Examensarbete
Kandidatnivå
Misstro, diskriminering och tesen om social
framgång
En kvantitativ analys av hur upplevelsen av att tillhöra en
diskriminerad grupp påverkar personers tillit
Författare: Katarina Rouane Handledare: Tove Lindén Examinator: Thomas Sedelius Ämne/huvudområde: Statsvetenskap Kurskod: SK2016
Poäng:15 hp
1 Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.
Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
Ja ☒ Nej ☐
2
Abstract
The purpose of this study is to analyse the relationship between the experience of belonging to a discriminated group and the tendency to feel trust in other people and society.
The two main questions the study seeks to answer are:
• What significance does the experience of belonging to a discriminated group have for the inclination to feel trust in others and in society within the 18 EU countries?
• To what extent can the impact of social success, including the experience of belonging to a discriminated group, explain the variations in levels of trust in others and in society within the 18 EU countries?
This is a theory-testing and theory-developing study with explanatory ambitions. In order to answer the questions posed in the study, statistical analyses have been carried out, mainly in the form of bivariate cross tabulation and multivariate binary logistic regression.
The result confirms the thesis about the impact of social success since the factors gender, age, education, income and experience of trauma all have an impact on general as well as social trust. However, none of these factors were as important as the experience of belonging to a discriminated group, which by far had the greatest impact on the variations in trust.
The study has thereby contributed to the development of the thesis on social
success by proving that the experience of being a member of a discriminated group should be acknowledged as one of the negative experiences that with a high
probability leads to increased distrust.
Nyckelord: diskriminering, generell tillit, social tillit, socialt kapital, demokrati.
3
Innehåll
Abstract ... 2
Kapitel 1. Inledning ... 5
Ämnesval och problemområde ... 5
Syfte och frågeställningar ... 7
Avgränsningar ... 7
Kapitel 2. Forskningsläge och teori ... 9
Bakgrund och centrala begrepp ... 9
Begreppet diskriminering ... 9
Begreppet socialt kapital ... 10
Begreppet tillit ... 11
Forskningsläge ... 12
Vad orsakar tillit? ... 12
Tillit inom EU ... 13
Tidigare forskning om diskriminering ... 14
Samband mellan diskriminering och tillit ... 15
Teori ... 18
Kapitel 3. Metod och material ... 21
Forskningsdesign ... 21
Material ... 24
Operationalisering av studiens frågeställningar ... 26
Procedur och databehandling ... 28
Kapitel 4. Resultat och analys ... 30
Upplevelse av att tillhöra en diskriminerad grupp ... 30
4
Generell Tillit ... 33
Social tillit ... 33
Bivariat analys av sambandet mellan tillit och att uppleva sig tillhöra en diskriminerad grupp ... 34
Finns det ett samband mellan tillit och att uppleva sig tillhöra en diskriminerad grupp? ... 35
Multivariat analys av sambandet mellan tillit och att uppleva sig tillhöra en diskriminerad grupp samt test av tesen om social framgång ... 38
Kontroll av multikollinearitet ... 38
Kontroll av om en bakomliggande variabel kan underminera resultatet ... 39
Kan tesen om social framgång, inklusive diskriminering, förklara variationerna i nivån av tillit? ... 40
Standardfel ... 48
Kapitel 5. Slutsatser ... 49
Avslutande reflektion ... 52
Referenser ... 53
Appendix ... 57
5
Kapitel 1. Inledning
Ämnesval och problemområde
En större mängd forskning har studerat fördelarna med höga nivåer av tillit i ett samhälle (Rothstein & Uslaner, 2005, s. 41–4; Uslaner, 2010, s. 419). Tillit har visat sig ha ett positivt samband med bland annat benägenheten att rösta och delta politiskt, ekonomisk tillväxt, välfungerande institutioner, tolerans och trygghet och anses därför utgöra en viktig faktor för att ett samhälle ska utveckla och
upprätthålla demokratisk konsolidering.
Diskriminering är förbjudet såväl i internationella konventioner om mänskliga rättigheter som i nationell lagstiftning, men studier visar att det trots det är relativt vanligt förekommande för vissa grupper (Ahmed, 2015, s. 18–23; Ahmed,
Andersson & Hammarstedt, 2011, s. 15; Ahmed, Andersson & Hammarstedt, 2012, s 403–406). Undersökningar tyder på att det inte rör sig om slumpvis enstaka händelser, utan att det finns en systematik där samma personer utsätts för diskriminering vid upprepade tillfällen (DO, 2014, s. 124; FRA, 2017, s. 13–14). Vi vet också att diskriminering har en negativ påverkan på såväl individens välbefinnande och hälsa som på samhällets ekonomi och effektivitet (Estrada & Berggren, 2009, s. 176; van der Star & Bränström, 2015, s. 9; le Grand & Szulkin, 2003, s. 37).
Vi vet dock desto mindre om vilken påverkan upplevelsen av att tillhöra en diskriminerad grupp har på individers benägenhet att känna tilltro till andra människor och till samhället. Enligt tesen om social framgång formas människors tillit av de positiva och negativa erfarenheter vi gör i vuxenlivet (Delhey & Newton, 2003, s. 95–96). Det förefaller i så fall sannolikt att medlemmar i en grupp som upplever diskriminering inte har en positiv förväntan på att behandlas rättvist i framtiden och att de därför hyser lägre förtroende för andra människor och för samhället (Alesina & Ferrara, 2002, s. 2010). De studier som gjorts inom området ger dock inget entydigt resultat och har oftast bara analyserat
diskriminering indirekt i sina analyser av etniska minoritetsgruppers lägre nivåer av tillit (Dinesen, 2010, s. 96). Särskilt brist på kunskap kan vi konstatera vad
6 gäller samband mellan tillit och diskriminering inom EU (Albanese & Blasio, 2014, s. 803; Dinesen, 2010, s. 96).
Studiens problemområde kan sägas vara både inomvetenskapligt och
utomvetenskapligt. Det inomvetenskapliga perspektivet handlar om att uppsatsen siktar på att bidra till att minska kunskapsluckan inom ett underforskat område där tidigare studier kommit fram till olika slutsatser om huruvida det finns ett samband mellan diskriminering och tillit och vilka orsaker till det som kan finnas (Delhey & Newton, 2003, s. 94–99; Dinesen, 2010, s. 95; Alesina & La Ferrara, 2002, s. 219; Kumlin & Rothstein, 2010, s. 63). Studiens problemområde är också
utomvetenskapligt eftersom frågor om diskriminering ofta väcker intresse och förekommer flitigt i både samhällsdebatten och nyhetsrapporteringen1. Därutöver
är frågor om diskriminering och tillit av intresse för både nationella och internationella myndigheter och organisationer. EU har under de senaste åren intensifierat sitt arbete både för att förstärka lagskyddet mot diskriminering och för att öka förtroendet hos medborgarna (FRA, 2017, s. 10; Europakommissionen, 2019). Inom EU finns också nationella myndigheter såsom exempelvis svenska Diskrimineringsombudsmannen samt samarbetsorganisationen för europeiska anti-diskrimineringsmyndigheter (Equinet) och European Agency for Fundamental Rights (FRA) som på olika sätt försöker motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter.
Hypotesen för denna studie är att upplevelse av att tillhöra en diskriminerad grupp har en negativ påverkan på personens tillit till andra och till samhället i de 18 EU-länder som ingår i denna studie. Hypotesen baseras på en teoretisk utgångspunkt om att en persons tillit till stor del beror på de positiva och negativa erfarenheter som personen gör som vuxen och att en sådan negativ erfarenhet kan vara att uppleva sig tillhöra en diskriminerad grupp.
1En sökning i svenska Mediearkivet visar att 11 294 tryckta och digitala artiklar under det senaste året innehåller ordet ”diskriminering”1. Sökningen genomfördes 2019-11-28 och avsåg 365 dagar
7 Om denna hypotes skulle visa sig stämma kan denna studie presentera ytterligare en anledning för beslutsfattare och institutioner inom EU att vidta åtgärder för att förebygga och motverka diskriminering.
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att analysera hur personers tillit till andra människor och till samhället påverkas av upplevelsen av att tillhöra en diskriminerad grupp. Syftet ska uppfyllas genom att undersöka betydelsen av att tillhöra en
diskriminerad grupp inom ramen för den så kallade tesen om social framgång, det vill säga teorin om att tillit orsakas av vår sociala framgång och de positiva och negativa erfarenheter vi upplever som vuxna (Delhey & Newton, 2003, s. 95–96). Utöver att testa tesen om social framgång syftar denna studie även till att utveckla denna tes genom att, om studiens hypotes visar sig stämma, kunna föreslå att upplevelse av att tillhöra en diskriminerad grupp bör räknas in bland de erfarenheter som påverkar nivån på tillit.
