Handlingsplan för I Ur och Skur Västbyggeby Förskola Läsåret 2013/2014

(1)

Sid 1 (15)

Handlingsplan för

I Ur och Skur Västbyggeby

Förskola

Läsåret 2013/2014

(2)

2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,

• sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,

• förståelse för att alla människor har lika värde

oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och

• respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.

Prioriterade mål för förskolan:

Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin

 förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation.

Valbo förskoleområde prioriterar följande mål under målområdet

”Normer och Värden” för läsåret 2013-2014:

”Förskolan skall sträva efter att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning” med fokus på lärande objektet: oavsett kön.

 Varje förskola formulerar egna målkriterier utifrån det prioriterade målet.

Hur ska det se ut i verksamheten när vi nått målet/målen?

 Vi respekterar varandra för dem vi är.

 Barnen har fått en insikt och förståelse för hur man förhåller sig till allt levande i naturen.

(3)

Linfröet:

Vi uppmuntrar barnen till att hjälpa varandra ex med kläder. Vi visar barnen den rätta vägen, dvs. slå inte utan klappa/smek istället. Vi ger uppmuntran/positiv feedback när barnen gör något bra gentemot varandra.

Vi förstärker vårt budskap och skapa bästa förutsättningar att förstå för barnen genom att använda TAKK.

Vi kommer också aktivt att sätta ord på barnens känslor då de hamnat i en konflikt eller utsätts för kränkningar av olika slag.

Linblomman:

Vi fortsätter arbeta med Alfons tema rörande kamratskap.

Vi har köpt in nya kompisböcker som vi ska använda oss av i verksamheten.

Pedagogerna fångar ögonblicken i konflikterna genom att dramatisera dessa. Vi vill då belysa goda gärningar barnen emellan.

Vi kommer att komplettera detta arbete med en stjärnkarta där alla barn kommer att få synas i en dokumenterad god handling. Alla barn kommer att få uppmärksammas och känna stolthet då de får klistra upp en egen stjärna.

Vi kommer också aktivt att sätta ord på barnens känslor då de hamnat i en konflikt eller utsätts för kränkningar av olika slag.

Vi på Linblomman använder också oss utav TAKK för att förtydliga budskapen för att nå bästa förståelse.

Ansvarig/ansvariga:

Hela arbetslaget ansvarar

(4)

2.2 UTVECKLING OCH LÄRANDE

Mål – identitet och kroppsuppfattning

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar

 utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

 utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,

 utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,

 känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer,

 utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,

 utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,

 tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin

omvärld,

 förmåga att fungera enskilt och i grupp.

 Nyfikna och trygga barn som vågar prova på nya utmaningar

 Självsäkra barn som tror på sin egen förmåga.

(5)

Linfrö:

I möjligaste mån har vi delat gruppen i ålder och efter utvecklingsnivå. Verksamheten anpassas därefter så den passar respektive grupp.

På våra samlingar har vi tavlor med bilder där alla uppmärksammas och får sätta upp sin bild. Vi sjunger namnsånger och ramsor.

Vi bekräftar barnens känslor och upplevelser om sin egen kropp genom att t.ex. benämna kroppsdelar och sätter namn på deras känslor.

För att anpassa antal barn i tamburen har vi monterat en grind.

Linblomman:

Vi ska vara positiva förebilder som också visar på att det är viktigt att våga prova och misslyckas. Vi vill betona och uppmärksamma det viktiga i att våga prova och att

resultatet inte är det viktigaste.

Vi uppmuntrar med att säga till barnen att – Du kan! Vi pedagoger måste uppmuntra barnen att de kan hjälpa varandra också. Vi arbetar för att skapa bästa

förutsättningar för barnen att lyckas klara av exempelvis tambursituationen med av och påklädning genom att vi sätter upp ett klädschema.

Hela arbetslaget.

(6)

Mål – språk och kommunikation

Förskolan ska sträva efter att varje barn

 utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv

 utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd, och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra

 utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner

 utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa.

 utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,

 som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att

kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.

Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla

• sin förmåga att kommunicera med andra.

 Barnen ska ha ett fungerande talspråk utifrån sin förmåga, ett gott ordförråd, kan uttrycka tankar och ställa frågor, förmåga att kommunicera med andra samt argumentera för sin sak.

(7)

Linfrö:

Knopparna använder sig av en sång och ramspåse vid samlingen, då även stödtecken används. Vid

rutinsituationer benämner vi, klädesplagg, kroppsdelar, kompisar, vad som ska hända.

Knyttarna vi reflekterar mycket tillsammans med barnen.

Vi pratar om vad vi heter, var vi bor, vad heter föräldrar, syskon och mormor. Varje dag efter lunchen läser vi tillsammans med barnen och reflekterar över sagan.

Linblomman:

Vi kommer att arbeta praktiskt med hela barnet hela

dagen då det gäller språket och dess utveckling. Vi hjälper barnet att förstå/bli förstådd genom att vi sätter ord på det barnet upplever. Vi använder oss utav strukturschema samt schema vid andra rutinsituationer på förskolan.

Detta gör vi för att förtydliga och belysa våra vardagliga situationer för barnen samt skapa förståelse för dessa.

Vi använder oss kontinuerligt av TAKK i våra rutinsituationer.

