intervjuer, samt observation av en socialpedagog under sin arbetstid, har förhållningsätt och bemötande

studerats för en avslutande analys av socialpedagogen i skolmiljö. Enligt Sveriges riksdag skollagen (210:800) skall skolan vara en trygg plats där barn och

ungdomar vistats en del av sin vardag för att skapa och utveckla sitt lärande. I skolans värld existerar unga människor med olika livsstilar, identitet och

kulturella bakgrund, med olika förutsättningar, ambitioner och erfarenheter. Enligt Berglund (2000) är skolan det andra hemmet för barnen, där unga uppfostras och bildas. All erfarenhet och upplevelser från skolåldern följer med och formar barnen in i vuxenlivet. Skolan är en viktig grund med stort inflytande för ungas skapande av identitet, där relationer till sina klasskamrater skapas, utvecklas och knyts an både under skoltiden och fritidstiden.

Frånvaro från skolan medför konsekvenser och svårigheter för eleven. Utebliven fysisk deltagande under lektionstiden resulterar i att eleven missar utbildning som hen har rättighet till. Dessutom drabbas elevens aktiva deltagande i studier, samhälls- och yrkesliv. En ökad närvaro i skolan bidrar till bättre förutsättningar för både eleven och samhället. Vid ingripande, klarläggning och åtgärder i ett tidigt skede vid hög frånvaro, minskar elevens utanförskap och delaktighet stödjs (SOU 2016:94).

Eriksson & Markström (2000) betonar att socialpedagogiskt arbetssätt avser framsteg och förbättring av människolivs levnadsförhållande, vilket går ut på arbete på personlig och strukturell samhällsnivå. Cederlund & Berglund (2017) framhåller att socialpedagogiken lägger fokus på individens utvecklingsväg mot kunskap, samtidigt som utveckling och bildning sker i de sociala mötena med andra människor. Inom skolvärlden är socialpedagogiken ett outforskat ämne, vilket medför att socialpedagogernas betydelse i skolan inte alltid förstås. Alvarsson (2018) redogör för en artikel rörande socialpedagoger i skolan, då ett ortsbestämt parti tar upp ett förslag om anställning av socialpedagoger i skolorna, där efterfrågan och behov är nödvändig i Västerviks kommun. Förslaget avslogs av barn och utbildningsnämnden. Motionens argumentation för

socialpedagogernas behov i skolan, var förhållningsätt och rätt bemötande av elever med sociala problem i skolan. Avlastning i den lärande miljön som bidrar att lärare upplever bättre arbetsförhållande skulle vara gynnsam för både elever och lärare.

PROBLEMFORMULERING

Elevhälsan ska vara av värde och ansvara för att erbjuda hjälp och stöd till elever som är i behov av stöd, framhålls i lägesbedömning (2017). Dock visar rapporten att det uppstår en problematik kring den frågan och att det inte uppfylls hela vägen. Rapporten påpekar dessutom problematiken kring den psykiska ohälsan och stress som har eskalerat hos elever. Rapporten visar även problematiken kring tillhörigheten i skolan, och definierar elever som är socioekonomiskt utsatta samt elever som inte är svenskfödda.

Elevhälsans roll är att se till så att elevernas skilda behov lyfts upp och tillvaratas och skapa gynnsamma omständighet som kan möta elevers olika behov.

Rapporten påvisar brister i detta, och betonar att skolan är i behov av en förbättring på att upplysa problematiken och erbjuda relevant stöd och hjälp åt elever som är i behov av de. Elever som har behov av särskilt stöd ska erbjudas extra anpassning för att kunna nå framgång med studierna och ha en lättare övergång på arbetsmarknaden. Samverkan mellan olika professioner särskilt med elevhälsan belyses som grund för ett lyckat arbetssätt med stöd och hjälp åt utsatta elever. Olika kompetenser är av stor vikt inom elevhälsan, för att lyckas skapa en förståelse gällande svårigheter hos elever, och på så sätt kunna analysera bästa lämpliga insatsen för varje enskild elev (Lägesbedömning 2017).

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Syftet med uppsatsen är att utforska och analysera socialpedagogiskt arbetssätt, samt hur den åskådliggörs i socialpedagogernas arbete i skolan. Syftet är även att göra en undersökning gällande vilka förutsättningar och hinder som bidrar och är påverkningsfaktorer, samt ansluta gemenskap och sociala relationer.

1. Vilka relevanta uppgifter och uppdrag tilldelas en socialpedagog inom skolan, och förhoppningar som skolans rektor har?

2. Hur uttrycks det socialpedagogiska arbetssättet praktiskt inom skolan och vilken roll har socialpedagogen?

3. Vilka påverkningsfaktorer skapar förutsättningar eller hinder i socialpedagogens arbete, gällande sociala relationer och samhörighet avseende elever i skolan?

BAKGRUND

I detta avsnitt kommer vi att presentera socialpedagogik som ämnesfält, vi kommer dessutom att klargöra skolans mål, elevhälsans tillvägagång- och arbetssätt samt skyldigheter och åtaganden.

Genom att i sitt arbete använda sig av socialpedagogiskt förhållningssätt, belyser Eriksson & Markström (2000) att möjligheterna uppstår för bättre

levnadsförhållanden för individer i samhället som har särskilda behov. det är av vikten att kunna bemöta och ta hänsyn till människors olikheter samt variation med focus på individualisering. Författare Berglund (2000), Eriksson & Markström (2000) och Madsen (2006) likställs i sina tankegångar om

socialpedagogikens huvuddrag, som är gemenskap. Eriksson m.fl. (2013) betonar att gemenskap och passande socialpedagogiskt förhållningssätt samt syn är viktig i arbete med människor, för att lyckas frambringa och bevara gemenskap.

Professioner med socialpedagogisk position inom skolvärlden omdiskuteras i studien, likaså deras möjligheter och hinder som kan uppstå i det

socialpedagogiska arbetssättet.

Utgångspunkten i socialt arbete är att fastställa individens egna förmågor och kunskaper, detta för att gemensamt kunna omforma, bemöta och bearbeta

lösningar på redan existerande problematiken i individens vardag och liv. Genom att i det socialpedagogiska arbetssättet använda sig av variation och vara kreativ, skapas förutsättningar som förstärks där gemenskap och införlivade sociala relationer med elever ligger i fokus enligt Cederlund & Berglund (2017). Madsen (2006) betonar att socialpedagogiken associeras och anknyts till

socialisation, samverkan och interaktion med omvärlden samt människor emellan. Enligt författaren är det väsentligt och viktigt i socialt arbete med människor att frambringa och skapa gemenskap, tillhörighet, jämlikhet och delaktighet som är det största arbete i socialpedagogiskt förhållningsätt och bemötande. Därför är skolan en betydelsefull arena i barnens alldag, vilket jämställs med och belyses i vägledning för elevhälsan (2016).

Skolans betydelse för alla barn oavsett begränsningar och variation, belyses i Skollagen (2010:800) kap 1, ”4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som

möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas

förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare” (Skollag 2010:800, kap 1, 4 §, Syftet med utbildningen inom skolväsendet, Sveriges Riksdag).

Enligt skolverkets (2011) läroplan för grundskolan är skolans uppgift i

förskoleklassen samt fritidshemmet att stödja och uppmuntra varenda elev oavsett funktionsvariation, till delaktighet och gemenskap i samhället med hänsyn till den individuella förutsättningen och förmågan. Ytterligare uppdrag som skolan har är att stödja elever i egna uppfattningar och uppvisa humanitet samt set till att elever trivs och upplever trygghet, då all diskriminering ska bekämpas, motarbetas och elimineras då skolan ses som en arena där kulturella och sociala grunder och syn bemöts på ett respektfullt förhållningssätt.

Elevhälsans arbetssätt förklaras i Skollag (2010:800) Kap 2, ”25 § För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan,

gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas

utveckling mot utbildningens mål ska stödjas.