Studien har således förklarande ambitioner. Studien siktar också på att kunna dra generella slutsatser och påvisa regelbundna mönster i verkligheten.
De huvudsakliga frågeställningarna som studien utgår ifrån är:
• Vilken betydelse spelar upplevelsen av att tillhöra en diskriminerad grupp för benägenheten att känna tillit till andra och till samhället inom de 18 EU-länderna som deltog i European Social Survey 2016?
• I vilken mån kan en persons social framgång, inklusive upplevelsen av att tillhöra en diskriminerad grupp, förklara variationerna i nivåerna av tillit till andra och till samhället inom de 18 EU-länderna som deltog i European Social Survey 2016?
Avgränsningar
Med anledning av ämnets omfattning och tillgänglig tid och resurser är det nödvändigt att begränsa studien. Här anges de fem huvudsakliga avgränsningarna för studien.
8 Den första avgränsningen är att studera tillit som en beroende variabel2 och att
tillhöra en diskriminerad grupp som en av flera oberoende variabler, baserat på uppsatsens teoretiska utgångspunkt om att det är dina positiva och negativa
erfarenheter som vuxen som påverkar din nivå av tillit (tesen om social framgång). Baserat på denna tes har kön, ålder, utbildningsnivå, inkomstnivå och nyligen erfarenhet av trauma valts ut som oberoende variabler utöver att variabeln att uppleva sig tillhöra en diskriminerad grupp. Det innebär att variationen i nivån av tillit ska förklaras med hjälp av dessa variabler.
Studiens andra avgränsning är att endast utgå ifrån huruvida personerna anser sig tillhöra en diskriminerad grupp eller inte. Studien kommer således inte dela upp dessa respondenter i undergrupper och jämföra variationer i utfall mellan olika grunder för denna grupptillhörighet, såsom etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, kön eller ålder. Utifrån studiens teoretiska utgångspunkt i tesen om sociala framgång kommer dock kön och ålder att ingå som egna oberoende variabler.
Studiens tredje avgränsning är att i operationaliseringen av begreppet tillit i förhållande till samhället studera nivån av tillit till det nationella parlamentet, rättssystemet, polis, politiker och politiska partier. Studiens fjärde avgränsning är att begränsa populationen som ska analyseras till invånarna i de 18 EU-länder som deltog i European Social Survey 2016 (ESS). Studiens resultat kan därför inte sägas gälla hela EU eftersom tio EU-länder saknas i analysen. Studien kommer inte heller jämföra resultatet mellan länderna, vilket utgör studiens femte avgränsning. Ytterligare avgränsningar framgår under respektive avsnitt.
2Beroende variabel står för det som vi vill förklara, även kallad utfallsvariabel. Oberoende variabel står för det som vi tror kan förklara variationen i den beroende variabeln och kallas även orsaks- eller förklaringsvariabel.
9
Kapitel 2. Forskningsläge och teori
Följande kapitel kommer att redogöra för de begrepp som är centrala för uppsatsens syfte och frågeställningar, beskriva ett urval av befintlig forskning inom området och presentera denna uppsats teoretiska utgångspunkter. Bakgrund och centrala begrepp
Begreppet diskriminering
Med diskriminering avses i denna uppsats den definition som framgår i 1 kap. 4 § diskrimineringslagen (2008:567) ”… att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med …” och så följer en uppräkning av de i Sverige de skyddade diskrimineringsgrunderna. Eftersom de nationella diskrimineringslagstiftningarna baseras på EU-direktiv finns liknande lagstiftning på plats inom samtliga EU-länder. Det finns dock en viss variation mellan EU:s länder gällande vilka diskrimineringsgrunder som omfattas av lagens skydd. Vissa EU-länder har gått längre än vad EU-lagstiftningen kräver, medan andra enbart omfattar miniminivån3. Enkäten ESS omfattar följande grunder:
hudfärg/ras4, nationalitet, religion, språk, etnisk grupp, ålder, kön, sexuell läggning
3Sverige har till exempel infört förbud för diskriminering som har samband med
könsöverskridande identitet eller uttryck som inte är obligatorisk enligt EU-förordningarna och har slagit ihop kategorierna nationalitet, hudfärg/ras och etnisk grupp till grunden etnisk
tillhörighet. Ett par andra länder har ett förbud mot diskriminering som har samband med språklig tillhörighet, vilket Sverige saknar. Några länder, exempelvis Belgien och Frankrike, har inkluderat långt fler diskrimineringsgrunder i sin nationella lagstiftning än vad som följer av EU-rätten, till exempel inkluderas där politisk åskådning, socioekonomisk status och civilstånd. Därutöver har Finland infört en så kallad öppen lista där diskrimineringsgrunderna är valbara.
4Ordet ras används inte den svenska kontexten eller diskrimineringslagstiftningen som enbart använder termen etnisk tillhörighet. Ordet ras på svenska för tankarna till rasbiologi och idéer om att människosläktet är inordnat i rangordnade raser, något som saknar stöd i vetenskapen. Termen används dock på engelska, både i vetenskaplig litteratur och i lagstiftningstext, med en annorlunda innebörd och åsyftar då snarare en social konstruktion i likhet med ordet genus. I denna uppsats används begreppet ras enbart när texten refererar till diskrimineringsgrunden hudfärg/ras i enlighet med utformningen av enkätfrågan i ESS.
10 och funktionsnedsättning. Med termen diskrimineringsgrunder åsyftas i denna uppsats någon eller några av dessa grunder för diskriminering.
I denna studie studeras personens upplevelse av att tillhöra en diskriminerad grupp. Oavsett om personen har personliga upplevelser av diskriminering och oavsett om dessa skulle leda till en fällande dom i domstol eller inte upplever personen sig tillhöra en grupp som blir diskriminerad. Det är själva upplevelsen – vad personen själv känner och tror sig veta - som kan antas ha samband med personens generella tillit till andra människor och förtroende för samhälleliga institutioner (Dinesen, 2010, s. 97; Nunnally & Myers, 2012, s. 227–228).
Begreppet socialt kapital
Varför är då så många statsvetare intresserade av att studera tilliten i samhället? Intresset för tillit hänger samman med den betydelse som tillit anses ha inom det så kallade sociala kapitalet och den betydelse i sin tur som det sociala kapitalet anses ha för kvaliteten och styrkan på demokratin. Begreppet socialt kapital spelar en central roll i Putnamns inflytelserika tes om betydelsen av medborgarandan i ett samhälle. Socialt kapital är en form av allmän nyttighet som gynnar samhället i stort. Med socialt kapital menar Putnam ”… ett inslag i samhällsorganisationen, till exempel förtroende, normer och nätverk, som kan förbättra
samhällseffektiviteten genom att underlätta samordnande operationer…” (Putnam, 2018, s. 188). Putnam (2018, s. 190–191) beskriver socialt kapital som en form av moralisk resurs som ökar med användning och minskar om det inte används. Putnam (2018, s. 191–192) identifierar tillit som en avgörande komponent i det sociala kapitalet. Putnam menar att tillit är ett nyckelelement i den etos som är nödvändig för att åstadkomma ekonomiskt tillväxt och välfungerande
myndigheter. Förtroende oljar det samarbete som krävs för att olika myndigheter, chefer, anställda, politiska partier, företag och privata grupper ska kunna komma överens, kompromissa och sluta avtal med varandra och uppnå ömsesidig nytta. Ju mer du litar på andra människor, desto mer litar dem på dig. Detsamma gäller det omvända; brist på tillit leder till beteenden som förstärker misstroendet ytterligare. Putnam menar att det är därför ökningar och minskningar i socialt kapital utmärks
11 av goda och onda cirklar. Putnam (2018, s. 192) beskriver att ju högre nivå av tillit i ett samhälle, desto högre nivå på samarbete – vilket i sig leder till ökad tillit. På så sätt kan en god cirkel av förtroende och samarbete uppstå där en ständig ackumulation av socialt kapital bidrar till att förstärka densamma.
Begreppet tillit
Tillit som teoretiskt begrepp delas ofta in i två underkategorier i den vetenskapliga litteraturen: generell (eller horisontell) tillit respektive social (eller vertikal) tillit. Generell tillit kan beskrivas som tillit till människor som du inte känner och som är olik dig själv (Uslaner, 2010, s. 419). Generell tillit kallas ibland för horisontell tillit och kan sägas vara tilltro till främlingar utanför din egen krets. Generell tilltro brukar mätas via enkätfrågor om huruvida de flesta människor går att lita på eller inte. Tillit människor emellan kan beskrivas som kittet som håller ihop samhället. Människor med hög generell tillit har en optimistisk grundsyn och ser möjligheter istället för risker i kontakt med människor de inte känner (Uslaner, 2010, s. 419). De är toleranta mot migranter och minoriteter och stödjer lika rättigheter för kvinnor och homosexuella. Människor som litar på andra ger i högre utsträckning till välgörenhet och engagerar sig i frivilligt arbete. Samhällen med hög nivå av tillit har mer effektiva myndigheter, högre ekonomisk tillväxt, mindre korruption och brottslighet och är mer sannolika att omfördela ekonomiska resurser från rika till fattiga (Rothstein & Uslaner, 2005, s. 41–42). Partikulär tillit, som kan kallas motsatsen till generell tillit, handlar istället om nivån av tillit till människor som tillhör den egna gruppen och sannolikt liknar dig själv, exempelvis någon tillhörande samma etniska eller religiösa grupp som du själv (Uslaner, 2010, s.418). Letki (2019, s. 178) beskriver att all form av tribalism, där lojalitet är knuten till etniska och religiösa grupper, anses vara motsatsen till principerna i en liberal demokrati. Partikulär tillit är associerad med patronage, klientism och korruption och försvagar pluralism och jämlikhet i samhället.
Med social tillit menas i litteraturen nivån på förtroende för samhällets grundläggande institutioner; parlamentet, rättssystemet, polisen, politiker och politiska partier (McAllister & White, 2019, s. 207). Social tillit kallas ibland
12 vertikal tillit då det handlar om allmänhetens förtroende ”uppåt” i samhället till den politiska och samhälleliga makten. Mönstret för social tillit i ett land är en viktig predikator för landets nivå av politiskt deltagande. McAllister & White (2019, s. 207) har till exempel visat att det i de forna kommuniststaterna i Östeuropa finns ett starkt signifikant samband mellan tilltron till det nationella parlamentet och sannolikheten att gå och rösta. Social tillit anses därför vara en viktig komponent för politiskt deltagande. Höga nivåer på politiskt deltagande är i sin tur avgörande för en hälsosam och hållbar demokrati (McAllister & White, 2019, s. 209). Social tillit tillskrivs därför stor betydelse för kvaliteten på det politiska styret (Nannestad, Svendsen, Dinesen, & Mannemar Sønderskov, 2014, s. 545).
Forskningsläge Vad orsakar tillit?
Forskningen är alltså relativt samstämmig vad gäller fördelarna och nyttan av tillit i ett samhälle respektive faran med höga nivåer av misstro. Det råder dock
betydligt mer diskussion och oenighet vad gäller vilka faktorer som orsakar tillit till andra och till samhällets institutioner.
Det finns två dominerande perspektiv i litteraturen angående vad som påverkar en persons tillit (Delhey & Newton, 2003, s. 94; Nannestad et al. 2014, s. 545). Det första perspektivet tar sin utgångspunkt i kulturen och individen och består egentligen av två olika perspektiv där det första fokuserar på sociopsykologiska variabler såsom huruvida ens föräldrar hyste tillit och individens nivå av optimism och känsla av kontroll över livet. Förespråkare för denna linje menar att tillit till andra människor är en mycket stabil variabel och som inte påverkas av individens egna erfarenheter av vänlighet från andra (Delhey & Newton, 2003, s. 95) Tillit anses här vara en personlig värdering eller karaktärsdrag som ärvs från en generation till en annan (Nannestad et. al. 2014, s. 545).
Den andra ansatsen, som utgörs av tesen om social framgång, fokuserar också på individen, men analyserar tillit som ett resultat av personens klass, utbildningsnivå, inkomst, ålder eller kön (Delhey & Newton, 2003, s. 95–96). Företrädare för denna
13 linje menar att nivån av tillit påverkas av ens erfarenhet som vuxen. De som har goda upplevelser av att behandlas vänligt och generöst är mer sannolika att hysa tillit än de som drabbas av fattigdom, arbetslöshet, utnyttjande och social
exkludering. Delhey & Newton lyfter fram att både Inglehart och Putnam
argumenterar för ett nära samband mellan tillit, lycka och välmående. Den första ansatsen inom individperspektivet understryker alltså betydelsen av socialisering i barndomen och personlighetsdrag, medan den andra ansatsen fokuserar på
erfarenheter i det vuxna livet och hur framgångsrik och välmående du är.
Det andra perspektivet fokuserar istället på betydelsen av sociala system och intar en uppifrån- och-ner ansats i sin analys av samhället och deras centrala
institutioner. Företrädare för detta perspektiv ser svaret på standardenkätfrågan om tillit – om du tycker att folk går att lita på eller inte – främst som en uppskattning av förtroendenivån i samhället runtomkring (Delhey & Newton, 2003, s. 97). Enligt denna tes är tillit en produkt av våra erfarenheter och vi uppdaterar ständigt vår nivå av tillit och misstro som ett resultat av förändrade omständigheter. Ett land med hög nivå av tillit skulle således ha invånare som verkligen är mer pålitliga och ärliga jämfört med ett land med lägre nivåer av tillit. På samma sätt skulle ett land med höga nivåer av förtroende för de samhälleliga institutionerna också ha välfungerande institutioner som det i hög grad går att lita på (Nannestad et al, 2014, s. 545) Företrädarna för denna tes har dock olika förslag om vilka samhälleliga variabler som är mest avgörande för nivåerna av tillit; om det är existensen av ett livligt civilsamhälle, trygghet och säkerhet, ekonomisk jämlikhet, sociala vardagliga nätverk eller karaktären på lokalsamhället (Delhey & Newton, 2003. s. 96–99, s. 113; Uslaner, 2010, s. 419; Alesina & La Ferrara, 2002, s. 207).
Tillit inom EU
Få empiriska studier har intresserat sig för att analysera tillit på europeisk nivå (Albanese & Blasio, 2014, s. 803). Albanese & Blasio (2014) analyserade nivån av generell tillit inom femton EU-länder via enkätsvar från ESS och konstaterade att det fanns skillnader mellan länderna. De skandinaviska länderna hade högre nivåer av tillit, medan länderna i södra Europa hade lägre. Albanese & Blasio (2014, s. 804) kunde också visa att det fanns en viss heterogenitet avseende vilka variabler
14 som hade signifikant betydelse i olika länder. Exempelvis hade arbetslöshet och högersympatier betydelse för nivån av tillit i södra Europa, vilket de inte hade i norra. I norra och centrala Europa hade det betydelse för tilliten om du tillhörde en minoritetsgrupp eller hyste religiösa attityder, men detta saknade betydelse längre söderut. De variabler som hade betydelse i alla femton länder var kön, erfarenhet av en nyligen inträffad traumatisk händelse samt socioekonomiska faktorer såsom utbildningsnivå, föräldrarnas utbildningsnivå och status på arbetsmarknaden (Albanese & Blasio, 2014, s. 813). Albanese & Blasio analyserade dock inte vilken betydelse variabeln upplevelse av att tillhöra en diskriminerad grupp hade för benägenheten att hysa tillit.
Tidigare forskning om diskriminering
Diskriminering utifrån den definition som denna uppsats utgår ifrån, är ett forskningsområde där det finns en hel del kunskapsluckor (DO, 2014, s. 17). Studier i Sverige har dock visat att diskriminering som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, ålder och sexuell läggning förekommer i flera delar av samhället, exempelvis arbets- och bostadsmarknaden (Nyberg, 2014, s. 108; Ahmed, 2015, s. 18–23; le Grand & Szulkin, 2003, s. 37; SCB, 2019, s. 8; Ahmed, Andersson & Hammarstedt, 2011, s. 15; Ahmed, Andersson & Hammarstedt, 2012, s 403–406).
Enkäter från European Union Agency for Fundamental Rights (FRA), EU:s expertorgan rörande grundläggande rättigheter, visar på höga nivåer av upplevelse av diskriminering och hatbrott5 bland etniska och religiösa minoriteter samt
sexuella minoriteter inom EU (FRA, 2017, s. 13–14; FRA, 2014, s. 11). Mellan en dryg tredje del och nära hälften av respondenterna uppgav att de upplevt
diskriminering eller hatbrott i närtid. Många av respondenterna uppgav också att de utsatts för diskriminering och hatbrott vid upprepade tillfällen. De flesta av
5Hatbrott ligger utanför diskrimineringslagstiftningen och är en straffskärpning som kan tillämpas om en person begår brottsliga handlingar motiverat av sin negativa inställning till exempelvis homosexuella eller etniska och religiösa minoriteter. Sådana brottsliga handlingar kan till exempel handla om misshandel, olaga hot eller skadegörelse.
