BARN–UNGA–SAMHÄLLE
Examensarbete i Barndom och lärande
15 högskolepoäng, grundnivåPotentiell pedofil eller maskulinitetsideal
En kritisk analys av medias beskrivning om män som arbetar i förskolanPotential pedophile or masculinity ideal
A critical analysis of media’s description of men working in preschool
Tobias Olsson
Lukas Roos
Förskollärarexamen 210hp Datum för slutseminarium (2019-06-03)Examinator: Andréa Wiszmeg Handledare: Jakob Löfgren
2
Abstract
Syftet med vår studie är att undersöka och analysera hur media beskriver män som arbetar i förskolan. Tidningarna vi valt att undersöka är kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen samt de fackliga tidningarna Förskolan och Lärarnas tidning. Tidsramen på urvalet av artiklar har haft fokus på 2000-talet och den tidigaste artikeln vi undersökt är skriven 2003 och senaste är skriven 2019. Antalet artiklar som ligger till grund för studien är 34 artiklar från kvällstidningarna och 17 från de fackliga tidningarna.
För att analysera artiklarna har vi använt oss av lexikalisk analys som är en lingvistisk form av kritisk diskursanalys som fokuserar på ord som används och inte används av författarna. Vi har även utgått från R.W. Connells (1999) maskulinitetsteori om
hegemonisk maskulinitet och underordnad maskulinitet som teoretisk ram av vår analys. Som metod för att sammanställa data vi fått fram genom vår analys har vi använt oss av Thomas Denks (2002) beskrivning av komparativ metod för att synliggöra mönster och diskurser som framställs av analysen.
Resultatet av vår studie visar på två tydliga diskurser i form av brottsdiskursen och stereotypsdiskursen som återgående syns i de undersökta artiklarna. Det blir tydligt att man sällan diskuterar män som arbetar i förskolan utan att pedofildebatten dyker upp på ett hörn eller att man diskuterar ett behov av män som förebilder för barnen.
Med grund i vårt resultat diskuterar vi hur diskurserna påverkar debatten om män i förskolan. Då många artiklar handlar om jämställdhetsdebatten, diskuterar vi hur den könssegregerade arbetsmarknaden påverkar valet av könsstereotypa yrken och hur män i förskolan påverkas. Slutligen kommer vi in på clickbait-eran och hur det massiva flödet på medier och behovet av klick på artiklar påverkar debatten. Vi avslutar med att presentera förslag på vidare forskning.
Nyckelord: Diskurs, Förskola, Ideal, Jämställdhet, Media, Män, Maskulinitet
3
Förord
Vi vill passa på att tacka vår handledare Jakob Löfgren som har varit konsekvent och tydlig i sin handledning vilket har stärkt oss i vårt tankesätt och hållit oss på rätt spår genom arbetets gång. Vi båda har uppskattat vårt samarbete och har under hela
processen arbetat tillsammans och känt att vi bidragit till arbetet på samma nivå. Om vi inte har varit på Malmöuniversitets bibliotek och arbetat så har vi via headset jobbat tillsammans fast hemifrån.
4
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 5
1.1 Syfte och frågeställningar ... 6
2 Teoretiskt ramverk och tidigare forskning ... 7
2.1 Diskurs och diskursanalys ... 7
2.2 Maskulinitet ur ett historiskt perspektiv ... 8
2.3 Hegemonisk maskulinitet ... 8
2.3.1 Underordnad maskulinitet ... 9
2.4 Kvinnligt och manligt i förskolan ... 10
2.5 Medias påverkan ... 11
3 Metod ... 13
3.1 Urval ... 13
3.2 Etiska övervägande ... 14
3.3 Komparativ metod ... 14
4 Empiri och analys ... 16
4.1 Analys av kvällstidningar ... 16
4.2 Analys av fackliga tidningar ... 18
4.3 Komparation av analyserade artiklar ... 20
4.4 Kategorisering av män ... 21
4.5 Män som förebilder och jämställdhetsdebatten ... 23
4.6 Män som rekryteringspotential och kritik mot stereotypsdiskursen ... 24
5 Diskussion ... 26 5.1 Metoddiskussion ... 26 5.1.1 Studier på internet ... 27 5.2 Diskussion av resultat ... 27 5.3 Debatten om män i förskolan... 28 5.3.1 Debatten framåt ... 29
5.4 Jämställdhetsdebatten och könssegregerad arbetsmarknad ... 30
5.4.1 Kvinnligt och manligt i förskolan ... 32
5.5 Clickbait-eran ... 33
5.6 Vidare forskning ... 35
6 Referenslista ... 36
5
1 Inledning
Redan innan vi sökte in till förskollärarprogrammet har vi båda fått uppleva ett flertal olika bemötande baserat på att vi båda är män. När vi har pratat med vänner om vårt val av utbildning har man mötts av allt från skepticism till hyllningar, några vanliga
exempel vi båda stött på är:
- Äh, det är kvinnor som ska jobba med barn! - Jaså, har du gått och blivit bög, haha!
- Vad fantastiskt! Det behövs verkligen fler män i förskolan!
Där finns många fler exempel men vi båda har slagits av tanken att man ständigt bedöms utifrån sitt kön när vi pratar om vårt yrkesval, hade vi sagt att vi skulle utbilda oss inom ekonomi hade vi troligtvis inte bemötts på liknande vis. Givetvis har det här bemötandet påverkat oss i hur vi förhåller oss till yrket och hur vi agerar i olika situationer.
Vi båda visste sen innan att vi ville forska inom synen på män i förhållande till verksamheten och efter diskussioner kom vi fram till att vi ville undersöka vad som bidrar till den bild som finns av män som arbetar i förskolan. Eftersom det finns så få män som utbildar sig till förskollärare och yrket kraftigt domineras av kvinnor anser vi att det är av hög relevans att forska inom området speciellt med tanke på den resursbrist som råder på många förskolor i landet. Utöver att det behövs mer folk i verksamheten så ska förskolan vara en arena som står för jämställdhet, i läroplanen för förskolan står det följande:
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen. (Lpfö98, 2016)
För att hålla arbetet om jämställdhet levande med barnen anser vi att det är viktigt att båda könen representeras i den personal som arbetar med barnen.
Vi kom snabbt fram till att vi ville undersöka hur media beskriver män i förskolan men i dagens samhälle finns det otroligt många medier, i takt med nättidningar och sociala mediers framfart så var vi tvungna att avgränsa oss kraftigt för att få ihop ett arbete inom tidsramen vi givits av universitetet. Vi valde att avgränsa oss till två
6
kvällstidningar och två fackliga tidningar på webben. Kvällstidningarna som vi har valt artiklar ifrån är två av Sveriges största, Aftonbladet och Expressen som båda har olika utgivare och politiska beteckningar. De två fackliga tidningarna vi har granskat är tidningen Förskolan och Lärarnas tidning både som utges av Lärarförbundet. Vi valde denna avgränsning för att vi ville se vilka likheter, olikheter och mönster vi kunde urskilja i det som publiceras i kvällstidningarna och det som publiceras i de fackliga tidningarna. Tidsspannet för vår undersökning har varit att utgå från 2000-talet och vår tidigaste artikel publicerades 2003 och den senaste 2019.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med den här studien är att undersöka hur män som arbetar i förskolan omnämns i kvällstidningar och fackliga tidningar under 2000-talet. Vi kommer även att analysera de diskurser som växer fram i vår undersökning samt diskutera vad för påverkan media kan ha på allmänheten. De frågeställningar som växt fram genom vårt syfte är följande: ● I vilka sammanhang omnämns män som arbetar i förskolan i kvällstidningarna
samt de fackliga tidningarna?
7
2 Teoretiskt ramverk och tidigare forskning
Vi har valt att skriva vårt teoretiska ramverk och tidigare forskning gemensamt under samma kapitel då vi använder oss av ett historiskt perspektiv för att lättare få förståelse för vårt teoretiska ramverk om diskursanalys och maskulinitet. Vi kommer att redogöra för lexikal diskursanalys och gå igenom en del av R.W. Connells teori om hegemonisk maskulinitet (1999). Tidigare forskning som presenteras är Pirjo Birgenstams (1997) studie för att synliggöra skillnader mellan män och kvinnors yrkeskompetens inom barnomsorg. Vi presenterar även Maxwell McCombs (2006) syn på hur media kan påverka allmänheten genom olika val. Framförallt Connells maskulinitetsteorier och den lexikala diskursanalysen har varit central för hur vi bearbetar och förhåller oss till vår empiri.
