Namn: Josefin Broman och Josefin Bjerkeland
Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp, Institutionen för vårdvetenskap Självständigt arbete i vårdvetenskap, 15 hp, VKGT13, 2020
Nivå: Grundnivå
Handledare: Birgitta Bisholt
Examinator: Elisabeth Winnberg genom betygskommittén
PATIENTENS UPPLEVELSER AV SJUKSKÖTERSKANS
VÅRDANDE UR ETT KÖNSPERSPEKTIV.
EN LITTERATURÖVERSIKT
PATIENT EXPERIENCES OF NURSING CARE FROM A GENDER
PERSPECTIVE.
Sammanfattning
Bakgrund: Inom sjukvården och i samhället finns det skillnader mellan kvinnor och
män. Det tydliggörs att könen i många fall inte behandlas eller erhåller likvärdiga villkor. Tidigare studier visar även att kvinnor behandlas och diagnostiseras annorlunda på grund av sitt kön. Det är därav angeläget att sjuksköterskan är medveten om könets betydelse för att kunna utföra god vård.
Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patientens upplevelser av
sjuksköterskans vårdande inom slutenvården utifrån ett könsperspektiv.
Metod: Litteraturöversikt, inkluderat både kvalitativa och kvantitativa studier.
Studiens resultatdel baseras på 10 originalartiklar som inhämtats från databasen PubMed.
Resultat: Resultatet utgörs av fyra kategorier. Det visade att majoriteten av de
kvinnliga patienterna inte upplevde vården lika bra som det manliga patienterna. Både kvinnor och män hade olika önskemål för att uppnå gott vårdande men dessa önskemål uttrycktes på olika sätt. Männens
upplevelser av gott vårdande påverkades mest av sjukhusets helhet och struktur medan kvinnors upplevelser utgick från sjuksköterskans kommunikation, stöd och bemötande.
Diskussion: Resultatdiskussionen förs utifrån ny litteratur och nya studier, samt knyts
an till studiens teoretiska utgångspunkt; Katie Erikssons caritativa teori om lidande. Kvinnor tyckts vara mer delaktiga i sitt vårdande, vilket kan bero på de feminina könsroller och stereotyper som finns i samhället. Till skillnad från kvinnorna tycks männen önska mer självständighet i
vårdandet. Detta kan bero på att mannen har svårighet att visa sig sårbar, vilket tyder på att den stereotypa könsrollen av mannen fortsättningsvis upprätthålls.
Nyckelord: Genus, kön, vårdande, upplevelser, män och kvinnor, patient
Abstract
Background: In healthcare, and in society there are differences between women and
men. There are clear examples where the gender in many cases is not treated or given equal conditions. Previous studies also showed that women are treated and diagnosed differently because of their gender. It is therefore important that the nurse is aware of the importance of gender in order to perform good care.
Aim: The purpose of this study is to describe patient experience of nursing care
in inpatient care from a gender perspective.
Method: Literature review, including both qualitative and quantitative studies. The
study results section is based on 10 original articles obtained from the database PubMed.
Results: The result consists of three categories. It showed that the majority of
women did not experience the care as well as men. Both women and men had different desires to achieve good care, but these desires were expressed in different ways. The men's experience of good care was most influenced by the hospital's organizations and structures and the women's experience was based on the nurse's attitude and lack of support and communication.
Discussion: The results discussion is based on new literature and new studies and is
linked to the theoretical starting point of the study; Katie Eriksson's caritative theory of suffering. Women seem to be more involved in their care, which may be due to the feminine gender roles and stereotypes that exist in society. The women do not seem to care much about the nurse's care, and they want more independence in the care. This may be because the man has difficulty in proving vulnerable, which indicates that the stereotypical gender role of the man continues to be maintained.
Innehållsförteckning
INLEDNING ... 1
BAKGRUND ... 1
DEFINITION AV GENUS OCH KÖN ... 1
JÄMLIKHET OCH JÄMSTÄLLDHET ... 2
SJUKSKÖTERSKANS YRKESROLL ... 3 PROBLEMFORMULERING ... 4 SYFTE ... 5 TEORETISK UTGÅNGSPUNKT ... 5 METOD ... 6 DATAINSAMLING ... 6 URVAL ... 7 DATAANALYS ... 8 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 8 RESULTAT ... 9 Kommunikation och stöd ... 9 Omvårdnad ... 10
Kvinnliga och manliga patienters missnöje ... 11
DISKUSSION ... 12
METODDISKUSSION ... 12
RESULTATDISKUSSION ... 15
KLINISKA IMPLIKATIONER... 18
FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING ... 18
SLUTSATS ... 19
REFERENSFÖRTECKNING ... 20
BILAGA 3.DEFINITIONSLISTA ... 25
BILAGA 1. SÖKMATRIS ... 26
Inledning
Under sjuksköterskeutbildningen har vi upplevt att könsperspektivet inte varit tydligt i den teoretiska undervisningen och kliniska utbildningen. Det verkar som att sjuksköterskor på de kliniska placeringarna inte varit medvetna om könets betydelse i vården samt vårdat patienten utifrån kön. Könsmedvetenhet i vårdandet har därför kommit att bli ett gemensamt
intresseområde för oss båda. Därför har vi valt att fokusera på hur kvinnor respektive män upplever vårdandet, samt om det finns en könsskillnad i sjuksköterskans vårdande av
patienter. Frågor relaterat till kön är något som berör alla människor i alla samhällsskikt. Av den anledningen är det viktigt att belysa hur kön påverkar sjuksköterskans vård av patienten. Att belysa vårdandet utifrån ett könsperspektiv kan ge sjuksköterskor en större förståelse om könets påverkan på vårdkvalitén, och därmed medvetandegöra den problematik som kan uppstå i det vårdande mötet.
Bakgrund
I denna litteraturöversikt belyses den mänskliga kroppen som att den består av två biologiska kön, manligt och kvinnligt. En individs biologiska kön tilldelas vid födseln och baseras på de två könens specifika, fysiska egenskaper (Castro-Peraza, et al., 2019). Ordet manlig definieras som manligt kön och vad som är karakteristiskt för män, och ordet kvinnlig definieras som kvinnans kön och det som är karakteristiskt för kvinnor (Dahl, 2016). Begreppen manligt och kvinnligt används i det flesta fall utan vidare eftertanke. Det betyder att de respektive
egenskaper och beteenden som respektive kön avser uppfattas som självklara och naturliga (Risberg, 2004). För att vidare belysa och utveckla denna litteraturöversikt beskriver bakgrunden fyra relevanta områden; definition av begreppet genus och kön, könsroller, jämlikhet och jämställdhet, sjuksköterskans yrkesroll samt tidigare forskning.
Definition av genus och kön
Nedan illustreras genusforskningens i högsta grad centrala men också mest komplexa och omdiskuterade begrepp: genus och kön. Inledningsvis definieras begreppet genus (gender) som härrör från latin där betydelsen av ordet är slag, stam och kön (Dahl, 2016). Begreppet genus är en social konstruktion som används för att betona det relationella och föränderliga i maskulinitet och femininitet vad angår kroppar, makt och estetik. För att förstå betydelsen av begreppet genus är det viktigt att definiera ordet kön. Begreppet kön, beskriver istället det biologiska skillnader, som bland annat förklarar hur mänsklig reproduktion går till. Könet har även en betydande roll att förklara vilka vi är och vilka roller vi får, i exempelvis en familj
eller på en vårdavdelning (Philips, 2005). Begreppet kön har i många fall som uppgift att förklara och framställa normala och självklara skillnader mellan män och kvinnor. På så vis förstås de feminina och maskulina karaktärsdragen som naturliga följdriktigheter av
könsskillnader. I samspel med förändringar skapas kön och görs legitimt i olika historiska och kulturella sammanhang (Dahl, 2016). Begreppen genus och kön kan förstås som motsatspar, där genus är kultur, och kön är natur (Connell & Pearse, 2015). Trots det beskriver Trout-Wood (2015) att det biologiska könet är i ständig kamp med det sociala könet och att relationen mellan dessa begrepp är central för att erhålla förståelse av dess fulla innebörd.