För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses” (Skollag 2010:800, Kap 2, 25 §, Elevhälsans omfattning,

Sveriges Riksdag).

TIDSENLIG FORSKNING

Socialpedagoger inom skolområdet är i behov av vidareforskning, detta eftersom ämnet inte är, än så läge utforskat som det borde vara. Forskningen för studien lägger fokus på elevers särskilda behov i skolan, socialpedagogiskt

kunskapsområde och socialpedagogik i skolan.

Elevers särskilda behov i skolan

I en vetenskaplig artikel, inleder Ringsmose (2017) en diskussion om det som borde vara aktuell och det som fokus borde rikta sig på gällande barnomsorgen under barns uppväxt. Ringmose belyser att forskare är kluvna i frågan om kvalitet gällande barnomsorg, och att i Danmark existerar ett brett synsätt gällande

socialpedagogiskt förhållningsätt, som praktiseras väl. Forskaren framhåller att det goda socialpedagogiska tankesättet gällande barnomsorgen riskerar att bytas ut mot en mer förberedande för skolåren synsätt, där läs- och skriv målen planeras och tidigareläggs vilket resulterar att större press läggs på barnen. Forskaren betonar att barn lär och vidareutvecklar sig genom lek, kommunikation och deltagande samt i gemenskap och i sociala relationer.

Wiedel & Nilsson (2016) gick ut med en forskningsrapport om tankesätt gällande socialpedagoger inom förskolan i Sverige som jämställs med Ringsmose (2017) tankesätt. År 2014 startade Vara kommun ett projekt som heter Tidiga insatser i förskolan i Vara kommun. Samverkansforskning sattes parallellt igång med Högskolan Väst. Detta för en uppföljning hur i förskolorna förändrings- och förebyggande arbetet utvecklades. Forskarna betonar att tidiga insatser där

behovet finns gör att utanförskap förebyggs i samhället, vilket skonar onödiga och extra utgifter. I Vera kommunen 2014, anställdes tre specialpedagoger samt tre socialpedagoger, detta med tanken att erbjuda familjer i behov extra stöd och hjälp. Både socialpedagogers och specialpedagogers arbetssätt rör problematiken kring det avvikande i förhållande till det som anses normala. Författare betonar att socialpedagogiskt arbetssätt handlar om förståelsen för individens särskilda behov för att kunna vara delaktiga i samhället och inte uppleva utanförskap. Därför är skolmiljö lika som hemmiljö två viktiga arenor för barns välbefinnande. Genom att använda sig av socialpedagogiskt förhållningssätt och bemötande i skolan och förskolan utförs ett förebyggande arbete vilket blir gynnsam för barn med olika begränsningar, svårigheter och diagnoser. Samverkan mellan socialpedagoger och

specialpedagoger har bidragit till att aktuella problem och besvär har löst sig vilket hade varit väldigt svårt utan det socialpedagogiska syn- och arbetssättet. Thornberg (2012) i sin artikel undersöker samverkan och samarbete i skolmiljö rörande elever med olika svårigheter, samarbete avser de professionella,

vårdnadshavare och eleverna. Författare betonar att goda relationer mellan de olika professioner är av vikten i samarbete kring elever i behov. Kompetent personal kan med sin kunskap, stöd och hjälp få elever att uppleva meningsfullhet genom korrekt bemötande, stöd och vördnad vilket skapar en trygg och god relation mellan eleven och professionen. Det är av vikten att eleven uppfattar och förstår att stöd och hjälp oavsett vad kommer från den professionella likaså trygghet i att eleven vågar ta för sig, vet att någon lyssnar, förstår, visar engagemang och finns där för barnet, även vid svåra och besvärliga moment. Därför är det av vikten att alla professioner i skola samarbetar krig frågor och problem, vilket inte alltid är självklart och lätt betonar Thornberg (2012).

Socialpedagogiskt arbetssätt

I en vetenskaplig artikel diskuterar Larrison & Korr (2013) socialpedagogisk utbildning, där tonvikten läggs på teori och kunskap som två avsevärda delar. Likaså läggs stor vikt på professionellas det vill säga socialpedagogers individuella form av utveckling samt förhållningsätt för att uppnå framgång i arbete med människor genom medmänsklig bemötande och förhållningsätt. Författarna betonar att profession som arbetar med människor inte uppnår framgång och mål enbart genom att använda sig av den akademiska kunskapen och erfarenhet, utan även det egna personlighetsdraget. Författare belyser att socialarbetare ska äga en medvetande, och djupt förstå sina handlingar för att kunna förstå påverkningsprocessen på andra i sin omgivning. För att en

socialarbetare ska kunna lyckas i sitt arbete, bör hen förutom sin kunskapsmässiga trygghet även ha förmågan att ha sunda värderingar och självutveckla sin

personlighet. Artikeln framställer att färdigexaminerade socialpedagoger skall vara kompetenta att i sitt arbete tillämpa relevanta teorier, beprövad praxis samt integrera diverse kunskap som härstammar från olika källor. En bra socialarbetare enligt artikeln ska kunna tänka kreativt, fritt, nyfiket och ha en önskan att lösa problemsituationer på bästa möjliga medmänskliga sätt.

Aspelin (2015) belyser relationskompetens i sin artikel, vilket innebär en skicklighet att knyta an till personer i sin omgivning. Begreppet

relationskompetens likställs i vårt studie med sociala relationer Madsen (2001). För att uppnå framgång i sitt yrke, bör den professionelle enligt Aspelin (2015) äga särskilda kvaliteter som exempelvis respekt, erkännande, förtroende och omsorg. Det är betydelsefullt att professionell bemöter elevens enskilda behov, stöttar, motiverar och aktiverar, vilket medför skapande av positiva och sunda relationer. I frågan om relationskompetens är det av vikten hur den

professionellas förhållningsätt samt sociala relationer bevaras. Bemötande professionell gentemot elev och förmågan att ta på sig den andres skor skapar merförståelse vilket förstärker relationen och möjliggör förändring. Detta förhållningsättet skapar ett mer personligt och intimt möte och relation.

Kyriacou (2009) framhåller socialpedagogiken som kunskapsfält i skolvärden, i sin vetenskapliga artikel. Författaren betonar att med hjälp av denna får

personen. Författaren betonar att skolan borde lägga fokus på fem styrande punkter som är elevers välmående, socialt och akademiskt lärande, omvårdnad, inkludering och socialisering. Socialpedagogik och titeln socialpedagog är välkänt i Europa där arbetsmöjligheterna är vidbredda som exempelvis inom skolan, fritids och olika behandlingshem verksamheter. Exempelvis Storbritannien, genom sin drivande kraft har infört i skolorna socialpedagogik med budskapet att varje barn räknas, vilket har bidragit till stor förändring och tydliggörande kring varje barns enskilda behov och relevant stöd, samt hur professionella ska gå tillväga i bemötande och förhållning. Meningen med detta är att professionella i arbete med barn i behov skall kunna som elevstöd ha ett sunt arbete som sträcker sig över utsatta gränser och traditionella ramar för att kunna uppmärksamma problematiken och avvikelser hos elever samt erbjuda väsentlig och efterfrågad stöd och omsorg.

Kyriacous (2009) betonar elevers gemenskap och trygghet i skolmiljön vilket bidrar till att elever känner sig och upplever tillhörighet och inte utanförskap. Elever som känner sig unika och trygga upplever glädje och att de hör till i det normativa samhället, och inte äger känslan om utanförskap och icke normativ syn vilket kan basera sig på funktionsvariation, kön/genus, etnicitet och social status. Författare lägger vikten på att bekräfta och förstärka elevers självbild och

självförtroende för att skapa en självständig och starkare individ. Författaren finner socialpedagogiken som relevant och viktig i skolvärlden, och menar att det socialpedagogiska arbetssättet bidrar till elevers utveckling och känslan av trygghet.