2.1 Diskurs och diskursanalys
Larsen (2009) skriver att det en diskurs handlar om är språk och meningsutbyte. Kritisk diskursanalys är en inriktning som man använder för att undersöka och analysera samband mellan olika diskurser och samhällsfenomen, framförallt maktstrukturer. Man kan förklara det genom att säga att det är en ram för vad som sägs och inte sägs om ett fenomen. Det vill säga att det är ett sätt som en grupp människor pratar eller skriver om en diskurs och vad för mening man lägger i diskursen. När man gör en diskursanalys brukar man utgå från att det inte finns en objektiv verklighet som kan stödjas genom forskning. Verkligheter skapas av oss själva vilket resulterar i ett större antal subjektiva sanningar och verkligheter. Med hjälp av en diskursanalys tar man reda på vad som finns i människors diskurser. Winther Jørgensen och Phillips (2000) skriver att inom en diskursordning finns det olika diskursiva praktiker som genom tal och skrift produceras, konsumeras och tolkas. När man analyserar en diskursiv praktik så tittar man på hur texten produceras och sedan hur den konsumeras och det finns olika metoder för att analysera diskursiva praktiker.
En metod vi använt oss av för att analysera artiklarna är en lingvistisk form av kritisk diskursanalys kallat lexikalisk analys. En lexikalisk analys innebär att man fokuserar på orden i en text som författare väljer att använda eller inte använda, en noggrann
8
lexikalisk analys kan vi få syn på mönster och få en helhetsbild av hur män inom förskolan beskrivs inom vårt urval.
2.2 Maskulinitet ur ett historiskt perspektiv
För att förstå synen på maskulinitet idag anser vi att det är av relevans att redogöra för maskulinitet ur ett historiskt perspektiv för att se skillnader och förändringar som bidragit till dagens debatter.
Även om man kan diskutera maskulinitetsperspektivet över flera sekel så var det
Sigmund Freuds vetenskapliga arbete för att redogöra maskulinitet som blev startskottet för det moderna tänkandet om maskulinitet (Connell, 1999). Maskulinitet var något som ansågs naturligt men via sitt arbete fick Freud förståelse för att sexualitet och genus var något som konstruerades över en lång och konfliktfylld process. Lars Jalmert (2015) skriver om hur maskulinitetsmönstret utvecklades under industrialismens framfart och menar på att det som innan varit en familjeenhet där alla arbetade så innebar
industrialiseringen och kapitalismens framfart att man började skilja på män och kvinnor i ett mycket större hänseende. Män skulle arbeta i industrierna och
produktionssfären medan kvinnorna skulle ta hand om familjen. Bilden av de manliga förhållningssätten har sedan utvecklats till att handla om prestation, konkurrens och kontroll medan kvinnornas mönster från familjesfären går att se än idag även fast de är en del av produktionssfären i större utsträckning. På senare tid har
socialkonstruktionismen växt fram som säger att det är vi människor som ger mening och betydelse till könen alltså att människan konstruerar kön. För att förstå oss bättre på maskulinitet kommer vi att skriva om Connells (1999) teori om hegemonisk
maskulinitet.
2.3 Hegemonisk maskulinitet
Begreppet hegemoni har sin grund från Antonio Gramscis analys av klass-relationerna. Den handlar om kulturell dynamik som gör att en viss grupp kan hävda en ledande samhällsposition (Connell 1999). Hegemonisk maskulinitet kan liknas vid en hierarkisk pyramid där olika former av maskulinitet får en viss status och högst upp i pyramiden finns idealbilden av individuell och kollektiv maskulinitet. Connell (1999) beskriver
9
hegemonisk maskulinitet som ett sätt att garantera patriarkatets legitimitet där det finns en dominant maskulinitet och underordnande. Hegemonin är historiskt föränderlig genom att grupper kan utmana den rådande bilden för att konstruera en ny hegemoni.
Seidler (1991) och Hearn (1987) har utforskat maskulinitet där de sätter in männens vardagserfarenheter i ett patriarkaliskt sammanhang. Deras arbete har visat att maskulinitet är något som måste förstås som en aspekt av sociala strukturer och processer (Connell 1999). Idealbilden av maskulinitet är socialt konstruerad och kulturellt bunden genom att den kan se olika ut i olika delar av världen. En kollektiv idealbild av maskulinitet är ofta det som finns i toppen av näringslivet eller staten exempelvis en vit heterosexuell bankman (Connell 1999).
2.3.1 Underordnad maskulinitet
Connell skriver att:Hegemoni är att hänföra till kulturell dominans i samhället som helhet. Inom detta kulturella ramverk finns det särskilda genusrelationer byggda på dominans och underordning mellan olika grupper av män. (Connell 1999, S.102)
I vår västerländska kultur handlar det i första hand om heterosexuella mäns dominans och homosexuella mäns underordning. Homosexuella har länge varit förtryckta i den västerländska kulturen framförallt i Förenta staterna där de blev en måltavla för den religiösa högern. Förtrycket är något som fortfarande pågår och det kan vara allt från diskriminering till våld och mord. Connell (1999) menar på att förtrycket placerar homosexuella män längst ner i mäns genushierarki och att vara bög innebär i en patriarkalisk ideologi att man står för allt som stängs ut från den hegemoniska maskuliniteten. Där finns även heterosexuella män som tillhör den underordnade maskuliniteten när de blir utsatta för hånande ord som fegis, morsgris eller mes. Något som blir tydligt är att det är femininitet som är grunden för den symboliska
nedsmutsningen. Mulinari & De los reyes (2005) förklarar intersektionalitet som ett perspektiv där man ifrågasätter maktfaktorer. Några av de maktfaktorer skulle man kunna använda sig av när man granskar hegemonisk maskulinitet, exempel på sådana faktorer är etnicitet, funktionshinder och klass. En mörkhyad man hade troligen varit längre ned i hierarkin jämfört med en vit man här i Sverige. I vår studie framkom främst kön i empirin och vi använder underordnad maskulinitet i vår studie som ett verktyg för
10
att förstå hur man ur ett maskulinitetsperspektiv påverkas av att arbeta i ett kvinnodominerat yrke samt av den mediala bild som uppmålas.
2.4 Kvinnligt och manligt i förskolan
Pirjo Birgerstam (1997) har gjort en studie angående yrkeskompetens i barnomsorgen för att se om det finns skillnader mellan kvinnors och mäns kompetens beroende på könstillhörighet. Denna studie används i detta arbete för att diskutera förhållandet mellan män och kvinnor i förskolan, samt jämställdhet som är en återkommande debatt bland de utvalda artiklarna. Att kvinnor är dominant representerade i förskolan är inget nytt. Det finns folk som hävdar att kvinnor förstår sig bättre på barns behov och fostran inom barnomsorgen vilket sänker männens värde inom dessa yrken. Ofta är det också så att män inom barnomsorgen arbetar ensamma tillsammans med kvinnor och då är det viktigt att visa mannens kompetens för yrket. Birgerstams (1997) studie är gjord tillsammans med 9 män och 11 kvinnor som arbetat/arbetar inom barnomsorgen.
Insamlingen av datamaterialet har skett med användning av Dagbok-i-grupp-metoden som består av en blandning av dagboksskrivning och samtal i grupp med de andra deltagarna i studien. Väl i grupperna diskuterades innehållet i deras dagböcker och ljudet av detta spelades in till studien. Män och kvinnor visade sig ha väldigt lika övergripande målsättningar efter analysen av dagböckerna och samtalen hade gjorts. Båda könen eftersträvar att skapa en bra och trygg verksamhet för barnen. Även saker som bra samarbete inom arbetslaget, det personliga engagemanget, lust och glädje med barn och kollegor, god kontakt med föräldrar är viktigt för båda könen. När det gäller skillnader mellan kvinnliga och manliga förskollärares kompetens visar de sig först när det gäller hur man ska uppnå dessa mål. Olika prioriteringar läggs och olika
tillvägagångssätt används för att nå målen. De stora skillnaderna mellan könen är de olika inriktningarna deras kompetens har. Kvinnor har en benägenhet att vara människo- och relationsinriktade i sin kompetens medan män har en benägenhet att vara sak- och uppgiftsinriktade. Kvinnor lägger störst vikt vid att skapa goda relationer och lär gärna barnen att göra det också. Kvinnor arbetar för att förstå sig på andra människor, ta hänsyn till dem och tillfredsställa deras behov på ett så bra sätt som möjligt. Ord som är återkommande i kvinnligt tal är: inlevelseförmåga, empati, lyhörd, lyssna, möta, ge, hjälpa, ta hand om, generös, omtanke, omsorg, stödja, hänsyn, uppmuntra, bekräfta och
11
förståelse. Männen å andra sidan värdesätter högst vad de gör, det vill säga vad de gör med barnen och på vilket sätt de gör det. De lägger stor vikt vid visibla, tydliga och praktiska aktiviteter och eftersträvar att lära ut sina praktiska kunskaper. De försöker uppnå barnens inlärningsmål genom dessa. Ord som återkommer i det manliga språkbruket är: göra, aktiviteter, arbetsleda, visa med egen handling, genomföra, projekt, experiment, uppgifter, teman, rutiner, saker, snickra, spela, gymnastik, jobba, initiativ, verktyg, pryl, behärska, prova, handlingsplan, kunna, dokumentera och duktig. Dessa olika tillvägagångssätt som män och kvinnor har kan leda till olika typer av konflikter och feluppfattningar på arbetsplatsen. Andra skillnader som studien visar är att basen i kvinnors och mäns tankar och handlingar tenderar att skilja sig åt då mäns utgår från det generella och kvinnors från det specifika. Även detta kan skapa konflikter då mäns förhållningssätt pekar mot en tydlighet när det gäller regler och ramar, en typ av “lika för alla”-mentalitet medan kvinnor ser varje situation för sig och kan tänka sig att anpassa regler och ramar för just den unika situationen. Inom ramen av
tidsuppfattning så skiljer det även här sig åt mellan de två könen. Män är mer inriktade på framtiden och håller sig gärna till ett projekt åt gången. Kvinnor riktar sig mer in på här och nu och tar vara på situationers potential. När det kommer till gemenskap och individen så skiljer det även här sig åt mellan de båda könen. Männen drar en tydlig gräns mellan sig själv och andra, kvinnor har inte samma tydliga gräns. Hur de olika parterna uppfattar ord kan också skapa en viss förvirring och missförstånd, exempel på detta kan vara ordet “ansvar” som för kvinnor betyder uppmärksamma och tillfredsställa andras behov. Män däremot tolkar ordet som att ta ansvar för det man säger och gör.
