Att skapa en konsumentmedvetenhet

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Att skapa en konsumentmedvetenhet

To create a consumer concience

Caroline Nilsson

Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare Barndoms- och ungdomsvetenskap

2010-11-08

Examinator: Caroline Ljungberg

Handledare: Sara Berglund Lärarutbildningen

3

Abstract

Titel: Att skapa en konsumentmedvetenhet

Författare: Caroline Nilsson

I min studie undersöker jag en viss skolas möjligheter för att öka elevers medvetenhet, då syftar jag på medvetenhet inom livsmedelskonsumtion. Detta gör jag dels med hjälp av tidigare forskning och dels genom intervjuer med elever, lärare och rektor på skolan. Genom intervjuerna har jag undersökt vad skolan har för värderingar gällande undervisning om konsumentmedvetenhet. Jag har också granskat styrdokumenten och det visar sig i undersökningen att skolan har en viktig del i att skapa en medvetenhet hos eleverna. Genom intervjuerna har jag även fått fram hur utbildningen kring medveten konsumtion kan formas. Jag har fått ta del av hur skolan har arbetat med det och hur de önskar att de hade kunnat forma utbildningen. I undersökningen visar det sig att skolan begränsas av högre instanser men att de utnyttjar de resurser de har i och med att skolan ligger på landsbygden. Med detta i åtanke kommer jag in på möjligheter och begränsningar i att undervisa om konsumentmedvetenhet, och det tyder på att lärarens personliga erfarenheter, värderingar och åsikter spelar stor roll för hur utbildningen formas.

5

Innehållsförteckning

1. Inledning 7

1.1 Syfte och frågeställningar 8

1.2 Definition 9

2. Tidigare forskning och teori 10

2.1 Barn som medvetna konsumenter 10

2.2 Skolan som delaktig part 11

2.3 Medvetna konsumentval 13

3. Metod och material 14

3.1 Intervju 14 3.2 Urval 15 3.3 Genomförande 15 3.4 Etiska överväganden 16 4. Analys 18 6.1 Skolans uppgift 18

6.2 Undervisning kring konsumentmedvetenhet 19

6.3 Möjligheter och hinder för undervisningen 22

6.4 Kunskapens framtid 24

6

5. Diskussion 27

7

1. Inledning

Enligt Livsmedelsverket (2010-05-04) äter vi svenskar ca 800 kilo mat per år och livsmedelsproduktionen står för en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. För att vi ska få en hållbar utveckling spelar det stor roll vilka val vi konsumenter gör i butikshyllorna, men många konsumenter tycker att det är svårt att göra medvetna val.

Fram till för fyra år sedan har jag bara varit konsument, men år 2006 flyttade jag ut på landsbygden och blev livsmedelsproducent. Dessförinnan har jag inte haft kunskap om hur konsumenterna kan styra produktionen genom sina val i butikshyllorna. Men när det kom till min kännedom började jag fundera kring var man får denna kunskap ifrån. Det var då intresset för vilka förutsättningar skolan har för att bedriva undervisning kring konsumentmedvetenhet väcktes. Lundby (2008) menar att barnen har stort inflytande på familjens konsumtion, och att barn ofta besitter en kunskap om produkternas miljöpåverkan som vuxna saknar. Barnen är både våra framtida konsumenter och producenter och därför är det viktigt att de får kunskap om hur livsmedel produceras och hur man gör ett medvetet val (Lundby, 2008). Enligt Lpo94 är det skolans uppgift att låta varje elev få sin egen uppfattning och därav kunna delta i samhällslivet. Vidare står det i Lpo94 att skolan ska utveckla elevers förmågor att ta ett personligt ansvar och överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att leva och verka i samhället. Livsmedelsindustrin är i ständig debatt vilket innebär att den hela tiden står inför nya utmaningar och förändringar. Eleverna ska enligt Lpo94 med skolans hjälp kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och en snabb förändringstakt.

Med tanke på debatten om livsmedelsproduktionen och den litteratur som finns om skolans roll för att skapa goda samhällsmedborgare, ville jag undersöka en skola för att få syn på hur skolan kan arbeta med konsumentmedvetenhet, jag kommer att utgå från ett miljöperspektiv inom livsmedelskonsumtion. Det vill säga att jag kommer att titta på hur skolan arbetar för att skapa medvetna livsmedelskonsumenter för en hållbar utveckling.

8

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med arbetet är att undersöka en viss skolas förutsättningar för att öka elevers konsumentmedvetenhet.

Frågeställningar:

Vilken är skolans uppgift i att skapa medvetna konsumenter?

Hur vill den undersökta skolan forma utbildningen för att öka elevernas medvetenhet? Vilka möjligheter och hinder finns det för att skolan ska kunna öka medvetenheten hos eleverna?

9

1.2 Definitioner

Medveten konsument

Enligt medvetenkonsumtion.org (2010-08-20) så innebär att vara medveten konsument att man utifrån egna beslut köper en vara och inte litar blint på myndigheters eller företagens rekommendationer, går på gammal vana eller på lägsta priset. Det kan handla om att försöka minska sin konsumtion, bestämma sig för att äta upp maten som man köpt eller byta leverantör och välja den som har den bästa policyn ur miljö-, hälsa- eller rättviseaspekt.

Hållbar utveckling

I Brundtland-rapporten (1987) är hållbar utveckling definierad som utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.

Hållbar utveckling består av tre likvärdiga dimensioner. Miljödimensionen innefattar omsorg om natur, miljö och framtida produktion. Den sociala dimensionen lyfter fram betydelsen av en rättvis fördelning av resurser, inflytande och makt samt att individen känner delaktighet och trygghet. Den ekonomiska dimensionen handlar om ekonomisk tillväxt. Självklart hör också klimatfrågorna som seglat upp som ett av de stora hoten inför framtiden hit (Brundtland-rapporten 1987).

