Malmö högskola
Lärarutbildningen
Barn Unga Samhälle
Examensarbete
15 hp
Utomhuspedagogik i förskolan ur ett
hälsoperspektiv
En jämförande studie mellan en kommunal förskola och en enskild I Ur och Skur förskola
Outdoor Education in preschool in a Health Perspective
A comparing study between a preschool andone “ I Ur och Skur” preschool
Anette Torstensson
Jenny Strandqvist
Barn och Ungdomsvetenskap 120 hsp
Datum för slutseminarium 2007-12-06
Handledare: Ann-Christin Eklundh Examinator: Ingegerd Tallberg Broman
Abstract
Titel: Utomhuspedagogik i förskolan ur ett hälsoperspektiv – en jämförande studie av en kommunal förskola och en enskild I Ur och Skur förskola.
Författarna till denna studie är Anette Torstensson och Jenny Strandqvist., två blivande lärare med inriktning mot förskolan.
Vi har i detta arbete genomfört en undersökning som fokuserar på utomhuspedagogik ur ett hälsoperspektiv. Syftet med vår undersökning var att göra en jämförelse mellan en kommunal förskola och en enskild I Ur och Skur förskola för att se på eventuella skillnader utifrån frågeställningarna: Hur mycket vistas barnen utomhus, var är deras utevistelse förlagd och hur ser barnens sjukfrånvaro ut? Vi vill även ta del av barns och föräldrars utsagor angående utevistelsen ur ett hälsoperspektiv.
Undersökningen är av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Den kvalitativa delen av vår studie är baserad på intervjuer med 12 barn och 20 föräldrar på förskolorna som båda är belägna i Skåne, och vi har då använt oss av den fenomenologiska traditionen. Den kvantitativa delen består av att vi samlar in data över barnens sjukfrånvaro och för statistik över barnens utevistelse genom observationer.
Vår studie visar vid jämförelse av barnens utevistelse att klara skillnader finns mellan förskolorna. Vi hade en förväntad uppfattning om att den kommunala förskolan hade mycket utevistelse men det visade sig att utevistelsen på den enskilda I Ur och Skur förskolan var mer omfattande i tid sett. Resultaten från barnens sjukfrånvaro visar att sjukfrånvaron var låg på de båda förskolorna, men att I Ur och Skur förskolan hade dubbelt så många sjukdagar. Samtliga föräldrar i studien anser att barn har behov av både rörelse och utevistelse, men de definierar det lite olika. Av barnens intervjusvar kom vi fram till att det inte verkar vara någon större skillnad mellan förskolorna på barnens sätt att förstå utevistelsens betydelse.
Förord
Vi vill tacka de två förskolor samt de pedagoger, barn och föräldrar som har bidragit med material till vår undersökning. Deras öppenhet och positiva inställning har gjort det möjligt för oss att genomföra detta arbete. Vi vill även tacka vår handledare Ann-Christin Eklundh som under arbetets gång stöttat oss med råd och tips på vägen.
Vi har valt att göra hela arbetet tillsammans för att vi båda är konstruktiva och effektiva och känner att den metoden har fungerat bäst för oss. När det gäller själva skrivandet har vi turats om att sitta vid datorn medan den andre hela tiden funnits bakom och texten har vi arbetat fram tillsammans. Litteraturen har vi till viss del delat upp men det som vi tyckt varit extra intressant och viktigt för vårt arbete har vi båda tagit del av.
Intervjuer och observationer har vi delat upp så att vi har intervjuat och observerat varsin förskola. Var och en har också haft huvudansvaret att skriva ner intervjuerna och dokumentera observationerna. Analys och bearbetning har vi hjälpts åt med, för att gemensamt kunna arbeta fram texten när det gäller våra slutsatser.
Till sist vill vi då tacka varandra för ett mycket gott samarbete. Jenny Strandqvist
Innehåll
Abstract ... 3 Förord ... 5 Innehåll... 6 1 Inledning... 9 1.1 Syfte ... 10 1.2 Frågeställningar... 10 1.3 Centrala begrepp ... 10 1.3.1 Utomhuspedagogik... 101.3.2 Enskild I Ur och Skur förskola... 11
1.3.3 Kommunal förskola... 11
2 Kunskapsbakgrund ... 12
2.1 Forskningens inriktning... 12
2.2 Utomhuspedagogikens relation till friskfaktorer... 12
2.2.1 Utevistelsens hälsoaspekter... 12
2.2.2 Nya läroplanstexter ... 14
2.2.3 Utomhuspedagogik som metod eller pedagogisk inriktning... 14
2.3 Utomhuspedagogiska miljöer... 15
2.4 Utomhuspedagogik för varje barn ur individuella perspektiv... 17
2.5 Hinder med utomhuspedagogik ... 17
2.5.1 Friluftsteknik ... 17
2.5.2 Tillgång till grönområden... 18
3 Problemprecisering... 19 4 Metod ... 20 4.1 Metodologiskt närmande/metodval... 20 4.1.1 Observation ... 20 4.1.2 Intervjuer ... 21 4.2 Urval... 22 4.2.1 Presentation av barn ... 22 4.2.2 Presentation av föräldrar ... 23
4.2.3 Granen, en enskild I Ur och Skur förskola... 23
4.2.4 Tallen, en kommunal förskola... 23
5 Genomförande... 25
5.1 Tidsplan... 25
5.2 Pilotstudie... 25
5.3 Genomförande av intervjuer... 26
5.4 Bearbetning och analys ... 26
5.5 Etiska överväganden ... 27
5.6 Studiens trovärdighet... 27
6 Resultat... 28
6.1 Hur ser sjukfrånvaron ut under maj månad – en jämförelse?... 28
6.2 Utevistelse – en jämförelse avseende tid och plats ... 29
6.3 Föräldrarnas utsagor om utevistelsen ur ett hälsoperspektiv ... 30
6.3.1 Föräldrarnas utsagor om utomhuspedagogik ... 30
6.3.2 Föräldrarnas utsagor om förskolepedagogik ... 31
6.3.4 Föräldrarnas utsagor om barns rörelsebehov ... 32
6.4 Barnens utsagor om utevistelsen ... 33
6.5 Sammanfattning och slutsats... 35
7 Diskussion ... 38
7.1 Fortsatt forskning ... 39
Källförteckning... 41 Bilagor A-G
1 Inledning
Naturen berör oss alla, dock i olika utsträckning och på olika sätt. Det finns skilda föreställningar om vad natur är och hur den uppfattas beroende på exempelvis ålder, klass och etnicitet.
Vi båda som skriver detta arbete tycker mycket om att vara ute i naturen. Vi har olika erfarenhet från området kring utomhuspedagogik. En av oss arbetar på en kommunal förskola med mycket utevistelse och en av oss arbetar på en enskild I Ur och Skur förskola.
Under vår sista kurs Lärarprofessionen i Lärarutbildningen vid Malmö Högskola, innan vi skulle börja skriva vårt examensarbete bestämde vi oss för att skriva om utomhuspedagogik, men det var däremot inte så lätt att komma fram till vår problemformulering. Efter att ha läst en hel del skrivna arbeten kring ämnet och efter att ha diskuterat med vår handledare, bestämde vi oss för att undersöka utomhuspedagogik i förskolan ur ett hälsoperspektiv. Vi tyckte att detta var intressant att undersöka utifrån vårt samhälle idag med mycket stillasittande aktiviteter för barnen såsom dataspel, tv-spel och film.
Vi vill göra en jämförande studie mellan två förskolor med olika inriktning och då titta på exempelvis utevistelsen. Detta tycker vi ska bli mycket intressant att undersöka, då vi redan nu arbetar som pedagoger i förskolan.
I Läroplan för förskolan betonar man vikten av att arbeta hälsofrämjande och även att en del av barnens lärande ska ske utomhus. ”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt för vikten av att värna om sin hälsa och välbefinnande” ( Utbildningsdepartementet, 1998, s.9 ).
Då utomhuspedagogik är ett område som intresserar oss kan vi ha svårt att se dess brister. Som vi ser är det dock först när bristerna är synliggjorda som förändringsarbetet kan påbörjas. Att hitta vägar att bekanta sig med naturen är en viktig del i vårt pedagogiska arbete med barn.
Vi tror och hoppas att vårt arbete kommer att leda till många nya frågor som kanske framtidens studenter och forskare kan svara på, men vi hoppas även att vi kan komma fram till några svar och slutsatser.