Vi använder oss av sagoberättande, bokläsning, sånger, rim och ramsor i arbetet med barns språkutveckling.

Vi kommer att arbeta kontinuerligt med att utveckla användandet av TAKK genom utbildning samt genom att vi kommer att införskaffa teckenpärmar.

Hela arbetslaget.

(8)

Mål – matematik

• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,

• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,

• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka,

undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,

• utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang,

Alla barn ska ges rika möjligheter till att de

• förmåga att använda matematiska begrepp

 Nyfikna undersökande barn.

 När barnen slutar på förskolan och ska börja i skolan, så strävar vi efter att:

 Barnen ska kunna förstå siffrorna 1-5, och kunna använda dem.

Barnen ska kunna de grundläggande geometriska formerna.

(9)

Linfrö:

Vi använder oss av de vardagliga matematiska termerna, tex, vi använder lägesorden när vi pratar med barnen.

När vi har samling och sätter upp närvarokorten på barnen säger vi ”sätt ditt kort under el över, bredvid”.

Vid lunchen pratar vi mycket om vem sitter du bredvid, mittemot, hur många, vilka är inte här osv.

På utflykterna räknar vi antal barn, stora – små stenar, bakom - framför trädet. Viktigt att vi vuxna använder rätt begrepp, tex när vi talar om ålder barnet säger: vem är störst, vi svarar med, du undrar vem som är äldst.

Linblomman:

Vi arbetar ”praktiskt” med matematik och dess

användning i vår verksamhet. Barnen räknar varandra på utflykter, vid måltider, vi räknar fruktbitar, vid sortering av leksaker, då vi vistas ute och plockar material från naturen. Vi använder oss utav matematiska begrepp i vardagen genom att ställa frågor som:

 Hur många pinnar har du?

 Är det tungt att bära?

 Vilken sten är störst?

 Kan du ställa dig bakom trädet osv…

När vi promenerar eller åker skidor så pratar vi mycket matematiska begrepp med barnen ex:

 Hur långt har vi gått?

 Vad tungt det är att promenera uppför!

 Vad snabbt vi springer!

Vi använder oss utav Gerd Strandbergs materialkort som belyser matematiska begrepp i vardagen.

Hela arbetslaget

(10)

Mål – naturvetenskap och teknik

• utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och

samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,

• utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,

• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och

konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap,

• förståelse för naturvetenskap.

 Känna till de vanligaste träd, blommor och djur i vår natur.

 Känna till kretsloppet, allemansrätten.

(11)

Linfröet och Linblomman:

Vi är medupplevande, medupptäckande,

medundersökande och medagerande i vårt dagliga arbete med barnen.

Vi pratar om hur man ska vara i naturen och vad vi ser i naturen. Vi komposterar, sorterar papper, plast osv.

Vi ska med hjälp av föräldrar försöka utveckla möjligheterna till snickeriverksamhet.

Följa I Ur och Skurs miljömål.

Hela arbetslaget.

(12)

2.3 BARNS INFLYTANDE

• utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation,

• utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och

• utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska

principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande

 förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö.

Barnen ges möjlighet att:

- Uttrycka sina idéer och önskemål, verbalt eller via kroppsspråk.

- Med stöd av vuxna lösa konflikter på ett konstruktivt sätt.

Arbetsprocess:

Barn intervjuer, reflektionsstunder, vara uppmärksam på vad barnen gör och varför händer det saker, fånga

stunden.

Vi vuxna ger positiv uppmuntran när barnen klarar av att hantera situationerna.

Hela arbetslaget.

(13)

Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling.

Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och

föräldrarnas möjligheter till inflytande.

• Att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan.

• visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer.

 En väl fungerande inskolning, som alla parter är nöjd över.

 Trygga barn och föräldrar.

Arbetsprocess:

Nedskrivna grundrutiner som vi utgår ifrån om inskolning för pedagog och förälder. Vi utformar tillsammans med föräldrarna en individuell inskolning. Alla pedagoger vet hur inskolningen går till och känner ansvar för att barn och föräldrar känner sig välkommen.

Ett tydligt underlag för utvecklingssamtal.

Hela arbetslaget.

(14)

2.5 SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET

Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt

samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de

nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet.

När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid över- gången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd.

 Stödja barnens övergång till förskoleklass.

 Att det är naturligt för barnen att börja i

förskoleklass. De känner igen de vuxna och barnen.

Arbetsprocess:

Linblomman:

Ta kontakt med förskoleklasserna, bjuda hit dem, vi kan besöka ”skolskogen”, vi hälsar på i skolan.

Gruppansvariga för Mullegruppen.

(15)

2.6 UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING

Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns

erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull.

Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv. Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram.

Prioriterade mål för området:

 Att alla pedagoger känner förtrogenhet med och använder sig av förskolans Läroplan och våra kvalitetsdokument så som handlingsplan, underlag för utveckling och årsberättelse.

Dvs. det systematiska kvalitetsarbetet. (Valbo förskoleområde)

Prioriterade mål för enheten:

• Göra två dokumentationer, per barn och termin.

( I Ur och Skur Västbyggeby)

Arbetsprocess:

Med ord och bild dokumenterar vi barnens lärosituationer. Vi sparar även vissa av barnens alster.

Hela arbetslaget.