10

2. Tidigare forskning och teori

I detta kapitel presenteras först forskning som diskuterar barns inflytande över konsumtionen i hushållet, vidare kommer tidigare forskning kring hur skolan arbetar för att skapa konsumentmedvetenhet och till sist diskuteras vad medvetna konsumentval handlar om.

2.1 Barn som medvetna konsumenter

Konsumtionssamhället har enligt Lundby (2008:28) bidragit till att rollerna mellan barn och vuxna successivt har förändrats. I hemmet har barns inflytande på familjens konsumtion ökat och barn har ofta en kunskap om produkter och medier som de vuxna saknar. Enligt studien av Lundby (2008:33) finns det inom forskningen idag två dominerande och motstridiga synsätt på barn som konsumenter, dels en medie- och konsumtionskritisk hållning och dels en medie- och marknadsorienterad hållning. Den medie- och konsumtionskritiska hållningen menar att det är viktigt att skydda barn mot onödig kommersiell och mediemässig påverkan bland annat med hjälp av lagstiftning, regler och undervisning. Inom den medie- och marknadsorienterade hållningen finns istället en syn på barn som både konsumenter här och nu och som framtida konsumenter. Barnen betraktas även som egna personer med inflytande på familjens konsumtion och därför bör de påverkas i ”rätt” riktning från början (Lundby 2008:33).

11

2.2 Skolan som delaktig part

Man kan fundera över vad skolan, där man lär ut matematik, svenska och engelska har med medvetna konsumenter att göra. Enligt Vernersson (1999) hänger skolan och samhället ihop, de påverkar varandra i högsta grad. Skolverket menar i Lpo94 att skolan har ett ansvar för att elever ska utveckla förmågan att ta ett personligt ansvar. De ska lära sig att kritiskt granska fakta och förhållanden och inse konsekvenserna av olika val de gör. Vernersson (1999) påstår att i den värld vi lever i, med många svårtolkade begrepp, måste skolan aktivt bidra till att våra elever får en egen syn på samhället. Precis som Skolverket trycker på i Lpo94 menar Vernersson (1999) att skolans uppgift att förbereda för liv och arbete i en svårbestämd framtid blir allt mer angelägen. Det är en av skolans viktigaste uppgifter att assistera unga människor i deras strävanden att förstå det samhälle de lever i enligt Vernerson (1999).

Handal och Lauvås (2000) menar att en lärares undervisningspraktik bygger på lärarens ”praktiska teorier”, som i sin tur grundas på lärarens privata och integrerade kunskaper, erfarenheter och värderingar. Den praktiska teorin kommer från tre komponenter; personliga erfarenheter, förmedlade kunskaper samt värderingar. Den personliga kunskapen grundar sig i att vi har tidigare erfarenheter som vi reflekterar över och dessa reflektioner gör att vi förändrar vår praktiska teori och därmed vår undervisning. Förmedlade kunskaper innebär att läraren får sina kunskaper av utomståendes tankar och idéer. Handal och Lauvås (2000) nämner bland annat att böcker som är skrivna av en känd författare kan bidra till förändring i lärarens praktiska teori och därmed forma lärarens undervisning. Värderingar bygger på hur man som lärare själv uppfattar vad som är bra eller dåligt att undervisa i och vad som är bra för eleverna att kunna. Även Löwenborg och Gislason (2006) menar att undervisningsinnehållet bygger på lärarens och arbetslagets värderingar. Angelöw och Jonsson (1994:41) påstår att människan påverkas av yttre och inre faktorer. När det gäller barn och yttre påverkan spelar omgivningen och samhället en stor roll. Här möter barnen föräldrars, syskons, lärares och kamraters värderingar och förhållningssätt. Den inre påverkan består av enskilda upplevelser, egna erfarenheter, kunskaper, motivation, frustration och ängslan.

12

Barn är beroende av olika slags möten för att kunna tillägna sig förståelse för den kunskap de utvecklar (Öhman & Östman, 2004:71–73). Dessa möten kan vara indirekta, direkta, öppna eller slutna enligt Öhman och Östman (2004:71–73). Alla är beroende av varandra för att skapa förståelse för olika fenomen barn stöter på. Indirekta möten, med till exempel ett lantbruk, sker ofta i den traditionella undervisningen genom bilder, texter och föreläsningar, vilket kan vara en fördel eftersom de då får ta del av kunskap de kanske inte kan få del av praktiskt i verkligheten. Nackdelen kan vara att det är någon annans version av verkligheten. För att barnen ska få en egen uppfattning och känslomässiga relationer till ett fenomen behövs direkta möten, det vill säga att de möter fenomenet med egna sinnen. Om barn får möta naturen i verkligheten och inte enbart genom läroböcker så kan det ha betydelse för vilken slags relation de upprättar till naturen, vilket i sin tur kan påverka framtida handlingar gentemot miljön (Öhman & Östman, 2004). Om barnen får en kunskap genom både indirekta och direkta möten kan detta leda till att de blir medvetna om vad deras val i butikshyllorna gör för miljön. Ett öppet möte kan ske efter ett direkt möte, till exempel genom ett direkt möte på ett lantbruk och efteråt kan en diskussion starta kring vad de har sett och vad de har för synpunkter. I ett öppet möte får barnen en aktiv roll och olika erfarenheter möts, diskuteras och argumenteras. Det är viktigt i sådana här möten att alla erfarenheter får samma status och att mötet inte styrs av fakta. Ett slutet möte innebär att mötet har ett bestämt slutmål, mötet ska resultera i att eleverna tillägnar sig en viss kunskap. Helldén (1994) menar att kunskaper som barn tillägnar sig genom skolans undervisning kan vara viktiga när de i framtiden måste ta ställning till frågor som rör livsmiljön. Det är alltså viktigt att undervisningen utformas så att barnen kan utveckla sina kunskaper kring grundläggande ekologiska processer. Dessa kunskaper skaffar de sig tidigt genom erfarenheter i vardagen och som lärare är det viktigt att ta fasta på barnens vardagstänkande (Helldén, 1994). Organisationen Rädda barnen (2008) skriver på sin hemsida att utbildning är en av grundstenarna för att vi ska kunna förbättra människors kunskaper kring miljö och utvecklingsproblem.

