Bilder i historieundervisning

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen, LUT

Kultur, språk och medier,

KSM

Examensarbete

15 högskolepoäng

Bilder i historieundervisning

Images in history teaching

Rikard Berg Trujillo

Lärarexamen 270 hp Handledare: Ange handledare

Bild och visuellt lärande, Lärarutbildning 270 hp 2012-11-02

Examinator: Feiwel Kupferberg Handledare: Gunnilla Welwert

(2)

(3)

Sammanfattning

Jag har i den här undersökningen valt att genom en observerande fältstudie se på hur bilder används i historieämnet. Undersökningens problemformulering bygger på tron om att bildämnet har en låg status inom skolan. Jag vill visa på att bild kan användas i olika ämnen och öppna upp för ämnesövergripande skolarbete. Jag har utgått från teorier om hur

information och då även bilder är styrda och påverkade av olika krafter så som eurocentrism. De skolor jag besökt har skilt sig på det viset att de har haft en spridning av invandrarelever och etnisktsvenska elever. Detta för att se om bildanvändningen har skilt sig på något sätt i undervisningen. Meningen med undersökningen har varit att försöka besvara frågor om hur vida det talas om bilder, samt på vilket sätt bilder används i historieundervisningen. Jag har även försökt se huruvida det används någon form av visuelltspråk utöver bilder under lektionerna.

Jag har kommit fram till att bilder används på flera olika sätt. I skolan med hög andel invandrar elever kan man säga att bilder ofta används som språkförstärkande verktyg, där de till exempel används för att koppla samman ett ord med ett speciellt föremål. I en skola utfördes också en bildanalys där bilder fungerar som källa för att skapa sig en bild av hur propaganda kunde användas under första världskriget för att spela på människors känslor. Jag har även skapat mig förståelsen att det inte talas om bilder så mycket som är möjligt. Och jag kan se hur bilder skulle kunna få mer utrymme i historieundervisningen samt att samarbete mellan historielärare och bildlärare skulle kunna vara givande.

(4)

(5)

Innehållsförteckning

Innehåll

IMAGES IN HISTORY TEACHING ... 1

SAMMANFATTNING ... 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... 5 INTRODUKTION ... 7 INLEDNING ... 7 Bakgrund ... 8 TIDIGARE FORSKNING ... 11 Litteratur ... 11 SYFTE ... 10 PROBLEMFORMULERING ... 10 FRÅGESTÄLLNING ... 10 TEORI ... 11

MAKT,MARXISMEN, MEDIA... 12

Eurocentrism ... 12

Segregation, Etnicitet ... 13

DET VISUELLA SPRÅKET ... 14

Semiotik ... 14

Bildanalys ... 15

Bilden och text ... 15

METOD ... 17

RESULTAT, ANALYS OCH TEORETISK TOLKNING... 19

Skola 1. Skola med hög andel svenska elever ... 19

Skola 2. Skola med jämn fördelning invandrare och svenska elever ... 20

Skola 3. Skola med endast invandrar elever ... 21

ANALYS ... 22

SLUTSATS OCH DISKUSSION ... 25

(6)

(7)

Introduktion

Inledning

Under utbildningens gång har vi vid flera tillfällen och i flera kurser talat om vikten av olika ämnesövergripande arbetssätt. Detta har fått mig att fundera mycket över att just bilder används dels i skolan men även ute i samhället och i olika medier. Något jag även funderat mycket över är hur bilder används och varför. De visuella intryck som strömmar mot oss i dagens informationssamhälle är oändliga. Olika symboler i form av skyltar till tv och reklamannonser till internet med allt från Facebook till YouTube. Det är sällan en text kommer utan någon form av bild eller visuell grafisk utformning även om detta endast gäller ett bokomslag eller en logotyp.

Jag har blivit mer och mer säker på att bild är ett skolämne som på många sätt kan kombineras med alla andra skolämnen, både genom att bli ett komplement men även tvärtom, att

bildämnet kan stärkas och få ett större djup. Det andra ämnets innehåll kan appliceras i ett bildteoretiskt sammanhang och därmed skapa ett större fokus på bilder och dess mening. Som sidoämne under utbildningen har jag valt historia. Kursledarna kom under ett flertal tillfällen att ha föreläsningar där bilder utgjorde grunden för undervisningen. Bland annat gick vi igenom medeltida symboler genom att analysera gamla medeltida teckningar och gjorde även en bildessä under en studieresa till Berlin, där vi jämförde två postindustriella städer, Malmö och Berlin. Men det tillfälle jag tänker mest på är när vi tittade på propagandaaffischer från tidigt 1900-tal. Läraren ställde frågor om bildens olika element och vi fick svara vad vi trodde de olika elementen kunde symbolisera. Jag som bildlärarstudent var kvick på att börja gissa och associera kring lärarens frågor och följdfrågor. Eftersom vi på bild

lärarutbildningen tidigare genomfört bildanalys i olika kurser kändes det för mig naturligt att analysera och associera kring bilder. Skillnaden var kontexten där affischerna applicerades i ett historiskt sammanhang. Ett exempel på detta var en bild som föreställde två män, en bärandes på en slägga och en bärandes på en lie. Vi kom fram till att socialismens syn på jobb och bostad till alla symboliserades av släggan, industrin, och lien, jordbruket. Dessa

bildelement hittar man även i andra symboler. Vi känner alla till symbolen hammaren och skäran vilken bygger på samma typ av metaforik. Detta är ett exempel på hur bild kan sammanföra tre olika ämnen i en övning: bild, historia och samhällskunskap. Det blir också tydligt hur olika skolämnen hör ihop och kan kopplas samman på väldigt enkla sätt, bara

(8)

lärarna är medvetna om hur. Detta sätt att arbeta tror jag även skulle kunna skapa ett mervärde för eleverna eftersom det gör det tydligare hur man faktiskt använder de kunskaper och

teoretiska verktyg man får i skolan och hur de går att applicera i verkliga problemställningar och uppgifter. Vi kanske alla känner igen frågan: Men vad ska jag använda det här till, varför ska vi lära oss det här? Kanske för att vi själva frågade våra lärare detta men även för att elever ifrågasätter oss. Därför tycker jag det är väldigt viktigt att visa eleverna hur man kan använda olika kunskaper till att lösa problem. Det är då kunskapen på riktigt görs synlig och blir värdefull för individen.

