Färglära i bildundervisningen

KULTUR–SPRÅK–MEDIER

Självständigt arbete i Bild och lärande

Färglära i bildundervisningen

Teaching color theory in visual art education

Madeleine Haraldsson

Erika Mårtenholm

Ämneslärare examen med inriktning mot arbete i årskurs 7–9, 270 högskolepoäng

Självständigt arbete i Bild och lärande, 15hp 2020-04-20

Examinator: Ann-Mari Edström Handledare: Jakob Friedrich Dittmar

2

Förord

Denna kunskapsöversikt är ett självständigt arbete i vårt fördjupningsämne - bild och lärande. Uppsatsen är framarbetad av Madeleine Haraldsson och Erika Mårtenholm. Eftersom vi valt att arbetat i par, kom vi överens om att allt arbete sker ihop. Vi valde därför tidigt att schemalägga dagar för att träffas och arbeta ihop. På så vis få en optimal arbetsprocess och även en tydlig sammanhängande uppsats. I sökprocessen har vi tillsammans valt ut sökord och vi satt vid varsin dator och sökte på samma sökord. För varje sökning samtalade vi regelbundet om vad vi hittade och i gemenskap valde vi att antingen behålla studien eller artikeln, eller inte behålla den. Antalet studier och artiklar vi ville läsa vidare om efter sökprocessen delade vi upp. De studier och artiklar som vi ansåg var relevanta för vår kunskapsöversikt vid separat läsning sammanställdes i en länklista i ett Google dokument. Artiklar och studier som Erika hade sammanställt i listan läste Madeleine och på motsatt sätt läste Erika länkarna Madeleine hade sammanställt. Den metoden bidrog till att vi kunde sammanställa studierna och artiklarna i gemenskap. Strukturen och uppsatsens textliga utformningar har skett i gemenskap. Vid våra schemalagda möten har vi samtalat om innehållet och skrivstrukturen. På så vis har vi skrivit tillsammans under hela processen, för att optimera arbetet. Detta för att få en tydlig sammanhängande uppsats. Vi ansvarar därför gemensamt för kunskapsöversikten.

3

Sammandrag

Vår kunskapsöversikt fokuserar på att besvara frågan: hur kan lärare arbeta med färglära i bildundervisningen, för att öka elevers kunskap om färglära? Kunskapsöversikten innefattar också att beskriva definitionen av färglära och hur färglära är relevant i bildundervisningen. Syftet med vår kunskapsöversikt är att presentera olika undervisningsmodeller som innefattar färglära och vidare diskutera om undervisningsmodellerna fungerar för bildundervisningen, eller inte. För att finna relevanta undervisningsmodeller för vår frågeställning, använder vi oss av litteraturöversikt som metod. I sökandet efter relevanta undervisningsmodeller, märkte vi att det fanns en brist på forskning kring framtagna modeller för färglära i bildundervisningen. Resultatet blev därför att vi fann några undervisningsmodeller som fungerar för vår frågeställning och några fungerar till viss del. Ett par undervisningsmodeller fungerar inte alls, men dessa undervisningsmodeller visar dock potential för ett vidare arbete i färgundervisning och är därför med i vår kunskapsöversikt.

4

Innehållsförteckning

Förord 1

Sammandrag 1

Innehållsförteckning 1

1. Inledning 5–7

1.1 Färglärans bakgrund 6–7

2. Syfte och frågeställning 8

3. Metod 9–12

4. Resultat 13–18

4.1 Läromedel 13–15

4.2 Digitala läromedel 15–16

4.3 Färgsystem 16–17

4.4 Vetenskap 17–18

5. Diskussion och slutsats 19–25

5.1 Diskussionsdel 19–24

5.2 Slutsats och framtida forskning 24–25

5

1. Inledning

Undervisningen inom bildämnet fokuserar på att elever ska utveckla sina kunskaper om hur bilder har skapats och hur bilder kan tolkas (Skolverket, 2011). Exempelvis ska eleverna ges möjlighet att utveckla kännedom om hur de presenterar och framställer egna bilder med olika uttrycksformer, metoder och material (Skolverket, 2011). I det centrala innehållet inom bildämnet beskrivs det att elever ska få kunskap om redskap för sin bildframställning som exempelvis, bildkompositioner, färger, former och deras betydelsebärande karaktärsdrag, och hur detta i bildundervisningen kan användas för bildskapande arbete (Skolverket, 2011). Elever ska vid bedömning visa på att de kan bruka verktyg, material och tekniker på ett relevant fungerande sätt och på ett undersökande sätt tar reda på hur dessa möjligen kan kopplas samman för att skapa olika uttrycksformer (Skolverket, 2011). Elever ska dessutom vid bedömning visa på att de kombinerar bildkompositioner, färger och former på ett väsentligt sätt (Skolverket, 2011). Färglära innefattar beskrivande kunskap att förstå färgers enskilda effekt och karaktär, men även är en viktig del inom färglära att förstå hur färger verkar tillsammans (Nationalencyklopedin, u.å.).

Eftersom det finns fokus på verktyg, material, tekniker, färg, uttrycksformer och former inom kursplanen årskurs 7–9 i bildämnet kan det vara relevant för elever att få grundläggande kunskaper om exempelvis färg som verktyg, material, teknik och färg som uttrycksform. Färglära i undervisningen kan bidra till den grundläggande kunskapen. För progressionen inom bildämnet kommer vi utifrån ett undersökande perspektiv undersöka studier och artiklar som presenterar undervisningsmodeller, och om undervisningsmodellerna kan främja elevers färgkunskaper. För att färg ska kunna användas som uttrycksform.