2.5 Medias påverkan
Maxwell McCombs (2006) skriver att vi människor har att göra med en typ av
andrahandsverklighet som är uppbyggd av journalister då de situationer och händelser som det rapporteras om inte kan skildra våra personliga erfarenheter. Media skildrar inte bara viktiga händelser och frågor, utan valen de gör vid publiceringen influerar vårt tänkande om vilka av dessa som är viktigast. Att beröra samma nyhet om och om igen är en stark indikation på att det är betydelsefullt. Folket läser det som rapporteras och denna vägledning får deras egna dagordningar att efterlikna medias. På så sätt blir de frågor som framställs av media till folkets viktigaste frågor. Det finns journalister som påstår att de bara rapporterar om saker som sker i världen och inte alls har någon
12
påverkan på människors dagordning. Walter Lippman (2007) myntade uttrycket pseudoomgivning som beskriver en bild av världen i medvetandet men som inte
stämmer överens med hur verkligheten ser ut. Denna bild stöds av samhällsvetenskaplig forskning kring massmediernas dagordningsmakt. Men även om detta är sant så betyder inte det att det som media publicerar skulle vara någon typ av scendekor. Det finns så pass många händelser och saker som ska rapporteras om som avgränsas i medias arbete och process. Slutprodukten begränsas på ett sådant sätt att det skapar en
psuedoomgivning. McCombs (2006) beskriver Walters Lippmanns teori om
dagordningsmakt som menar att media är en förstahandskälla till bilderna av politik och offentliga angelägenheter i våra huvuden. De saker som prioriteras högt av media blir betydande för allmänheten. Med hjälp av McCombs mediateorier har vi tittat på hur nyheter om män i förskolan berörs och använt det som ett verktyg för våra analyser.
13
3 Metod
I det här kapitlet kommer vi redogöra för de val vi har gjort för att kunna ta oss an vår empiri, vi kommer att förklara komparativ metod som har varit det stöd vi använt oss av för att bearbeta och jämföra den empiri som växt fram ur vår diskursanalys. Vi
presenterar samt motiverar vårt urval av internettidningar och artiklar. Vi beskriver även våra etiska övervägande som är en kort del då många av områdena inte berörs men vi känner att det är av vikt att visa att vi utgått från de krav som ställs på en vetenskaplig text. Då vi båda ska jobba och har jobbat inom förskolan så vet vi med oss att vi har en tanke på hur bilden av män kan se ut i olika medier och vi har lagt största vikt vid att vara objektiva och inte lägga egna värderingar i vår analys.
3.1 Urval
Vi valde att granska artiklar och debattinlägg i kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen då det är två väldigt stora rikstäckande tidningar med olika ägare.
Aftonbladet ägs till 91% av Schibsted som är en norsk mediekoncern och 9% ägs av LO som är en svensk landsorganisation, Aftonbladet har en obunden socialdemokratisk politisk beteckning (Aftonbladet 2016). Expressen ägs av Bonnier AB som är en ledande mediekoncern i Sverige och har en obunden liberal politisk beteckning (Expressen 2018).
Vi har även valt tidningarna Förskolan och Lärarnas tidning som är fackliga tidningar som utges av Lärarförbundet. Lärarförbundet är Sveriges största fackförbund inom lärarprofessionen med över 200 000 medlemmar (Lärarförbundet 2019). Vi valde att ha fackliga tidningar med för att genom vår lexikalanalys kunna jämföra kvällstidningarna med de fackliga tidningarna med hjälp av komparativ metod. Det här gjorde vi för att få syn på om det skiljer sig i hur man uttrycker sig i de olika medierna. Totalt fick vi fram 34 relevanta artiklar från kvällstidningarna och 17 artiklar från de fackliga tidningarna, tidsspannet från tidigaste artikel till senaste är år 2003 till år 2019. Då Aftonbladets sökmotor hade brister i att söka på ord och få fram relevanta artiklar så valde vi oss av att använda Google där med hjälp av sökparametrar kunde vi få fram relevanta artiklar på ett smidigt vis. Sökord och parametrar som vi använde oss av var
14
Förskolan och Lärarnas tidning gav oss bra svar när vi använde deras sökmotor och därav behövde vi ej använda Google till vår hjälp.
3.2 Etiska övervägande
När man skriver en vetenskaplig text inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning är det viktigt att man följer de fyra huvudkrav som vetenskapsrådet (2002) skrivit ner i sin text om forskningsetiska principer. De fyra huvudkraven består av
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Då vi i huvudsak granskat artiklar publicerade för allmänheten har vi framförallt behövt tänka på hur vi benämner personer i artiklar som granskas då det är en del känsliga händelser i form av sexuella-övergrepp så att vi håller en neutral ton i texten. Vi benämner
exempelvis inte misstänkta gärningsmän som pedofiler eller brottslingar då det inte alltid framkommer om personerna blivit dömda eller ej.
3.3 Komparativ metod
Thomas Denk (2002) förklarar komparativa studier och hur man utformar en sådan. Det finns tre olika typer av komparativa studier. Dessa tre består av beskrivande studier, förklarande studier och prediktionsstudier. Komparativa studier ger oss möjlighet att använda teorier för att förklara en situation, det vill säga teoritillämpande studier. Det vi har använt oss av i detta arbete är en blandning av beskrivande studier och förklarande studier. Då vi har jämfört artiklar publicerade i kvällstidningar med fackliga tidningar passade de två bra in. Beskrivande studier har skildrande syften, ett tillvägagångssätt att göra beskrivande studier är att redogöra materialet till komparativa typologier. Vi delade upp artiklarna i olika grupper utifrån deras karaktär. Förklarande studier är steget mer komplext än beskrivande studier. För att kunna genomföra en förklarande studie behövs först en beskrivande studie för att klarlägga hur det ser ut och vilka
likheter/skillnader som finns. Man använder sedan sig av en förklarande studie för att ta reda på varför dessa likheter/skillnader existerar, det vill säga att man tillämpar teori. Prediktionsstudier används för att göra prognoser om hur det kommer se ut i framtiden, vilket är något vi inte har använt i vårt arbete. Basen i en komparativ studie skiljer sig inte från andra typer av empiriska studier. Man ska sammanfatta en
15
undersökas? 2. Vilka objekt ska undersökas? 3. Vilka fall ska undersökas? 4. Vilka tidsperioder ska undersökas? 5. Hur ska underlaget insamlas?
Egenskaperna vi har undersökt i vår empiri är hur texten är uppbyggd i
kvällstidningarna kontra facktidningarna, vilka ord används och vad skiljer sig i de olika artiklarna. Vi har undersökt fall som rör våra sökord “män förskola” där tidsspannet är från tidigaste artikel publicerad 2003 till senaste artikel publicerad 2019.