Bakgrund

Bildämnet har under årens lopp genomgått flera olika förändringar ända sedan slutet av 1800- talet fram tills idag. Det har varit allt ifrån tecknings lära under industrialiseringen där

eleverna fick lära sig noggrannhet, disciplin och renlighet, en ren yrkeskvalificering, till psykologiska tankegångar om barns bildmässiga seende och utveckling där barnkonst och barnteckningar utgjorde basen. Därefter blev bildämnet ett komplement till de andra ämnena i skolan då det ansågs vara ett bra sätt att lära sig om man fick illustrera till de uppgifter man utförde i olika skolämnen.1 Senare under 1960 talet börjar det läggas mer fokus på bildspråket i sig och mindre på bild som konst. Man fokuserade mer på budskap och att kunna tolka

dessa, på den tidens moderna medier som TV, Film och serietidningar.2 Sen dess har de

visuella medierna ökat i takt med tekniken och medie- och informationssamhällets utveckling. Och i styrdokumenten för bild läggs idag lika mycket vikt vid bildframställning som vid bildspråk, bildtolkning och bildanalys, eller förmågan att kunna uttrycka sig om bilder med relevanta begrepp.3 Det kan dock ofta läggas för stor vikt vid bildframställande och

bildskapande och för lite på bild reception och samtal om bilders budskap.4

I Läroplanen för historia (2011) under syftet står det att eleven ska få utveckla sin förmåga att:

”Kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap”5

. Dessa källor kan mycket väl utgöras av bilder, och att kritiskt granska och tolka dessa källor blir en

1_{Lundgren, Ulf P. (red.), Uttryck, intryck, avtryck: lärande, estetiska uttrycksformer och forskning,}

Vetenskapsrådet, Stockholm, 2006, s.109 ff

2

Lundgren, Ulf P. (red.), Uttryck, intryck, avtryck: lärande, estetiska uttrycksformer och forskning, Vetenskapsrådet, Stockholm, 2006, s.116

3

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Skolverket, Stockholm, 2011, s.20ff

4

Marner, Anders, Örtegren, Hans & Segerholm, Christina, Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03): bild, Skolverket, Stockholm, 2005, s. 144

(9)

typ av bildanalys. Det här är ett sätt att se hur bilder skulle kunna få en plats i historieämnet på ett naturligt sätt. Vår tids medier bjuder på många sätt in till bildanvändning i olika ämnen. Med datorer och bildprojektorer öppnas möjligheter till att på flera olika sätt använda sig av bilder under just lektioner i historia. Dagens skolelever är antagligen vana vid just visuella budskap genom filmer på YouTube, TV och andra rörliga medier. Därför kunde de visuella medierna vara ett användningsbart redskap för att bredda historieundervisningen med. Även bilder bär på väldigt mycket information, både historiska foton, reportage bilder och i stor utsträckning konstbilder och målningar av olika slag. I dagens mångkulturella skola samt i en värld som blir mer och mer globaliserad kan det vara ett bra komplement, att som historia lärare, bredda sina utlärningsmetoder där text böcker kan behöva komplement som kan stärka kunskaps utvecklingen för eleverna.

(10)

Syfte

Problemformulering

Meningen med min undersökning är att försöka se om den hypotes jag har om att

bildanvändning, bildkunskaper och då även bildundervisning är stigmatiserad. Min empiri är bunden till föreställningen om att bild är ett ämne som har låg status och att bilder inte används och diskuteras så mycket som de skulle kunna i skolundervisningen. Detta eftersom kunskaperna om bild är för låga både hos lärare och elever.

Avsikten med mitt arbete är att undersöka hur bilder används i historieundervisningen. Jag ämnar att undersöka hur man använder bilder, om man talar om bilder och om detta då öppnar upp för reflektioner hos eleverna, som skulle kunna kopplas till fler ämnen eller ge en vidare världsbild.

Detta skulle även kunna öka bildämnets status med ökad förståelse för vikten av bilder och dess budskap. Bildämnet kan fungera som en brygga mellan flera olika ämnen och det skulle också kunna höja förståelsen för hur viktigt bildämnet är inom skolan.

Frågeställning

På vilket sätt används bilder under historielektioner? Hur talas det om bilder och dess mening?

(11)

Teori

Tidigare forskning

Litteratur

Jag har tidigare läst Ida Emanuelsons och Josefin Janssons examensarbete Bildämnets

självbild och Keneth Eklinds examensarbete Varför har vi bild i skolan? vilka tar upp

bildämnets status. Detta gav mig en inkörsport i tankarna om vad jag ska basera denna undersökning på.

Jag har även tittat på Skolverkets nationella utvärdering av grundskolan 2003 rapport bild för att få en uppfattning av hur ämnet ligger till både innehållsmässigt men även för att hitta fakta om till exempel timantal.

Jag har baserat min studie på ett flertal böcker. Etnografiskt fältarbete och Etnografi i

klassrummet är böcker på vilka jag baserar min metod.

Yvonne Eriksson förklarar många teorier om bildspråk och hur bild fungerar som meningsbyggande källa i boken Bildens tysta budskap . I boken tar hon upp seendet och perception samt hur bild och text fungerar tillsammans. Mediekultur och samhälle en bok från vilken jag hämtar mina bildanalytiska teorier. Flera av de bild teoretiska delarna kommer jag att hämta från Seendets språk av Hasse Hansson, Sten-Gösta Karlsson & Gert Z.

Nordström som redogör för semiotiken samt delar av de visuella koder och tecken som studien vilar på.