6

1.1 Färglärans bakgrund

Färglärans grund har genom olika tider iakttagits och konstruerats med variation beroende på vilket perspektiv utforskaren utgår ifrån (Nationalencyklopedin, u.å). Leonardo da Vinci observerade färg i relation till natursammanhang. Leonardo da Vinci och Albrecht Dürer var två konstnärer som talade om illusionsskapande och harmoniska färgsammansättningar inom inriktningen måleri. Under 1600–1700 talet samtalades färgers effekt och gemensamma uppträdande inom konst akademikernas arbete för att definiera färglära. Johann Wolfgang von Goethe riktade in sig på att sammanställa färglära genom färgerna rött, orange, gult, grön, blått, violett som ska alstra en färgton krets (Nationalencyklopedin, u.å). Färgtons krets är det samma som färgcirkel, och innebär en modell som visuellt ger exempel på färgers samband och egenskaper i relation till varandra (Nationalencyklopedin, u.å). Det finns flera varianter på färgcirklar men den vanligaste fick sin uppkomst när Johannes Ittens utvecklade sin variant av färgcirkeln. Ittens färgcirkel består av tre primärfärger vilket innefattar gul, röd, blå, och genom att blanda lika av två av färgerna uppstår en sekundärfärg, som innefattar orange, lila och grön. Vidare finns ytterligare färger i Ittens färgcirkel som benämns som tertiärfärger vilket innefattar att blanda lika mycket av en primärfärg och en sekundärfärg. Ittens färgcirkel är visuellt en cirkel som illustrerar alla dessa färger steg för steg (Nationalencyklopedin, u.å). För att återgå till Goethe, visade han på att icke manipulerade färger kunde sättas bredvid varandra för att antingen öka intensitet eller framkalla nya effekter (Nationalencyklopedin, u.å). Vilket definieras som komplementfärger, vilket betyder färger parvis utifrån betraktarens synvilla kan samverka genom ökning av intensitet eller ge andra önskade effekter (Nationalencyklopedin, u.å). Goethe ansågs därför vara den första forskaren som systematiskt studerade färgernas effekt i det så kallade seendet, med medveten relation till Isaac Newtons färgsystem som är framarbetad ur fysiken bakom färg (Nationalencyklopedin, u.å). Färgläran utvecklades på 1800-talet genom att Eugène Delacroix tog fram en färgtriangel som präglades av grundfärger blått - gult - rött och han igenkände även intensiteten i kontrasten hos komplementfärgerna. Under denna tid samspela intryck från fysikens färglära i relation till konstnärernas färg observationer (Nationalencyklopedin, u.å).

7

Färglära kan ses från ett konstnärligt perspektiv men även från fysikens perspektiv. En simplare definition av färglära är via ett beskrivande förklara enskilda färgers inflytande och attribut, men även hur färgerna och deras effekt fungerar i samspel (Nationalencyklopedin, u.å). Vi kommer i vår kunskapsöversikt fokusera på färglära som kan omsättas i bildundervisningen.

8

2. Syfte och frågeställning

I bildundervisningen ska elever använda sig av färg som material och verktyg. Elever ska även erhålla kunskap om färg. För att elever ska förstå och hantera färg behövs kännedom om färgens betydelsebärande egenskaper. Därför är syftet med vår kunskapsöversikt utifrån ett undersökande perspektiv att presentera undervisningsmodeller, som kan användas av lärare för att bedriva undervisning om färglära. Även att undervisningsmodellerna i sin tur bidrar till elever får kännedom, om färgens betydelsebärande egenskaper.

Vår fråga är – hur kan lärare arbeta med färglära i bildundervisningen, för att öka elevers kunskap om färglära?

9

3. Metod

I denna kunskapsöversikt kommer vi att använda oss av litteraturöversikt som metod, artiklar och studier som vi finner i sökprocessen kommer vara avgörande för vår kunskapsöversikt. Vi kommer att presentera vår sökprocess, sökord, begränsningar och i textens flöde berätta våra kriterier för varje sökning. Vår sökning utgår från internationellt empiriska studier. Genom att söka efter artiklar och studier internationellt ser vi möjligheter för nya infallsvinklar och bredare spektra på hur lärare kan arbeta med färglära i bildundervisningen, för att öka elevers kunskap om färglära.

Enligt Friberg (2017) kan syftet för en litteraturöversikt variera och därför se olika ut, vårt syfte med vår litteraturöversikt kommer utgå ifrån ett av Fribergs exempel. Vårt syfte är som enligt Friberg (2017) att via undersökning etablera en översikt inom ett visst område, i vårt fall undervisningsmodeller för att arbeta med färglära i bildundervisningen, för att sedan använda resultat som en problemställning för en blivande ny studie. I vårt fall kommer resultatet av denna undersökning, användas för en framtida studie i vårt examensarbete.

Eftersom vår frågeställning riktar in sig på färglära valde vi att först söka på teori om färg, då det kändes som en rimlig anknytning till svenska termen färglära. Vi översatte teori om färg i Google translate, den direkta översättningen blev theory of color, därför valde vi att vår första sökning skulle bestå av sökorden: theory of color. I första sökningen var vi prövande och mottagliga för vad resultatet hade att erbjuda. Sökningen gjordes i databasen LIBSEARCH och i sökningen användes peer review som begränsning. Sökningen resulterade i 55,403 träffar. Eftersom det var vår första sökning valde vi nyfiket granska en del av sökresultatet, detta för att finna inspiration för vidare sökning. Många artiklar och studiers rubriker respektive abstrakt saknade undervisningskontext i relation till bild. Sökningen gav även artiklar och studier inom andra ämnesområde exempelvis grafisk design, naturkunskap, strukturella teorier om hudfärg, datorer och svår tolkade texter som präglades av datakoder. Efter flera sidors bearbetning fann vi en artikel som handlade om att undervisa om färglära via ett spel. Artikeln innefattade ett alternativs sätt att bedriva undervisning om färg. Vi valde därför

10

att behålla artikeln och göra en ny sökning som rikta in sig på just undervisning om färg.

Sökorden blev därför: “color education”. Denna sökning gjordes också i LIBSEARCH och hade begränsning peer review. Sökningen resulterade i 119 träffar. Vi valde att enskilt gå igenom hälften av sökningen var, och enskilt filtrera ut vilka artiklar som inte var relevanta för vår frågeställning. Artiklar och studier filtrerades bort genom snabbläsning av rubriker och abstraktet när dessa bestod av bristande estetiskt innehåll eller saknade undervisnings kontext i relation till bild. Artiklar och studier filtrerades även bort när nyckelord och abstrakt var skrivna på engelska men resterande text var på ett språk vi inte hade språkliga kunskaper i. Även när vi inte kunde komma åt studien med vår datorinloggning eller om studien saknade full text. Efter filtrering kvarstod ett 20-tal artiklar som vi ytterligare delade upp och förde en noggrannare läsning av. Kvarstående efter noggrannare läsning blev en studie, då de resterande artiklar och studier saknade undervisnings kontext i relation till bildämnet. Den kvarstående studien nämnde Munsells färgsystem. Eftersom det är ett system vi tidigare inte hört om, ville vi enbart göra en sökning på Munsells färgsystem. Detta för att finna artiklar som beskrev färgsystemet på ett teoretiskt sätt, för att vi skulle få kunskap om systemet och därefter överväga om systemet var användbart för vår frågeställning.

