1
Examensarbete för ämneslärarexamen
Grundnivå
Elitidrottandes elevers attityder till studier
En kvalitativ intervjustudie
Författare: Stefan Myrén Handledare: Iris Ridder Examinator: Jörgen Dimenäs
Ämne/huvudområde:Pedagogiskt arbete Kurskod:GPG22K
Poäng:15 hp
Examinationsdatum: 2020-06-
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet. Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
Ja ☒ Nej ☐
2
Sammanfattning:
Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt i den empiriska studiens, Relationen
mellan skola och elitidrott resultat undersöka attityder till akademiska studier hos
fyra gymnasieelever, som spelar ishockey på elitnivå och vilka faktorer de anger påverkar möjligheten till att ägna sig åt akademiska studier. Studien utgår från tre frågeställningar: Hur tänker eleverna när de prioriterar tiden vad gäller
idrottandet jämfört med skolarbetet? Vad anser dessa elever om hur idrottandet påverkar deras betyg? Finns det något samband mellan attityder hos idrottsliga gymnasieelever och den tiden de lägger på skolarbete? Fyra elitidrottande
ungdomar, som studerar sitt sista år på gymnasiet, har intervjuats utifrån en semi-strukturerad intervjuguide. Analysen av det insamlade materialet utgår från en kvalitativ innehållsanalys, där forskaren har kodat det insamlade materialet ur en induktiv synvinkel. Resultatet visar att elitidrottande elever är väldigt motiverade till sina studier och att deras fokus ligger på att göra de uppgifter, som skolan ger dem, när de väl är i skolan. Eleverna anser att deras akademiska framgångar är viktigare och väger tyngre än deras idrottsliga framgångar samtidigt som de inte är beredda på att lägga ned mer tid för att få ett högre betyg; de nöjer sig med de betyg de har eftersom de vill spendera sin fritid på att träffa kompisar, träna eller spela matcher inom sin idrott istället för att lägga ned den tiden på akademiska studier.
3
Innehållsförteckning
Sammanfattning: 2
Inledning 4
Bakgrund 4
Ämnet idrott och hälsa samt Specialidrott inom den svenska skolan 4 Idrottens negativa påverkan hos elevers akademiska resultat: 5 Idrottens positiva påverkan på elevers akademiska resultat: 6
Syfte: 8 Frågeställningar 8 Metod 8 Design 8 Urval: 9 Datainsamlingsmetoder: 9 Procedur: 10 Etisk ställningstagande: 11 Resultat 11 Bakgrund om respondenter 11
Hur tänker eleverna när de prioriterar tiden vad gäller idrottande jämfört med
skolarbete? 12
Vad anser dessa elever om hur idrottandet påverkar deras betyg? 14
Negativ påverkan på betyget: 14
Idrottens Positiva påverkan på betyget: 15 Finns det något samband mellan attityder hos elitidrottande gymnasieelever och den tiden de lägger på skolarbete? 16
Diskussion 18
Hur tänker eleverna när de prioriterar tiden vad gäller idrottande jämfört med
skolarbete? 18
Vad anser dessa elever hur idrottandet påverkar deras betyg? 20 Finns det något samband mellan attityder hos elitidrottande gymnasieelever och
den tid de lägger på skolarbete? 21
Metoddiskussion 21
Slutsats och framtida forskning 22
Referenser 24
Bilagor 26
Bilaga 1 26
Bilaga 2 27
4
Inledning
Denna studie har sitt fokus i vilka attityder fyra hockeyspelande ungdomar har till sina studier då de tränar i sin idrott både under och efter skoltid. Studien har sin utgångspunkt i den empiriska studien Relationen mellan skola och elitidrott. Denna studie har undersökt vilka faktorer, som kan påverka elevernas möjligheter att ägna sig åt akademiska studier. Det är även intressant att se hur man kan schemalägga i skolan för att hjälpa eleverna att klara av två karriärer. Efter att ha läst litteraturen samt studerat den forskningen, som har haft liknande syfte och frågeställningar, kom jag fram till att det kan vara svårt att kombinera
idrottskarriär med akademiska studier. Eftersom detta är något, som författaren själv har upplevt under sin uppväxt, vill författaren ta reda på vilka attityder elitidrottande elever har till sina studier samt hur skolan kan anpassa sin undervisning för att underlätta skolgången för dem.
Den inledande delen av studien innehåller en begreppsförklaring, som ska hjälpa läsaren att förstå de begrepp som används i studien, kortare beskrivning om ämnet idrott och hälsas historia, hur specialidrotten kom till Sverige och idrottens
negativa samt positiva påverkan på elevers studier. Det är tre begrepp, som ofta används i denna studie: dubbla karriärer, elitidrott och attityd. Begreppet dubbla
karriärer, det vill säga en kombination av elitidrott och studier, är hämtat från
studien Relationen mellan skola och elitidrott. Begreppets faktorer syftar på olika stadier av övergångar hos en elev som i denna studies fall går igenom, som t.ex. den idrottsliga utvecklingen, psykologiska och utbildningen (Thorslund, 2019 s.8). Riksidrottsförbundet definierar begreppet elitidrott, som en specialiserad samt organiserad idrottsverksamhet, som har uttalande resultat samt resultatmål. Detta understryker riksidrottsförbundet också som krävande (Riksidrottsförbundet, 2019). Begreppet attityd definieras, som en inställning till någon, något samt ett förhållningssätt (Lindström, 2008 s.6). Med attityd i denna studie menas vilken inställning eleverna har till sina studier samtidigt som de sysslar med elitidrott.
Bakgrund
Ämnet idrott och hälsa samt Specialidrott inom den svenska skolan
Sport och fysisk aktivitet har väldigt länge varit en stor del av den svenska skolreformen. När den moderna skolan skapades på 1800-talet så var idrott ett ämne som enbart fokuserade sig runt en speciell objektsform. Sedan dess har idrotten bytt namn, syfte och centraltinnehåll flera gånger. Men allt började med
Ling gymnastik, som innehöll väldigt mycket gymnastiska övningar för kroppen
samt även vapenträning. Därefter har idrotten haft flera olika namn som gymnastik,
lekar och sport och 1994 kom namnet, som ämnet även kallas idag vilket är Idrott och hälsa (Ferry, et al., 2013).
5
Ämnet i sig har ändrats en hel del sedan det övergav den speciella objektsformen som enbart handlade om gymnastik. Nu syftar ämnet mer på att lära sig lekar, delta i fysiska aktiviteter och sporter. Även om eleverna sysslar med sporter så är inte syftet att eleverna skall bli mer tävlingsinriktade, utan snarare att eleverna skall få lära sig de positiva sidorna med sporter, såsom sociala aspekter samt få bättre hälsa och moral, som forskningen visar att deltagandet i sporter bidrar till (Ferry, et al., 2013).
I gymnasiet bidrog den nya skolreformen som kom 1994 med en stor expansion av idrotten inom skolan. Eleverna fick då fritt att välja en specialidrott att delta i oavsett hur duktiga de var på den idrotten. Skolorna organiserade då kurser och program som specialiserade sig på olika former av idrotter som eleverna kunde söka sig till. Tack vare denna specialidrott så fick eleverna chansen att träna på sin idrott under en vanlig skoldag. Alltså, ämnet idrott och hälsa bestod av två delar; sporten, som eleven valde att delta i och idrott och hälsa, kursen där fokus på lärandematerialet låg på hur hälsan påverkas av idrott, gymnastik, aerobics, styrketräning och vinteraktiviteter (Ferry, et al., 2013). Specialidrotten växte snabbt i Sverige, tio procent av alla gymnasieelever vid året 2008-2009 deltog i kurser som fokuserade på specialidrott, varav de mest vanliga var fotboll, ishockey, handboll, innebandy och golf (ibid.).
Specialidrotten har på senare tid förändrats inom det svenska gymnasiesystemet. Vid 2011 har det visat sig att möjligheterna för att eleverna skall kunna delta i någon form av specialidrott har försämrats. För många skolor har fokuserat sin specialidrott till elever som har elitidrotts ambitioner, vilket leder till att specialidrott är enbart tillgänglig för elever som antingen tillhör ett
riksidrottsgymnasium, eller en nationellt godkänd idrottsutbildning. För elever som inte tar sig in på dessa specialidrotter kan de gå kurser inom idrott och hälsa som fokuserar mer på hälsan. Men eleverna kan samtidigt välja att specialisera sig inom en viss idrott, men då blir det idrottsläraren som har hand om dessa kurser och inte tränaren för ett visst fotbollslag eller hockeylag som vid ett
riksidrottsgymnasium (Ferry, et al., 2013).