(12)

Makt, Marxismen, media

Den marxistiska samhällssynen bygger på att de materialistiska och ekonomiska krafterna styr och påverkar kulturen och samhället. Den här synen utvecklades under senare hälften av 1800- talet och bygger på tron om ett klassamhälle där det är de rikare samhällsklasserna som har materialistiska och kapitalistiska tillgångar att styra över medierna i samhället. Detta gör även att det är de mer välbeställda klasserna som styr vad som sprids i medierna och att de ekonomiskt dominerande klassernas intressen sprids. Detta skulle då skapa en falsk världsbild som bygger på ett mänskligt medvetande om överkonsumtion som de rikare redan

dominerande klasserna tjänar på. En del argument som vänder sig mot det här hävdar att det skulle vara uteslutet att människor skulle kunna bli så pass påverkade av de dominerande klassernas ideologiska system utan att ifrågasätta detta.6 Men det som ställer väldigt stora krav på individen, i så fall, är att ifrågasätta all information runt oss i samhället. Eftersom även forskningen och nyhetsbranschen är styrd av ekonomiska och kapitalistiska krafter, inte bara medier som film, Tv eller reklam, vilka är de medier man kanske först kommer att tänka på. Forskning och dess utvärdering är alltid finansierad av en myndighet eller ett företag. Detta gör att den forskare som sköter resultatens publicering kommer att vara lojal mot den lönegivare som denne arbetar för. Detta kan komma att färga resultatet, både ekonomiskt, ideologiskt eller politiskt.7 Liknande situation gäller för nyhetsutbudet.8 Kritiker mot den kanske lite gammalmodiga marxistiska samhällssynen anser alltså att gemene man, utbildad, outbildad, ung eller gammal ska stå emot det massiva media utbudet och kritiskt ifrågasätta informationen, även om den har fått namnet vetenskap eller forskning.

Eurocentrism

Eurocentismen är en världssyn, ett historieperspektiv eller rentav en ideologi som bygger på att den europeiska och västerländska kulturen och historien är överlägsen. Det är Europa som bidragit till den moderna världens uppkomst. Den eurocentristiska världsåskådningen gör västvärden till den aktivt skapande källan till historia medans övriga världen blir sedd som

6_{Jansson, André, Mediekultur och samhälle: en introduktion till kulturteoretiska perspektiv inom medie- och}

kommunikationsvetenskapen, Studentlitteratur, Lund, 2002, s.94.

7

Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus (red.), Etnologiskt fältarbete, Studentlitteratur, Lund, 1999 s.13

8

Eriksson, Yvonne, Bildens tysta budskap: interaktion mellan bild och text, Norstedts akademiska förlag, Stockholm, 2009, s.42

(13)

passiv. Enligt den här teorin har Européer agerat, utforskat, erövrat och kultiverat och därmed också skrivit historia. Det är även med utgångspunkt från eurocentrismen som kritiker anser att västvärlden har fastslagit vad som kan kallas ”fakta” eller ”kunskap” genom att med den civiliserade, dominerande, utvecklade kulturen fastslå det paradigm som i dag skapar de sanningar som praktiskt taget hela världen grundar sin världsuppfattning på.9

Segregation, Etnicitet

I dagens samhälle har många olika folkgrupper invandrat och utvandrat mellan diverse länder på grund av olika anledningar. Detta har resulterat i att begreppet etnicitet och etnisk

tillhörighet kan ha flera olika betydelser. Det finns flera olika markörer som definierar etnicitet i ett samhälle med en majoritets befolkning och en, eller flera,

minoritetsbefolkningar. Utifrån ett modernistiskt synsätt kan man tala om att etniciteten inte längre behöver vara självklar hos de minoriteter som nu bor i ett nytt land. Den nya kulturen som bärs av majoritetsbefolkningen kan sätta press på minoritetsbefolkningen men även försöka värna om den ursprungliga kulturen. Detta för att uppmana till ett identitets skapande i det nya landet där den nya identiteten formas. Hos den andra generationens nykomna minoriteter handlar den etniska tillhörigheten inte längre om en traditionell eller historisk tillhörighet utan mer om mer handgripliga och känslomässiga markörer som aktivt utformas

som en symbolisk etnicitet.10 En annan synvinkel är den strukturella som bygger mer på en

tillskriven grupptillhörighet byggd på kulturella skillnader, ”vi” och ”dem”. Den strukturella synen talar även om att den skapar en social klassificering av kulturer som benämns

”majoritet” och ”minoritet”. Detta skapar en abstrakt uppfattning om att detta skulle avspegla den materiella realiteten, där ”minoriteten” uppfattas ha ett lägre värde än ”majoriteten”.11

I den multikulturella skolan ökar kraven på arbete med jämställdhet och kulturell tolerans. Så väl som den självklarhet att se till varje elevs individuella behov till utveckling men även med tanke på de elever som har en etnicitet, kultur eller språk som inte är samma som

majoritetsbefolkningen i landet. Det finns teorier om att de som har makten i ett demokratiskt samhälle döljer sin verkliga mänskosyn. Den materialistiska människosynen som man

verkligen utgår från är att samhället utvecklats på ett sådant sätt att alla inte har samma

9

Marks, Robert B., Den moderna världens ursprung, Arkiv, Lund, 2004, s. 21f

10

Larson, Per & Bjerg, Jens, Pedagogik: en grundbok, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2000, s.385

(14)

tillgång till resurserna. Inte den ideologiska synen där man baserar samhällsförhållandena på

den idealföreställning man har angående minoritetsgrupper.12

Det visuella språket

Semiotik

Semiotiken kallas läran om tecken och kopplingen mellan utryck och innehåll. I all typ av kommunikation används någon form av språk baserad på tecken. Det finns många olika typer av tecken, allt från talade och skrivna ord till blickar, färg, koder eller ikoniska symboler. Alla tecken som kan tolkas av en avläsare kommunicerar någonting. För att göra ett språk

användbart behövs ett system, en ”kod”. Språket är uppbyggt av två komponenter: Utryck och innehåll. Uttrycket är det konkreta till exempel ett talat ord, innehållet är det man ser framför sig och tecknet är det som tolkas och på det sättet skapar mening. Det är inte alltid uttryck och innehåll har en naturlig koppling. Meningen skapas av användaren och är helt tillfällig. Detta kan man lätt förstå när man översätter ett språk till ett annat. Vad som för oss helt naturligt utrycks med ordet ”häst” utrycks på ett helt annat sätt i Spanien. För en spanjor är ljudbilden häst bara en ljudbild, ett läte, utan innehåll. På det här sättet skapas kedjor av tecken, som i sin tur bildar ett språk. I västvärlden är det vedertagna skriftspråket systematiserat på det sättet att vi läser från vänster till höger, följer raden och forsätter nedanför. Detta är ett system, en kod. Det finns olika skrift språk och olika koder. En bild kan tydas i helt olika riktningar och bilden kan vara fylld med symboler. En ikon är ett tecken som har en mer naturlig koppling till sin innebörd till exempel en bild av en flaska, däremot kan ett kors syfta på kristendom och därmed bilda en religiös symbol. Symboler måste ofta läras in och är kulturellt betingade.