I sin vetenskapliga artikel belyser Ucar (2013) åsynen på ämnet socialpedagogik, och betonar att socialpedagogik som kunskapsområde inte har förståtts fullt ut vilket har bidragit till att socialpedagogik ses som komplicerat kunskapsämne. Författare framställer att socialpedagogik associeras med att själva individen i frågan är nyckel till progress samt lösningar. Socialpedagogik är kopplat till relationer och behov, och framhåller att socialpedagogik bör finnas i alla

kontexter i samhället och inte begränsas. Den ska finnas i skolmiljön och likaså i människors vardagliga liv bland familjemedlemmar, vården, fritiden osv. genom socialpedagogisk handling kan mycket som fungerar uppnås i arbete med

människor, men författaren betonar att resultaten inte är densamma för alla enskilda personer och kan variera beroende på problematiken och handlingar. Därför är det viktigt att ha utsatta mål som önskas uppnå och försöka avgränsa lämpliga metoder för varje enskild individ som är i behov. fokus bör ligga på processen och vägen till målet i arbete med människor och inte på själva målet. Detta eftersom under processen metoder kan komma till att ändras och som socialpedagog borde man vara anpassningsbar och flexibel.

Socialpedagoger i skolan

Wejfalk (2011) redogör socialpedagogers problematik rörande frågor om sitt arbete och yrkesroll i skolan. Författaren har genom telefonintervjuer till respondenter som består av socialpedagoger och andra professioner i en skola i Malmö, ställt relevanta frågor för sin forskning. Forskaren framhåller att inte många socialpedagoger är anställda inom skolvärlden och att de som redan är arbetsverksamma inte ges en chans till att dra nytta av sin kompetens till fullo. Detta eftersom övriga professioner inte är insatta och förstår vad en socialpedagog har för kunskaper och har anskaffat sig under utbildningens gång.

I anslutning till Wejfalk (2011) resonemang, menar Eriksson-Sjöö (2011) att den socialpedagogiska uppdraget i skolan vilar på arbete med enskilda elever eller grupper som ligger i riskzonen för att bli utslagna vilket kan leda till

marginalisering. I sitt arbete med elever använder socialpedagoger sig själva som verkande och ledande verktyg för att kunna i enighet med elever uppnå en

stödjande punkt samt bidra till elevens vidareutveckling. Detta resonemanget kan dessutom jämställas med Úcar (2013) som betonar att målet inte bör ligga som fokus utan handlingar och processen på vägen mot det utsatta målet.

Sammanfattning av tidsenlig forskning

Tidigare forskning som presenterades gällande socialpedagogikens betydelse i skolan, framställes som kreativ och inflytanderik vilket kan upplevas som komplicerat enligt Úcar (2013). Socialpedagogiken i skolans värld bör lägga fokus på en helhetssyn kring eleven menar Kyriacou (2009). Ringsmose (2017) framhåller ett välutvecklat socialpedagogiskt arbetssätt och syn inom skolområde i Danmark. Forskare i jämförelsen (Eriksson-Sjöö 2011; Wiedel och Nilsson 2016; Wejfalk 2011) exemplifierar socialpedagogikens uttryck i skolvärlden, samt betonar ett förhållningsätt och bemötande som möjliggör att elever upplever samhörighet, delaktighet, tillhörighet, gemenskap och trygghet vilket gör att elevers prestation blir bättre i skolan. Larsson & Korr (2013) framställer den aktuella forskningen och poängen med socialpedagogers förhållningsätt, bemötande och kompetens samt att det inte alltid räcker endast med den

akademiska bildningen, utan att skapande av relationer och relation-kompetens kopplas till pedagogernas erfarenheter och kompetens vilket kompletterar varandra i slutändan. Aspeli (2015) betonar att professioner i skolmiljön bör uppleva, förstå och bemöta elever utifrån redan fastslagna meningar, samt möjliggöra förändring. Thornbergs (2012) studie uppvisar att relationer och samverkan kring elever i behov som betydelsefulla och betonar att trygghet, relationer, rätt förhållningsätt och bemötande utvecklar elevers självständighet och skapar en känsla av tillhörighet. Vilket är av betydelse för elevers utveckling och känsla av meningsfullhet i skolan.

Forskningens betydelse för undersökningen

Genom vår studie kom vi underfund med att elever i skolan är i behov av vägledande trygga vuxna i sin omgivning samt en trygg miljö. Socialpedagoger genom helhetssyn har lättare att upptäcka och förstå elevers livssituation som möjliggör att socialpedagogen i sitt arbete lättare kan bemöta på ett korrekt sätt eleven i behov, utveckla hens färdigheter och tillsammans komma fram till olika lösningar. Genom att använda sig själva som ledande verktyg, bidrar

socialpedagoger till skapande av goda relationer vilket resulterar i ett gynnsamt arbete. Genom att analysera problematiken och besvär hos elever i behov i ett tidigt skede, möjliggör att förebyggande insatser sätts in tidigt i processen vilket verkar förebyggande för både individen och samhället. Den aktuella forskningen bevisar att det socialpedagogiska arbete i skolvärlden är en positiv möjlighet för elever i behov, dock är det visar forskningen också, av otillräcklig förståelse för socialpedagogers profession för få socialpedagoger som är arbetsverksamma i skolans värld, i jämförelse av flera forskare (Eriksson & Sjöö 2011; Wejfalk 2011).

TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER

Enligt Eriksson & Markström (2000) är socialpedagogik ett tvärvetenskapligt område vilket gör det väldigt svårt att klargöra socialpedagogik som ämne. Författare framhåller att socialpedagogik rör frågor för personer i utsatta livssituationer, samt erbjuder relevant stöd och insatser för ett självständigt och delaktigt liv. Eriksson, Hermansson & Munger (2004) beskriver i inledningen att socialpedagogik lägger fokus på förändringsarbete och har ett utvecklingsinriktat synsätt, vilket fokuserar och inriktar sig på människors delaktighet i samhället. Personer ska få möjlighet för självutveckling och utveckling av sina enskilda resurser. Enligt Carlander (2014) är det väsentliga att lägga fokus på individen, samt att sträva efter och aktivt arbeta för att socialisera personer oavsett

funktionsvariation eller livsstil samt få in de i gemenskapen. Författaren lyfter upp vikten av personens behov i relation till omgivande faktorer samt att

begränsningar och svårigheter inte alltid är personens hinder utan relaterar sig i omgivningen i samhället.

Socialpedagogiskt arbetssätt

Eriksson & Markström (2000) lyfter upp socialpedagogik som helhetssyn och inte något individuellt i arbete med människor. Målet med socialpedagogiskt arbetssätt är att sammanföra människor med varandra eftersom det sociala nätverket och gemenskapen är av vikten för ett bra liv. Madsen (2001) framhåller ett särskilt förhållningssätt i det sociala arbetet, vilket har både individuellt och samhälleligt perspektiv. Författaren betonar att en socialpedagog bör vara ansvarsfull och ansvarstagande i omsorgsarbete med barn, vilket är ett sunt förhållningssätt. Eriksson & Markström (2000) belyser att nära social relation i elevers miljö som exempelvis skolmiljö, möjliggör ett bra socialpedagogiskt förhållningsätt och samarbete med eleven.