Sökorden blev därför: Munsells color system. Vi använde oss även i denna sökning peer review begränsning. Sökningen resulterade i 663 träffar. I denna sökning hade vi målet att hitta artiklar som enbart beskrev Munsells färgsystem på ett teoretiskt sätt. När vi tillsammans gick igenom artikel efter artikel, filtrerades artiklar bort som enbart nämnde Munsell i artiklarna, utan vidare teoretisk förklaring. Detta eftersom vi var i behov av fakta på vad färgsystemet innefattade, för att få kunskap om Munsells färgsystem. Efter grundlig bearbetning av artiklar för att finna fakta, via läsning av abstrakt och brödtext. Fann vi till slut två artiklar som vi ville läsa mer noggrant om. Efter noggrann läsning sparade vi de två artiklarnas länkar, då artiklarna upplevdes relevanta för vår kunskapsöversikt. Efter att ha läst om Munsell färgsystem fick vi ny kunskap om färglära. Tidigare i vår sökprocess filtrerades studier och artiklar som innefattade fysikens del av färglära bort, för det upplevdes tidigare som inte relevant för vår

11

kunskapsöversikt. Men efter att ha läst om Munsells färgsystem upplevde vi att fysik möjligen behövdes sättas i relation till den konstnärliga färgläran.

Därför valde vi att göra om vår första sökning igen, för att med nya granskande ögon se om resultatet upplevdes annorlunda efter kunskap om Munsells färgsystem. Sökningen gjordes i databasen ERIC och vi tillämpade fler begränsningar än tidigare. Detta för att pröva få mindre träffar än första sökningen. Vi valde därför att begränsa sökningen genom att begränsa publicerings år till 2010–2019, även begränsningar som fulltext och peer review. Inför den nya sökningen valde vi även att söka på den amerikansk respektive den brittisk stavning på ordet färg, enskilt på varsin dator, med begränsningarna. Sökorden blev därför: ”theory of color” och Colour theory. En sökning med citationstecken och en sökning utan för att se vad resultatet blev.

Sökningen resulterade i 6 respektive 22 träffar. Enskilt filtrerades studier och artiklar bort genom läsning av rubriker och abstrakt. När dessa innefattade irrelevant innehåll för vår frågeställning. Innehåll som färgkodning, strukturella teorier kopplat till hudfärg, neurovetenskap, molekyl system, saknade undervisningskontext i relation till bildämnet, ingenjör inriktat, interkulturell kompetens, strukturella kulturer, kulturella studier, vetenskap kopplat till kulturell historia, biologi, relation mellan människan och natur, datasystem och koder, matematik, fiktiv konst. Efter läsning och granskning återstod totalt en artikel och en studie som var relevant för vår kunskapsöversikt.

Sista sökningen ville vi betona verktyg och färg för undervisningen. För att se om nya inspirerande verktyg kunde finnas i sökresultatet. Sökorden blev: ”color” ”tools” education. Vi ville fortfarande att artiklar och studier skulle vara relevanta för bildundervisning. Men utifrån ett utforskande perspektiv se om det fanns undervisningsmodeller som innefattade verktyg, för både den konstnärliga färgläran och fysikens färglära. Verktyg som bidrar till relation mellan perspektiven. Sökningen gjordes i ERIC och resulterade i 884 träffar trots våra avgränsningar fulltext, peer review, citationstecken och publicerings år 2010–2019. Eftersom vårt mål i denna sökning var att finna verktyg som kan skapa relation mellan det konstnärliga och fysikens perspektiv av färglära. Valde vi enskilt gå igenom sida för sida i sökningen och filtrera bort studier och artiklar genom läsning av rubriker och abstrakt, tills vi hade

12

funnit vad vi sökte efter. Totalt fann vi två studier och en artikel som vi upplevde uppfyllde vårt mål med sökningen.

Totalt gjordes 6 sökningar i två olika databaser. Utbudet i de två olika databaserna liknade varandra, då många artiklar och studier som filtrerades bort via läsning innefattade likande innehåll. Dock märkte vi att träffarna minskades när vi sökte i ERIC. Avgörande faktor kan vara att vi hade förinställt publicerings år när vi sökte i ERIC och inte när vi sökte i LIBSEARCH. Även om våra tidigare sökningar inte hade publicerings år som inställd begränsning, valde vi att behålla artiklarna och studierna. Både för att tidigare insamlade artiklar och studier ändå publicerades inom samma tidsram, även om det inte var förbestämt. Likaså upplevdes innehållet tidsaktuellt för vår kunskapsöversikt. I en del sökningar fick vi många träffar, då gjordes undersökandet systematiskt utifrån våra mål med sökningen. Friberg (2017) beskriver att det finns en svårighet med att finna rätta sökord, därför kan sökningen istället ge ett blandat resultat samt resultat en inte är direkt ute efter. Vilket leder till vidare sökning för att säkra betydelsefulla studier hittas. Då måste målet av val presenteras tydligt och på så vis kan studier exkluderas och inkluderas (Friberg, 2017). Det är därför då centralt att en redogör sina sökord, sökvägar och strategier som sker under processen (Friberg, 2017). Därför förhåller vi oss till ett beskrivande förhållningsätt regelbundet igenom hela metoddelen. Mål, val och filtreringar presenteras noggrant vid varje sökning. Även varför varje sökning behöver göras. Efter all läsning och filtrering av flertal artiklar och studier återstod totalt 9 artiklar/studier, dessa presenteras vidare i resultatdelen.

13

4. Resultat

I denna del kommer vi presentera och sammanställa vårt hämtade resultat efter vår sökprocess. Det hämtade resultatet består både av artiklar och studier som presenterar undervisningsmodeller och teorier. Vi har valt att sammanställa resultatet i fyra olika kategorier för en mer lätthanterlig struktur och mer lättläst sammanställning.

Kategorierna består av läromedel, digitala läromedel, färgsystem och vetenskap.

4.1 Läromedel

Exercises of chromatic investigation and analysis on color education. Quattrer och Gouveia (2018) beskriver att studien görs på en skola i Brasilien och att eleverna är mellan åldrarna 6–14 år. De fortsätter beskriva att i studien får eleverna lära sig att blanda färger, med hjälp av pigmentpulver av ren form för att framkalla sekundärfärger och tertiärfärger. Och att de även får lära sig att blanda fram en neutral färgskala. Syftet med uppgiften är att eleverna ska alstra sin egen färgcirkel och på ett optimalt sätt förstå hur färglära fungerar samt hanteras. Studien har fått sin inspiration från högskolor som har använt sig av samma tekniker för att lära ut kring färglära, konceptet framtaget från Munsell systemet. De förespråkar Munsells system i studien, de tycker att det konceptet tar upp de viktigaste grunderna i färglära och att det görs på ett korrekt och optimalt sätt och ingen vetskap blir åsidosatt. Resultatet av studien visar på att äldre elever oftast blandar färg och använder sig av färgkomponenter på ett spontant sätt utan direkt kunskap om färglära. De menar därför på att denna undervisningsmodell bör tillämpas i tidigare ålder eftersom denna lektionsmodell riktar in sig på färgteori och färglära genom Munsells färgsystem. På så vis kan det vara ett vinnande innehåll, eftersom innehållet i studiens lektion ger elever grundläggande kunskaper om färglära och teori. Dessa grundläggande kunskaper behövs för att elever vidare ska kunna utföra andra lektioner i senare skede i utbildningen (Quattrer & Gouveia, 2018).