Skolor som bedriver ett riksidrottsgymnasium får även ekonomiska bidrag av specialidrottsförbundet, medan skolor som bedriver ett nationell godkänd idrottsutbildning måste betala för kostnaderna själva. I skrivande stund finns det 48 stycken riksidrottsgymnasium i 28 stycken olika sporter (Riksidrottsförbundet, 2019). Detta är en försämring sedan 2013 då det fanns 51 riksidrottsgymnasium med 32 olika sporter (Ferry, et al., 2013).
Idrottens negativa påverkan hos elevers akademiska resultat:
För många elever är idrotten en stor del av deras liv, idrotten kan även vara så pass viktig för dessa elever att de väljer att sätta resultaten inom själva idrotten före resultaten bakom skolbänken. Elever som sysslar med idrott blir ofta
generaliserade med att uppnå sämre akademiska resultat, eftersom de anses vara mindre motiverade, mindre förberedda och mindre intelligenta än den generella eleven (Barbieri Bullard, 2016 s.99). Studentatleter blir också generaliserade till att vara annorlunda än vanliga elever tack vare deras speciella scheman, missade lektioner på grund av tävlingar eller matcher, deras sociala identitet samt deras självbild av sina akademiska kunskaper (Ibid.).
6
Som sagt, så har forskningen visat att elever ofta sätter sina sportsliga resultat före sina akademiska, med tanken att det enda de behöver göra är att få ett godkänt (Cosh & Tully, 2014 s.181). USA har lagt upp sina akademiska studier för studentatleter så måste dem klara ett godkänt betyg för att få fortsätta med sitt elitidrottande, detta har dock visat sig vara svårt eftersom båda två faktorerna är väldigt tidskrävande (Cosh & Tully, 2014 s.181).
En studie från USA undersökte hur båda könens studentatleters akademiska resultat påverkades av deras idrottade. I studien jämförde man nittontusen olika atleter runt om i landet. Dessa studentatleter studerade på olika typer av skolor, som division ett skolor samt hela vägen ned till division tre skolor. Studien visar att studentatleters akademiska resultat blir direkt påverkat av deras idrottande. Faktorer som påverkar de akademiska resultaten negativt var svårigheten att uppfylla de idrottsliga och akademiska resultaten samtidigt, Idrottstränarens inflytande, och hur allvarligt eleverna själva tar sina studier. Samma negativa faktorer upptäcktes genom alla tre divisioner (Beron & Piquero, 2016 s.142). Stress är en faktor som studentatleter upplever under sin tid i skolan eftersom de bedriver dubbla karriärer. Stress uppkommer ofta när en person känner att den inte lever upp till de krav som ställs på den. Vilket leder till att kroppen känner sig känslomässigt utmattad. Lite stress är hanterbart, men för studentatleter så är stressen mer av en börda eftersom de måste både uppnå goda resultat på den idrottsliga fronten, som kräver ett godkänt betyg för att få fortsätta med idrott och avsluta skolan med ett godkänt betyg. (Van Raalte & Posteher, 2019 s.75). Samtidigt som stundentatleterna skall bibehålla ett godkänt betyg så måste eleverna hålla sig friska nog för att kunna vara med att tävla om en plats i laget, delta i skolaktiviteter. Men många av dessa stressfaktorer kommer från att balansera skolan med idrotten, rädslan för att misslyckas samt skador (Barbieri Bullard, 2016. s.99-100).
Forskningen har visat att dessa dubbla karriärer kan leda till sömnproblem, vilket härstammar från den stress som många studentalteter känner. Många rapporter har inkommit från de olika atleterna att deras sömn påverkas av att deras scheman är för fullbokade samt svårigheterna med att balansera upp skolarbetet med deras idrottsliga arbete. En studie undersökte 8683 studentatleters sömnproblem och jämförde deras akademiska resultat mellan år 2011-2014. Mer än 60 procent av de deltagande studentatleterna fick otillräcklig sömn minst tre gånger i veckan, 20 procent av deltagarna hade upplevt grövre sömnproblem under en tolvmånaders period. Så studien fann att sömnproblemen hos studentatleterna är högt relaterade till deras negativa akademiska resultat (Hall, et al., 2017 s.449).
Forskningen har också visat att många som arbetar inom den kommunala skolan i USA är kritiska till blandningen av ungdomarnas idrottsutövande på skoltid med deras akademiska karriär. Idrottsutövande på skoltid har länge setts som en negativ påverkan på elevers resultat sett utifrån de som arbetar inom skolan eftersom det är en anledning till varför eleverna får ett sämre slutbetyg (Horton, 2009 s.17).
Idrottens positiva påverkan på elevers akademiska resultat:
En stor del av forskningen har länge visat på positiva effekter mellan elevers idrottande vid sidan av skolan. De största positiva effekterna av deltagandet i idrottande har visat sig vara psykologiskt välmående och även ett gott akademiskt resultat (Im, et al., 2016)
7
Som sagt, så har det visat sig att idrotten har positiv påverkan på elevernas skolresultat eftersom elevernas motivation, moral, värdegrunder samt deras beteende formas vid idrottande; eleverna får socialisera sig med personer som har samma intresse, ledas av vuxna ledare, följa rutiner samt regler, lära sig att följa och sätta upp sina mål, utmanas av hinder samt lära sig överkomma dessa. Alla dessa faktorer är ansedda att vara en stor del av utformandet av eleverna. Detta leder då till att eleverna lär sig att lyckas i skolan och därefter få högre akademiska resultat eftersom eleverna har fått de rätta verktygen för att lyckas genom att delta i olika former av idrotter (Im, et al., 2016)
Det finns då förklaringar enligt forskningen varför just deltagandet inom idrotter bidrar till ett bättre akademiskt resultat för eleverna. En studie framhäver att eleverna som sysslar med idrott har en bättre disciplin och självbild än vad andra har. De två faktorerna ses vara viktiga för att lyckas med akademiska studier samtidigt som de förbättras och tränas på när eleverna deltar inom en idrott
eftersom de socialiserar och tränar fysiskt under deltagandet i en idrott (Guo, et al., 2019).
Idrotten ger alltså verktyg till sina elever att lyckas bättre i klassrummet, för som det nämndes tidigare så bidrar den till en bättre disciplin. Det finns en teori om varför eleverna lyckas bättre. Denna teori kallas för spend-and-drain och går ut på att eleverna måste behålla ett visst betyg för att få fortsätta med sin idrott samt lyckas få de betyg som krävs för att kunna bli antagna till sina lag. På så sätt så förstärks förståelsen av vilka typer av betyg de behöver eftersom deras mål är att få bli antagna och få syssla med deras idrott. Men ”spend-and-drain” -teorin syftar mest på att elever som bedriver dubbla karriärer har mer riklig energi eftersom dem sysslar med idrott, vilket får dem att känna sig mer pigga. Detta leder då till att den överskottsenergi som eleverna har, används till idrotten och resterande energin används för att stimulera studentatleternas motivation och intresse för skolan (Guo, et al., 2019).
Tittar man på forskningen som har gjorts så blir det tydligt att det finns både positiva och negativa aspekter med specialidrott. Sömnproblem, stress och prestationsångest är aspekter, som kan påverka elevernas resultat negativt medan disciplin, bättre självbild, sociala aspekter och lära sig att följa regler är faktorer som kan påverka elevernas studieresultat till det bättre.
Denna uppsats kommer att fortsätta forskningen från studien Relationen mellan
skola och elitidrott. Det är en empirisk studie av kvantitativ art, som bedrevs på 57
elitsatsande gymnasieelever från 8 olika gymnasium. Resultaten visade att elever väljer att hoppa över studier för att delta på matcher samt träningar, men eleverna ansåg fortfarande att skolan var viktigare än deras idrottande. Resultaten visade även att eleverna klarade av både framgångar inom idrotten och skolan samtidigt olika beroende på eleven. Exakt vad det beror på kunde inte forskaren fastställa och ansåg att vidare forskning behövs (Thorslund, 2019 s.30). Forskaren beskriver varför kvalitativa intervjuer bör användas inom forskningsområdet.
”Vad som är tydligt i min studie är att elever klarar kombinationen av dubbla karriärer olika. Exakt vad det beror på är som sagt svårt att säga utan vidare forskning, exempelvis genom kvalitativa djupintervjuer, där syftet är att komma åt djupare information om känsliga ämnen”
Därför skall denna studie fortsätta på samma spår som den tidigare nämnda empiriska studien. Men denna studie kommer att undersöka de attityder
ishockeyspelande gymnasieelever har till sina studier i Mellansverige och även via kvalitativa intervjuer komma djupare åt informationen samt de känsliga ämnena
8
som påverkar elevernas attityder till sina akademiska studier och deras betyg. Denna studie kommer försöka skapa en förståelse till hur elitidrottande elever ser på sina studier utifrån deras attityder. Vilka attityder är det som gör att eleverna antingen lyckas eller misslyckas med sina dubbla karriärer. Dessutom ska denna studie undersöka hur elevernas svar kan bidra till kunskapsutveckling inom skolansvärld samt idrottsdidaktik och ta reda på vad eleverna tycker fungerar med deras studier och vad är det som gör det svårt. Didaktiken inom idrott och hälsa är väldigt diffus, idrottsdidaktiken saknar verktyg för hur undervisning skall ske. Större delen av forskningen som gjorts fokuserar mer på aktiviteten som görs på lektionen, istället för elevens lärande i ämnet (Schenker, 2011 s.183).