Cederlund & Berglund (2017) framhåller att socialpedagogiskt

handlingskompetens baserar sig på den praktiska handlingskompetensen. Att vara orienterad som socialpedagog och flexibel, öppnas möjligheter för ett

förändringsarbete. I socialpedagogiskt förhållningssätt är det av vikten att eliminera utveckling av stigma och stämpling, och istället fokusera på möjliga resurser som individen äger och inte på problematiken i individens liv. För ett hanterbart vardagsliv är det av vikten att fokusera tillsammans med individen på färdighetsträning och lösningar. Ett bra socialpedagogiskt förhållningsätt är dessutom lyhördhet, medmänsklighet, respekt för individen och situationen, optimistisk utstrålning, humor och vänlighet som är avgörande i processen mot ett förändringsarbete. Författare betonar att socialpedagogiskt handlingskompetens grundas på kreativitet, erfarenhet, omdöme och kunskap. Att tänka kreativt medför öppenhet för diverse möjligheter för en bättre förståelse runt den berörde samt kunna testa andra handlingsteorier, gå utanför ramarna och inte enbart utöva de schablonmässiga behandlingsmetoder vilket kan upplevas ibland som en utmaning för de professionella. Vidare åsyftar socialpedagogiskt

handlingskompetens en förståelse och betydelse för processer gällande inkludering- och exkludering.

Madsen (2006) redogör för danska kommuner som har arbetsverkasamma socialpedagoger inom skolområdet, detta för ett förebyggande arbete för unga som är i riskgruppen för utanförskap. Mobilisering och inkludering är syftet för att unga ska kunna leva ett meningsfullt liv, samt ha möjlighet för inflytande och påverkan över ens egen livssituation. Genom denna studien kan vi jämföra likheter och skillnader i det socialpedagogiska arbetssättet i skolan.

Samhörighet

Enligt Thornberg (2013) beskrivning är en grupp en massa av personer som integrerar med varandra, där normer och roller spelar stor roll i gruppens val av handlingar mot ett allmänt mål. Därför är gemenskap av vikten, eftersom barn under sin tidiga ålder skapar en identitet och självbild i förhållande till

omgivningen och gruppen som är runt de. Gruppens egna eller andra gruppers föreställningar kan leda till positiva eller negativa sociala förlopp. Med hänsyn till skolans värdegrund är dessa sociala processer av vikten för socialpedagoger och övriga professioner, samt vetskap om grupptillhörighet och påverkan.

Enligt Madsen (2006) har fokus lagts på individinriktad socialpedagogik där tanken är att göra starkare människor, genom att stimulera individers självbild och på så sätt se till att de klarar av och kan leva ett så självständigt liv som det går. Författaren betonar att socialforskning och metoder uppvisar att både gemenskap och de sociala relationerna är av vikten för individen och individens välmående. I sin bok hänvisar författare till Christiansen & Hohnen (2002) där en undersökning tages upp med några betydelsefulla aspekter på gemenskap. Författare betonar eventuella möjligheter med likaså hinder i vissa gestalter av gemenskapen. I skolan existerar enligt Madsen (2006) två olika sorter av gemenskap, den som är styrd av de professionella som formar gruppen, där utveckling och lärande är aktuella utgångspunkter. Andra sorten av gemenskap är skapad och styrd av barnen, där sociala band är av vikten och kamratrelationer byggs upp. Ett hinder som kan uppstå är att barn kan uppleva utanförskap i skolan, ur båda sorter av gemenskap.

Madsen (2006) belyser vikten att de vuxna i barnens närhet kan påverka mycket, genom att erbjuda stöd och hjälp i att skapa och upprätthålla relationer samt inkludera barnet i gruppen. Vårt studie har grunder i gemenskap och

gemenskapens betydelse, samt hinder och möjligheter för verksamma

socialpedagoger, då förhållningsätt i arbete med människor är av vikten samt skapande och upprätthållandet av relationer. För socialpedagoger är inkludering, delaktighet, tillhörighet och gemenskap av vikten för att kunna utföra ett

förändringsarbete och socialisera människor i samhällslivet (a.a.).

Socialpedagogiska förhållningssättet påverkar människors sociala liv och deras livssituation, därför är det socialpedagogiska arbetssättet med människor gynnsam och givande. Författaren menar att människors huvudsakliga behov i livet är att vara sociala, identifiera sig med gruppen och uppleva gemenskap, för att må bra och känna värdighet i livet (Berglund 2000).

Socialt nätverk

För att människor ska kunna uppleva självbestämmande är det av vikten ha förutsättningar, genom resurser som identitetsskapande, meningsfullhet och solidaritet kan detta uppnås menar Madsen (2006). Människors självbild och självkänsla ökar handlingsmöjligheter, då individer befinner sig då i ett balanserat tillstånd gällande sina behov i det sociala livet, gemenskapen och samhället, vilket gör att individen upplever känslan av självbestämmande. Relationer byggs upp och individer socialiseras i samhället, vilket medför välbefinnande.

Socialpedagogiskt arbetssätt, sociala relationer och gemenskap är

sammansvetsade och beroende av varandra vilket medför goda förutsättningar och inte kan utesluta varandra. Upprätthållande av relationer, samt att bevara och bygga upp relationer resulterar i trygghet, vilket är av vikten i det

socialpedagogiska arbetssättet. Relationer är inte alltid lätta att hantera, detta eftersom en person kan rikta sina jobbiga känslor som tynger en, mot personalen som står personen nära. Detta orsakar känslostormar som den professionelle bör kunna hantera på bästa möjliga sätt, utan att negativt påverka eller förarga den andre. Därför är det av vikten att den professionelle socialpedagogen utövar rätt förhållningsätt och bemötande betonar Carlander (2014).

METOD

Under denna del kommer metodansatsen att introduceras, därefter kommer det att framställas hur datainsamlingsmetoden handlingssättet har sett ut. Utöver detta kommer läsaren följa studiens analys och etiska reflektioner. Därefter kommer studiens undersökningsenheter, urval och analys att presenteras. Det kommer at framgå en definition av metodens tillvägagångssätt, hur forskarna har utvecklat och undersökt den. I slutet på detta avsnitt kommer arbetets reliabilitet, validitet, värderande övervägande gällande studiens tillvägagångssätt att resoneras. Därtill kommer dessutom olika forskningsetiska ståndpunkter att redogöras i flera korta segment.

Val av metod samt för/nackdelar

För att kunna insamla allt underlag som behövs för detta arbete, har metoden grundat sig på studiens frågeställningar och ändamål. Då studiens syfte är att begripa sig på socialpedagogernas förhållningssätt och arbetssätt i skolan är den kvalitativa metoden passande. Detta eftersom forskaren på så sätt har möjlighet att få en tydligare bild av hela situationen, dvs. tid, rum och miljön respondenter befinner sig i. Enligt Bryman (1997) kan forskaren med hjälp av den kvalitativa intervjun analysera kopplingen mellan situationen, handlingskraften samt möjligheten att ta reda på individers egna uppfattningar. På så sätt får forskaren större överblick och perspektiv för att kunna granska samhällets sociala

förhållande. Vidare belyser (a.a) att det finns två olika tillvägagångssätt inom den kvalitativa forskningen, dessa är observation och intervju. En kombination av dessa två ger forskarna en betydligt djupare insikt av det man vill undersöka. I detta förarbete var tanken att genomföra en skuggning, men på grund av vissa omständigheter har detta inte kunnat tas med i studien.

För att respondenterna på ett öppet sätt skulle kunna dela med sig om sina tankar, åsikter och funderingar och för att författarna skulle ha möjlighet till att ställa följdfrågor, var semistrukturerade intervjuer mest lämpliga enligt (Kvale & Brinkmann, 2014). Förutom att belysa socialpedagogernas perspektiv på deras förhållningssätt och arbetssätt, var syftet att dessutom ta reda på vilken

uppfattning rektorn har gällande det socialpedagogiska yrket och varför man anställt just denna profession. Intervjun med skolans rektor kommer att belysa av vilket skäl, skolan har anställt socialpedagoger, vilka arbetsuppgifter de har och vilka förhoppningar hon har gällande den socialpedagogiska kompetensen i skolans område. För att kunna genomföra den semistrukturerade intervjun med rektorn och socialpedagoger har två olika intervjuguider använts, enligt (a.a) framställning av hur semistrukturerade intervjuer ska tillämpas. (Bilaga 4) är en intervjuguide anpassad för socialpedagogerna och (Bilaga 3) vänder sig till rektorn. Dessa intervjuguider är ett redskap som inte har fullföljts noggrant, det var mer i form av ett hjälpmedel för att inte förbise grundläggande

frågeställningar. Enligt (a.a) är det av vikten att respondenten inte ska uppleva en känsla av förnedring under en intervju. Därför har det under konstruktionen av intervjuguiderna genomfördes etiska reflektioner gällande frågornas innebörd och utformning.