16
4 Empiri och analys
I det här kapitlet kommer vi att presentera den empiri som växt fram ur vår
diskursanalys, vi har i bästa mån försökt hålla en röd tråd genom att bitvis gå igenom vårt material. Vi börjar med att presentera det vi fått fram från kvällstidningarna och sedan de fackliga tidningarna, vidare använder vi oss av komparativ metod för att synliggöra mönster som vi upptäckt genom arbetets gång. Ur vår analys har vi
synliggjort en brottsdiskurs och en stereotypsdiskurs som vi går mer in på djupet när vi analyserar materialet. Vi analyserar även vad som händer när man kategoriserar män efter de olika diskurserna som i korta drag handlar om misstankar om pedofili eller att uppfylla ett maskulinitetsideal. Vi analyserar kritik mot stereotyper som förekommer och diskussionen av vikten att se kompetens och individ som en del av
rekryteringsprocessen av män till förskolan. Förutom vårt teoretiska ramverk har vi använt oss av en del av våra empiriska exempel för att kunna analysera materialet, där har vi kunnat hitta material som synliggör de mönster vi fått fram genom vår analys av urvalet.
4.1 Analys av kvällstidningar
Av de 34 artiklar vi undersökte i kvällstidningarna var många av dem debattinlägg eller åsiktsinlägg från ledarredaktionen. Debatten som förs i artiklarna handlar i huvudsak om antalet män som arbetar i förskolan, sexbrott mot barn och varför det behövs män i förskolan. Oavsett debattens avsikt nämns ordet pedofil 38 gånger och är med i 47% av artiklarna. Vidare sökte vi fler ord med brottslig karaktär som till exempel övergrepp som nämns 71 gånger i 62% av artiklarna, brott 69 gånger i 73% och våldtäkt som nämns 37 gånger i hälften av artiklarna. Något häpnadsväckande som vi upptäckte var att om man letar efter minst ett av ovannämnda ord så återfinns det i hela 94% av artiklarna. Om man tittar på artiklar som berör misstänkt brottslighet mot barn är det ofta liknande beskrivningar och rubriceringar, ett exempel här är rubriceringen och underrubriken från en artikel skriven av Gusten Holm i Expressen där rubriken lyder ”Man döms för övergrepp på förskolans toalett.” och underrubriken ”Barnskötaren begick grova sexbrott mot två små flickor på förskolans toalett. Nu döms han till fyra års fängelse.” (Expressen 2018).
17
Vidare i artikeln skriver man kort om händelsen och personen benämns enbart efter kön och ålder. Dom flesta artiklarna av brottslig karaktär som vi undersökt följer det här mönstret där man har rubriker som beskriver kön, ålder, vad personen har för typ av anställning i verksamheten och vad för brott som misstänks eller dömts för. De här övergreppsartiklarna är oftast väldigt korta innehållsmässigt och fungerar mer som en nyhetsrapportering men är det som dominerar kvällstidningarnas sökfält när man söker på artiklar om män i förskolan.
I en av debattartiklarna rubricerad “Vi behöver fler - inte färre - män på våra förskolor” (Aftonbladet 2014) för Universitetsadjunkt och förskollärarutbildaren Mats Olsson sin åsikt om varför det behövs fler män i förskolan. Även här används ord och diskussion om brott som begåtts där Mats skriver om ett uppmärksammat fall som skett i Kalmar där en 21-årig praktikant misstänks för övergrepp mot barn. I artikeln skriver Mats om ett historiskt perspektiv på män i förskolan och ett politiskt perspektiv för att debattera om rubrikens syfte och han skriver följande om hur pedofildebatten försvårar för alla män:
I dag är det mer komplicerat och pedofilskandalerna stänker på alla män. Det är svårt att bevisa sin oskuld i förhållande till oformulerade anklagelser. Många män upplever kollektiv skuld inför patriarkatets förbrytelser. (Aftonbladet 2014)
Ett annat exempel på detta är en artikel skriven av Daniel Swedin (Aftonbladet 2016) med rubriken “Därför behövs det fler män i förskolan” där man kan läsa följande stycke:
Varje man är en potentiell pedofil. Nej, så är det förstås inte men någonstans är det som om vi gemensamt bär runt på den här föreställningen. Till slut får det effekt. De
misstänksamma blickarna äter sig in i självförtroende. (ibid.)
Istället för att enbart diskutera en typ av lösning på det problem som rubriken antyder på, hittar man även här tillbaka till pedofil- och övergreppsdebatten. Oavsett artikelns intention finns där som nämnt ovan med någon form av ord kopplat till brottslig karaktär i nästan alla granskade artiklar och något som slår oss när vi granskat texterna är att “män” blir en samlingskategori. En kategori där man inte skiljer på män som individer nämnvärt, utan snarare benämns män som misstänkta pedofiler eller män som en behövd könskategori i förskolan.
Som tidigare nämnt har tidsramen mellan artiklarna varit från 2003 till 2019 men debatten från den tidigaste artikeln till den mest nyskrivna har en väldigt liknande
18
karaktär. Oavsett artiklarnas karaktär ser man ett genomgående tema där man diskuterar mäns rädsla för att jobba med barn på grund av pedofildebatten eller där man
argumenterar för varför män överhuvudtaget ska jobba i förskolan. Ett exempel på detta kan läsas i en artikel skriven av Eric Erfors (Expressen 2014) där han skriver:
Manliga pedofiler framstår dock som gravt överrepresenterade. Och varje gång de grips på något dagis får fördomarna om män i barnomsorgen luft under vingarna. Det är inte så att pedofilstämpeln hamnar i pannan på samtliga män i branschen, men det får fler unga män att både tveka och avstå utbildning och jobb inom barnomsorgen. Fördomar förskräcker. Här finns risken att i andras ögon framstå som alltifrån en halvskum person till potentiell pedofil. (ibid.)
Även om man i flera år debatterat för att få in fler män i förskolan där flera kommuner satsat pengar för att höja antalet män som arbetar i förskolan och som utbildar sig så har man på flera håll inte märkt av någon ökning. Ingela Ösgård (Lärarnas tidning 2008) skriver om hur regeringen satsar 100 miljoner kronor på ökad jämställdhet i förskolan vilket är ett av flera exempel på hur man satsat medel för att höja antalet män till
förskolan. Mats Olsson (2019) skriver i ett blogginlägg om att antalet män som söker till förskollärarutbildning sjunker från föregående år efter att granskat statistik från
universitets och högskolerådet. Statistiken visar på att trots medel skjuts till så ser man ingen ökning i antalet män som utbildar sig till förskollärare och det är fortsatt låg procentandelmän som arbetar i förskoleverksamheten.
4.2 Analys av fackliga tidningar
Av de 17 artiklar vi undersökte från fackliga tidningar är alla skrivna av antingen
yrkesverksamma personer inom barnomsorgen eller skribenter för tidningarna. Debatten som förs i dessa artiklar handlar till största delen om bristen på män inom förskolan, varför de behövs i förskolan och hur vi ska gå tillväga för att få in fler män i förskolan. Vi gjorde en likadan sökning på ord som vi gjorde med kvällstidningarna. Orden var övergrepp som nämns totalt 4 gånger utspritt i 12% av artiklarna, brott totalt 2 gånger i en av artiklarna och våldtäkt totalt 1 gång i en av artiklarna. Ordet pedofil används totalt 14 gånger utspritt i 35% av artiklarna. Ett exempel på hur ordet pedofil används i de fackliga artiklarna kan läsas i artikeln “Varför är det så få män i förskolan?” skriven av Lenita Jällhage (Lärarnas tidning 2015). Där refererar Jällhage till en studie gjord av genusforskarna Christian Eidevald och Mia Heikkilä (2014) som intervjuat män som studerar förskollärarutbildningen. I artikeln lyfts följande fram om vad män tycker är jobbigt med att arbeta i förskolan:
19
Men det jobbigaste som männen lyfter fram är att förhålla sig till att bli betraktad som en presumtiv pedofil. Och att hantera den rädsla, ilska och risk som det för med sig. I mitten av 1990-talet svepte en våg av polisanmälningar mot anställda män i förskolan. Tonläget var så högt att det till och med ifrågasattes ifall män borde få arbeta i
förskolan. Resultatet blev att andelen män i förskolan sjönk från 3,1 procent i början av 1990-talet till som lägst 1,9 år 1998, enligt statistik från Skolverket. Sedan dess har andelen män åter kommit upp på samma nivå som tidigare. Men rädslan för pedofili i förskolan har hela tiden funnits där och har då och då flammat upp i debatten. (Lärarnas tidning 2015)
I artikeln som nämns ovan frågar Jällhage varför ett jämställt land som Sverige inte lyckas få in fler män i förskolan. I artikeln beskrivs problemet med bristen på män i förskolan, vad män kan bidra med, vad eventuella lösningar på detta problem skulle kunna vara. Exempel från artikeln på eventuella lösningar:
Så vad behövs då för att locka fler män till förskolan? Det finns förstås inget entydigt svar på den frågan. Men ett försök till sammanfattning skulle kunna lyda: Större
medvetenhet kring könsroller, både på förskolorna och i samhället i stort, bättre stöd för de män som vågar ta steget och ett öppnare klimat kring de känsliga frågorna om pedofili. (ibid.)