Take an Artistic Spin with PINWHEELS.

Speelman (2012) beskriver en lektionsbeskrivning som är en kombination av bild historia, olika tekniker och färglära. Uppgiften innefattar att eleverna ska framarbeta

14

vindsnurra genom att blir introducerade till fem olika konstnärer, med vitt skilda stilar och tekniker. Eleverna blir introducerade till en konstnär åt gången, där de får lära sig personligen om konstnären och konstnärens stil att framställa målningar. Därefter får eleverna utrymme att testa den presenterade tekniken genom målning, innan nästa konstnär introduceras. De första fyra konstnärerna är till för framsidan på vindsnurran som har fyra olika sektioner och den femte sektionen är till för baksidan för att knyta ihop hela arbetet. Hon menar att läraren tydligt poängterar att det är viktigt att eleverna blandar fram sina färger och att de inte använder sig av en färg direkt ur en flaska. Hon beskriver i sin artikel att denna uppgift är föredragen att ha i början på terminen, då det är en bra språngbräda för eleverna att komma igång. Uppgiften innefattar både konsthistoria och även olika varianter på färgtekniker, det upplevs även att elever tycker att konsthistoria omsätts i undervisningen på ett mer givande sätt (Speelman, 2012).

The Magic of the Brush and the Power of Color: Integrating Theory into Practice of Painting in Early Childhood Settings.

Lim (2004) presenterar tre olika undervisningsmodeller från tre olika skolor och i alla tre fall är eleverna mellan 4–8 år gamla. De olika inlärningsmetoderna är kopplade till läroplanen som finns på skolan i fråga, det valda metoderna är kopplat till väl erkända pedagogers teorier, som Vygotskij, Piaget och Dewey. På första skolan får eleverna arbeta i grupp med ett tema och de använder sig av primärfärgerna samt svart och vitt i temperafärg som de blandar med hjälp av vatten och penslar. På den andra skolan får eleverna arbeta med tema i grupp, de använder sig även här av temperafärg då de anses vara lättarbetat. Eleverna får först döpa färger de upplevt i miljön under en klassresa som de sedan får testa sig att blanda fram. Läraren har i undervisningen en öppen dialog med sina elever för att öppna upp för tankar och för att främja processen i deras framställning av arbete. Den tredje skolan skiljer sig åt från de andra skolorna då läraren demonstrerar uppgiften och eleverna får arbeta enskilt. Det finns även skildringar på samtalet kring färgerna på denna skola jämfört med de två andra skolorna, då de benämner färgerna i levande kontext med känslor exempelvis när eleverna ska blanda fram grön säger läraren gul vill leka med blå. I slutsatsen tas en viktig aspekt upp, det är att introducera eleverna till att testa sig fram med att måla i tidig ålder. Detta för att främja elevers förmåga tidigt, för elever ska kunna arbeta med färg. Lärarna tycker att unga elever bör uppmuntras till ett engagemang att måla dagligen, inte bara för deras

15

artisteri men även för ett meningsfullt lärande för att förstå alla aspekter av att måla. Slutsatsen är att med teori och praktiska övning kan vi förstå att en liten pensel och färg kan ge obegränsade möjligheter för lärandet, om färgteori sätts i relation till framställning (Lim, 2004).

4.2 Digitala läromedel

CoMiG: a Color Mix Game as a Learning Media for Color Mixing Theory

Fairuzabadi och Afif Supianto (2018) presenterar ett spel som ett alternativt läromedel. Spelet är uppbyggt att arbeta med färglära men även att personer kan på ett medialt vis lära sig om färgteori. De beskriver i artikeln att det finns många olika modeller för att utveckla ett spel för lärande ändamål, i denna artikel använder de sig att metoden ADDIE (Analysis, Design, Develop, Implement, Evaluate) för att skapa och utveckla spelet. I spelet får personen valmöjlighet att välja emellan svårighetsnivåer och i spelet finns visuell undervisning i färgteori exempelvis hur primärfärger skapar sekundärfärger och hur sedan dessa färger skapar tertiärfärger. Spelet går sedan ut på att det finns tre hjältar som är de tre primärfärgerna, och motståndarna är antingen de tre sekundärfärgerna eller de tre tertiärfärgerna. För att besegra fienderna behöver spelaren lista ut den rätta färgkombinationen av sina hjältar. I artikeln redogör de deras enkätundersökning som innefattar att 32 personer i alla olika åldrar har fått testa de olika funktionerna i spelet och svara på frågor angående spelet. Frågor som hur lätthanterligt spelet är, nöjes grad och om spelet är optimalt som läromedel. De menar att spelet visat på framgång och att 100% anser att det är ett optimalt läromedel för att lära sig om färgteori. De menar att forskning visar positivt på att olika former av digitalt verktyg kan ge ett bättre självförtroende. De beskriver också att exempelvis spel ger en mental träning och att elever får utveckla sina kreativa sinnen, de menar på att det är positivt att vi har spel nära till hands och att det borde användas i större utsträckning än till enbart underhållning (Fairuzabadi & Afif Supianto, 2018).

Digital Tools: Enhancing Painting Skills among Malaysian Secondary School Students.

A. Samah, Talib Putih och Hussin (2016) presenterar en studie som ska granska om elevers konst färdigheter kan assisteras med digitala verktyg. I artikeln beskrivs det att

16

studien görs i en grundskola i Malaysia och för att närma sig ett resultat om elevernas färdigheter kan assisteras med digitala verktyg får eleverna pröva sig i fyra olika aspekter. Eleverna mätas sedan i aspekterna som då innefattar sammansättning, färg manipulation, tolkning och kreativitet i photoshop. Eleverna testas i relationen mellan det digitala verktyget och konventionell målning för att se om det digitala verktyget kan assistera elever att skapa konventionell målning. Studien grundar sig i att skolinspektionen för utbildning i Malaysia upptäckte att studenter har svårigheter att omfatta och tillämpa teori i praktiska sammanhang, särskilt när det kommer till egen framställning av konst, och rapporten visar på att eleverna har avsaknad av hantering i material och det som sker i det rumsliga. Statistiken visar ett positivt resultat både i att elever kan assisteras i det digitala verktyget men även att elevernas prestation inom konventionell målning kan öka genom att ha assisterats med ett digitalt verktyg. De menar också att resultatet visar på att lära sig att använda sig av digitala verktyg kräver både perspektiv från den konstnärliga delen och den tekniska delen. Båda perspektiven behöver vara införstådda för att förstå principerna bakom konst och digital teknologi. Som slutsats menar de att photoshop är ett relativt nytt läromedel att använda sig av, för att lära elever att måla och skapa. De tycker att det är ett nytänkande läromedel och med förkunskaper kan photoshop användas som ett läromedel i undervisningen (A. Samah m.fl., 2016).