Det finns både för och nackdelar med att använda sig av intervjuer, fördelen är att intervjuaren och respondenten utformar kompetens i gemenskap med varandra under dialogen. Däremot kan det finnas ovisshet, bland annat att intervjuaren är orutinerad och inte nog rustad att genomföra detta. Detta kan resultera i att intervjuaren inte kan förskaffa sig ovärderlig insikt om ämnet som man studerar (Kvale & Brinkman, 2014). På grund av Covid-19 har enbart 2 av 4 intervjuer kunnat genomföras på plats, de resterande fick göras via telefonen. Att genomföra intervjuer via telefonsamtal leder enligt Bryman (2018) till att forskaren inte kan analysera situationen, beakta respondentens ansiktsuttryck, rörelser och andra beteende, vilket resulterar i att man inte kan expandera sina föreställningar och perspektiv.

Urval och dess tillvägagångssätt

Eftersom det socialpedagogiska arbetet i skolan är relativt nytt, har det har varit en kamp att hitta fullt motsvarande respondenter med denna titel. Samtidigt har viruset Covid-19 försvårat sökandet ytterligare, men med hjälp av en bekant som arbetar som socialpedagog i en skola i Malmö har det underlättat i att finna ytterligare tre socialpedagoger och en rektor som skulle medverka i studien. Under urvalets gång har det funnit olika villkor, gällande rektorn ska hen i

nuvarande situation arbetat som rektor och själv ha gett socialpedagoger möjlighet till arbete på hens skola. För att enligt Kvale & Brinkmann (2014) tillförsäkra att de utmärkande kvalifikationerna uppmärksammas, var kravet att alla

socialpedagoger som medverkar i studien ska arbeta eller har arbetat i skolan. När det var dags hitta respondenter, togs det hänsyn till de etiska riktlinjerna genom att forskarna först sökte upp rektorerna på de olika skolorna. Kontakten med rektorerna skedde genom att ett brev som innefattade efterfråga om att vara med, skickades via mail. Det var väldigt svårt att hitta respondenter då många som avslog på arbetsbelastningen på skolorna. Slutligen kontaktades en bekant

involvera ytterligare tre personer i vår studie. Allt underlag som inkommit under den kvalitativa metoder har omfattat semistrukturerade intervjuer. De som intervjuades var en rektor och fyra socialpedagoger som arbetar i en skola i Malmö.

Efter att rektorn och de tre socialpedagogerna gav sitt samtycke att vara med, fick alla vars ett informationsbrev (bilaga 2) gällande vem forskarna är, vad studien handlar, dess syfte och vad som förväntas. Innan Covid-19 utförde vi två

intervjuer på plats (45 min vardera), därefter när Malmö Universitet bestämde att förbjuda fysiska träffar återstod telefon/video intervjuer. Rektorn och en

socialpedagog som återstod att intervjua, kontaktades och efter att ha bestämt tid genomfördes intervjun utan några bekymmer (30-35 min vardera). För att

uppmärksamma de etiska grunderna, underrättades alla fyra respondenterna om vad deras medverkan medförde. När forskarna bestämde när intervjuerna skulle utföras, försökte de inte utnyttja sin makt på ett felaktigt sätt, därför bestämdes tid för intervju med hänsyn till när respondenterna har möjlighet att närvara.

Urval av litteratur samt litteratursökning

För att hitta adekvat litteratur för den tidsenliga forskningen användes Malmö Universitets databas. För att på ett smidigare sätt komma åt den litteratur vi är ute efter, har vi filtrerat sökning för att inte få resultat som är mer än tio år gamla. Dessutom skulle resultatet också enbart vara peer reviewed, dvs. alla artiklar skulle vara noga undersökta av forskare innan de offentliggörs. Då tidigare arbeten gett en bred erfarenhet gällande rätt sökord i databaser, har det underlättat under denna process. Sökorden var grundade på studiens frågeställningar och syfte, exempelvis: skola, elev, förhållningssätt, arbetssätt, socialpedagog. För att dessutom få ett bredare urval har engelska termer använts: School, social

pedagogy, social worker. Då vi fann många artiklar kunde vi gå in i referenslistan för att ytterligare hitta lämpliga källor, dessutom har våra föregående uppsatser under dessa tre åren varit till hjälp då vi hade kvar flera böcker som varit lämpliga till denna studie. Någonting som observerades var att det var betydligt enklare att hitta väsentlig litteratur snarare än angelägen forskning, det fanns inte många studier gjorda gällande det socialpedagogiska arbetet vilket kan bero på att professionen är relativt ny i på arbetsmarknaden.

Analys

För att kunna göra en så noggrann analys som möjligt har alla fyra intervjuerna spelats in, därefter har alla intervjuer transkriberats punktligt. För att komma ihåg vad som sagts under en intervju och därefter genomföra en ordentlig analys av intervjuerna, är ljudinspelningar ett skickligt val. Det underlättar möjligheten att sedan transkribera allting i lugn och ro i efterhand och enligt Lindgren (2014) är transkribering av vikten eftersom det är till fördel när det sedan kommer till att börja analysera.

Kvale och Brinkmann (2014) belyser analysmetoden meningskoncentrering, detta handlingssätt är för detta arbetet mest lämpligt då det klargör vad som efterlyses i denna undersökning. Innan denna analysmetod påbörjades genomförde man en sortering av de olika transkriberingarna genom att alla fyra lästes var för sig flertal gånger. Därefter lästes transkriberingarna högt för varandra, anledningen grundar sig i hermeneutiken. Kvale (2014) förklarar att detta begrepp är en studie som

tydliggör vad en bestämd insikt är och hur människan ska gå till väga för att uppnå en iakttagelseförmåga. Denna metod underlättade arbetsgången, då man på ett betydligt enklare sätt kunde se hur olika faktorer sitter fast vid varandra. Därefter påbörjades den så kallade meningskoncentreringen, vilket är en metod där man utgår ifrån att texturvalet och olika meningar dras ihop och bildar mer sammanträngda språkliga utformningar. Analysen började först och främst med att urskilja citaten, förkorta de och fördela de i lämpliga indelningsgrupper som tillhör olika ämnen. Efter denna process utformade forskarna en modell med syftet att belysa de olika teman som citaten delats in i. Ett exempel på hur en meningskoncentrering kan utföras är om en respondent nämner att hens

arbetsuppgifter är främst att fullfölja individuella samtal, då belyses individuella samtal och hamnar under kategorin sociala förhållanden. För att sammanställa denna utvecklingsgång gick författarna igenom den insamlade empirin och jämförde den med tidsenlig forskning för att slutligen se till att alla teman och kategorier hänger ihop med varandra. Denna analysprocess utfördes med stor noggrannhet för att få ett så bra resultat som möjligt, vilket krävde både tid och rum.

Som tidigare nämnt i ovanstående stycke har författarna gått igenom den insamlade empirin flera gånger i flera olika steg, läst igenom det som de har kommit fram till och jämförtanalysprocessen med den tidigare forskningen och flertal gånger kollat tillbaka till arbetet syfte och frågeställning för att inte hamna utanför ramarna. Enligt Lindgren (2014) är detta ett tillvägagångssätt ett pålitligt och starkt resultat, ju flera gånger man går igenom processen desto lättare ser du om det närmar sig sitt syfte. Enligt Kvale & Brinkmann (2014) kan det finnas utmaningar om man inte går igenom materialet flera gånger, då det kan komma sig att den preliminära analysen får bristfälliga bevis. Det kan bero på att författaren enbart fokuserar på det som stärker hens syfte och bortser på så sätt från andra väsentliga uppfattningar och uttalande som respondenterna försöker förmedla.