Artikeln går på djupet av sin frågeställning i rubriken och det blir tydligt att hela debatten kring bristen på män i förskolan ofta förs i ett sammanhang där man kommer in på pedofildebatten och diskuterar mäns rädsla för att arbeta i verksamheten. Det framgår av männen som intervjuas att det som eftersöks är de traditionella maskulina egenskaperna som Jalmert (2015) beskriver, där män ska arbeta fysiskt och producera. I en artikel skriven av Daniel Persson (Lärarnas tidning 2019) intervjuas Urban Eriksson som har 30 års erfarenhet av arbete i förskolan. Urban Eriksson säger att mansrollen inom förskolan håller långsamt på att förändras men säger samtidigt ”Vi blir
fotbollsspelare, får sätta upp hyllor, blir de som busar fysiskt med barnen ute på gården.” (ibid.)
Samma typer av svar hittas i Jällhages (Lärarnas tidning 2015) artikel som nämns ovan där männen beskriver att de snarare får en roll som vaktmästare istället för förskollärare och får agera frontmän vid konflikter med chefer eller föräldrar.
De ifrågasätter varför de får rollen som vaktmästare som ska byta glödlampor när det lika gärna kan göras av de kvinnliga förskollärarna. De upplever också att de är väldigt synliga som män i förskolan; att särbehandlas av kolleger, chefer och föräldrar kan upplevas både positivt och negativt. (ibid.)
20
4.3 Komparation av analyserade artiklar
I detta avsnitt ställs data vi har fått från kvällstidningarna gentemot data vi har fått fram från de fackliga tidningarna. De sammanlagda antal ord i alla de 34 artiklarna från kvällstidningarna utgör tillsammans 11 662 ord vilket ger ett genomsnitt på 343 ord per artikel. När man tittar på de 17 artiklar från de fackliga tidningarna får vi ihop
sammanlagt 14 212 ord, vilket ger ett genomsnitt på 836 ord per artikel. Den uppenbara skillnaden mellan kvällstidningarna och de fackliga tidningarna var mängden ord per artikel. Kvällstidningsartiklarna hade en hel del övergreppsartiklar som var korta nyhetsreportage med få ord. Debattinläggen i kvällstidningarna hade inte heller ett högt antal ord om man jämför med de fackliga artiklarna. En skillnad som blev märkbar efter att vi granskat ord med brottslig karaktär var att de utgjorde 1,4% av de totalt använda orden i kvällstidningarnas artiklar. I de fackliga tidningarnas artiklar var det endast 0,14% av orden vilket är en tiondel av kvällstidningarna. Då ord av brottslig karaktär representerades i hela 94% av kvällstidningsartiklarna kunde man se att här fanns en tydlig brottsdiskurs i samband med vår sökning av män i förskolan. Den här diskursen är synlig även i de fackliga tidningarna där orden finns med i 35% av artiklarna men texterna har olika fokus. De fackliga tidningarna har inga reportage likt de korta övergreppsartiklarna utan fokuserar mest på hur brottsdiskursen påverkar män i
förskolan. Bland kvällstidningarnas artiklar finns det mycket övergreppsartiklar med en del debattinlägg, krönikor och nyheter som refererar till ministrars uttalanden. De flesta artiklarna oavsett karaktär kopplas till pedofildebatten som man ser i vår analys.
Majoriteten av de fackliga artiklarna är skrivna av personer som är verksamma inom barnomsorgen. Artiklarna innefattar debatter kring män i förskolan och är längre artiklar med mer inslag av intervjuer och forskning än om man jämför med kvällstidningarna. Det mest återkommande temat i de fackliga tidningarna är frågan om jämställdhet och hur man ska få in fler män till förskolan. I vår analys av de fackliga tidningarna kunde vi se hur diskussionen om varför män behövs i förskolan ledde till en stereotypsdiskurs. Den här diskursen syns främst i hur män ofta förväntas stå för ett visst ideal eller vara en förebild. I vår analys av facktidningarna kan man se flera exempel på män i förskolan som varit med om hur förväntan på att uppfylla en stereotyp drabbat dem.
Stereotypsdiskursen syns även i ett fåtal debattinlägg i kvällstidningsartiklarna men oftast i samband med pedofildebatten. Inte en enda artikel från kvällstidningarna
21
innehåller en intervju med en manlig förskollärare för att på något sätt spegla deras syn på debatten. Däremot bland de fackliga artiklarna hittar man flertalet intervjuer med män som arbetar i förskolan. Ett exempel på detta är en artikel med rubriken “Sällsynt med män - då som nu” skriven av Sebastian Danielsson (Förskolan 2018) där Sven-Gunnar Borgström (nyligen pensionerad förskollärare med 32 års erfarenhet) intervjuas angående det låga antalet män som arbetar inom förskolan. Han delar sina tankar kring hur det var att vara man inom förskolan för trettio år sen, fram till idag. På frågan varför han tror att det är så få män som arbetar som förskollärare så tror han att det kan bero på att det är ett kvinnodominerat yrke och att lönerna fortfarande är låga. Ett vidare svar på frågan är:
Sedan har man ju pedofildebatten i bakgrunden hela tiden. De sista 15 åren tror jag inte att jag har bytt blöja själv utan ett vittne eller genom att ha dörren på glänt. Man får vara väldigt försiktig och tänka sig för hur man gör och beter sig, säger Sven-Gunnar
Borgström. (Förskolan 2018)
Detta kan återkopplas till Connells (1999) teorier om maskulinitet där man i citatet ovan kan se en försiktighet för att inte befästa den underordnade maskulinitetspositionen som pedofildebatten medför, och att arbeta som man i ett kvinnodominerat yrke redan bidrar till. Det kan även ge en förståelse för situationer som bidrar till att få män ger sig in i yrket. När det råder misstankar och förutfattade meningar redan innan man kommer i verksamheten kan könsstereotypa yrken som många även har högre löner kännas som det mer säkra valet. Man ser även vad den brottsdiskurs som framhävs i media kan ha för effekt på manlig personal i förskolan då pedofildebatten ligger som bakgrund till försiktigheten Sven-Gunnar beskriver.
4.4 Kategorisering av män
Ur vår empiri kan man tydligt se två diskurser som diskuteras och presenteras. Den som är mest påtaglig är brottsdiskursen då den återfinns på flertalet av artiklarna både i kvällstidningarna och de fackliga tidningarna i form av framförallt pedofildebatten. Det är mest i kvällstidningarna som brottsdiskursen gör sig tillkänna vilket man kan se från vår data i vår analys av kvällstidningarna. Troligtvis beror detta på grund av att många av artiklarna är en form av nyhetsrapportering som handlar om potentiella övergrepp och pedofilrelaterade brott. Den här typen av rapportering är inget som syns i de
fackliga artiklarna. Även de åsiktsinlägg och debatter vi läst handlar främst om männens vara eller inte vara i verksamheten. I majoriteten av de brottsrelaterade artiklarna
22
beskriver man enbart kön och arbete som de misstänkta förövarna har exempelvis skriver man manlig barnskötare eller manlig pedagog och sedan kommer beskrivningar om de brott som personerna misstänks för. Ett exempel skrev vi i analys av
kvällstidningsavsnittet, ett annat exempel på dessa beskrivningar hittar man i en artikel på Aftonbladet skriven av Susanna Hållbus (Aftonbladet 2016) där rubriken lyder “Mannen har arbetat med barn i 14 år.” och underrubriken lyder “En anställd på en förskola i Eskilstuna är misstänkt för våldtäkt mot barn”.
Debatten blir väldigt enformig och man går inte in på mer specifika drag eller
bakgrunder om de här männen som misstänks begå brotten och man sätter sällan in det i ett större perspektiv med statistik och forskning om varför det sker. När majoriteten av artiklarna sätter mannen som kön kopplat till brott i förskolan så blir det en form av kategorisering som kan få konsekvenser för alla män som arbetar i förskolan. Som i exemplet med Sven-Gunnar Borgström där han är väldigt försiktig med blöjbyten som ensam vuxen och hur man överlag som man tänker på hur man beter sig i verksamheten.