4.3 Färgsystem

The Munsell Color System: A scientific compromise from the world of art.

Cochrane (2013) beskriver att Munsells färgsystem är ett system som byggs på attribut som primärfärger, sekundärfärger, tertiärfärger, nyans, valör och färgmättnad. Systemet är tredimensionellt och präglas av färger som sedan går ut i olika attributaxlar som nyans, valör och mättnad. Cochrane (2013) menar att finns många färgsystem och många forskare som har försökt framarbeta ett liknande färgsystem som Munsells utan framgång. Hon förklarar att Munsell är den enda forskaren som har en artistisk och konstnärlig bakgrund medan andra forskare har varit vetenskapsmän som inriktat sig på fysiken bakom färg, vilket har bidragit till att Munsell besitter ett annat perspektiv. Hon syftar på att Munsells bakgrund som konstnär gjorde att hans praktiska experimentella inställning till att testa färger återspeglades i hans professionella komfort med att våga

17

sig på att blanda färgerna. Slutsatsen menar att Munsell var högst intresserad av att ta fram ett system för ett lärandesyfte i skolor, som kunde underlätta för att lära elever i utbildningssyfte och därför är Munsells färgsystem idag ett välkänt system. Munsells system har även visat framgång inom det psykologiska fältet. Även om Munsells system inte direkt används regelbundet i dagens samhälle, var hans färgsystem en standard förr och har lagt grund för de flesta färgsystem som finns idag (Cochrane, 2013).

From Munsell color system to a new color psychology system.

Horiguchi och Iwamatsu (2018) presenterar ett system som är framtaget ur Munsells originella färgsystem. De beskriver att Shigenobu Kobayashi är en japansk grundare av företaget Nippon Color och Design Research Institute Inc. När Kobayashi kom i kontakt med Munsells framtagna färgsystem ville han använda sig av detta, men ville skapa ett system som skulle vara enklare att förstå. För att göra det enklare tittade Kobayashi på Munsells tidigare tre attribut som är nyans, valör och färgmättnad. Han valde att bara arbeta vidare med valör och färgmättnad, detta bidrog till fokus på attribut som kallas nyans/ton. De menar att detta gjordes för att nå en pragmatisk användnings system.De fortsätter att beskriva att flertalet tonfärger föds fram genom att varje steg är en (-) dämpning eller (+) ökning i chromskalan och i valörskalan. Vilket bidrog till att Kobayashi lyckades att omvandla Munsells tredimensionella skala till en tvådimensionell horisontell modell. Slutsatsen menar att Kobayashi tvådimensionella systemet bidrog till underlättade för uppfattningen av färgfördelningsmönster och statistisk bearbetning för allmänna personer utan utbildning inom området (Horiguchi & Iwamatsu, 2018).

4.4 Vetenskap

A Suggestion for an Experiment That Integrates the Teaching of Science with Everyday Life: “Why Are the Seas Blue?”

Yurumezoglu och Oguz-Unver (2011) beskriver att undersökningen utgår ifrån frågan, varför är havet blått? Frågan ställs till barn i lägre åldrar samt lite äldre och även till vuxna, svaren såg väldigt olika ut. Barnen menar på att det bara är på det viset, medan vuxna tänkte att det kan bero på vetenskap: exempelvis reflektionen av himlen. Artikeln tar upp hur en kan implementera vardagen och frågor för att öka inlärningen,

18

exempelvis att personen ser ett blått hav i vardagen och att lärare kan lära ut varför det upplevs som blått. De tar upp ett experiment som kan göras i skolor för att elever ska förstå att vetenskapen inte stannar i skolan utan att det finns omkring oss. Det handlar om ljuset, färger och hur detta reflekteras av vattenmolekylerna. En förklarande jämförelse de tar upp är hur en prisma fungerar. De förklarar att det representerade ljuset som reflekteras i vattnet utgår från rött och gult ljus som reflekterar och förstärker det blåa ljuset från vattenmolekylerna. De tar upp ett experiment som genomförs i skolan för att visualisera teorin med hjälp av ett rör som är 1,2 m med vatten i, en spegel, ljus från en LED lampa och en digital kamera. De gör även samma experiment med ett längre rör. Resultatet i denna artikel visa på att det går via rumsliga förutsättningar och på ett begripligt sätt integrera vetenskapliga experiment i klassrummet, för att koppla vetenskapen till vardagen. Via en enkel fråga som - varför havet är blått. Visa på att en vardaglig fråga kan besvaras med vetenskap (Yurumezoglu & Oguz-Unver, 2011).

Integrating the Arts: Teaching about Color Mixing with Light.

Gran och McNamara (2012) beskriver att det kan vara svårt för att elever att koppla samman fysik till vardagen, därför beskriver de en typ av lektion som kan kombinera fysik med vardagliga sammanhang. Lektionen är framarbetad för att eleverna ska kombinera färglära och ljussättning i ett scenografiskt sammanhang inom teater. Eleverna delas in i grupper för det kommande experimentet och blir informerade om primärfärgerna inom ljussättning. Alla grupper blir tilldelade en ficklampa och ett gel liknande plast i de tre olika primärfärgerna inom ljussättning (röd, blå och grön), sedan får eleverna experimentera i grupperna för att se vilka färger det kan mixa fram. Läraren samlar in elevernas resultat och sätter gruppernas resultat i relation till varandra för att starta en diskussion i helklass. Vidare berätta läraren om hur primär och sekundärfärger fungerar beroende på elevernas olika resultat. Resultatet i denna artikel visar på att fysik kan sättas in i vardagliga sammanhang. I detta fall använder de sig av ljussättning på en teater, där de använder ljussättningsteknik ihop med olika färger. Lektionens resultat visar att fysik och färg befinner sig i relation till varandra. Genom att använda färg och fysik i relation till varandra i ett lektionsmoment, kan elever som inte är intresserade av fysik väckas genom relationellt arbete mellan fysik och färglära, och tvärtom (Gran & McNamara, 2012).