Kvalitet i forskningen

Enligt Kvale & Brinkmann (2014) handlar validitet om att ha uppsikt över om själva studien verkligen granskar vad som är syftet att utforska. När man vill undersöka om resultatet är trovärdigt, alltså om likgiltigt resultat framförs av någon annan vetenskapsman, då talar man om reliabiliteten.

I studien om socialpedagogernas förhållningssätt och arbetssätt i skolan har båda två skribenterna med all sin makt eftersträvat att vara opartiska och opersonliga, av anledningen att inte på något sätt inverka på slutsatsen. Detta ser man tydligt i intervjuguiden, där frågorna inte var introverta utan enbart öppna för att

respondenten ska få möjlighet till att utveckla sina svar. Det var otroligt angeläget att respondenterna fick yttra sig ledigt och oberoende och att intervjuarna fick möjlighet att ställa följdfrågor för att få svar på sina frågeställningar. För att styrka reliabiliteten och validiteten under arbetets gång har skribenterna

kontinuerligt vänt sig tillbaka till studiens syfte. Detta under bland annat letandet av tidsenlig forskning/teori, kontureringen av intervjuerna och transkriberingen, för att verkligen hålla sig till syftet.

Etik

Eftersom det är utforskarens plikt att under intervjuer värdera människors värde och alltid sträva efter att ha respekt och vara omtänksamma emot respondenterna, bör etikprövningslagen Riksdagen (2003:460) och personuppgiftslagen Riksdagen (1998:204) vara grundläggande och avgörande. Enligt Svedmark (2012) kan det framstå varierande svårigheter gällande de etiska grundreglerna, det kan uppstå då samtycket inte uppmärksammas tillräckligt, bedrägerier, förolämpningar, vägra att lämna ut väsentlig upplysning. För att avstå från detta och inte risker att någon form av skada, bör forskaren tillförsäkra att respondenten upplever en känsla av självsäkerhet.

Vidare belyser Svedmark (2012) att det bör innan studien genomföras en riskbedömning för att på så sätt ta reda på om personen på något sätt känner sig utsatt. Enligt Persson & Svedberg (2013) är det av vikt att uppmärksamma de etiska synsätten bestående av delaktighet och självbestämmande. Ingen individ ska pressas till att medverka, som forskare ska man på förhand informera sina respondenter om vad som förväntas. Någonting som dessutom Kvale & Brinkmann (2014) belyser att forskarna i vissa sammanhang kan missuppfatta respondenternas uttalande, därför bör forskarna föra en dialog med avsatt handledare avseende de etiska normerna, med ändamålet att respondenterna ska kunna uppmärksamma den svåra situationen och lösa det för att hen ska känna trygghet och förtroende hos forskarna.

Enligt Hermerén (2017) har vetenskapsrådet delar in etiken gällande forskning i

forskningsetik och forskaretik. Skillnaden mellan dessa är att forskaretiken syftar

mer på att vägleda forskaren i hur hen ska framträda i sin ställning under det vetenskapliga arbetet. Forskningsetiken riktar sig däremot åt respondenterna, där de fyra etiska målsättningarna beaktas. Dessa är konfidentialitetskravet,

nyttjandekravet, informationskravet och samtyckeskravet.

Informationskrav, samtyckeskrav, konfidantialitetskrav och nyttjandekrav

Gällande informationskravet har ett brev skickats till skolans rektor innan mail skickats ut till socialpedagogerna. Anledningen till att vi skickade förfrågan om medverkande till rektorn i första hand är eftersom vi vill få en bekräftelse från en som driver skolan med hänsyn till respekt mot själva skolan och själva

respondenterna. Att en förfrågan först skickats ut till rektorn kan ha påverkat socialpedagogernas godkännande gällande medverkan i studien, dels för att de kanske ville vara solidariska mot sin chef vilket egentligen kan tyckas vara ett etiskt dilemma då syftet var att respondenterna skulle medverka självmant utan andras påverkan.

Efter att respondenterna godtagit förfrågan om att delta i studien skickades det ut ett informationsbrev via sms (bilaga 2). Detta informationsbrev var till för att intervjupersonerna ska få en bild av vem författarna var, studiens syfte och tillvägagångssätt. Samtidigt lyftes frivilligt deltagande upp i brevet och att de får avbryta intervjun utan att behöva ge någon förklaring till beslutet. Det som ytterligare togs upp var att all information författarna får fram kommer att göras omöjligt att identifiera och kommer därför komma att behandlas förtroligt.

Alla fyra respondenterna fick information gällande samtycket. Ändamålet med denna information är att respondenten underrättas om att medverkandet är självmant. Att underlaget blir omöjligt att identifiera, att ingen utomstående kan komma åt materialet, att respondenten utan anledning och påföljd kan få intervjun att upphöra och att alla fyra personerna blev upplysta om att arbetet efter

godkännande kommer att offentliggöras på nätet.

Som forskare bör man uppmärksamma konfidentialitetskravet, vilket grundar sig på att ingen respondent under studien ska kunna identifieras av utomstående. För att fullfölja detta har alla respondenten erhållit påhittade namn, förutsatt om någons citat behöver finnas med i uppsatsen.

Alla fyra respondenter i denna studie har blivit underrättade om att allt underlag som kommer fram under intervjuerna enbart kommer att tillämpas i själva studien och att anteckningar och liknande inte kommer komma fram till utomstående. Efter själv transkriberingen har inspelningarna eliminerats för att tillförsäkra att inget material ska kunna hamna hos de oberättigade. Under tiden transkriberingen utfördes har datorerna skyddats med lösenord för att inte obehöriga ska komma pt informationen. När själva analysen genomfördes togs dessutom transkriberingarna bort från datorerna.

Kritiska reflektioner

Under tiden studenterna skulle genomföra sin metod kom Covid-19, ett virus som bromsat hela samhället och i detta fall begränsat studenternas möjlighet till att genomföra sitt examensarbete på liknande sätt som under tidigare år. Innan den kursansvariga på MAU bestämde att inga intervjuer på plats för genomföras, har vi lyckats intervju två respondenter. Vi har sedan försökt att nå flera som enbart resulterade i att rektorn och en till socialpedagog medgav sitt intresse att vara med via telefonintervju. Om viruset inte hade eskalerat och det hade funnits ytterligare tid och rum, hade sökandet efter flera respondenter i andra skolor fullföljts. Enligt Kvale & Brinkmann (2014) brukar de kvalitativa metoderna få klagomål gällande att de inte får många svar och därför inte stärker trovärdigheten på samma sätt som en kvalitativ metod. I denna studie finns det tankar och funderingar om att en kvantitativ metod i form av enkätundersökning hade bidragit med ett flertal svar och säkerligen på så sätt vidgat studiens pålitlighet. Hade inte denna pandemin utlösts skulle flera skolor runt om i landet, vilket hade gett en mer samlad bild, förstärkt generaliserbarheten och härlett faktorer som i detta fall kanske inte uppmärksammats gällande det socialpedagogiska arbetet. På så sätt hade flera intervjuer genomförts och dessutom hade observationer i

klassrum under några dagar varit till stor fördel gällande det empiriska underlaget. Gällande de etiska reflektionerna finns det en tanke kring att respondenterna hindrades från att vara med i studien, då enbart rektorer kontaktades i första hand. Det vill säga vissa respondenter hade säkerligen velat medverka i studien, men eftersom rektorn avböjde kan hen därför inte ha informerat sina anställda om detta och på så sätt har ingen annan fått underrättelse gällande informationsbrevet. Författarna i denna studie använder sig av en subjektiv tolkning i sin analysmetod, detta eftersom det finns en ovisshet i att formulera om och tyda information efter

vad man själv tycker är väsentligt, vilket leder till att viktig information och grundläggande budskap försummas.