Sveriges Kommuner och Landsting (2015) skriver att även om sexuella brott i förskolan är mycket ovanliga så får varje misstanke om potentiella sexövergrepp konsekvenser för alla män i förskolan vilket kan påverka hur de förhåller sig till sina arbetsuppgifter eller påverka män som funderar på att gå in i yrket. För att återkoppla till McCombs (2006) beskrivning om teorin om dagordningsmakt som handlar om att media är en
förstahandskälla till bilden av politik och offentliga angelägenheter i folks huvud, blir den rapportering som media prioriterar betydande för allmänheten som läser den. Ett exempel är Hanna Nordin (Aftonbladet 2014) som i ett debattinlägg skriver om frilansjournalisten Joakim Lamotte som inte vill ha män i förskolan. Det var i ett program kallat “20 minuter” (Skönt att slippa män på förskolan 2014) som Lamotte diskuterar om varför han inte känner sig trygg med män som arbetar i förskolan, han nämner att det är män som begår brotten i förskolan och att det är män som slår sina fruar och menar på att man måste forska på varför män begår dessa brott. Även här blir det tydligt att debatten lägger fokus på män som könsgrupp och man väljer inte att gå närmare in på brottsprofilerna mer än vad för kön de har. Det här visar på att så länge debatten och rapporteringen lägger fokus på kön som kategori kommer det fortsätta få konsekvenser för alla män som arbetar med barn.
23
4.5 Män som förebilder och jämställdhetsdebatten
Den andra diskursen som blir synlig i vår empiri är stereotypsdiskursen, den speglas främst i debattinlägg angående män som förebilder och varför män behövs i förskolan. I de fackliga tidningarna vi undersökt är en stor del av debatten kring män i förskolan kopplat till jämställdhet. Diskussionerna handlar ofta om hur man kan minska den stora klyftan mellan kvinnor och män som finns i förskolan som enligt Statens skolverk (2018) var 4,4% män som arbetar med barn. I en artikel skriven av Ulrika Johanna Orre (Förskolan 2013) angående varför det behövs fler män i förskolan står det bland annat följande argument:
Ett annat argument är, något motsägelsefullt, att männen behövs i förskolan eftersom de har särskilda egenskaper och kan agera manliga förebilder för pojkarna som saknar sådana i den feminiserade värld som är förskolans. (ibid.)
Artikeln är kopplad till att regeringen vill se mer män till förskolan för en ökad
jämställdhet men man ser i argumentet att man även förväntas fylla ett ideal som manlig förebild.
En del av artiklarna har historiska perspektiv på hur det sett ut med män som arbetar i förskolan och man ser att genom åren så har även här funnits ett kategoriseringstänk baserat på kön. I en artikel av Elisabeth Richter (Förskolan 2012) berättar förskolläraren Erik Stenkula följande scenario från den första tiden som förskollärare ”I början kanske jag kunde bli ombedd att skruva upp en glödlampa. Och en pappa frågade en gång om jag var kriminell när jag hade hans son på inskolning”.
Marie Nordberg (2005) har undersökt manlighet i förskolan och skriver om hur man redan på 60-talet då jämställdhetspolitiken började få fäste presenterade
“mjukismannen” som ett önskvärt ideal för att modernisera relationen mellan manligt och kvinnligt. Vidare presenteras olika önskvärda ideal som funnits på manliga förebilder genom åren och hur olika stereotyper tagit fäste i verksamheten när män kommit in i arbetet. Ett exempel på en sådan stereotyp kan man se i artikeln skriven av Jällhage (Lärarnas tidning 2015) där män upplevt att de behövt ta hand om konflikter:
En del upplever att de har haft lättare att få gehör för frågor som de drivit. Men
särbehandlingen har också upplevts negativt. En del har ofrivilligt blivit framskjutna av sina kvinnliga kolleger för att sätta chefer och föräldrar på plats vid konflikter. (ibid.) Problematiseringen handlar ofta om att när män kommer in i förskolan och förväntas fylla ett idealbehov där de förväntas framstå som en viss typ av förebild. Risken finns
24
då att de män som inte passar in i idealet hamnar utanför. Exemplen vi nämnt ovan skulle kunna bidra till ett sådant utanförskap beroende på vilken individ som blir utsatt. Det kan sedermera påverka intresset för yrket, kombinerat med brottsdiskursen så får man bredare förståelse för att det är så lågt antal män i verksamheten. Om man återkopplar till Connells teori (1999) om hegemonisk maskulinitet där man liknar maskulinitet vid en hierarkisk pyramid så kan det bildas en press på män att fylla ett maskulinitetsideal som skapats i förskolan. Hur maskulinitetsidealet ser ut varieras i både tid och rum där man ur ett samhällsperspektiv kan förväntas visa på att
“mjukismannen” ska bättra relationen mellan kvinnligt och manligt, men ur ett
verksamhetsperspektiv kan man förväntas fylla traditionellt manliga funktioner. Utöver det så brottas man med den maskulinitetssyn som bildas i media där män i förskolan kan kopplas ihop med den underordnade maskuliniteten. Om varje man anses som en
misstänkt pedofil och den allmänna uppfattningen om män i förskolan behandlas med skepticism så kommer det troligtvis vara en stor utmaning att förbättra jämställdheten inom verksamheten.
4.6 Män som rekryteringspotential och kritik mot
stereotypsdiskursen
Som vi tidigare nämnt så har kommuner och landsting satsat stora resurser på att få in fler män till förskolan och öka jämställdheten i förskolan. Sveriges Kommuner och Landsting (2015) menar på att en av svårigheterna att få män till förskolan är att dom ofta förväntas fylla en stereotypiskt manlig funktion och mycket av kritiken som uppstår i stereotypsdiskursen är kopplat till genus och normer. Enligt prognoser gjorda av SKL kommer det behöva rekryteras ca 50 000 förskollärare och barnskötare till år 2023, för att kunna klara av de behov som verksamheten har, eftersom endast ca 4% av dagens arbetare är män så menar SKL (2015) på att det är otroligt viktigt att se män som en rekryteringspotential baserat på kompetens och inte bara fokusera på genus.
Birgita Klepke (2015) skriver om en genusförskola i Umeå där förskolechefen Maria Viksten är inne på kompetensområdet där målet är att personalens kompetens och erfarenheter ska komplettera varandra och inte grundas på deras kön. Under sin rekryteringsprocess lyckades förskolan få en personal som bestod av 10 kvinnor och 2 män och debatten som uppstod i media och bland allmänheten kom främst att handla om just genus där folk bland annat hade åsikter om att en genusförskola ska ha lika
25
många män som kvinnor. Det mediala fokuset hamnade på att man ville ha fler män i personalen vilket man kopplar till jämställdhet och det är väl lite det här problemet SKL är inne på. Om fokuset hamnar på att man vill ha in fler män baserat på kön och
jämställdhet skulle det kunna ge en negativ bild för både män och kvinnor. Män som anställs för att de är män och inte enbart kompetenta pedagoger samt kvinnor som inte anställs för att det behövs fler män. Det skulle snarare kunna bidra till
stereotypsdiskursen om att män behövs baserat på sitt kön.
Maria Viksten beskriver hennes tankegång angående rekryteringsprocessen som handlar om personalens förmåga att reflektera över genus och jämställdhet för att kunna uppnå verksamhetens ambitioner som handlar om att barn ska mötas som medmänniskor, lika och olika andra människor.
Utöver att se män som en rekryteringspotential finns det även andra argument inom jämställdhetsdebatten. Fredric Gieth är grundaren av nätverket MaNet som arbetar för att behålla manliga förskollärarstudenter genom stöttning i utbildningen. I en artikel skriven av Elisabeth Cervin (Förskolan 2009) diskuterar Fredric Gieth vikten av att män arbetar i förskolan. Som svar på frågan till varför män behövs i förskolan så svarar Gieth:
Jo, det är helt enkelt omöjligt att arbeta för jämställdhet i förskolan om det ena könet inte finns där [...]. Barnen måste se män och kvinnor samarbeta, och det låter sig inte göras genom att kvinnor klär ut sig till män. (ibid.)
26
5
Diskussion
Syftet med den här studien har varit att undersöka hur bilden av män som arbetar i förskolan framställs i kvällstidningar och fackliga tidningar på 2000-talet. Vår frågeställning handlar om på vilket sätt man skriver om män i förskolan i de olika typerna av tidningar. Vi gör en metoddiskussion om vårt val av att använda komparativ metod och hur det bidragit till studiens resultat. I empiri- och analysdelen brukades en lexikalisk analys som synliggjort skillnaderna och likheterna tidningarna emellan som sedan mynnade ut i en brotts- och stereotypsdiskurs. Vi diskuterar vårt resultat och ställer det mot Connells maskulinitetsterorier. Vi diskuterar förändringar i debatten om män i förskolan för att försöka komma ifrån brotts- och stereotypsdiskursen. Med avstamp i Pirjo Birgenstams studie (1997) diskuterar vi kvinnligt och manligt i förskolan och hur upplevelsen kan skilja sig, vi utgår även här från egna erfarenheter. Vidare diskuterar vi svensk jämställdhet och dess könssegregerade arbetsmarknad då flertalet artiklar i de fackliga tidningarna belyser hur detta ämne påverkar valet av könsstereotypa yrken. Då vi under arbetets gång märkt att övergreppsartiklarna i kvällstidningarna ofta har traumatiska rubriker med lite innehåll, diskuterar vi clickbait-eran och hur det kan påverka debatten. Slutligen diskuterar vi kring hur man skulle kunna forska vidare inom ämnet.