15 respondenterna kände till att diskriminering är förbjuden, men de flesta kände inte till var de kunde vända sig för hjälp eller stöd och endast en liten andel (12
procent) uppgav att de anmält incidenten till någon myndighet (FRA, 2017, s. 15, s. 22). Få av de som upplever diskriminering verkar tro att en anmälan skulle leda till någonting positivt (FRA, 2017, s. 73). De som upplevt etnisk eller religiös diskriminering hyser lägre social tillit i jämförelse med andra personer från samma minoritetsgrupper (FRA, 2017, s. 13). Det var själva upplevelsen av
diskriminering som hade en signifikant betydelse för nivån av förtroende, inte faktorer såsom längden på vistelsen i landet, kön, medborgarskap eller ålder (FRA, 2017, s. 173).
Vi kan också konstatera att få fall av diskriminering anmäls och att få av de fall som anmäls drivs vidare till domstol, både i Sverige och i övriga EU (FRA, 2017, s. 22; DO, 2019, s. 35 och 65). Den diskriminering som förekommer förefaller därför till stor del förbli orapporterad och osynlig för de stater som åtagit sig att motverka den (FRA, 2014, s. 11).
Inom forskningen har orsakerna till diskriminering diskuterats. Denna diskussion kan förenklat delas in i två läger; idén om statistisk diskriminering respektive tesen om smakbaserad diskriminering (Ahmed, 2015, s. 23–24). De som argumenterar för statistisk diskriminering menar att diskriminering beror på bristande
information och osäkerhet om en individs egenskaper och kvalifikationer. De som argumenterar för smakbaserad diskriminering menar istället att diskrimineringen orsakas av negativa föreställningar och fördomar om vissa grupper. De allra flesta studier om diskriminering studerar dock inte bakomliggande orsaker (Ahmed, 2015, s. 24).
Samband mellan diskriminering och tillit
Minoriteter, oavsett om de är baserade på sexuell läggning, etnisk eller religiös tillhörighet, har oftast sämre fysisk och psykisk hälsa än majoritetsbefolkningen (van der Star & Bränström, 2015, s. 9). Inom forskningslitteraturen kallas detta tesen om minoritets-stress, en stress som kan orsakas av att exponeras för negativa
16 händelser såsom diskriminering och att oroa sig inför förväntat negativt bemötande (van der Star & Bränström, 2015, s. 1–2).
Vad säger då tidigare forskning om samband mellan att tillhöra en diskriminerad grupp och benägenheten att känna tillit? Dinesen (2010, s. 96) konstaterar att förvånansvärt få empiriska studier har undersökt förhållandet mellan olika former av diskriminering och tillit. Dinesen beskriver att i de flesta fall har effekten av diskriminering bara analyserats indirekt genom att undersöka nivån av tillit hos etniska minoriteter och jämföra den med nivån hos majoritetsbefolkningen. I sin egen studie utgick Dinesen från ett antagande att en viktig orsak till lägre nivå av tillit hos minoritetsgrupper var just erfarenheter av diskriminering. Dinesen (2010, s. 104–105) kunde dock inte själv fastställa någon hållbar effekt av erfarenheter av diskriminering på nivån av generell tillit.
Rothstein & Uslaner (2005, s. 57–58) argumenterar för att jämlikhet har avgörande betydelse för ett samhälles nivå av generell tillit. Med jämlikhet menar de både ekonomisk jämlikhet, det vill säga en jämn fördelning av resurser bland
befolkningen, och likabehandling, i betydelsen lika rättigheter och möjligheter för olika sociala grupper. Rothstein & Uslaner (2005, s. 70–71) menar att det finns ett kausalt samband och att denna jämlikhet är den faktor som kan förklara varför vissa länder har högre nivåer av tillit än andra.
Några studier har analyserat huruvida socialiseringsprocesser och att anta en social identitet om att tillhöra en utsatt grupp påverkar individens nivå av tillit. Nunnally & Myers (2012, s. 226) och Alesina & La Ferrara (2002, s. 207), som har
analyserat empiriska data i USA, konstaterar att etnisk diskriminering urholkat förtroendet och lett till att afroamerikaner är en av de grupper som uppvisar lägst nivå på tillit i det amerikanska samhället. Men Nunnally & Myers menar att det inte bara är erfarenheter av etnisk diskriminering som förklarar afroamerikaners lägre nivå av tillit. De menar också att själva identifikationen att tillhöra en förfördelad grupp påverkar individers riskbedömning och nivån på osäkerhet i mötet med andra människor. De menat att socialisering in i en gruppkultur, såsom den afroamerikanska, kan förstärka tilliten till den egna gruppen och minska
17 tilliten till andra grupper. Så utöver individens eventuella egna erfarenheter av diskriminering, påverkar även den interna och externa socialiseringen av att tillhöra en utsatt minoritetsgrupp den individuella nivån av social tilltro (Nunnally & Myers, 2012, s. 227–228) Om en grupp upplever sig ha blivit diskriminerad, oavsett om det faktiskt varit så eller inte, så leder det sannolikt till att
medlemmarna i gruppen inte förväntar sig att bli behandlade rättvist i framtiden och hyser därför lägre förtroende än andra (Alesina & La Ferrara, 2002, s. 210). Att känna tillhörighet till en viss social identitet kan medföra en känsla av
utanförskap och social distans till andra grupper i samhället (Dinesen, 2010, s. 97). När vi uppfattar andra som annorlunda än oss själva är det mindre troligt att vi litar på dem. De flesta studier inom området har analyserat social identitet och tillit kopplat till olika etniska och religiösa minoriteter (Kumlin & Rothstein, 2010, s. 63), men det finns även studier om sexuella minoriteter som visar på samma mönster (van der Star & Bränström, 2015, s. 1–2).
Inom forskningen pågår en diskussion om huruvida heterogena samhällen i sig leder till ökad generell misstro. Uslaner (2010, s. 422, 425–426) menar att det inte är samhällets heterogenitet i sig som leder till lägre tillitsnivåer, utan att detta snarare beror på boendesegregation. Om människor har djupare relationer, till exempel i form av vänskap, med människor som tillhör andra grupper än de själva gynnar det nivåerna av tillit. Kumlins & Rothsteins (2010, s. 63, 76–77) forskning på empiriska data i Sverige visar att minoriteters lägre nivåer av tillit försvinner om de i hög grad upplever jämlik och rättvis behandling i sina personliga kontakter med myndigheter och om de har många informella sociala kontakter med andra. Kumlin & Rothstein menar att om minoriteter upplever rättvis behandling i kontakt med lärare, polis, vårdpersonal och socialsekreterare så anses detta spegla den moraliska hållningen hos majoritetsbefolkningen, vilket gör att deras nivå av tillit ökar. Motsatsen, det vill säga orättvisa och diskriminerande institutioner, skulle ses som ett tecken på att majoritetens intressen väger tyngre än minoriteters. Kumlin & Rothstein drar därför slutsatsen att välfungerande och
icke-diskriminerande myndigheter kan överbrygga den potentiellt splittrande effekten av ett heterogent samhälle.
18 Teori
Denna studies upprättade forskningsläge baseras på ett urval av befintlig forskning inom områdena tillit och diskriminering. Ett urval innebär att det inte är en
fullständig beskrivning av all forskning som gjorts inom området. Urvalet har gjorts baserat på de arbeten med högst relevans för denna studies forskningsfrågor. Utifrån det upprättade forskningsläget kan det sammanfattningsvis konstateras att forskningslitteraturen är relativt överens om värdet av generell och social tillit, men att det finns konkurrerande teoretiska perspektiv vad gäller vilka faktorer som har avgörande betydelse för en persons nivå av tillit. Forskningslitteraturen
avseende diskriminering är inte lika omfattande och det finns en brist på kunskap om hur diskriminering påverkar en persons benägenhet att känna tillit till andra och till samhället. Särskild brist på kunskap kan konstateras vad gäller den europeiska nivån och inom EU, eftersom de studier som hittats har analyserat förhållandena i enskilda europeiska länder eller i USA. Ingen studie har heller hittats som studerat betydelsen av att uppleva sig tillhöra en diskriminerad grupp i sig utifrån samtliga diskrimineringsgrunder, utan främst i förhållande till etniska minoriteter. Denna studie har därför som ambition att bidra till att minska denna kunskapslucka genom att undersöka hur upplevelsen av att tillhöra en
diskriminerad grupp påverkar personens generella och sociala tillit inom de 18 EU-länder som deltagit i ESS.
