Värdegrund i förskolan, En kvalitativ studie om hur förskollärare tolkar demokratiuppdraget

FAKULTETEN FÖR

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE Barn-unga-samhälle

Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Värdegrund i förskolan

En kvalitativ studie om hur förskollärare tolkar demokratiuppdraget

Values in preschool

A qualitative study of how preschool teachers interpret democracy assignment

Maria Perger

Förskollärarexamen, 210 högskolepoäng Handledare: Ange handledare Barndoms- och ungdomsvetenskap

2017-02-03

Examinator: Julia Rönnbäck Handledare: Therese Vincenti Malmgren

3

Sammanfattning

Inom förskolans verksamheter möter pedagoger dagligen människor med olika bakgrund, förutsättningar och egenskaper. Min erfarenhet är att pedagogernas förhållningssätt gentemot både vuxna och barn med diverse bakgrund är varierande. Syftet med denna uppsats är att undersöka förskollärares tankar och attityder kring värdegrunden i förskolan utifrån demokratiuppdraget i Läroplanen för förskolan. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med fem förskollärare på en kommunal förskola. Jag valde teori i form av förskollärardimensionen i Sheridans och Pramling Samuelssons (2016) modell över fyra dimensioner av pedagogisk kvalitet, samt Emilssons (2008) modell om kommunicerade värden i förskolan. Dessutom valde jag att lyfta hållbar utveckling i samband med min studie, då det i nationella styrdokument formuleras uppdraget att utbilda för en hållbar utveckling så att barn utvecklar ett förhållningssätt till viktiga etiska frågor som, bland annat, förhållandet människor emellan. Resultatet visar förskollärares stora medvetenhet om vikten av att arbeta med demokratiuppdraget men även på ett stort behov av att diskutera innebörden av begreppen värdegrund och demokrati i arbetslag för att uppnå samsyn om vad dessa begrepp kan innebära i den pedagogiska praktiken.

5

Innehåll

1. Inledning ... 7

1.1 Syfte ... 8

1.2 Frågeställningar ... 8

1.3 Avgränsningar och begreppsdefinition ... 8

2. Bakgrund och centrala begrepp ... 9

2.1 Beskrivning av styrdokument ... 9 2.1.1 Skollagen ... 9 2.1.2 Läroplanen för förskolan ... 9 2.2 Centrala begrepp ... 11 2.2.1 Värden ... 11 2.2.2 Värdegrund ... 12 2.2.3 Demokrati ... 12 2.3 Hållbar utveckling ... 12

3. Tidigare forskning och teoretiskt perspektiv ... 14

3.1 Internationell forskning ... 14

3.2 Svensk forskning ... 15

3.3 Teoretiska perspektiv ... 16

3.3.1 Värderingar och pedagogisk kvalitet ... 16

3.3.2 Kommunicerade värden ... 17 4. Metod ... 19 4.1 Metodval ... 19 4.2 Urval av respondenter ... 19 4.3 Genomförande ... 20 4.4 Forskningsetiska överväganden ... 20

6

5. Resultat och analys ... 22

5.1 Hur tolkar förskollärare demokratiuppdraget? ... 22

5.2 Hur anser förskollärare att de arbetar med värdegrunden i sin verksamhet? ... 24

5.3 Vilka värderingar anses enligt förskollärare viktiga att lära barn? ... 26

6. Slutdiskussion ... 28

6.1 Metoddiskussion ... 30

6.2 Förslag på fortsatt forskning ... 30

Referenser ... 32

Bilaga 1 – Brev till intervjurespondenter ... 34

7

1. Inledning

På debattsidan i tidningen Metro kunde man den 14.september 2016 läsa:

”Det pratas mycket om svenska värderingar nu. Såväl partiledare, som senast igår Kungen vid riksdagens öppnande, lyfter begreppet som något hotat. Vi oroas av politisk retorik som utgår från ett ”vi” och ett ”dem”. Om ”svenska värderingar” är något exklusivt, säger vi samtidigt att den som bildat sina grundvärderingar utanför Sverige står för något annat, något hotfullt” (Svensén & Nihlgård, 2016, s.18).

Artikeln beskriver en del av den aktuella politiska agendan. Den väckte mitt intresse kring begreppet värderingar då dessa även är en del av uppdraget för förskolornas verksamheter. I mitt yrke och på min arbetsplats möter vi dagligen människor med olika bakgrund, förutsättningar och egenskaper. Min erfarenhet är att pedagogernas förhållningssätt gentemot både vuxna och barn med diverse bakgrund är varierande. Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar (Skolverket, 2016, s. 6). Vad händer om pedagoger själva inte har förmåga som beskrivs ovan? Är det möjligt att genomföra uppdraget enligt Läroplanen för förskolan? Vilka värderingar förekommer på svenska förskolor?

”Förskolan är för de flesta barn i Sverige den första resan på egen hand utanför familjen. För många av dem påbörjas denna resa i 1-1½ års ålder och under några år tillbringar de större del av sin vakna tid i verksamheten. Det är därför sannolikt att den har betydelse för vilken syn barnen får på sig själva och sin omvärld och vilka värderingar de utvecklar” (Olausson, 2012, s. 26).

Förskolan kan ses som demokratins vagga i fostran av framtida med borgare därför är undervisning/inlärning av värden grundläggande. Detta står klart i förskolans styrdokument Läroplanen för förskolan, men jag är nyfiken på hur förskollärare tänker kring detta uppdrag.

8 1.1 Syfte

Studiens syfte är att undersöka förskollärares tankar och attityder kring värdegrunden i förskolan utifrån demokratiuppdraget i Läroplanen för förskolan.

1.2 Frågeställningar

Hur tolkar förskollärare demokratiuppdraget?

Hur anser förskollärare att de arbetar med värdegrunden i sin verksamhet? Vilka värderingar anses enligt förskollärare viktiga att lära barn?

1.3 Avgränsningar och begreppsdefinition

I min studie tänker jag inte gå närmare in på vad som kan menas med svenska

värderingar, utan endast undersöka förskollärares tankar kring värderingar i det dagliga

arbetet på förskolan.

I analysen förekommer begrepp pedagoger, vilket här är ett samlingsbegrepp för förskollärare.

9

2. Bakgrund och centrala begrepp

I det här kapitlet beskriver jag två styrdokument för förskolornas verksamheter, Skollagen (SFS 2010:800) och Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2016). Jag väljer att beskriva och tolka de delar av dessa dokument som är mest relevanta för syftet med min studie, att undersöka förskollärares tankar och attityder kring värdegrunden i förskolan utifrån demokratiuppdraget i Läroplanen för förskolan. Därefter finns definitioner av centrala begrepp. Senare ägnar jag en del av detta kapitel åt hållbar utveckling då det i internationella överenskommelser formuleras uppdrag att utbilda barn för en hållbar utveckling. Både svenska forskare som exempelvis Olausson, och utländska forskare som Ülavere och Veisson visar på samband mellan hållbar utveckling och värderingar i sina studier.

2.1 Beskrivning av styrdokument

Värdegrunden är fundamentet för all verksamhet i förskola och skola (Orlenius, 2010, s. 13). Nedan kommer jag att gå igenom de delar av två styrdokument som har kopplingar till begreppen värdegrund och värderingar. Jag har inriktat mig på Skollagen och Läroplanen för förskolan.