1.1 Syfte
Syftet med denna undersökning är att göra en jämförande studie mellan en kommunal förskola och en enskild I Ur och skur förskola. Hur mycket vistas barnen utomhus, var är deras utevistelse förlagd och hur ser barnens sjukfrånvaro ut? Detta material kommer vi sedan att använda oss av för att se om vi kan hitta några kopplingar mellan sjukfrånvaron och utevistelsen. Vi vill även ta del av barn och föräldrars utsagor angående utevistelsen ur ett hälsoperspektiv.
1.2 Frågeställningar
• Hur ser sjukfrånvaron ut under maj månad -07 på en kommunal förskola respektive en enskild I Ur och Skur förskola?
• Hur ser utevistelsen ut på en kommunal förskola respektive en enskild I Ur och Skur förskola med tanke avseende på tid och plats?
• Vilka utsagor har respektive föräldragrupp kring barns behov av utevistelse? Är dessa utsagor relaterade till hälsa, barns behov av rörelse etcetera?
• Hur ser barnen som går på en kommunal förskola respektive enskild I Ur och Skur förskola på utevistelsen?
1.3 Centrala begrepp
1.3.1 Utomhuspedagogik
Hedberg (2004) menar att utomhuspedagogik innebär att utgå från platsen och helheten, alltså kontexten - sammanhanget, där man befinner sig. Han visar också att utomhuspedagogik innebär att skapa situationer som utgår från barnets egna upplevelser av verkligheten och att skapa situationer där alla sinnen involveras. Eskilsson (1999) jämställer det svenska begreppet
utomhuspedagogik med den engelska översättningen outdoor education. Eskilsson anser att det som är utmärkande för utomhuspedagogiken är känsla – handling- tanke. Man kan beskriva det så här som CMU.(2007-11-01) gör:
• Ett komplement till övrig förskolepedagogik
• Ett ämnesövergripande tematiskt utbildningsområde
• Ett samspel mellan boklig bildning och sinnlig erfarenhet där närmiljö blir lärmiljö • En pedagogik som visar att upplevelser i utomhusmiljön utgör en bas för inlärning och
är en källa till kunskap
• En pedagogik som visar att staden och skogen är lika självklara som biblioteket och klassrummet.
Utomhuspedagogik är ett komplement till övrig förskolepedagogik som betonar att upplevelser i den miljö för lärande som omger oss är en bas för inlärning enligt läroplanen. Utomhuspedagogik kan förstärka inlärningen i alla ämnen. Utomhuspedagogik är kort och gott pedagogik utomhus.
1.3.2 Enskild I Ur och Skur förskola
I vår text använder vi oss av I Ur och Skur förskola som begrepp. I Ur och Skur är förskolor och skolor som är certifierade av Friluftsfrämjandet. De använder Friluftsfrämjandets utomhuspedagogik och all personal är utbildad för detta. Idag finns det 190 förskolor och 15 skolor inom I Ur och Skur, som är spridda över hela landet. Att förskolan är enskild menas att den har en privat huvudman.
1.3.3 Kommunal förskola
Med kommunal förskola menar vi i det här arbetet, en förskola som använder sig av olika aktiviteter, såsom t.ex. sång och musik, rörelse, fri lek, utevistelse, drama, skapande, för att nå målen. Att förskolan är kommunal menas att den har kommunen som huvudman.
2 Kunskapsbakgrund
2.1 Forskningens inriktning
Det har varit svårt att hitta böcker som tar upp negativa sidor och svårigheter med en utomhuspedagogisk verksamhet. Författarna till de böcker som behandlar ämnet utomhuspedagogik, är oftast också förespråkare för ett utomhuspedagogiskt arbetssätt och kan då också ha svårare för att se brister och därmed skriva kritiska texter.
Forskningen inom utomhuspedagogiken är en relativt ny företeelse i Sverige och har en begränsad omfattning. De fysiska sammanhangens betydelse för hälsa, lärande och lek har ingen framträdande position i dagens forskning och utbildning. Oftast forskas det på lärande (t.ex. inom psykologi, pedagogik och sociologi) eller om lek (pedagogik, barnhistoria, miljöpsykologi) eller om hälsa (folkhälsovetenskap). Mer sällan handlar det om relationen mellan lek- lärande och hälsa. Mot bakgrunden av felaktig kost, ökad orörlighet då vi byggt bort en del av den naturliga rörelsepotentialen i samhället, den fetmabomb som anläggs redan i förskoleåldern samt samhällsutvecklingens fjärmande från de naturliga processer som pågår ute i vårt natur- och kulturlandskap, finns det tydliga fakta som pekar på behovet av en satsning på en gränsöverskridande kunskapsutveckling (Sveriges Riksdag, 2007-10-09). Att vi byggt bort möjligheten för människan att få utlopp för sitt naturliga rörelsebehov kan sannolikt vara en av flera orsaker till samhällets höga ohälsotal. Eftersom vi själva arbetar inom förskolan, anser vi att vi har en mycket viktig uppgift genom att se till att barnens naturliga rörelsebehov blir tillfredsställt.
2.2 Utomhuspedagogikens relation till friskfaktorer
2.2.1 Utevistelsens hälsoaspekter
I folkhälsodebatten pratas det mycket om barnens stillasittande och ökad inaktivitet (Sundberg och Öhman, 2004). Utevistelsens positiva påverkan på kropp, hälsa och välbefinnande, liksom på sinnliga upplevelser, kunskapsutveckling och sammanhang för lärande har framkommit i omfattande forskning (Dahlgren & Szczepanski, 2004, Drougge, 1996, Ericsson, 2002,
Hedberg, 2004). En del forskare anser att det finns klara likheter mellan hälsoaspekter och uteaktiviteter. Bristen på utrymme med minskad tillgång på attraktiva möjligheter till fysiskt aktiverande utelek anses vara den främsta orsaken till övervikt hos barn, i kombination med lättillgängligheten till kalorität mat. Idag väger ca 15-20% av de svenska barnen för mycket. Läget förvärras av kaloribesparande bekvämligheter (t.ex rulltrappor, hissar, fjärrkontroll) och farliga trafikmiljöer som hindrar spontan utelek. Fysisk aktivitet är, i den mån den förekommer, mest schemalagd i samband med träning. Men medvetenheten sprider sig att osunda faktorer i barns närmiljöer inbjuder alltför mycket till fysisk passivitet ( Boldemann, Dal, Blennow, Wester, Mårtensson, Raustorp, Yuen, 2005). Eftersom vi förespråkar mycket utevistelse så kan vi inte annat än hålla med. Människan är enligt forskare anpassad att leva i naturen eftersom vi känner oss harmoniska och trygga där. Exempel har visat att om det ingår en del natur på eller i direkt anslutning till förskolegården stimuleras både barns och vuxnas skaparförmåga. ”Där det finns naturmark leker barnen fler och varierande lekar och lärarna har möjlighet att variera sin undervisning mera ” ( Henningsson, 2006,s.6). Vi ser ofta att barn inte behöver leksaker när de leker i t.ex. skogen. Naturen stimulerar barnens fantasi och sätter igång deras lekande på ett annat sätt än vad t.ex. en lekplats gör. Vi upplever också att det uppstår färre konflikter mellan barnen när de leker i naturmiljö.
Lägre sjukfrånvaro
Nyhus, Braute och Bang (1997) hänvisar till en studie av 80 förskolor som gjorts i Sverige. Resultatet av denna studie visade att de förskolor som använde sig av Friluftsfrämjandets I Ur och Skur pedagogik hade mindre sjukfrånvaro och även kortare sjukperioder jämfört med kommunala förskolor. Det har också framkommit att de vuxna som medverkade i Nyhus, Braute och Bangs projekt, vilket innebar att förlägga stora delar av verksamheten utomhus, inte varit lika trötta efter en dag då de varit mycket ute, som efter en dag då de varit inomhus. Orsakerna till detta kan vara många men bland annat kan det bero på att det är mindre buller ute och det är en annan sorts lek där. Om man vistas i naturen får man även en bättre luftkvalitet. Grahn fann i en fallstudie att barn i Friluftsfrämjandets I Ur och Skur förskolor, jämfört med kommunala förskolor, i viss mån hade en bättre motorik, var mindre rastlösa, mer uppmärksamma och koncentrerade samt att de hade mindre sjukfrånvaro och lekte mer variationsrikt (Drougge, 1996).
Lägre stress
Pågående forskning vid Linköpings Universitet påvisar att det kan finnas likheter mellan utomhusundervisning och lägre stressnivåer. ”Stressiga miljöer ökar kortisolhalten (stresshormon) i blodet. Hög kortisolhalt har en negativ inverkan på koncentrationsförmågan och minskar minneskapaciteten. De elever och lärare som regelbundet vistades utomhus hade lägre kortisolhalt än de som vistades inomhus” (Bergholm, 2006, s.4).