Denna studie kommer att ta sin utgångspunkt i det andra individuella perspektivet, tesen om sociala framgång, som betraktar tillit som en föränderlig variabel som kan formas och påverkas av såväl dina negativa som dina positiva erfarenheter som vuxen i din interaktion med andra människor. Utifrån denna tes anses en persons nivå av tillit främst påverkas av faktorer såsom ålder, kön, utbildning, inkomst och att nyligen upplevt ett trauma (Delhey & Newton, 2003, s. 95–96; Dinesen, 2010, s. 97–98; Alesina & La Ferrara, 2002, s. 219). Därutöver skulle alltså en sådan negativ erfarenhet kunna vara upplevelsen av att tillhöra en
diskriminerad och marginaliserad grupp i samhället. I enlighet med logiken bakom tesen om social framgång borde upplevelse av att tillhöra en diskriminerad grupp, oavsett diskrimineringsgrund, således öka sannolikheten att förlora tilliten till
19 främlingar utanför den egna gruppen och till samhällets institutioner (Dinesen, 2010, s. 95; Kumlin & Rothstein, 2010, s. 63; Alesina & La Ferrara, 2002, s. 219)) Utifrån denna teoretiska ram har studies hypotes formulerats om att upplevelse av att tillhöra en diskriminerad grupp har en negativ påverkan på personens tillit till andra och till samhället i de 18 EU-länder som ingår i denna studie. För att pröva denna hypotes och besvara studiens forskningsfrågor kommer en multivariat analys genomföras för att analysera sambandet mellan tillit och de faktorer som är associerade med tesen om social framgång, inklusive den extra variabeln om upplevelse av att tillhöra en diskriminerad grupp.
De teoretiska begreppen diskriminering, generell och social tillit samt faktorerna kön, ålder, utbildningsnivå, inkomstnivå och utsatthet för trauma bedömer jag operationaliseras på ett rimligt sätt genom enkätfrågornas utformning i ESS (se Kapitel 3, Metod och material, s. 27–29). Enkäten som undersökningsmetod innebär dock begränsningar i form av validitet och att vi inte har möjlighet att erhålla djupare kunskap om vad respondenterna verkligen menat med sina svar. Fördelen med enkäten som undersökningsmetoden är dock att reliabiliteten är desto bättre och att vi kan dra slutsatser från materialet som med stor sannolikhet kan sägas gälla för populationen i stort.
Enkäten ESS ställer inte frågan om respondenten själv upplevt diskriminering, utan om personen anser sig tillhöra en grupp som blir diskriminerad i sitt land. Det är möjligt att studiens resultat kan påverkas av denna distinktion och att det finns en skillnad mellan egenupplevd diskriminering och att uppleva sig tillhöra en diskriminerad grupp. Om detta kan vi dock bara spekulera, eftersom inga studier hittats relaterat till detta. Ett par studier i det upprättade forskningsläget analyserar betydelsen av att anta (och/eller tillskrivas) en social identitet om att tillhöra en utsatt grupp och konstaterar en negativ påverkan på individens nivå av tillit (Nunnally & Myers, 2012, s. 226; Alesina & La Ferrara, 2002, s. 207). Jag menar att en möjlig förklaring till detta är att socialisering in i en minoritetsgruppkultur kan förstärka den partikulära tilliten (till den egna gruppen) och minska den generella tilliten (till andra grupper). Nunnally & Myers (2012, s. 227–228) menar
20 att utöver individens eventuella egna erfarenheter av diskriminering, påverkar även den interna och externa socialiseringen av att tillhöra en utsatt minoritetsgrupp den individuella nivån av tillit. Uslaners (2010, s. 422; 425–426) respektive Kumlin & Rothsteins (2010, s. 76–77) forskning ger oss dock stöd för att tro att det inte är socialisering in i grupper i sig som leder till ökad misstro i samhället, utan endast om denna gruppindelning leder till en begränsning av de sociala kontakterna utanför den egna gruppen och om minoritetsgrupper upplever orättvis behandling i sina kontakter med majoritetssamhället och myndigheterna. Detta, menar jag, talar för att ett negativt samband skulle kunna finnas mellan upplevelse av att tillhöra en diskriminerad grupp och tillit eftersom diskriminering kan sägas utgöra motsatsen till rättvis behandling i samhället.
Ett val av teoretisk utgångspunkt får konsekvensen att vissa aspekter lyfts fram och andra tonas ner eller kanske helt lyfts bort. För denna studie innebär valet att utgå ifrån tesen om sociala framgång att andra förklaringsmodeller, som är förknippade med barndomens socialisering eller med samhälleliga faktorer, inte undersöks. Denna studies resultat kan därmed inte anses utesluta att sådana faktorer har betydelse för nivån av tillit. Resultaten kan endast anses undersöka vilken bäring tesen om social framgång har för nivån av tillit inom de utvalda länderna. Om studiens hypotes står emot prövningen och visar sig stämma kan uppsatsen bidra till en utveckling av denna tes genom att föreslå att variabeln upplevelse av att tillhöra en diskriminerad grupp bör räknas till de erfarenheter i vuxenlivet som påverkar tilliten.
Figur 1 nedan illustrerar den valda analysmodellen där faktorn upplevelse att vara medlem av en diskriminerad grupp samt fem övriga faktorer baserade på tesen om social framgång (kön, ålder, utbildning, inkomst och trauma) antas förklara
21 Figur 1. Analysmodell.
Kapitel 3. Metod och material
Följande kapitel kommer att redogöra för studiens forskningsdesign och material. Forskningsdesign
Detta är en teoriprövande och teoriutvecklande studie med förklarande ambitioner. För att besvara studiens frågeställningar - om hur sambandet mellan
diskriminering och tillit ser ut och i vilken mån tesen om social framgång kan förklara variationerna i tillitsnivån - har en kvantitativ metod valts. De statistiska metoderna som kommer att användas i studien är univariat, bivariat och
mulitivariat analys.
Studien är ett exempel på både teoriprövning och teoriutveckling, eftersom tesen om social framgång testas och samtidigt adderar denna studie en extra variabel (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns & Wängnerud, 2017, s. 41, s. 43). Utöver de sedvanliga variablerna som är förknippade med denna tes kommer denna studie lägga till variabeln att uppleva sig tillhöra en diskriminerad grupp. Uppsatsens hypotes om att sådan tillhörighet har ett negativt samband med tillit testas på ett empiriskt material. Resultatet från denna studie kan sedan bidra till att tesen om
22 social framgång stärks eller försvagas. Om det visar sig att studiens hypotes
stämmer kan uppsatsen bidra till en utveckling av tesen genom att föreslå att variabeln upplevelse av att tillhöra en diskriminerad grupp bör inkluderas bland de erfarenheter som kan anses ha en påverkan på tilliten.
Det finns otaliga statistiska metoder. Vilket verktyg som är möjligt att använda beror på variablernas skalnivå och på hur många variabler som ingår i analysen. Utifrån de möjliga statistiska metoderna har de verktyg valts som bedömts bäst lämpade för att besvara denna studies forskningsfrågor. De statistiska metoderna som kommer att användas i studien är främst bivariat korsanalys och multivariat binär logistisk regressionsanalys. Ett par univariata analyser kommer också att genomföras för att undersöka fördelningen av frekvens och spridning.
En bivariat analys undersöker sambandets riktning och styrka mellan två variabler (Halperin & Heath, 2017, s. 392). En bivariat korsanalys ger oss en första
uppfattning om hur sambandet mellan variablerna ser ut och vilken riktning och styrka det har. I en korsanalys jämförs det förväntade antalet med det observerade, faktiska antalet. Förväntat antal står för det förväntade värdet, eller antalet
respondenter, om fördelningen hade varit jämn och vår nollhypotes varit sann. Ju större denna skillnad är desto större sannolikhet att vår observerade fördelning inte är ett utslag av slumpen (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2018, s. 199).
Signifikanstestet Chi-2 jämför skillnaderna mellan förväntade och observerade data och är en form av hypotesprövning för att undersöka om det finns ett samband mellan variablerna eller inte. Chi-2-testet möjliggör att vi kan uppskatta hur
sannolikt det är att det samband vi observerar skulle kunna beror på slumpen (Halperin & Heath, 2017, s. 411)6.
6Vad gäller signifikansnivå följer denna studie en statsvetenskaplig tumregel som säger att för att ett resultat ska räknas som statistiskt säkerställd ska det vara 0,05 eller mindre, vilket innebär att vi vill vara 95 procents säkra på att sambandet inte beror på slumpen och att resultatet även gäller för populationen i stort.