RESULTAT OCH ANALYS

Under behandlingen av den insamlade empirin har betydande citat placerats i diverse kategorier med olika teman. Detta för att i kommande avsnitt kunna åskådliggöra dessa och dra samband med den tidsenliga forskningen och de teoretiska utgångspunkterna.

Att ha förtroende för individen

Efter bearbetningen av faktainsamlingen har det visat sig att socialpedagogerna arbetar ur ett helhetsperspektiv. De utgår ifrån elevens omständigheter och behov och framställer därefter sitt arbetssätt, utifrån varje elevs individuella situation. Nedan finns det ett exempel på hur en socialpedagog uttrycker sig gällande ovanstående information:

”Arbetet handlar om att se individen ur ett helhetsperspektiv där man reflekterar över vad just denna eleven har för behov, vilka villkor har hen? Sedan gäller det att fundera över hur man ska åtgärda detta för att eleven ska må bra. Detta är ett didaktiskt förhållningsätt där man funderar över vad man ska lösa hur man ska lösa och varför man ska åtgärda någonting! I detta förhållningssätt är det viktigt att vara mänsklig och förstå att alla vi är människor och alla kan uppnå sina mål, bara det att vissa behöver hjälpmedel på vägen för att anlända till sin

destination.”1

Socialpedagogen har utifrån ovanstående citat en attityd som speglar respekt mot den enskilde. Hen har en uppfattning om att alla människor är olika, att det finns en bakgrund till människans handlingssätt och att alla kan lyckas uppnå sina ändamål om man uppmuntrar de med rätt villkor längst vägen. Eriksson och Markström (2000) belyser att det är angeläget att se eleven ur ett

helhetsperspektiv, där det socialpedagogiska arbetet ska utgå ifrån elevens egna bemödande, tillvägagångssätt och drivkraft till att lära sig. Detta visar på att det socialpedagogiska synsättet grundar sig på att se möjligheter istället för hinder och enligt Madsen (2006) involvera eleven i alla frågor som rör den, vilket stärker förtroendet mellan elev och pedagog.

Vidare i undersökningen blir det allt mer uppenbart att socialpedagogens

arbetssätt med elever som är i behov av stöd, innefattar nyskapande utvägar. För att eleven ska uppnå sina mål baserat på sina individuella villkor, är det ett angeläget kompletterande tillvägagångssätt att ändra om den klassiska lektionen. En av respondenterna uttalar sig följande:

”Jag tror det var i slutet på förra året klassen skulle ha friluftsdag där eleverna skulle utföra olika leker och så. Och så var det en elev som var skeptiskt gällande denna lektionen och ville verkligen inte följa med, då bestämde jag mig för att hitta på någonting annat som hen tyckte om. Vi åkte till en liten by i närheten där

vi tog en lång promenad och åt en god fika på ett ställe eleven tipsade om. Att kunna bryta en vanlig lektion och individanpassa den för någon det verkligen betyder för hade jag som socialpedagog velat ha mer plats för”2

Det vi redan känner till är att klassiska lektionerna inte brukar innefatta att gå ut på lunch, promenera i området eller kasta kulor. Socialpedagogerna menar att brytningen av den typiska lektionen är en solution för elever som behöver det. De nyskapande metoderna är individanpassade och har visat sig bidra till att eleven utvecklar en starkare gemenskap och får en bättre förmåga att framställa villkor för att uppnå målen i skolan. Wiedel och Nilsson (2016) bekräftar ovanstående genom att belysa att nyskapande metoder är ett socialpedagogiskt hjälpmedel. Vidare framför Cederlund och Berglund (2017) att vara kreativ i sitt arbetssätt innebär att hitta tänkbara möjligheter, försöka hitta andra tillvägagångssätt för att kunna ha förståelse för den enskilda individen.

Tillåta individen att delta

För att skapa och utveckla det sociala nätverket är det viktigaste att stärka de enskilda samtalet i skolorna. Under tiden man håller ett individuellt samtal passar pedagogen på att försöka ta in elevernas yttrande och tillåta de att delta med att ge sina exempel på hur man ska gå till väga för att åtgärda besvären, för att på så sätt stärka sitt självmedvetande. En av socialpedagogerna yttrar sig nedanstående: ”Att hålla enskilda samtal ger mig som socialpedagog möjlighet att lyssna och eleven möjlighet att uttala sig utan att någon behöver döma. Det handlar om att inte ta över makten genom att bestämma åt eleven, utan försöka hitta frågor som bidrar till att eleven själv ska komma med exempel” 3

Enligt Aspelin (2015) blir den professionella informell, detta genom att hen under ett enskilt samtal har möjlighet att intränga sig i elevens befinnande och bidra till utveckling. Samtidigt belyser Carlander (2014) att det är viktigt att pedagogen och eleven framställer en god relation, där är enskilda samtal en möjlighet för dessa parter att mötas jämställt. Det som bidrar till att eleven känner sig trygg hos en socialpedagog är att hen alltid kommer stötta och fånga upp eleven oavsett dess beteende. Därför är elevens deltagande och socialpedagogens arbetssätt och förhållningssätt en kombination för att eleven ska kunna åstadkomma sina mål.

Ett fotsteg i taget

Alla tre socialpedagogerna beskriver betydelsen av att bygga upp individens samhörighet, men dessutom hur viktigt det är att arbeta med detta i större grupper. Skolans viktigaste uppgift är att främja elevernas välmående, för att de ska uppnå lärandemålen. Därför bör lärarna satsa på att eleverna gör övningar i större grupper, för att stärka samhörigheten och på så sätt bygga upp tryggheten mellan varandra. Någonting pedagogerna belyser, är att övning och tid ger goda resultat: ”En klass med 25 elever, ja asså det tar tid att hitta ett gemensamt band. Man får inte gå för snabbt, för då ja då kan det bara bryta ihop. Någonting som jag har märkt av är att man först och främst behöver lära gruppen att tillsammans hitta stillhet, att kunna vara tysta och lyssna på varandra. På sistone brukar jag hitta en

2 _{Anna, Socialpedagog} 3 _{Lena, Socialpedagog}

halvtimme för högläsning ur en bok de tillsammans ska välja. Och eftersom de själva har varit med och röstat fram en bok, ja då är de koncentrerade och har viljan att sitta gemensamt och lyssna”4

Utifrån ovanstående kan man konstatera att socialpedagogens syfte är att stärka samhörigheten för att eleverna ska känna lugn, ro och skydd av att gå i skolan. För att detta tillvägagångssätt ska gynna elevernas hälsa bör socialpedagogen ha förståelse för individens hela tillstånd, dvs. att olika faktorer, även utanför skolan påverkar elevens förmåga att stärka sin samhörighet med andra elever. Enligt Kyriacou (2009) är skolan en plats som ska framställa villkor för att alla barn ska må bra av att gå till skolan, därför är det socialpedagogiska arbetet grunden till att tryggheten och samhörigheten ska bevaras. Vidare belyser Aspelin (2015) att den socialpedagogen har den rätta kompetensen gällande att skapa relationer. Detta eftersom de förstår att respekt, tillit och tillsyn är de grundläggande kraven för att styrka eleven i att själv framkalla sociala relationer.