2.1.1 Skollagen

Skollagens (SFS 2010:800) kapitel 1. Inledande bestämmelser, 5§ Utformningen av

utbildningen säger bland annat: ”Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med

grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling”. I Skollagen tar man endast upp att man ska utforma utbildningen efter de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna medan i Läroplanen för förskolan beskriver man mer konkret vad detta innebär.

2.1.2 Läroplanen för förskolan

Formuleringarna i läroplanen kan ses som en konsekvens av det mångkulturella och alltmer pluralistiska samhället. Läroplanen måste också skrivas på ett sådant sätt som

10

ger utrymme för tolkningar för att få acceptans i olika läger (Orlenius, 2010, s.20). Jag menar att det är varje förskollärares tolkning av läroplanstexten som speglas vidare i verksamheten och i kommunikationen med barnen, föräldrar och kollegor.

Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2016) består av två kapitel: Kapitel 1. Förskolans

värdegrund och uppdrag och Kapitel 2. Mål och riktlinjer. Kapitel 1 omfattar fyra sidor

och fyra underrubriker och under samtliga beskriver man närmare värdegrunden och, enligt min mening, samhällets förväntningar på hur förskolans verksamhet ska utformas utifrån detta uppdrag. Under underrubriken Grundläggande värden står det bland annat: ”Att hävda grundläggande värden kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten. Verksamheten ska bedrivas i demokratiska former och därigenom lägga grunden till ett växande ansvar och intresse hos barnen för att de på sikt ska delta i samhällslivet” (s. 4). Förskollärare förväntas att tydliggöra värderingar i den dagliga verksamheten.

Vidare under underrubriken Förståelse och medmänsklighet står det bland annat: ”Verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt” (s. 4), vilket lyfter begreppet respekt som en förmåga barn bör anamma inom förskolans verksamheter.

Under rubriken Saklighet och allsidighet står det bland annat att: ”Alla som verkar i förskolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden” (s. 5). Min tolkning av denna mening är att pedagoger uppmanas att agera på ett sätt som markerar vad som är önskvärt och vad som strider mot de grundläggande värdena.

Under rubriken Förskolans uppdrag står det bland annat att: ”Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. I sammarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas” (s. 5). Här lyfter man att vi fostrar barn till samhällsmedlemar som ska känna ansvar, vilket konkretiseras i kapitel 2. Mål och riktlinjer som består av sju delar. Förskolans värdegrund behandlas i två av dessa, nämligen Normer och värden, samt Barns inflytande.

11

Under rubriken 2.1 Normer och värden står det: ”Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem” (s.8). Denna mening antyder att det i vårt samhälle finns gemensamma demokratiska värderingar vilka förskollärare förväntas att lära ut. Detta förutsätter, enligt min mening, att förskollärare har en gemensam syn på vilka dessa värderingar är.

Under rubriken 2.3 Barns inflytande står det: ”I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är” (s. 12). Även denna mening kräver samsyn hos förskollärare på vad demokrati är.

Orlenius (2010, s. 31) talar om förskolans värdegrund i läroplanen som en etisk kodex, vilken fungerar som instrument för orientering i institutionen förskolan. Formulerade etiska principer kan synliggöra för personal, föräldrar och utomstående vad som utgör verksamhetens fundament. Betydelsen av en läroplanstext som officiellt dokument ska därför inte undervärderas (a.a.).

Jonsdottir (2007, s. 40) menar att det inte går att utläsa i klartext vilken barnsyn som låg till grund för läroplansarbetet. I Barnomsorg och skolkommitténs slutbetänkande beskrivs dock barnet som aktiv erövrare av omvärlden i samspel, i kommunikation och samexistens med andra. I denna samexistens med både vuxna och barn, uppstår ett gemensamt meningsskapande av normer och värderingar (a.a.).

Läroplanen lämnar ett tolkningsutrymme för varje enskild lärare, arbetslag och förskola att hantera. Detta medför att fostran i förskolan rymmer förutom en offentlig dimension även en personlig, det vill säga lärares personliga normer och värderingar, vilka inte med självklarhet sammanfaller med aktuella styrdokument (Emilsson, 2008, s. 16).

2.2 Centrala begrepp 2.2.1 Värden

Värden innebär något som är eftersträvansvärt och formas av olika värderingar, det vill säga prioriteringar om det önskvärda (Orlenius, 2010, s. 16).

Olivestam och Thorsén (2014) förklarar begreppet Värde genom begreppet Etik. De menar att studerandet av etik inte ger några färdiga svar, utan visar endast hur långt

12

förståndet kan vägleda personen i sitt sökande efter svar på etiska frågor. ”Förnuftets otillräcklighet att lösa etiska frågor hänger samman med skillnaden mellan fakta och

värde. Faktautsagor kan bevisas vara sanna eller falska. Värdeutsagor däremot uttalar

sig inte om verkligheten, utan om en persons inställning inför verkligheten” (a.a., s.10). 2.2.2 Värdegrund

Värdegrunden formar det etiska förhållningssätt som skall prägla verksamheten där omsorg om och hänsyn till andra människor ska lyftas. Rättvisa, jämställdhet och rättigheter ska synliggöras i verksamheten. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns uppfattning om rättigheter och skyldigheter som man har i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder (Olivestam & Thorsén, 2014, s. 27).

Att möta ett barn med respekt innebär att våga möta sig själv och se på sig själv ur barnets perspektiv. Det betyder att man är villig att betrakta sitt eget sätt att se, att lyssna, att kommunicera och fråga sig hur det påverkar barnet (Öhman, 2008, s.46). För att fatta medvetna beslut i vardagssituationer fordras goda insikter om vad våra beslut leder till. Då kan vi också utforma medvetna värderingar som kan omsättas i handling (Hasslöf, 2009, s. 17).

2.2.3 Demokrati

”Demokrati kan definieras på många olika sätt och kan betyda olika saker i olika sammanhang för olika människor. Hur detta ska hanteras och omsättas i en vardaglig praktik är, och har varit, en central fråga under lång tid i förskolan men också i skolan” (Ribaeus, 2014, s.14). Demokrati är en av de grundläggande värderingarna inom FN. I FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna står det att alla människor i alla länder har rätt att tycka vad de vill, ha vilken tro de vill och rösta på vilket parti de vill. Dessa rättigheter är några bland många som har kopplingar till demokrati och ett demokratiskt samhälle (Världskoll, 2017).

2.3 Hållbar utveckling

I internationella överenskommelser och nationella styrdokument formuleras uppdraget att utbilda för en hållbar utveckling. Här poängteras vikten av att barn och unga ska utveckla ett kunskapsbaserat förhållningsätt till viktiga etiska frågor som förhållandet människor emellan och människors förhållande till naturen. Kunskap ses som en förutsättning för att kunna delta i demokratiska processer och för att kunna göra

13

medvetna val. På så sätt kan barn och unga medverka till att en hållbar utveckling blir verklighet (Hasslöf, 2009, s.17).