23 Den multivariata binära logistiska regressionsanalysen innebär att vi testar
påverkan på den beroende variabeln från flera oberoende variabler samtidigt. Det gör det möjligt att undersöka om sambandet mellan två variabler fortfarande håller om vi tar hänsyn till andra faktorer (Halperin & Heath, 2017, s. 417). Enligt Esaiasson et al. (2019, s. 391) är regressionsanalys den mest kraftfulla analystekniken i den statistiska verktygslådan eftersom den möjliggör att vi utsätter våra teoretiska modeller med flera variabler för tuffa prövningar. Regressionsanalys går ut på att estimera hur stor förändring av den beroende variabeln som en enhets förändring på den oberoende variabeln producerar (Esaiasson et al., 2019, s.392). Beta-koefficienten (b) anger i denna studie oddset för att om den oberoende variabeln ökar ett steg i värde så förändras den beroende variabeln från Inte tillit till Har tillit (Halperin & Heath, 2017, s. 432–434). Förutom att ange om relationen är negativ eller positiv anger även b-värdet magnituden på relationen.
För att ta reda på i vilken utsträckning analysmodellen har lyckats förklara benägenheten att känna tillit behöver vi undersöka de oberoende variablernas samlade förklaringskraft. Vi behöver veta den logistiska regressionsmodellens mått på modellpassning eller annorlunda uttryckt, hur väl modellen förklarar den observerade variationen i datan. I detta fall är frågan hur väl tesen om social framgång, inklusive variabeln om att uppleva sig vara medlem i en diskriminerad grupp, förklarar variationerna i tillitsnivån? För att beräkna detta används inom logistisk regression måttet Nagelkerke R-Square, vilket refererar till den
proportionella förbättringen av hur väl analysmodellen passar datan i jämförelse med nollhypotesen (Halperin & Heath, 2017, s. 437).
För att förenkla den bivariata analysen kommer ett sammansatt index skapas avseende förtroende för andra människor och för förtroende för samhällets
institutioner. Istället för ett antal variabler som beskriver ett fenomen skapas via ett summaindex en variabel som på ett enklare sätt beskriver fenomenet (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2018, s. 451). Enligt Esaiasson et al (2017, s. 397) är dessutom ett sammanslaget index en mer tillförlitlig operationalisering av det teoretiska begreppet än varje empirisk indikator för sig. Genom att ställa flera
24 frågor om ett närliggande ämne och sedan slå samman dessa indikatorer till en ökas reliabiliteten och risken för slumpmässigheter minimeras. För just studier om tillit baserat på enkätundersökningar anses det därtill vara av särskild vikt att inkludera flera indikatorer på tillit för att undvika vissa validitetsproblem (Miller & Mitumora (2003, s. 68–69).
Dessa index kan dock bara användas upp till och med den bivariata nivån,
eftersom den efterföljande multivariata binära logistiska regressionsanalysen bara går att genomföra med beroende variabler som antar två värden (Halperin & Heath, 2017. s. 432). Eftersom det sammansatta indexet resulterar i genomsnitt delas resultatet automatiskt upp i flera underkategorier, vilket alltså omöjliggör en binär logistisk regression.
Sammantaget bedömer jag att de valda statistiska verktygen stämmer väl överens med denna studies problemställning och att de tillsammans har god bärkraft för de slutsatser och tolkningar jag gör. Genom att kombinera flera olika statistiska verktyg ökas denna studies tillförlitlighet eftersom alla metodval är förknippade med vissa styrkor och svagheter. En fördel med korsanalys, som tillämpas på den bivariata nivån, är att resultatet blir lätt att tolka och förstå, nästan intuitivt. Korsanalys skulle dock ensamt inte kunna besvara studiens forskningsfrågor. Den binära logistiska regressionsanalysen är svårare att tolka och mindre intuitiv. Den kräver mer av både författaren och läsaren till denna uppsats för att utföra analysen och tolka resultatet korrekt. Fördelen med den binära logistiska
regressionsanalysen är dock att den förser oss med ett robust resultat och tydliga svar på studiens forskningsfrågor.
Material
Studien kommer att analysera data från enkäten European Social Survey (ESS) 2016, omgång 8. Datan omfattar över 44 000 respondenter från 23 länder i Europa7. Vilka länder som deltar eller inte avgörs av länderna själva. Till denna
studie har de 18 länder som ingår i EU valts ut: Österrike, Belgien, Tjeckien,
25 Estland, Finland, Frankrike, Tyskland, Ungern, Irland, Italien, Litauen,
Nederländerna, Polen, Portugal, Slovenien, Spanien, Sverige och Storbritannien. Detta urval omfattar 35 450 respondenter. Eftersom datamaterialet är begränsat till 18 av de totalt 28 medlemsländerna i EU kan inte resultatet från denna studie sägas gälla hela EU8. Urvalet representerar dock en god spridning av länder med
avseende på nord, syd, öst och väst inom EU.
ESS finansieras av Europakommissionen och nationella forskningsråd runtom i Europa. Enkäten görs i forskningssyfte och innehåller en stor mängd frågor om attityder, uppfattningar och beteenden och genomförs via timslånga
direktintervjuer. Enkäten genomförs vartannat år och genomgår rigorös
metodologisk kontroll. Urvalsdesignen baseras på ett obundet slumpmässigt urval i alla steg i urvalsprocessen. Slumpmässigt urval är, förutom ett totalurval där alla analysenheter ingår, den överlägset bästa formen av urval för att kunna uppnå ett generaliserbart resultat av den statistiska analysen (Esaiasson et al., 2019, s. 171). Ett korrekt genomfört slumpmässigt urval av analysenheter leder till ett urval som motsvarar den större populationen, vilket gör att vi kan vara rimligt säkra på att de resultat som gäller för de undersökta analysenheterna också gäller för populationen i stort. ESS urval är representativt för alla personer över 15 år i de deltagande länderna, oavsett språk, medborgarskap, nationalitet och språk (ESS, 2019a). ESS har valts som datamaterial till denna studie eftersom det är den enda större enkäten inom Europa som både ställer frågor om diskriminering och om tillit till andra människor och samhällets institutioner. Det stora antalet analysenheter som ingår i ESS bäddar för en mindre statistisk felmarginal (Esaiasson et al., 2019, s. 181). ESS håller en god metodologisk kvalitet och kontroll (ESS, 2019a; ESS, 2019b). Denna uppsats har genomförts baserats på ESS anonymiserade data och på det samtycke som respondenterna tidigare lämnat där det framgår att deras svar får användas för icke-specificerad forskning i framtiden (2019c).
8De EU-länder som inte ingår i ESS 2016 (omgång 8) är Lettland, Danmark, Luxemburg, Malta, Grekland, Kroatien, Slovakien, Rumänien, Bulgarien och Cypern.
26 Det får dock anses vara en metodologisk nackdel att analysera redan insamlad empiri utifrån frågeställningar som någon annan formulerat. Empirin kan möjligtvis vara insamlad i andra syften än mina och enkätfrågorna kan vara utvalda och formulerade för att besvara andra frågor än mina. Denna uppsats kommer dock analysera datan på ett sätt som inte gjorts förut och uppsatsens frågeställningar har anpassats så att de till fullo kan besvaras av datan från ESS. På så sätt kan denna studie dra fördel av den omfattande och högkvalitativa data som ESS gör tillgänglig, samtidigt som datan används på ett unikt sätt och därför kan bidra till befintlig forskning. Sammantaget bedömde jag att ESS var det bästa tillgängliga alternativet för att uppfylla studiens syfte och besvara dess frågeställningar.
Operationalisering av studiens frågeställningar
Studiens frågeställning operationaliseras genom att studera utfallet på nedanstående frågor i ESS9.
Tillit till andra människor undersöks främst i tre frågor i ESS:
- Fråga A4: Generellt sett, skulle du säga att de flesta människor går att lita
på, eller att du inte kan vara nog försiktig när du har att göra med andra människor? Vänligen uppge en siffra mellan 0 till 10, där 0 betyder att du inte kan vara nog försiktig och där 10 betyder att de flesta människor går att lita på.
- Fråga A5: Tror du att de flesta människor skulle försöka att utnyttja dig om
de hade chansen, eller att de skulle försöka att vara rättvisa? Vänligen uppge en siffra mellan 0 till 10, där 0 betyder att de flesta skulle försöka utnyttja dig och där 10 betyder att de flesta människor skulle försöka att vara rättvisa.
- Fråga A6: Skulle du säga att människor för det mesta försöker vara
hjälpsamma, eller att de mest tänker på sig själva? Vänligen uppge en
27
siffra mellan 0 till 10, där 0 betyder att människor mest tänker på sig själva och där 10 betyder att människor för det mesta försöker vara hjälpsamma.