13

2.3 Medvetna konsumentval

Livsmedel räknas ofta som ”lågengagemangsprodukter”, dvs. varor som inhandlas ofta av hushållet och som till stor del kännetecknas av oreflekterade vanor, vilka förenklar det dagliga livet. (Holmberg, Steingrimsdottir & Svensson 2006:7)

Carlsson (2004) menar att många konsumenter känner sig vilseledda i butikerna. Hon påstår också att de flesta konsumenter vill köpa närodlat, men att det är svårt att veta var maten kommer ifrån. Många butiker väljer att märka ut matens ursprung, Carlsson påstår att det är det konsumenterna efterfrågar. Idag kan ett svenskt företag sälja utländsk råvara som svensk vara, bara det är paketerat i Sverige. Det gäller alltså att kolla den ofta mikroskopiska texten för att försäkra sig om råvarans ursprung (a.a). Vidare menar hon att de svenska mervärdena som ligger i fokus är öppna landskap, djurskydd, miljöarbete och djuromsorg. Eller med andra ord; etik, miljö, och säkra livsmedel. Carlsson (2004) påstår att dessa argument inte räcker för att svenskarna ska gör medvetna val, det är priset som styr. Konsumenten kan gå in i butiken, väl medveten om vad som är ett bra val, men i slutändan är det ekonomin som är avgörande (a.a). Intresset för att vara medveten konsument styrs också av andra faktorer som till exempel ålder, kön, bostadsort, familjeförhållanden etc. Det är inte lätt att vara medveten konsument i dagens samhälle, men Carlsson säger att det finns många som kunde ta ett större ansvar för att möta konsumenternas krav: bland annat producenter, politiker och handeln. Tydligare ursprungsmärkning inte bara i affärer utan även på restauranger, ökad kunskap hos anställda som arbetar inom handeln och utbildning av unga redan i skolan är några exempel på åtgärder som kunde öka våra medvetna val enligt Carlsson (2004).

14

3. Metod och material

För att få reda på hur skolan arbetar med att skapa en medvetenhet hos eleverna kring livsmedelskonsumtion och vad den gör för en hållbar utveckling intervjuade jag lärare, eftersom det är de som planerar undervisningen är deras synpunkter viktiga i denna fråga. Även eleverna intervjuades om detta i och med att det är de som tar emot kunskapen och kan svara på om undervisningen uppfyller lärarnas mål. Jag ville också ta reda på vilka resurser som finns för att undervisningen i detta ämne ska kunna ske, vilket lärare och rektor fick svara på.

3.1 Intervjuer

Jag använde mig av en kvalitativ metod, som ofta bygger på ostrukturerade intervjuer enligt Stúkat (2005). Med ostrukturerade intervjuer menas att de frågor som ställs inte förutsätter några förutbestämda svar. Intervjun har snarare karaktären av samtal. Tonfall, undvikande svar eller kroppsspråk kan vara viktiga signaler på attityder eller värderingar. Jag lade upp intervjun med ett flertal teman och försökte ställa frågorna på ett sätt som var lättförståeligt för den som blev intervjuad. Informanten fick välja plats, vilket upplevs som positivt enligt Stúkat (2005) eftersom den intervjuade då kan känna sig trygg och bekväm i situationen.

15

3.2 Urval

När jag skulle välja vilken skola jag skulle undersöka stötte jag på problem, väldigt få var intresserade och ansåg sig inte ha tid för att delta. Det blev i slutändan så att min VFT skola ställde upp i undersökningen.

Den undersökta skolan är en grundskola med åldersblandade klasser. Totalt finns det fem klasser och 83 elever på skolan. Det är en liten skola i en liten by på landsbygden i sydöstra Skåne. För att det ska bli lättare att veta att jag menar den undersökta skolan har jag valt att kalla den för Klöverskolan. Totalt arbetar det fem lärare på skolan och två resursassistenter. Förskolan som ligger i samma byggnad som skolan ingår i rektorsområdet, det vill säga de har samma budget och de hjälps åt vid behov. Rektorn har endast varit på skolan i ett år och arbetar samtidigt på komvux. På skolan gjordes en intervju med rektorn för att få höra vad skolan står för samt med två pedagoger för att se hur verksamheten fungerar. Jag valde att intervjua klasslärarna i årskurserna 4-6 därför att det är där som denna typ av undervisning kan tänkas ske med tanke på målen i styrdokumenten. Båda två är kvinnliga lärare i medelåldern som varit aktiva i yrket i ungefär 20 år. Jag intervjuade även elever i årskurserna 4-6 för att se vad de tycker om de kunskaper de får om medvetna konsumentval. Intervjuerna gjordes i två grupper med sex elever i varje grupp. Det var en pojke och en flicka från varje årskurs i varje grupp. Detta gjorde jag för att jag delar samma uppfattning som Vygotskij (2001) att eleverna utvecklas i samspel med varandra och att det blir en bättre diskussion om de är flera stycken. Däremot kan eleverna ha påverkats av varandras åsikter.