“Educators and trainers are powerful agents of change for delivering the educational response to sustainable development. But for them to help usher in the transition to a sustainable society, they must first acquire the necessary knowledge, skills, attitudes and values.” (UNESCO 2014, s. 20). Vuxna måste tillägna sig nödvändig kunskap, kompetens, attityder och värden för att kunna utbilda barnen för hållbart samhälle. Olausson (2012, s.26) ser likvärdiga rättigheter för alla medborgare och möjlighet för alla människor att känna delaktighet som en viktig aspekt av den hållbara utvecklingen. Förskolan som en del av det svenska utbildningssystemet fyller här en central roll i arbetet med att genomföra visionen om en hållbar utveckling.

”Hållbar utveckling utgår från ett gemensamt ansvar och förutsätter ett samhälle med demokratiska värderingar, respekt för de mänskliga rättigheterna och jämställdhet mellan kvinnor och män. Alla medborgare skall tillförsäkras likvärdiga rättigheter och möjligheter oavsett klass, ålder, kön, sexuell läggning, funktionshinder, etnisk eller kulturell tillhörighet, religiös eller annan trosuppfattning. Alla människor och samhällsnivåer ges förutsättningar att involveras och känna delaktighet” (Regeringskansliet, 2005, s. 7). Detta tyder på att den politiska viljan till jämställdhet finns och att även styrdokumenten klart och tydligt beskriver uppdraget, men min erfarenhet är att detta ofta bryts inom ramen för förskolans verksamheter.

14

3. Tidigare forskning och teoretiskt perspektiv

I sökandet av tidigare forskning inom området fann jag en estnisk undersökning som gick ut på att ta reda på vilka värden som ansågs vara viktiga att lära ut på estniska förskolor. Detta kompletterar jag med svensk forskning bestående av två studier, en om kommunicerade värden, samt en om kopplingen mellan värderingar och pedagogisk kvalitet.

3.1 Internationell forskning

Syftet med den estniska studien var att sammanställa en översikt över de värden som anses vara viktiga att lära estniska barn. Studien är kvantitativ och genomfördes med hjälp av frågeformulärer. Av totalt 978 respondenter från 15 estniska kommuner var 163 rektorer, 425 förskollärare och 390 föräldrar. I denna studie lyfter författarna

värderingar och menar att det är ett generellt begrepp, vilket olika personer förstår på

olika sätt. Fokus ligger på vuxnas tankar och förhållningssätt i lärandesituationer på förskolor:

Values drive people’s behavior and attitudes, and so it is important to understand values as a universal notion and how values are understood by different people. In the context of teaching values, the design of the learning environment in preschool institutions is important, as are what adults believe the content of such education should be and what they consider should have priority. Similarly, the attitudes and values transmitted by the behavior of teachers and parents are also important (Ülavere & Veisson, 2015, s.110).

Författarna menar att lärarnas och föräldrarnas roll samt lärmiljön vilken lärarna utformar är viktiga i värdegrundsarbetet. Lärarnas och föräldrarnas agerande och attityder är viktiga inslag i överföringen av värdegrunden till barnen eftersom dessa påverkar barnen i deras lärandeprocesser. Vidare menar författarna att vuxna bör erkänna att det är i den dagliga kommunikationen och de dagliga aktiviteterna som barnen lär sig värderingar. Alla vuxna är viktiga förebilder i den inlärningen. Därför bör alla vuxna vara medvetna om vilka värden de vill att barnen ska lära sig. Det är viktigt att diskutera och formulera tillsammans med barnen vilka regler som gäller i den berörda barngruppen (a.a.).

15

Sammanställningen av värden som är viktiga att lära barnen på de estniska förskolorna enligt rektorer, lärare och föräldrar innehåller totalt 25 värden (Values). Dessa 12 ligger högst på listan: Ärlighet (Honesty), Hälsa (Health), Hjälpsamhet (Helpfulness), Samarbetsförmåga (Cooperation ability), Tolerans (Tolerance), Tillit (Trust), Pliktkänsla (Sense of duty), Oberoende (Independence), Respekt (Respect), Empati (Empathy), Självförtroende (Confidence) och Känsla för rättvisa (Sense of justice) (Ülavere & Veisson, 2015, s.115).

3.2 Svensk forskning

Det finns ett demokratiuppdrag i förskolan och förskollärarna förväntas veta hur de ska omsätta detta uppdrag i sin praktik (Ribaeus, 2014, s. 13). Ribaeus studie handlar om hur förskollärarna i retorik och praktik arbetar med förskolans demokratiuppdrag. Hon menar att demokratiuppdraget handlar om att fostra men uppdraget har också en kunskapsrelaterad sida som behandlar vilka förmågor barn behöver utveckla som medborgare. ”Att som pedagog utbilda och förbereda barn för ett liv både här och nu och för ett framtida liv är en inte alldeles enkel uppgift. Det handlar om att både inkludera barnen i vår värld, att föra vidare de kunskaper vi har, men också om att skapa utrymme för deras egna initiativ.” (a.a., s. 15) Ribaeus genomförde sin studie med hjälp av observationer utifrån både lärar- och barnperspektiv, samt samtal och intervjuer med förskollärare för att granska hur förskollärarnas förhållningssätt tar sig uttryck i praktiken. Resultatet visar bland annat på att ”barnen har större möjligheter att vara med och påverka när inte verksamheten är alltför planerad” (a.a., s. 152) och att ”det finns demokratipraktiker i förskolan som villkorar barns inflytande men det finns också demokratipraktiker som har sin bas i ett aktivt lyssnande på barnen” (a.a, s. 152). Denna studie ställer jag i relation till mitt empiriska material som främst besvarar min första frågeställning: Hur tolkar förskollärare demokratiuppdraget?

Emilsson (2008) berör ämnet för min studie på så sätt att hon i sin studie analyserar de värden som lärare uppmuntrar i interaktionen med barnen på förskolor. Emilssons studie om fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan genomfördes med hjälp av videoinspelningar och observationer av vilka värden kommunicerades till barnen i vardagliga situationer. En grundläggande tanke var att dessa värden säger något om det önskvärda barnet i förskolan. Studien sökte bland annat svar på frågan: Vilka värden framstår som eftersträvansvärda i förskole-fostran? I

16

resultatet av sin studie skriver Emilsson om begrepp kontroll och frihet som framträdande i fostran och diskuterar om det överhuvudtaget är möjligt med en kommunikation fri från makt, att det i kommunikationen med barn handlar om graden av maktutövning (a.a., s. 99). Jag ställer resultatet av Emilssons studie i relation till mitt empiriska material som främst besvarar den andra och tredje frågeställningen: Hur

anser förskollärare att de arbetar med värdegrunden i sin verksamhet? och Vilka värderingar anses enligt förskollärare viktiga att lära barnen?

3.3 Teoretiska perspektiv

I det här avsnittet presenterar jag de två teoretiska perspektiv jag kommer att använda mig av i min studie. I den ena är det kopplingen mellan förskollärarens värderingar och pedagogisk kvalitet som är intressant då jag antar att många förskollärare inte ser den kopplingen i det dagliga arbetet. Det andra teoretiska perspektivet är värden som kommuniceras mellan pedagoger och barn på förskolor.