Syfte:
Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt i den empiriska studiens, Relationen
mellan skola och elitidrott resultat undersöka attityder till akademiska studier hos
4 gymnasieelever, som spelar ishockey på elitnivå och vilka faktorer de anger påverkar möjligheten till att ägna sig åt akademiska studier.
Frågeställningar
Hur tänker eleverna när de prioriterar tiden vad gäller idrottandet jämfört med skolarbetet?
Vad anser dessa elever om hur idrottandet påverkar deras betyg?
Finns det något samband mellan attityder hos idrottsliga gymnasieelever och den tiden de lägger på skolarbete?
Metod
Design
Undersökningen kommer att utgå ifrån studien Relationen mellan skola och
elitidrott och fortsätta med den vidare forskningen som den studien tog fram
(Thorslund, 2019). En kvalitativ innehållsanalys analys har utförts på det
insamlade materialet. En kvalitativ innehållsanalys utgår utifrån att forskaren läser igenom det insamlade materialet och skapar teman utifrån vad forskaren hittar i texten (Bryman, 2016 s.677-679). En deduktivstudie av en kvalitativ art har utförts, analysen av det insamlade materialet skedde ur en induktiv synvinkel. En öppen kodning har använts vid analysen för att underlätta processen. Öppen kodning innebär att forskaren bryter ned, studerar och jämför den insamlade datan. Datan delas senare in i grupper och begrepp som slutligen hamnar i kategorier som är relevant till frågeställningarna(Bryman, 2018 s.689). Dessa kategorier döptes till attityder, skolarbete, tidsprioriteringar och påverkan av betyget.
En deduktivstudie börjar med att man har en teori, som man sedan undersöker utifrån observationer eller intervjuer (Bryman, 2018 s.49). Ett induktivt arbetssätt innebär att materialet, som samlats in, kommer brytas ned till kategorier och slutsatser som forskaren drar, dessa ska då svara mot studiens syfte (Bryman, 2018 s.49). En empirisk granskning handlar om att man undersöker delar av
9
verkligheten, så att denna undersökning kommer att söka material utifrån respondenternas erfarenheter och deras sinnesintryck. Dessa intryck och
verklighet, som respondenterna upplever skall då senare svara mot det syftet och frågeställningarna, som denna studie byggs efter (Bryman, 2018 s.46).
Urval:
Under denna studie intervjuades fyra gymnasieelever, som har ishockey som sitt niu/rig ämne. Detta urval var ett teoretiskt urval, som innebär att deltagarna, som kommer vara med i studien, har valts ut efter vad de kan komma att bidra med till studien, att de är exponenter för den grundtanke som studien kommer ha (Bryman, 2018). Detta teoretiska urval görs för att kunna fortsätta forskningen som studien
Relationen mellan elitidrott och skola utförde (Thorslund, 2019).
Till denna studie har ett målstyrt urval att skett, urvalet utgår ifrån vissa kriterier som kan bidra till att uppfylla studiens syfte (Bryman, 2018 s.497). Det finns fyra krav i denna studie; elever kombinerar sin skoltid med sitt elitidrottande, studerar på ett RIG eller NIU gymnasium (Ferry, et al., 2013), de har fyllt arton år och de går sista året på gymnasiet.
Datainsamlingsmetoder:
Som det tidigare nämnts så kommer denna studie vara av en kvalitativ art, intervjuer har skett utifrån en semi-strukturerad intervjuguide. Detta upplägg har valts eftersom intervjuer passar då denna studie har ett specifikt fokus, som är att undersöka och fånga upp informationen som respondenternas attityder, tankar och känslor. Hela syftet med den kvalitativa intervjun är att som forskare vill man vara flexibel och medverka i intervjun så att delar av respondenternas världsbild
framkommer. På så sätt kan man finna information till sin analys utifrån elevernas attityder (Bryman, 2018 598-601). Till studien använde forskaren sig av två stycken inspelningsapparater, detta gjordes ifall en av apparaterna inte skulle fungera så spelas det in på den andra, detta säkerhetsställer då processen och gör den enklare. När intervjuerna sedan var utförda så transkriberades intervjuerna och blev sedan analyserade. Innehållsanalysen kommer använda sig utav fyra stycken steg som förklaras nedan.
1. Innehållet i texten kommer utgå ifrån selektionskriterier. Till denna studie är selektionskriterierna att innebörden i analysen skall svara upp till syftet och frågeställningarna i studien, oavsett om det är negativt eller positivt. Selektionskriterierna måste användas genom analysprocessen för att inte förutfattade meningar om olika hypoteser från forskaren framkommer i analysen (Hassmén & Hassmén, 2008 s.323-325).
2. Data som är relevant för studien skall bestämmas, detta har gjorts utifall det skulle vara mer data än vad som var möjligt att analysera (Hassmén & Hassmén, 2008 s.323-325). Forskaren har arbetat med den insamlade datan och läst igenom flertalet gånger sedan har forskaren markerat delar utav texten som är relevanta till syftet och frågeställningarna.
10
3. Kodning av det insamlade materialet, detta utfördes för att underlätta för forskaren att kunna organisera datan (Hassmén & Hassmén, 2008 s.323-325).
4. I detta steg så sökte forskaren igenom kodningarna för att se vilka delar som var betydande samt relevanta. Då forskaren hittade data som hade samma kodning så lades de senare in i olika kategorier (Hassmén &
Hassmén, 2008 s.323-325). Till denna studie var kategoriernas beteckning, attityder, skolarbete, tidsprioriteringar och påverkan av betyget.
Procedur:
Intervjuerna till denna studie har skett där respondenten själv vill att den
genomförs. För som intervjuare vill man göra hela processen med att vara med i en intervju så enkel som möjligt för respondenten. Öppna frågor har använts i
intervjun, eftersom forskaren vill att respondenterna skall svara med sina egna ord. De öppna frågorna kan också ge utrymme för oanade svar eller reaktioner som forskaren inte hade förväntat sig när den formade intervjuguiden (Bryman, 2018 s.315).
Innan intervjuguiden kommer att användas utfördes en pilotintervju. Detta utfördes för att se till och säkerhetsställa att frågorna som ställdes kommer att svara upp till frågeställningarna och syftet. Skulle det visa sig att det var några problem med intervjuguiden, har man då tid att analysera och korrigera de fel som
intervjuguiden hade utifrån den pilotintervju man utförde (Bryman, 2018 s.332). Denna pilotintervju utfördes och ledde till att tre frågor fick ändras och två stycken togs bort helt från intervjuguiden tack vare att frågorna inte svarade upp till syftet. Intervjuguiden är uppbyggd utifrån fyra stycken delar:
1. Bakgrund om Eleven:
Denna del utformades utifrån Dimenäs sätt att starta en intervju. Han menar att man skall starta intervjun med lätta och enkla frågor som namn, yrke, utbildning och diverse liknande frågor. Detta görs för att
respondenten skall komma in i intervjun och känna sig lugn istället för att direkt få svara på frågor som krävs mer tänkande på. (Dimenäs, 2017 s.52) 2. Bakgrund om elevens vardag
I denna del ställdes det frågor som är både preciserande, och en del uppföljningsfrågor beroende på vad respondenten svarar så finns det alternativ på uppföljningsfrågor för att gå ut mer information (Bryman, 2018 s.568-569). Så frågorna som ställdes fokuserades på hur elevens vardag ser ut, hur många läxor i veckan eleven har, hur ofta eleven tränar på veckorna, hur ofta eleven har matcher i veckan.
3. Frågor om elevens prioriteringar
I denna del av intervjuguiden kommer det ställdes det frågor, som är mer riktade mot elevernas prioriteringar inom skolan. För att undersöka elevernas attityder till deras studier kontra attityderna till deras idrottande. Även en hypotetisk fråga svarades på för att se hur eleverna skulle ställa sig till den.
11
4. Frågor om hur eleven anser att specialidrotten påverkar betyget: I den sista och avslutande delen av intervjuguiden fick respondenterna svara på frågor om hur specialidrotten påverkar deras betyg, negativt eller positivt. Dessa frågor ställdes för att ta reda på vilka attityder eleverna haft till sina studier.