3.3 Genomförande

Precis efter sommaruppehållet kontaktades Klöverskolan, för att höra om de ville vara med i undersökningen. Efter ett positiv besked påbörjades intervjuerna veckan efter. Inför intervjuerna hade jag gjort upp fyra teman med stödfrågor som var indelade efter mina fyra frågeställningar. Först gjordes en intervju med lärare nummer ett, direkt efter

16

transkriberades intervjun för att undersöka om den behövde kompletteras. Det räckte dock att en snarlik intervju gjordes med den andra läraren för att få fram deras synpunkter. Innan intervjun med lärare nummer två gjordes intervjuerna med eleverna. Detta gjordes för att se hur elevernas syn på utbildningen skiljde sig från vad den första läraren sade. Inför intervjun med lärare nummer två hade jag mer kunskap om verksamheten, det gjorde att det blev en bra diskussion med henne. Jag valde att intervjua rektorn sist för att kunna ha det som övriga informanter sagt i bakhuvudet. Det gjorde antagligen att frågorna ställdes på ett annorlunda sätt än om jag inte hade haft kunskap om verksamheten.

Vid intervjuerna användes en diktafon för att spela in, det gjorde att jag vid själva intervjun kunde koncentrera mig på diskussionen och inte på att dokumentera, vilket jag upplevde som positivt. Vid transkriberingen kunde pauser, tveksamheter och informationen analyseras. Alla intervjuer skrevs ut och delades återigen in i teman, de sorterades efter mina analysrubriker och jag kunde därefter börja analysera materialet. Samtidigt med detta har läromedel inom konsumentmedvetenhet granskats och styrdokumenten har jämförts med verksamheten.

3.4 Etiska överväganden

Enligt vr.se finns det krav man måste uppfylla i samband med forskning. Ett av kraven är Informationskravet som innebär att de personer som jag undersöker har rätt att få reda på undersökningens syfte och vad det innebär. Vid första kontakten berättade jag att undersökningens syfte vara att undersöka skolans förutsättningar för att öka medvetenheten hos eleverna. Även innan intervjuerna berättade jag om syftet med intervjuerna, att de gjordes för att jag skulle få empiri till min undersökning.

Med Samtyckeskravet menar vr.se att informanterna själva ska få bestämma om de vill vara med i undersökningen och att de ska vara insatta i att de när som helst kan avbryta. I min undersökning fick de berörda lämna sitt medgivande muntligt inför intervjuerna.

17

Konfidentialitetskravet innebär att de som är med i undersökningen ska garanteras anonymitet (vr.se). I undersökningen har de intervjuade inte nämnts vid namn och skolans namn är fingenerat. Detta var de personer som ingått i undersökningen medvetna om innan de ställde upp på intervjuerna.

Vr.se menar att den empiri som samlas in i samband med undersökningen endast får användas i forskningsändamål, detta kallar de för nyttjandekravet, materialet som samlats in inför denna undersökning har bara använts i syfte att kunna undersöka skolans förutsättningar för att kunna öka elevers medvetenhet.

18

4. Analys

I detta kapitel kommer jag att presentera vad undersökningen har visat gällande hur skolan arbetar för att skapa medvetna konsumenter. Jag börjar med att visa åsikter som rektor och lärare har kring var skolan står i förhållande till att skapa medvetna konsumenter. I avsnittet därefter beskrivs hur skolan arbetar med att skapa en medvetenhet hos eleverna. Avsnittet tar också upp vad lärare och elever tycker om utbildningen och hur de hade velat forma den. Därefter diskuterar jag vilka begränsningar men också resurser som finns för att kunna bedriva en undervisning kring ett ämne som inte är självklart i skolan. Sista delen i kapitlet handlar om elevernas kunskaper och vad den kan leda till, det visar också att elevernas kunskap är viktig för en hållbar utveckling.

4.1 Skolans uppgift

”Skolan har en väldigt viktig roll i att skapa medvetna konsumenter” tycker rektorn på skolan. Tyvärr menar han, läggs det alldeles för lite tid på det. För ett antal år sedan hade skolan policyn att bara använda närproducerad mat i så stor utsträckning som möjligt. Kocken som lagar maten köpte in råvaror från lokala producenter och eleverna visste från vilka gårdar maten kom från eftersom de diskuterade det i klassrummet efter måltiden. Detta var enligt lärarna på Klöverskolan inget som blev dyrare, men eftersom kommunen har sin upphandlingsregel att alla skolor ska köpa livsmedel från samma ställe så gick det inte längre för skolan att nischa sig. Något som både lärare och elever tyckte var synd. Denna regel diskuteras i nuläget i högre instanser inom kommunen, så eventuellt kan det bli så att varje skola återigen kan göra sina inköp var för sig. Klöverskolan har i sig ingen särskild policy kring konsumentmedvetenhet, utan rektor och lärarna tycker att det hör till uppdraget och är en värdegrundsfråga. En av lärarna tycker att det hör till det sunda förnuftet och att fostra eleverna till goda samhällsmedborgare är dessutom ett mål i Lpo94. Läraren på Klöverskolan menar

19

precis som Vernersson (1999) att skolan och samhället hör ihop och att alla måste samarbeta för att få en god framtid och eleverna är vår framtid. Skolverket menar att skolan har i uppgift att ge eleverna förutsättningar att utveckla förmågan att ta ett personligt ansvar. De ska lära sig att kritiskt granska fakta och förhållande och inse konsekvenserna av olika val de gör. Rektorn menar att det är en av delarna i skolans utbildning och fostran att ge barnen förutsättningar för att bli kloka och förståndiga konsumenter.