19

5. Diskussion och slutsats

Denna del är uppdelad i två olika kategorier, en diskussionsdel och en slutsats och framtida forskningsdel. Under kategorin diskussionsdel kommer en diskussion föras i relation till tidigare hämtat resultat. Det hämtade resultatet kommer att diskuteras för att besvara vår fråga - hur kan lärare arbeta med färglära i bildundervisningen, för att öka elevers kunskap om färglära? Även vilka konsekvenser det hämtade resultatet har i relation till vår fråga. Under kategorin slutsats och framtida forskning kommer relevansen för vår kunskapsöversikt i relation till professionen inom bildämnet presenteras. Den delen avslutas med hur vår kunskapsöversikt kan inspirera för ett forskningsområde för vårt framtida examensarbete.

5.1 Diskussionsdel

Tidigare nämnde vi i inledningen att i det centrala innehållet inom bildämnet ska elever tilldelas kunskap rörande färg som redskap och att det ingår att förstå färgens betydelsebärande beskaffenhet (Skolverket, 2011). Likaså ska eleverna vid lärarens bedömning visa på att de kan använda redskapet på ett väsentligt och på ett utforskande sätt och förstå hur det i sin tur skapar olika uttrycksformer (Skolverket, 2011). Även om färglära inte nämns specifikt som term i bildämnets kursplan, är färglära en del för att kunna hantera färg som verktyg i bildundervisningen. Färglära menas med kunskap att inneha förståelse för färgens yttring och kännetecken (Nationalencyklopedin, u.å). Även inneha förståelse om hur färger i relation till varandra fungerar (Nationalencyklopedin, u.å). Vilket är detsamma som kursplanens beskrivning angående att hantera färg som redskap och att ha kunskap om färgens betydelsebärande egenskap, detta för att färg ska kunna användas som uttrycksform (Skolverket, 2011).

Vidare i texten förklarar vi om våra hämtade studier och artiklars undervisningsmodeller fungerar för att arbeta med färglära i bildundervisningen. Ger undervisningsmodellerna svar på hur lärare kan arbeta med färglära i bildundervisningen, för att öka elevers kunskap om färglära?

20

Totalt har vi samlat in nio undervisningsmodeller, Quattrer och Gouveia, Fairuzabadi och Afif Supianto, Cochrane och Horiguchi och Iwamatsu besvarar vår frågeställning. Speelman, A. Samah, Talib Putih och Hussin och Yurumezoglu och Oguz-Unver besvarar inte vår frågeställning. Gran och McNamara och Lim besvarar vår frågeställning till viss del. Vidare beskriver vi vilka artiklar och studier som besvarar vår fråga, vilka som inte gör och vilka som gör det till viss del samt kontinuerlig reflektion i samband med beskrivandet.

Quattrer och Gouveia (2018) tar upp i sin studie exercises of chromatic investigation and analysis on color education, hur en kan arbeta med färgcirkel i klassrummet. De menar sammanfattningsvis i sin slutsats att lektionens innehåll bidrar till att elever får praktiskt arbeta med färglära, och på ett optimalt teoretiskt sätt blir ingen vetenskap försummad, om en utgår från Munsells färgsystem. Fairuzabadi och Afif Supianto (2018) presenterar i sin artikel CoMiG: a Color Mix Game as a Learning Media for Color Mixing Theory ett spel som är framtaget för att genom ett digitalt verktyg lära ut om färglära. De beskriver i sin slutsats att resultatet visade 100% på att det digitala verktyget har hög underhållnings grad, att spelet är lätt medgörligt och att spelet är gynnsamt att använda som läromedel för att lära ut om färglära. Cochrane (2013) beskriver i sin artikel the Munsell Color System: A scientific compromise from the world of art att många vetenskapsmän har försökt att framställa ett färgsystem. Hon fortsätter beskriva uppkomsten av Munsells färgsystem och dess syfte. Hans syfte var att rikta in sin forskning från ett konstnärligt perspektiv att se på färg och arbeta för att ta fram ett system som kan användas i utbildningssyfte för skolelever (Cochrane, 2013). Horiguchi och Iwamatsu (2018) berättar i sin artikel from Munsell color system to a new color psychology system, om Shigenobu Kobayashi som var en företagsägare och hans idé var att få ner Munsells färgsystem till ett tvådimensionellt enklare system. Resultatet av Shigenobu Kobayashis tvådimensionella system visade på att systemet faktiskt bidrog till att allmänna personer utan färgutbildning hade lättare att förstå färgernas system (Horiguchi & Iwamatsu, 2018). Utifrån ett utforskande förhållningssätt att finna undervisningsmodeller som innefattar färglära och kan användas i utbildningssyfte, upplever vi att dessa fyra presenterade studier respektive artiklar besvarar vår fråga. Artiklarna som presenterar, både Munsells tredimensionella färgsystem och Shigenobu Kobayashi tvådimensionella färgsystemet syftar till att systemets uppkomst grundar sig

21

för utbildningssyfte och på ett tydligt och teoretiskt sätt främjar för inlärning av färgernas system. Att använda sig av dessa system kan vara alternativ på hur en kan arbeta med färglära i undervisningen. Då färglära innefattar färgers karaktär och hur färger i relation förhåller sig till varandra och vad deras effekt blir (Nationalencyklopedin, u.å.). Likaså är det centralt inom bildämnet att förstå färgens betydelsebärande egenskaper (Skolverket, 2011). Och via dessa färgsystem kan elever få teoretisk grund för vad färglära är och hur det ser ut i systemform. Studierna som presenterats, både undervisningsmodellen som handlade om spel och undervisningsmodellen som handlade om att blanda färger med rent pigmentpulver, visar på varianter av undervisning för att arbeta med färglära. Båda studierna tog upp begrepp som behövs för att färglära ska kunna arbetats med och samtalas om. Såsom primärfärger. sekundärfärger, tertiärfärger, komplementfärger och olika färgskalor. Då under 1600-talet och 1700-talet fick bland annat Gothes definition av färglära genomslag, som innefattade termer och färger som primärfärger, sekundärfärger, tertiärfärger och komplementfärger. Dessa visualiserades i den så kallade färgcirkelns konstruktionssystem (Nationalencyklopedin, u.å). På så vis blir båda undervisnings modellerna relevanta för vår frågeställning och det kan vara varianter på hur lärare kan arbeta med färglära i undervisningen. Undervisnings modellerna kan bidra till att elever främjar sin förmåga i att använda färg som redskap och att färg kan därför användas som uttrycksform, även att elever förstå färgens betydelsebärande karaktärsdrag (Skolverket, 2011).