5.1 Metoddiskussion
Eftersom arbetet varit en lexikalisk diskursanalys där vi tittar mycket på ord som används i artiklarna har Thomas Denks (2002) beskrivning av hur man arbetar med komparativa metod kompletterat vårt arbete väl när vi ställt kvällstidningarna mot de fackliga tidningarna. Den komparativa metoden har fungerat som en mall för hur vi arbetat oss igenom artiklarna. Genom en kombination av att göra en beskrivande och förklarande studie har vi kunnat tillämpa maskulinitetsteori och diskursanalys samtidigt som vi titta på artiklarnas egenskaper och karaktär. Fördelen med vårt metodval är att vi fått syn på mönster genom att se att en viss typ av diskurs som förs i både
kvällstidningarna och de fackliga tidningarna och sedan analysera utifrån de mönster vi fått syn på. Genom att studera tidningsartiklar på nätet har vi en väldigt lättillgänglig information där vi snabbt kan få ett stort omfång av artiklar. Genom att studera så många artiklar har vi även fått möjligheten att få perspektiv från ett flertal personer som
27
är verksamma inom förskolan. Med egna intervjuer hade arbetet troligen sett annorlunda ut men vi hade även varit tvungna att begränsa oss till ett färre antal perspektiv på vår frågeställning. Trots färre perspektiv hade intervjuer kunnat ge en ytterligare dimension av vad män i dagens verksamhet tänker om det som skrivs i olika medier.
5.1.1 Studier på internet
Martin Berg (2015) skriver om man tar beslutet att studera något på internet, till exempel då artiklar som handlar om män i förskolan så kan själva fältarbetet vara en process man tar sig igenom extremt snabbt men det kan också bli ett utdraget förlopp. Risken att materialet du har använt dig av försvinner under studiens gång eller att det är borta när studien finns tillgänglig för läsaren. Vanligtvis finns det inget underskott av material utan svårigheten uppstår snarare när man ska hitta material som är lämpligt för ens studie. Att göra val ibland dessa måste ske på ett välplanerat och rationellt sätt och det krävs att analysen av materialet sker under själva insamlingen. En rådande tanke är att material samlas in för att analyseras, men det som sedan händer är en komplicerad interaktion mellan problemformuleringen, avgränsningar i det empiriska fältet, insamling av material och analys. Att kunna gräva i databaser för att få ett större årsspann på artiklarna har varit en klar fördel jämfört med om man skulle leta efter gamla tidningar i pappersformat då det skulle vara en utmaning att få tag på ett stort urval. Vidare öppnar studier på internet upp för en bredare analys då man exempelvis kan studera folks reaktioner på det som publiceras i vissa medier förutsatt att där finns kommentarsfält.
5.2 Diskussion av resultat
I resultatet av vår empiriska undersökning blev framförallt brottsdiskursen och
stereotypsdiskursen dominanta inslag i det som rapporterades om män i förskolan. Båda diskurserna återfanns i både kvällstidningarna och de fackliga tidningarna. I
kvällstidningarna var brottsdiskursen mer synlig i form av pedofildebatten och
övergreppsartiklar. I de fackliga tidningarna såg man mer spår av stereotypsdiskursen genom jämställdhetsdebatten och rekryteringen av fler män till förskolan.
Om vi ställer resultatet av vår analys mot Connells (1999) maskulinitetsteorier så skulle man kunna säga att det blir en form av konflikt. Om man utgår från den hierarkiska maskulinitetspyramiden vi presenterat så skulle män i koppling till brottsdiskursen
28
hamna långt ner som en underordnad maskulinitet. Då pedofili ses med stor avsky och brottsdiskursen bidrar till misstänksamhet mot män som arbetar i förskolan. Även yrket i sig som är väldigt kvinnodominerat kopplas med femininitet som Connell beskriver som en huvudingrediens i underordnad maskulinitet (1999). I stereotypsdiskursen ser man att inom förskoleverksamhetens finns där förväntningar för att uppfylla ett ideal och vara en manlig förebild. I maskulinitetsperspektivet förväntas man här plötsligt ta en mansroll baserat på ideal och normer som troligt skulle rankas högre på Connells hegemoniska maskulinitetspyramid.
5.3 Debatten om män i förskolan
Bara i vår undersökning hade vi ett relativt stort årsspann mellan artiklarna (från 2003– 2019) men i den text vi läst kan man se drag av samma debatt från det att de första manliga förskollärarna utbildades i Sverige 19701 till idag där det ofta handlar om olika
former av ideal som förväntas eller pedofildebatten som ett hinder. Frågan vi ställer oss är hur man ska gå tillväga för att nyansera debatten. Det satsas stora resurser till synes utan stora resultat då antalet män i förskolan inte stiger vilket visar på att man
antagligen måste tackla debatten med ett annat förhållningssätt. Om dags- och
kvällstidningar främst har artiklar om män i förskolan som kopplas ihop med misstänkt brottslighet varav allmänheten matas med den här uppfattningen och inte en bredare debatt som är uppbackad av män som faktiskt arbetar i verksamheten och forskning kring det som rapporteras, så riskeras män med intresse av att jobba eller som redan jobbar med barn att ständigt ses ur en underordnad form av maskulinitet.
Om man återkopplar till Connells (1999) hegemoniska maskulinitet och teorin om maskulinitet som hierarkisk pyramid så skulle en manlig pedofil antagligen hamna i absoluta botten av denna hierarki och om män som könskategori alltid är potentiellt misstänkta pedofiler som vi skrivit om ovan så stärker det rollen som underordnad maskulinitet för alla män i verksamheten. Det uppenbara problemet vi ser här är att man inte kan gå in och bestämma vad en tidning eller journalist ska publicera då vi har tryckfrihet och i en konkurrenskraftig marknad där man vill locka så många läsare som möjligt kommer tidningar troligtvis ge mest utrymme till rapportering som lockar till mest läsning och reaktioner. Ett steg i rätt riktning skulle kunna vara att verksamma
29
män inom förskolans värld för en debatt i de stora medierna som inte kopplas till de diskurser som ständigt debatteras, för det vi ser idag är ofta män som försvarar ett yrkesval istället för män som stoltserar med sitt yrkesval.
5.3.1 Debatten framåt
Problemet vi ser är att båda diskurserna bidrar till ett kategoriseringstänk, individualism uteblir om man ständigt bedöms efter kön. Så länge debatten domineras av dessa
diskurser så kommer det troligt vara ett hinder för rekryteringen av män oavsett resurser man lägger på jämställdhet. Behovet att bli sedd för sitt yrke och inte sitt kön kan man se i olika intervjuer i artiklarna, exempelvis i en artikel skriven av Agneta Petterson (Lärarnas tidning 2005) där förskolläraren Göran Andersson säger följande:
Jag vill vara en av pedagogerna. Jag förstår föräldrarna när de säger att barn behöver manliga förebilder. Men jag jobbar med människor, vill ses som pedagog och inte som man. Man måste ha kompetensen. (ibid.)
Vi båda känner igen oss i Görans citat och tror många andra män även skulle göra det. Enligt oss visar resultatet på att debatten behöver föras annorlunda både i media och inom förskoleverksamheten. Mycket av problemet som vi ser det är att den synen Göran beskriver, nog sällan når ut till allmänheten utan diskuteras främst genom medier inom förskolan som läses av verksam personal. Dilemmat skulle kunna beskrivas som att folk som funderar på att börja jobba med barn möts av allmänhetens uppfattning om män i förskolan. Män som är verksamma i förskolan får kämpa för att bli sedda för sin kompetens som pedagoger och samtidigt brottas med den allmänna uppfattning som bildas av media. Vi har tidigare skrivit om stereotypsdiskursen som framträder med män som redan arbetar i förskolan där personal kan ha olika förväntningar på männen baserat på deras kön, här tror vi det är av stor vikt att verksamheter över hela landet faktiskt för diskussioner om ämnet så att män som kommer ut och provar på att jobba med barn får mötas av en genusmedveten personal som utgår efter männen som individer och inte efter könstraditionella mönster. Fredric Gieth pratar i Elisabeth Cervins artikel
(Förskolan 2009) om att få fler män i verksamheten så krävs det signaler från regeringen med tydliga mål och gör liknelser med Norge där regeringen satt ett mål att 20% av personalen i förskoleverksamheten ska bestå av män. Vidare efterlyser Gieth kampanjer likt vad man gjort inom polisyrket för att rekrytera in fler kvinnor. Vi är inne på samma spår och anser att med hjälp av positiva kampanjer och med uppbackning av regeringen så skulle man kunna arbeta för att debatten om män i förskolan får en positivare
30
5.4 Jämställdhetsdebatten och könssegregerad
arbetsmarknad
Vi har sett jämställdhetsdebatten tas upp i ett antal av de analyserade artiklarna, både ur ett historiskt perspektiv och hur den ser ut idag. I artikeln skriven av Sebastian
Danielsson (Förskolan 2018) säger Sven-Gunnar Borgström:
Han minns förskolan som en mer könsstereotyp plats på 1980-talet. Redan då diskuteras jämställdhet och vikten av manliga och kvinnliga förebilder, men i personalrummet pratades det recept och stickning. Själv kunde Sven-Gunnar Borgström sitta med stryktipset. (ibid.)