Etisk ställningstagande:
Det etiska ställningstagandet till denna studie är hämtad från Dimenäs bok. Han skriver om vetenskapsrådets forskningsetiska principer som utgår ifrån
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Det finns fyra krav som en forskare skall använda sig av när det kommer till etiskt ställningstagande. Dessa fyra krav är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och sist nyttjande kravet (Dimenäs, 2007 s.26-27). Nedan följer förklaringar till varje krav.
Informationskravet:
Detta krav projekterar att den som utför forskningen skall informera dess deltagare om vilket syfte studien har.
Nyttjandekravet:
Detta krav projekterar att alla de uppgifter som samlas in under studiens gång från respondenten kommer enbart användas för att uppfylla studiens syfte. Det
insamlade materialet skall inte användas till något annat syfte. Samtyckeskravet:
Detta krav projekterar att de respondenter som deltar i studien kan själva
bestämma om sin medverkan. Respondenterna kan alltså även avbryta deltagandet i studien trots att de har tackat ja och skrivit under sitt deltagande, ifall denna process sker skall det inte påverka respondenterna.
Konfidentialitetskravet:
Detta krav projekterar att alla de uppgifter som samlas in är helt anonyma, ingen obehörig skall ha tillgång till uppgifterna. Dessa uppgifter som samlas in, till exempel personuppgifter måste erhållas på en plats där obehöriga icke har tillträde. Till denna studie kommer respondenterna motta ett informationsbrev där all
information om studien och dem forskningsetiska principerna är nedskrivna.
Resultat
Bakgrund om respondenter
Alla respondenter studerar sitt sista år på gymnasiet och respondenternas ålder är arton respektive nitton år. Skolorna som respondenterna studerar på är belagda i Mellansverige, båda skolorna har tillgång till NIU-utbildning med inriktning ishockey som alla respondenterna studerade. Respondenterna studerar två olika program på två olika gymnasieskolor, varav båda programmen är
12
De program, som studeras av respondenterna, är teknikprogrammet samt
samhällsvetenskapliga programmet, de respondenter som går teknikprogrammet studerar tillsammans med andra idrottande elever medan de respondenter som studerar samhällsvetenskapliga linjen, studerar tillsammans med elever som inte går någon NIU-utbildning. Respondenterna kommer att ha kodnamn vid
redovisningen av resultatet, kodnamnen blir Marcus, Kristoffer, Fredrik och Liam.
Hur tänker eleverna när de prioriterar tiden vad gäller idrottande
jämfört med skolarbete?
När de kommer till det, som eleverna lägger på skolarbete efter skoltid så visar det sig att alla fyra respondenter lägger cirka två till tre tillfällen i veckan på
skolarbete efter skoltid. Men enligt Liam är det inte mycket tid alls:
”Ska jag vara ärlig så gör jag inte det mycket alls, de är väl oftast när det börjar bli något man tar hem något och då kan det bli några timmar i veckan.”
Fredrik är inne på samma spår som Liam, men beskriver sin utbildning som
väldigt anpassad för att kunna träna efter skoltiden, eftersom mycket av skolarbetet utförs i skolan:
”Det blir alldeles för lite skulle jag säga om man ska ha dom högsta betygen men två gånger i veckan kanske? Jag känner att det är ganska anpassat för att man ska kunna utöva sin idrott på fritiden för att man hinner göra ganska mycket i skolan. Det är att man kanske får några frågor sedan ska man svara på dom. Sedan när det är klart har man en inlämning på det som man kan välja att göra lite när man vill kanske. Sedan är det ju prov ibland också så klart, men på så sätt är det ganska anpassat till det.”
Då det kommer till idrottande efter skoltid så lägger alla fyra respondenterna ner större tid av sin fritid på sitt idrottande än vad de lägger på skolarbete på fritiden. Tre av respondenterna förklarar att de inte har haft det väldigt svårt då det kommer till skolan. Så de anser att de inte behöver lägga ned så mycket tid på skolarbete efter skoltid för att behålla ett bra betyg eftersom de fokuserar när de väl är på skolan.
Marcus förklarar sin skolgång och varför han inte har det svårt i skolan:
”Det är för att jag har eller haft väldigt lätt för skolan under mitt liv så det räcker oftast för mig att hänga med på lektionerna och under skoldagen att man fokuserar bra. Jag har den strategin att plugget hemma är mest bara för att repetera det som har hänt under skoldagen och inför kommande prov.”
Kristoffer anser också att hans skolgång är väldigt lätt, att kunskaperna som lärs ut sätter sig väldigt snabbt, därav behöver han inte studera efter skoltid:
”Jag tror det är för att jag ofta har haft väldigt lätt för mig i skolan och det sätter sig ganska fort, så jag kanske inte behöver lika mycket tid som kanske andra behöver.”
Liam menar att om man spelar hockey och går i skola, så måste man fokusera och göra sitt skolarbete i skolan:
13
”Det känns som att man när man ska spela hockey och gå gymnasiet samtidigt så gör man sitt skolarbete väl på skolan. Så det känns lite som så att när jag väl är i skolan så fokuserar jag och lägger ner min tid där och jag gör bort arbetet där.” Respondenternas snittbetyg varierar mellan olika ämnen. Men som snitt överlag så har alla fyra respondenter ett snittbetyg på c/b i gymnasiet. Alla Fyra respondenter är nöjda över sina snittbetyg och ser ingen anledning till att göra ett försök till att höja betygen, även om de alla svarar ja på en fråga om de har velat ha ett högre betyg. Men fritiden, idrotten och den tid som krävs för ett högre betyg visar sig spela en stor roll till varför respondenterna inte väljer att satsa på ett högre snittbetyg.
Liam förklarar hur han ser på sitt snittbetyg:
”Ja så nu för tiden är jag nöjd med att C, men när jag gick första och andra året så har jag haft högre. Men nu är det ju så klart att kurserna har blivit svårare så det har lagt sig lite men nu är jag nöjd med att C. Det är väl för att jag vet hur mycket det krävs för att få ett högre. Samt att jag vet att ett C är riktigt bra på den här nivån.”
Fredrik förklarar varför han inte vill satsa på ett högre snittbetyg:
”Högre betyg vill man väl alltid ha men jag känner väl just nu att jag inte beredd att anstränga mig för att få det utan jag är ganska nöjd med det jag faktiskt har. Alltså de är ju inte så att jag väljer bort att träna hockey och annat för man lär ju prioritera det också. Så som det är just nu så känner jag att jag kan väga in hockeyn i mitt studerande också.”
Marcus förklarar:
”Jag inte har lagt ned så mycket tid som vissa andra då. Vissa har kanske lite lättare för skolan och sådant där men utifrån den tid jag har lagt ned och man ska vara lite realistisk så är jag nöjd betygsmässigt men hade det varit möjligt att man kunde fått högre så hade man gärna velat det. Man vill alltid ha så högt betyg som möjligt.”
Alla fyra respondenterna anser att de klarar av att ha dubbla karriärer, en akademiskkarriär samt en idrottsligkarriär. Tre av respondenterna påpekade att mycket av ansvaret läggs på dem själva dvs. eleverna, som går i en idrottsklass. De menar att de själva får göra ett schema och lägga upp sin tid för sin akademiska karriär så att det ska fungera samtidigt som de satsar på sin idrottsliga karriär eftersom de förlorar tid i skolan när de åker iväg.
Marcus förklarar:
”Ja när man går en sådan här idrottsklass så är det väldigt noga med att man får ha mycket ansvar själv eftersom vi får åka iväg matcher och träningar och sådant där. Men då är det ju vårat ansvar att ta ikapp det vi i så fall missar och jag tycker det fungerar bra.”
Fredrik förklarar:
”Ja men det är väl att hela tiden ha koll på vad som ska göras i skolan så att man inte halkar efter. För halkar man efter kan det ju bli väldigt jobbigt för då måste
14
man ju lägga väldigt mycket tid på det sedan. Och då kan man inte ha tid till annat så jag försöker ha koll på vad som ska göras och gör det så att jag har tid över till annat senare.”
Liam förklarar:
”Nä. men alltså det är ju en svår fråga för drar man på bortamatch och inte har koll på vad man missar Då tror jag vissa har det svårt eller får det svårt men har man koll där nu ska det vara lugnt tycker jag.”
Disponeringen av tiden, som läggs ned på de olika karriärerna, är det alltid full fokus på för alla respondenter. Det framkommer att när det väl måste göras något så ligger all fokusering på det arbete som skall göras. Så att när respondenterna väl sitter bakom skolbänken i skolan är det full fokus på läxorna, vilket leder till att de inte behöver göra lika mycket studerande efter skoltid.
Marcus förklarar hur hans arbete i skolan dagligen går till:
”Det är ju främst att hänga med på lektionerna och att fokusera då så att du slipper göra så mycket utanför skolan.”