Enligt vad lärarna och rektorn säger så är det viktigt att skolan är en delaktig part i att skapa medvetna konsumenter. Rektorn skulle vilja ha mer av det i undervisningen men lärarna menar att de följer målen. Lärarna hänvisar till målen i läroplan och kursplanerna. Detta tyder på att rektorn inte är insatt i hur lärarna jobbar eftersom han säger att han förmodar att de undervisar om konsumentmedvetenhet. Anledningen till det kan vara att han endast är på skolan två dagar i veckan och då sköter han det administrativa. Tydligen är glappet mellan de som styr och de som undervisar stort på Klöverskolan. Det tyder på att de styrande inte är insatta i undervisningen och att de inte verkar veta hur det går till i verksamheten.

4.2 Undervisning kring konsumentmedvetenhet

Jag tycker att skolan har stort ansvar i att skapa medvetna konsumenter. Det är ju en av delarna i skolans utbildnings- och fostransdel att ge barnen förutsättningar att kunna bli kloka och förståndiga konsumenter, det är en jätteviktig del. Den här kritikdelen att bli kritisk konsument, att kunna göra bedömningar och så, det ligger väldigt mycket på skolan. Och rent som reflektivt så tror jag faktiskt inte att vi når upp till det, vi klarar nog inte det att ge barnen tillräckligt kring den biten.

Så berättar Klöverskolans rektor som ser konsumentmedvetenhet som ett ämne de lägger alldeles för lite tid på. Han säger samtidigt att det inte är en sak som ska vara inom ett ämne utan att det ska genomsyras i allt de gör i skolan, eftersom det är en så

20

viktig del. Han förutsätter att lärarna har med det i sin planering och bygger undervisningen på värdegrunden. De intervjuade lärarna hänvisar istället till målen i hemkunskapen och menar att de följer dem och gör vad som står där. I kursplanen för hem- och konsumentkunskap står det att eleven ska lära sig att planera sin ekonomi utifrån egna och hushållets resurser, granska och värdera information och reklam samt agera i enlighet med övervägda beslut. I slutet på det femte skolåret ska eleven dessutom vid genomförandet av olika uppgifter i hushållet kunna jämföra priser och uppfatta skillnader mellan information och reklam. Både lärare och elever beskriver hur de har arbetat med reklam såväl på hemkunskaps- som bildlektionerna. Klöverskolan arbetar enligt det synsätt som Lundby (2008) kallar för medie- och marknadsorienterad hållning, det vill säga att de ser barn som både konsumenter här och nu och som framtida konsumenter. Precis som Lundby (2008) ser Klöverskolan eleverna som egna individer med inflytande på familjens konsumtion och därför bör de påverkas i rätt riktning direkt. På Klöverskolan har de arbetat på så sätt att de har tittat på reklam, diskuterat vad den handlade om och vad den ville visa, sen pratade de om hur det påverkar konsumenterna. Detta gör enligt lärarna att eleverna blir medvetna om vad reklamen spelar för roll för dem som konsumenter. Eleverna själva säger sig ha blivit mer medvetna efter undervisningen på grund av att de nu kan se reklamen på ett annat sätt och kunna granska den. Hur den kunskapen omvandlas i praktiken är dock en annan fråga, men det visar att även media har ett stort ansvar i att skapa medvetenhet hos konsumenterna.

Undervisningen kring var maten kommer ifrån och vad detta betyder för miljön blev enligt eleverna förstörd de gånger de hade det, eftersom det var stökigt i klassen och det var svårt att koncentrera sig. De hade detta temat två – tre gånger med en halvtimme per gång enligt eleverna och de gångerna var det stökigt i klassen på grund av att många var okoncentrerade och störde den lugna klassrumsmiljön. Lärarna menar däremot att de upplevde undervisningen som positiv och säger att de tycker att eleverna redan kan mycket. En av lärarna berättar om en uppgift eleverna fick. De skulle planera en festmåltid och de fick en viss summa pengar, i grupp skulle de hjälpas åt att planera så att pengarna räckte till det de skulle ha. Läraren beskrev det med ”Jag kunde höra hur de riktigt diskuterade, det pratades om priset på köttfärs, i vilken butik den var billigast och var den hade bäst kvalitet.” Samtidigt vill eleverna lära sig mer för att ha en bra grund

21

för att kunna bli medvetna konsumenter. I stort sett alla elever med undantag från två stycken tycker att konsumentmedvetenhet är något som man borde lära sig i skolan, de elever som inte tyckte det brydde sig inte om vad de åt bara det var gott. De elever som ville få kunskap i hur man är en medveten konsument gav som förslag att de skulle få göra inköp till skolan för att se vad det finns för utbud, efter det skulle de kunna laga en maträtt och diskutera var maten kom ifrån och vad den hade för miljöpåverkan. En av lärarna som jag intervjuade hade en snarlik ide. Hon tyckte att eleverna skulle få vara med mer i skolans kök, och att de skulle kunna diskutera varje vecka kring vad de hade ätit till lunch i skolan. Ungefär samma diskussion som eleverna föreslog. Enligt läraren var det lättare förr att ha sådan undervisning. ”Nu är det så mycket med hygien, och de får inte vara där och inte där” säger hon. Klöverskolans köksutrymme där det är tänkt att eleverna ska kunna ha hemkunskap är litet och under all kritik enligt läraren. Som Helldén (1994) säger så är det viktigt att ta fasta på elevernas vardagstänkande, de får stora kunskaper i det vardagliga. Om de hade fått vara med i skolans matlagning hade det kunnat skapa en nyfikenhet att lära sig mer om maten. Helldén menar också att kunskaper som barn tillägnar sig genom skolans undervisning kan vara viktiga när de i framtiden måste ta ställning till frågor som rör livsmiljön.