Han fortsätter med att säga att han kunde stå i snickarvrån hela dagen utan något som helst ansvar för barngruppen, men detta är saker som har förändrats nu, säger han. Men trots att pratet och arbetsuppgifterna har jämställts mer och mer finns det fortfarande en markant könsfördelning inom yrket.
World Economic Forum2 rangordnar världens länder baserat på jämställdhet. Listan kallas Global Gender Gap Index och är baserad på data från 2016. Kriterierna för jämställdhet innefattar ekonomiskt deltagande och möjlighet, utbildning, hälsa och överlevnad samt politiskt inflytande. Sverige hamnar på en fjärdeplats på listan och tillhör därmed ett av världens mest jämställda länder. Trots detta finns enligt SCB (Statistiska centralbyrån) en stor könssegregation på den svenska arbetsmarknaden3. Detta pekar på att lika möjligheter inte skapar ett jämställt resultat. Så trots att både kvinnor och män i Sverige har möjligheten att utbilda sig och arbeta med i stort sett vad de vill så väljer de flesta könsstereotypa yrken. Så med pedofildebatten, pressen att uppfylla ett könsideal eller en manlig stereotyp och faktumet att man ofta är ensam man på en förskola så kanske det inte är så konstigt att män väljer i mycket stor utsträckning könsstereotypa yrken. Flera anledningar kring detta tas upp i en artikel av Karin
Björkman (Förskolan 2006):
Varför lämnar män förskolan? –Det finns en mängd orsaker. Vid tiden för
undersökningen var pedofildebatten en anledning. Det handlar också om den starka koppling som fortfarande finns, till mannen som huvudförsörjare. De män som väljer otraditionellt får sämre lön och karriärmöjligheter än de som väljer traditionellt. När man går in i ett yrke i tjugoårsåldern spelar lönen inte så stor roll. Men när man i fyrtioårsåldern jämför sig med dem som valt traditionellt har de helt andra ekonomiska 2 http://reports.weforum.org/global-gender-gap-report-2016/rankings/?doing_wp_cron=1558455866.2937591075897216796875 3 https://www.scb.se/contentassets/528dd6d093b64a38895735f333a89a8a/le0201_2017b18_br_x10br1801. pdf
31
möjligheter. Lönen har betydelse, även om det inte är det viktigaste. En annan anledning är att männen positioneras in i en fysisk roll och det ofta krävs att man har ork att sporta. Det är helt enkelt svårt att se sig som ”gubbe” i verksamheten. Vilken plats har den man som inte orkar vara fysiskt aktiv? En äldre kvinna kopplas till stillsamma aktiviteter. Män får ofta rollen som auktoritär uppfostrare och det kan vara svårt att inta en annan roll. Det gäller att ge den äldre mannen en roll i förskolan. (ibid.) Birgenstam (1997) beskriver olikheter mellan kvinnor och mäns inriktningar när det gäller kompetens. Det finns möjlighet att män och kvinnor är medvetna om dessa olikheter och väljer i större utsträckning könsstereotypa yrken, då det finns risker för konflikter med det motsatta könet.
I dessa två artiklar från Lärarnas tidning4 skrivs det om hur pengar skjuts till förskolan för att öka jämställdheten och få in fler män i verksamheten. Om vi jämför statistiken över förvärvsarbete från SCB 20045 och 20186 så har det inte skett någon märkbar skillnad på antalet män som arbetar i förskolan. Anledningen skulle kunna vara att dessa medel används på fel sätt. I det stora hela anser vi att män och kvinnor ska få arbeta med vad de vill. Vill män arbeta inom kvinnodominerande yrken ska de få göra det och vill kvinnor arbeta inom mansdominerande yrken ska de också få göra det och tvärtom. Men när det kommer till förskolan blir det en viss skillnad då verksamheten bygger på grundläggande värden som jämställdhet mellan könen som vi nämner i inledningen av detta arbete. Det blir närmst hyckleri när man har en sådan här typ av värdegrund och det råder en så stor ojämställdhet bland personalen som representerar verksamheten. Dessa åsikter återfinns i vårt tidigare citat från Fredric Gieth där han säger att “det är helt enkelt omöjligt att arbeta för jämställdhet i förskolan om det ena könet inte finns där” (Förskolan 2009).
Onekligen har satsningarna på jämställdhet inte haft någon märkbar effekt och debatten kring män i förskolan har sett liknande ut de senaste 30 åren. Dessa satsningar skulle istället kunna riktas mot att ta reda på varför många män inte vill arbeta i förskolan, och vilka insatser som krävs för att bidra till att manlig förskolepersonal normaliseras. Hur som helst så tror vi att det behövs förändring både när det gäller satsningarna på att öka jämställdheten i förskolan och när det gäller debatten kring män i förskolan.
4https://lararnastidning.se/forskolan-ska-bli-mer-jamstalld/ &
https://lararnastidning.se/25-miljoner-till-jamstalldhet-i-forskolan/
5https://www.scb.se/Statistik/LE/LE0201/2004A01/LE0201_2004A01_BR_X10ST0401.pdf 6 Se fotnot 3.
32
5.4.1 Kvinnligt och manligt i förskolan
I vår tidigare forskning presenterar vi en studie gjord av Pirjo Birgenstam (1997) som fokuserar på skillnader och likheter när det gäller yrkeskompetensen bland kvinnor och män inom barnomsorgen. Det som framkommer av Birgenstams (1997) studie är att män och kvinnor har liknande övergripande mål men tillvägagångssättet för att uppnå dessa mål skiljer sig avsevärt. Kvinnor och mäns kompetensinriktningar skiljer sig även åt, då män är sak- och uppgiftsinriktade och kvinnor är relations- och
människoinriktade. Man kan fråga sig hur denna grund utformar samarbetet mellan män och kvinnor i ett arbetslag. Två alternativ skulle kunna vara att olikheterna kompletterar varandra eller att det skapar konflikter. I artikeln skriven av Sebastian Danielsson (Förskolan 2018) där den nu pensionerade förskolläraren/förskolechefen Sven-Gunnar Borgström intervjuas som är nämnt tidigare i arbetet, så beskriver han att han har upplevt en större trygghet när han har anställt kvinnor. Detta grundar han på att de gånger han har anställt män så har de bytt jobb inom ett par år samt att han själv gick från att vara förskollärare till förskolechef.
Man skulle kunna tänka sig att det har att göra med könsmönster, där bilden av en chef ofta är en man. För Sven-Gunnar Borgström handlade det om att utvecklas och hans uppfattning är att män är mer rörliga inom yrket. När han själv har anställt manlig personal har de ofta bytt jobb inom ett par år.
- Jag har upplevt större trygghet när jag har anställt kvinnor, att de kan vara med och utveckla verksamheten under längre tid, säger han. (ibid.)
Kan detta tyda på att män som till största delen arbetar ensamma tillsammans med flera kvinnor blir och mer och mer medvetna om dessa olikheter som beskrivs i Birgenstams (1997) studie och byter arbetsplats? Vi har själva erfarenheter av arbete i förskolan där olikheter som Birgenstam (ibid.) beskriver har skapat konflikter på arbetsplatsen. Exempel på detta har varit val av aktiviteter och teman vid planeringar där det uppstått meningsskiljaktigheter. Vi har båda också upplevt att det har varit så många projekt igång samtidigt på de förskolorna vi har arbetat på och ifrågasatt detta, samtidigt som vi har förespråkat tydliga projekt som ska avslutas innan man påbörjar nästa. Även detta har skapat konflikter i arbetslaget. Det som har högst igenkänningsfaktor för oss båda som är män som har arbetat i förskolan är just stereotypsdiskursen. Vi har båda arbetat under längre perioder på samma arbetsplats men även vikarierat på flera olika förskolor. Exempel på saker man har fått höra när man kommer som man till en förskola är:
