Malmö högskola
Lärarutbildningen
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
15 högskolepoäng
Den fria lekens betydelse inom
förskolan
The meaning of free play within preschool
Sara Nordstrand
Lärarutbildning 90hp 2008-01-14
Examinator: Ann-Elise Persson
Sammanfattning
Nordstrand Sara (2008). Den fria lekens betydelse inom förskolan. The meaning of free play within prescool. Skolutveckling och ledareskap, 90 högskolepoäng,
Lärareutbildningen, Malmö högskola.
Syftet med mitt arbete är att undersöka den fria lekens betydelse och se likheter och skillnader mellan två förskolor och förskolelärare som arbetar där och deras syn på den fria leken.
I studien har jag valt att göra fyra djupintervjuer med fyra förskolelärare på två olika förskolor. Hagens förskola i Dalby och Pilängens förskola i Limhamn. Jag har med tagit teorier om barn och lek och fantasi, Lev Vygotskij och Albert Einstein är de två filosofer som ligger till grund.
I mina slutresultat kommer jag att där är skillnader hur de ser på den fria leken mellan förskolorna, och även mellan förskolelärarna. Hur man ser på vad som är fri lek, barnens egen lek, hur mycket eller lite man ska lägga sig i barnens lek. Pilängens förskola arbetar efter Reggio Emilia pedagogiken, vilket inte Hagens förskola gör. Men att den fria leken har en mycket stor och viktig betydelse för barnen och deras utveckling anser alla förskolelärna.
Nyckelord: Barn, Förskola, Förskolelärare, Fri lek, Lek, Lpfö98, Reggio Emilia
Sara Nordstrand Handledare: Examinator: Vallmovägen 16 Jan Härdig Ann-Elise Persson 240 10 Dalby
Förord
De förskolelärare Else-Gun, Lise-Lott, Lena och Eva-Marie, som jag har intervjuat på Pilängens förskola i Limhamn och Hagens förskola i Dalby, skall ha ett stort tack för att de ställde upp på dessa intervjuer om lek/fri lek, att jag kunde genomföra detta
uppsatsarbete. Deras erfarenheter och synpunkter av arbetet med barn och deras lek/fria lek, har inte bara bidragit till min uppsats, utan gett mig en stor lärdom och insikt i barnens egen lek, som jag kommer att ta med mig ut i min kommande roll som förskolelärare och arbetet med barn. Även min handledare på Malmö högskola Jan Härdig ska ha ett stort tack för hjälpen, med min uppsats.
Innehållsförteckning Sammanfattning ... 3 Förord ... 5 1 Inledning ... 9 1.1 Problembakgrund ... 9 1.2 Syfte... 10 1.2.1 Frågeställningar... 10 1.2.2 Begreppsdikussion ... 10 2 Reggio Emilia ... 11
2.1 Lärandet inom Reggio Emilia... 11
3 Förskolan ... 13
3.1 Läroplan för förskolan och läroplan för det obligatoriska skolväsendet ... 13
4 Teori ... 15
4.1 Lek / leken ... 15
4.2 Olika former av lek ... 16
4.3 Den fria leken... 16
4.4 Miljön... 17
5 Tidigare forskning ... 18
5.1 Bakgrund... 18
5.2 Lekens betydelse för barns lärande i förskolan ... 18
5.3 Lek är inte på riktigt – men bör tas på allvar ... 19
5.4 Pedagogen och den fria leken... 19
5.5 Förskolelärares och barnskötares föreställningar om och agerande i den fria leken 20 6 Kända stora tänkare ... 21
6.1 Albert Einstein ... 21 6.2 Lev Vygotskij... 21 7 Metod ... 23 7.1 Metodval ... 23 7.2 Avgränsningar... 24 7.3 Undersökningsgrupp... 24
7.4 Bearbetning... 24
7.5 Validitet och reliabilitet ... 24
7.6 Genomförande... 25
7.7 Tolkning och analys ... 26
8 Analys... 27
8.1 Beskrivning ... 27
8.2 Vad har den fria leken har för betydelse för barnen? ... 27
8.3 Hur skiljer sig den fria leken mellan två olika förskolor? ... 29
8.4 Hur ser och agerar pedagogerna i förskolan på den fria leken? ... 30
8.5 Hur stort utrymme får den fria leken i förskolan?... 33
9 Diskussion ... 34 9.1 Diskussion ... 34 9.2 Fortsatt forskning... 36 Referenser... 37 Bilaga 1: Intervjufrågor ... 39 Bilaga 2 Intervjuer... 40 Sammanfattning av intervju 1... 40 Sammanfattning av intervju 2... 42 Sammanfattning av intervju 3... 44 Sammanfattning av intervju 4... 45
1 Inledning
1.1 Problembakgrund
Som blivande förskolelärare kommer mitt arbete med barn att till största delen handla om lek och barnens egen lek. Inom förskoleverksamheten och dess pedagogik är leken en viktig grund. Denna viktiga lek, som jag kommer och möta varje dag i arbetet med barnen, ger barnen så mycket. Det är genom leken barnen lär sig, utforskar och utvecklar sin sociala kompetens. Mycket positivt och viktigt kommer från leken, som jag tror att det är viktigt att ta till vara. Just den fria leken, där barnet/barnen själva väljer vad och hur de vill leka tror jag har en stor betydelse och jag kommer här att undersöka just det området.
Från det nyfödda barnets leka tittut, ettåringens bredvid lek, till tre- och fyråringens rollekar som exempelvis mamma pappa barn leken, har stor betydelse för barnen. För de flesta barnen så är leken en naturlig del i livet. Leken är livsnödvändig, Den främjar utvecklingen hos barnen säger de flesta forskare bland annat Sandén (3/2005). Sandén påtalar att brist på lek är mycket allvarligare än vi tidigare trott, och att barnet bygger upp sin identitet och självkänsla genom leken (3/2005). Leken bör vi därför ta på största allvar. Där finns mycket forskning på barns lek och deras egen lek, den så kallade fri lek. De senaste åren har det tillkommit mycket ny forskning inom detta ämne. Man inser mer och mer hur viktig och betydelsefull leken är för barnens utveckling och lärande.
Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, har en stor och viktig betydelse eftersom även denna tar upp leken på flera ställen och framhåller den som mycket viktig. I Lpfö 98 skriver de om leken bland annat: Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan (Lärarens handbok 2005 s.27). Alla förskolor/skolor oavsett pedagogik arbetar efter vad som står i Lpfö 98. Leken är central inom förskolan och dess pedagogik. Jag tror att leken och speciellt den fria leken är viktig för barnen och deras utveckling.
1.2 Syfte
Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka den fria lekens betydelse och se likheter och skillnader mellan två förskolor och förskolelärarna som arbetar där och deras syn på den fria leken.
1.2.1 Frågeställningar
Mina frågor som jag vill söka svar på i detta arbete är:
•
Vad har den fria leken har för betydelse för barnen?•
Hur skiljer sig den fria leken mellan två olika förskolor?•
Hur ser och agerar pedagogerna i förskolan på den fria leken?•
Hur stort utrymme får den fria leken i förskolan?1.2.2 Begreppsdikussion
I min uppsats är begreppen, lek, fri lek och lärande centrala begrepp. Lärande och lek hör ihop, för genom leken lär sig barnen. Detta hävdar många framstående forskare (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson 2005, Knutsdotter & Olofsson 1987). Med fri lek menar jag där barnen själva får välja vad dom vill leka.
Med fri lek i denna uppsats menar jag barnets egen aktivitet, oplanerad, barnens egna initiativ och deras egna villkor.
Lärande kan beskrivas på många olika sätt, inom psykologin definierar man det som beteendeförändring som uppstår, permanent på grund av erfarenhet och övning. Inom behaviorismen ser man lärandet som insikt, förståelse och individens upplevelser
2 Reggio Emilia
2.1 Lärandet inom Reggio Emilia
I slutet av 1900-talet grundades Reggio Emilia pedagogiken av italienaren Loris Malaguzzi. Malaguzzi hade en stor kompetens och dokumenterade barnen, detta resulterade i en stor utställning av barns bilder. Detta kallas inom Reggio Emilia det grafiska språket där barns idéer, observationer, minnen och känslor kommer fram. Reggio Emilia är en stad i norra Italien, där pedagogiken i förskolorna har utvecklats under femtio års tid. Miljön, relationer och värdefrågor av olika slag är viktigt inom Reggio Emilia pedagogiken. Värdefrågor har alltid varit viktigt då det handlar om socialistiska värden, som solidaritet och jämbördighet. Relationer och kommunikation är en mycket viktig del inom pedagogiken. (Pramling Samuelsson och Carlsson 2003 s 32). Det mest kända citatet inom Reggio Emilia är:
”Ett barn har hundra olika språk att uttrycka sig på men de 99 tar vi ifrån dom. Skolan och kulturen skiljer huvudet från kroppen. De tvingar en att tänka utan kropp och handla utan huvud. Leken och arbetet, verkligheten och fantasin, vetenskapen och fantasteriet, det inre och yttre görs till varandras motsatser.” Loris Malaguzzi. (Jederlund, 2002 s 19).
Det är mestadels bildspråket som har lyfts fram. Detta citat utrycker en mycket grundläggande tanke inom Reggio Emilia. Att arbeta med barnen med lek, arbete, verklighet och fantasi är viktigt. Gränsöverskridande och fritänkande uppmuntras inom Reggio Emilia. Man kan då till exempel arbeta med design.
Den pedagogiska filosofin är förankrad i ett humanistiskt synsätt som har en stor tro till barnets möjligheter, djup respekt och att alla barn föds intelligenta. Barn vill naturligt utforska världen och de har den motivationen och drivkraften inom sig. Barnets kunskapande är individuellt, skapande av mening sker hos varje enskilt barn. Barnet är kompetent, aktivt och kritiskt, barnets rättigheter lyfts fram inom pedagogiken.
Föräldrarna ingår som en aktiv part inom pedagogiken, gruppsocialisationen är en viktig faktor. Man har en stor tillit till barnets förmåga att skapa mening och förståelse för sin omvärld. Det är viktigt att utveckla självständiga och kreativa personer. Att barnen ska lära sig något specifikt för omvärlden har inte formulerats, men lärarna väljer teman som har kulturell relevans. Hänsyn till barnens intressen ska lärarna ta (Pramling Samuelsson & Carlsson 2003).
Den mänskliga kommunikationen är mycket viktig inom pedagogiken och
förhållningssättet till lärandets akt, barns lärande grundar sig i de nyare sociokulturella teorierna. För lärarna inom pedagogiken handlar det om att lyssna, det är viktigt att läraren tar hänsyn till barnets alla uttrycksformer. Leken i Reggio Emilia används både som objekt och akt i barnens lärande process. Leken finns med i alla former och anses som lustfyllt, och mycket positivt inslag. Att barnen dokumenterar gör att de stannar upp och reflekterar och gör sitt lärande synligt.
”Jag tror att de ord som bäst sammanfattar vår verksamhet är utforskande och delaktighet”. Loris Malaguzzi
3 Förskolan
3.1 Läroplan för förskolan och läroplan för det
obligatoriska skolväsendet
1998 fick förskolan för första gången en läroplan. Det är denna läroplan Lpfö 98 som gäller för förskolan idag. Innan läroplanen för förskolan kom löd förskoleverksamheten under socialstyrelsen. Lpfö 98 gäller förskoleverksamheten 1-5 år. Sexårsverksamheten som även ingår i förskolelärarens arbete lyder under läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94. I Lpo 94 omtalar man leken på ett par ställen:
”Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet”
”Särskilt under de tidiga skolåren har leken en stor betydelse för att eleverna skall tillägna sig kunskaper”
I förskolans arbetar man mer med leken och i Lpfö 98 står det om leken:
”Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan. I leken och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasin, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjlighet att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter”.
”Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskap. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta samtala och reflektera”.
”Barnen skall kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen. Verksamheten skall ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus
som utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och naturmiljö”.
(Lpfö 98, Lärarens handbok s.27-28).
Förskolan skall främja leken och det lustfyllda lärandet. I läroplanen för förskolan talar man mycket om leken och den ligger till grund för verksamheten. I läroplanen Lpfö 98 står det att:
”Förskolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete mellan förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv”.
(Lpfö 98, Lärarens handbok s. 33)
Skolverket talar även om att dessa läroplaner, Lpo 94 och Lpfö 98, ska samverka med varandra. Upp i skolans tänkande och läroplan får inte leken samma betydelse.
Även lärandet tas upp i både Lpfö 98 och Lpo 94. I Lpo 94 uttrycks det så här om lärandet:
”Skolans uppdrag att främja lärandet förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap idag och i framtiden om hur kunskapsutvecklingen sker. Olika aspekter på kunskap och lärande är naturliga
utgångspunkter för en sådan diskussion”.
4 Teori
4.1 Lek / leken
Lek och skapande verksamhet är viktig i barnens liv, en kultur för barn men också en kultur av barn. Leken har en nära koppling till fantasi och fantiserande. I barns lek kommer fantasin till uttryck i form av aktivitet som är ett mål i sig (Evenhaug & Hallen 2000 s.337). Leken har alltid varit förskolans grundsten och ses som mycket viktig för att barn ska utveckla kunskaper för att lära. Förskolans pedagogiska verksamhet har olika typer av lek, egen lek, fri lek och lärareledd lek. Den fria leken har alltid haft stor plats i förskolan (Carlgren 1999 s. 63). Barnet utvecklar sitt tänkande genom leken, som är en social praktik. Leken innehåller en verklig dimension och en skapande handling där barnet går över det verkliga. I leken sker ett möte mellan regler som bestäms av situationen och barnets egen vilja (Carlgren 1999 s. 64).
Knutsdotter- Olofsson beskriver lek som lustfylld, frivillig och spontan. Det är så svårt att definiera begreppet lek, att det kan lika bra vara definitionen på något helt annat. Leken är frivillig och sker för skojs skull (1987). Lillemyr skriver att lek är en allsidig aktivitet som är viktig för alla barn. Leken engagerar och motiverar barn fullständigt och på ett inifrån styrt sätt och har en central betydelse för lärande och socialisation. För barn är leken ”som om”, en frizon för uppfinningsrikedom och det som är roligt (s.45).
Lillemyr skriver om, vad han kallar ett helhetsperspektiv av leken som han delar upp i fyra dimensioner som går in i varandra:
1. Leken är motiverad inifrån. Barn känner spänning och lustkänsla i leken. Leken är viktig för lärande och aktivitet.
2. Verkligheten blir åsidosatt i leken. Fantasi och skapande förmåga ger fritt spektrum i leken. Barnen kan utifrån sina egna känslor och förutsättningar uttrycka sig.
3. Det är en inre bas för kontroll, leken. Barnen kontrollerar vad som händer. De bestämmer, tar initiativ och deltar aktivt i sin egen roll.
4. Barnen går in i lekfärdigheter, barnen måste kommunicera. De måste veta vad lek är, förstå reglerna och utveckla den med andra (s.49).
4.2 Olika former av lek
Det finns olika kategorier av lek, sambandet mellan barnets utveckling och ålder har samband här:
1. Senmotorisk lek eller funktionslek: handlingen upprepas många gånger för barnet tycker om det.
2. Rollek: barnet eller barnen antar och spelar vissa roller.
3. Regellek: reglerna är det viktigaste, många barn samspelar i denna lek.
4. Rörelselek: rörelserna är det viktiga.
5. Konstruktionslek: barn experimenterar, exempelvis bygger med träklossar. (Lillemyr 2006 s. 54).
4.3 Den fria leken
I den fria leken väljer barnen själva om de vill vara med eller inte och då upplevs leken med glädje. I den fria leken finns inga färdiga riktlinjer och inget givet mål. I den fria leken lär sig barn samarbeta vilket är viktigt och de lär sig även använda sin fantasi. De lär sig kommunicera, regler. Ett förskolebarn går inte att undervisa, istället får barnet göra egna erfarenheter, med bland annat genom sin lek. Inom Montessoripedagogiken tar man stor hänsyn barnets mognad och intresse. Barnet ska själv bestämma vad de vill göra, gå och hämta material och göra de saker som barnet själv vill leka med (Pramling
Som pedagog kan man använda sig av dynamiken där finns i gruppen, för att få till stånd att driva en utveckling som kan drivas av barngruppen själv (Norén-Björn 1990 s. 37).
4.4 Miljön
Miljön där barnen leker är viktig att ta hänsyn till. Barnen leker både inne och ute. Barnen har olika leksaker de leker med. De leker själva, i grupp eller två och två. Dagens barn växer upp i ett samhälle i början av 2000-talet med den tekniska nivån som finns och där utveckling sker. Filmer, digitalkameror, datorer och massor med annat finns, vilket också bör tas hänsyn till. Det är mycket som påverkar barnets lärande, den yttre påverkan och det inre växande som vi kallar utveckling. Varje barn integrerar sig med sin omvärld och människorna omkring dem (Pramling Samuelsson &Carlsson 2003 s.17).
5 Tidigare forskning
5.1 Bakgrund
Jag har varit inne på Internet på uppsatser.se och letat upp nyskrivna och relevanta uppsatser i ämnet lek i förskolan. Där finns mycket skrivit om leken i skola och förskola. De uppsatser jag tagit fram är från Malmö högskola, Karlstad-, Växjö, Örebro och Göteborgs Universitet. Uppsatserna är skrivna de senaste åren. De är som äldst tre år gamla och det är c- och d-uppsatser.
5.2 Lekens betydelse för barns lärande i förskolan
Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse och mer kunskap om
förskolelärares syn på lek. Frågeställningarna i uppsatsen är, vad är lek och vad är lärande enligt förskolelärare? Och hur använder sig förskolelärare leken för att utveckla barns lärande? Andréasson har genom intervjuer fem stycken, kommit fram till att
förskolelärares definition på lek är barnets lärande av det vardagliga livet. Där barnen bearbetar sin verklighet. I den fria leken leker barnen oftast rollspel (mamma, pappa, barn), buss eller talar i telefon. I den styrda leken var den styrda regelleken den dominerande exempelvis spel och sport. Även sånglek och drama ingick i den styrda leken. Det är lekar som associerar till barnens vardagliga liv och vad som händer där. Andréasson tar i sin studie upp hur man som förskolelärare och barnskötare agerar i den fria leken. Det anses i studien som positivt om de vuxna deltog i den fria leken. De vuxna kan bidra med tips och idéer till leken, och även inspirera barnens tänkande i den fria leken som vuxen kom fram. I Andréassons arbete anser de intervjuade pedagogerna att den fria leken inte har någon koppling till läroplanen Lpfö 98 (Andréasson 2004 Malmö s. 21-22).
5.3 Lek är inte på riktigt – men bör tas på allvar
Zachrisson (2004) har gjort en litteraturstudie om hur leken framställs i litteraturen, vilken status leken har och hur man talar om leken. Zachrisson talar om i sin analys om att barns behov är stort och bör få ett stort utrymme i både förskola och skola. Leken är det enklaste sättet för barnen att få kontakt med andra barn, det är en värld där de själva sätter reglerna. Vi vuxna bör ta barnens lek på största allvar, tolka och förstå barnen så de kan få leka ostört där deras fantasi kan få utrymme. Leken måste ske på barnens villkor, eftersom de bearbetar, lär sig och undersöker allt som pågår runt dem. Zachrisson diskuterar skillnaden mellan styrd och fri lek. Den fria leken är på barnens villkor utan något mål medan den styrda leken handlar om att vuxna sätter reglerna och där är mål uppsats med leken. Zachrissons slutsats är att mellan fri och styrd lek är svår, det är viktigt att vuxna ger barnen utrymme för sin lek. För i leken skapas möjligheter till utveckling som vi inte hittar någon annan stans. Att tolka barnens signaler så de kan leka ostört är en viktig balansgång för den vuxne (Zachrisson 2005 21 ff.).
5.4 Pedagogen och den fria leken
Hur värdesätter personalen leken som pedagogiskt redskap?, är syftet i denna uppsats. Uppskattas barnens lekar generellt som ett verktyg för lärande och visar sig i så fall detta i det dagliga arbetet med pedagoger som deltar i den fria leken? Frågar sig Butros-Landvik. En enkätundersökning har Butros-Landvik gjort (2006) i sin uppsats, för att komma fram till sitt resultat. Studien är genomförd på fyra förskolor i Göteborg och Lerum. 49 pedagoger har svarat på enkäterna på förskolorna. Hennes resultat i uppsatsen visar att leken har stor betydelse för pedagogerna. Upp till 10 timmar i veckan är avsatt för fri lek för barnen. Pedagogerna skulle vilja vara med mer med barnen i den fria leken, men andra sysslor som administrativa upptar den tiden för personalen, som personalen egentligen kunde ha tillbringat med barnen. Att ge sig in i barnens egen fria lek är en bedömningsfråga för pedagogerna. Barnen vill leka för sig själva. Ibland måste barnen få leka själva. Föreställningarna i intervjuerna i uppsatsen är att en del pedagoger inte är aktiva i barnens lek. Anledningen till det är att problematiskt att ge sig in i barnens lek på
barnens villkor och att pedagogerna anser att barnen måste få leka för sig själv. Butros-Landvik definierar fri lek i sin uppsats lekar som utgår från barnens villkor, de sker på barnens egna spontana initiativ och deras egna villkor.
5.5 Förskolelärares och barnskötares föreställningar
om och agerande i den fria leken
Alm och Vingqvist (2005) har gjort en intressant studie om roll och agerande i den fria leken. För att kunna genomföra studien har de gjort djupintervjuer med pedagoger och observationer av barn som leker. I sitt resultat visar det sig att pedagogerna som arbetar på småbarnsavdelning är mest aktiva i barnens egen lek. Barn utvecklar mycket genom den fria leken. De skapar och utvecklar fantasi, utvecklar kommunikationsförmåga, lär sig lekregler och mycket mera. Alm och Vingqvist har i denna studie gjort observationer, där de har lagt märke till att pedagogerna hjälper och stöder barnen i den fria leken. De har även jämfört barnskötares åsikter och agerande med barnen med förskolelärares åsikter och agerande och försökt se om där är någon skillnad. Pedagogerna i intervjuerna i uppsatsen skiljer på fri lek och lek. Den fria leken är den lek där barnen får bestämma lekens innehåll själva och den har inga förutbestämda regler medan begreppet lek är en lek som är styrd och har regler som ska följas (Alm & Vingqvist 2005 Malmö s. 47).
6 Kända stora tänkare
6.1 Albert Einstein
Albert Einstein (1879-1955) en av våra stora vetenskapsmän i världen. Einstein var fysiker som gjorde stora upptäckter inom detta område. Han upptäckte, och förklarade E=MC2, vilket betyder att energi och massa egentligen är två sidor av samma sak. Energi är lika med massan gånger ljusets hastighet i kvadrat, relativitetsteorin. Einstein bidrog med flera stora upptäckter.
Einstein menade också på hur viktig fantasin är, utan fantasin har vi bara kunskap.
Kunskap behövs och kunskap kan alla skaffa sig. Men med fantasin så kommer man ännu längre. Det var med fantasin och tänkandet som Einstein gjorde sina stora upptäckter och blev en av våra mest hyllade vetenskapsmän i världen. Einstein menade att fantasi är
viktigare än kunskap. För kunskapen är begränsad, medan fantasin omgärdar hela världen, stimulerar framsteg, och föder utveckling. (Einstein 1929).
6.2 Lev Vygotskij
Vygotskij (1896-1934) var en rysk psykolog som ansåg att alla mänskliga färdigheter grundläggs när barn leker. Leken utvecklar människan med färdigheter som behövs resten av livet. Vygotskij säger att barnen genom leken utvecklar mening och förståelse för olika händelser. Vygotskij använde ordet zon som beteckning på ett öppet område mellan människans medvetande och hennes omständigheter (omvärld). Den aktivitet som människan företar i zonen benämner verksamhet (Stensmo 1994 s. 151). Leken är den viktigaste formen för lärandet. Barnet kan genom leken visa sin fantasi i handling, barnen tolkar världen genom leken, de reflekterar och försöker förstå och därigenom få kunskap (Carlgren 1999 s. 63).
Vygtskij hävdar även han att fantasi och kreativitet är positivt laddade ord, som bör tas på största allvar. Genom fantasin tolkas erfarenheter och känslor (S Vygotskij 1995 s. 9).
Enligt Vygotskij krävs en aktiv elev, en aktiv lärare och en aktiv miljö. Det är den sociala miljön som utvecklar elevens handlingar. Miljön påverkar eleven, den är aktiv och dynamisk, och läraren har en viktig roll i att organisera miljön. Handling och arbete skriver Vygotskij mycket om, liksom reformpedagogiken. Han ser relationen mellan individen och den sociala miljön som så dynamisk att han till och med talar om en kamp mellan två dynamiska krafter (Lindqvist 1999 s. 73). Enligt Vygotskij är barnets eget intresse utgångspunkten för metoden i undervisningen. Han pratar om instinkten som utrycks genom barnens intresse:
Därför kräver grundregeln att hela utbildningssystemet och all undervisning byggs upp med noggrann hänsyn till barnens intresse.
(Lindqvist 1999 s. 75)
Vygotskij talar mycket om fantasin och att fantasins aktivitet är beroende av olika yttre och inre faktorer. Barnets fantasi är olika under olika perioder i barndomen. Barns och vuxnas fantasi skiljer sig med åt, vilket är bra att ha i åtanken. Fantasin och erfarenhet hör ihop. Barn får mer och mer erfarenhet ju äldre de blir. Vygotskij poängterar att barnets fantasi har alltid uppfattats som rikare än den vuxnes (Vygotsij 1995 s.39).
7 Metod
7.1 Metodval
Jag har valt att göra djupintervjuer med förskolelärare på två olika förskolor, tagit fram litteratur och nyare forskningsrön om barns lek. Den kvalitativa metoden med bland annat djupintervjuer, tar hänsyn till helheten och har en styrka i att den visar den totala situationen (Holme I. m.fl 1997 s. 80). Med djupintervjuer har man inget bortfall, vilket kan uppstå om man gör en enkätundersökning. Med intervjuerna får man större insikt i hur pedagoger/förskolelärare tänker omkring barns lek. Fyra djupintervjuer representerar långt ifrån allas synsätt, men det ger ändå än viss insikt. Med mitt syfte, att undersöka den fria lekens betydelse på två förskolor, passade det in att göra djupintervjuer. För att få en djupare insikt i lekens betydelse, som jag inte tror jag hade kunnat få om jag intervjuat med enkäter.
Jag har valt att skriva denna uppsats själv, ensam. Att skriva själv har både för och nackdelar. Jag har skrivit c-uppsats förr i par så jag vet vad det innebär att vara två. Man har en skrivarekompanjon att diskutera med, se saker ur andra synvinklar, vilket är mycket positivt. Man är också två att sätta ihop uppsatsen och försvara den. Att skriva själv är bra på det sättet att jag skriver allt själv och därmed har jag en helhetsinsyn på uppsatsen vilket är bra. Det helhetsperspektivet får man inte om man skriver två och delar upp vilka avsnitt var och en skriver. Det var några av mina erfarenheter, av att skriva uppsats. En fördel med att skriva två kan vara att man kan göra en större undersökning, eller använda fler undersökningsmetoder. Det kan vara svårt att få tiden att räcka till när man är själv om man vill göra större undersökningar, använda två undersökningsmetoder eller göra många fler djupintervjuer.
7.2 Avgränsningar
Uppsatsen är skriven inom ramen för ett examensarbete på 10 poäng, vilket ger begränsningar i undersökningsmetod. Bryan skriver i sin metodbok att en
enkätundersökning tar flera månader. Den tiden har inte jag. Jag kommer att undersöka förskolelärares syn på leken/den fria leken. Jag kommer inte undersöka föräldrars och barns syn på leken och den fria leken.
7.3 Undersökningsgrupp
Undersökningsgruppen bestod av fyra förskolelärare, som arbetade på två olika förskolor, Pilängen i Limhamn och Hagen i Dalby.
7.4 Bearbetning
Jag bearbetade materialet genom att spela in intervjuerna på bandspelare. Sedan lyssnade jag av det inspelade materialet och skrev av det ord för ord. Intervjun i sin helhet har jag lagt i bilagan, och sedan i avsnittet ”Redovisning och analys”, lagt in delar av intervjun och analyserat det mot olika teorier och mitt syfte och frågeställningar.
7.5 Validitet och reliabilitet
Validitet och reliabilitet är viktiga mätredskap i en kvantitativ uppsats (Bryman 2002 s.257). Men hur mäter man med dessa begrepp en kvalitativ uppsats med djupintervjuer, som denna? Man kan anpassa begreppen till det kvalitativa undersökningssättet, genom att lägga mindre vikt vid mätning. Validitet handlar om att man mäter det man säger sig göra. Reliabilitet, hur man avser att mäta på ett tillförlitligt sätt (Holme I m.fl. 1997 s. 163). Man kan även använda andra begrepp av bedömningen av kvalitativa
Om ett visst socialt fenomen, F, kan man ställa sig en lång rad olika frågor, till exempel dessa:
Förekommer F överallt eller endast på somliga platser? Är F förknippad med den här kategorin av folk eller snarare än den där kategorin av folk? Har F alltid haft nuvarande karaktär eller var F annorlunda förr? Vem eller vilka drar fördel av F? Vad är orsaken till F?
Att ange ett socialt fenomens betydelse – dvs. att uttolka eller uttyda det sociala fenomenet – är en särskild förklaringsform.
(Asplund 1970 s. 11).
Jag anser att noggrannheten i mitt intervjumaterial är bra, därför att jag har spelat in intervjuerna med bandspelare och sedan skrivet ner dem ordagrant. Den information som finns som i bakgrunden, bland annat vilken utbildning, hur många år de har i yrket och vilken pedagogik de arbetar efter, har jag gjort en sammanfattning av, för att fokusera intervjun på frågeställningen för den här uppsatsen. Bandinspelningen är bra på det sättet att jag kan gå tillbaka och lyssna flera gånger och verifiera att det är rätt avskrivet och rätta till om något blivit fel. Jag har lyssnat på varje intervju två till tre gånger, för att få med allt på ett riktigt sätt. Mina frågor till intervjupersonerna har jag arbetat fram utifrån mitt syfte och mina frågeställningar, för att jag skulle få svar på de frågorna. Mitt urval i denna undersökning är två förskolelärare på två förskolor. Jag har även jämfört deras utlåtande med forskningsrön och olika teorier, och jag anser att sanningsfrekvensen vara mycket hög. Förskolelärarnas syn på leken, den fria leken överensstämmer med litteratur jag läst och de olika lekteorierna.
7.6 Genomförande
Innan jag gjort mina intervjuer har jag arbetat fram frågor som ligger till grund för hur intervjun genomförs, så att rätt information kommer fram som jag har användning för i mitt uppsatsarbete. Jag har arbetat efter strukturerade intervjuer som Bryman talar om i
sin metodbok (2202 s. 122 ff.). Frågorna i intervjuerna är öppna och personerna jag intervjuar kan prata fritt utifrån frågorna. Alla personer som har intervjuats har fått samma frågor (Bryman 2002 122 ff. ). Men jag har även kunnat ställa följdfrågor utifrån de svaren jag har fått i mina intervjuer. Kontakten man får med den personen man intervjuar är mycket positivt. Det är en kontakt man inte får vid exempelvis en enkätundersökning.
Resultatet i denna kvalitativa undersökning med intervjuer är beroende av min tolkning, därav bestäms också giltigheten i resultatet.
7.7 Tolkning och analys
Jag beskriver, sammanfattar och skriver av intervjuerna ordagrant från inspelning och lägger dessa intervjuer som bilaga. Ord och fraser i intervjun som jag har skrivit kommer jag att titta på och analysera under mitt kapitel analys. Jag kommer att jämföra och bearbeta med varandra, med mitt syfte och frågeställningar, och med de olika teorier jag tagit fram och Lpfö 98.
8 Analys
8.1 Beskrivning
Jag har under mina fyra intervjuer spelat in på bandspelare när jag ställt frågor, fått svar och diskuterat med intervjupersonen.
Under min andra intervju så märkte och tyckte jag att hon var mer hämmad av att jag spelade in med bandspelare än min första intervjuperson. På vilket sätt jag märkte det, var när jag stängde av bandspelaren att hon pratade mer fritt om barn och leken, som tillhörde just de intervjufrågorna jag ställde. Min första intervjuperson Else-Gun, var mer avslappnad och brydde sig inte om bandinspelningen. Många av mina intervjupersoner har stor och lång erfarenhet av förskolelärareyrket. De har jobbat i 33, 26, 4 och 23 år i denna bransch.
8.2 Vad har den fria leken har för betydelse för barnen?
Att definiera fri lek är svårt. Olika förskolelärare definierar fri lek olika. Även i
litteraturen beskrivs fri lek väldigt olika, och det sägs också att det är svårt att beskriva fri lek. En pratar om att all lek är fri kontra frivillig, medan den andra pratar om att barnen leker fritt men att den vuxne hjälper till. Nedan följer de olika intervjupersonernas beskrivningar och tankar kring fri lek.
Else-Gun
Det är viktigt att poängtera att det inte är frihet att barnen gör vad de vill, utan det är att se vilka behov barnen har och så hjälper man dem då in i den fria leken, till exempel genom att lära barnen dockrumslek eller bygglek. Definitionen på fri lek finns inte allmängiltigt, utan fri lek för oss är att se vad barnen behöver när man går in i gruppen. Man ser att exempelvis att några barn vill dansa och då får dom dansa. Man ser att några barn drar sig in i dockrummet och då uppmuntrar man det och en
grupp barn vill kanske leka med lera och så uppmuntrar man det. På så vis har man under vissa perioder på dan då så kallat fri lek, men den är ju mycket organiserad ändå.
Om den fria lekens betydelse för barnen pratar Else-Gun om:
Den fria leken, den utvecklar ju barnens nyfikenhet. När man som förskolelärare går in och tittar på vad är det jag ser hos det här barnet. Vad är det, det här barnet behöver? Då kan jag kanske tillgodose de behoven och ge honom det materialet så att man uppmuntrar inlärningen och utvecklingen hos barnen.
Eva-Marie pratar om i sin intervju att all lek är frivillig. Barnen väljer själva att delta och detta poängterar bland annat Lillemyr i sin bok ”Lek-upplevelser-lärande” (s. 46).
Eva-Marie
Egentligen tycker jag, eller vi skulle jag villa säga, att all lek är fri. Man kan aldrig tvinga någon att leka. Så egentligen är själva ordet fri lek lite vilseledande. Ofta är det att man tänker att barnen får bestämma helt själv. Men det är även så att när man har lekar som är lärarledda så är de också fria på det sättet att du kan inte få barnet vara med i leken om det inte själv vill. Så är den fri, för barnen har alltid rätt att avstå. Men du tänker på den leken där barnen själv får bestämma där man inte tar besluten. Barnen själv bestämmer vad de själva vill leka, menar du?
Liselott pratar om den fria lekens betydelse under intervjun.
Ja det är en nödvändighet, det är nästan viktigare än allting annat, att barnen får leka och lära sig av varandra. Så ibland kan man gå in och hjälpa till och styra och få barnen till att leka om man inte har någon lekledare bland barnen. Det märker
Lena om den fria lekens betydelse för barnen.
Den är oehört viktig för barnen. Det är nästan A och O, även om vi har ledda aktiviteter påverkar den barnen jättemycket, den ger självkänsla och gruppkänsla. Den är jätteviktigt.
Att den fria leken har stor betydelse är alla de intervjuade förskolelärarna överens om. Den är jätteviktig. Else-Gun, Lena, Liselott och Eva-Marie säger att i leken så bearbetar barnen allt de ser, hör och är med om. Det anser man gemensamt på de två förskolorna i Limhamn och Dalby.
8.3 Hur skiljer sig den fria leken mellan två olika
förskolor?
Limhamns förskola Pilängen är Reggio Emilia inspirerad och arbetar efter denna
pedagogik. Alla jag intervjuat på Pilängens förskola Liselott, Lena och Else-Gun påtalar detta att förskolan är Reggio Emilia inspirerad och de arbetar efter den pedagogiken. Leken, fantasin och respekt för barnet ligger till grund här. Det finns mycket tid för barnen att leka så kallad fri lek både ute och inne. Den pedagogiska ledda verksamheten är här en stund på förmiddagen, mycket av den resterande tiden är fri, fri lek, för barnen.
Else-Gun: Du vet att vi har Reggio Emilia inspirerat. Vi försöker hålla de tankarna i
vårt arbete. Det är mycket i förhållningssättet och bemötandet mot barnen, att se deras behov och väcka deras nyfikenhet. Genom nyfikenheten är inlärningen lättare
På Hagen i Dalby, arbetar man inte efter någon speciell pedagogik. Men Eva-Marie arbetar på en avdelning där det finns barn med språkproblem och integrerat så kallat barn med logopedplatser, tillsammans med barn utan några språkproblem. Man arbetar med bilder, ordet, bilden och teckenspråk, som jag tycker är en speciell pedagogik i sig. Personalen som arbetar där har utbildning i detta, att arbeta med bilder och teckenspråk med barnen.
Sara: Arbetar ni efter någon speciell pedagogik?
Eva-Marie: Egentligen har vi inte någon inriktning så, mer än på den avdelningen
som jag är på. Det är en språkförskola, som är lite speciellt. Ordet och tecknen som vi använder ofta och vi använder mycket bilder.
8.4 Hur ser och agerar pedagogerna i förskolan på den
fria leken?
Barnens egen lek som barnen själva vill leka eller tar initiativ till själva, ser alla intervjuade och förskolor mycket positivt på. Även i litteraturen framhävs detta som positivt. Berg hävdar att det är här barnet skapar sin identitet och lägger grunden till sitt fortsatta liv ”Utan lek ingen identitet” (Berg 1992 s. 11). Att se barnens intresse som både Vygotskij och mina intervjupersoner pratar om är viktigt. Att kunna tolka barnet och se vad just de behöver och vill, framhålls som viktigt för den aktive läraren. Bland annat Hangård Rasmussen skriver om hur viktigt det är att pedagogen är närvarande i barnens lek, för att kunna gå in och hjälpa barnen när det behövs. Eva- Marie som arbetar på avdelning med barn som har talsvårigheter/språkstörning blir det ännu viktigare att hjälpa dessa barn i leken. Eva-Marie påpekar med att barn föds inte lekkunniga.
Else-Gun om sitt agerande i barnens lek.
Ser man att leken fungerar där alla har sin roll och det är struktur i leken så kan man gå in och vara en passiv åskådare. Man lär sig väldigt mycket om hur barnen
fungerar tillsammans. Men ser man att någon är utanför eller att det är ojämnt mellan barnen, eller att någon är missnöjd, då får man gå in och hjälpa dem, och strukturera upp leken till dem. Då kan man gå in som en rollfigur själv och uppmuntra dem att fortsätta leken, om det är en bra och utvecklande lek.
Lena som arbetar på samma förskola som Else-Gun men på en annan avdelning, anser om sitt pedagogens agerande i den fria leken så här.
Sara. Hur mycket ska den vuxne/pedagogen lägga sig i barnens egen lek?
Lena. Jag tycker om det urartar, om det blir konflikter, som inte barnen själva kan
lösa, då ska man lägga sig i den och givetvis inspirera barnen så att de kommer igång med sin lek.
Sara. Deltar man i leken som vuxen?
Lena. Inte så mycket.
Det är förknippat med den allra största ansträngning för den vuxne/pedagogen att hålla sig i bakgrunden. Men det är bra att göra det och låta barnen själva leka sin lek (Norén-Björn 1990 s. 36).
Sara. Hur mycket ska den vuxne/ pedagogen lägga sig i barnens egen lek?
Liselott. Inte för mycket tycker vi. Det gäller att som vuxen, inte bara då när barnen
har sin fria lek, inte går och gör andra saker, utan då ska vara lite observant på vad som händer i leken. Man kan stå en bit ifrån och ändå ha öronen riktade dit och se och höra vad som händer. Ibland man får gripa in, om man märker att ett barn inte får vara med, då får man försöka hjälpa till. Oftast funkar det bra om man går in och berättar hur man kan göra det och så funkar det igen.
Liselott och Lena tycker att man inte ska lägga sig i barnens lek för mycket. Liselott och Lena arbetar på samma avdelning på Pilängens förskola.
Eva-Marie som arbetar på Hagens förskola i Dalby, pratar om hur man agerar i barnens lek:
Eva-Marie. Det gör vi egentligen hela tiden, mer eller mindre, jag tror inte barnen
märker det, men vi kan ju styra det genom att vi kan föreslå lekar. Vi kan föreslå att vissa barn leker tillsammans, om vi vet att Kalle och Pelle trivs väldigt bra. De kanske inte precis kommer på det precis själv. Där kan man liksom hjälpa dem, sen får de ju själv leka. Man finns ju alltid där med ögon och öron, lyssnar av och ser så att det ser bra ut. Det är ju inte så att man föds lekkunnig. Det är något som man lär sig och ibland behöver man ha stöd i det.
Eva-Marie och Else-Gun har den uppfattningen att den vuxne ska lägga sig i barnens lek, för att hjälpa dem så mycket som möjligt. Både uppfattningarna att lägga sig i barnens lek med att ”hjälpa till” och att inte lägga sig i för mycket finns där skrivit om i litteraturen. Allt är bra på sitt sätt, det är en avvägning för pedagogen att kunna se och veta när barnen behöver hjälp och när man inte ska lägga sig i, utan bara vara där med ögon och öron.
I förskolan skapar vi ett klimat som är lekvänligt, lekneutralt eller lekfientligt. Valet beror på vår kunskapssyn och människosyn. Den fria leken är aldrig fri. Den uttrycker vårt arbetssätt och är en mätare på stämningen i barngruppen. Detta har Eva gjort en
forskningsstudie på (Norén-Björn 1990 s. 91). En bra lekmiljö, hur finns den? Eva säger att det beror på miljön, den vuxnes förhållningssätt och bemötande, tryggheten till vuxna ska barnen känna, regler för samvaron och lika för alla (Norén-Björn 1990 s. 92). Det allra viktigaste för att skapa en bra lekmiljö är trygghet. Tryggheten som barnen får av nära relationer med vuxna, som alltid finns till hands och hjälper till (Norén-Björn 1990 s. 92).
Vygotskij (1995) talar om aktiva lärare, barn och miljö i sina teorier. Mina
intervjupersoner pratar också om att hjälpa barnen in i leken och i leken på ett positivt sätt. Den sociala miljön som Vygotskij talar om som mycket viktig, framhålls också inom Reggio Emilia pedagogiken. Under intervjuerna pratar intervjupersonerna om hur de hjälper barnen i den sociala miljön.
hjälp in i leken, hjälp att leka och hjälp att leka med andra. Barnens ålder spelar stor roll för hur barnets egen lek ser ut och pedagogernas sätt att se på den.
8.5 Hur stort utrymme får den fria leken i förskolan?
Inom Reggio Emilia pedagogiken ska barnens egen lek, så kallat fri lek få stort utrymme. På Pilängens förskola, där jag gjorde intervjun med Else-Gun är mycket tid avsett för barnens egen lek. Miljön inomhus och även utomhus är anpassad till barnen och leken. Inomhus finns där dockrum, läshörna, bygghörna, ett ställe där man leker med lera och målarrum. Utomhus är där en snitslad bana som barnen kan cykla på, sandlåda, gungor och andra leksaker som barnen använder sig av.
Även på Hagens förskola i Dalby har den fria leken stort utrymme. De har stor utgård för barnen och en stor lekhall med bollrum inomhus.
9 Diskussion
9.1 Diskussion
Förskolan är pedagogiskt upplagd för barnen och deras lekar. Miljön både inomhus och utomhus är anpassad till barnen och deras lek, och det ska den vara. Barnen vistas där dagligen. Många gånger är det långa dagar. Det är viktigt att barnen trivs och har det bra. Det är med viktigt att de kan leka och ha roligt med vad de vill göra, så att de blir trygga och harmoniska människor som hittar sin identitet, som bland annat Sandén och Olofsson Knutsdotter säger i sina forskningar om barns lek. Barnen behöver ibland hjälp i leken, som pedagogerna påtalar i mina intervjuer. Personalen har pedagogisk utbildning och leksaker har barnen både inomhus och utomhus. Förskolan är till för barnen. De allra flesta barnen i Sverige vistas i förskolan mellan 1 och 6 årsålder. Det är självklart att den ska vara anpassad till barnen.
Läroplanen för förskolan och grundskolan har jag även plockat fram i detta arbete, eftersom den är jätteviktig. Alla inom och på förskoleverksamhet arbetar efter denna oavsett vilken pedagogisk inriktning de har eller om förskolan drivs i privat eller
kommunal regi. I läroplanen benämner de även leken vid flera tillfällen. Leken är viktig. Vi inom förskolan och vi som förskolelärare ska arbeta efter läroplanen. Läroplanen är med en stor trygghet för mig/oss som förskolelärare att kunna arbeta efter och gå in och titta på och berätta för föräldrar att vi att vi arbetar efter den. Med den fria leken, det vill säga barnens egen lek, uppfyller denna många aspekter på läroplanen för förskolan Lpfö 98 och även Lpo 94, som innefattar förskoleklassen. Bland annat genom barnens egen lek främjar man också lärandet. Barnens eget lärande är mycket viktigt och ska inte glömmas bort. Vilket påtalas i läroplanen. När jag gjorde intervjuerna, pratade jag inget om
läroplanen, utan bara om leken och den fria leken med pedagogerna. Jag fick avgränsa mitt uppsatsarbete med ett avsnitt om läroplanen. Någonstans måste man avgränsa sig,
Leken, fantasin tar alla upp som mycket viktiga ingredienser. Inom Reggio Emilia hävdar grundaren av pedagogiken Loris Malaguzzi det. Vygtskij hävdar också att fantasi och kreativitet är positivt laddade ord, som bör tas på största allvar. Genom fantasin tolkas erfarenheter och känslor. Även Albert Einstein menade att fantasin är det viktigaste och det är den som för oss framåt i utvecklingen, utan fantasin har vi bara kunskap. Så viktig fantasin är ser vi här, när stora tänkare och vetenskapsmän också poängterar den. I leken använder barnen fantasin. Den hjälper dom att utvecklas, skapa sin identitet och mycket flera positiva saker. Detta får mig att tänka på Beppe Wolgers sång ”Det gåtfulla folket”:
Barn är ett folk och dom bor i ett främmande land,
Detta land finns ett hav och en sjö,
Där går en flicka som samlar på stenar hon har en miljon,
Det är en fin och bra sång som talar mycket för barns lek och fantasi, om hur viktigt det är. Beppe Wolgers gjorde mycket sånger, filmer för barn. Med sin fantasi som barnen har kan de skapa allt. Vygotskij talar om att fantasin är mer utvecklad hos barnet och under barndomen. Jag tror att barnen inte har kommit in i världen/samhället ännu och lärt sig allt som ska läras om regler, moral och etik. I läroplanen står det att barnen ska fostras till demokratiska medborgare. De har ännu inte kommit in i det tankesättet. Därför är de mycket friare och kan använda sin fantasi fullt ut, utan några hämningar om vad man ska eller bör göra.
Ja egentligen skiljer sig inte leken mellan förskolorna i Limhamn och Dalby. Barn leker i Dalby som Limhamn. Leken är densamma, lustfylld och rolig och barn är barn. De leker bredvid lekar, rollekar, mamma pappa barn och tjuv och polis överallt. Pedagogiken på de två förskolorna skiljer sig åt.
Jag valde att ta fram Lev Vygotij teoretiska idéer i min uppsats. Jag valde honom eftersom jag tycker hans idéer och teorier är mycket bra och intressanta. Att leken utvecklar människans färdigheter som behövs under resten av livet. Och att leken är den viktigaste formen av lärandet. Det är mycket bra och tänkvärda saker Vygotsij har
skrivit, även om det är mycket längesedan han levde och skrev dessa saker. Vygotskij är en av våra stora tänkare inom psykologin och har skrivit många bra och tänkvärda ord.
9.2 Fortsatt forskning
Under arbetets gång med denna uppsats har några funderaringar kommit fram. En sådan fundering är den vuxnes roll i barnens egen lek, så kallad fri lek. Hur avgör man som vuxen när, var och hur man lägger sig i barnens egen lek? Är det positivt att ha med pedagogen, den vuxne eller elever, som kanske stör för mycket i deras egen lek? Ska låta barnen leka ifred i större utsträckning?
Det hade varit intressant att observera sådana leksituationer i förskolor och samtidigt göra intervjuer med pedagoger, barn och föräldrar. Att göra intervjuer med barnen om just deras egen lek hade varit intressant, och jämföra de intervjuerna med förskolelärarnas och göra intervjuer med föräldrar och även jämföra det med deras syn på den fria leken. Just intervjuer med barn hade jag sett som mycket intressant eftersom det är just deras egen lek det handlar om, så deras åsikter och tankar är mycket viktiga. Där finns många synvinklar som jag tycker är mycket intressanta att studera.
Barnens lekar med leksaker och vad de leker med för leksaker är också ett intressant forskningsområde. De olika metoderna, kvalitativa och kvantitativa kan man sammanföra och göra en större forskning om just fri lek, barnens egen lek. Det tror jag skulle vara mycket intressant.
Referenser
Alm, Jennie och Vingqvist Emma 2005. ”Förskollärares och barnskötares
föreställningar om och agerande i den fria leken”. Malmö högskola, lärareutbildningen.
Andréasson, Maria 2004. ”Lekens betydelse för barns lärande i förskolan. En
undersökning av fem förskolelärares syn på leken”. Malmö högskola lärareutbildningen.
Asplund, Johan 1970. ”Om undran inför samhället”. Argos.
Berg, Lars-Erik 1992. ”Den lekande människan. En socialpsykologisk analys av
lekandets dynamik”. Lund Studentlittratur.
Bryman, Alan 2002. ”Samhällsvetenskapliga metoder” Liber Ekonomi.
Butros- Landvik, Antoinette 2006. ”Pedagogen och den fria leken. En
enkätundersökning om pedagogers deltagande i förskolebarnens fria lekar”. Göteborg Universitet. Utbildning- och forskningsnämnden för lärareutbildning.
Carlgren, Ingrid (red.) 1999. ”Miljöer för lärande”. Lund Studentlittratur.
Einstein, Albert, 1929, )."What Life Means to Einstein", The Saturday Evening Post, 26 Oktober 1929.
Evenshaug, Oddbjörn & Hallen Dag 2000. ”Barn och ungdomspsykologi”. Lund Studentlittratur.
Hangård Rasmussen, Torben 1983. ”Lekens betydelse”. Stockholm Liber förlag.
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn 1997. ”Forskningsmetodik – om kvalitativa
Jederlund, Ulf 2002. ”Musik och språk – Ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling.” Malmö: Runa förlag.
Knutsdotter- Olofsson 1987. ”Lek för livet”. Stockholm: HLS förlag.
Lillemyr Ole Fredrik 2006. ”Lek – upplevelse – lärande i förskola och skola”. Liber.
Lindqvist, Gunilla (red) 1999. ”Vygotskij och skolan. Texter ur Lev Vygotskijs
pedagogiska psykologi kommenterade som historia och auktilitet”. Lund Studentlittratur.
Lärarens handbok. Skollag, läroplaner, yrkesetiska principer, FN:s barnkonvention. 2005.
Norén-Björn, Eva 1990. ”Våga satsa på leken”. Liber
Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj 2003. ”det lekande lärande
barnet i en utvecklingspedagogisk teori”. Liber
Sandén, Ingrid rapport 3/2005. ”Rapporter om utbildning lek, hälsa och lärande – om lek
och specialpedagogisk metod”. Malmö högskola, Lärareutbildningen.
Stensmo, Christer 1994. ”Pedagogisk filosofi”. Studentlitteratur Lund.
Vygotskij, Lev S. 1995. Översättning av Kajsa Öberg Lindsten. ”Fantasi och kreativitet
i barndomen”. Daidalos.
Zachrisson, Elin 2005 C-uppsats. ”Lek är inte på riktigt- men bör tas på allvar”. Örebro Universitet. Pedagogiska institutionen.
Bilaga 1: Intervjufrågor
Utbildning?
Hur länge har ni arbetat inom detta yrke?
Arbetar ni efter någon sorts speciell pedagogik?
Fri lek, er definition på det? Beskriv. Hur ser ni på fri lek?
Hur gynnar fri lek barnet?
Hur mycket ska den vuxne/ pedagogen lägga sig i barnens egen lek?
Deltar man i leken som vuxen, iakttar eller lägger sig i leken när det behövs? Hur leker barnen, i grupp eller själva?
Vad leker barnen, något speciellt? Varierar det från vilken ålder de är i?
Den fria leken inne eller ute, betydelse, kan ni beskriva?
Lekpedagogik, vad har det för betydelse för er?
Bilaga 2 Intervjuer
Jag har gjort ett antal intervjuer som jag kommer att redovisa här. Till största delen är intervjuerna avskrivet ordagrant från bandinspelningen, som jag gjorde när intervjun genomfördes. Bakgrundsinformationen, yrke, längd inom arbetet, om förskolan har jag gjort en sammanfattning av. All kursiverad stil är avskrivet ordagrant från
bandinspelningen.
Sammanfattning av intervju 1
Denna intervju är gjord på Pilängens förskola i Limhamn, Malmö. Else-Gun är förskolelärare och har arbetat i det yrket sedan 1974. Hon arbetar nu på
småbarnsavdelningen Gungan, som har barn 1-4 år, med 9 ettåringar, tre tvååringar och fyra treåringar. Pilängens förskola är Reggio Emilia inspirerad, och arbetar efter denna pedagogik. Else-Gun och jag Sara samtalar under intervjun (S står för Sara och E för Else-Gun).
- E Du vet att vi har Reggio Emilia inspirerat. Vi försöker hålla dom tankarna i
vårt arbete, det är mycket på förhållningssättet och bemötande mot barnen. Se deras behov och väcka deras nyfikenhet, genom nyfikenheten är inlärningen lättare
- S Er definition på fri lek, hur lyder den?
- E Det är viktigt att poängtera att det inte är frihet att barnen gör vad de vill, utan
det är att se vilka behov barnen har och så hjälper man dem då in i den fria leken. Till exempel lära dom dockrumslek, bygglek.
- E Definitionen på fri lek finns inte allmängiltig, utan fri lek för oss är att se vad
barnen behöver man går in i gruppen, man ser att exempelvis att några barn vill dansa och då får dom dansa. Man ser att några barn drar sig in i dockrummet
- S Tycker du att den fria leken gynnar barnen?
- E Den fria leken den utvecklar ju deras nyfikenhet och när man som
förskolelärare går in och tittar, vad är det jag ser hos det här barnet vad är det, det här barnet behöver och då så kan jag tillgodose dom behoven kanske. Och ge honom det materialet så uppmuntrar man då inlärningen av utvecklingen hos barnen.
- S Hur mycket tycker du att en vuxen ska lägga sig i barnens egen lek?
- E Ja ser man att leken fungerar alla har sin roll och där är struktur i leken så
kan man gå in och vara en passiv åskådare och man lär sig väldigt mycket. Om hur barnen fungerar tillsammans, men ser man att någon är utanför eller det är ojämnt mellan barnen, eller någon är missnöjd, då får man gå in och hjälpa dom. Och strukturera upp leken till dem. Då kan man gå in som en rollfigur själv och uppmuntra dom att fortsätta leken om det är en bra och utvecklande lek.
- S Hur brukar barnen leka i grupp, själva eller beror det på ålder?
- E Alltså det beror på vilken utvecklingsnivå dom är på, och eftersom här är mest
ett- och tvååringar så är det mycket bredvid lek. Men man börjar med det här ge och ta lekarna. Och det kan man uppmuntra mellan barnen också att ge och ta och det är ju grunden för den sociala utvecklingen.
- S Den fria leken inomhus och utomhus betydelse?
- E Ja det är på olika sätt men eftersom när barnen är ute är det större yta och det
är lättare att komma ur en konflikt, eftersom det är mer plats ute. Och inomhus då eftersom det är många barn är det begränsat utrymme och då blir det automatiskt olika på olika sätt man leker.
- S När du pratar med dina kollegor om leken och den fria leken, gör ni det ofta
och vad pratar ni om?
- E Vi tar upp det på våra planeringar och när man diskuterar de enskilda barnen.
Man ser vilka barn som behöver på att öva sig på att umgås mer eller vilka barn som man ska försöka att dela på, för just den perioden. Så kan dom behöva en paus, sen kan dom då fortsätta igen senare. Vi strukturerar ju upp liksom
eftersom avdelningen är uppdelad på olika sätt med dockrum och plastavdelning där det är lämpligt att bygga och där man sitter och läser saga eller där barnen
läser själva saga med varandra eller för varandra. Så blir det att man försöker göra miljön så inspirerande som möjligt, som visar tydligt vad dom olika utrymmena är till för.
Sammanfattning av intervju 2
Denna intervju är gjord på pilängengens förskola i Limhamn i Malmö, med Lise-Lott som är förskolelärare och har arbetat som det i fyra och halvt år. På Pilängens förskola är de inspirerade av Reggio Emilia pedagogiken. Lise-Lott arbetar med barn som är 1-4 år på denna avdelningen karusellen, de har mestadels 3 och 4 åringar. Lise-Lott och Sara samtalar, S står för Sara och L för Lise-Lott.
- S Fri lek er definition på det, beskriv?
- L Fri lek det är ju, det är ju under leken som barnen lär sig väldigt mycket saker,
den här sociala delen, ge och ta och dom här sociala koderna som finns i leken och i grupper. Det tycker jag barnen lär sig mycket av.
- S Hur ser du på fri lek? - L Hur då menar du?
- S Hur du ser på det din uppfattning?
- L Ja det är en nödvändighet, det är nästan viktigare än allting annat, att barnen
får leka och lära sig av varandra. Så ibland kan man gå in och hjälpa till och styra och få barnen till att leka om man inte har någon lekledare bland barnen, det märker man tydligt om de har de. Det är väldigt tydligt när barn kommer in i gruppen och drar i gång de andra och styr barnen i vad de ska leka. Ibland får man gå in och hjälpa till lite. Det är en väldigt viktig del under dagen.
- S Hur gynnar ni den fria leken för barnen? Har ni tid avsatt?
- L Det kan man i och för säga, vi har ju på förmiddagen, är det att vi har
- S Hur mycket ska den vuxne/ pedagogen lägga sig i barnens egen lek?
- L Inte för mycket tycker vi, utan det gäller att som vuxen inte bara då när barnen
har sin fria lek att man då som vuxen då går och gör andra saker, utan man då ska vara lite observant på vad som händer i leken. Man kan stå en bit ifrån och ändå ha öronen riktade dit och se och höra vad som händer. Ibland man får gripa in då om man märker att ett barn inte får vara med, då får man försöka. Oftast funkar det bra om man går in och berättar man kan göra det, så funkar det igen.
- S Som vuxen deltar du i leken, lägger dig i när det behövs? Hur gör du det? - L Som jag sa när det behövs?
- S Hur leker barnen, leker dom själva eller i grupp? Vad leker dom är det någon
speciell lek dom leker?
- L Det beror mycket på åldern. Det är inte förrän 2,5-, 3- årsåldern som dom
börjar leka med varandra. Annars leker dom bredvid, vid varandra. De kan sitta bredvid varandra bygga klossar. Som vi har för tillfället nu har vi mycket, tjuv och polis, mycket med docker. Vi har ett gäng mycket starka tjejer så det är mycket med docker, mamma pappa barn och hela biten. Jag tycker även dom har kommit in i byggleken, dom bygger saker till djur tillsammans med varandra, de sammarbetar. Dom är ju tre, fyra år då. Det är kul att se.
- S Den fria leken inomhus och utomhus, skillnader och betydelser? Kan du
beskriva det?
- L Det är klart det är skillnad, det är det ju. Inomhus har vi ju, just nu är det
mycket dockor och dockvagnar, det finns inte utomhus. Det är lite andra lekar utomhus. Just när det är inne är det så nära på nogot sätt, därför blir det lite konflikt ibland också. Ute upplever vi inte lika mycket konflikter, blir det mer att dom sprider ut sig på något sätt. Även har de blivit äldre nu, de har börjat säga ifrån till de vuxna nu på ett annat sätt Det är mycket lek i sandlådan, laga mat och även mamma, pappa barn lek där. Så det inneleken fortsätter även lite där utomhus.
- S Lekpedagogik vad har det för betydelse för er? Brukar ni prata mycket om
leken med dina kolleger?
- S Lpfö 98 och sambandet med leken och den fria leken, hur ser du på det? - L Jo där finns ett klart samband och läroplanen måste vara med i verksamheten.
Leken och den fria leken gynnar så mycket.
Sammanfattning av intervju 3
Lena arbetar med på Pilängens förskola i Limhamn, Malmö. Lena är förskolelärare, sedan 1976. Lena har arbetat 26 år, varav de fem första åren utomlands. Lena arbetar på 1-4 års avdelningen karusellen på Pilängens förskola. L står för Lena och S för Sara.
- L Jag har den gamla utbildningen, där man skulle ha ett års förpraktik och två år
på lärarehögskolan, motsvarande 80 poäng
- S Fri lek din definition på det kan du beskriva?
- L Fri lek, det kan vara både att man leder barnen och leder dom och inspirerar
dom till vad dom ska göra, till att dom tar egna inistativ.
- S Hur ser ni på den fria leken?
- L Den är oehört viktig för barnen. Det är nästan A och O även om vi har ledda
aktiviteter påverkar det barnen jättemycket, det är självkänsla, gruppkänsla, det är jätteviktigt.
- S Hur mycket ska den vuxne/ pedagogen lägga sig i barnens egen lek?
- L Jag tycker om det urartar, om det blir konflikter som inte barnen själva kan
lösa, då ska man lägga sig i den och givitvis insperera barnen så de kommer igång med sin lek.
- S Deltar man i leken som vuxen? - L Inte så mycket.
- S Hur leker barnen själva i grupp, leker de någon speciell lek?
- L Våra barn, nu vi har större barn här inne jämfört med gungan, det är väldigt
är en form av grupplek. Det har blivit mycket mer nu sedan de har blivit lite äldre, sedan i höstas.
- S Är där skillnad på den fria leken och vilken ålder dom är i?
- L Ja det är där, det är en jättestor skillnad. Ja man märker det, det blir ju inte
samma som om man är på en renodlad småbarnsavdelning, då är det väldigt mycket bredvidlek, dom leker inte tillsammans.
- S Den fria leken inomhus och utomhus skillnader och betydelser?
- L Skillnader är väl att är du med i leken någon gång så är du med den inne. Ute
är det inte så mycket, för här leker barnen väldigt mycket, ockej dom sitter i sandlådan, jag vet inte hur mycket fri lek jag kallar det.Men våra barn leker väldigt mycket själva ute. Även man har koll på vad dom gör så där inte blir en massa konflikter också vidare. Våra barn leker väldigt mycket ute, det är också en åldersskillnad så att säga. Men samtidigt så, så får man hela tiden ha koll på vad dom gör.
- S samtalar du med dina kollegor om fria leken, leken om vad i så fall?
- L Det är klart vi samtalar hela tiden om vad vi ska göra, om vad barnen ska göra
och så vidare. Vi delar upp våra barn alltid, i stort sett alltid. Inte så mycket nu när vi har bygget här. Men visst vi delar vi upp våra barn på förmidagen, när vi är full personalstyrka. På eftermidagen är där i princip ingen gruppled aktivitet, utan då har vi fri lek. Just nu är vi bara inomhus, för det är lite svårt att gå utomhus, på grund av ombyggnad, byggarbete. Annars delar vi alltid upp barnen på förmidagen och eftermidagen, fri lek ute och inne.
Sammanfattning av intervju 4
Denna intervju är gjord på Hagens förskola i Dalby. Eva-Marie är förskolelärare och har arbetat som det sedan 1984. Eva-Marie arbetar på språkavdelning, vilket innebär att fem av de tolv platserna är så kallat logopedplatser, det vill säga barn som har språkproblem eller någon språkstörning. De har på språkavdelningen ett upptagningsområde på de östra delarna av Lunds kommun. På denna avdelning är barnen tre till fem år. De arbetar inte utifrån någon speciell pedagogik, men som språkavdelning arbetar de mycket med
språket. De använder teckenspråk, TAKK – tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. För barn med språksvårigheter kan det vara lättare att förstå tecken eftersom det är lättare att tolka synintryck än hörselintryck, med TAKK tecknar man enbart huvudorden i en mening. Eva-Marie (E-M) och Sara (S) samtalar under intervjun:
- S Arbetar ni efter någon speciell pedagogik?
- E-M Egentligen har vi inte någon inriktning så, mer än på den avdelningen som
jag är på det är en språkförskola, som är lite speciellt. Ordet och tecknen som vi använder mycket och använder mycket bilder.
- S Fri lek din eller er definition på det?
- E-M Egentligen tycker jag eller vi skulle jag villa säga att all lek är fri, man kan
aldrig tvinga någon att leka. Så egentligen är själva ordet fri lek lite vilseledande, ofta är det att man tänker att barnen helt får bestämma själv. Men det är även så att när man har lekar som är lärarledda så är de också fria på det sättet att du kan inte få barnet vara med i leken om dom inte själv vill. Så är den fri, för man har alltid rätt att avstå. Men du tänker på den leken där barnen själv får
bestämma där man inte tar besluten. Barnen själv bestämmer vad de själva vill leka, menar du?
- S Ja och hur mycket lägger man sig i den leken som vuxen?
- E-M Det gör vi egentligen hela tiden, mer eller mindre, jag tror inte barnen
märker det, men vi kan ju styra det genom att vi kan föreslå lekar. Vi kan föreslå att vissa barn leker tillsammans, om vi vet att Kalle och Pelle trivs väldigt bra och trivs väldigt bra, de kanske inte precis kommer på det precis själv, där kan man liksom hjälpa dom, sen får dom ju själv leka. Man finns ju alltid där med ögon och öron, lyssnar av och ser av så att det ser bra ut. Det är ju inte så att man föds ju inte lekkunnig, det är något som man lär sig, ibland behöver man ha stöd i det.
- S Hur gynnar den fria leken barnen?