Könsroller
Könsroller har lyfts fram, omdebuterats och diskuterats vid sidan av jämställdhetens utveckling och har en betydande roll för att förstå varför kvinnor och män är olika (Dahl, 2016). Enligt Dahl (2016) definieras könsroll som beteende, personlighetsdrag och attityder som beskriver maskulint eller feminint i olika sammanhang och kulturer Risberg (2004) beskriver könsroller som socialt konstruerade och förändrerliga. På så vis förändras könsrollerna i och med att samhället, kulturen och historien utvecklas. Pojkar och flickor ingår i det feminina respektive maskulina könsrollerna i tidig ålder (Risberg, 2004). Den maskulina könsrollen defineras som dominant, äventyrlig och aggressiv, medan den feminina könsrollerna anses vara vårdande, familjefokuserade och känslomässig (Miers, 2002:
Koivunen, Isola & Lukkarinen, 2007). Eliasson (2017) beskriver att könsroller påverkar individen och i och med det avspeglas i allt som görs. Utifrån könsroller ses det normalt att kvinnor och män utför olika uppgifter i hemmet och arbetar med olika yrken. Att kvinnor exempelvis utövar arbeten relaterat till omvårdnad kan ses naturligt. Detta kan ses som en social uppfattning som upprätthålls genom att individen kopplar kvinnan till omsorgsarbeten och mannen till företagsarbete inom den privata sektorn (Eriksson, 2010).
Jämlikhet och jämställdhet
En grundläggande mänsklig rättighet är att erhålla jämställd vård och likaså befrias från all typ av diskriminering (Diskrimineringsombudsmannen, 2012). Trots detta så redovisar diskrimineringsombudsmannen (2012) att dagens vård brister gällande att bemöta och vårda individer på lika villkor. Det finns grupper i samhället som upplever ett sämre bemötande i vårdandet än andra. En tydlig patientgrupp är bland annat individer med funktionsnedsättning och utlandsfödda. Undersökningar har även visat att patientens kön är en avgörande faktor i behandling, medicinering och väntetid till läkare, vilket har uppvisat negativa konsekvenser för både män och kvinnor. Att inneha förståelse kring betydelsen av begreppen jämlikhet och
jämställdhet är av stor vikt för att förstå det skillnader som existerar mellan könen. Det etiska begreppet jämlikhet definieras som ett socialt tillstånd, där alla individer oavsett
grupptillhörighet skall erhålla lika möjligheter, villkor och rättigheter (Määttä & Öresland, 2014). Fortsättningsvis definieras begreppet jämställdhet som något komplex och
svårbeskrivet (Mätte & Öresland, 2014). Jämställdhet betonar jämlikhet mellan könen och förklarar att kvinnor och män skall ha lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter i samhällets alla rum.
Sjuksköterskans yrkesroll
Sjuksköterskans yrkesroll innefattar ett brett kunnande. Omvårdnad kan likväl ses som den legitimerade sjuksköterskans specifika kompetensområde (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Kompetensbeskrivningen innefattar sex kärnkompetenser som baseras på
omvårdnadsarbetet. Dessa är personcentrerad vård, teamarbete, evidensbaserad vård, förbättringskunskap och kvalitetsutveckling, säker informatik och vård, samt ledarskap och pedagogiska insatser i omvårdnadsarbetet. Utöver den kärnkompetens som sjuksköterskan skall erhålla så innefattas yrkesrollen av fyra ansvarsområden, att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).
Sjuksköterskan är en del av svensk sjukvård och enligt hälso-och sjukvårdslagen är målet att ge en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen (Sveriges Riksdag, 2017). Vård på lika villkor innefattar att sjuksköterskan vårdar patienten på ett respektfullt och värdigt sätt (Määttä & Öresland, 2014). Attribut som ålder, hudfärg, tro, kulturell eller etnisk bakgrund, funktionsvariation, kön eller sexuell läggning skall åsidosättas i all typ av
vårdande.
Miers (2000) beskriver att genus- och könsmedvetenheten hos sjuksköterskor kan öka välbefinnande hos patienten och kvalité i den vårdande situationen. Att vara medveten om genus och kön bidrar till en så kallad, genuskänslig vård. Miers (2000) definierar
genuskänslig vård som innefattar att sjuksköterskan innehar en förståelse för sociopolitiska kontexter och bortser från individuella erfarenheter, fördomar eller antagande om kvinnor respektive män. Samt innehar förståelse för samspelet mellan manliga kontra kvinnliga sjuksköterskor i patientrelationen. Miers (2000) betonar vikten av att sjuksköterskan
medvetandegör och reflekterar över den problematik som ett icke medvetet synsätt kan leda till i vårdsammanhang. Det belyses vidare att sjuksköterskan skall vara medveten om
innebörden av kön samt vad de har för betydelse för varje enskild patient som vårdas. För ett gott vårdande betonas det att sjuksköterskan bör vara medveten och reflekterande i frågor
relaterat till patientens kön. Genuskänslig vård kan enligt Miers (2000) åstadkommas om sjuksköterskan vårdar med ett öppet och ett icke dömande synsätt.
Tidigare forskning
Genusvetenskap som forskningsdomän växte fram i USA under 1970-talet (Jorfeldt, 2010). Trots att genus som forskningsdomän funnits under lång tid har kunskapen om genus och könets betydelse varit bristande (Jorfeldt, 2010). I en studie beskriver Foss (2002) att det under 2000-talet inte fanns tillräckligt med empiriska studier när det kommer till
sjuksköterskans förmåga att bemöta patienter ur ett könsperspektiv. Denna kunskapsbrist bidrog bland annat till att sjuksköterskan inte kunde utföra personcentrerad vård, vilket i sin tur bidrog till ohälsa och lidande.
Smirthwait (2010) beskriver att män och kvinnor är lika, men ändå olika. De fysiska och psykiska olikheterna gör att män och kvinnor är i behov av olika vård och medicinering. Trots att kvinnor och män är olika har mannen under lång tid utgjort normen för människan, vilket kallas för androcentrism. Tidigare forskning visar att effekten av detta blir att kvinnor riskerar att inte erhålla samma vård som män (Smirthwait, 2010). Eftersom den manliga biologiska kroppen utgjort normen för ett flertal behandlingsformer har konsekvenserna av detta bidragit till att kvinnor riskerat att insjukna i svår sjukdom eller dö i förtid. Ett tydligt sådant exempel beskrivs av Smirthwait (2010) där kvinnan diagnostiserats felaktigt på grund av sitt kön. Sjukdomen Borrelia är ett sådant, då det vanligaste symtomet skall utgöras av ett ringformat utslag runt bettet, vilket inte överensstämmer med symtomen hos kvinnor som istället får ett jämt, rött utslag. Resultatet av detta blir att vårdpersonal missar symtomen och kvinnan riskerar att insjukna (Smirthwait, 2010). Tidigare forskning har även visat att män och kvinnor med hjärtsjukdom inriktat sig på olika saker i rehabiliteringen (Kristofferzon, Löfmark & Carlsson, 2003). En könsskillnad uppdagades i studien då männen var oroade över att försumma den fysiska svagheten och sitt yrke, medan kvinnorna var oroade över att inte kunna upprätthålla de vardagliga hushållsrutinerna.
Problemformulering
Det har tydliggjorts i tidigare forskning att sjuksköterskan vårdar män och kvinnor olika och att könet har en betydande roll i den vårdande situationen. Föregående forskning konstaterar att mannen utgjort normen för ett flertal sjukdomar och behandlingsformer, vilket har varit en bidragande faktor till att kvinnor får sämre vård. Att kvinnliga patienter fortsättningsvis erhåller ett sämre vårdande än manliga patienter tyder på en icke jämställd vård. Det är därför betydelsefullt att medvetandegöra tankar kring kön inom sjukvården för att undgå risken att
utsätta respektive kön för ogynnsam vårdkvalitet. I denna litteraturöversikt har författarna valt att fokusera på hur patienten upplever sjuksköterskans vårdande och om det finns
könsskillnader i den vård som patienten erhåller.
Syfte
Syftet var att beskriva patientens upplevelser av sjuksköterskans vårdande inom slutenvården utifrån ett könsperspektiv.
Teoretisk utgångspunkt
I denna studie har författarna valt att utgå från Erikssons caritativa teori vars syfte är att lindra lidandet (Eriksson, 1994). Utifrån teorin har författarna valt att applicera konsensusbegreppet lidande i resultatdiskussionen. Det ansågs lämplig att tillämpa denna teori i
litteraturöversikten då lidande är något som kan uppkomma när en individ upplever ett sämre vårdande utifrån kön. Begreppet lidande kan delas in i tre kategorier, livslidande, vårdlidande och sjukdomslidande. Inledningsvis beskriver Eriksson (1994) sjukdomslidandet vilket är det lidande som människan upplever i samband med sjukdom och behandling. Eriksson (1994) menar att sjukdomslidandet är en central del för den patient som ska vårdas och något som helst ska undvikas. Således kan mycket av det lidande som en patient upplever relateras till sjukdomssmärta. Dock belyses att sjukdom nödvändigtvis inte behöver orsaka smärta, men att relation mellan smärta och lidande är central. Eriksson (1994) nämner två typer av smärta som kan upplevas under sjukdomsförloppet. Dessa är kroppslig smärta som fokuserar på en viss del av kroppen, samt själslig och andlig smärta som innefattar skuld, förnedring eller skam relaterat till behandling eller sjukdom. Eriksson (1994) förtydligar att denna typ av smärta kan handla om att patienten utsätts för nedvärderande kommentarer, attityder eller menade blickar från vårdpersonalen.