Enligt Dahlgren och Szczepanski (1997) lever vi i ett stressat förändringsbenäget samhälle styrda av teknik och ekonomi. Det postmoderna samhället har gett datorn och televisionen en framträdande roll vilket kan innebära att barnen tillbringar mycket tid inomhus. Förskolan har därmed en viktig roll, när det gäller att få barn att skapa en nära relation till naturen och att få röra på sig.
2.2.2 Nya läroplanstexter
Lusten att lära är rimligen avhängig av förnimmelsen av hälsa och välbefinnande. Bakgrunden till läroplanstilläggen inom dessa områden är ett ökat antal rapporter som påtalat förändringar i hälsorisker såväl som livsstil (Myndigheten för skolutveckling, 2007-11-11). Barn rör sig för lite och ökar i vikt. Eftersom många barn tillbringar en stor del av sin dag i förskolan spelar förskolans sätt att arrangera för lärandet en viktig roll för deras hälsoutveckling och förmåga till lärande. Som vi kan läsa i Läroplan för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998, s.9) så ”skall förskolan sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande”. Såsom vi ser det så måste man se till barnet som helhet. Det psykiska och fysiska välbefinnandet hänger samman och man kan inte bara välja att arbeta med vissa bitar. Norén- Björn (1993) anser att utevistelsen inte bör ses som ett avbrott i det pedagogiska arbetet. Barnen får frisk luft utomhus vilket minskar förekomsten av allergier och infektioner. Utevistelsen är dessutom positiv för barnens utveckling. Hon anser också att barn i skola och förskola borde vara lika mycket inomhus som utomhus.
2.2.3 Utomhuspedagogik som metod eller pedagogisk inriktning
Relationen mellan utomhuspedagogik och hälsa kan betraktas utifrån två olika förhållningssätt. Man kan se utomhuspedagogik som en metod och mål. Att använda utomhuspedagogiken som metod betyder att man använder naturen i ett specifikt syfte, t.ex. för att stärka sin egen hälsa (Qunnerstedt, Sundberg & Öhman, 1999). Utomhuspedagogiken
som metod har många kvalitéer enligt Öhman (1996) som bl.a., stor variation av aktiviteter, eftersom naturen kan användas av alla, oavsett ålder, som en metod att stärka sin hälsa. Naturen kan nyttjas för uteaktiviteter när som helst på året och många naturaktiviteter kräver ingen speciell utrustning eller långa resor.
Har man utomhuspedagogiken som ett mål i sig så ligger själva värdet i naturupplevelsen. Mötet med naturen är betydelsefull, men även mötet med andra människor och sig själv, vilket också kan ses som ett sätt att få perspektiv på livet. Man skulle nog kunna säga att dessa upplevelser erbjuder en ökad livskvalitet. Man kan i naturen komma bort från det kaos som finns i samhället och de problem man har och bara koppla av (Qunnerstedt, Sundberg & Öhman, 1999). Idag finns det däremot gott om empiri som stödjer ett utomhuspedagogiskt arbetssätt i förhållande till hälsa såsom fetma, benskörhet, diabetes, stress etcetera. Nya internationella studier har visat att lek och vistelse utomhus före elva års ålder också stödjer miljömedvetenhet (Bergholm, 2006).
2.3 Utomhuspedagogiska miljöer
Pedagogiska rum utomhusMed hänsyn till det moderna samhällets villkor är det angeläget att vi i våra urbana miljöer skapar utomhuspedagogiska rum. Parker, gröna refuger och skolgårdar bör utvecklas mot större biologisk- och ekologisk mångfald och möjlighet till ökad kontakt med denna mångfald. (Björklid, 2007-11-04, Dahlgren, & Szczepanski, 1997, Lindholm, 1995,). Idag tenderar förtätningen av våra livsmiljöer att eliminera stadsnära grönområden till förmån för köpcentra, bostäder, vägar och parkeringshus. Denna utveckling främjar inte friskfaktorerna i relation mellan människan och den fysiska miljön. Dagens samhälle skapar också miljöer i förskolan som alltför ofta får ge avkall på gröna ytor för lek och lärande. När de skyddande staketen växer, separeras också människan från omvärlden och till gången till mera rörelseintensiva lärmiljöer (Sveriges riksdag, 2007-10-09).
Enligt Sveriges lantbruksuniversitet (2007-10-18) mår barn bra av att vara ute och röra på sig. Tack vare nya metoder att studera barns lek börjar vi veta mer om hur barns utemiljö bör vara utformade. Lekplatsen ska vara stor, lummig och kuperad. Den bör också innehålla ”ostädade” stråk där barnens egna platser och hemliga kojor får finnas. I städerna idag finns det inte tillräckligt med stora och spännande ytor för barnen att röra sig på. För att skapa förutsättningar för att barn ska vilja vara ute och leka måste den fysiska miljön planeras sett ur
barnens perspektiv. De rättigheter som barn och ungdomar tillförskrivs, både i FN:s barnkonvention (Rädda barnen, 11) och i Agenda 21 (Regeringskansliet, 2007-11-11) vad gäller miljö och utveckling, är en viktig utgångspunkt.
Olika rörelsearenor för landsbygdsbarn respektive stadsbarn
Enligt Sveriges Riksdag (2007-10-09) utgör idag barns och ungdomars huvudsakliga rörelsearena ofta av en triangel som består av hemmet, köpcentret och förskolan. Barnen på landsbygden har oftare större ytor att röra sig på, men vad man ofta ser och som inte är till barnens fördel (sett ur hälsoaspekt), är att barnen skjutsas runt i bil mellan hemmet, förskola/skola, affärer och sina aktiviteter p.g.a. de längre avstånden. Det är ofta för långt för att gå eller cykla. Inom såväl svensk som internationell forskning framkommer att trafiken är de största problemen för barn i städer, detta också utifrån barnens egna perspektiv. Trafiken hindrar barnen från att röra sig fritt och skapar oro. Att miljön ska vara fri från olyckor och säker är en självklarhet, men långt ifrån tillräckligt. Barn är de främsta brukarna av utemiljön eller borde få vara det (Björklid, 2007-11-04).
Öhman (1996) hänvisar till Kaplan och Kaplan som förklarar naturens positiva effekt på hälsan med att hjärnan hanterar olika miljöer på olika sätt. Arbetar vi i en storstadsmiljö så krävs det en riktad koncentration för att vi ska kunna utföra våra arbetsuppgifter, så därför blir vi lätt distraherade i den miljön. När vi däremot befinner oss i naturen, så träffar vi på saker som är spännande och intressanta. Naturen, i motsats till storstadsmiljön, framkallar en rofylld spontan uppmärksamhet som är vilsam för hjärnan. Denna miljö kan därför också ses som hälsosammare.
Barn med tillgång till mycket vegetation (träd, buskar) på stora, kuperade ytor har statistiskt säkerställt större antal steg per minut, i genomsnitt 4 fler steg per minut (vilket betyder ca 1500-2000 fler steg per dag) än barn som inte har tillgång till sådana miljöer. Stegantalet för barn med bra miljöer var i snitt 21,5 eller 21 % högre än för den andra barngruppen som inte hade tillgång till bra miljö vars stegtal var 17,7 per minut ( Boldemann m.fl, 2005).
2.4 Utomhuspedagogik för varje barn ur individuella perspektiv
I naturen finns en spänning och en dynamik som planerad miljö ofta saknar. I naturen är det lätt för alla människor oavsett ålder att uppnå en balans mellan trygghet och utmaningar (Ellneby, 1999). Naturen ger utmaningar till alla människor oavsett utvecklingsnivå. Naturliga utmaningar som bidrar till känslan av personlig kompetens. Alla människor kan finna något som de klarar av i naturen och samtidigt finns där inga krav på prestation (Brodin och Hylander, 2003).
Brügge och Szczepanski (2002) påpekar att man som pedagog bör ha i åtanke att naturen inte är en naturlig plats för alla och att det gäller att arbeta utifrån olika perspektiv för att alla ska få en positiv inställning till naturen. En svårighet kan vara för de barn som upplever en rädsla för att vistas i okänd miljö. Därför tycker ju vi som arbetar i förskolan att det måste vara viktigt att redan från tidig ålder vänja sig vid att vistas utomhus. Som vi kan konstatera har inte människan samma naturliga kontakt och förhållande med naturen idag som de hade förr, vilket kan resultera i att vi kanske upplever naturen som farlig. Genom att vistas mycket i naturen kan vi lära oss att upptäcka naturen och se vad den har att erbjuda.
Grahn, m.fl (1997) anser att den pedagogstyrda verksamheten aldrig till fullo kan tillfredsställa varje barns behov. Utomhus däremot kan barnet röra sig mer fritt och självständigt. Här får barnet låta varje sak ta den tid det behöver. Detta resonemang tar vi delvis avstånd ifrån, för vi anser inte att pedagogstyrd verksamhet behöver betyda inomhusverksamhet. Både inomhus och utomhusverksamhet kan se ut på många olika sätt. ”Dessutom växer ’svaga’ barn i en fysisk miljö. Och ’duktiga’ barn i förskolan är duktiga ute också. Alltså mår alla barn bra av utomhuspedagogik” (Claesdotter, 2004, s.44).
2.5
Hinder med utomhuspedagogik
2.5.1 Friluftsteknik
Som Brügge (2002) uttrycker det så är inte allt problemfritt med utomhuspedagogik. ”Den som är våt, kall och hungrig struntar fullständigt i alla vackra blommor, spännande torpruiner eller intressanta myror. Har man sedan också gått bort sig, eller skadat sig på yxan, kan
friluftslivet tyvärr snabbt förvandlas till något negativt” (a.a. 2002, s.51). Klimatet och landskapets fysiska betingelser kan upplevas som hinder för utövandet av utomhuspedagogik. Just det här med barnens klädsel kan vara ett problem, för alla har inte möjlighet att införskaffa kläder som klarar flera timmars utevistelse, då dessa oftast är ganska dyra. Förskolan skall ju vara till för alla barn. Det krävs vissa tekniska kunskaper för att naturen ska kännas attraktiv. Brügge (2002) betonar dock att friluftsteknik är något individen lär sig genom att leva friluftsliv. Szczepanski å sin sida, med lång erfarenhet som lärarfortbildare inom natur och miljöområdet, menar att många lärare saknar den erfarenhet och kunskap som krävs för att utemiljön ska kunna vara både klassrum och läromedel (Szczepanski, 1996).
2.5.2 Tillgång till grönområden
Grahn (1998) genomförde en studie rörande institutioners och föreningars behov av egna grönområden. Grahn visade att mer än var tredje av de tillfrågade lärarna inte klarade av att genomföra de utomhusaktiviteter som behövdes och var ute i för liten omfattning. Dessa brister orsakades inte av brist på pengar, personal, utbildade ledare eller mer tid, utan helt enkelt brist på lämpliga områden att utföra aktiviteterna i. Det som enligt Grahn styr utomhusverksamheten var i hög grad de parker och grönområden som omgav institutionerna. Några andra skäl till missnöje som studien tog upp var: ”Det tar för mycket tid” och ”Vi saknar medel att transportera oss till lämpliga områden” (Grahn, 1998, s.48).
3 Problemprecisering
Syftet med vår studie var att se om vi kunde hitta några kopplingar mellan barnens sjukfrånvaro och respektive förskolas utevistelse, samt att ta reda på hur barn och föräldrar tänker kring hälsa, rörelse och utevistelse. Utifrån vår studie Utomhuspedagogik i förskolan
ur ett hälsoperspektiv samt den forskning som diskuterades i kunskapsbakgrunden har vi gjort
vår problemprecisering som är:
• Hur ser sjukfrånvaron ut under maj månad -07 på en kommunal förskola respektive en enskild I Ur och Skur förskola?
• Hur ser utevistelsen ut på en kommunal förskola respektive en enskild I Ur och Skur förskola med tanke avseende på tid och plats.
• Vilka utsagor har respektive föräldragrupp kring barns behov av utevistelse? Är dessa utsagor relaterade till hälsa, barns behov av rörelse etcetera?
• Hur ser barnen som går på en kommunal förskola respektive en enskild I Ur och Skur förskola på utevistelsen?
4 Metod
I detta kapitel kommer vi att beskriva vilka forskningsmetoder vi kommer att använda oss av. För att få svar på våra frågeställningar och komma närmare vårt syfte, kommer vi att använda oss av intervjuer, observationer och även utföra statistik.
4.1 Metodologiskt närmande/metodval
Vår ambition i arbetet med utomhuspedagogik i förskolan ur ett hälsoperspektiv, är att utifrån syftet göra en undersökning som består av både kvantitativa och kvalitativa metoder. Vår process kommer att bli av det slag som kan leda fram till varierande svar. Holme och Solvang (2006) beskriver likheten mellan dessa båda metoder och menar att syftena är gemensamma. ”Både det kvalitativa och det kvantitativa angripssättet är inriktade på att ge en bättre förståelse av det samhälle vi lever i och hur enskilda människor, grupper och institutioner handlar och påverkar varandra.” (Holme & Solvang, 2006, s.76)
Vi har inlett vårt arbete med den kvantitativa delen av vår forskningsprocess. Enligt Hartman (2006) karakteriseras kvantitativa undersökningar av att man undersöker den numeriska relationen mellan två eller flera mätbara egenskaper. I vårt fall består det kvantitativa arbetet av två olika delar. Dels så samlar vi in data över barnens sjukfrånvaro under maj månad -07 och dels för vi statistik över barnens utevistelse (genom observationer) under samma period, för att sedan kunna se om vi kan jämföra och tolka dessa resultat i någon riktning. I vårt fortsatta forskningsarbete gör vi också intervjuer med barn och föräldrar på de aktuella förskolorna. Detta är ju en metod som tillhör kvalitativ forskningstradition.
4.1.1 Observation
Med observationsmetoden kan vi studera beteenden och skeenden i ett naturligt sammanhang i samma stund som de inträffar. Till skillnad från intervjun är vi inte beroende av att individerna har en tydlig minnesbild som de ska kunna vidarebefordra så att vi uppfattar den rätt. Observation kräver mindre i form av aktivitet och samarbete av de utvalda individerna än de flesta andra tekniker (Patel och Davidson, 2003).
För att kunna göra våra observationer på ett smidigt sätt, så har vi i förväg gjort upp olika scheman (bilaga D+E) där man i efterhand för in de aktuella uppgifterna. Johansson och Svedner (2006) beskriver olika observationsmetoder och menar att erfarenhet visar att observation som metod är givande och lätt att använda. ”Observation i form av avprickningar i ett noggrant utarbetat kategorischema kan ses som en form av kvantitativ observation, eftersom resultaten kan göras till föremål för statistiska bearbetningar…” (Johansson & Svedner, 2006, s.54).
4.1.2 Intervjuer
I den kommande delen av vårt arbete planerar vi att utföra intervjuer med föräldrarna (bilaga A) och barnen som är födda -02 eller tidigare (bilaga B) på de aktuella förskolorna. I enlighet med Denscombe (2000) anser vi att intervju som metod tillhör kvalitativ forskningstradition, som strävar efter att få en djupare förståelse för hur människor med egna ord beskriver sina tankar. Metoden syftar till att utveckla tankegångar som leder till svar på frågor i den verkliga världen. Vi har använt oss av fenomenologisk tradition, vilket innebär att vi har tagit reda på hur olika personer uppfattar något. Vi har alltså inte varit ute efter vilka kunskaper de har.
Allmänt sett tar fenomenografen inte reda på vilka kunskaper som olika personer har, utan hur olika personer uppfattar något. Resultaten av sådan forskning (mestadels intervjuer)
uttalar sig därmed inte om det faktiska fenomenet och hur det förhåller sig med det, utan snarare hur olika och varierande det kan uppfattas av olika människor (Lind, 2001, s.25).
Vi har läst igenom våra intervjusvar många gånger, och eftersom vi har tillgång till vad alla personerna har svarat, så är det också lättare att förstå varje enskild individs svar.
Vi har läst litteratur som har gett oss förståelse och nya kunskaper om utomhuspedagogik i ett hälsofrämjande syfte. Anledningen till att vi även vill rikta in vårt arbete på kvalitativ forskning, är att vi i enlighet med vårt syfte är ute efter mer djupgående insikter än en bredare kunskap som inte går på djupet. Denscombe (2000) anser att för att få fram data baserade på emotioner, erfarenheter och känslor är intervju en lämplig form.
Lökken och Söbstad (1995) hävdar också att intervju är lämpliga för djupare förståelse. De skriver att intervju är en nödvändig metod om vi vill få inblick i en annan människas liv/verksamhet. Att lyssna skapar tillit till den som talar och samtidigt får man kunskaper som ger mer än ett vanligt samtal. Detta blir ett sätt för intervjuaren att med väl genomtänkta frågor och aktivt lyssnande få fram erfarenheter hos de intervjuade. Själva forskningsintervjun
kan inte ses som ett vanligt samtal eftersom det är forskaren som har kontrollen, valt ämnet och som sedan granskar resultaten. I den kvalitativa forskningsintervjun bygger man upp ett samspel och ett utbyte av synpunkter mellan två personer som samtalar om ett ämne av gemensamt intresse.
Barnintervjuer
Enligt Doverborg och Pramling (2006) faller det sig naturligt att fråga barn om olika saker, om man är intresserad av barns utsagor, vilket vi är. Barns utsagor är ofta baserade på deras erfarenheter. ”Kunskap i ett fenomenologiskt perspektiv ses som uttryck för barnets erfarenheter” (Lind, 2001, s.28). Vi har bestämt oss för att genomföra en semistrukturerad intervju därför att formen på utförandet passar vår undersökning. Semistrukturerad intervju är enligt Denscombe (2000) ett professionellt samtal mellan människor. Man har en färdig lista med frågor som intervjuaren tycker är viktiga inom området som intervjun gäller för. Svaren är öppna på så sätt att det inte finns något rätt eller fel svar. Det är den intervjuades åsikter som är viktiga. Att kvalitativa metoder ger djupare kunskap bekräftar May (2001). ”Kvalitativa informationer om det undersökta ämnet kan intervjuaren däremot få fram genom att försöka förtydliga och utveckla de svar som ges. Detta ger intervjuaren större möjligheter att fördjupa svaren och gå in i en dialog med den som intervjuas” (May, 2001, s.150).
4.2 Urval
I vår undersökning ingår det, som tidigare nämnts, en kommunal förskola och en enskild I Ur och Skur förskola. På den traditionella förskolan har föräldrarna till 17 barn godkänt att barnen och de själva är med i studien, medan föräldrarna till 5 barn inte har svarat och därmed får räknas som bortfall. På utomhusförskolan har föräldrarna till 18 barn godkänt att barnen och de själva är med i studien medan föräldrarna till 6 barn inte svarat och därmed räknas som bortfall. För att studien ska bli genomförbar inom vår tidsplan, så har vi valt ut tio föräldrar ifrån varje förskola, som vi kommer att intervjua.
4.2.1 Presentation av barn
Vi har intervjuat tolv barn. På I Ur och Skur förskolan var det en flicka född -01, tre pojkar födda -02 och en flicka född -02. På den kommunala förskolan var det en pojke född -01, fyra
flickor födda -01, en pojke född -02 och en flicka född -02. På utomhusförskolan var det alltså 60 % pojkar och 40 % flickor, medan det på den kommunala förskolan var ca: 71,5 % flickor och ca: 28,5 % pojkar.
4.2.2 Presentation av föräldrar
Vi har intervjuat tjugo föräldrar på de båda förskolorna. På den kommunala förskolan var det sju kvinnor och tre män, och på I Ur och Skur förskolan var det fem kvinnor och fem män. På den kommunala förskolan var det alltså 70 % kvinnor och 30 % män, medan det på I Ur och Skur förskolan var 50 % kvinnor och 50 % män. I första hand valde vi ut föräldrar till de äldre barnen, eftersom det var deras barn som deltog i intervjuerna.
4.2.3 Granen, en enskild I Ur och Skur förskola
Granen, är en enskild I Ur och Skur förskola som drivs som ett personalkooperativ där två ur
personalen står som ägare och även arbetar som pedagoger i verksamheten. Det finns tre anställda pedagoger och barngruppen består av 24 barn i åldrarna 1-6 år och deras föräldrar. Förskolan har 19 heltidsbarn och 5 femtontimmars barn. Förskolan har öppet från 07.00-18.00. Förskolan ligger i en by i nordvästra delen av Skåne. Den har en liten gård som är tillrättalagd med olika lekredskap såsom sandlåda, rutschkana o.s.v. Gården har asfaltbeläggning på en del, sedan finns det gräs på en mindre yta och en gräsanlagd kulle. Vid asfalten finns en jättestor sandlåda och på gräsmattan finns det en ring med stubbar som bl.a. används för samlingar och där är barnens så-lådor också placerade. Gården har många träd och en del buskar och i anslutning till denna gård finns det ett område som är alldeles orört, d.v.s. att det inte finns några färdiga lekredskap. På detta område finns istället olika sorters naturmaterial att tillgå såsom trä och sten. Förskolan ligger nära både hav (ca: 300m) och skog (ca 400m). Ett naturreservat finns inom 1,5 mils avstånd och det finns goda bussförbindelser dit.
4.2.4 Tallen, en kommunal förskola
Tallen, är en kommunal förskola som ligger i en liten sydskånsk by. Förskolan har barn i
åldrarna 1-6 år och barngruppen består av 22 barn och deras föräldrar. Här finns 5 pedagoger anställda. Fördelningen av barn består av 14 heltidsbarn, 5 deltidsbarn (max 25 timmar) och 3 femtontimmars barn. Förskolan öppnar kl.06:00 och har öppet till kl.17:00. De barn som behöver omsorg efter kl.17:00 går vidare till fritidshemmet, som har öppet till kl. 18:30 om det finns behov. Förskolan består av en avdelning som inryms i ett trähus med där tillhörande utgård. Gården är ovanligt stor för att tillhöra en förskola med en avdelning, och består av
både stora gräsytor och plattbelagd mark där barnen kan cykla, spela landhockey m.m. Här finns även gungor, sandlåda, klätterställning och rutschkana. Inom gångavstånd finns två andra lekplatser och även ett mindre naturområde. Det finns skog och sjö inom ett par kilometers avstånd och havet finns en mil härifrån.
Vi hade önskat att vi kunnat jämföra en kommunal förskola med en kommunal I Ur och Skur förskola, men då detta inte varit möjligt för vår del så måste vi ha detta i åtanke när vi sedan ska tolka våra svar. Vi kommer ju att jämföra en kommunal förskola med en enskild I Ur och Skur förskola och detta drivs ju på olika sätt då bl.a. huvudmännen är olika. Det är dock viktigt att ha i åtanke att vi arbetar efter samma läroplan.
5 Genomförande
5.1 Tidsplan
I april månad 2007 delgav vi rektorerna planerna för vår undersökning och fick tillåtelse att genomföra denna (bilaga F). Efter att vi hade fått rektorernas tillåtelse så skrev vi brev till alla berörda föräldrar och bad att de skulle godkänna genomförandet av denna undersökning, genom att ge oss tillstånd till att föra statistik på barnens sjukfrånvaro och utevistelse under maj månad, samt att de skulle godkänna att vi intervjuade deras barn (födda -02 eller tidigare) och även själva delta i en intervjustudie (bilaga G). Innan barnintervjuerna genomfördes så frågade vi varje barn om de ville bli intervjuade och samtliga tillfrågade barn svarade ja. Under maj månad 2007 har vi fört statistik över barnens utevistelse, samt deras sjukfrånvaro. Utevistelsen har vi dokumenterat med hjälp av en mall klar att bara fylla i (bilaga E). Vi har fått hjälp av övriga pedagoger på förskolan att fylla i mallen, när vi inte själva varit närvarande. Även för sjukfrånvaron har vi haft en färdig mall (bilaga D), som vi fyllt i med hjälp av våra kollegor. När vi fått klarhet i vilka som ville medverka i undersökningen och gjort klart våra intervjufrågor, så bestämdes tider för genomförandet av intervjuerna. Eftersom det var så många föräldrar som ville ställa upp på intervjuerna, så var vi tyvärr tvungna att begränsa antalet, för att kunna hålla oss till vår tidsplan.
5.2 Pilotstudie
Vi har gjort pilotintervjuer för att se om våra frågor var relevanta för studiens syfte. Pilotintervjuer kan testa frågor och förklara de viktigaste infallsvinklarna av ett ämne (Kvale, 1997). Vi genomförde vår pilotstudie på en grupp som i väsentliga avseenden motsvarade den egentliga undersökningsgruppen. En pilotstudie motsvarar alltså den egentliga undersökningen, eller en del av den, men genomförs i liten skala.
Vi ansåg att våra intervjufrågor var relevanta för studiens syfte efter att ha testat våra barnfrågor på två barn, vilket i detta fall blev våra egna barn och vi testade våra föräldrafrågor på tre vuxna, som i detta fall blev våra män och en annan kvinnlig förälder. Vi upptäckte att
våra egna barn inte kunde besvara frågan om vad hälsa är, men tyckte ändå att vi ville ha den med, för att se vad vi fick för svar av just dessa barn som ingår i studien.