3.3.1 Värderingar och pedagogisk kvalitet

Sheridan och Pramling Samuelsson (2016) skriver om pedagogisk kvalitet. De menar att pedagogisk kvalitet är sammansatt av olika aspekter och dimensioner och finns inte i sig utan utvecklas och skapas i mötet mellan förskollärare och barn, samt mellan barn och omgivning. De mellanmänskligt överenskomna värden, kunskaper och föreställningar om hur saker kan genomföras bildar det pedagogiska perspektivet. Vad som är hög kvalitet är förskollärares, barns och föräldrars subjektiva upplevelse.

Helhetsperspektivet på pedagogisk kvalitet består av: - Värderingar, normer, traditioner och kulturella aspekter. - Pedagogiska processer och innehåll i förskolans verksamhet.

- Barns rätt att lära och utvecklas samt kunna påverka innehåll, strukturer och processer.

- Barns möjligheter att bli respekterade, delaktiga, lyssnade till och sedda som betydelsefulla samhällsmedborgare (Sheridan & Pramling Samuelsson, 2016, s. 22).

När författarna beskriver beståndsdelar av helhetsperspektivet på pedagogisk kvalitet är

17

Figur 1. Fyra dimensioner av pedagogisk kvalitet (Sheridan & Pramling Samuelsson, 2016, s.

24)

Pedagogisk kvalitet enligt modellen ovan består av fyra dimensioner som alla innefattar olika kvalitetsaspekter, uppbyggda av såväl hållbara, långsiktiga värderingar och kunskaper som föränderliga och dynamiska kunskaper (Sheridan & Pramling Samuelsson, 2016, s. 24). I den här studien lägger jag fokus på en av dessa dimensioner, nämligen förskollärardimensionen.

Förskollärardimension utgörs av förskollärarens formella kompetens och typ av utbildning, förskollärarens attityder, värderingar, syn på barn, kunskap och lärande. Förskollärarens barnperspektiv och strävan att närma sig barns perspektiv i form av strategier, förhållningssätt och samspel med barn. Det handlar också om förskollärarens egen förståelse av förskolans uppdrag och vad professionalitet innebär i handling, förskollärarens medvetenhet om sig själv som aktör och sin egen lärandeprocess (a.a., s. 25). Även i beskrivningen av förskollärardimensionen av pedagogisk kvalitet lyfts förskollärarnas värderingar och attityder.

3.3.2 Kommunicerade värden

Emilsson (2008) strukturerar värden som kommuniceras av vuxna till barn på förskolor i en modell så här:

18

Figur 2. Kommunicerade värden (Emilsson, 2008, s. 81)

Emilsson (2008) delar in de tio kommunicerade värden i individorienterade och kollektivt orienterade. Hon menar att de omsorgsetiska värdena: att inte skada andra, förstå och känna med andra, hjälpa andra, komma överens med andra; och de

disciplinerande värdena: att lyda, att vara självständig, att prestera, verkar förpliktigande, det vill säga barnen förväntas handla på ett visst sätt på förskolan.

De demokratiska värdena: att förhandla, att utöva inflytande, att delta i gemenskapen, snarare framstår som erbjudanden till barnen. Emilsson (2008) drog slutsats att det önskvärda barnet i förskolan är ett omvårdande, demokratiskt och disciplinerat barn.

Det omvårdande barnet skadar inte andra utan istället förstår och känner med andra, hjälper andra och kommer överens med andra. Det demokratiska barnet ska ta plats och bryta in i förskolans vardag utifrån sina egna behov och förutsättningar samt delta i gemenskapen. Det ska engagera sig, påverka och förhandla. Det disciplinerade barnet anpassar sig till rådande ordning genom att lyda vuxna, klarar sig själv och tar instruktioner samt presterar enligt vuxnas förväntningar (Emilsson, 2008, s. 82).

19

4. Metod

I det här kapitlet beskriver jag val av metod för insamling av undersökningsmaterialet, urval av respondenter, genomförande av undersökningen, forskningsetiska överväganden, samt hur bearbetning och analys av materialet utformades.

4.1 Metodval

Det finns ett antal faktorer som har betydelse för vilka metoder man väljer att använda i en undersökning. Det är vanligt att skilja mellan kvantitativa och kvalitativa data. Forskaren måste välja hur data till undersökningen ska samlas in och veta vilken slags information som behövs. Data betecknas som kvantitativa om de är mätbara och kan kategoriseras. Kvalitativa data säger något om kvalitativa egenskaper hos undersökningspersonerna. Huvudregeln är att kvantitativa data samlas in genom kvantitativa metoder, såsom enkäter, och kvalitativa data genom kvalitativa metoder som intervjuer. Om man vill skaffa sig en helhetsförståelse av enskilda fenomen är kvalitativa metoder de bästa (Larsen, 2009, s. 23).

Som metod för insamling av mitt material valde jag semistrukturerade intervjuer med förskollärare utifrån öppna intervjufrågor. Intervjuer är idag antagligen den vanligaste forskningsmetoden både bland studenter och bland forskare. Genom att fråga andra människor om vad de gör och hur de upplever ett visst fenomen kan studenter och forskare få det nödvändiga kreativa materialet till sitt fortsatta arbete (Ahrne & Svensson, 2015, s. 34). Det är mycket vanligt att kvalitativ forskning inte sällan uteslutande baseras på intervjuer eftersom forskaren kan interagera med sin respondent. I en semistrukturerad intervju följer intervjuaren ett fåtal öppna frågor där respondenten har större möjligheter att påverka intervjuns innehåll (Alvehus, 2013, s. 80-83).

4.2 Urval av respondenter

Mitt val av respondenter var ett strategiskt urval då jag känner till miljön som ska studeras och visste på förhand vilka respondenter jag ville intervjua (Alvehus, 2013, s. 67). Jag ville ha respondenter som jag inte kände, men hade viss koppling till den valda förskolan. Det gjorde det enklare för mig att komma i kontakt med mina respondenter. Jag valde att intervjua fem förskollärare från olika avdelningar. De arbetar med barn i olika åldersgrupper, har olika antal yrkesår och är i varierande åldrar.

20 4.3 Genomförande

Jag ringde förskolan i god tid innan de tänkta intervjuerna. Efter kontakt med förskolechefen bokade jag ett personligt möte där jag fick möjlighet att besvara alla frågor rörande intervjuer. Jag fick löfte om att få intervjua de förskollärare som visar intresse för att bli intervjuade. Därefter mailade jag informationsbrevet till chefen. Efter andra telefonsamtal hade jag fem stycken bokade möten för intervjuer. Jag åkte ut till förskolan där det fanns ett samtalsrum till mitt förfogande. Inför varje intervju bad jag om att få spela in. Inspelningar av intervjuer gjorde jag med hjälp av datorn och en bra mikrofon kopplad till datorn. Jag testade ljudkvalitet innan jag genomförde mina intervjuer med en testintervju. Faktum att man spelar in allt som respondenten säger kan ha viss inverkan på deras svar. Inspelningen kan störa den intervjuade och kännas som en begränsning i hur öppen hon eller han kan vara. Ibland kan det vara en trygghet för den intervjuade att det spelas in, då vet respondenten att det som sägs kommer att uppfattas ord för ord (Alvehus, 2013, s. 85). För mig som intervjuare är det svårt att bedöma vilket av ovanstående som var fallet hos mina respondenter men min uppfattning är att jag fick så uttömmande svar på mina intervjufrågor (se bilaga 2) som möjligt.