Genom att ställa flera frågor om förtroende för andra människor minskas risken för slumpmässigheter i svaren och reliabiliteten ökar (Esaiasson et. al., 2007, s. 397) Tillsammans bildar dessa frågor ett mått på generell tillit, det vill säga vår
benägenhet att lita på främmande människor. Ett sammansatt index över generell tillit skapas för att förenkla analysen och stärka tillförlitligheten.
Tillit till samhället operationaliseras i denna studie till nivån av tillit till ett par av samhällets mest grundläggande institutioner. Fråga B 6–10 lyder Vänligen uppge
för mig mellan siffrorna 0–10 hur mycket du personligen litar på var och en av institutionerna som jag läser upp. 0 betyder att du inte litar på institutionen alls och 10 betyder att du hyser fullständigt förtroende.
- (landets) parlament - rättssystemet - polisen - politiker
- politiska partier
Tillsammans bildar dessa frågor ett mått på social tillit, det vill säga vår benägenhet att lita på samhällets institutioner. Även här skapas ett sammansatt index över social tillit som blir ett mått på förtroendet för dessa fem institutioner. Miller & Mitamura (2003, s. 63–64, 68–69) har pekat på en betydande validitets-risk gällande studier om tillit baserade på enkätundersökningar. Om det enbart finns två möjliga svarsalternativ på frågan om exempelvis de flesta människor går att lita på eller inte (som exempelvis i enkäten World Values Survey), så menar Miller & Mitmura att det fullt möjligt för respondenten att hålla med om båda påståendena ”de flesta går att lita på” och samtidigt ”du kan inte vara nog försiktig”. Miller & Mitmura (2003, s. 68–69) varnar också för att basera studier om tillit på bara en fråga och rekommenderar att inkludera fler indikatorer på tillit. Denna studie baseras på tre frågor om generell tillit och fem frågor om social tillit.
28 Frågorna om tilltro i ESS är alla registrerade på en 11-gradig skala från ”inte alls” (kodad som O) till ”fullständig tilltro” (kodad som 10). De tillitsvariabler som denna studie bygger på borde således inte påverkas av den svårighet som Miller & Mitamura påpekat.
Upplevelse av att tillhöra en diskriminerad grupp operationaliseras genom frågan C18 Skulle du beskriva dig själv som medlem i en grupp som diskriminerad i detta
land? Den som svarar jakande får i följdfrågan C19 specificera på vilken grund; hudfärg/ras, nationalitet, religion, språk, etnisk grupp, ålder, kön, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller annan grund.
Utöver upplevelsen av att tillhöra en diskriminerad grupp kontrolleras i denna studie även följande oberoende variabler som är associerade med den så kallade sociala framgångs-tesen:
- Fråga F21: respondentens kön
- Fråga F31 b: respondentens uträknade ålder (baserat på det år som respondenten uppger sig vara född)
- Fråga F15: Vilken är den högsta nivån av utbildning som du framgångsrikt
har avslutat?
- Fråga F41: Vilken är ditt hushålls totala inkomst, efter skatt och
obligatoriska avgifter?
- Fråga C5: Har du eller någon person i ditt hushåll blivit utsatt för ett rån
eller överfall under de senaste 5 åren? Procedur och databehandling
I detta avsnitt beskrivs hur analysen har genomförts. Beskrivningen syftar till att göra studien transparent och göra det möjligt att upprepa studien. Inledningsvis skapas en filtervariabel i ESS för att kunna sortera länderna mellan de 18 EU-länder som ska ingå i denna studie och de fem övriga EU-länder som inte ska göra
29 det10. Därefter skapas ett nytt dataset där endast de 18 EU-länderna ingår och det
är i detta dataset som alla följande analyser görs.
Inledningsvis studeras frekvens, fördelning och medelvärde för samtliga 14 variabler som ingår i studien. De åtta tillits-variablerna kodas sedan om från en 11-gradig skala först till en 3-11-gradig (för den univariata analysen) och sedan, för att förenkla analyserna, till en binär, 2-gradig skala (för de bivariata och multivariata analyserna). Därefter skapas ett sammansatt index för generell respektive social tillit. För att underlätta analysen kodas variabeln ålder om från ett spann mellan 15 och 100 år till en indelning i tioårsintervall.
Nästa steg är att få en första uppfattning om det finns ett samband mellan att uppleva sig tillhöra en diskriminerad grupp och att hysa tillit. En bivariat
korsanalys genomförs baserat på de två indexen för generell respektive social tillit. Signifikansen testas med hjälp av måttet Chi-2.
Två saker kontrolleras innan de oberoende variablernas förklaringskraft testas tillsammans. För det första kontrolleras genom bivariat korrelationsanalys
korrelationen mellan de sex oberoende variablerna. Detta görs för att säkerställa att multikollinearitet inte uppstår utan att de oberoende variablerna verkligen kan sägas mäta olika saker. För det andra kontrolleras genom en binär logistisk regression hur sambandets styrka mellan tillit och upplevelsen av att tillhöra en diskriminerad grupp påverkas av att de övriga fem oberoende variablerna adderas separat en i taget. Detta görs för att tydligare upptäcka om någon av de övriga variablerna påverkar sambandet mellan att variablerna att uppleva sig tillhöra en diskriminerad grupp och att hysa tillit. I så fall skulle någon av de övriga
variablerna kunna ha en bakomliggande effekt på sambandet mellan variablerna om att uppleva sig tillhöra en diskriminerad grupp och att hysa tillit. Denna kontroll genom binär logistiska regression genomfördes inte på samtliga åtta tillitsvariabler, utan på två av dem.
30 Avslutningsvis görs en multivariat analys genom en binär logistisk regression där alla sex oberoende variabler ingår samtidigt. Denna analys genomförs av alla åtta tillits-variablerna separat eftersom det inte är möjligt att genomföra en binär regression baserat på sammansatta index. I samband med detta undersöks resultatens signifikans, varje variabels påverkan och analysmodellens förklaringskraft med hjälp av bland annat b-koefficienten och Nagelkerke R-Square. Efter denna analysprocedur och databehandling kan jag dra slutsatser och besvara studiens forskningsfrågor.
Kapitel 4. Resultat och analys
I detta kapitel kommer studiens resultat att redovisas och diskuteras i relation till studiens teoridel. Kapitlet inleds med univariata analyser; först av upplevelse av att tillhöra en diskriminerad grupp och sedan av generell och social tillit. Därefter kommer sedan analysen successivt byggas upp genom bivariat och multivariat analys.
Upplevelse av att tillhöra en diskriminerad grupp
7,1 procent (n =2518) av respondenterna från de 18 EU-länderna uppger att de ser sig själva som tillhörandes en grupp som diskrimineras i sitt land. Endast 0,7 procent (n=238) av svaren på frågan har registrerats som saknade, vilket inte kan anses kunna påverka resultatet nämnvärt. De som svarat ja på frågan får sedan precisera på vilken grund de upplever att deras grupp diskrimineras. Det är möjligt att ange fler än en grund, vilket drygt 800 respondenter gjort. Exempelvis kan en och samma respondent ha uppgett grunderna hudfärg/ras, etnisk tillhörighet och nationalitet för att beskriva på vilken grund dennes grupp upplever diskriminering. I figur 2 framgår hur svaren fördelat sig mellan de olika diskrimineringsgrunderna. Där framgår att flest respondenter (n=592, 18 procent) uppger att deras tillhörighet hör samman med andra grunder än de som täcks av diskrimineringsskyddet enligt EU-förordningarna. Det går endast att spekulera i vilka grunder respondenterna haft i åtanke, men det kan exempelvis handla om politisk åskådning, civilstånd
31 eller någon av de andra diskrimineringsgrunder som inkluderas i vissa av de
berörda EU-länderna, till exempel i Frankrike, Belgien eller Finland.
Figur 2. Fördelning per diskrimineringsgrund bland de respondenter som uppgav sig tillhöra en diskriminerad grupp. Procenttal.
Källa: Egen bearbetning av data från ESS 2016 (8) Frequency Statistics, (n=2518).
Efter ”andra grunder” kommer därefter i storleksordningen grunderna religion, nationalitet, ålder och kön, som vardera motsvarar 11–13 procent. Grunderna etnisk grupp, hudfärg/ras och språk motsvarar vardera 7–9 procent. Endast 4–6 procent vardera uppger att de tillhör en grupp som blir diskriminerade som har samband med funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om en sammanslagning skulle göras av kategorierna hudfärg/ras, nationalitet och etnisk grupp – som i svensk diskrimineringslagstiftning alla täcks in av diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet – motsvarar de tillsammans 20 procent. Det är dock möjligt att samma respondenter uppgett sig tillhöra flera av dessa grunder, vilket i så fall skulle leda till en missvisande hög siffra om den adderades. Andelen icke-svar uppgick enbart till 40 personer och motsvarade inte ens 0,1 procent, vilket inte kan anses påverka resultatet.