Det märks att lärarna på Klöverskolan vill använda vardagssituationer för lärandet men att regler från högre instanser begränsar dem. Lärarna vill använda sig av metoden om olika möten som Öhman och Östman (2004) pratar om, det vill säga att eleverna ska få ett direkt möte med maten genom lunchen och sen genom ett öppet möte, utan ett bestämt mål, diskutera den i klassrummet. Det gör att eleverna möter ämnet både genom direkta möten (praktiskt) och genom indirekta möten (teoretiskt). Detta anser Öhman och Östman (2004) är det ultimata för att eleverna ska kunna tillägna sig kunskap. Eftersom de genom att få se någonting i verkligheten kan ta in det i klassrummet och bearbeta det där, de får använda alla sina sinnen för inlärningen.

Även uppväxtmiljön och samhället spelar en stor roll i att skapa kunskap om konsumentmedvetenhet, enligt Angelöw och Jonsson (1994). Många av eleverna på Klöverskolan är uppväxta på lantbruk och lärarna upplever att eleverna har goda kunskaper med sig hemifrån. De påverkas antagligen av de yttre faktorer som Angelöw

22

och Jonsson (1994) pratar om, det vill säga värderingar från familjen men också uppväxtmiljö. De inre faktorerna som enskilda upplevelser spelar med all sannolikhet också roll för elevernas kunskaper. Deras uppväxtmiljö har också väckt ett intresse för detta ämne som antagligen gör att de tar till sig kunskapen på ett positivt sätt.

4.3 Möjligheter och hinder för undervisningen

Klöverskolan har inget skrivet material att använda sig av i utbildningen av medvetna konsumenter, lärarna säger att materialet på internet är det enda som inte blir gammalt. Samtidigt tycker de att det finns för lite läromedel på marknaden kring konsumentmedvetenhet och hållbar utveckling och de eftersöker ett lärarmaterial att använda sig av. En av lärarna tycker inte att det behövs särskilt mycket läromedel eftersom de har miljön och livsmedelsproduktionen runt omkring sig i vardagen. Därför tycker hon inte att det gör något att de ekonomiska resurserna är begränsade för inköp av material. Rektorn påstår att Klöverskolan har för få antal barn för att egentligen kunna bedriva en skola. Eftersom Klöverskolan, precis som alla skolor, får en viss summa pengar per elev, har skolan en låg inkomst för eleverna, därför har lärarna lärt sig att undervisa på begränsade tillgångar.

Båda lärarna anser att det är intresset som styr lärarens kunskap inom området, det går att läsa på själv. En av dem tycker att det alltid hade behövts vidareutbildning, hon önskar att de vart tredje år skulle få gå på utbildningar och inte bara inom detta område. Hon tycker att det skulle ligga i tjänsten att få vidare utbildning eftersom läraryrket handlar om att följa med i tiden och att hela tiden förnya sig. Både lärare och rektor säger att det inte går att frångå att tidigare erfarenheter kommer in i undervisningen. De påstår att det man har varit med om och det man upplevt som positivt använder man sig gärna av igen. I detta fall stämmer Handal och Lauvås (2000) tidigare forskning kring hur lärarna formar sin undervisning. Det är personliga erfarenheter som Klöverskolan anser att de använder sig av, att det som gått bra tidigare använder de sig gärna av igen. Förmedlade kunskaper använder de sig ofta av i arbetslaget det vill säga att de lyssnar

23

på varandra och tar gärna efter vad kollegorna har upplevt som positivt. Värderingar handlar om vad läraren själv uppfattar som bra eller dåligt att undervisa i och som en lärare sade i intervjun: ”Om jag slänger mina sopor lite som jag vill hemma, så känns det inte särskilt äkta att stå i skolan och säga att man ska sortera.” Rektorn berättar om en tidigare lärare som arbetat för honom på en annan skola, som brann för detta ämne.

Hon gjorde det så levande och det är ett praktiskt bevis på att intresse och personliga erfarenheter spelar roll för undervisningen. Eftersom hon hade kunskapen kunde hon sväva ut och fånga eleverna.

När jag frågade honom om han tyckte att ämneslärare hade varit att föredra, säger han bestämt ja. ”Det hade varit bättre för undervisningen men det hade krävts mer resurser och det hade blivit dyrare”. Han säger också att personliga åsikter är svårt att hålla utanför men att det är en del av uppdraget och kan man inte följa det så borde man kanske inte vara lärare. Lärarna tycker att personliga åsikter inte får komma in i undervisningen men att det samtidigt är svårt att hålla isär.

Detta tyder på att det går att hitta möjligheter i begränsningarna. I och med det begränsade utbudet på läromedel om konsumentmedvetenhet på skolan men också på marknaden har lärarna lärt sig att använda närmiljön. De utnyttjar kunskapen hos elevernas föräldrar, bland annat med studiebesök på gårdarna. Det finns dock gratis läromedel att tillgå både från Lantbrukarnas riksförbund och från konsumentverket. Dessa läromedel kan beställas från internet, vilket lärarna säger att de gjort några gånger. Varför de inte använder sig av det idag är dock oklart. Hade intresset och kunskapen varit större hos lärarna hade undervisningen kring konsumentmedvetenhet kanske fått ta större plats och det hade precis som rektorn önskade kunnat genomsyra allt i skolan.

24

4.4 Kunskapens framtid

De flesta av de elever som blev intervjuade brukar följa med sina föräldrar och handla, antingen för att de ska få vad de vill ha, för att hjälpa till eller bara vara sällskap. Tio av tolv elever berättade att de vet var maten de äter kommer ifrån, dels från vilken djurart; om det rör sig om kött- eller mejeriprodukter, men också i många fall vilket land maten de äter kommer ifrån. Eleverna på skolan förefaller således vara väldigt medvetna, och därtill villiga att lära sig mer.