Jag berättade kort om studiens syfte och informerade respondenterna om att jag håller mig till forskningsetiska principer, vilka jag nämnde även i brevet till respondenterna (se bilaga 1). Jag valde att gå genom alla fyra principerna även muntligt med samtliga deltagare.

4.4 Forskningsetiska överväganden

Under arbetet med insamling av underlag till min studie har jag agerat utifrån forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet, 2002), vilket innebär att man uppfyller fyra allmänna huvudkrav på forskningen.

Det första kravet, Informationskravet, innebär att forskaren ska informera undersökningsdeltagare om studiens syfte, om deras uppgift i projektet och om att deltagandet är frivilligt.

Samtyckeskravet innebär att deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma

21

Konfidentialitetskravet innebär att uppgifter om alla som ingår i undersökningen ska ges

största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna ska förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. För att uppfylla detta krav använder jag inte respondenternas namn utan beteckningar F1, F2, F3, F4 och F5.

Nyttjandekravet innebär att uppgifter insamlade om enskilda personer endast får

användas för forskningsändamål. Jag informerade mina respondenter om samtliga fyra forskningsetiska principer både via informationsbrevet (se bilaga 1) och muntligt innan samtliga intervjuer och försäkrade om att konfidentialitetskravet kommer att upprätthållas.

4.5 Bearbetning och analys

Efter genomförda intervjuer bearbetade jag mitt inspelade material genom att transkribera det i sin helhet. Det innebär att man förvandlar tal till text (Alvehus, 2013, s. 85). Därefter läste jag det nerskrivna materialet flera gånger och utifrån olika perspektiv. Jag letade efter mönster och kategorier i respondenternas svar. Därefter kopplade jag materialet till teorier och ställde det i relation till tidigare forskning i en fortlöpande analys, det vill säga jag presenterar och analyserar resultatet fortlöpande.

22

5. Resultat och analys

I det här kapitlet presenterar jag resultatet av min undersökning och besvarar studiens syfte och frågeställningar. Jag disponerar kapitlet utifrån mina tre frågeställningar. 5.1 Hur tolkar förskollärare demokratiuppdraget?

Gemensamt i svaren från samtliga av mina respondenter var medvetenhet om att man fostrar barn till framtida demokratiska medborgare. Samtliga menar också att det är ett mycket viktigt uppdrag då man lär ut att alla har samma rättigheter. De uttryckte en förhoppning om att detta arbete kommer att märkas i framtiden. Olausson (2012) menar att likvärdiga rättigheter för alla medborgare och möjlighet för alla människor att känna delaktighet är viktiga aspekter av den hållbara utvecklingen. Detta uttryckte en av förskollärarna (F2) som att barnen får in så kallade rätta värderingar, att alla är olika men vi är lika mycket värda. Detta kopplar jag till Läroplanstexten som säger att förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar, samt att i förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är (Skolverket, 2016).

När det gäller förskollärarnas tolkning av demokratiuppdragets innebörd upplevde flertalet av dem att det var svårt eller mycket svårt att beskriva: ”Det är så många bitar i ett, det är inte alltid så lätt att sätta ord på vad det är egentligen” (F3). ”Det var svårt… ja men det är ju barnens rättigheter, barnens egna tankar” (F4). Ribaeus (2014) menar att det inte är en alldeles enkel uppgift att som pedagog utbilda och förbereda barn för ett liv både här och nu och för framtiden då det innebär att både inkludera barnen i vår värld och att skapa utrymme för deras egna initiativ. Hos många intervjuade blir det tydligt att demokratiuppdraget upplevs som svår och komplex.

Det gemensamma inslaget i samtliga svar var barnens rätt och möjligheter att få vara med och bestämma över hur dagen på förskolan ska vara. Detta uttrycker Sheridan och Pramling Samuelsson (2016) som att barns möjligheter att bli respekterade, delaktiga, lyssnade till och sedda som betydelsefulla samhällsmedborgare är en del av helhetsperspektivet på pedagogisk kvalitet. Även intervjurespondenterna förklarar demokratiuppdraget som fostran till demokratiska medborgare genom att barnen är delaktiga i allt och att man tar tillvara barnens intressen och tankar, men även att barnen

23

ska ha rätt att säga: ”nej tack, det vill inte jag” (F1). Emilssons (2008) slutsats i hennes studie var att det önskvärda barnet i förskolan är ett omvårdande, demokratiskt och disciplinerat barn. Det demokratiska barnet ska enligt studien ta plats och bryta in i förskolans vardag utifrån sina egna behov och förutsättningar, det ska delta i gemenskapen, engagera sig och påverka. F3 menar att ambitionen är att så mycket som möjligt arbeta så att barnen känner att de får vara med och påverka vad som händer. Respondenterna upplevde att begrepp som värdegrund och demokrati går in i varandra, att det var svårt att beskriva mer konkret vad de innebär i den pedagogiska praktiken. Alla har dock försökt att förklara hur de tänker kring dessa begrepp, exempelvis att värdegrund ska vara något levande och får inte glömmas bort i arbetet med barnen. Detta kopplar jag till Ribaeus (2014) studieresultat att det finns demokratipraktiker i förskolan som villkorar barns inflytande men det finns också demokratipraktiker som har sin bas i ett aktivt lyssnande på barnen.

Demokratiuppdraget tolkas även som att hantera konflikter mellan barnen, förhindra att barn skadar varandra samt lära barn att förstå sina kompisar om de exempelvis blir ledsna eller arga. Fokus ligger på att visa respekt mot varandra (F2).

Samtidigt uttryckte respondenterna behov av att pedagoger rannsakar sig själva ibland och kanske backar i vissa avseende (F1). F3 menar att ofta är det genom att granska sig själv som man inser att man kanske inte har lyssnat på barnen eller sett dem, att de kanske inte har fått påverka. Detta är i linje med den estniska studien (Ülavere & Veisson, 2015) som lyfter vikten av vuxnas roll som förebilder i värdegrundsarbetet där personliga värderingar överförs på barnen i vardagliga handlingar. Även pedagogisk kvalitet omfattar värderingar och förskollärarnas förhållningssätt.

Kopplingen mellan hållbar utveckling och demokratiuppdraget samt värderingar var inte självklar i respondenternas tankar. De menar att det är det man gör som människa, hur man är mot varandra och hur man lever som är hållbar utveckling. Enligt Regeringskansliet (2005) utgår hållbar utveckling från ett gemensamt ansvar och förutsätter ett samhälle med demokratiska värderingar, respekt för de mänskliga rättigheterna och jämställdhet mellan kvinnor och män. F3 menar att detta är något man skulle behöva diskutera mer: ”Vi har inte varit så bra på att prata om det alltså riktigt sätta ord på det, vad man verkligen gör. Sen är det något jag är lite osäker på, faktiskt”.

24

Enligt Läroplanen för förskolan (Skolverket 2016) är det även i sammarbete med hemmen som barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar ska främjas. F1 menar att barnen måste bli tryggare om de själva får vara delaktiga och göra sin röst hörd. F3: ”Vi jobbar mycket med föräldrar och tar in tolk oftare … så de får ett samtal om hur vi anser att demokrati och värdegrunden är.” Detta är ytterligare en aspekt av demokratiuppdragets komplexitet.