5.3
Genomförande av intervjuer
Vi har gjort både barn intervjuer (se bilaga B) och föräldraintervjuer (se bilaga A). Alla intervjuerna spelades in på band vilket Bryman (2002) menar är nästan obligatoriskt eftersom det underlättar för minnet i själva intervjusituationen och gör det lättare att analysera intervjupersonernas svar. Det kan vara negativt att de man intervjuar kan påverkas av bandspelaren och kanske inte ger de svar de annars skulle ha gett. En nackdel är också att transkriberingen är mycket tidskrävande. Intervjuerna genomfördes i ett rum som var avskilt från övrig verksamhet, detta för att intervjupersonerna inte skulle behöva oroa sig för att andra kunde höra vad de sade (Bryman, 2002). Vidare menar Bryman att det är viktigt att utföra sina intervjuer i en lugn och ostörd miljö för att inte påverka kvaliteten på inspelningen. Är det höga ljud runtomkring så kan det försvåra transkriberingen eftersom man kan missa vad som sagts. Precis som Kvale (1997) skriver så talade vi också om syftet med intervjun för varje intervjuperson innan vi började, samt berättade varför vi använde oss av bandspelare. Under intervjun ställde vi sedan våra frågor och lät intervjupersonerna svara fritt på dem och vi var också noga med att följa upp vissa svar. För att avrunda intervjun så frågade vi om de hade något mer att tillägga.
5.4 Bearbetning och analys
I bearbetning av empirin började vi först att läsa igenom alla de nerskrivna intervjuerna för att få ett helhetsintryck av vad som egentligen sagts (Kvale, 1997). Vi har letat efter både likheter och skillnader. Under åtskilliga genomläsningar, anteckningar och diskussioner, hade vi ständigt följande frågor med oss, för att verkligen kunna se vad materialet berättade för oss.
• Vad säger materialet? • Vad sticker ut?
• Hur skapar vi förståelse? • Hur tolkar vi detta?
5.5 Etiska överväganden
Närvanen (1999) hävdar att etiska reflektioner är synnerligen viktiga i en kvalitativ forskning eftersom den innebär en närhet till de personer som man intresserar sig för i sin forskning. Hela forskningsprocessen ställer forskaren inför en rad ställningstaganden runt etiska frågor. Vetenskapsrådet (2002) skriver om olika forskningsetiska principer som vi tagit del av och förhållit oss till. Innan de intervjuade behövde ta ställning fick de enligt informationskravet information om syftet med vår undersökning. Nyttjandekravet har vi praktiserat genom att de intervjuade får information om att vi endast kommer att använda de insamlade uppgifterna till vårt forskningsändamål. Genom att de intervjuade gav sitt samtycke uppfyllde vi samtyckeskravet. Konfidentialitetskravet har vi uppfyllt genom att informera intervju- personerna om att de är anonyma i undersökningen, samt att vi ansvarar för att det insamlade materialet inte kommer att användas i andra syften eller att någon annan kan komma att ta del av det insamlade materialet. Patel och Davidsson (2003) skriver att om intervjun är konfidentiell innebär det att endast vi som ”forskare” har tillgång till uppgifter om vem som har svarat vad.
5.6 Studiens trovärdighet
Enligt Patel och Davidsson (2003) innebär god validitet att vi med våra frågor undersöker det vi avser att undersöka och god reliabilitet att vi gör det på ett tillförlitligt sätt i den meningen att undersökningen skall kunna göras om. Strävan efter god validitet genomsyrar forskningsprocessens samtliga delar. Patel och Davidsson menar att varje forskningsprocess är unik och att det inte går att fixera några regler eller procedurer för att säkerställa validiteten. I vår uppsats handlar validiteten om att vi har undersökt det vi sagt i syftet och våra frågeställningar att vi ska undersöka. Vi kommer att strukturera uppsatsen efter dess syfte och frågeställningar och ständigt ha dessa i åtanke då vi söker efter forskning, litteratur och då vi kommer att bearbeta vårt insamlade material. Kvale (1997) menar att validiteten vid en intervju gäller tillförlitligheten hos intervjupersonernas svar och kvaliteten vid själva intervjuandet. Han menar att det bör ingå att ifrågasätta meningen av det som sägs och att ständigt kontrollera den information man fått.
6 Resultat
När vi hade genomfört alla intervjuer och observationer, så började vi bearbeta vårt material. Vår undersökning består av fyra delar (Två intervjudelar och två observationsdelar). Vi kommer att redovisa våra svar med utgångspunkt i varje frågeställning.
6.1 Hur ser sjukfrånvaron ut under maj månad – en jämförelse?
Vi har studerat och gjort jämförelser av det insamlade materialet angående barnens sjukfrånvaro, på de båda förskolorna under maj månad -07. På I Ur och Skur förskolan Granen hade ett barn sex dagars sjukfrånvaro och två barn hade vardera en dags sjukfrånvaro och på den kommunala förskolan Tallen hade ett barn två dagars sjukfrånvaro och ett annat barn hade en dags sjukfrånvaro. Nu skulle man ju kunna tolka det så att barnen på en I Ur och Skur förskola faktiskt är sjukare, än vad barnen på en kommunal förskola är, men den tolkningen är nog för snäv. Vi har ju sett att ett barn står för den största sjukfrånvaron, och det kan ju vara så att det är ett extra infektionskänsligt barn, som hade haft minst lika stor sjukfrånvaro, om det hade vistats på en annan förskola. Vi som har gjort studien vet också att det gracerade vattenkoppor på I Ur och Skur förskolan vid samma tidpunkt som studien genomfördes, vilket starkt påverkar resultatet i en viss riktning.
Om vi hade gjort om studien vid ett annat tillfälle, så tror vi att resultatet hade kunnat se helt annorlunda ut. Av erfarenhet vet vi också att maj månad brukar innebära låg sjukfrånvaro hos barnen, men vi hade inte möjlighet att vänta in någon av vintermånaderna. Den kalla årstiden brukar dock föra med sig både förkylningar och magsjuka. Däremot stödjer ju vår undersökning inte Nyhus, Braute och Bangs studie (1997), som visade att förskolor som använder sig av Friluftsfrämjandets I Ur och Skur pedagogik, hade mindre sjukfrånvaro.
6.2 Utevistelse – en jämförelse avseende tid och plats
Tabell 6.2:1 Utevistelsen för barnen uttryckt i tid på Tallens förskola,
Tabell 6.2:2 Utevistelse för barnen uttryckt i tid på Granens förskola
Inne 26%
Ute på gården 49%
Övrigt ute såsom havet, utflykter, stranden, o.s.v. 25%
Figurerna symboliserar snitt - tiden för utomhusvistelsen under en dag i maj månad -07. Som det framgår av diagrammet, så vistas barnen på den kommunala förskolan dubbelt så mycket inomhus, som barnen på I Ur och Skur förskolan gör. Utevistelsen på gården är nästan lika stor på de båda förskolorna, men däremot så är barnen på I Ur och Skur förskolan utomhus ytterligare 25 %, då de vistas på annan plats än gården. Barnen på den kommunala förskolan vistas endast 4,5 % av sin tid utomhus, på annan plats än på gården. En anledning till detta kan vara förskolornas läge.
Många kommunala förskolor öppnas i de områden där behovet är som störst, för att underlätta för föräldrar och för att barnen ska kunna vistas i sin närmiljö, och då ser man om det finns
Inne 50,5% Ute på gården 45% Övrigt ute såsom havet, utflykter, stranden,o.s.v . 4,5%
lämpliga, lediga lokaler eller tomter i just de områdena. När man startar en I Ur och Skur förskola, så tittar man nog lite extra på utemiljön, eftersom det är där både barn och personal tillbringar större delen av dagen. Viktiga faktorer blir då närhet till skog och också gärna närhet till sjö/hav.
Utevistelsen på den kommunala förskolan kan se liten ut i det här sammanhanget, men om vi hade gjort en jämförelse med andra kommunala förskolor, så tror vi att det istället hade sett ut som att den här förskolan hade mycket utevistelse. Olika skäl till att vi tror detta är bl.a.
•
Vår erfarenhet av våra egna barns förskolor•
Våra erfarenheter ifrån förskolor där vi tidigare har arbetat•
Vi har märkt att vikarier som kommer ut och arbetar på Tallens förskola, tycker attbarnen har mycket utevistelse, jämfört med andra kommunala förskolor
6.3 Föräldrarnas utsagor om utevistelsen ur ett hälsoperspektiv
Vi kommer här att redogöra för svaren som vi fick vid föräldraintervjuerna. Tyvärr var det inte lika många män som kvinnor (tolv kvinnor och åtta män) som hade möjlighet att delta vid intervjuerna. Alla föräldrarna som deltagit i studien anser att barn har behov av utevistelse, men utsagorna i de olika föräldragrupperna skiljer sig åt, när det gäller utomhuspedagogik respektive förskolepedagogik.
6.3.1 Föräldrarnas utsagorom utomhuspedagogik
Föräldrarna på de båda förskolorna hade överlag väldigt likartade utsagor om utomhuspedagogik, men det fanns ett par föräldrar på den kommunala förskolan som inte hade någon erfarenhet av den pedagogiska inriktningen. En av föräldrarna (i.p.2) på den kommunala förskolan svarar så här:
Man lär sig mycket ute. Man lär sig genom att t.ex. räkna kottar. Man lär sig mått genom att t.ex. alla ska försöka hitta en pinne som är en meter lång och sedan mäter de och ser om de är nära. Man lär sig om naturen. Man lär genom upplevelser och då är det lättare att komma ihåg.
Många nämner också mycket utevistelse och betonar att det är bra för motoriken. Något som däremot skiljer sig åt i svaren är att föräldrarna på I Ur och Skur förskolan pratar mycket om
ljudnivån. ”Att genom att vara ute mycket så får man ner ljudnivån avsevärt” (i.p.20). Det är en intressant fråga, för det är lätt att man tänker sig att ljudnivån på en kommunal förskola skulle vara ganska hög, eftersom flera barn vistas på en relativt liten yta, jämfört med utomhus, där barnen ofta sprider ut sig mer. En anledning till detta kan ju vara att det inte har gjorts några bullermätningar på förskolan de senaste åren, som presenterats i massmedia. Föräldrarna som har sina barn på en I Ur och Skur förskola har kanske däremot hört talas om inomhusförskolor med hög ljudnivå, och då kan det vara ett av skälen till att man väljer att ha sina barn på en I Ur och Skur förskola.
6.3.2 Föräldrarnas utsagor om förskolepedagogik
Ordet dagis förknippas ofta med benämningen förskola och det verkar vara ett begrepp som följer med i generationer, trots att det numera heter förskola. Alla föräldrarna tror också att barnen som går på en kommunal förskola är mer inomhus. En av föräldrarna på I Ur och Skur förskolan svarar så här. ”Mycket inomhusvistelse, högre ljudnivå inomhus. Mer känsla av barnförvaring” (i.p. 15), medan en av föräldrarna på den kommunala förskolan svarar följande. ”När jag tänker på en traditionell förskola så tänker jag på en förskola i ständig utveckling”(i.p. 5). Föräldrarna på I Ur och Skur förskolan har överlag mer negativa utsagor om förskolepedagogik, än vad föräldrarna som har sina barn på en kommunal förskola har. Vad det beror på kan vi bara gissa. I Ur och Skur förskolan är relativt nystartad och det kan ju vara så att de som har sina barn där, har flyttat dem för att de var missnöjda med sina tidigare förskolor. Det kan också vara så att de som har sina barn på en I Ur och Skur förskola har gjort ett mer aktivt val beroende på att de själva är intresserade av natur och utevistelse. Föräldrarna på den kommunala förskolan har I Ur och Skur förskola som ligger i deras närmiljö, så det kan ju vara ett skäl till att man inte funderat så mycket på, om det ena eller andra alternativet skulle vara bättre.
6.3.3 Föräldrarnas utsagor om hälsa
Samtliga föräldrar i studien tycker att barnens hälsa är en central del av förskolans verksamhet. Frågan om förskola och hälsa gav upphov till många utsagor hos föräldrarna, men det var endast fem föräldrar på den kommunala förskolan och tre på I Ur och Skur förskolan, som direkt relaterade frågan till barnens utevistelse. När vi ser på helheten i alla svaren som vi har fått under intervjuerna, så ser vi att föräldrarna tycker att utevistelsen är relaterad till barnens hälsa, men just den här direkta frågan ledde till många olika utsagor.
Hälsa är ett väldigt stort ämne och det märktes också i svaren som vi fick. En av föräldrarna (i.p.14) på I Ur och Skur förskolan säger så här om hälsa:
Hälsa är en central del i förskolan i form av att ge barnen en bra start när det gäller val av mat, mellanmål, rörelse och motorik, sund miljö utan buller, damm och avgaser och ett positivt bemötande.
Nyttig kost var också något som många nämnde(sex föräldrar på den kommunala förskolan och två I Ur och Skur förskolan). Att kost kommer upp när man pratar om hälsa idag tycker vi inte är så konstigt, eftersom bl.a. media fokuserar så mycket på kost relaterat till hälsa och vikt. Nästan dagligen finns det tv-program som handlar om våra kostvanor och även i dagspress och veckotidningar är det ett ständigt återkommande inslag. Ett par föräldrar i varje föräldragrupp nämner också den psykiska hälsan, som en viktig del av förskolans verksamhet. En av föräldrarna (i.p.2) på den kommunala förskolan beskriver det så här:
Jag tycker också att den psykiska hälsan är oerhört viktig och där har personalen en viktig uppgift. Det är viktigt att de ser vad som förekommer ibland barnen och att de själva är goda förebilder.
6.3.4 Föräldrarnas utsagor om barns rörelsebehov
Samtliga föräldrar som vi har intervjuat, anser att barns behov av rörelse och utevistelse, är ett centralt behov för barns utveckling. Det innebär därmed inte att föräldrarna tycker att barnen alltid ska vara utomhus och i ständig rörelse. De ser det som en viktig del av barns behov och hur stor den delen ska vara och hur den ska se ut, har föräldrarna olika åsikter om. En av föräldrarna (i.p.3) på den kommunala förskolan säger så här:
Jag tycker att barns behov av rörelse och utevistelse är jätteviktig. Men jag tycker att en kombination av både ute och inne-verksamhet är det bästa. Jag tycker även att ett barn ska kunna vara inne och mysa och att de ska kunna krypa upp i ett knä och lyssna på en saga.
Det är ju inte så att man enbart rör på sig när man är utomhus. Förskolebarn rör på sig naturligt under större delen av dagen och ett par föräldrar på den kommunala förskolan tycker att det är viktigt att komplettera den naturliga rörelsen med planerad rörelse såsom gymnastik och rörelselekar. En förälder (i.p.16) på I Ur och Skur förskolan säger så här om barns rörelse och utevistelse:
Barn har stort behov av rörelse och även utevistelse. Jag ser skillnaden mellan mig och min man. Han är uppväxt med mycket uteaktiviteter och har varit i naturen, medan jag har föräldrar som inte har prioriterat detta. Så för mig är det inte naturligt att idrotta och vara ute på samma sätt.
Det svaret fick oss att fundera. Det är lätt att vi tänker att alla föräldrar som har sina barn på en I Ur och Skur förskola är friluftsmänniskor och tillbringar all sin fritid i skog och mark. Det kan ju vara så att man vet att man själv inte vistas utomhus tillsammans med sina barn och därför vill ha sina barn på en I Ur och Skur förskola, för att det då blir ett bra komplement till hemmet. Tvärtom kan ju också föräldrarna på en kommunal förskola vara personer som vistas mycket utomhus med familjen, och därmed anser att deras barn har större behov av något annat.
6.4 Barnens utsagor om utevistelsen
Barnen på de båda förskolorna har väldigt likartade utsagor om utevistelsen, förutom att två av barnen på den kommunala förskolan svarar att de inte tycker så mycket om att vara utomhus. När vi sedan pratar vidare med dem, så berättar de om lika mycket roliga saker som de gör utomhus, som de andra barnen gör. Däremot så finns det skillnader i de olika barngruppernas svar, när det gäller vad de gör utomhus.
Utomhus på förskolan
Alla barnen på I Ur och Skur förskolan tycker om att vara ute, och på den kommunala förskolan svarar fem av sju barn att de tycker om att vara utomhus. När vi frågade barnen på I Ur och Skur förskolan, vad som var det bästa med att vara utomhus, så svarade alla barnen, utom ett, att de tyckte bäst om att leka. Ett barn sa att det bästa att göra utomhus var att klättra. När vi ställde samma fråga till barnen på den kommunala förskolan så svarade de gunga, cykla eller åka rutschkana. Vi tror att de relaterar sina svar till tiden de är på förskolan, eftersom som vi inte sa något annat. Det stämmer också ganska bra in på vår observation angående var barnen vistas utomhus på förskolan. Utevistelsen på den kommunala förskolan är nästan enbart förlagd till gården (4,5 % på annan plats) och det är där de har tillgång till cyklar, gungor och rutschkana. Barnen på I Ur och Skur förskolan vistas däremot 25 % på annan plats än gården och då har man oftast inte tillgång till färdiga lekredskap och leksaker, utan sysselsätter sig med varandra genom lek.
Utomhus på fritiden
Barnen verkar tillbringa ungefär lika mycket av sin fritid utomhus och då även tillsammans med sina föräldrar. Ett av barnen på I Ur och Skur förskolan beskriver det så här. ”Ibland och lite inne. Både ute och inne” (i.p.9). När vi frågade barnen på den kommunala förskolan om de brukar vara utomhus när de är hemma, så svarade ett barn” Varje dag”(i.p.4), medan de övriga berättade att de är ute och leker på sin fritid, men att det inte är så mycket och inte så ofta. Ett av barnen säger så här. ”Jag brukar mest vara inomhus. Om jag är ute när jag är hemma, så brukar jag leka i trädet eller gunga” (i.p.1). Den aktivitet som var vanligast bland barnen på de båda förskolorna, att göra tillsammans med föräldrarna, var cykling och på andra plats kom promenader. Tre av sju barn på den kommunala förskolan berättar att de går på Boll och Lek och tre av fem barn på I Ur och Skur förskolan går på fotbollsträning, medan de övriga barnen inte har någon utomhusaktivitet .
Utomhus och hälsa
När vi frågade barnen om ordet hälsa, så var deras utsagor ungefär så här. ”Att man gör så, man tar i handen och hälsar” (i.p.9). Endast ett av barn relaterade till hälsa med den innebörden som vi tänker i det här sammanhanget. ”Nej, men man får mer liv.” (i.p.7) och de övriga barnen kände inte till ordet hälsa. En klar majoritet av barnen tror dock att det är bra att vara ute. Samtliga barn på I Ur och Skur förskolan, och de flesta på den kommunala förskolan, tror att man växer bättre och att lungorna andas bättre, när man är utomhus. De flesta barnen på I Ur och Skur förskolan och hälften av barnen på den kommunala förskolan tror också att utevistelse gör att magen mår bättre. Att man blir stark av att vara ute är något som nästan alla barnen på de båda förskolorna är övertygade om.
Naturlig tillvaro
För barnen är utevistelsen en naturlig del av deras vardag och inget som de medvetet gör för att må bra. Vi tycker att det känns bra att barnen har den inställningen och inte har låtit sig påverkas av den vuxna världens ”hälsohysteri”. Vårt eget mål är ju att utevistelsen ska vara ett naturligt inslag i både barns och vuxnas vardag, och inget vi gör just den här månaden för att vi t.ex. behöver gå ner i vikt.
6.5 Sammanfattning och slutsats
Efter att ha jämfört resultaten ifrån barnens utevistelse, så såg vi att barnen på den kommunala förskolan hade varit utomhus 49;5 % av tiden som de vistades på förskolan och att motsvarande resultat för barnen på I Ur och Skur förskolan var 74 %. Vi hade en uppfattning om att den kommunala förskolan hade mycket utevistelse, men det visade sig ändå att det var betydligt mer utevistelse på I Ur och Skur förskolan.
När vi sedan tittade på resultaten ifrån barnens sjukfrånvaro, så såg vi att sjukfrånvaron var låg på båda förskolorna, men att barnen på I Ur och Skur förskolan hade mer än dubbelt så många sjukdagar, som barnen på den kommunala förskolan hade. Hur det kommer sig vet vi inte, men vi vet ju att alla barn inte vistas lika många timmar på förskolan, och vi har ju inga uppgifter om hur många timmar barnen vistas utomhus när de inte är på förskolan. Resultatet stödjer ju inte Nyhus, Braute och Bangs (1997) studie, som visade att förskolor som använde sig av Friluftsfrämjandets I Ur och Skur pedagogik, skulle ha mindre sjukfrånvaro än kommunala förskolor. Norén-Björn (1993) anser också att utevistelsen minskar förekomsten av infektioner och det stämmer ju med vår undersökning, eftersom ingen av förskolorna hade någon stor sjukfrånvaro. Det innebär ju därmed inte att barnen måste vistas utomhus hela dagen. Vi anser dock att en månad är för lite tid för att kunna ge en rättvis bild av barnens sjukfrånvaro.
Samtliga föräldrar i studien anser att barn har behov av både rörelse och utevistelse, men de definierar det lite olika. En av föräldrarna säger så här. ”Jag anser att barn har ett mycket stort behov av rörelse. Rörelse främjar kondition och förebygger många av vår tids sjukdomar t.ex. diabetes, vilket vi har i vår släkt. Att de är utomhus betyder också mycket för en god hälsa (i.p.15). En annan förälder säger så här om rörelse och utevistelse. ”Jag tycker absolut att rörelsen är viktig för barns utveckling och även utevistelsen. Men jag tror att barn rör sig mycket mer inomhus än vad vi tror. Många förskolebarn är i ständig rörelse, när de är på förskolan”(i.p.5). Föräldrarna på I Ur och Skur förskolan är nöjda med den formen av verksamhet som erbjuds deras barn och föräldrarna på den kommunala förskolan är nöjda med verksamheten som bedrivs på deras förskola, vilket vi anser vara det allra viktigaste. Vi har också sett att föräldrarna som deltog i vår studie är medvetna om barnens hälsa och tycker att det är en central del av förskolans verksamhet. Föräldrarna tycker att utevistelsen
ingår i hälsan, men många nämner också kost, rörelse och den psykiska hälsan, som viktiga faktorer för barnens välbefinnande.
Av tolv intervjuade barn svarar en tydlig majoritet att de tycker om att vara utomhus. De berättar om olika roliga saker som de gör utomhus, som t.ex. gunga, cykla, leka med kompisar, åka rutschkana. När vi läser intervjusvaren så kom vi fram till att det inte verkar vara någon större skillnad mellan barnen som går på en I Ur och Skur förskola och barnen som går på en kommunal förskola, förutom just vad de tycker är roligt att göra utomhus. Om vi inte hade vetat i förväg vem det var som hade svarat vad, så hade vi nog inte kunnat räkna ut vilken barngrupp svaren kom ifrån. Det verkade inte heller vara någon större skillnad när vi jämförde barnens fritid. Lite mer än hälften av barnen på I Ur och Skur förskolan, och lite mindre än hälften av barnen på den kommunala förskolan, hade någon utomhusaktivitet. När barnen var hemma så var det endast ett av alla barn som sa att det var utomhus varje dag och det var ett av barnen på den kommunala förskolan. De övriga barnen berättade att de var ute lite ibland och alla barn, utom ett, sa också att de brukade vara utomhus med sina föräldrar. Sammanfattningsvis anser vi att vår studie visar på många likheter, men även en del skillnader. Barnen på I Ur och Skur förskolan vistades mer tid utomhus och tyckte bäst om att leka med kompisar när de var ute, medan barnen på den kommunala förskolan föredrog att gunga, cykla och åka rutschkana. Detta tror vi beror på de skillnader vi såg, när vi redovisade
var barnen brukade vistas utomhus. Vi såg också att barnen på den kommunala förskolan
hade en lägre sjukfrånvaro, men vi kom inte fram till den direkta orsaken till detta. Barnen på de båda förskolorna vistades nästan lika mycket tid utomhus på fritiden, och då även tillsammans med sina föräldrar. Det var också ungefär lika många barn på de båda förskolorna som hade en utomhusaktivitet på fritiden. Föräldrarna verkade ha samma uppfattning om att barnen på en kommunal förskola vistas mer inomhus, än vad barnen på en I Ur och Skur förskola gör. Samtliga föräldrar på de båda förskolorna tyckte att det var viktigt att barnens rörelsebehov blev tillgodosett, och de tyckte även att hälsan var en central del av förskolans verksamhet. Eftersom hälsa är ett aktuellt ämne i dagens samhälle, som ofta belyses i olika medier, så tror vi att de flesta har ganska goda kunskaper om hälsans betydelse, och det tycker vi också att vi har sett ifrån våra resultat av den här studien.
Sist, men inte minst, har vi också insett hur viktigt det är att ha en kritisk inställning till statistiska rapporter. Statistik kan vara vilseledande och vi hade kunnat påstå att barnen på en
I Ur och Skur förskola, är sjukare än vad barnen på en kommunal förskola är, men eftersom vi har tittat på olika faktorer som kan ha påverkat resultatet, så påstår vi inte att det är så.