Eleverna berättade att de ofta läser ursprungsland på förpackningarna i butikerna medan föräldrarna handlar, därigenom säger de att de lär sig mycket om produkten. Eleverna säger att det är lättast att veta var mjölk och frukt kommer ifrån eftersom det står på stora skyltar bredvid produkterna. Sådan kunskap innebär enligt Lundby (2008) att barnens inflytande på familjens konsumtion ökar. Eleverna har en stor kunskap om livsmedel men jag upplevde det inte som att de hade inflytande på familjens val, utan att de istället blev påverkade av familjens åsikter. När eleverna diskuterade varornas ursprungsland blev det livliga diskussioner, alla sade att de tyckte att det var bättre för miljön om alla köpte närproducerade livsmedelsprodukter. Efter ett tag sade en flicka att det i slutändan var priset som styrde, när hon sagt det blev det fart på de andra. Som visats i tidigare forskning så påstår Carlsson (2004) att argument om svenska mervärden så som etik, miljö och säkra livsmedel inte räcker för att konsumenterna ska handla medvetet, det är priset som oftast styr i slutändan. En pojke sade att hans pappa hade lärt honom att köpa den mat som hade bäst kvalitet och sen spelade priset ingen roll. Detta är förstås beroende på familjens ekonomiska status precis som Carlsson (2004) skriver i sin rapport. Bostadsort, familjeförhållande, kön och ålder spelar roll för hur stort intresset för att vara medveten är.

Jag bad lärarna och rektorn att spekulera i vad de tror att elevernas kunskap kommer att spela för roll för framtiden. En av lärarna svarade: ”Jag tror att framtidens konsumenter kommer att vara väldigt krävande men på ett positivt sätt.” Hon menar med detta att eleverna kommer att veta vad de vill och att de kommer att öka kraven på produktionen. När jag frågar rektorn säger han att det i framtiden kommer att ske en produktionsutveckling, det vill säga att produktionen kommer att få högre krav på sig, vad gäller miljö och etik från de medvetna konsumenterna. Eleverna får samma typ av fråga, vad deras kunskaper kommer att spela för roll för framtiden och om den spelar

25

någon roll. Tio av tolv svarar att det spelar stor roll för miljön vilka val man gör i butikshyllorna. Anledningen till att de svarar som de gör kan ha att göra med att de vet hur stor miljöpåverkan livsmedelsindustrin utgör. De är insatta i hur viktigt det är att värna om miljön för framtida generationer. Troligen är de extra uppmärksamma på det som rör miljön just nu eftersom de nyligen haft ett miljöprojekt.

4.5 Sammanfattning och slutsats

Syftet med undersökningen var att undersöka en viss skolas förutsättningar för att öka elevers konsumentmedvetenhet och jag avgränsade det till livsmedelskonsumtion. Min första frågeställning var ”vilken är skolans uppgift i att skapa medvetna konsumenter?” Undersökningen visar att skolan har en stor roll i att skapa en konsumentmedvetenhet hos eleverna. Klöverskolan har arbetat med det en del, men det är inget som genomsyrar hela undervisningen vilket rektorn hade önskat. Rektorn tycker att det hör till skolans uppdrag att göra eleverna till goda samhällsmedborgare, precis som det står i Lpo94. Han säger också att det hör till värdegrunden att öka medvetenheten hos eleverna.

Den andra frågeställningen var ”Hur vill den undersökta skolan forma utbildningen för att

öka elevernas medvetenhet?”. Klöverskolans elever har stora kunskaper kring medveten

konsumtion, även om de inte riktigt vet hur de ska omsätta kunskapen i verkligheten. Utan det är när vi har diskuterat ämnet ett tag som jag börjar skymta deras kunskaper och kan börja dra i trådarna lite mer. Lärarna är inte riktigt medvetna om vad eleverna kan eftersom de inte följer upp vad de lärt ut, de berättar att det är något de försöker bli bättre på. De säger också att kan vara därför eleverna inte vet vilka kunskaper de faktiskt besitter. Många av eleverna tycker att de har för lite utbildning kring hur de kan vara medvetna konsumenter, de efterlyser mer tips och idéer. Lärarna menar att de följer målen för hemkunskap och bild, det är till de ämnena som de kan knyta konsumentmedvetenhet, medans rektorn menar att det borde genomsyra allt de gör i skolan. Eleverna ger förslag på att de skulle vilja handla och laga mat med skolan och efteråt diskutera vad det är de har lagat och vad det har för miljöpåverkan, lärarna ger liknande förslag men menar samtidigt

26

att regler och hygienkrav från högre instanser stoppar dessa önskemål. Undersökningen visar att lärarna vill öka elevers medvetenhet men att både regler och okunskap sätter stopp för utbildning i större utsträckning.

Min tredje frågeställning ”Vilka möjligheter och hinder finns det för att skolan ska kunna

öka medvetenheten hos eleverna?” visar att det går att hitta möjligheter i begränsningarna.

I undersökningen har jag granskat läromedel från alternativa instanser så som Lantbrukarnas riksförbund och Konsumentverket. Det visade sig att deras utbud på läromedel kring konsumentmedvetenhet är stort och att de gärna samarbetar med skolor. Lärarna var rädda för att det material de köpte in, snabbt skulle vara ur tiden och använde sig gärna av material på internet istället. Materialet som LRF och Konsumentverket har förnyas ständigt efter vad som händer inom branschen, därmed blir materialet aldrig gammalt.