5.2 Hur anser förskollärare att de arbetar med värdegrunden i sin verksamhet?

”Om vi som jobbar och barnen inte förstår vad vi jobbar efter, vilken värdegrund har vi hos oss, då faller allt det andra” (F3). Detta citat anser jag är representativt för samtliga respondenters tankar kring värdegrundsarbetet på deras avdelningar. F5 menar att värdegrund är själva utgångspunkten i pedagogens arbete och tycker att det är något väldigt viktigt, en grund till allt pedagogiskt arbete. Respondenternas beskrivningar av värdegrunden uppfattar jag som en sorts vägvisare för dem i deras verksamheter. Detta kopplar jag till Orlenius (2010) tankar som menar att förskolans värdegrund i läroplanen fungerar som instrument för orientering i institutionen förskolan.

Flera av de intervjuade förskollärarna uttrycker vikten av att diskutera värdegrunden och värderingar inom respektive arbetslag, för att uppnå samsyn så att alla står för samma saker i samband med olika situationer i vardagen. F2 säger: ”Vi pratar mycket och jobbar utifrån att vi själva agerar på ett bra sätt mot barnen. Det är jätteviktigt att vi lyssnar på dem och att vi respekterar det de säger”. F3 uttrycker hur man kan lösa detta: ”Att vi i arbetslaget sätter ord på vad är det för värdegrund vi… alltså hur gör vi då, för ibland har det varit svårt”. Detta ställer jag i relation till Emilssons (2008) tankar kring begreppen kontroll och frihet i det dagliga arbetet med barn. Hur mycket makt utövar pedagogen över barnen när man kontrollerar deras vardag respektive ger dem frihet att välja och påverka. F4 menar: ”Det är ju hur vi som personal ska bemöta barnen på bästa sätt… så att barnen och föräldrar känner trygghet”.

Att granska sitt arbetssätt och sitt förhållningssätt är nödvändigt om man ska hävda

grundläggande värden och tydliggöra värderingar i den dagliga verksamheten så som

det står i Läroplanen för förskolan.

Vuxnas värderingar är det man har med sig, det man tycker och tänker, en ryggsäck full med egna värderingar som man är fostrad till, och mycket av de sakerna försöker man

25

väl föra över på barnen, menar F1. Denna sorts uttalanden kopplar jag till behov hos förskollärare att bli medvetna om i vilka sammanhang barn lär sig värderingar. I den estniska studien har man konstaterat att: Principals, teachers, and parents should acknowledge that teaching values to children happens through everyday communication and daily activities. All adults display their values by acting as role models (Ülavere & Veisson, 2015). Ibland har man med sig värderingar som man kanske får försöka jobba bort (F1).

F4: ”vi motsätter oss alla trakasserier, där går vi in väldigt i barngrupperna. Jag jobbar ändå med de yngsta, men även där kan det finnas utanförskap, inget barn ska behöva känna sig kränkt eller ledset” Respondenten uttrycker ett förhållningssätt i linje med läroplanstexten som säger att alla som verkar i förskolan ska hävda de grundläggande

värden som anges i skollagen och klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden

(Skolverket, 2016).

Respondenterna förklarar vidare hur de arbetar med värdegrunden i sina verksamheter och deras svar tyder på att detta arbete har stor utvecklingspotential då vissa av dem antyder kritik:

”Vi ska ju ha det i huvudet hela tiden (värdegrundsarbetet) och det gäller att påminna varandra också om det.” (F2)

”… att vi tänker värdegrund även när vi organiserar upp det vi ska jobba med, genom att organisera så att alla känner ansvar att man hjälper varandra och att man respekterar varandra att man har olika åsikter.” (F3)

F5 uttryckte vikten av att utvärdera arbetslagets värdegrundsarbete för att se åt vilket håll arbetet egentligen går. Respondenten menar att man bör ställa sig frågan: ”Är det verkligen det, värdegrund som vi har skapat, som vi har kämpat för, är det verkligen det vi gör?”. Vidare uttrycker hon att det är först när man utvärderar om man verkligen arbetar efter den värdegrunden som man har skapat, som det kommer att ha värde för henne.

I detta ser jag pedagogens behov av reflektion kring arbetet med demokratiuppdraget. Det handlar också om förskollärarens egen förståelse av förskolans uppdrag och vad professionalitet innebär i handling, förskollärarens medvetenhet om sig själv som aktör och sin egen lärandeprocess, menar Sheridan och Pramling Samuelsson (2016).

26

5.3 Vilka värderingar anses enligt förskollärare viktiga att lära barn? ”Vi ska hjälpa varandra, visa hänsyn till varandra, vi ska försöka göra saker tillsammans” menar F5 och detta är linje med Emilssons (2008) omsorgsetiska värden som kommuniceras till barnen. Dessa är: inte skada andra, förstå och känna med andra, hjälpa andra och komma överens med andra och är enligt Emilsson förpliktigande med vilket menas att barnen förväntas handla på det här sättet på förskolan.

De demokratiska värdena som enligt Emilsson (2008) är: att utöva inflytande, att förhandla och att delta i gemenskapen är värden som framstår som erbjudanden till barnen på förskolan. Respondenten F4 lyfter tillgänglighet av saker och material som erbjudande till barnen och som en del av barns delaktighet och inflytande i förskolan. Hon menar att även arbete med föränderliga lärmiljöer är ett exempel på erbjudande till barnen och hur man kan arbeta med pedagogiska processer. Detta är i linje med Sheridans och Pramling Samuelssons (2016) tankar om barns rätt att kunna påverka innehåll, struktur och pedagogiska processer i förskolans verksamhet som en del i helhetsperspektivet på pedagogisk kvalitet (se Figur 1).

Flera av respondenterna lyfter Respekt som ett viktigt värde man strävar efter att lära barnen. F3: ”…nu får jag tänka hur vi har jobbat. Man kan säga att barnen visar respekt gentemot varandra, att man accepterar att det inte blir som jag vill hela tiden, men jag vet att nån annan gång får jag bestämma.” F2 menar att: ”det är också viktigt att pedagoger respekterar barnen och inte att bara barnen ska visa respekt mot pedagogerna, utan att vuxna visar respekt mot vad barnen säger och tycker är viktigt redan med de yngsta.” Detta är linje med Emilsons (2008) tanke att fostran i förskolan rymmer förutom en offentlig dimension även en personlig, det vill säga lärares personliga normer och värderingar, vilka inte med självklarhet sammanfaller med aktuella styrdokument.

Även i den estniska studien (Ülavere & Veisson, 2015) placeras värden som respekt, empati, sammarbetsförmåga och känsla för rättvisa högt på listan över de värden som anses viktiga att lära estniska barn. Om jag jämför den estniska studien med Emilssons (2008) studie så saknar jag värdet respekt i Emilssons modell över de kommunicerade värdena (se figur 2). I motsats till den estniska studien innehåller Emilssons modell över kommunicerade värden mellan lärare och barn disciplinerande värden: lyda, vara

27

självständig och prestera. Dessa värden, menar Emilsson, är värden som förpliktigar, det vill säga barnen förväntas uppföra sig på detta sätt på förskolan.