Följaktligen definierar Eriksson (1994) vårdlidandet som beskriver det lidande som orsakas till följd av otillräcklig eller utebliven vård. Vårdlidandet kan upplevas på olika sätt utifrån varje enskild individ. Eriksson (1994) sammanfattar dessa i fyra generella kategorier, utebliven vård, fördömelse och straff, maktutövning och kränkning av patientens värdighet.
Den första kategorin, utebliven vård innefattar felsteg åstadkomna av vårdpersonal till medveten vanvård. Den uteblivna vården innebär alltid att vårdpersonal kränker patientens värdighet och på olika vis utövar överdriven makt. Eriksson (1994) beskriver att fördömelse och straff är nära sammankopplat med kränkning av individens värdighet men har av valts att användas som en egen kategori. Det beskrivs att fördömelse kan uppstå när vårdpersonalen tar
sig rätten att avgöra patientens uppträdande som felaktigt. Straffet blir då en konsekvens av fördömelsen och kan visas genom ett nonchalant bemötande. Vårdpersonal som utövar straff mot patienten förhåller sig inte till att utföra caritativ vård utan nonchalerar patienten.
Maktutövning är ytterligare en kategori som innebär att beröva patientens frihet genom att tvinga individen att utöva handlingar, detta kan ske både direkt och indirekt. Att indirekt utöva makt kan innebära att patienten upplever en känsla av maktlöshet. Direkt maktutövning innebär istället att använda överdriven övertalning eller tvång. Den sistnämnda kategorin är kränkning av patientens värdighet vilket Eriksson (1994) beskriver som central i vårdlidandet då övriga kategorier utgår från denna. Kränkningar av patientens värdighet innebär att beröva patientens möjlighet att vara sin egen person, vilket hindrar individen att uppnå god hälsa.
Slutligen innefattar livslidande hela individens livssituation. Livslidandet kan innebära att individen blir fråntagen det som tidigare varit självklart i livet. Det kan även innebära att individen inte fungerar eller erhåller ett socialt liv. Eriksson (1994) benämner livslidandet som ett direkt hot mot individens fulla tillvaro och kan även innefatta ett lidande som uppkommer när individen inte blir sedd, hörd eller förstådd.
Metod
I denna studie har litteraturöversikt tillämpats som metod. Detta för att skapa en överblick över ett specifikt omvårdnadsrelaterat område som tidigare studerats (Friberg, 2017). Avsikten med litteraturöversikten har varit att inhämta relevant kunskap utifrån kvalitativa- och kvantitativa vetenskapliga artiklar. En systematisk litteraturstudie har som utgångspunkt att formulera ett syfte och besvara frågor som uppkommer genom att välja, identifiera, värdera och analysera relevant forskning för området (Forsberg & Wengström, 2016). Denna metod har valts för att få fördjupad förståelse om hur män och kvinnor upplever
sjuksköterskans vårdande.
Datainsamling
De vetenskapliga artiklarna har inhämtats i en akademisk databas som fokuserar på medicin och omvårdnad. Den databas som användes var PubMed och i denna databas söktes sökord tagna ur Svensk MeSH. MeSH står för Medical Subject Headings och kan med fördel
användas för att hitta relevanta sökord vid sökning i olika databaser (Forsberg & Wengström, 2016). Inledningsvis valdes tre MeSH- termer ut som utgjorde ett sökblock. Detta sökblock utgjordes av sökorden, nurse-patient relations, sex factors och patient satisfaction. Att kategorisera sökord i sökblock kallas för Boolesk söklogik och innebär att olika sökord
sammansätts tills ett önskat intresseområde hittas (Östlund, 2017). I den Booleska söklogiken används sök-operatorer som OR, NOT och AND, dock har endast OR och AND använts i denna litteraturöversikt. Söktermen AND har använts för att sammanställa två differenta söktermer. Ett exempel i denna studie är “Sex factors AND Nurse-patient relations”. Genom att kombinera dessa två söktermer bildades en sökning som både innehöll könsfaktorer och sjuksköterskans relation med patienten. En ytterligare operator som nyttjats är OR, denna operator användes för att inkludera träffar fler träffar på ett sökord. Med fördel kan OR användas med jämförbara begrepp men också när sökningen vill inkludera ett eller fler sökord. Ett exempel är när sökningen “Nurse-patient relations OR Patient satisfaction” gjordes. Denna sökning gav artiklar inriktade på relationen mellan patient och sjuksköterska samt om patienten varit nöjd eller missnöjd med den vård de erhöll. Avslutningsvis
kombinerades dessa tre sökord med hjälp av sök-operatorerna AND och OR och denna sökning inhämtad i databasen PubMed redovisas i bilaga 1.
Urval
För att få en översikt över vad som ska inkluderas och studeras är det nödvändigt att kunna inkludera och exkludera data (Friberg, 2017). Inklusionskriterier för urvalet var att studierna var originalartiklar, skrivna mellan år 2004–2019, skrivna på engelska, etiskt granskade samt att studierna var kvalitativa eller kvantitativa. En betald artikel inkluderades i studien annars exkluderades dessa då det kan försvårar framkomligheten av artiklarna för läsaren.
Exklusionskriterier var studier som endast berörde sjuksköterskans perspektiv samt studier där deltagarna var barn och under 18 år. I databasen PubMed är de vetenskapliga artiklarna alltid Peer-Reviewed vilket Östlundh (2017) beskriver bidrar till att artiklarna är vetenskapligt granskade. Peer- Reviewed kan ses som en process där de vetenskapliga studierna är
granskade av experter innan de publiceras på en offentlig sida. Artiklar som är Peer-Reviewed bidrar till en säker forskning med hög standard.
Författarna valde inledningsvis att dela upp läsningen av artiklarna då sökningen blev för omfattad. För att spara tid och arbeta effektivt valde författarna att enskilt läsa hälften av artiklarna och sedan identifiera studier som besvarade syftet. Författarna fokuserade initialt på att hitta artiklar med relevant artikeltitel. När dessa artiklar valts ut lästes artikelns syfte samt abstrakt utifrån ett helikopterperspektiv. Friberg (2017) beskriver att ett helikopterperspektiv tillämpas för att få en översiktbild av studiens helhet. Följaktligen valdes artiklar ut som besvarade studiens syfte, och dessa lästes sedan i fulltext ett flertal gånger av båda författarna tillsammans. Inledningsvis lästes 220 artiklar, 110 artiklar av den ena författaren och 110 artiklar av den andra författaren. Ett bortfall på 168 artiklar då dessa inte speglade studiens
syfte. Efter noggrann granskning valdes 52 artiklar ut, varav 10 användes i studiens resultat. Det valda resultatartiklarna redovisas i bilaga 2.
De 52 artiklar som ansågs relevanta till litteraturöversikten granskades med hjälp av Forsberg och Wengströms (2016) kvalitetsgranskningsmall som innehåller tolv kriterier. Kvalitetsgranskningen tillämpades för att kontrollera att studierna innehöll ett etiskt resonemang och en teoretisk utgångspunkt (Forsberg & Wengström, 2016). Det 10 artiklar som höll kvalitén valdes ut och lästes sedan i sin helhet av båda författarna.
Dataanalys
Friberg (2017) beskriver att analysarbetet kan ses som en process som går från helhet till delar för att därefter bilda en ny helhet. I denna litteraturöversikt har Fribergs (2017) metod för dataanalys valt att användas och den kännetecknas av fem steg. Dessa steg innefattas av att inledningsvis läsa artiklarna upprepande gånger. Sedan identifieras innehållet i varje studie för att i steg tre sammanställa det väsentliga. Det fjärde steget handlar om att se skillnader och likheter i respektive studie, och det femte steget skapar de kategorier eller de teman som skall utgöra resultatet. Initialt lästes de inkluderade artiklarna enskilt för att sedan läsas ett flertal gånger av båda författarna. Nästa steg i analysen skapade en översiktstabell där artikelns syfte, metod och resultat fördes in i resultatmatrisen (se bilaga 2). Detta för att skapa en god översikt av det material som har analyserats och bidra till en stabil grund för fortsatt analys (Friberg, 2017). Det mest kärnfulla i varje artikels resultatdel valdes sedan att sammanställas i ett ytterligare dokument. Detta för att underlätta arbetet men också för att inte utelämna betydelsefullt material. Författarna färgkodade nyckelfynd i respektive artikel för att kunna identifiera likheter och skillnader. Efter att skillnader och likheter identifierats kunde ett flertal kategorier urskiljas som sedan blev grunden i resultatdelen. Dessa kategorier finns att ta del av i resultatet nedan.