13

För att göra världen omkring oss begriplig använder vi koden för att skapa de tecknen som vi tolkar.14

12_{Larson, Per & Bjerg, Jens, Pedagogik: en grundbok, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2000, s.392f} 13

Hansson, Hasse, Karlsson, Sten-Gösta & Nordström, Gert Z., Seendets språk: exempel från konst, reklam, nyhetsförmedling och semiotisk teori, Studentlitteratur, Lund, 2006, s.9ff

14

Hansson, Hasse, Karlsson, Sten-Gösta & Nordström, Gert Z., Seendets språk: exempel från konst, reklam, nyhetsförmedling och semiotisk teori, Studentlitteratur, Lund, 2006, s.16

(15)

Bildanalys

Det finns olika typer av bildanalys. En metod som kan användas kallas ikonografisk. Den bygger på att man ser bildens budskap som det viktiga. Man ska försöka tolka bilden och placera den i en kontext som ger den mening. Semiotiken blir i den här metoden ett

användbart verktyg. Det första steget är att beskriva bilden vilket hjälper oss att fördjupa oss i innehållet och på det sättet få syn på de meningsbärande delarna i bilden och på det viset kunna läsa innehållet.15 Till detta kan läggas olika begrepp. Intentionsanalys är när man försöker kartlägga vem avsändaren är och syftet med bilden är. Denna analysmetod

kombineras ofta med receptionsanalys vilken används för att se hur bilden upplevs när den når mottagaren. Det är viktigt att den som utför analysen håller sig objektiv.16

Bilden och text

Det finns en allmän vedertagen uppfattning om att bilder fungerar som ett komplement till text, där innehållet i texten förtydligas av bilden. I själva verket finns det teorier om detta som problematiserar bilders inverkan på textförståelse och inlärningsprocesser. En del teorier påvisar att text och bild tillsammans ger ett starkare intryck och är lättare att komma ihåg och att detta ger en starkare minnesbild. Andra studier visar på att samspelet mellan text och bild kan komplicera läsningen för elever då de måste växla mellan text och bild samt ha goda kunskaper i att urskilja viktig information i texten och koppla den till bilden. Studier av elever visar att både högpresterande och lågpresterande elever kan ha svårigheter att tolka bilder i förhållande till text. Till skillnad från studier där man kom framtill att högpresterande vuxna studenter stärkte sitt underlag med hjälp av bilder. Resultatet av studien kan vara att elever med långsammare inlärningsprocess skulle behöva mer stöd av lärare med hög kompetens inom bildtolkning för att lära sig bildtolknings metoder.17 Utvecklingen av läromedel har förändrats under de senaste hundra åren. Om man ser på skolböcker från slutet av 1800 talet är bilderna mycket noggrant beskrivna, text och bild har ett tydligt samband. Men längre fram under 1900 talet överlämnas mer och mer av bilderna utan kommentarer och överlämnar

15

Eriksson, Yvonne, Bildens tysta budskap: interaktion mellan bild och text, Norstedts akademiska förlag, Stockholm, 2009, s.67f

16

Hansson, Hasse, Karlsson, Sten-Gösta & Nordström, Gert Z., Seendets språk: exempel från konst, reklam, nyhetsförmedling och semiotisk teori, Studentlitteratur, Lund, 2006, s.166

17

Eriksson, Yvonne, Bildens tysta budskap: interaktion mellan bild och text, Norstedts akademiska förlag, Stockholm, 2009, s.49ff

(16)

bilden mer som ett komplement till texten. Detta kan förklaras med att man inte vill ge en förbestämd modell av hur bilden ska läsas. Men det ställer högre krav på lärare och elever och deras förmåga att tolka bilder. Detta stärker även en tro på den felaktiga föreställnigen av att man inte behöver övning i bildläsning och att bildanalys, bildtolkning och bildspråk är en

naturlig medärvd förmåga.18 Det är i mötet mellan bilden och människan meningen skapas.

Utan tolknig är bilden endast en yta med olika färger. Däremot kan en bild med hög ikonicitet vara relativt lätt för betraktaren att tolka. En bild med hög ikonicitet är en bild som har stora likheter med det den avbildar, och skapar därmed en tydlig representation som är lätt att avläsa och tolka. På det sättet är den enkla, men dock så tydliga, bilden ofta ett viktigt komplement när orden inte räcker till.19

18

19

Eriksson, Yvonne, Bildens tysta budskap: interaktion mellan bild och text, Norstedts akademiska förlag, Stockholm, 2009, s.25f

(17)

Metod

Jag har genomfört en fältundersökning där jag har dokumenterat undervisningen i

klassrummet och fokuserar då på den kultur som råder gällande bildanvändning. För att jag ska kunna förstå hur historielektioner går till har jag valt att delta under lektioner för att kunna iaktta hur undervisningen är utformad. Jag har valt att bestämma mig för ett visst antal skolor och ett visst antal lektionstillfällen. Detta för att försäkra mig om att få en relativ bredd på mitt material, men även för att kunna göra en komparativ analys av det material jag samlat in. Genom att sätta olika situationer och tillvägagångssätt mot varandra har jag försökt synliggöra olika system. Jag har varit tvungen att begränsa mig till tre lektioner per skola då tiden för arbetet har varit begränsad. Jag vill understryka att resultatet är begränsat till den relativt lilla studie jag genomfört. Den är därför inte representativ för alla skolor i Sverige utan fungerar mer som ett exempel av svenska skolor generellt.

Jag har valt att undersöka högstadieskolor i en större stad i Skåne. När jag gjort mitt urval av skolor har jag försökt välja skolor som ligger relativt långt ifrån varandra i olika delar av staden. Jag har valt en stadsdel där invånarantalet utgörs av en hög andel invandrare, en där invånarandelen etniska svenskar är dominerande och en med en spridning av invånare med både utländskt och svenskt ursprung. Detta för att se om undervisningen och

bildanvändningen skiljer sig beroende på i vilket område skolan ligger.