Olausson (2012) menar att förskolan som en del av det svenska utbildningssystemet fyller här en viktig roll i arbetet med att förverkliga visionen om en hållbar utveckling. Respondenterna beskriver dock begreppet hållbar utveckling som ett mycket abstrakt begrepp, vilket kan innefatta väldigt mycket. F2: ”och jag tror att får barnen in den här värderingen – att alla är olika men vi är lika mycket värda – redan när de är små och lever efter det så kan det bli en hållbar värld senare och det kan bli en bättre värld.” F1: ”Jag menar… och ska vi föra över det till våra barn så måste vi nog förändras lite vi själva också, tror jag”. Att möta ett barn med respekt innebär att våga möta sig själv ur barnet perspektiv (Öhman, 2008).

F2: ”vi har fokus på att det viktigaste är att vi visar respekt för varandra, att vi är en grupp, alla ska vara med, vi ska värna varandras bästa, vi är kompisar med alla och det är ingen som är utanför.” Denna tanke kopplar jag ihop med Jonsdottir (2007) som menar att barnet är en aktiv erövrare av omvärlden i samspel, i kommunikation och samexistens med andra. I denna samexistens uppstår ett gemensamt meningsskapande av normer och värderingar. Vidare förklarar respondenter att ”Om vi jobbar vissa värden, värdeord och värdegrund så förhoppningsvis kanske det ändrar tankebanor att barnen kan få det med sig längre upp i åldern.” (F3) ”Jag menar vi lägger ju grunden till jättemycket här som barnen ska ha med sig vidare i livet.” (F1)

I Läroplanen för förskolan och i respondenternas svar nämns begreppet respekt som ett av önskvärda värden att lära barnen. Detta värde saknar jag i Emilssons modell (Figur 2.). Jag är kritisk till att modellen innehåller begreppet lyda som ett av de kommunicerade värdena. Jag tolkar det som att Emilsson kunde i sin undersökning observera att barnet förväntas av pedagoger att lyda på förskolan, vilket tyder på ett förlegat förhållningssätt då man kan ana maktobalans mellan pedagog och barn.

28

6. Slutdiskussion

Studiens syfte är att undersöka förskollärarnas tankar och attityder kring värdegrunden i förskolan utifrån demokratiuppdraget. Det är min uppfattning att förskollärarnas tolkning av Läroplanen för förskolan är olika från förskollärare till förskollärare och influerad av deras personliga värderingar. En förskollärares personliga värderingar kan i olika grad skilja sig eller stämma överrens med förskolans uppdrag uttryckt i Läroplanen för förskolan. Uppdraget representerar samhällets förväntningar på förskolors verksamheter nämligen att fostra barn till demokratiska medborgare med värderingar som leder till ett hållbart samhälle där människor respekterar varandra oavsett olikheter. Min studie visar att värdegrundsarbetet på förskolor är ett mycket viktigt inslag i daglig verksamhet som ska genomsyra hela dagen och förskollärarnas förhållningssätt bör inte underskattas. De är barnens förebilder och lärare, vars attityder speglas i deras handlingar, vilka i sin tur inverkar på barnen.

Resultatet av min undersökning visar på stort behov av att diskutera demokratiuppdraget och värdegrundens innebörd i arbetslag för att uppnå någon form av samtänkande. Detta kan vara en krävande process, men nödvändig för att närma sig så väl fungerande arbetslag som möjligt. Enligt mina respondenter har ett väl sammansvetsat arbetslag lättare att hantera diverse situationer och konflikter som kan uppstå i barngruppen och lära barnen genom att visa hur man kan hantera dessa på ett lämpligt sätt.

Tre av mina respondenter uttryckte tydligt att det var svårt att besvara mina intervjufrågor. De fick fundera över sin tolkning av begreppen värdegrund, värden och värderingar. Dessa begrepp hade jag också svårt att hitta klara definitioner kring i litteraturen. Värden, normer och värderingar används i olika bemärkelser i texterna. Det är både min och de intervjuade pedagogernas uppfattning att dessa begrepp går in i varandra. De används i förskolans verksamheter kanske lite slarvigt och med olika uppfattningar om vad de innebär.

Respondenterna uttryckte vikten av att delge varandra i arbetslag hur man tolkar dessa begrepp, vilka värden är gemensamt viktiga att lyfta för just den barngruppen man arbetar med för att skapa en verksamhet där alla kan utvecklas på bästa möjliga sätt. Jag reflekterar kring att ingen av intervjupersonerna hänvisar till eller nämner Läroplanen

29

för förskolan i sina svar och funderar över vad det beror på. Läroplanen är förskolans styrdokument, i vilket Grundläggande värden är det allra första som nämns och två sidor ägnas åt det demokratiska uppdraget. På senare tid hade man dock stor fokus på ämnesdidaktik i förskolornas verksamheter och det kan vara så att förskollärare kanske hoppar över de sidor i Läroplanen som beskriver det demokratiska uppdraget för att läsa vidare om konkreta mål inom ämnesdidaktik. Det kan också vara så att pedagogerna tar Läroplanen som en självklar del av vardagen som inte behöver nämnas.

När jag letade kategorier i mitt insamlade material från intervjuerna, hittade jag det som var gemensamt i svaren, nämligen att samtliga respondenter visade på medvetenhet om vikten av diskussioner i arbetslag som ett utvecklingsarbete. Detta tolkar jag som en viss saknad av just diskussioner i nuläget. Flera av svaren var av reflekterande karaktär. Skillnader fanns i vilka värden respektive respondent kunde se som inslag i den pedagogiska verksamheten. Det intressanta var i en av respondenternas svar, där hon förklarar att värdet ligger i själva reflektionen i arbetslaget när man granskar sitt arbets- och förhållningssätt.

Det är min uppfattning att pedagoger numera i större utsträckning lyssnar till barnens tankar, önskemål och idéer. Ett av svaren från mina respondenter beskriver detta såhär: ”det finns inga av de här finplaneringarna som gjordes förr, där man bestämde att den och den dagen pratar vi om talgoxen”. Det är även min mening att planeringar numera har en annan form vad gäller innehållet där reflektion utgör en viktig del i utvecklingsarbetet. Barnen får större möjligheter att vara med och påverka när verksamheten inte är alltför planerad (Ribaeus, 2014). Om pedagoger utgår ifrån barns intressen och förmågor i sina planeringar, reflekterar kring deras idéer samt tar tillvara på dessa med respekt, får barn möjlighet att bli delaktiga i planeringen av aktiviteter. Detta höjer kvaliteten på det pedagogiska arbetet, så som Sheridan och Pramling Samuelsson (2016) skriver om.

Jag finner kopplingen mellan pedagogisk kvalité och förskolläranas värderingar samt värdegrundsarbete mycket intressant. Jag anser att den kopplingen är viktig att ha med sig till framtida yrkeslivet och i min framtida yrkesroll kommer jag lyfta vikten av värdegrundsarbetet vid alla tillfällen som ges för diskussion med kollegor. Utvecklingsarbete inom förskolan börjar med pedagogers barnsyn och hur man behandlar varandra. Att tänka hållbar utveckling i samband med värdegrundsarbetet

30

ökar medvetenhet om de långsiktiga effekterna av värdegrundsarbetet som man har möjlighet att påbörja på förskolor. Detta kan man lyckas med om förskollärare fungerar som bra förebilder för barnen. Jag vill med mitt arbete lyfta att hållbar utveckling innefattar förutom miljövänligt tänkande och agerande även mellanmänskliga relationer, hur vi behandlar varandra och hur vi agerar i olika situationer.