Skolbarnet i fokus

Socialpedagogernas förhållningssätt grundar sig på att de ser saker ur ett

helhetsperspektiv. Detta bidrar till att de kan se hur olika faktorer kan komma att påverka elevens välmående, bland annat hur situationen i hemmet kan inverka på elevens beteende och prestation i skolan. Nedanstående citat visar på hur

socialpedagogen märker av hur eleven har mått innan skoldagen:

”Under helgerna kan man tänka sig att barnen är hemma tillsammans och umgås med sina nära och kära. Men trots barnens ålder finns det dessa som inte längtar till helgerna, som efter varje helg längtar att komma till skolan för det är där de känner sig trygga och omtyckta”5

I ovanstående citat belyser man hur hemmet påverkar elevernas tillstånd. Enligt Kyriacou (2009) är det allt fler elever som är i fara i sitt egna hem, utav den anledningen ska skolan vara elevens trygghetspunkt. En annan socialpedagog lyfter fram i kommande citat att det dessutom finns andra aspekter som påverkar deras välbefinnande och är ett enormt problem bland unga:

”Det finns många elever som känner att skolan är den otrygga miljön där de upplever utanförskap och isolering. Trots att relationen och stämningen där hemma är bra följer kränkningarna från skolan med även innanför dörren hemma. Vi har mobiltelefoner, Ipads, datorer och massor med sociala medier som knäcker ungdomarna och orsakar att eleven verken i skolan eller utanför känner sig

säker”6

Socialpedagogernas yrke handlar kämpa för att eleverna i skolan ska känna sig säkra, för att kunna möta gemenskapens kriterium. För att kunna bidra till att eleven har viljan till att komma till skolan, ska den professionella enligt Carlander (2014) anpassa sitt uppträdande baserat på elevens behövligheter och villkor. Detta bekräftas av en respondent som förklarar att:

4 _{Philip, Socialpedagog}

5 _{Philip, Socialpedagog} 6 _{Anna, Socialpedagog}

” Skolan är en plats där eleverna ska känna lugn och ro. Någonting många inte vet om är att det finns elever som känner sig osäkra, oro och osäkerhet både hemma och i skolan, där de inte har någon de kan förlita sig på. Därför försöker jag i min roll som socialpedagog att ha eleven i centrum och göra mitt bästa för att de ska känna sig säkra och för att de ska kunna prata ut om sina känslor”7

Interaktion

Nästan alla respondenter ingår i skolans elevhälsoteam som i sig handlar om att olika professioner ska samverka och arbeta för elevens bästa. Någonting som belyses under intervjuerna var att interaktionen mellan lärarpersonalen och elevhälsoteamet brister. Enligt respondenterna ligger dilemmat i att flera

professioner behöver samverka gällande uppdrag som ingen bestämd profession besitter. När den professionella sedan har för mycket arbete väljer den att lägga uppdraget till nån annan, då detta inte är deras skyldighet. Någonting Kyriacou (2009) belyser är att socialpedagogens mest krävande uppgift är att inte konstant hålla sig till sina bestämda uppdrag, utan anpassa arbetet utifrån elevens behov oavsett vad detta kräver, för det är eleverna vi jobbar för. Enligt Wiedel och Nilsson (2016) är skolan en plats för socialpedagogens arbetssätt och

förhållningssätt. För att eleven ska uppnå sina mål måste de olika professionerna samverka, vilket enligt socialpedagogerna inte alltid fungerar:

” Som socialpedagog har jag tillsammans med andra, ja menar andra professioner samarbetat gällande flertal elever. Och som vi vet är det viktigt att fullfölja

uppdraget kring eleven, men det känns som att det hela tiden skjuts upp då lärarna skyller på att de har för mycket och att de inte hinner med, eftersom det är ingen som besitter denna arbetsuppgiften för att verkligen ta tag i det”8

I alla tre intervjuerna med socialpedagogerna belyses vikten av att olika yrkeskategorier under en interaktion delar erfarenheter med varandra. En socialpedagog har en kompetens som andra inte har och därför bör de andra professionerna se deras arbetssätt och tillvägagångssätt som en möjlighet till att tillgodose elevens behov och bidra till att dem uppnår sina ambitioner. Samtidigt så är socialpedagogens arbetsuppgift enligt Thornberg (2012) att driva en

interaktion tillsammans med föräldrarna. En socialpedagog yttrar sig följande: ”För att samverkan ska fungera, ja då måste man ju respektera varandras yrkesroller och acceptera att någon annan kan ha större kompetens än du. Men detta fungerar inte alltid eftersom många anser att deras egna arbetssätt är det bästa. Gällande interaktionen med föräldrarna så kan jag säga att när du väl har kommit i god kontakt med dem, så ökar det möjligheten att följa upp eleven på ett helt annat sätt”9

Verksamhet

Under undersökningen av empirin, framförs det att ledarskap, dvs. chefens roll är av stor vikt när det talas om socialpedagogiskt handlingsutrymme i skolan.

Socialpedagoger inom skolans område är relativt nytt och det är inte många skolor

7 _{Philip, Socialpedagog} 8 _{Lena, Socialpedagog} 9 _{Philip, Socialpedagog}

som anställer denna profession, vilket för det mesta beror det på att deras kunskap gällande yrket brister. Efter intervjun med skolans rektor framgår det att hen är positivt inställd gällande det socialpedagogernas arbete, då deras kvalifikationer är höga när det gäller det hälsofrämjande arbetet i skolan. Vidare i intervjun uttalar rektorn:

”Mina socialpedagoger är jag stolt över, de har en så otroligt god kompetens gällande att lyssna och skapa relationer med eleverna. De är inte bara ett stöd för eleverna, utan även för lärarna och vårdnadshavarna. Återigen mina

socialpedagoger följer alltid upp eleverna och hittar insatser för att främja deras hälsa för att i sin tur uppnå målen i skolan. Därför kan jag säga att de har en viktig plats i elevhälsoteamet”10

Att anställa socialpedagoger har visat sig vara ett ekonomiskt hinder, speciellt eftersom skolan inte är förmögen. Istället för att anställa socialpedagoger, satsar skolan mer på att ge arbeta åt skickliga lärare. Rektorn yttrar följande:

”Det är inte många socialpedagoger som verkligen anställs i skolan, vilket

egentligen mest beror på den ekonomiska ställningen. Skolan satsar på annat, utan att veta om att det socialpedagogiska yrket är en stark yrkeskategori som kommer att avlasta lärare och vara till stort stöd för eleven. Inte bara det, utan denna kompetens kommer elevhälsan att försämras ytterligare vilket kommer att kosta samhället betydligt mer dels genom att psykoterapin och andra insatser från olika myndigheter kommer att påverka ekonomin mer än vad man tror ”11

Socialpedagoger kan komma att få bekymmer inom verksamheten, eftersom de har en vilja av att testa sig fram med hjälp av olika tillvägagångssätt vilket andra professioner inte riktigt föredrar (Cederlund & Berglund 2017). Vidare belyser Kyriacou (2009) att skolan behöver utföra sitt arbete med hjälp av olika

handlingssätt för att utveckla eleven. Detta innebär att arbeta att kombinera elevhälsan, inkludering, socialisering, den teoretiska och samhälleliga kunskapsinhämtningen. Socialpedagogen uttrycker nästkommande:

”Skolan har personal med olika professioner, vi har till exempel lärare som bidrar till den teoretiska kunskapen. Socialpedagogen som ansvarar mer för det

samhälleliga sammanhanget. Och för att eleven ska utvecklas på alla plan

samverkar de olika professionerna och fyller ut varandra för att utveckla eleven på det optimala sättet”

Konklusion av resultatet

Studiens första frågeställning var; Vilka relevanta uppgifter och uppdrag tilldelas en socialpedagog inom skolan, och vilka förhoppningar har skolans rektor? Den andra var; Hur uttrycks det socialpedagogiska arbetssättet praktiskt inom skolan och vilken roll har socialpedagogen? Och den sista frågan rörde sig om vilka påverkningsfaktorer som skapar förutsättningar eller hinder i socialpedagogens arbete, gällande sociala relationer och gemenskap avseende elever i skolan. Under hela arbetets gång gällande insamling av empiri, har både syftet och dessa

ovannämnda frågeställning varit studiens underlag och ett upphov till att inte hamna utanför ramarna. I detta kapitel gällande sammanfattning av resultatet,

10 _{Pia, rektor} 11 _{Pia, rektor}