Speelman (2012) beskriver i artikeln take an Artistic Spin with PINWHEELS en undervisningsmodell som innefattar bild historia, olika tekniker och färg för att skapa en vindsnurra. I artikelns slutsats menar hon att lärare anser att lektionsinnehållet är optimalt att använda sig av i början av en termin, detta för att motivera eleverna. Även att lektionens innehåll går igenom många värdefulla aspekter, såsom bild historia och olika färgtekniker (Speelman, 2012). A. Samah, Talib Putih och Hussin (2016) beskriver i sin studie digital Tools: Enhancing Painting Skills among Malaysian Secondary School en undervisningsmodell, där digitala verktyget Photoshop används. I studien mäts elever i faktorer som färgmanipulation, tolkning, kreativitet och sammansättning. I slutsatsen presenteras statistik. Statistiken demonstrerar att photoshop kan assistera elever att öka sin konstfärdighet. Statistiken visar även positivt

22

på att elevers prestation kan höjas inom just konventionell målning (A. Samah m.fl., 2016). Yurumezoglu och Oguz-Unver (2011) beskriver i deras artikel a Suggestion for an Experiment That Integrates the Teaching of Science with Everyday Life: “Why Are the Seas Blue?” en lektionsmodell som innefattar att besvara frågan varför är havet blått med hjälp av vetenskapliga teorier och metoder. De beskriver i slutsatsen att det gynnar elevers inlärning att sätta vardagligt liv och elevers associationer i relation till vetenskapsteorier.

Eftersom vår fokus var att finna undervisningsmodeller som kan vara användbara för att arbeta med färglära i bildundervisningen, brister därför majoriteten av dessa artiklar respektive studiens lektionsmodeller i relation till vår frågeställning. I artikeln take an Artistic Spin with PINWHEELS beskrivs det att lektionen innefattar elever ska blanda fram färg, vilket hade kunnat bidra till ett lektionsinnehåll som innefattar arbete med färglära. Men i studien nämns ingen vidare beskrivning över att färglära får utrymme i lektionen, enbart att eleverna blandar färg. Lektionsinnehållet presenteras mer som att eleverna bara ska blanda färg utan vidare fokus på färglära som en typ av vetenskap, även att lektionen mer inriktas på att lära ut om bild historia. I studien digital Tools: Enhancing Painting Skills among Malaysian Secondary School Students, ska Photoshop som ett digitalt verktyg assistera elever för att öka konstfärdigheter. Det nämns att eleverna ska mätas i bland annat färgmanipulation. Kontentan upplevs som att eleverna enbart ska mätas hur väl de kan använda sig av färgmanipulation och endast därför nämns termen färg. Hade artikeln beskrivit att eleverna ska mätas i färgförståelse, hade det digitala verktyget kunnat vara optimalt för att omsätta färglärans principer. Kontentan blir därför att undervisningsmodellen riktar in sig snarare på hur Photoshop kan användas i konstsammanhang och inte färgsammanhang. I artikeln a Suggestion for an Experiment That Integrates the Teaching of Science with Everyday Life: “Why Are the Seas Blue?” beskrivs lektionsinnehållet som enbart att elever ska experimentera för att förstå vetenskapsteorier kopplat till vardagen. Även om färg nämns i relation till ljusreflektioner i prisma, får färgen inte större utrymme än så i den lektionsmodellen. Färglärans bakgrund har blivit framarbetad genom relation mellan fysikens perspektiv och konstens perspektiv under 1800-talet (Nationalencyklopedin, u.å). Hade därför lektionsmodellen innefattat båda perspektiven hade lektionsmodellen kunnat vara relevant för bildundervisningen också, men bildämnets perspektiv saknas. Eftersom

23

kursplanen inom bildämnet innefattar att elever ska kunna behärska färg som redskap i relation till att förstå färgens betydelse, för att kunna använda färg som en uttrycksform (Skolverket, 2020). Därför brister dessa undervisningsmodellen i relation till vår frågeställning, då undervisningsmodellerna saknar att elever kan uppnå ett behärskande och en förståelse av färgers betydelse.

Lim (2004) beskriver i sin artikel the Magic of the Brush and the Power of Color: Integrating Theory into Practice of Painting in Early Childhood Settings, tre olika modeller av undervisning. Grunden för alla tre modeller är att elever ska arbeta med temperafärg. De beskriver att de går igenom termer för färglära såsom primär och sekundärfärger. Lim (2004) beskriver att undervisningsmodellerna är framarbetade utifrån pedagogers teorier, som Dewey, Vygotskij och Piaget. Lim (2004) beskriver i slutsatsen att lärarna menar på att det är väsentligt att introducera målning i tidig ålder för att eleverna ska främja sina målerifärdigheter tidigt, både via teori och via praktisk övning. De menar att tidig introducering visar att möjligheter för eleverna ökar i senare utbildning (Lim, 2004). Gran och McNamara (2012) beskriver i sin artikel integrating the Arts: Teaching about Color Mixing with Light en undervisningsmodell, som innefattar en kombination mellan ljussättning och färglära. De presenterar att lektionen fungerar för att sätta vetenskap i relation till färg. Även att lektionen bidrar till att elever får se tydligt samband mellan färglära och fysik. Lektionen kan även motivera elever som inte vanligtvis är intresserad av vetenskap men färglära och tvärtom (Gran & McNamara, 2012).

Vad gäller dessa två sista artiklar besvarar de till viss del på vår frågeställning. Artikeln the Magic of the Brush and the Power of Color: Integrating Theory into Practice of Painting in Early Childhood Settings, beskriver tre olika undervisningsmodeller som är utformade efter kända pedagogers teorier, de tar till viss del upp hur lärare kan omsätta färglära i undervisningen. Eleverna i dessa undervisningsmodeller får arbeta med temperafärg och får genomgång i vissa termer inom färglära, därför kan dessa undervisningsmodeller utnyttjas till en viss del, för en lärare som vill arbeta med färglära i undervisningen. Men undervisningsmodeller måste kompletteras med mer information om färglärans konstruktioner och betydande roll. För att undervisningsmodellerna ska utifrån vårt perspektiv definieras som en undervisningsmodell, som ökar elevers kunskap om färglära. Detta eftersom färglära