Jag har valt att göra en observerande fältundersökning. Jag har valt ut tre olika historielärare på tre olika skolor. Jag har deltagit under tre lektioner på varje skola vilket har gett mig en summa av nio lektionstillfällen. För att få en så värkig bild som möjligt av vad som sägs under lektionerna har jag gjort ljudinspelningar av lektionerna. För att få en tydligare bild av vad som sker i klassrummet har jag under lektionerna kompletterat med att fältanteckningar. Anteckningarna har fungerat som komplement till ljudupptagningarna, efterson händelser i klassrummet kan behöva förklaras och inte framgår genom ljudupptagningarna. För att skydda medverkande elever och lärare nämner jag inte namnen på de skolor jag besökt. Jag kommer inte heller att använda informanternas riktiga namn. Detta gör jag för att ingen ska känna sig utpekad eller kunna bli ifrågasatt för sina åsikter eller sitt agerande.20 Det kan även för personer ifråga kännas kränkande om det upplevs som att jag i min text missförstår vad personen menat med ett visst uttalande eller handling. På två av de tre skolor jag besökt har

(18)

det funnits regler om hur dokumentering av elever får gå till och föräldrarna har skrivit på blanketter om att eleverna inte ska få dokumenteras med ljud eller bild. Detta har gjort att mitt material endast har utgjorts av fältanteckningar på dessa skolor. Jag har inte funnit några problem med detta, då jag kunnat fånga de viktigaste delarna angående bildanvändningen på ett bra sätt. I kontakten med läraren har jag informerat om min undersökning utan att lämna så mycket information om målet med undersökningen. Detta för att undvika att lärare eller elever skall anpassa sig efter vad som förväntas undersökas, och därmed påverka

undersökningens utfall.21 Läraren har därefter informerat eleverna under inledningen av

lektionen om anledningen till min närvaro och att undersökningen pågår. Detta för att

informanternas samtycke till medverkan skall kunna bekräftas. Jag har även varit tydlig med att informera om att materialet inte skall undersökas av någon obehörig person och att materialet inte heller kommer att arkiveras.22

I två av de skolor jag besökt har jag deltagit under tre, i följd, sammanhängande lektioner där undervisningen har bestått av första världskrigets historia och bakomliggande problematik i Europa. I en av skolorna har jag deltagit under olika historielektioner som inte har varit sammanhängande. Där har jag dokumenterat olika klassers lektioner och sett lektioner om industrialismen, första och andra världskriget.

21

Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus (red.), Etnologiskt fältarbete, Studentlitteratur, Lund, 1999, s.52

(19)

Resultat, analys och teoretisk tolkning

Skola 1. Skola med hög andel svenska elever

I den här skolan utgjordes undervisningen av en genomgång av första världskriget. Läraren går igenom utlösande faktorer samt inblandade länder och personer. De olika händelsernas data skrivs på tavlan i punkt form. Rena konkreta föreligganden som vilket land som hade störst armé och varför skrivs även upp. Läraren använder ett relativt avancerat språk och behöver inte förklara så mycket angående vad det han säger betyder, utan frågorna som eleverna ställer är mer formulerade som följdfrågor på det som sagts. Läraren lägger stor vikt vid informationen som till största delen är textbaserad. Informationen känns upplistad och välorganiserad nästan inramad. Informationsgenomgången är väldigt faktaspäckad. Följande lektion får eleverna ett papper med en lista med frågor angående första världskriget. Eleverna får en och en halv lektion att svara på frågorna. Det nämns, vid ett tillfälle, en PowerPoint och att det tidigare har talats om propaganda affischer. Läraren använder sig till väldigt liten del av visuellt språk i form av kroppsspråk, tecken eller att rita på tavlan. Större delen av kommunikationen består av tal och skriven text.

Vid de andra två tillfällena, jag deltog på, blir eleverna indelade i grupper om 4. De får en uppgift som de ska genomföra under den kommande veckan. De ska sedan redovisa inför klassen. Uppgiften de fått går ut på att göra en bildpresentation i PowerPoint. Eleverna ska med hjälp av sitt bildspel presentera ett vist område eller avsnitt ur första världskrigets historia. I uppgiften står det: ”Ni ska med hjälp av bilderna berätta om första världskriget och inte ha med text i PowerPointen.” Eleverna får en laptop per grupp att använda för sin

bildsökning. De sitter i grupperna och söker bilder på internet. Alla använder Goggles bildsökningsfunktion. Jag lyssnar på några av grupperna medans de övar på sina redovisningar. Eleverna har delat upp redovisningen och turas om att tala till bilderna. Informationen är baserad på genomgångar och anteckningar från tidigare lektioner.

Redovisningarna känns faktaspäckade och eleverna rabblar upp informationen de lärt sig om personer platser och årtal. De har anteckningar som stöd. Inte mycket tid lämnas åt själva bildspelet. Bilderna föreställer ofta något som har med det eleverna talar om att göra men de nämner inte bilden eller förklarar vad den föreställer. När en elev talar om att: ”Man krigade inte som tidigare. De skedde en kaprustning” och att ”många nya uppfinningar började

(20)

användas, som stridsvagnar.” visas en bild på en stridsvagn och en zeppelinare, men själva bilden beskrivs inte. Bilderna är mer som ett tyst komplement till själva redovisningen.

Skola 2. Skola med jämn fördelning invandrare och svenska elever

Läraren håller en genomgång om första världskrigets utlösande faktorer. Han förklarar att det är en kedja av händelser som utlöser kriget. Läraren förklarar även vad en kedja av händelser betyder och att vissa händelser har en följd och hänger ihop. Han använder metaforen

dominobrickor för att förklara hur ett händelseförlopp kan rasa i väg. Under den första lektionen nämner läraren för eleverna att de ska titta på propaganda bilder. Efter halva lektionen delar läraren ut en dubbelsidig stencil med kartor på. Kartorna föreställer Europa och en del av Asien. De två kartorna ser olika ut på det sättet att den ena föreställer Europa innan första världskriget, de andra länderna efter kriget. Elevernas uppgift blir att beskriva på pappret vilka länder som fanns och vilka som inte fanns efter kriget. I slutet av lektionen delar läraren ut laminerade färgkopior av propaganda bilder till eleverna, som är indelade i grupper om 4 -5 elever. Därefter skriver han upp några frågor som ska besvaras gällande uppgiften om propagandabilderna. Han skriver:

1. Beskriv vad du ser på bilderna.

2. Vilket land kommer bilderna ifrån? Varför? 3. Vad vill bilden att folk ska göra, tycka?

4. Vilka knep och vilka känslor använder sig bilderna av? 5. Redovisa nästa gång.

Följande lektion består av högläsning ur På västfronten intet nytt av E. M. Remarque och efter högläsningen ber läraren eleverna att föreställa sig vad boken handlar om och komma med exempel på ord på känslor som de associerar med föreställningarna. De ord som kommer upp är: rädsla, överlevnad, känslolöshet. Efter detta delar läraren ut ett papper med svartvita propaganda bilder. Bilderna är från tiden runt första världskriget. De är tecknade och känns som bilder tagna ur en dagstidning eller liknande. De kan kategoriseras som politisk satir eller serie teckning. Läraren frågar eleverna vad eleverna tror att bilderna betyder. Han ställer ledande frågor om bildernas innehåll och låter eleverna gissa vad de olika detaljerna kan betyda. Den första bilden föreställer Uncle Sam och John Bull, runt dem står tre gråtande små barn, längre bort i bilden står en soldat med sabel och spetsig hjälm. De tre männen står på svarta formationer som upplevs som landmassor på en karta. John Bull har ett baseboll racket

(21)

i handen och pekar mot soldaten. Vid hans huvud står texten: ”I´m trying to hit him”. Vid hans slagträ står det: ”Englands Blokade rule”. Vid de gråtande barnen står det: ”Neutrtal commerce” och ”American shipping”. Med hjälp av lärarens ledande frågor och ledtrådar kommer klassen fram till att bilden handlar om den blockad som England utfärdade mot Tyskland och hur den påverkade andra länder. Den här bildgenomgången fungerade som övning inför bildanalysen som ska göras nästa lektion.

Nästa lektions tillfälle, redovisning av uppgiften. Den ena gruppen som redovisar har en bild som föreställer två kvinnor och ett barn, som ser ut genom ett fönster. De håller om varandra och ser oroliga ut, utanför ser man soldater som är på väg bort. Över står texten: ”Women of Britain say GO!”. Texten GO är större än resten av texten och understruken. Eleverna tar sig igenom redovisningen genom att besvara frågorna som läraren ställer. På frågan om vad bilden ska få människor att tycka svarar de: ”När man ser bilden ska de bli inspirerade att gå med i kriget” och ”den ska väcka sorgsna känslor”, men även att den spelar på stolthetskänslor där kvinnorna ska känna sig stolta och trygga när männen kämpar för sitt land. Läraren frågar om eleverna tror att det fungerar och eleverna svarar enstämmigt: ”Ja”. På det här sättet tar sig klassen igenom grupp efter grupp, bild efter bild.

Skola 3. Skola med endast invandrar elever

Läraren har muntliga genomgångar av industriella revolutionen. Informationen innehåller de grundläggande anledningarna som möjliggjorde den industriella revolutionen. Det läggs också stor vikt vid att förklara till exempel vad som menas med förbättringar inom jordbruket. De viktigaste årtalen och nyckelorden skrivs på tavlan. När eleverna ställer frågor eller verkar oförstående stannar läraren upp och förklarar genomgående vad de begrepp och speciella ord han använder betyder. I vissa fall försöker han rita små kartor eller figurer på tavlan. Det läggs mycket tid på att få eleverna att verkligen förstå vilka nya uppfinningar och maskiner som förbättrade fabrikerna och möjliggjorde effektiviseringen inom industrierna. Ofta

använder han sig av bilder för att visa vad det är han talar om, till exempel en spinnrocka eller en vävstol. Eleverna får även ett häfte med material kopierat ur en lärobok med en kort text där all fakta finns. Häftet innehåller några illustrationer men dessa nämns inte och har dessutom blivit för mörka för att urskilja vad de föreställer.

En lektion handlar om nationalismen och olika företeelser som skapar gemenskap och som kan förena ett folk och på det viset skapa en nation och nationalism. Läraren skriver på tavlan:

(22)

Nationalsång, Språk, Kultur. Sedan går han igenom tillsammans med eleverna på vilka sätt dessa tre saker fungerar. När han kommer till kultur frågar han eleverna vad som definierar en kultur, eftersom de vid en tidigare lektion har gått igenom begreppet. De kan svara: Språk, högtider, mat och kläder. Senare kommer man in på och förklarar anledningar till franska revolutionen och frankrikes flagga kommer på tal. Läraren börjar förklara att de olika färgerna i flaggan symboliserar olika saker: Frihet, jämställdhet, broderskap. Det är inte heller ovanligt att läraren använder sig av kroppsspråk för att förstärka det han säger.

Analys

Om man ser på det materialet jag samlat in är det tydligt att olika lärare använder sig av olika typer av undervisnings sätt beroende på olika omständigheter. Bild användningen är även den väldigt olika. Att använda bilder är något som alla de lärare jag studerat har gjort. Det finns dock en del olikheter på vilket sätt.

På skolan med hög andel invandrarelever använde läraren bilder. När man använder en bild för att visa hur någonting ser ut, och då med avsikt att historiskt undervisa någon fungerar bilden som en förlängning av tal och skrift språket. Man talar om att bilder tolkas på liknande sätt som text, och bildspråk är något som ofta nämns.23 När man läser och tolkar en text eller en bild representerar det en tanke, det blir förnimbart och en inre bild skapas i våra sinnen. Dessa bilder är baserade på tidigare erfarenheter och är därför individuella.24 Det verbala språkets ord fungerar som tecken som avläses, tolkas som meningsbärare och därmed kopplas till ett speciellt ting eller mening. Detta skapar en slags varseblivning. Man skulle på det här sättet kunna se att i historia fungerar alltså bilden som en språkförlängning där det med hjälp av en bild skapas en representation av ett ting, som kopplas till ett verbalt ord som för avläsaren tidigare var okänt och saknade mening. I det här fallet handlar det om nya uppfinningar från tiden under industrialiseringen till exempel vävstolar eller ångmaskiner. Detta har de unga invandrareleverna har stor nytta av då deras ordförråd inte alltid räcker till för att göra en korrekt tolkning av vad läraren försöker berätta. Om man ser på fallet där läraren läste för eleverna ur boken På västfronten intet nytt har eleverna redan ett så stort ordförråd och en såpass stor språkförståelse att det som läraren läser upp för eleverna fungerar som representation och skapar en varseblivning, vilket förnimmer eleverna om en känsla, ett

23

24

(23)

ting eller händelser vilket skapar inre bilder och på det viset blir användbara i historiekontexten.