Forskningsetiska överväganden
Enligt Sandman och Kjellström (2013) är forskningsetikens grundläggande principer att respektera, inte skada, visa rättvisa samt informera om samtycke till deltagarna i en
vetenskaplig studie. Forskningsetiska överväganden ska genomlysa hela litteraturöversikten och olika etiska frågeställningar som framkommer ska kontinuerligt övervägas under arbetsprocessen. Vetenskapsrådet (2017) beskriver ett antal allmänna principer som skall beaktas i all typ av forskning. Forskningsstudien bör ha ett tydligt syfte som belyser ett visst intresseområde. Det ska även finnas en tydlig metod som behandlas och förklaras på ett korrekt och kompetent sätt. Forskningsstudiens insamlade data bör analyseras och präglas av
ett systematiskt och kritiskt förhållningssätt. Varje vald artikel genomgick därför en kvalitetsgranskning. De allmänna principer som beskrivs av Vetenskapsrådet (2017) har beaktats i hela litteraturöversikten.
Ett specifikt forskningsetiskt övervägande som uppmärksammats i litteraturöversikten var att engelska inte var författarnas modersmål. För att motverka misstolkning användes ett engelskt lexikon som hjälp vid översättning. För att öka litteraturöversiktens trovärdighet så är de vetenskapliga artiklarna etiskt godkända. Genomgående i litteraturöversikten granskades därför urvalet kritiskt utifrån etiska värderingar och synsätt med hänseende till att deltagarnas värdighet, autonomi och integritet inte blivit kränkt (Kjellström, 2017). Med utgångspunkt i detta har deltagarna i samtliga artiklar erhållit information och gett sitt samtycke. Vid förekomst av personkänsliga uppgifter så bibehölls deltagarnas anonymitet och alla personuppgifter behandlades konfidentiellt. Under arbetsprocessen har strävan varit att resultatet inte skall påverkas av den egna förförståelsen då det kan vilseleda läsarens uppfattning. Kjellström (2017) belyser vikten av att fånga deltagarnas perspektiv på ett korrekt sätt. För att uppnå en trovärdig studie har detta uppmärksammats och författarnas perspektiv har åsidosatts.
Resultat
Litteraturöversiktens resultat bygger på 10 vetenskapliga artiklar. Resultatet som framkom i litteraturöversikten redovisas i fyra kategorier. Den första kategorin redovisas som stöd och kommunikation, andra kategorin är omvårdnad, den tredje kategorin framför kvinnliga och manliga patienters missnöje, följt av den fjärde kategorin som framför nöjda patienters lika uppfattning. Resultatet beskriver patientens upplevelser av sjuksköterskans vårdande inom slutenvården utifrån ett könsperspektiv.
Kommunikation och stöd
I de studerade artiklarnas resultat framkom det att män och kvinnor uppskattade
kommunikation och stöd från sjuksköterskan. Dock blev det tydligt att män och kvinnor värderade god kommunikation och stöd på olika sätt. För kvinnor var ett gott vårdande
associerat med en god kommunikation med sjuksköterskan, vilket inte var lika viktigt för män (Elliot et al., 2012; Oflaz & Vural, 2010; Clarke, Booth, Velikova & Hewison, 2006;
Okunrintemi et al., 2018). Män var mer flexibla i sin upplevelse av kommunikationen med sjuksköterskan. De var tillfredsställda med den lilla kommunikation som erbjöds och var
nöjda när vårdpersonalen mindes deras förnamn, erbjöd de något att dricka samt talade till dem när de möttes i korridoren (Clarke et al., 2006).
Ett flertal kvinnor kände ett stort behov av stöd i form av samtal och använde sig av fler resurser än enbart vårdpersonal för att tillgodose deras behov (Oflaz & Vural, 2010; Clarke et al., 2006). Det förekom även att flertalet kvinnor inte ansåg att stödet var tillräckligt givande. Till skillnad från det manliga könet upplevde kvinnorna att de blev försummade av
sjuksköterskan om det enbart erbjöds stöttning i form av kallprat i väntrummet (Clarke et al., 2006). Kvinnor efterfrågade istället stöd i form av fysisk kontakt och långvariga, djupgående och känslomässiga samtal.
I en kvalitativ artikel beskriver Clarke et al., (2006) könsskillnaden mellan kvinnors och mäns mottaglighet av stöd. Män visade ett tydligt ointresse av stöttande samtal med
sjuksköterskan, vilket kvinnor istället utnyttjade. De manliga patienterna uppvisade oftare självständighet och betonade i samtal med vårdpersonalen att de klarade sig själva. Många manliga patienter upplevde stödet från sjuksköterskan som obekvämt, och erhöll istället stöd och längre samtal från partnern i hemmet. Detta gjorde att männen inte upplevde samma behov av det stöd och den vård som sjuksköterskan erbjöd (Teunissen, Rotink, & Largo-Janssen, 2016; Clarke et al., 2006). Ett flertal män upplevde istället bristfällig kommunikation som något positivt då detta ansågs som ett tecken på en professionell vårdrelation (Teunissen, Rotink & Largo-Janssen, 2016).
Omvårdnad
Den största signifikanta könsskillnaden upptäcktes i frågor om omvårdnad (Foss & Hofoss, 2004; Teunissen et al., 2016). Det var tydligt att båda könen uppskattade när sjuksköterskan muntligt förklarade tillvägagångssättet vid omvårdnad (Ahmad & Alasad, 2004). Dock var det tydliga könsskillnader i andra aspekter i den fysiska omsorgen. Män upplevde
omvårdnaden som god när sjuksköterskan behandlade dem väl och var tillgänglig (Foss & Hofoss, 2004; Teunissen et al., 2016). Om sjuksköterskan kunde tillfredsställa dessa behov upplevde männen inte skuldkänslor eller skam av att överlämna omvårdnaden i
sjuksköterskans händer. Kvinnor ansåg omvårdnadssituationerna som viktigare än män (Andersson & Hansebo, 2009; Ahmad & Alasad, 2004). Andersson och Hansebo (2009) beskriver att kvinnor som insjuknat i stroke uppfattade omvårdnaden som positiv när
sjuksköterskan var omtänksam och hjälpsam. En åldersaspekt kunde tydas då kvinnor i ålder 65 år och äldre var mer tillfredsställda med den fysiska omvårdnaden som de erhöll på akutmottagningar, än yngre kvinnor.
Studier visar att män i högre utsträckning påtalar betydelsen av vårdgivarens kön i omvårdnadssituationer (Andersson & Hansebo, 2009; Okunrintemi et al., 2018). Andersson och Hansebo (2009) beskriver att män ville erhålla kroppslig omvårdnad av kvinnliga sjuksköterskor, och önskade att aldrig vårdas av manliga sjuksköterskor. Manliga patienter upplevde omvårdnaden och den generella sjukvårdsupplevelsen som mindre god om sjuksköterskan var manlig, och beskrev det som onaturligt att bli vårdad av män. För det manliga könet var god vård förenligt med kvinnliga sjuksköterskor, vilket inte var betydande för kvinnorna. För kvinnor, främst äldre var könet på vårdgivaren inte relevant.
Kvinnliga och manliga patienters missnöje
Det framgick att kvinnliga patienter visade missnöje med sjuksköterskans vårdande arbete (Foss & Hofoss, 2004; Okunrintemi et al., 2018; Elliott et al., 2012). De skillnader som uppdagades varierade beroende på vilket sjukhus som patienten var inlagd på, men generellt var kvinnor mindre nöjda med vården, och därmed män mer nöjda (Elliott et al., 2012). Elliott et al., (2012) visar ett avvikande resultat där kvinnor i åldern mellan 18–24 år hade betydligt bättre erfarenheter än män, i nio av tio aspekter av vården. Att kvinnor var nöjdare med vården än männen blev även tydligare när patienterna skattade sin hälsa lägre. Detta var dock föränderligt med stigande ålder då patienter i åldern 85 år och äldre visade ett resultat där män var mer nöjda med vården än kvinnor. Kvinnorna beskrev missnöje relaterat till att
sjuksköterskan inte hade lyssnat, uppfattat vad som sagts och inte heller uppfattat patientens behov. De kvinnliga patienterna menade att sjuksköterskan varken respekterat deras kropp eller själ och patienterna menade vidare att de inte heller blivit tagen på allvar (Foss &
Hofoss, 2004). Missnöjet handlade om att sjuksköterskan ansågs vara arrogant och nedlåtande och använde paternalism i det vårdande mötet. Ett flertal kvinnor upplevde även
sjuksköterskan som irriterad och aggressiv i situationer då patienten tillrättavisade
sjuksköterskan. Ett flertal kvinnor framhöll också att vårdpersonal inte tog sig tid att lyssna och stödja dem när de berättade om sina rädslor. Kvinnor påtalade även att de inte blev tagna på allvar när de berättade om sina psykiska symtom och bekymmer för sjuksköterskan (Foss & Hofoss, 2004).