Jag menar att demokratiuppdraget är direkt kopplat till pedagogisk kvalitet genom alla delar av det helhetsperspektivet på kvalitet såsom Sheridan och Pramling Samuelsson (2016) beskriver det. Detta omfattar värderingar, normer, traditioner och kulturella aspekter; pedagogiska processer och innehåll i förskolans verksamhet; barns rätt att lära och utvecklas; barns rätt att kunna påverka verksamhetens innehåll och struktur; barns möjligheter att bli respekterade, delaktiga, lyssnade till och sedda som betydelsefulla samhällsmedborgare. Värdegrundsarbetet får inte stanna vid ord man uttalar, utan ska implementeras genom handlingar i förskolans verksamheter. Inte minst för att bekämpa fördomar i samhället.

6.1 Metoddiskussion

Kritik till mitt val av metod kan ligga i att intervjuer som metod för insamling av empiriskt material kan ha brister. Intervjuer är trots det den bästa metoden när man vill ta reda på människors förhållningssätt och attityder. Man kan dock ifrågasätta om respondenternas svar verkligen motsvarar den verklighet de arbetar i, eller eventuellt kan vara färgade av önsketänkande om hur verkligheten skulle kunna se ut. Jag gick in i intervjuerna med mina starka känslor kring pedagogers värderingar och dess påverkan på barns utveckling och formulerade intervjufrågor utifrån mina förkunskaper om förskolans verksamhet. Vissa av intervjufrågorna upplevdes dock svåra av respondenterna, vilket kan bero på att jag var mer insatt i ämnet och använde mig av begrepp som inte var helt klara för respondenterna. Detta kan ha påverkat resultatet på så sätt att vissa svar inte blev så utförliga som jag hade förväntat mig. Jag är dock nöjd med urvalet av mina respondenter och jag fick tillräckligt med empiriskt material för att kunna genomföra analysen.

6.2 Förslag på fortsatt forskning

Emilsson (2008) genomförde undersökningen till sin studie med hjälp av videoinspelningar. Jag använde mig av intervjuer med förskollärare i min lilla undersökning. Det hade varit mycket intressant att genomföra en studie där man

31

kombinerar dessa två metoder för att få bredare bild av verkligheten som möjligt för att sedan underlätta för pedagoger i deras utvecklingsarbete. Att jämföra förskollärarnas tankar och attityder som framförs av dem själva med hur de agerar i den pedagogiska praktiken hade skapat värde i sig. Vilka värderingar kommer i uttryck i den vardagliga verksamheten om man får möjlighet att observera under längre tid?

32

Referenser

Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2015). Handbok i kvalitativa metoder. 2., [utök. och aktualiserade] uppl. Stockholm: Liber

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber

Emilson, Anette (2008). Det önskvärda barnet: fostran uttryckt i vardagliga

kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan. Diss. (sammanfattning)

Göteborg: Göteborgs universitet, 2008 Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/

Hasslöf, Helen (2009). Tankar om hållbar utveckling och lärande. [Sverige]: Helen Hasslöf

Jonsdottir, Fanny (2007). Barns kamratrelationer i förskolan: samhörighet, tillhörighet,

vänskap, utanförskap. Diss. Lund: Lunds universitet, 2007

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig

metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Olausson, Anna (2012). Att göra sig gällande: mångfald i förskolebarns

kamratkulturer. Diss. Umeå: Umeå universitet, 2012; Tillgänglig på Internet:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-51523

Olivestam, Carl Eber & Thorsén, Håkan (2011). Värdegrund i förskola och skola: [om

värdegrund, yrkesidentitet och praktik]. 2. rev. uppl. Göteborg: Rebus

Orlenius, Kennert (2010). Värdegrunden - finns den?. 2. uppl. Stockholm: Liber

Regeringskansliet (2005). Strategiska utmaningar – En vidareutveckling av svensk

strategi för hållbar utveckling. ID nummer: skr.2005/06:126 http://www.regeringen.se/sb/d/6525/a/60692 (2016-10-14)

33

Ribaeus, Katarina (2014). Demokratiuppdrag i förskolan [Elektronisk resurs]. Diss. Karlstad: Karlstads universitet, 2014. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-31484

SFS (2010:800). Skollagen. Sveriges Riksdag

Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2016). Barns lärande – fokus i

kvalitetsarbetet. Stockholm: Liber

Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2016. Stockholm: Fritzes Svensén, Ann & Nihlgård, Martin (2016). Sluta prata om ”svenska värderingar”. Metro, 14 september.

UNESCO (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organisation). (2014).

Roadmap for implementing the Global Action Programme on Education for Sustainable Development. http://unesdoc.unesco.org/images/0023/002305/230514e.pdf (2016-10-14)

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet:

http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf

Världskoll (2017). Demokrati. http://varldskoll.se/vad-ar-demokrati-demokrati-i-varlden/1673/ (2017-02-05)

Ülavere, Pärje & Veisson, Marika (2015). Values and Values Education in Estonian Preschool Child Care Institutions. Journal of Teacher Education for Sustainability. (December 2015) Vol. 17, Issue 2, p 108-124. 17p

Öhman, Margareta (2008). Hissad och dissad – om relationsarbete i förskolan. Stockholm: Liber

34

Bilaga 1 – Brev till intervjurespondenter

Hej,

Mitt namn är Maria Perger och jag utbildar mig till förskollärare (flexibel variant) på Malmö högskola. I mitt examensarbete ska jag skriva om värdegrunden på förskolan. Det hade varit intressant att få ställa några frågor till dig och några av dina kollegor från olika avdelningar på din förskola.

Under dessa intervjuer kommer jag att utgå ifrån Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, vilka är följande:

- Informationskravet, vilket innebär att jag ska informera undersökningsdeltagare om studiens syfte, om att deltagandet är frivilligt och att man när som helst har rätt att avbryta medverkan i studien

- Samtyckeskravet, vilket innebär att deltagarna har rätt att själva bestämma över sin medverkan i studien

- Konfidentialitetskravet, vilket innebär att uppgifter om alla som ingår i undersökningen ska ges största möjliga konfidentialitet; samt

- Nyttjandekravet, vilket innebär att uppgifter insamlade i undersökningen endast kommer att användas för forskningsändamål.

Ser fram emot att få träffa Dig.

Med vänlig hälsning Maria Perger

35

Bilaga 2 – Intervjufrågor

1. Vad lägger du i begreppet värdegrund i förskolan?

2. Hur förmedlas olika värden till barnen på din förskola?

3. Hur tydliggörs värderingar i den dagliga verksamheten?

4. Vad menas med att bedriva verksamheten i demokratiska former?

5. Vilka värden kommer till uttryck när verksamheten bedrivs i demokratiska former?

6. Hur uppfattar du hållbar utveckling i relation till värderingar?