Under lektionerna där det genomfördes bildsamtal om propagandabilder kan den historiska kopplingen kännas självklar. Det intressanta är på vilket sätt bilder får en plats i historieämnet och hur det talas om bilden och dess mening. Den typ av bildanalys som genomförs kallas intentions analys där syftet med bilden fastställs. Man går därefter vidare in på

receptionsanalys där eleverna själva får frågan om vad de upplever att bilderna spelar på för känslor.25 Eleverna försöker tolka tecknen i bilderna och översätter det till talade ord vilket visar för läraren på vilket sätt de läst bilden och kopplat samman det med den historiska kunskapen de har angående tiden runt första världskriget. De översätter ett symbolsystem till ett annat och har på det sättet gjort sig ny förståelse inom ämnet.26 Det är till stor hjälp att de gör detta muntligt gemensamt med läraren, som kan förklara de den bakomliggande fakta som kan behövas för att tolka bilderna på det sättet som var menat från när bilden publicerades. Detta eftersom elever kan sakna de verbala begrepp som behövs för att förklara bilder och

deras budskap27. I den typen av uppgift får man med delar ur styrdokumenten både från

bildämnet28 och historieämnet29. Bilderna som används är propaganda bilder från affischer och tidnings annonser. Detta material var under sin tid i stor utsträckning styrt av politiska krafter. De som under den här tiden ägde makten i de olika länderna i Europa hade antagligen för vinning att försöka styra folket att tycka som dem. Detta skulle i sin tur öka vinningen för de ledande klasserna både politiskt och ekonomiskt. 30 Detta är dock något jag inte ser

diskuteras under lektionerna.

Under en tidigare lektion i samma skola delades även en stencil med två kartor föreställande Europa ut till eleverna. Meningen var att märka ut namnen på de länder som inte fans innan första världskriget och lära sig skillnaden. En karta fungerar som en spatial representation av en viss landmassa eller omgivning. Kartan är uppbyggd av konventionella symboler och dess relationer till varandra. En karta tas ofta som neutral men definierar ofta både politisk

25_{Eriksson, Yvonne, Bildens tysta budskap: interaktion mellan bild och text, Norstedts akademiska förlag,}

Stockholm, 2009, s.67

26

27

28_{Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Skolverket, Stockholm, 2011, s.20} 29

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Skolverket, Stockholm, 2011, s.172

30

Jansson, André, Mediekultur och samhälle: en introduktion till kulturteoretiska perspektiv inom medie- och kommunikationsvetenskapen, Studentlitteratur, Lund, 2002, s.94.

(24)

tillhörighet eller hur en människas levnadsvillkor ter sig.31 Perspektivet i den här delen av undervisningen är helt eurocentrisk.32 Elever och lärare talar om kartan och hur gränserna ändrats. Det nämns inte hur kartbilderna ska läsas utan det tas förgivet att alla förstår de symboliska linjer som ska representera de olika kusterna och landgränserna. Det som däremot nämns är hur annorlunda vissa länder ser ut och hur vissa namn har förändrats. Det som är tydligt är hur kartbilden i det här fallet fungerar som ett verktyg att visa hur någonting kan förändras under historians gång och hur historiska händelser har en inverkan på hur man ser sin samtid.

På skolan med majoriteten svenska ungdomar arbetades det med bilder då ett bildspel skapades. Eleverna skulle berätta en del av historien med hjälp av bilderna. Eleverna är studie mässigt väldigt starka då det märks att de lärt sig stora delar av den fakta som studieområdet behandlar. De har lärt sig sin givna del i redovisningen utantill och kan snabbt gå igenom de viktiga informationsdelarna. Däremot nämns inte bilderna så ofta. De fungerar som ett tyst komplement till den muntliga informationen. Bilden beskrivs aldrig. Detta kan hos elever vara ett tecken på den underliggande föreställningen att bilder automatiskt underlättar förståelsen i ett undervisningssammanhang. Resultatet är att bilder ofta fungerar som utfyllnad. Man gör inte sammankoppling mellan bild och redovisningens innehåll. Bilderna som informations bärare kan behöva muntlig förklaring för att fylla sin funktion.33

31_{Eriksson, Yvonne, Bildens tysta budskap: interaktion mellan bild och text, Norstedts akademiska förlag,}

Stockholm, 2009, s104f

32

Marks, Robert B., Den moderna världens ursprung, Arkiv, Lund, 2004, s. 21f

33

(25)

Slutsats och diskussion

Jag har genomfört den här fältstudien med syftet att undersöka hur bilder används under historielektioner.

På lektionerna där eleverna både var invandrare och svenskar använde både lärare och elever ett något mer avancerat språk. Det talades därmed om bilderna på ett relativt avancerat sätt. Om man ser till syftet med bild analysen av propagandabilderna fyller de en betydande roll då det är tydligt att de får eleverna att reflektera över tiden då de producerades och de tecken och symboler som används. Därför blir de ett användningsbart komplement till den övriga undervisningen. Däremot skulle de kunna få ett mer kultur historiskt värde om man tog upp varför de symboler och detaljer i bilderna framställts och såg ut på det sättet som de gjorde. Om man talade om varför bilderna såg ut som de gjorde skulle man kunna reflektera över och få en djupare historisk förståelse om hur människor tänkte och hur kulturen under den här tiden såg ut i Europa. Det som genomförs är en intentionsanalys och en

receptionsanalys. Detta är kanske det som för en historia lärare känns mest naturligt. Och när man har den tidsmässiga aspekten som kanske inte tillåter en längre analys där annars en mer ikonografisk analysmodell skulle kunna passa bra. Som blivande bild och historielärare skulle jag kunna tänka mig att man i undervisningen om första världskriget använder sig av