Gällande frågor och information relaterat till den medicinska behandlingen och återbesök så upplevde många kvinnor att sjuksköterskan inte var tillräckligt lyhörd för patientens behov. Foss och Hofoss (2004) beskriver en tydlig åldersskillnad där patienter över 35 år lämnade fler negativa kommentarer i fritexten än yngre patienter, de yngre patienterna lämnade istället sina negativa kommentarer i enkätfrågorna utan att utveckla sina resonemang. Bland yngre patienter förekom ingen signifikant könsskillnad. Äldre kvinnliga patienter klagade mer på
sjuksköterskan och hens attityd och upplevde överlag negativa erfarenheter när hon inte blev tagen på allvar och till följd av detta fick vänta länge för att bli omhändertagen. Äldre
kvinnorna ville även erhålla bättre information och utbildning i frågor om deras hälsa och vad de skulle göra för att leva ett gott liv, dock tillgodosågs inte detta (Foss & Hofoss, 2004)
En stor del av de vetenskapliga studierna beskriver att män upplevde färre brister i vårdandet (Elliott et al., 2012; Okunrintemi et al., 2018; Teunissen et al., 2016). Ett flertal manliga patienter uttryckte ett missnöje över feldiagnostik och behandling (Foss & Hofoss, 2004). De manliga patienterna beskrev att de var missnöjda över de långa väntetider och ansåg att det berodde på sjukhusets organisation. Männen uttryckte även brister i
vårdpersonalens yrkeskompetens. Foss och Hofoss (2004) beskrev att manliga patienter muntligt tillrättavisade sjuksköterskan om de ansåg att de förväntade behovet inte tillgodosetts tillräckligt.
Nöjda patienters lika uppfattning
I resultatartiklarna har det uppdagats att könsskillnaderna blev mindre när könen upplevde vårdandet positivt. Båda könen hade överensstämmande positiva upplevelser när
sjuksköterskan var medicinsk-, och klinisk kompetent, kom snabbt på ringning, involverade anhöriga samt förklarade tillvägagångssättet innan och under patientnära vård (Ahmad & Alasad, 2004; Elliot et al., 2012; Gupta, Shrestha & Thulung, 2014; Andersson & Hansebo, 2009; Delanoise et al., 2018; Teunissen, Rotnik & Largo-Jensen, 2016). Gupta et al., (2014) beskriver att båda könen var nöjda när det fick vara delaktiga i vårdandet, när sjuksköterskan involverade anhöriga samt när behovet av vård uppmärksammades. Både manliga och kvinnliga patienter uppskattade när sjuksköterskan visade vänlighet och var tillmötesgående.
Diskussion
Diskussionen i litteraturöversikten är uppdelad i metod-, och resultatdiskussion.
Metoddiskussionen redovisar de styrkor samt svagheter som påträffats under studiens gång. Resultatdiskussionen förs utifrån ny litteratur och nya studier, samt knyts an till studiens teoretiska utgångspunkt, Katie Erikssons caritativa teori om lidande.
Metoddiskussion
Metoden som använts är en systematisk litteraturöversikt, vilket innebär att inhämta
information från tidigare forskning (Friberg, 2017). Initialt valdes enbart kvalitativa artiklar in i översiktens resultat, då denna metod ansågs relevant till författarnas syfte. Detta blev dock
problematiskt då det inte fanns tillräckligt med kvalitativa artiklar i databasen PubMed. Litteraturöversikten bygger därför på både kvalitativa, kvantitativa samt vetenskapliga artiklar med mixad metod. Under sökprocessen har det uppkommit en del problematik till följd av det bristande forskningsfältet på ämnet. Informationssökningen utgjordes av kvalitativa och kvantitativa artiklar sökta i databasen PubMed. Till en början valde författarna att inkludera fler databaser i sökprocessen, både Cinahl Complete och Medline with Full text. Dock uppkom problematik och databassökningarna upplevdes osystematiska. Följden av detta blev att sökprocessen utfördes enbart i databasen PubMed. Att använda flera databaser kan bidra med fördelar som ett större antal artiklar att välja bland vilket skulle kunnat ha understött ett mer omfångsrikt resultat. Dock upplevde författarna att de sökord som valts gav tillräckligt med sökträffar och relevanta artiklar i PubMed. Under sökprocessen användes inledningsvis ett stort antal sökord, vilket resulterade i för många, eller för få sökträffar och som ej
besvarade syftet. Det flertal sökord som valts att inkluderas i sökprocessen gav även en osystematisk bild av hur författarna gått tillväga i processen. Av den anledningen begränsades sökblocken och enbart tre sökord valdes ut. Dessa sökord identifierades genom att översätta syftet från svenska till engelska. Författarna har i litteraturöversikten valt att tillämpa sökordet “sex factors”, artiklar med denna MeSH-term fokuserade därför på könsskillnader vilket var relevant för att besvara studiens syfte. Tydlig problematik som förekom var när sökord skulle översättas från engelska till svenska. Ett exempel var när sökordet “gender identity” valdes att ingå i sökblocken, dock togs detta bort då sökningen gav artiklar som fokuserade mer på genusidentitet än könsskillnader vilket författarna inte ansåg relevant för syftet.
Det har under studiens gång uppmärksammats att översättning av ord kan bidra till felaktigt slutresultat. Ett tydligt problem som förekom under sökprocessen var när begreppet kön användes som sökord. Eftersom ordet kön (gender) både kan betyda genus och kön, förekom det svårigheter att hitta artiklar som endast beskrev könsskillnader mellan män och kvinnor. I urvalsprocessen var författarna därav tvungna att läsa artiklarna extra grundligt så innehållet i varje artikel besvarade studiens syfte. Vidare problematik förekom när en del artiklar fokuserade på patientens upplevelser av att bli bemött av vårdpersonal. Artiklar som fokuserade på vårdpersonal valdes att användas eftersom sjuksköterskan ingår i begreppet vårdpersonal. Genom att använda Mesh-termen “nurse-patient relations” kunde fler artiklar med fokus på relationen mellan patient och sjuksköterska.
Inledningsvis skulle artiklar publicerade mellan år 2010–2019 enbart inkluderas, detta gav dock minimalt med sökträffar i databasen då det könsrelaterade området inte var tillräckligt utforskat, därför utökades tidsintervallen till 2004–2019. Artiklar som inkluderades i litteraturöversikten var skrivna på engelska och begränsades inte geografiskt. De artiklar som
valdes var från länderna England, Norge, Turkiet, USA, Australien, Nepal, Nederländerna och Sverige. Personer som identifieras som kvinna eller man inkluderas i studien, vilket uteslöt icke binära personers upplevelser av sjuksköterskans vårdande (se bilaga 3). Att enbart inkludera det kvinnliga och manliga könet kan i viss mån ha misslett resultatet genom att utesluta en stor grupp människor, då individer som ej identifieras med ett biologiskt kön inte deltagit. Icke binära individer valdes att exkluderas i detta resultat för att begränsa antalet sökträffar i PubMed, då sökordet “gender identity” genererade ett stort antal vetenskapliga artiklar inom HBTQ+ området. Sökträffar som dessa var inte relevanta för litteraturöversiktens syfte och författarna valde därför att exkludera icke binära individer fullständigt. Att medvetengöra detta är av stor vikt för att alla individer skall känna sig inkluderade.
Det är av stor vikt att poängtera att litteraturöversikten kan ha påverkats att yttre faktorer som rådande Covid-19 pandemi. Till följd av detta har författarna inte haft tillgång till högskolans lokal och bibliotek vilket har bidragit till att relevant kurslitteratur om ämnet har varit svåråtkomligt. Ytterligare problematik som författarna inte var förberedd på var när litteraturöversikten skulle skrivas via distanshandledning från högskolan. Detta gjorde att författarna inte hade möjlighet att möta handledare och handledningsgruppens studenter i fysisk miljö. Initialt försvårades arbetet då tekniska problem uppkom. Under litteraturöversikten arbetsprocess har författarna träffats via Microsoft Teams men främst via dagliga fysiska möten. Samarbetet mellan författarna har utformats genom en vänlig och tydlig kommunikation. När olika synpunkter har uppkommit har författarna diskuterat dessa och gemensammas beslut har åstadkommits. Rådande pandemi har även försvårat arbetet då sjukdom varit närvarande.