Det är viktigt att ha i åtanke att vi inte kan vara säkra på vad respondenterna menat när de uppgett att de tillhör en diskriminerad grupp. DO (2014, s. 14) menar att det
Hudfärg/ras 9% Nationalitet 13% Religion 13% Språk 7% Etnisk grupp 8% Ålder 11% Kön 11% Sexuell läggning 4% Funktions-nedsättning 6% Andra grunder 18%
Fördelning per diskriminerinsgrund
Hudfärg/ras Nationalitet Religion Språk
Etnisk grupp Ålder Kön Sexuell läggning
32 ofta föreligger en diskrepans mellan diskrimineringslagens definition av
diskriminering och vad personer subjektivt kan uppleva som diskriminerande. En person kan uppleva sig blivit diskriminerad, men så behöver inte vara fallet i juridisk mening. En person kan uppleva sig bli illa bemött på grund av orsaker eller grunder som inte omfattas av diskrimineringsskyddet och därför inte kan sägas utgöra diskriminering i den bemärkelse som denna uppsats utgår ifrån. Förhållandevis få respondenter har dock uppgett att de tillhör en diskriminerad grupp i jämförelse med forskning och andra undersökningar som analyserat förekomsten av diskriminering (Ahmed, 2015, s. 18–23; FRA, 2017, 13–14; FRA, 2014, s.11; SCB, 2019, s. 8; Ahmed, Andersson & Hammarstedt, 2011, s. 15; Ahmed Andersson & Hammarstedt, 2012, s. 403–406). Baserat på dessa studier skulle exempelvis personer med arabisk och/eller muslimsk bakgrund, personer med mörk hudfärg, kvinnor, äldre, personer med vissa funktionsnedsättningar och homo- och bisexuella alla ha fog för att hävda att de tillhör en diskriminerad grupp. En möjlig tolkning av resultatet från ESS är att människor i själva verket blir oftare diskriminerade (i juridisk mening) än vad de själva tror. Detta skulle i så fall stå i kontrast mot den svenska samtida diskussionen om kränkthetskultur och identitetspolitik där debattörer hävdar att människor är för lättkränkta nuförtiden och påstår sig bli diskriminerade alltför lättvindigt (Ljunggren, 2016). Andra möjliga förklaringar till det låga utfallet är att kunskapen är låg hos allmänheten om diskriminering och vad rätten att inte bli diskriminerad innebär (FRA, 2017, s. 22). Det är också möjligt att svaret har påverkats av intervjusituationen. Jag menar att det kan vara känsligt att uppge till en okänd person, intervjuaren, att man tillhör en diskriminerad grupp och på vilken grund, särskilt om denna grupp respondenter hyser lägre förtroende för andra människor och samhället än andra personer. Om du till exempel upplever dig bli sämre bemött på grund av din religion eller din sexuella läggning kan detta vara något du undviker att ta upp i samtal med okända. Tyvärr innebär enkätundersökningen som metod en begränsning som innebär att vi inte kan veta orsakerna till att förhållandevis få angett att de tillhör en
diskriminerad grupp eller vad den relativt stora kategorien ”andra grunder” står för.
33 Tillit
Generell Tillit
Medelvärdet mellan 0 (ingen tillit) och 10 (fullständig tillit) för de tre variablerna som i denna studie används för att mäta generell tillit ligger nära varandra på 5,19 (De flesta människor går att lita på eller du kan inte vara nog försiktig), 5,75 (De flesta skulle försöka utnyttja dig eller försöka vara rättvisa) och 5,11 (Folk försöker för det mesta hjälpa till eller så tänker de mest på sig själva). I tabell 1 nedan framgår närmare hur svaren fördelas. Utifrån denna univariata analys kan konstateras att fördelningen av svaren är relativt lika för de tre variablerna, men att fler uppger medelhög och hög tillit på frågan om de flesta skulle försöka utnyttja dig eller de försöka vara rättvisa i jämförelse med de övriga två frågorna om generell tillit.
Tabell 1. Beskrivande statistik. Generell tillit.
De flesta människor går att lita på eller du kan inte vara för försiktig
De flesta skulle försöka utnyttja dig eller försöka vara rättvisa
För det mesta försöker folk hjälpa till eller så tänker de mest på sig själva
Frekvens Procent Frekvens Procent Frekvens Procent Valida Låg tillit 8375 23,6 5469 15,4 8544 24,1 Medelhög tillit 15066 42,5 15015 42,4 16199 45,9 Hög tillit 11941 33,7 14749 41,9 10579 29,8 Totalt 35382 99,8 35233 99,4 35322 99,6 Svar saknas 68 0,2 217 0,6 128 0,4 Totalt 34450 100,0 35450 100,0 35450 100,0 Källa: Egen bearbetning av data från ESS 2016 (8), urval 18-EU-länder. Ovanstående variabler har blivit omkodade från en 11-gradig skala till Låg tillit (0–3), Medelhög tillit (4–6) och Hög tillit (7–10).
Social tillit
Medelvärdet för de fem olika variablerna för social tillit varierar mer. Högst tillit hyser respondenterna för de 18-EU-länderna för polisen (medelvärde =6,50) och rättssystemet (5,33), därefter kommer parlamentet (4,46), politiker (3,53) och sist rankas politiska partier (3,51). I tabell 2 nedan framgår närmare hur svaren fördelas och motsvarande mönster framkommer även där. Hela 88,1 procent av respondenterna uppger att de hyser hög eller medelhög tillit till polisen och endast 11,2 procent att de har lågt förtroende. I jämförelse uppger hela 48,7 procent av respondenterna att de har låg tillit till politiska partier.
34 Tabell 2. Beskrivande statistik. Social tillit.
Källa: Egen bearbetning av data från ESS 2016 (8), urval 18-EU-länder. Ovanstående variabler har blivit omkodade från en 11-gradig skala till Låg tillit (0–3), Medelhög tillit (4–6) och Hög tillit (7–10).
För att jämna ut slumpmässiga variationer och för att förenkla analysen skapas ett sammansatt index vardera för generell respektive social tillit som kommer att använda i nästa steg i analysen. För att testa indexens reliabilitet används här måttet Cronbach’s alfa11. Indexet för generell tillit har ett alfa-värde på 0,768 och
indexet för social tillit 0,884, vilket innebär att de båda indexen kan anses vara tillförlitliga och mäta samma begrepp, det vill säga generell respektive social tillit. Bivariat analys av sambandet mellan tillit och att uppleva sig tillhöra en diskriminerad grupp
Nästa steg i analysen är att genom en bivariat analys få en första uppfattning om huruvida det finns ett samband mellan tillit och att uppleva sig tillhöra en
diskriminerad grupp. Den inledande analytiska proceduren innebär att vi försöker motbevisa studiens hypotes och istället sätter upp en så kallad nollhypotes om att det inte finns något samband mellan upplevelsen av att tillhöra en diskriminerad grupp och benägenheten att känna generell respektive social tillit (Halperin & Heath, 2017. s. 407). Därefter tolkas den statistiska analysen och om nollhypotesen kan accepteras eller förkastas.
11Cronbach’s alfa kan variera mellan 0 och 1. Ju högre värde desto högre interkorrelationer och starkare indikation på att de variabler som ingår i indexet faktiskt mäter samma underliggande endimensionella begrepp (Esaiasson et. al., 2019, s. 399). Enligt tumregeln anses alfa-värden som är större än 0,7 indikera att indexet har god reliabilitet.
Frekvens Procent Frekvens Procent Frekvens Procent Frekvens Procent Frekvens Procent Valida Låg tillit 12087 34,1 8505 24,0 3982 11,2 6968 19,7 17254 48,7 Medelhög tillit 14720 41,5 13155 37,1 10966 30,9 9010 25,4 13884 39,2 Hög tillit 7985 22,5 13175 37,2 20294 57,2 9498 26,8 3757 10,6 Totalt 34792 98,1 34835 98,3 35242 99,4 25476 71,9 34895 98,4 Svar saknas 658 1,9 615 1,7 208 0,6 9974 28,1 555 1,6 Totalt 35450 100,0 35450 100,0 35450 100,0 35450 100,0 35450 100,0 Politiska partier Parlamentet Rättssystemet Polisen Politiker