Kristoffer förklarar hur han fokuserar på uppgifter:
”Jag är ganska så bra på disponera tiden och göra det som krävs, är det träning så är det träning och då är det hundra procent träning. Men måste jag ha hundra procent studier 1 timme senare då är det så och då gör jag klart de uppgifter som behövs.”
Enligt eleverna så lägger de ned mycket tid på sina studier när de väl är i skolan så att deras fritid inte skall påverkas negativt. Alla respondenter är medvetna om att de inte lägger så mycket tid på studier efter skoltid. På fritiden spenderas tiden mer på deras idrottande, umgänget med vänner och andra aktiviteter. Respondenternas snittbetyg i skolan låg på ett C medan en av respondenterna ansåg sitt snittbetyg var mellan C och B. Alla respondenter vill ha ett högre snittbetyg samtidigt som de inte är beredda att lägga ned den tid som krävs för att höja snittbetyget. Eleverna tappar tid i skolan när de är på matcher och träningar. Men att ha dubbla karriärer ansåg respondenterna inte som något problem, de hade egna verktyg för att lösa problemen. De menade också att mycket av ansvaret för att klara detta låg hos dem personligen. För att när väl det skulle fokuseras i skolan eller en uppgift skulle utföras inom skolan, var det fullt fokus på just uppgiften och inget annat.
Vad anser dessa elever om hur idrottandet påverkar deras betyg?
Negativ påverkan på betyget:
Tidsbrist till studier är något, som tre av fyra respondenter påpekar kan ha påverkat deras betyg negativt eftersom idrottsligakarriären tar bort tid, som de kunnat lägga på deras akademiska karriär. Det gäller både elitidrottandet samt specialidrotten.
15
”Nä de skulle jag inte säga. För utan hockeyn hade man ju kunnat ha mer tid till de andra ämnena kanske. Jag ser inget positivt med det i alla fall, att idrotten skulle påverka de andra ämnena positivt.”
Även Marcus är inne på liknande spår att idrotten tar bort tid som kunde ha lagts på studier för att få ett bättre betyg:
”Samtidigt så kan det ju vara negativt också när man har behövt den tiden till att plugga eller något sådant där för att man har haft träningar eller match så det är ju både på gott och ont.”
En av fyra respondenter påpekade att väldigt sena träningar kan påverka
skolgången negativt eftersom de inte får nog med vila. De kommer hem så sent på kvällarna och skall kliva upp tidigt på morgonen. Men att under dessa prekära Corona tider har det blivit lättare
Fredrik förklarar.
“Ja alltså vi har ju väldigt sena träningar har vi för att på så sätt blir det ju att man får lite det är jobbigt att gå upp på morgonen när man börjar tidigt när man har träning 21:20 till 22:20, man somnar ju inte direkt efter om vi säger så. Man är ju inte världens gladaste när man ska upp till skolan kanske. Vi börjar även vid olika tider, men allt från 08:30 till 10:00 när man går i skolan men nu är vi ju hemma på dagarna så det har blivit lite mindre jobbigt att ta sig upp till skolan på dagarna så nu gäller det att bara gå upp och sätta sig vid datorn.”
Idrottens negativa påverkan på betyget har olika faktorer. Tidsbrist är en av faktorerna, eftersom idrotten som utförs på kvällstid samt specialidrotten tar den tid,som skulle kunnat läggas på skolarbete enligt respondenterna. Även sena träningar kan påverka betyget enligt en av respondenterna, eftersom han inte får nog med vila på nätterna.
Idrottens Positiva påverkan på betyget:
En av respondenterna menar att hans idrott och hälsa betyg har påverkats positivt av sitt elitidrottande eftersom idrotten överlag har varit ett intresse och därför har lektionerna på idrott och hälsa varit roliga. Detta även om respondenten tidigare ansåg att idrotten kunde påverka de teoretiska ämnena.
Fredrik förklarar:
”Ja det är väl klart att idrottsbetyget så har väl idrott någon gjort en liten påverkan. Att man kanske är van att idrotta, tävla och sådant. Vilket gör att man kanske till exempel jag som spelar hockey är väldigt intresserad av idrott i skolan jämfört med kanske andra ämnen som man håller på med. Vilket gör att man har större möjlighet att prestera inom just det ämnet”.
Tre av fyra respondenter anser att deras idrottande har hjälpt dem i alla ämnen i skolan. Tack vare att de kan fokusera lättare samt att de är väldigt motiverade samt även att idrotten blir en liten frizon från skolan och stressen. Enligt Marcus så har även deras lärare påpekat att eleverna är väldigt motiverade:
”Ja lite både och de är ju eller man vill ju tro att de är positivt att man blir lite bättre på att fokusera och sådant där när man är aktiv och alla dom där sakerna. En liten rolig tanke är ofta får vi höra det från lärare att vi som är idrottare och går i
16
idrottsklass har sådan mentalitet. Att vi går in och fokuserar väldigt bra i skolan då det behövs.”
Liam förklarar att på bortamatcher finns det mycket tid över till skolarbete som kan göras, samt att en bra hälsa spelar roll:
”Det är mycket tid över på en buss sedan att man tränar och sådant och man mår bra av det och man kan då ge mer i skolan, så det är väl det som är det positiva” Kristoffer förklarar att Idrottandet på fritiden och på skolan är lite av en frizon där man kan slappna av och inte behöva tänka på alla krav som finns inom den
akademiska karriären:
”Ibland måste man ha ett break och en frizon till sina studier och det kanske hockeyn är”. Att slappna av tänka på något annat.”
Idrottsbetyget kan ha påverkats positivt enligt en av respondenterna. Eftersom intresset för idrott har varit stort hos just honom, därför har det varit ett intresse att gå på dessa lektioner och prestera. Idrotten hjälper respondenterna med deras motivation samt att få ett bättre fokus till skolan och dess uppgifter. Samtidigt anser en av respondenterna att idrotten är en frizon från skolan, att på sina
träningar kan han slappna av och inte behöva tänka på alla krav och skoluppgifter. Idrottens negativa påverkan på betyget har även de olika faktorer. Tidsbrist är en av faktorerna, eftersom idrotten som utförs på kvällstid samt specialidrotten tar den tid, som skulle kunnat läggas på skolarbete enligt respondenterna. Även sena träningar kan påverka betyget enligt en av respondenterna, eftersom han inte får nog med vila på nätterna och känner sig då trött på morgonen och under
skoldagen.
Finns det något samband mellan attityder hos elitidrottande
gymnasieelever och den tiden de lägger på skolarbete?
Alla fyra respondenter har som mål med sina studier och det är att ta sig igenom utbildningen med så höga betyg som de kan uppnå. Dessutom vill alla fyra respondenter studera vidare på högskolan. Tre av fyra respondenter anser att de bara är en bonus att kunna syssla med sin idrott på skoltid medan Fredrik anser att det vägde stort i hans beslut när han sökte in till gymnasiet.
”Ja det var det jag letade efter då jag sökte att man kunde kombinera med hockeyn och då gick det ju att göra med den linjen jag letade efter som är
Samhällsprogrammet då, så då blev det perfekt. Jag prioriterade det väldigt högt att kunna träna på skoltid.”
Respondenterna får svara på en hypotetisk fråga: ”Om du får en chans att t.ex. få träna med a-laget eller något elitlag skulle du delta, fast du har skolarbete som måste göras?” Tre av fyra respondenter skulle välja att delta i aktiviteten även om det fanns skolarbete att göras, men enbart vid ett tillfälle. Hade det blivit flertalet gånger och det skulle påverka skolgången, skulle respondenterna avstå träningen eller matchen.
Marcus förklarar:
”Ja men förhoppningsvis hade jag ju varit ganska förberedd ändå. Om matte provet skulle vara imorgon för kan man inte dagen innan så blir det ganska svårt men
17
hade jag vetat länge att jag skulle vara med på den här träningen eller matchen så hade jag ju absolut deltagit. Men är det till exempel mitt under en provvecka det blir blixtinkallat då är det ju en annan situation. Ja hade i alla fall tänkt igenom det mer om de är något jätteviktigt, Det är inte heller hela världen om man missar ett prov då får man bara göra om det vid ett annat tillfälle. Så jag tror att jag hade tackat ja.”
Kristoffer förklarar:
”Ja det skulle jag göra. Jag har aldrig varit i den situationen där jag inte kunnat göra något på grund av studier För då har jag kunnat veta det och tagit ikapp det. För jag har aldrig varit i situationen där jag har blivit tvungen att välja. För jag har vetat att det här måste göras och då har jag gjort det antingen före eller efter skulle delta på match eller träning även fast skolarbete skulle gjorts. Men inte så att det blir återkommande, så att det drabbar hela skolgången, det skulle jag inte offra.” Liam är dock den enda som inte hade tackat ja, eftersom de skulle blivit ännu mindre tid till skolarbeten. Han har även fått en förfrågan om att byta lag till ett superelit juniorlag:
”Ah, jag tänkte precis det. Hade jag haft eller hade jag gått in i de högre uppsatta laget, så hade jag fått det ännu svårare i skolan. Eftersom i och med att man ska lägga ner mer tid på gym jag tror de har mer organiserade gymträningar än vad vi har och allt sådant”.