Enligt Henricson (2017) kan studiens trovärdighet stärkas om författarna åsidosätter den egna förförståelsen samt de egna tankarna, därför valde författarna att analysera artiklarna tillsammans för att undgå ett personligt perspektiv och åstadkomma ett kärnfullt resultat. En oro som uppstod under processen var att den egna förförståelsen och erfarenheten av
könsfrågor skulle speglas i studien då författarna innehar ett stort intresse inom området. För att få en rättvis sammanställning av artiklarna ifrågasatte författarna därför varandra under hela processen. Forsberg och Wengströms (2016) tolv kvalitetsgranskningskriterier
tillämpades på de 17 vetenskapliga artiklarna. Vissa svårigheter kunde förekomma vid granskningen av artiklarnas etiska godkännande då det inte framgick tydligt i innehållet om de var godkända av en etisk kommitté. De fem artiklar där det etiska godkännande inte framgick så valde författarna att istället kontrollera studiens utgivare. Att etiskt granska varje artikel gav tillförlitlighet till studien och ett trovärdigt resultat. Efter kvalitetsgranskning av 17 antal artiklar så var det ett bortfall på sju, som i efterhand ej var relevanta för att besvara
litteraturöversiktens syfte. Tio vetenskapliga artiklar valdes slutgiltigt ut att användas i studiens resultatdel.
Resultatdiskussion
Litteraturöversiktens syfte var att undersöka patientens upplevelser av sjuksköterskans vårdande ur ett könsperspektiv. I resultatet framkom det att kvinnor uttryckte ett större missnöje med sjuksköterskans vårdande än män. Dessa missnöjen handlade om att de inte blivit tillräckligt lyssnade på, respekterade och tagna på allvar. Manliga patienter var inom fler områden nöjda med den vård de erhöll, och upplevde bland annat god vård när
vårdgivaren var av kvinnligt kön.
Resultatet framhöll att kvinnor inte var tillfreds med den kommunikation som erbjöds i form av kallprat och korta dialoger i väntrummet (Clarke, Booth, Velikova & Hewison, 2006). Bristande kommunikation och stöd i vårdandet kan mynna ut i ett sjukdomslidande. Utifrån Erikssons (1994) teori om lidande kan ett sjukdomslidande uppstå när patientens behov av stöd och kommunikation inte tillfredsställs. Den kvinnliga patienten kan uppleva en känsla av förnedring om de stöd som hon är behov av inte tillgodoses av sjuksköterskan. Detta menar Eriksson (1994) är relaterat till en själslig och kroppslig smärta. Detta kan i sin tur resultera i en utdragen återhämtning då kvinnorna måste söka stöttning från andra resurser. Otydlig kommunikation kan även bidra till att kvinnor känner sig bortglömd, åsidosatt och inte respekterade. En studie av Thomsen, Pederson, Johansen, Jensen och Zachariar (2007) visar på ett liknande resultat där kvinnor inte fick den stöttning de var i behov av och som följd av detta upplevde sjuksköterskan som känslokall. De kvinnliga deltagarna menade att de inte erhöll de stödjande samtal som de var i behov av i sin återhämtningsprocess.
Bristande kommunikation och stöd kan resultera i att de kvinnliga patienterna inte tillåts vara delaktiga i sitt vårdande. Denna tolkning kan överensstämma med en studie av Florin, Ehrenberg och Ehnfors (2008) som menar att kvinnor i större utsträckning än män eftersöker ökad delaktighet i vårdandet. Den grupp som önskade delaktighet var äldre kvinnor och män med hög utbildning. Yngre manliga och kvinnliga patienter med lägre utbildning önskade delaktighet minst. I båda av dessa grupper var det kvinnorna som önskade vara mer delaktiga i sin egen vård. En större del kvinnor tycks vilja vara delaktiga i sitt vårdande vilket kan handla om att kvinnor värdesätter sitt vårdande högre än vad män gör (Sainio & Lauris, 2003). Utifrån ett könsperspektiv skulle kvinnans intresse av delaktighet kunna bero på det sociala könet, men också de feminina könsrollerna. I enlighet med Sainio och Lauris (2003) menar Florin et al., (2008) att kvinnor på grund av sitt biologiska kön bör erhålla större intresse och kunskap om sitt eget vårdande. Florin et al., (2008) menar att kvinnor i olika
sociala kontexter fostras till att vara intresserade av det privata och kroppsliga vårdandet. Därför förväntas samhället att kvinnorna handlar i enlighet med det.
Föreliggande resultat visade även att män inte önskade stöd av sjuksköterskan och menade att det inte var viktigt. Det framhöll att stödet kändes obekvämt och att de ville vara
självständiga i sin vård. Det framkom att manliga patienter i större utsträckning tackade nej till stöd och ville söka det på eget håll. Detta kan stödjas av Andersson (2004) som beskriver kopplingen mellan maskulinitet och dominans som central, vilket kan visa på att den manliga patienten vill kontrollera och bestämma över sin vård. Vidare beskriver Andersson (2004) att manliga patienter med traditionellt maskulinitetsideal ofta upplever sjukdom och vård som ett tecken på svaghet. Denna känsla kan resultera i att patienten inte prioriterar sin hälsa och att sjuksköterskan står inför en utmaning att involvera den manliga patienten i vårdandet. När manliga patienter nekar till stöd kan det resultera i felaktig eller utebliven information om bland annat sjukdomen. Eriksson (1994) beskriver sjukdomslidande som fokuserar på individens kroppsliga smärta. Bristande information kan leda till felaktig medicinering och rehabilitering, vilket i sin tur kan förvärra den befintliga kroppsliga smärtan eller orsaka en ny. Den manliga patientens liv kan hämmas och individen riskerar att fara illa.
I resultatet går det att tyda att manliga patienter sökte stöd från makan i hemmet
(Andersson & Hansebo, 2009) samt att de enbart vill erhålla omvårdnad av sjuksköterskor med kvinnligt kön. Gemzöe (2015) beskriver att arbete och privatliv underbyggs av att könen har olika karaktärer och egenskaper. Det förtydligas bland annat att kvinnor antas vara
känslomässiga, familjefokuserade, vårdande och relationsinriktade. Utifrån vad som framgått i resultatet blev det tydligt att männen sökte sig till dessa feminina egenskaper, och ansåg den manliga sjuksköterskan som onaturlig. I en studie av Keogh och Gleeson (2006) beskrivs kopplingen mellan omvårdnadsrelaterade yrken och kvinnan som utövare som en naturlig social uppfattning. Att endast se kvinnan som naturlig och bortse den manliga sjuksköterskan kan på många vis stjälpa vårdandet av manliga patienter samt bidra till att sjuksköterskor med manligt kön diskrimineras. Detta stöttas av Yang, Gau, Shiau, Hu och Shih (2004) som menar att sjuksköterskeyrket varit kvinnodominerat sedan sent 1800-tal då Florence Nightingale införde ett nytt system för utbildningen av sjuksköterskor. I litteraturöversiktens resultat framkom det att manliga patienter upplevde skam och förnedring när omvårdnaden utfördes av en sjuksköterska med manligt kön. Förnedring beskriver Eriksson (1994) som en
upplevelse relaterat till en annan människa, medan skam är en enskild känsla som uppkommer hos en själv. Både skam och förnedring innebär att människan upplever sig själv som något sämre och mindre än vad som förväntas av andra. Detta är en känsla som kan uppkomma hos
den manliga individen när omvårdnad utförs. Vilket återigen stärker bilden av den manliga patienten med ett traditionellt maskulinitetsideal (Andersson, 2004).
I sammanband med sjuksköterskans bemötande och attityd framhöll studier att kvinnor inte blivit hörda, respekterade och lyssnade på av sjuksköterskan. Lorensen och Eriksen (2003) stöttar föreliggande studies resultat och framför att kvinnliga patienter uttryckte ett större missnöje av vårdandet än männen i frågor relaterat till sjuksköterskans bemötande. Att kvinnor beskrev detta kan vara en uppfattning hos den enskilda individen, men det kan också ådagalägga att sjuksköterskan vårdar efter kön då den manliga patienten inte beskrev
sjuksköterskan på samma sätt. Enligt Lorensen och Eriksen (2003) blir män och kvinnor diagnostiserade, undersökta, vårdade och behandlade annorlunda vilket kan stötta de resultat som framkommit i litteraturöversikten. Detta kan även vara en anledning till att patienterna erfar olika vård utifrån vilket kön det har. Dock exkluderas det inte att kvinnor har större krav på sjukvården än män. Att dra en sådan slutsats kan vara problematiskt, men det kan
eventuellt ligga till grund för framtida studier inom ämnet. Kopplat till detta skulle därför kvinnliga patienter riskera att utsättas för kränkning. Eriksson (1994) beskriver att kränkning utgör vårdlidandet och innefattar ett lidande som uppkommer när sjuksköterskan på olika sätt kränker patientens värdighet. Eriksson (1994) beskriver fördömelse och straff som kan
appliceras i denna situation då sjuksköterskan använder sig av ett nonchalant synsätt eftersom patienten avvisas och inte blir lyssnad på.