24

definieras som en relation mellan att ha kunskap om färgernas profil och hur färgers verkan samarbetar (Nationalencyklopedin, u.å). Likaså behöver olika termer få utrymme att förklaras och få kunskap om, för att undervisningsmodellen utifrån vårt utforskande perspektiv, ska definieras som en undervisningsmodell som arbetar med färglära i undervisningen. Det står tydligt i bildämnets kursplan att elever ska inneha kännedom om färgens betydande egenskaper för att kunna använda färger som uttryck (Skolverket, 2020). Det anser vi saknades i dessa undervisningsmodeller. Utifrån ett undersökande perspektiv blev även vår observation, att dessa undervisningsmodeller hade sin fokus på att pedagogiska teorier ska omsättas i undervisningen. Än att fokuset var att arbeta med färglära i undervisningen. I artikeln integrating the Arts: Teaching about Color Mixing with Light beskrivs en undervisningsmodell som involverar färglära via fysik, genom användning av plastbrickor för att se hur färger och ljus förhåller sig. Den undervisningsmodellen är i relation till vår frågeställning optimal för att få lärdom om färglära eftersom färglära är en relation mellan konstvetenskap och fysikvetenskap (Nationalencyklopedin, u.å). Enda anledningen till att vi definierar undervisningsmodellen som att den till viss del besvarar vår fråga, är att undervisningskontexten för bildämnet saknas. Även om en lärare skulle implementera undervisningsmodellen i bildundervisningen hade undervisningsmodellen haft brister, eftersom undervisningsmodellen kräver att fysik får utrymme. Därför upplever vi att undervisningsmodellen har hög potential att användas ämnesövergripande mellan bildämnet och fysikämnet. Att undervisningsmodellen kompletteras genom att bildämnets delar tillkommer i modellen. Detta hade bidragit till att elever får kunskap om färg och dess betydelsebärande egenskaper på ett högst optimalt sätt, när fysikämnet och bildämnet samspelar. Att ljus och färg sätts i relation till varandra.

5.2 Slutsats och framtida forskning

Vår undersökning visar på faktumet, att endast ett fåtal artiklar och studiers modeller fungerar för hur en lärare kan arbeta med färglära, för att öka elevers kunskap om färgernas betydelsebärande egenskaper. Vi skulle vilja hävda att detta pekar på, begränsad forskning inom detta ämnesområde. Då den högre andelen av artiklar och studier vi har undersökt innehöll färg som ett beskrivande, för att kunna samtala om andra aspekter och områden. När vår fokus är färg som en egen karaktär och dennes

25

ägandeskap. Varför det finns begränsat med forskning inom området vi undersökt, kan bero på olika faktorer. Men om vi ska utgå utifrån vad vår undersökning gav, upplever vi att forsknings intresset om färg, verkar mest innefatta att titta på färg som ett komplement till något annat eller för att kunna förstå ett annat fenomen. Vi upplever därför att färglära inte har tittats på eller undersökts, som en egen karaktär i bland annat bildundervisning, i samma utsträckning. Detta kan bero på vilket typ av intresse forskare har för färg, och det påverkar därefter forskning utsträckning. Trotts detta faktum kan kunskapsöversikt utifrån vårt utforskande perspektiv, bidra med inspirerande undervisningsmodeller för bildprogressionen. Delvis hur lärare kan arbeta med färglära i bildundervisningen, men inte enbart. Vår kunskapsöversikt kan även bidra till hur en lärare kan övergå från färglektioner, till lektioner som kräver att elever har förkunskaper om färglära. Eller att vidareutveckla färglektioner till en mer avancerad eller mer omfattande lektion. Kunskapsöversikten ger inblick även i modeller som kan tänkas användas, för att arbeta ämnesövergripande med bild och fysik. Detta kan då bidra till att elever får mer omfattande kunskap om färglära.

Efter detta självständiga arbete skulle vi vilja forska och studera hur bildlärare i Sverige omsätter färglära i bildundervisningen. Även studera olika undervisningsmodeller som innefattar färglära. Kan vi finna samband mellan våra presenterade undervisningsmodeller i vår kunskapsöversikt, till hur i praktiken lärare arbetar med färglära? Eller hade möjligen vår kunskapsöversikt kunnat bidra till nya inspirerande vinklar och perspektiv, för hur bildlärare i svenska skolor kan omsätta färglära i undervisningen.

26

6. Referenslista

Boo Yeun, L. (2004). The Magic of the Brush and the Power of Color: Integrating Theory into Practice of Painting in Early Childhood Settings. Early Childhood Education Journal, (2), 113. Retrieved from

https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=edsovi&AN=edsovi.00045998.2004320

20.00008&lang=sv&site=eds-live (hämtad 2020-02-20)

Cochrane, S. (2014). The Munsell Color System: A scientific compromise from the world of art. Studies in History and Philosophy of Science, 47, 26–41.

https://doi-org.proxy.mau.se/10.1016/j.shpsa.2014.03.004 (hämtad 2020-02-20)

Fairuzabadi, A., & Supianto, A. A. (2018). CoMiG: a Color Mix Game as a Learning Media for Color Mixing Theory. 2018 International Conference on Sustainable

Information Engineering and Technology (SIET), Sustainable Information Engineering and Technology (SIET), 2018 International Conference On, 197–201.

https://doi-org.proxy.mau.se/10.1109/SIET.2018.8693166 (hämtad 2020-02-20)

Friberg, Febe (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Gran, S., & McNamara, M. (2012). Integrating the Arts: Teaching about Color Mixing with Light. Science Scope, 35(7), 62–66. Retrieved from https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ989546&lang=sv&site=eds

-live (hämtad 2020-02-20)

Horiguchi, S., & Iwamatsu, K. (n.d.). From Munsell color system to a new color psychology system. Color Research and Application, 43(6), 827–839.

https://doi-org.proxy.mau.se/10.1002/col.22286 (hämtad 2020-02-20)

Nationalencyklopedin, färgcirkel.

27 Nationalencyklopedin, färglära. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/färglära (hämtad 2020-02-20) Nationalencyklopedin, komplementfärger. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/komplementfärger (hämtad 2020-02-20)

Quattrer, M., & Silva Gouveia, A. P. (n.d.). Exercises of chromatic investigation and analysis on color education. COLOR RESEARCH AND APPLICATION, 43(6), 851– 856. https://doi-org.proxy.mau.se/10.1002/col.22282 (hämtad 2020-02-20)

Samah, A. A., Putih, A. T., & Hussin, Z. (2016). Digital Tools: Enhancing Painting Skills among Malaysian Secondary School Students. Turkish Online Journal of Educational Technology - TOJET, 15(3), 58–67. Retrieved from https://search-

ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1106372&lang=sv&site=ed

s-live (hämtad 2020-02-20)

Skolverket. (2011). Läroplan och kursplaner för grundskolan. Bild. Solna: Skolverket.

Speelman, M. (2012). Take an Artistic Spin with Pinwheels. Arts & Activities, 152(1), 30–31. Retrieved from

https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1002417&lang=sv&site=ed

s-live (hämtad 2020-02-20)

Yurumezoglu, K., & Oguz-Unver, A. (2011). A Suggestion for an Experiment That Integrates the Teaching of Science with Everyday Life: “Why Are the Seas

Blue?” Science Activities, 48(2), 43–48.