bildanalys. Att tala om och fråga sig varför och inte stanna vid att någonting ser ut på ett visst sätt. Detta är något som inte blir lika tydligt under de lektioner jag deltagit på. Genom att lyfta fram hur bild material kan styras och hur makt och kapitalism har styrt media och det bild materialet man analyserar under en historielektion skulle kunna göra en pedagogisk vinning. Man skulle kunna göra en kulturhistorisk vinkling av undervisningen vilket skulle kunna få eleverna att förstå mer än vad som hände under en viss tid utan också varför det hände. Man skulle även kunna få syn på saker, genom bild analysen, som detaljer om hur folk klädde sig eller vad de åt. På det sättet skulle man även kunna få en inblick i hur folk tänkte och hur de levde. Bildanalysen skulle även kunna vara en hjälp att frångå det eurocentiska synsättet då man genom att jämföra bilder från olika tider och olika delar av värden med olika kulturella skillnader skulle kunna tydliggöra just hur många medier är och har varit ekonomiskt styrda i den västerländska kulturen. Detta i sig anser jag vara en stor vinning inom historieämnet, speciellt om man vill bredda det historiska medvetandet och lyfta fram mer än bara historiska händelser utan även lyfta hur vår och andra kulturer förändras och påverkar hur och varför världen ser ut som den gör i dag. Både då det gäller bildanalysen av propaganda bilderna och

(26)

genomgången av kartorna skulle man kunna göra en kulturhistorisk vinning i att tala om det eurocentiska synsättet då det skulle kunna synliggöra skillnaderna mellan våran egen kultur och andras både nu och historiskt sett.

Utifrån det jag kommit fram till anser jag att bildanalys kan vara ett användbart komplement till historieundervisningen. Jag är dock medveten om att min insamlings metod var bristfällig. Då jag i brist på tid inte hann meddela elevernas föräldrar om att ljudupptagningar skulle ske under lektionerna kunde alla de ljudupptagningar som var planerade genomföras. Detta har påverkat omfånget av min empiri och tvingat mig att förlita mig på anteckningar. Detta kan ha resulterat till att jag inte haft ett fullt så detaljerat material som jag förväntat mig i

undersökningens början. Med tanke på den valda metoden och tidsramen jag rörde mig inom skulle ett annat tillvägagångssätt kunnat vara intervju. Man skulle kunna tänka sig att

intervjua lärare och elever om hur bilder används. Man hade då även kunnat få reda på inställningen till huruvida bilder skulle kunna användas. Frågan är hur sanningsenliga svaren skulle bli, då uppfattningen om hur bilder används kanske inte stämmer överens med vad som faktiskt utövas under lektionerna. Jag hade även kunnat granska det bildmaterial man kan hitta i läromedlen och då även tittat på hur de bilderna kommenteras i böckernas texter. Men då hade jag inte hunnit undersöka själva undervisningen. Detta hade då gett arbetet en annan vinkel och öppnat för en annan frågeställnings formulering.

I den här undersökningen har jag endast tittat på historieundervisningen och är dessutom relativt begränsad men det skulle kunna göras en större undersökning där man ser på fler ämnen. Och då även meddela både skola och föräldrar så att både ljud och bildupptagningar skulle kunna genomföras. Det skulle kunna vara ett bra sätt att visa på hur bilder återfinns i alla ämnen och hur bilder på ett bra och mångsidigt sätt kan förstärka undervisning. Detta skulle kunna öka förståelsen för hur man med bildsamtal och annat arbete med bild kan vinna kunskap på likande sätt som i en text bok. Historielärare och andra lärare idag kanske inte har den teoretiska bildkunskapen att de skulle kunna genomföra en fullt så utförlig bildanalys att bildernas fulla bredd, med all den information som kan ligga både i bilden men även bakom i själva historien, lyfts fram. Därför kan ett sådant pedagogiskt arbete även öppna upp för en bredare förståelse för ett ämnesövergripande arbete tillsammans med bild läraren. Detta skulle kunna öka bredden av både bildämnet som på det sättet visas vara ett användbart verktyg i en ny kontext med en ny mening, men även för historieämnet som skulle kunna göras mer intressant och få fler nyanser för eleverna.

Jag har under min tid som lärarstudent vid flera tillfällen hamnat i situationer där jag ställts inför svårigheter som kan uppstå när man ska försöka undervisa elever som har begränsade

(27)

kunskaper i svenska språket. Det har fått mig att fundera mycket över hur dagens samhälle utvecklas och påverkas av den invandring som skett till Sverige. I en skola där majoriteten eleverna är invandrarbarn, kanske de enda som talar svenska helt utan brytning eller accent är lärarna vilket kan skapa språkförbistring. Jag ser därmed hur viktigt det är att i all

undervisning öva på att tala och uttrycka sig. Att uttrycka sig med rätt begrepp och med ett språk som är anpassat till det ämne man ska tala om är något som är viktigt i dagens skola. Att öva sig på att beskriva bilder kan vara ett framgångsrikt sätt. Man kan sedan göra en vidare koppling till ett ämne med ett stoff som kan sätta bilden i en specifik kontext, till exempel historia. Detta arbetssätt tror jag skulle gå att utveckla i skolan idag. Och är något som jag kommer vara öppen för att använda mig av i mitt framtida yrkesliv.

(28)

Referenser

Eriksson, Yvonne, Bildens tysta budskap: interaktion mellan bild och text, Norstedts akademiska förlag, Stockholm, 2009

Hansson, Hasse, Karlsson, Sten-Gösta & Nordström, Gert Z., Seendets språk: exempel från

konst, reklam, nyhetsförmedling och semiotisk teori, Studentlitteratur, Lund, 2006

Jansson, André, Mediekultur och samhälle: en introduktion till kulturteoretiska perspektiv

inom medie- och kommunikationsvetenskapen, Studentlitteratur, Lund, 2002

Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus (red.), Etnologiskt fältarbete, Studentlitteratur, Lund, 1999 Larson, Per & Bjerg, Jens, Pedagogik: en grundbok, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2000

Lundgren, Ulf P. (red.), Uttryck, intryck, avtryck: lärande, estetiska uttrycksformer och

forskning, Vetenskapsrådet, Stockholm, 2006

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Skolverket, Stockholm,

2011

Marks, Robert B., Den moderna världens ursprung, Arkiv, Lund, 2004

Marner, Anders, Örtegren, Hans & Segerholm, Christina, Nationella utvärderingen av