Avslutningsvis beskriver Holmberg (1993) att kön är kontextberoende, vilket betyder att vissa sammanhang är mer könsrelevanta än andra. En individ får genom livet sina handlingar tolkade utifrån sin biologiska könstillhörighet, och dessa handlingar passerar genom
samhällets sociokulturella struktur. Holmberg (1993) beskriver att det är andra individers tolkningar av hur kvinnor och män handlar som är grunden för om handlingen utförs i enlighet med det biologiska könet. Omgivningen avgör om handlingen tillhör den könsliga föreskrivna ramen som definierar kvinna respektive man. Kopplat till Holmbergs (1993) resonemang skulle vården tydligt vara ett sådant könsrelevant sammanhang. Sjuksköterskans vårdande av män och kvinnor styrs av de sociokulturella strukturer som råder, men även av faktamässig information som att män och kvinnor fysiskt fungerar olika. I vårdande
situationer kan det bli problematiskt för sjuksköterskan att åsidosätta den könsliga föreskrivna ramen som råder. Föreliggande resultat kan tolkas vid att manliga och kvinnliga patienter inte blir vårdade på samma sätt, vilket kan vara en följd av det inlärda tolkningarna som
sjuksköterskan bär på i vårdande sammanhang. En följd av detta kan vara att män och kvinnor riskerar att erhålla olika vård och således riskerar ett vårdlidande (Eriksson, 1994).
Kliniska implikationer
I resultatet framkom det att kvinnor och män upplevde och erhöll olika vård utifrån kön och att kvinnliga patienter upplevde sjuksköterskans vårdande som sämre. Denna studie vill medvetandegöra vad ett icke könsneutralt förhållningssätt kan leda till. Men även synliggöra betydelsen av vad ett könsmedvetet synsätt kan leda till i sjuksköterskans vård av patienter. Föreliggande studies resultat fokuserade på patienter som vårdas inom slutenvården. Dock borde vårdpersonal inom alla områden ta del av detta då denna problematik förekommer i alla vårdsammanhang. Ett tydligt exempel skulle kunna vara att införa utbildning inom området. Detta skulle kunna bidra till att vårdpersonal erhåller ett medvetet synsätt och bemöter patienter oberoende av kön. Denna litteraturöversikt skulle även kunna stödja den redan befintliga debatten som uppkommer i frågor gällande kön. Föreliggande studies resultat visar, som tidigare nämnts, att kvinnorna upplevde sjuksköterskans vårdande sämre och att dessa negativa upplevelser innefattade bristande stöd, otillräcklig kommunikation och delaktighet. Författarna anser att det är av stor vikt att sjukvården behandlar frågor som dessa för att kvinnliga patienter ska erhålla lika god vård som de manliga patienterna. För att uppnå god vård och minska att patienten utsätts för någon form av lidande är det av stor vikt att sjuksköterskan tar del av denna litteraturöversikt. Sammanfattningsvis kan denna
litteraturöversikt bidra till att personcentrerad vård uppnås och patientens behov av vården tillfredsställs.
Förslag till fortsatt forskning
I befintlig kvalitativ och kvantitativ forskning har det uppdagats att män och kvinnor upplever sjuksköterskans vårdande och den generella vården på olika sätt. Forskningen påvisar dock inte anledningarna till patienternas resonemang och därför bör de bedrivas mer forskning inom detta ämne. I föreliggande studies resultatartiklar har det även framgått att kvinnor upplevde ett sämre vårdande, därav är det av stort vikt att kvalitativ och kvantitativ forskning bedrivs utifrån ett könsperspektiv. Forskning med kvalitativ metod bör genomföras för att deltagare skall få möjlighet att förklara sina åsikter och upplevelser av sjuksköterskans vårdande. För att få ett omfattande perspektiv av patienters upplevelser behövs det
fortsättningsvis bedrivas mer kvantitativ forskning. Det är av stor vikt att sjuksköterskan tar del av denna kunskap för att kunna bedriva jämlik vård.
Slutsats
Resultatet i litteraturöversikten visar att kvinnor och män upplevde olikheter i sjuksköterskans vårdande. Det framkom att kvinnors upplevelser av vårdandet var sämre inom fler aspekter, och att män upplevde vårdandet som bättre. Kvinnliga patienter upplevde bristande
kommunikation, stöd och bemötande från sjuksköterskan och var i många fall inte tillfreds med det generella vårdandet som erbjöds. Manliga patienter var generellt mer nöjda med sjuksköterskans vårdande och upplevde inte brister i kommunikation, stöd och bemötande. Däremot uppdagades brister vid omvårdnadsmoment då männen upplevde det obekvämt och hade önskemål att vårdas av kvinnliga sjuksköterskor. Det har uppdagats tydliga
könsskillnader i det resultat som presenterats. Det har klargjorts att sjuksköterskan
följaktligen vårdar patienter utifrån kön vilket stöds av tidigare forskning som konstaterar att kvinnor upplevde vårdandet sämre än män. En slutsats av detta blir att vårdandet inte är likvärdigt för män och kvinnor och därför inte jämställd.
Referensförteckning
* = Resultatartiklar
Andersson, S.I. (2004). Män och hälsa. I Hovelius, B & Johansson, E.E. (Red.), Kropp och genus i medicinen. (s. 47–59). Lund: Studentlitteratur.
*Andersson, Å., & Hansebo, G. (2009). Elderly peoples’ experience of nursing care after a stroke: from a gender perspective. Journal of Advanced Nursing. 65(10), 2038–2045. https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1111/j.1365-2648.2009.05060.x
*Ahmad, M. M., & Alasad, J. A. (2004). Predictors of patients’ experiences of nursing care in medical-surgical wards. International Journal of Nursing Practice, 10(5), 235–241 Castro-Peraza, M. E., García-Acosta, J. M., Delgado, N., Perdomo-Hernández, A. M.,
Sosa-Alvarez, M. I., Llabrés-Solé, R., & Lorenzo-Rocha, N. D. (2019). Gender Identity:The Human Right of Depathologization. International Journal Of Environmental Research And Public Health, 16(6). https://doi.org/10.3390/ijerph16060978
*Clarke, S.-A., Booth, L., Velikova, G., & Hewison, J. (2006). Social support: gender differences in cancer patients in the United Kingdom. Cancer Nursing, 29(1), 66–72.
Connell, R. & Pearse, R. (2015). Om genus. (3. uppl.) Göteborg: Daidalos.
Dahl, U. (2016). Kön och genus, femininitet och maskulinitet. I A. Lundberg & A. Werner (Red.), En introduktion till genusvetenskapliga begrepp. (s. 15-18). Göteborg: Nationella sekretariatet för genusforskning
*Delanois, R. E., Gwam, C. U., Mistry, J. B., Chughtai, M., Khlopas, A., Yakubek, G., Ramkumar, P. N., Piuzzi, N. S., & Mont, M. A. (2018). Does gender influence how patients rate their patient experience after total hip arthroplasty? Hip International, 28(1), 40–43. https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.5301/hipint.5000510
Diskrimineringsombudsmannen. (2012). Rätten till sjukvård på lika villkor - rapport. Ödeshög: Diskrimineringsombudsmannen. Från
https://www.do.se/globalassets/publikationer/rapport-ratten-till-sjukvard-lika-villkor2.pdf
Ekstrom, D. N. (1999). Gender and perceived nurse caring in nurse–patient dyads. Journal of Advanced Nursing, 29(6), 1393–1401.
https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1046/j.1365-2648.1999.01026.x
Eliason, M. J. (2017). The gender binary in nursing. Nursing Inquiry, 24(1). https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1111/nin.12176
*Elliott, M. N., Lehrman, W. G., Beckett, M. K., Goldstein, E., Hambarsoomian, K., & Giordano, L. A. (2012). Gender differences in patients’ perceptions of inpatient care. Health Services Research, 47(4), 1482–1501.
https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1111/j.1475-6773.2012.01389.x
Eriksson, H. (2010). Intimitetens villkor i vårdandet. I H. Strömberg & H. Eriksson (Red.), (2010). Genusperspektiv på vård och omvårdnad. (s. 77-80). (2. utök. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Vårdvetenskap: vetenskapen om vårdandet: om det tidlösa i tiden. (s.384-420). Stockholm: Liber.
Florin, J., Ehrenberg, A., & Ehnfors, M. (2008). Clinical decision-making: predictors of patient participation in nursing care. Journal of Clinical Nursing, 17, 2935-2944. doi: 10.1111/j.1365-2702.2008.02328.x
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4. rev. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Foss, C. (2002). Gender bias in nursing care? Gender-related differences in patient
satisfaction with the quality of nursing care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 16(1), 19–26.
*Foss, C, & Hofoss, D. (2004). Patients’ voices on satisfaction: unheeded women and maltreated men? Scandinavian Journal of Caring Sciences, 18(3), 273–280. Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examinationsarbeten (s. 141–152). Lund: Studentlitteratur.
Gemzøe, L. (2014). Feminism. (2., [uppdaterade] uppl.) Stockholm: Bilda.
*Gupta, B. S., Shrestha, S., & Thulung, B. K. (2014). Patient’s perception towards quality nursing care. Journal of Nepal Health Research Council, 12(27), 83–87.
Holmberg, C. (1993). Det kallas kärlek: en socialpsykologisk studie om kvinnors
underordning och mäns överordning bland unga jämställda par. (1. uppl.) Diss. Göteborg : Univ.. Göteborg.
Jorfeldt, I. (2010). Vårdvetenskapen ur ett genusperspektiv. I H. Strömberg & H. Eriksson (Red.), Genusperspektiv på vård och omvårdnad. (s. 27-42). (2. utök. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Keogh B, & Gleeson M. (2006). Gender issues. Caring for female patients: the experiences of male nurses. British Journal of Nursing, 15(21), 1172–1175.
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (57–77). Lund: Studentlitteratur.
Koivunen, K., Isola, A., & Lukkarinen, H. (2007). Rehabilitation and guidance as reported by women and men who had undergone coronary bypass surgery. Journal of Clinical Nursing, 16 (4), 688-698.
Kristofferzon, M., Löfmark, R., & Carlsson, M. (2003). Myocardial infarction: gender differences in coping and social support. Journal of Advanced Nursing, 44(4), 360– 374. https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1046/j.0309-2402.2003.02815.x
Lorensen, M., Eriksen, R. (2003). The effect of systematic assessment in rehabilitation on self-care capability, length of hospital stay, patient satisfaction, and interdisciplinary collaboration. Self-Care, Dependent-Care, and Nursing, 11 (3), 4-18
Miers, M. (2002). Developing an understanding of gender sensitive care: exploring concepts and knowledge. Journal of Advanced Nursing, 40(1), 69–77.
https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1046/j.1365-2648.2002.02341.x
Miers, M. (2000). Gender issues in nursing practice. London: MacMillan Press
Määttä, S. & Öresland, S. (2014) Genusperspektiv i omvårdnad. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder Perspektiv och förhållningssätt (s. 324-337). (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
*Oflaz, F., & Vural, H. (2010). The evaluation of nurses and nursing activities through the perceptions of inpatients. International Nursing Review, 57(2), 232–239. https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1111/j.1466-7657.2009.00772.x
*Okunrintemi, V., Valero-Elizondo, J., Patrick, B., Salami, J., Tibuakuu, M., Ahmad, S., Ogunmoroti, O., Mahajan, S., Khan, S. U., Gulati, M., Nasir, K., & Michos, E. D. (2018). Gender Differences in Patient-Reported Outcomes Among Adults With Atherosclerotic Cardiovascular Disease. Journal of the American Heart Association, 7(24), e010498. https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1161/JAHA.118.010498
Phillips, S. P. (2005). Defining and measuring gender: a social
determinant of health whose time has come. International Journal For Equity In Health, 4, (11). Hämtad från databasen MEDLINE with full text.
Risberg, R. (2004). Hur skapas “kvinnligt” och “manligt”? Teorier om konstruktion med doktorn som exempel. I B. Hovelius & E.E. Johansson (Red.), Kropp och genus i medicinen. (s. 47-59). Lund: Studentlitteratur.
Sainio, C., & Lauri, S. (2003). Cancer patients’ decision-making regarding treatment and nursing care. Journal of Advanced Nursing, 41 (3), 250-260.
Sandman, L. (2019). Etik. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.). Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (s.260–281). (2. Uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken: etik för vårdande yrken. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Segersten, K. (2017). Dags för uppsats: Användbara texter. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning inför litteraturbaserade examensarbeten (3. Uppl., s.51). Lund: Studentlitteratur.
Smirthwaite, G. (2010) Olika kön - olika tillgång och kvalitet i vården. I B. Wijma., G. Smirthwaite., & K. Swahnberg (Red.), Genus och kön inom medicin- och vårdutbildningar. (1. uppl.), (s. 311–323). Lund: Studentlitteratur.
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad: 2 april, 2020 från Svensk Sjuksköterskeförening,
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-
svensksjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf Sveriges Riksdag. (2017). Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 12 april, 2020, från Sveriges
Riksdag,
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svenskforfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30 *Teunissen, T. A. M., Rotink, M. E., & Lagro-Janssen, A. L. M. (2016). Gender differences
in quality of care experiences during hospital stay: A contribution to patient-centered healthcare for both men and women. Patient Education and Counseling, 99(4), 631– 637. https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1016/j.pec.2015.10.033
Thomsen, D. K., Pedersen, A. F., Johansen, M. B., Jensen, A. B., & Zachariae, R. (2007). Breast cancer patients’ narratives about positive and negative communication experiences. Acta Oncologica, 46(7), 900–908.
Troute-Wood, T. (2015). Honouring sexual orientation and gender identity. The Canadian Nurse, 111(1), 14–15. Hämtad från databasen CINAHL Complete.
Yang, C-I., Gau, M-L., Shiau, S-J., Hu, W-H., & Shih, F-J. (2004). Professional career development for male nurses. Journal of Advanced Nursing, 48 (6), 642-650
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 59–82). Lund: Studentlitteratur.
Bilaga 3. Definitionslista
Normer: Det normala eller godtagbara beteendet.
Genus: Det sociala könet. Ett begrepp som urskiljer vad som formar kvinnligt och manligt beteende i social kontext.
Kön: Det biologiska könet. Ett begrepp som beskriver biologiska skillnader mellan män och kvinnor.
Könsroll: Beteende, personlighetsdrag och attityder som definierar maskulint eller feminint i olika sammanhang och kulturer.
Könsidentitet: En individs subjektiva upplevelse av att tillhöra ett visst kön. Könsidentiteten baseras nödvändigtvis inte på biologiska fakta.
Icke binär: En individ som identifierar sig som mellan, bortom eller med båda könskategorierna kvinna och man.
Hen/ den: Könsneutrala pronomen. Inkluderar individer som inte identifieras med kvinna och man. Exempelvis, intergender och genderqueer. Används även när individens könstillhörighet är okänd.
Genuskänslig vård: Att vårda med en förståelse för sociopolitiska kontexter, bortse
individuella erfarenheter, fördomar eller antagande om kvinnor respektive män. Samt inneha förståelse för samspelet mellan manliga kontra kvinnliga sjuksköterskor i patientrelationen. Vårdande: Innefattar att interagera, att se hela individen, att tillgodose fysiologiska behov och att värna.
Databas Sökord Antal träffar
Begränsningar Antal lästa
abstrakt
Antal lästa artiklar
Valda artiklar till resultat, se bilaga 2.
PubMed (MH “Sex factors)
AND (MH “Nurse-Patient Relations”) OR (MH “Patient Satisfaction”) 1176 2004–2019 Engelska Abstrakt
220 52 Andersson, Å., & Hansebo, G
2009
Ahmad, MM., & Alasad, JA. 2004
Clarke, SA., Booth, L., Velikova, G., Hewison, J. 2006
Dellanois, RE., Gwam, CU., Mistry, JW., Chugttai, M., Khlopas, A., Yakubek, G., Ramkumar, PN., Piuzzi, NS., Mont, MA. 2018
Elliott, MN., Lehrman, WG., Beckett, MK., Goldstein, E., Hambarsoomian, K., Giordano, LA. 2012
Foss, C., & Hofoss, D. 2004 Gupta, B-S., Shrestha, S., & Thulung, BK. 2014
Oflaz, F., & Vural, H. 2010 Okunrintemi, V., Valero‐
Elizondo, J., Patrick, B., Salami, J., Tibuakuu, M., Ahmad, S., Ogunmoroti, O., Mahaja, S.,
& Michos, ED. 2018
Teunissen, TAM., Rotink, ME., & Largo-Janssen, ALM. 2016