Det är en liten skola på landbygden och det har visats sig spela roll för undersökningen. Klöverskolan tycker att deras elever har en viss förkunskap i hur maten produceras och dess miljöpåverkan i och med att de är uppväxta på landsbygden. Att barnen bor nära djur och natur har sannolikt haft betydelse för deras kunskaper. Klöverskolan utnyttjar de kunskaper elever och deras föräldrar har genom studiebesök på deras gårdar. De ekonomiska resurserna verkar inte ha någon betydelse för hur skolan formar sin undervisning utan det är mer lärarens erfarenheter, kunskaper och värderingar som spelar roll för hur utbildningen formas.

Till sist kan jag dra slutsatsen att vilken kunskap eleverna får i konsumentmedvetenhet beror på vilken lärare de har och om denne själv har kunskap om och ett intresse för konsumentmedvetenhet.

27

5. Diskussion

Arbetet med uppsatsen har gått enligt planeringen, men i början var det svårt att begränsa undersökningsområdet. Jag hade även svårt att hitta lämplig litteratur, eftersom det är ett ämne som det har forskats relativt lite om. Det kan också bero på att jag vid det tillfället inte hade avgränsat mitt syfte tillräckligt. Från början ville jag skicka ut enkäter till olika skolor för att få en bred undersökning, och få en uppfattning om vilka skolor som jag kunde undersöka. Sedan bestämde jag mig dock för att inte göra det eftersom jag var osäker på om jag skulle hinna få in dem innan sommaruppehållet på skolorna. Nu i efterhand tror jag ändå att det hade varit bra att göra det. Jag tror att genom det hade jag kunnat få fram en bredare bild av hur det ser ut på skolorna och kunnat välja ut skolor att intervjua utifrån det.

Istället bestämde jag mig för att välja ut två skolor, men precis i terminsstarten var det få skolor som var intresserade eftersom de ansåg att de hade för lite tid. Det blev istället så att min partnerskola ställde upp som undersökningsskola, detta hade jag försökt undvika innan eftersom jag ville se något nytt, men det visade sig att det fick jag göra även här. Jag intervjuade lärare och elever i årskurs 4-6 enligt planerna och dessa lärare och elever har jag inte arbetat med innan. Jag blev väldigt förundrad över hur mycket eleverna kunde.

Det blev fem intervjuer i undersökningen. Tanken på att även göra observationer fanns men efter att ha pratat med lärarna och blivit införstådd med att de inte hade undervisning kring medvetet konsumentskap inom den närmsta tiden bestämde jag mig för att det inte skulle ge något relevant till undersökningen. Gruppintervjuerna jag gjorde med eleverna hade både fördelar och nackdelar. Jag tror att det blev lättare för dem att diskutera när de var flera stycken, men det var svårt att få med alla i diskussionen. Efter att i första intervjun provat att de fick prata efterhand som det passade, insåg jag att alla inte kom till tals. I nästa intervju provade jag istället att de fick prata i turordning men de kunde ändå diskutera med varandra och alla kom till tals. Det fungerade väldigt bra, de hade mycket att säga och hade lätt för att diskutera. Eleverna blev nog påverkade av diskussionen och ville svara rätt. De är antagligen också inkörda på miljöfrågorna eftersom det hade varit en så stor del i undervisningen

28

under en period. De vet hur avgaser från bilarna påverkar miljön, och de visste att långa transporter med mat inte var bra för naturen.

Jag fick reda på mycket om hur denna skola fungerar men jag skulle vilja få ut mer genom att göra en större undersökning. Det hade varit intressant att jämföra skolor på olika geografiska platser för att se om uppväxtmiljön har större betydelse än vad som visats i min undersökning.

29

6. Referenslista

Angelöw, B. & Jonsson, T. (1994) Individ och miljö Lund: Studentlitteratur

Bruntland, G (1987) Our Common Future: The World Commission on Environment and

Development Oxford: Oxford University Press.

Carlsson, I. (2004) Jordbrukskonferensen 2004; Hur profilerar vi Svenska mervärden LRF Stockholm

Handal, H. & Lauvås, P. (2000) På egna vilkor- en strategi för handledning, andra upplagan. Lund: Studentlitteraturr

Helldén, G. (1994) Barns tankar om ekologiska processer Stockholm: Liber

Holmberg, U. Steingrimsdottir, H., Svensson, Å.(2006)”Konsumenters köp av ekologisk mat

– en forskningsöversikt.” Ekologiska livsmedel- ett strategiunderlag för livsmedelsbranschen.

Konsumentverket, Rapport 2006:13

Lundby, E. (2008) Kunskapsöversikt över barns konsumtionsmönster. Rapportserie i socialt

arbete. Rapport Nr 1, 2008

Löwenborg, L & Gislason, B. (2003) Lärarens arbete Stockholm: Liber

Skolverket. Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna: Lpo 94 (1994). Stockholm: Utbildningsdep.

Stúkat, S. (2005) Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap Lund: Studentlitteratur

Vernersson, F. (1999) Undervisa om samhället – didaktiska modeller och läraruppfattningar, Lund: Studentliteratur

Vygotskij, L. (2001) Tänkande och språk Göteborg: Daidalos

Öhman, J. & Östman, L. (2004) Hållbar utveckling i praktiken. Myndigheten för skolutveckling. Stockholm: Liber

30

Elektroniska sidor

Livsmedelsverket http://www.livsmedelsverket.se tillgänglig 2010-05-04 Medveten konsumtion www. medvetenkonsumtion.org tillgänglig 2010-08-20 Rädda Barnen http://www.rb.se/sv/1000.aspx?flash=yes tillgänglig 2010-05-04 Vetenskapsrådets forskningsetiska principer http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf tillgänglig 2010-06-01

SLU http://www2.slu.se/jordbrukskonferensen/pdf/rapport04.pdf#page=22 tillgänglig