Alla fyra respondenter anser dock att fokusen i livet just är att lyckas med sin akademiska karriär. Samtidigt anser två av respondenterna att de hade offrat sina akademiska framgångar för idrottsliga framgångar men inte till vilket pris som helst.
Marcus förklarar:
”Just nu är det viktigare än idrotten skulle jag säga, för om jag tänker på min framtid så är det just nu det jag vill är att plugga vidare, då krävs det ju ett bra betyg och då gäller det att jag fokuserar i skolan och sådant. Planen just nu är det inte att bli hockeyproffs i framtiden och på det sättet blir skolan viktigare.” Men samtidigt förklarar även Marcus att skolan kan man lägga åt sidan om chansen inom idrotten kommer:
”Men lägga det åt sidan kanske. Satsa på idrotten nu och senare ta upp sina akademiska studier och satsa på det senare och plugga vidare senare.”
Alla respondenter är överens om att den akademiska karriären är viktigare än den idrottsliga just nu, dels för att det hjälper en att skaffa jobb, sedan att man kan få ett välbetalt arbete. Respondenterna anser också att den akademiska karriären är en grund du kan stå på hela livet, medan idrotten enbart är temporärt.
Liam förklarar:
”Det känns som att skolan går först. För att i långa loppet känns det som att det är det som gäller och då väger det tyngre än vad sporten gör. Skolan väger tyngre om 10 år. Och sporten har man ju inte hela livet. Ja alltså vad har du om du inte har sporten och vad har du när du har skolan? Ja då har man ju nästan allt. Men har man bara sporten och förlorar den då har du ju inte mycket att stå på känns det som.”
18
Kristoffer och Fredrik är inne på samma linje som Liam dvs. att deras akademiska framgångar kan ta dem längre i livet, dock är Fredrik tydlig med att poängtera att han inte lägger allt för mycket tid för att få dem högsta betygen.
Kristoffer förklarar:
”Ja det skulle jag nog säga är ännu viktigare för det är basen du står på senare i livet för att man inte har något jobb direkt efter och nöjer sig med det jobbet. Så ska du vidare i arbetslivet och har något välbetalt jobb i framtiden så anser jag att studier är det grundläggande.”
Fredrik förklarar:
”Ja men det är väl väldigt viktigt för att man vill skapa så bra förutsättningar som möjligt för att välja i framtiden vad man vill plugga vidare till och så där. Sedan kanske jag inte satsar på att få alla högsta betyg i alla ämnen men ja satsar främst på att få godkänt i ämnena, sedan får man ta de lite som det kommer efter det. Något högre betyg och något sämre kanske.”
Alla respondenter vill ta sig igenom utbildningen med så höga betyg som möjligt. Respondenternas fokus och motivation är inte att lyckas med sin idrott för tillfället, utan att gå ut gymnasiet. Nästa steg är att antingen söka en bra utbildning, som ger ett gott arbete eller att redan direkt efter gymnasiet hitta ett välbetalt arbete.
Samtidigt som respondenterna anser att fokus ligger på skolan, så väljer tre av dem att delta i en A-lags eller junior-lags träningar, om de får chansen även om de har skolarbeten, som måste göras. Det är viktigt att poängtera att det enbart hade varit okej vid ett tillfälle. I fall det hade påverkat skolgången negativt skulle tre av dem avbryta. En respondent anser att skolan kan man lägga åt sidan om chansen kommer, eftersom skolan kan man alltid ta igen senare.
Diskussion
Syftet med studien var att undersöka attityder till akademiska studier hos fyra gymnasieelever, som spelar ishockey på elitnivå samt vilka faktorer de anger påverkar möjligheten till att ägna sig åt akademiska studier. Studien som har utförts har även haft sin utgångspunkt ifrån resultatet från den empiriska studien
Relationen mellan skola och elitidrott. Tesen i studien och internationell forskning
är att elitidrottande elevers attityder till akademiska studier är relativt negativa och att det inte gör det lilla extra för ett högre betyg.
Resultatdiskussionen delas in utifrån de frågeställningar som studien har och diskuteras utifrån de svar på frågeställningarna som framkom i analysen.
Hur tänker eleverna när de prioriterar tiden vad gäller idrottande
jämfört med skolarbete?
Respondenterna tränar i snitt runt 5-7 gånger per vecka på sin fritid om man räknar in matcher. Stor del av deras fritid läggs ned på att fokusera på sin idrott eller att
19
umgås med kompisar, medan studier efter skoltid är inget som respondenterna prioriterar. Studien Relationen mellan skola och elitidrott visar liknande resultat, där 67 procent av deltagarna prioriterar sin träning före skolarbete (Thorslund, 2019 s.24). Det går också dra liknelser till att elever enbart gör det, som krävs och inte det lilla extra då det kommer till deras akademiska studier. Varför
respondenterna inte prioriterar skolarbete efter skoltid kan bero på att de är väldigt motiverade när de är i skolan och väljer att fokusera då de sitter vid skolbänken. Alla respondenter antyder på att när man väl är i skolan så är det full fokus på de uppgifter man skall göra. Elever som idrottar formar en speciell motivation, värdegrund samt moral. Detta har lett till att idrottande elever är vana vid att ledas av vuxna ledare, att sätta upp och följa upp sina mål, utmanas av olika hinder och överkomma dessa (Im, et al., 2016).
Snittbetyget hos tre av fyra respondenter ligger på ett c, medan en av
respondenterna uppskattade att han ligger på ett C eller B. Alla respondenter vill ha ett högre snittbetyg, men de är samtidigt inte beredda på att lägga ned den tid som de anser krävs för att höja sina betyg. Vad de också anser är problematiskt är att de tappar tid till skolarbete när de sysslar med sin specialidrott på dagarna samt sitt idrottande på kvällarna. Alla respondenter anser att denna tid hade kunnat läggas på studier, vilket i sin följd hade kunnat höja deras snittbetyg. Internationell forskning har visat att idrottande elever ofta enbart gör det som krävs av dem och inte lägger ned den där extra tiden för att få ett högre betyg. Vad som också gör det svårt för idrottande elever att få ett högre betyg är att det är väldigt tidskrävande att driva dessa dubbla karriärer och att det inte finns tid helt enkelt(Cosh & Tully, 2014 s.181). Men det som är intressant är att resultatet i Studien Relationen mellan
skola och elitidrott visade att elever som låg på ett snittbetyg C tränande mer samt
lade ner mer tid på sin idrott än elever som låg på ett snittbetygen E och D. Elever som tränade runt 5-7 ggr i veckan låg på ett C i snittbetyg (Thorslund, 2019 s.22), vilket speglar de resultat som även denna studie har fått fram. Detta går emot vad forskningen säger om dubbla karriärer, att ju mer man tränar desto mindre tid får man till studier och desto sämre snittbetyg borde eleven uppnå (Cosh & Tully, 2014 s.181). Om det finns en stark korrelation mellan den tid, som elever lägger ned på sin idrott och ett högre akademiskt resultat framkommer inte i studien ”Relationen mellan skola och elitidrott”.
Dubbla karriärer kan vara svårt att bedriva enligt forskningen som tidigare togs upp. Men respondenterna i denna studie anser att de inte har några större problem med att lyckas med båda sina karriärer samtidigt. Deras förklaring är att man måste själv planera och hålla koll på de uppgifter, som skall göras samt när de skall lämnas in. De anser att om man åker iväg på bortamatcher eller är iväg på träningar och inte har koll på de uppgifter som skall göras i skolan, kommer man få det svårt att lyckas med sina dubbla karriärer. Så respondenterna försöker göra bort sina skoluppgifter innan de ska iväg på träningar eller bortamatcher. Varför dem då gör detta kan förklaras med att idrottande elever har en bättre självbild eller väldigt bra disciplin när uppgifter och utmaningar skall överkommas.
Forskningen har framhävt att elever som sysslar med idrott har en bättre självbild och bättre disciplin än vad andra elever har, dessa faktorer hjälper eleverna att lyckas rent akademiskt (Guo, et al., 2019). Detta kan vara en av anledningarna varför elever som lägger ned tid på den idrottsliga karriären, även lyckas med att bedriva en mer framgångsrik akademisk karriär.
20
Enligt eleverna så lägger de ned mycket tid på sina studier när de väl är i skolan så att deras fritid inte skall påverkas negativt. För då det kommer till studier efter skoltid så är alla respondenter medvetna om att de inte lägger så mycket tid på det. På fritiden spenderas tiden mer på deras idrottande eller umgänget med vänner och andra aktiviteter. Respondenternas snittbetyg i skolan ligger på ett C medan en av respondenterna anser sitt snittbetyg är mellan C och B. Alla respondenter vill ha ett högre snittbetyg, samtidigt som de inte är beredda att lägga ned den tid som krävs för att höja snittbetyget. Eleverna tappar tid i skolan när de är på matcher och träningar. Men att ha dubbla karriärer anser respondenterna inte som något problem, de har egna verktyg för att lösa problemen. De menar också att mycket av ansvaret för att klara detta ligger hos dem själva för att när det väl ska fokuseras i skolan eller en uppgift ska utföras i skolan, så är det fullt fokus på just uppgiften och inget annat.
Vad anser dessa elever hur idrottandet påverkar deras betyg?
Respondenterna i denna studie anser att idrotten kan påverka deras betyg både positivt och negativt. De negativa faktorerna som kan påverka respondenternas betyg är tidsbristen samt sena träningar som leder till trötthet. Respondenterna menar att idrotten som utförs på kvällstid och efter skolan tar upp tid, som de egentligen hade kunnat lägga på sina studier. Eleverna åker iväg på bortamatcher mitt i veckan eller så har de sena träningar. En av respondenterna anser att dessa sena träningar påverkar sömnen. Ett exempel på detta är då respondenten kom hem från träningen vid 23:00 på kvällen och hade svårt att slappna av, vilket ledde till att respondenten somnade sent och fick bara några timmars sömn. Att bedriva dessa dubbla karriärer har visat sig leda till sömnsvårigheter på grund av att eleverna har stora krav på sig och att det är mycket, som måste göras. En studie från USA undersökte hur 8683 studentatleter sömnrutiner fungerade. Vad de fann var att mer än sextio procent av de 8683 deltagare i studien fick otillräckligt med sömn uppemot 3 gånger i veckan. 20 procent av deltagarna i studien hade även upplevt att de haft stora sömnproblem under en längre period. Resultatet av studien visar att sömnproblemen hos studentatleterna är relaterade till en stor grad till negativa akademiska resultat hos dem(Hall, et al., 2017 s.449). Respondenterna i denna studie har inte dåliga betyg trots att de ibland upplever sömnproblem på grund av de dubbla karriärerna. Enligt respondenterna kan det bero på att de har relativt lätt i skolan och att de är motiverade och fokuserade på uppgifterna de ska utföra. Detta, i sin tur, leder till att eleverna inte känner sig stressade och inte ligger efter med skolarbetet.
Vad studien Relationen mellan elitidrott och skola fann var att de elever som tränar mer och är mer fysisk aktiva har ett högre betyg. Alltså, elevernas idrottande har påverkat deras studier enbart positivt. Anledningen till vad detta beror på, fann dock forskaren inget starkt resultat för (Thorslund, 2019 s.27). Men ser man på denna studie, som använde sig utav en kvalitativ metod så visar resultatet på att respondenternas idrottade har hjälpt dem att vara motiverade samt att kunna fokusera mer i skolan. Dessa två faktorer är en röd tråd genom alla intervjuer som utfördes. En av respondenterna anser att idrottsbetyget påverkas, eftersom
respondenten anser att det är roligt att gå till denna lektion då han själv är
intresserad av ämnet, vilket ger honom den motivation han behöver för att lyckas inom ämnet. Idrotten kan även vara en fri-zon som respondenterna behöver för att tänka på något annat än på alla krav från skolan och de uppgifter som måste göras.
21
Vad som stärker detta är att idrott har länge varit grovt dokumenterat för dess positiva påverkan på elevers akademiska resultat, eftersom en person som har en god fysik har ofta en gott psykologiskt välmående vilket visar sig i de akademiska resultaten (Im, et al., 2016). Just den frizonen, som en av respondenterna påpekar, kan vara en av anledningarna till att respondenten får ett gott psykiskt välmående, eftersom där får respondenten slappna av och lägga fokus på annat än enbart stressande moment, som uppgifter och andra krav i skolan.
Finns det något samband mellan attityder hos elitidrottande
gymnasieelever och den tid de lägger på skolarbete?
Alla respondenter har som mål att få sina gymnasieexamen med så höga betyg som möjligt, för att efter skolan kunna antingen plugga vidare på ett universitet eller att få ett så hög betalt arbete som möjligt. Alla respondenter är tydliga med att
idrotten inte är deras största fokus just nu, men samtidigt så hade tre av fyra respondenter valt att delta på en match eller träning med något högre uppsatt lag än deras egna. Hur kommer det sig att respondenterna väljer bort ett skolarbete? Studien Elitidrott visar att 86 procent av deltagarna hade skippat någon form av skolarbete för att delta i en träning eller spela en match. Här framkommer det dock inte vilka typer av attityder just dessa elever har till sina studier eftersom studien är av kvantitativ art. Men de fyra respondenterna, som intervjuades till denna studie, understryker att de skulle dra ned på sitt idrottande ifall deras akademiska studier skulle bli lidande av det.
En respondent anser att om chansen skulle ges så kan man alltid ta igen den tiden man har missat i skolan senare. Forskningen har visat att många elever som idrottar väljer att offra sina akademiska framgångar före sina idrottsliga
framgångar. Många idrottande elever i USA gör ofta enbart det som krävs för att få ett godkänt så att de får syssla med sin idrott(Cosh & Tully, 2014 s.181). Samma attityd till studier kan vara en faktor hos just dessa respondenter dvs. att man gör det som krävs för att ha tid över till andra intressen. Respondenterna är dock tydliga i sina attityder till studierna och menar att om idrotten skulle påverka deras studier negativt så hade de dragit ned på sitt idrottande.
Metoddiskussion
Till denna studie utfördes en pilotintervju, detta ledde till att tre frågor ändrades och två stycken frågor togs bort från intervjuguiden. Alla fyra intervjuer utfördes via telefonkontakt, där högtalarfunktionen användes. Användandet av
högtalarfunktionen är inte optimalt, men på grund av covid-19 viruset och den sociala distanseringen, ansågs detta vara bästa möjliga metoden. En dator och en ipad användes för att spela in samtalen. Två stycken inspelningsapparater
användes för att säkerhetsställa att ifall en av apparaterna inte spelat in, så har det spelats in på den andra. Detta stärker reliabiliteten i studien (Bryman, 2018 s.468). En diktafon och ett personligt möte med respondenterna ledde till en annan form av samtal samt ett bättre ljud på inspelningen. Detta leder till att kanske mindre missuppfattningar hade kunnat uppnås, som kan påverka reliabiliteten i studien (Ibid.)
22
Urvalet av respondenter baserades på vad de kunde bidra till studien med och på att deras medverkan skulle svara upp till syftet. Fyra ungdomar, som spelar ishockey på elitnivå valdes, alla var över 18 år och gick sitt sista år på gymnasiet. Detta var ett teoretiskt urval. Författaren valde att intervjua endast fyra
respondenter, detta på grund av tidsbrist och social distansering, som är kopplad till covid-19. Intervju med fyra respondenter var tillräcklig för att svara upp till syftet och frågeställningarna i denna studie. Däremot om, exempelvis 7-8 respondenten hade intervjuats, så skulle andra attityder nås och resultatet hade blivit annorlunda. Detta kunde påverka den interna validiteten i studien (Bryman, 2018 s. 465).
Faktum att respondenterna själva fick välja om de vill delta i studien eller inte, underlättade processen. Resultatet hade kunnat bli annorlunda om respondenterna inte var myndiga och inte gick sista året på gymnasiet, eftersom respondenterna var väldigt motiverade just nu till att få så bra betyg som möjligt och gå ut gymnasiet. Detta kan ha påverkat den interna validiteten i studien, eftersom
intervjuer med andra respondenter kunde ha lett till att resultatet sett annorlunda ut (Bryman, 2018 s.465).
Förförståelse för vilka attityder elitidrottande elever har till studier, är relativt stort hos författaren till denna studie, eftersom författaren själv har spelat ishockey på en högre nivå under sin skoltid och bedrivit dubbla karriärer. Även detta kan påverka både den interna validiteten i studien samt bekräftelsebarhet (Bryman, 2018 s.465). Det gjordes försök att undvika detta i dataanalysen samt vid kodningen av datan (Bryman, 2018 s.688).
Att författaren till denna studie har tidigare haft relationer med tre av
respondenterna, kan vara både negativt och positivt för resultatet i studien; å ena sidan tvekade respondenterna inte att utveckla sina svar när det behövdes samtidigt som de var avslappnade under samtalen, å andra sidan kan det hända att relationen mellan författaren och respondenterna har lett till att respondenterna inte svarat helt ärligt på frågorna för att de trodde att författaren ville höra en viss sak. Detta kan i sin tur lett till att resultatet har påverkats negativt. Så att relationen
författaren har haft med tre av respondenterna kan ha påverkat den interna validiteten i studien (Bryman, 2018 s.465). Att prata om sina betyg och den akademiska karriären kan vara ett känsligt ämne för vissa personer. Så att respondenterna kan ha hållit inne med information, som också kan ha påverkat resultatet.
Detta är även forskarens andra kvalitativa forskningsarbete, så insamling av data och kodningen av datan är något författaren har gjort förut. Dock vid en kvalitativ metod så är alltid kodningen av materialet en svaghet som kan påverka resultatet och objektiviteten i studien (Bryman, 2018). Andra forskare kan ha tolkat den insamlade datan på ett annat sätt.
Slutsats och framtida forskning
Slutsatsen med studien är att elitidrottande elever inte prioriterar skolarbete efter skoltid utan idrotten samt kompisar prioriteras, så när andra möjligheter kommer till ytan blir elevernas attityder till studier negativa. Men när det enbart är
skolarbete som på skoltid är attityderna goda. Utöver detta så dras även slutsatsen att idrotten hjälper eleverna med få högre betyg samtidigt som den påverkar den negativt. Denna studie kan ha en funktion i hur den svenska skolan arbetar med
23
planeringen av lektionsschemat, läxor och prov samt hur de lägger upp
specialidrotten för elever som idrottar på elitnivå samtidigt som de går i skolan. Studien ger en bild av att elever som sysslar med elitidrott på- och efter skoltid har väldigt goda attityder till sina studier då de är väldigt motiverade till lärande. Studien finner dock att eleverna ofta lägger sin fritid på att träffa kompisar, träna och spela matcher istället för att lägga den på akademiska studier.
Kunskapsbidraget som denna studie ger till det pedagogiska arbetet och verksamhetsutveckling är att skolan kan hjälpa eleverna med schemaläggning, t.ex. längre skoldagar och mindre arbeten hemma. Eftersom när dessa elever väl är på skolan så är det full fokus på de uppgifter de har framför sig. Eftersom
tidsbristen är något som framkommer som ett problem, hoppas jag att skolorna ser över sina scheman och kanske ger idrottande eleverna mer uppgifter under skoltid och mindre efter skoltid för att hjälpa dem att uppnå ett högre akademiska resultat. Jag ser gärna att den framtida forskningen utförs rikstäckande med kvalitativa intervjuer eftersom denna studie enbart utfördes på elever som studerar i
Mellansverige. Detta skulle kunna leda till fler tips om hur skolan kan lyckas med att hjälpa elitidrottande elever med sina studier samtidigt som de bedriver en idrottslig karriär. Attityderna till studier kan dock se annorlunda ut på olika ställen i Sverige, vilket kan leda till att man måste hitta nya verktyg för att hjälpa eleverna att klara av båda karriärerna och fortsätta arbetet med att ge våra elever de rätta verktygen de behöver för att lyckas.
24
Referenser
Barbieri Bullard, J., 2016. Academic Motivation, Learning Strategies, and Sports Anxiety of First-Year Student–Athletes. Journal for the Study of Sports and
Athletes in Education, 10(2), pp. 99-108.
Beron, K. J. & Piquero, A. R., 2016. Studying the Determinants of Student‐Athlete Grade Point Average: The Roles of Identity, Context, and Academic Interests.
Social science quarterly, 97(2), pp. 142-160.
Bryman, A., 2018. Att ställa frågor. In: Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB, p. 315.
Bryman, A., 2018. Forskningsdesign. In: Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB, pp. 70-110.
Bryman, A., 2018. Intervjuer i kvalitativ forskning. In: samhällsvetenskapliga
metoder. Stockholm: Liber AB, pp. 598-601.
Bryman, A., 2018. Kvalitativ dataanalys. In: Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB, p. 698.
Bryman, A., 2018. Kvalitativ metod. In: Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB, p. 467.
Bryman, A., 2018. Strategier i samhällsvetenskaplig forskning. In:
Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB, p. 65.
Bryman, A., 2018. Strategier i samhällsvetenskaplig forskning - kvantitativt och kvalitativt. In: Sämhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB, pp. 41-70. Bryman, A., 2018. Urval i kvalitativ forskning. In: Samhällsvetenskapliga
metoder. Stockholm: Liber AB, pp. 495-511.
Bryman, A., 2018. Urval i kvalitativ forskning. In: samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB, p. 497.
Cosh, S. & Tully, P. J., 2014. “All I have to do is pass”: A discursive analysis of student athletes' talk about prioritising sport to the detriment of education to overcome stressors encountered in combining elite sport and tertiary education.
Psychology of Sport and Exercise, 15(2), pp. 180-189.
Dimenäs, J., 2007. Etik. In: B. Fagerström, ed. Lära till lärare. Stockholm: Liber AB, pp. 26-27.
Dimenäs, J., 2017. Intervju som redskap. In: B. Fagerström, ed. Lära till lärare. Stockholm: Liber AB, pp. 52-53.
Ferry, M., Meckbach, J. & Larsson, H., 2013. School sport in Sweden: what is it, and how did it come to be?. Sports in society, 16(6), pp. 805-818.
Guo, X., Meyerhoefer, C. D. & Peng, L., 2019. Participation in school-sponsored sports and academic spillovers: new evidence from the early childhood
longitudinal survey. Applied economics, 51(15), pp. 1602-1620.
Hall, C. et al., 2017. 1205 sleep difficulties associated with academic performance in student athletes. Sleep, 40(1), p. 449.
Hassmén, N. & Hassmén, P., 2008. Metodlära - Dataanalys. i: B. M. Öland, red.
Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm: Sisu idrottsböcker, pp.
323-325.
Horton, D. J., 2009. Class and cleats: Community college student athletes and academic success. New directions for community colleges, 2009(147), pp. 15-27. Im, M. H., Hughes, J. N., Cao, Q. & Kwok, O.-m., 2016. Effects of Extracurricular Participation During Middle School on Academic Motivation and Achievement at Grade 9. American Educational Research Journal, 53(5), pp. 1343-1375.
25
Riksidrottsförbundet, 2019. Dimensionering av riksidrottsgymnasierna 2020/21 -
2022/23, Stockholm: Riksidrottsförbundet.
Riksidrottsförbundet, 2019. Riksidrottsförbundet. [Online] Available at:
https://www.rf.se/RFarbetarmed/Barn-ochungdomsidrott/Viktigabegreppinombarn-ochungdomsidrott [Accessed 11 05 2020].
Schenker, K., 2011. På spaning efter idrottsdidaktik. Malmö studies in educational
sciences, Issue 61, p. 183.
Thorslund, A., 2019. Relationen mellan skola och elitidrott. Karlstad, Karlsstads universitet.
Van Raalte, L. J. & Posteher, K. A., 2019. Examining social support, self-efficacy, stress, and performance, in U.S. Division I collegiate student-athletes’ academic and athletic lives. Journal for the Study of Sports and Athletes in Education, 13(2), pp. 75-96.
26
Bilagor
Bilaga 1
Informationsbrev och förfrågan om medverkan i en intervjustudie, med titeln;
Elitidrottande elevers attityder till akademiska studier. Hej
Stefan Myrén är mitt namn och jag studerar sista terminen på den arbetsintegrerande pedagogiska utbildningen på högskolan i dalarna. I
utbildningen ingår det att man skall genomföra en studie, som kommer presenteras i en skriftlig rapport vid högskolan samt på www.diva-portal.org
Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt i den empiriska studiens ”relationen mellan skola och elitidrott” resultat undersöka attityder till akademiska studier hos 4 stycken gymnasieelever som spelar ishockey på elitnivå och vilka faktorer de anger påverkar möjligheten till att ägna sig åt akademiska studier.
Deltagandet i studien innebär att en intervju kommer att genomföras antingen via ett möte på valfri plats, eller via ett telefonsamtal. Intervjun beräknas ta omkring 45-60 minuter. Hela intervjun kommer att spelas in via en app som heter
röstmemon på en Ipad samt på en laptop.
Intervjuerna kommer att behandlas konfidentiellt vilket menas att endast jag och min handledare kommer ha tillgång till materialet och då uppsatsen är godkänd kommer materialet att förstöras. Din medverkan är frivillig och kan när som helst avbrytas.
Jag kommer ringa och fråga om du accepterar att medverka i studien för att bestämma en tid för sammanträffande och ett genomförande av intervjun. Du kommer även få ta del utav resultatet då det är färdigställt om så önskas.
Med vänliga hälsningar Stefan Myrén.
Stefan Myrén Handledare:Iris Ridder Högskolan dalarna Sektion:
