Malmö högskola
Lärande och samhälle
Den fria tidens lärandeExamensarbete
15 högskolepoängErfarna fritidspedagogers syn på sin yrkesroll
En undersökning om förändringar de senaste 10 åren.
Experienced leisure-time pedagogues views of their professional role - reflections on changes over the past 10 years.
Camilla Kvant Nilsson
Lärarexamen 210 hp Handledare: Mats Olsson
Den fria tidens lärande Examinator: Gitte Malm 2013-04-21
Sammanfattning
Syftet med arbetet var att undersöka hur yrkesrollen uppfattas när det gäller dess förutsättningar liksom även hur stor möjlighet det finns till självbestämmande som fritidspedagog. Undersökningen gjordes i två kommuner, Malmö och Eslöv, där fyra fritidspedagoger fick svara på hur det ser ut idag men också för tio år sedan.
Resultatet visade på en brist när det gäller planeringstid för både fritidsverksamhet och skola. De intervjuade uttryckte frustration att planeringstiden inte räcker till. Bristen på tid för reflektion och planering innebär en risk att yrkesrollen inte förbättras.
En slutsats i undersökningen är att fritidspedagoger agerar fler yrkesroller nu mot förr och att definitionen på fritidspedagog tycks mer komplicerad. Det uttrycktes att fritidspedagoger agerar mer kuratorer för barnen än pedagoger. Läroplanen har fått tydligare mål vilket lett till ändrad syn på aktiviteter och som fritidspedagog funderar man nu mer på vilka kunskapsmål en aktivitet uppfyller innan den planeras.
Innehållsförteckning
1 Inledning...4 2 Bakgrund...5 2.1 Fritidsverksamhetens styrning...5 2.2 Syfte...6 2.3 Frågeställning...6 3 Metod...7 3.1 Kvalitativ undersökning...7 3.2 Intervju...7 3.3 Etiska överväganden...8 3.4 Pilotstudie...8 3.5 Urvalsgrupp...8 3.6 Forskningsmetod...9 3.7 Undersökningens genomförande...9 4 Tidigare forskning...11 4.1 Barngruppers storlek...11 4.2 Fritidspedagoger i skolverksamheten...12 4.3 Yrkesrollen fritidspedagog...124.4 Planeringstid och status...12
5 Egna hypoteser...14
5.1 Förutsättningarna för fritidspedagoger...14
5.2 Yrkesrollen...14
5.3 Yttre styrning eller självbestämmande...14
5.4 Styrbarhet av utveckling ...15
6 Resultat redovisning...16
6.1 Pedagogerna Alex och Robin...16
6.1.1 Kontrollfrågan...16
6.1.2 Förutsättningar för fritidspedagogernas yrkesroll...16
6.1.2.1 Yrkesrollen fritidspedagog...17
6.1.3 Om självbestämmande och utvecklingen...18
6.2 Pedagogerna Love och Sam...18
6.2.1 Kontrollfrågan...19
6.2.2 Förutsättningar för fritidspedagogers yrkesroll...19
6.2.2.1 Fritidspedagoger i skolan...20
6.2.2.2 Yrket fritidspedagog då och nu...21
6.2.3 Självbestämmande och utvecklingen...21
7 Analys...23
7.1 Resultat av kontrollfrågan...23
7.2 Förutsättningarna inom fritidspedagogsyrket...23
7.2.1 Tid till pappersarbete...24
7.2.2 Pedagoger som stöd till skolan...25
7.2.3 Aktiviteter...25
7.3 Fritidspedagogens roll nu och förr...26
7.4 Yttre styrning och självbestämmande...27
7.4.1 Yrkesrollens status...28
7.4.2 Ekonomisk påverkan...28
7.5.1 Gruppstorlekens betydelse...29
7.5.2 Lokaler för verksamheten...30
7.6 Metodproblematik...30
8 Slutsats...32
8.1 Vad är förutsättningarna för yrkesrollen?...32
8.2 Finns utrymme för självbestämmandet inom yrket?...32
9 Fortsatt forskning...34
10 Källförteckning...35
1
Inledning
Som student är det min åsikt att man måste ha viss förberedande kunskap om sitt yrke som fritidspedagog. En frågeställning jag därför ställt mig är hur jag kan veta mer om hur min arbetsplats fungerar. Svaret jag kom fram till då var att egen yrkeserfarenhet såsom praktik eller jobb skulle vara ett bättre sätt att lära sig än enbart genom böcker.
En pedagog med längre yrkeserfarenhet har oftast stor kunskap om hur yrket förändrats från förr till idag. Som student vill jag se hur det fungerar idag men också hur det varit förr. Kan jag kombinera denna kunskapen är jag bättre förberedd på vart yrket fritidspedagog är på väg och hur framtiden kan se ut.
Det är av dessa skäl intressant för mig att forska om grunden men även historiken bakom yrkesrollen jag valt. När jag kommer ut i arbetslivet börjar min resa och jag bygger ny erfarenhet där mycket förståelse om förr redan finns tillgänglig.
2
Bakgrund
Fritidsverksamheten har ändrats med åren från att ha varit en arbetsstuga till att ha kommit in i skolverksamheten. Inge Johansson (1984) beskriver fritidsverksamheten, som då hade namnet arbetsstuga och startade år 1887, där den huvudsakliga uppgiften var att ge barnen från arbetsklassen någonstans att gå till efter skolan. Väl på arbetsstugan så var barnen sysselsatta med arbetsuppgifter som vuxna övervakade. Anita Söderlund (2000) skriver att kvinnorna under 1800-talet började arbeta mer och barnen blev utan tillsyn under en längre tid på dagarna. Detta innebar en ökad riskzon för barn att bli kriminella, lösdrivare eller ta till sig andra oönskade beteenden. Under uppsikt av vuxna kunde barn bli underhållna i arbetsstuga efter skoltid och lära sig sysslor som ansågs värdiga att veta om hushåll och arbete.
Namnet arbetsstuga ändrades till eftermiddagshemmet år 1944 och hade då som huvudsaklig uppgift att sysselsätta barn med aktiva och utvecklande sysselsättningar. Utbildning för barn fick en större betydelse under denna tid och aktiviteten läxläsning kom till eftermiddagshemmet som enda anknytning till skolan. Enligt Anita Söderlund (2000) skulle barnen få syssla med aktiviteter som var helt fritt från skolan såsom bild, drama eller annat skapande.
Under mitten av 60-talet blev eftermiddagshem till fritidshem. Huvudsyftet för fritidshemmet var att ha tillsyn över barnen och skapa sociala nätverk. I början av 70-talet utökades fritidshemmet och planeringen av verksamheten. Man utnyttjade resurserna mer effektivt. Förändringar i barngruppernas ålder samt samarbete med förskolor och skolor blev mer aktuellt. Dessa ändringar ledde till en situation som är väldigt lik fritidsverksamheten idag. Wikare, Berge & Watsi (2006) skriver att fritidshemmet hade en pedagogisk uppgift kopplad till skolans planering. Fritidshemmet var kopplat till skolan och kunde även förekomma i skolans verksamhet. Fritidspedagogerna ingick i skolans personalgrupper och fick därigenom samarbeta med lärare.
2.1
Fritidsverksamhetens styrningIdag styrs utvecklingen inom fritidsverksamheten av riksdagen, regeringen och skolverket. Dessa tre olika områdena för formellt styre bygger tillsammans lagar och mål för skolverksamheten. Fritidshemmet är en del av denna skolverksamhet. (Skolverket.se 2006)
• Skollag – Bestämmelser av verksamheternas uppgifter och grundläggande krav på kvalitén inom verksamheten.
• Läroplan – Verksamhetens obligatoriska föreskrifter för hur verksamheten skall uppnå målen.
• Förestiftelser/Allmänna råd – Vägledning för hur skollagens bestämmelser bör tillämpas.
Riksdagen fattar beslut om skollagen som alla skolverksamheter ska följa. Under regeringen i detta led av styre kommer skolverket vars roll berör förestiftelserna och de allmänna råden för skolverksamheterna. Detta är ett sätt att styra som är tänkt att öka det lokala ansvaret. Verksamheterna själva kommer med enskilda bestämmelser om sin verksamhet som uppfyller de mål och lagar som bestämts.
2.2 Syfte
Syftet med examensarbetet är att belysa hur erfarna fritidspedagoger ser på sitt yrke idag. Detta görs genom att jag tittar på hur fritidspedagoger uppfattat förändring under de senaste tio åren. Utbildningen har gått igenom ändringar som skett under senaste tiden. Det är av intresse för mig att ta reda på hur mycket av detta som har märkts ute i fritidsverksamheten. Examensarbetet undersöker därav förändring både före och efter den nya läroplanen Lgr11.
Åsikter och erfarenheter inom mitt blivande yrke är av stor vikt för att kunna förbättra mitt egna arbetssätt och syn på min yrkesroll. Jag anser att det är stor skillnad på att få höra erfarna pedagogers syn på utvecklingen såsom de själv upplevt den, jämfört med att läsa om ändringar i böcker.
2.3
FrågeställningFör att uppnå syftet valde jag ut två huvudfrågor som i sin tur är uppdelade i mindre frågor. Tanken bakom de underkategoriska frågorna är att skapa bättre disposition i arbetet.
• Hur beskriver erfarna fritidspedagoger förutsättningarna för fritidspedagogers yrkesroll och hur har detta ändrats de senaste tio åren?
◦ Hur anser fritidspedagoger att förutsättning har ändrats med tiden? ◦ Hur har definitionen av yrkesrollen ändrats med tiden?
• Finns det idag utrymme för självbestämmande inom yrket och hur har detta ändrats med tiden?
◦ Är det yttre styrning eller självbestämmande som är mest aktuellt i yrket? ◦ Kan pedagoger påverka utvecklingen av yrkesrollens förutsättningar?
3
Metod
I kapitlet Metod går arbetets utförande igenom, samt de metodval som gjorts.
3.1
Kvalitativ undersökningUndersökningen har utförts med hjälp av kvalitativ empiri. Denna metod av undersökning inriktar sig mer mot förståelsen av ett fenomen snarare än statistisk jämförelse. För att tydligare förstå mitt behov av en kvalitativ undersökning kan man läsa kapitel 2.2 om syfte. Där står det att syftet är att utreda hur fritidspedagoger upplever hur deras arbetsroll har ändrats.
Med kvalitativ undersökning försöker jag minska risken att förlora kontakt med individen, i detta fall pedagogen, och dess tolkning av verkligheten. Detta hjälper mig att undvika få resultat som annars skulle riskeras vara missvisande då resonemang i denna undersökning kan vara lika viktigt som svaren.
3.2
IntervjuMin insamling av kvalitativ empiri gjordes med hjälp av reflexiva intervjuer. Frågor ställdes, men den intervjuade analyserades även utifrån reflexion av intervjuplats, beteende och andra faktorer som kan påverka intervjun. Med denna metod får man, som Hélene Thomsson beskriver i sin bok
Reflexiva intervjuer (2002) mer en helhetssyn istället för att bara ha intervjusvar.
”Med intervju menar man vanligtvis sådana som är personliga i den meningen att intervjuaren träffar intervjupersonen och genomför intervjun”, från Patel Runa & Bo Davidson (2003), men menar även att intervju inte är begränsat till att ske genom träff och de skriver även att det är lätt att man gör olika gester som exempelvis att höja ögonbrynen under en intervju vilket kan leda till att den som intervjuas går i försvarsposition. Av denna orsak skriver Patel & Davidson om vikten att hålla sina egna åsikter borta från intervjun och att man ska fokusera enbart på personen som blir intervjuad.
En annan aspekt av intervjun är att den som blir intervjuad kan få en känsla av obehag om intervjun spelas in på band, detta då intervjuaren sedan kan lyssna på vad som sades om och om igen. Det kan vara jobbigt att inte ha kontroll på inspelningen för en som blivit intervjuad om de i all hast sagt något som kan ha fått felaktig innebörd eller på annat sätt misstolkas. Speciellt jobbigt är det för en intervjuad ifall informationen som delgetts kan vara skadlig för deras egna karriär vilket även Hélene Thomsson (2002) tar upp i sin bok.
Problemet med att behöva föra mina egna anteckningar är att utan träning kan det vara svårt att hinna föra ned allting på papper i god tid, samtidigt vara delaktig i intervjun och kunna leda den
säker på att man kan få ut mer värdefull empiri.
3.3
Etiska övervägandenAlla involverade vid insamlande av empiri fick ge sitt samtycke till att delta. Ingen av de intervjuade blev på något sätt tvingad eller lurad till att delta i undersökningen. Detta säkrades genom en snabb genomgång av arbetets syfte.
Mitt löfte till de intervjuade om anonymitet gavs för att skydda dem från att behöva beakta sina åsikter. Tolkningen av kroppsspråk och annan reflexion användes ej för att utöka empirin eller tillägga något den intervjuade ej sagt utan enbart för att garantera korrekt tolkning av transkripten. Ovanstående gjordes för att säkra de intervjuade från någon form av psykisk eller fysisk skada i enlighet med enkel och praktisk forskningsetik. I samband med detta fick jag även deras samtycke och kunde lova dem fullt konfidentiellt skydd. Slutligen gavs även löfte om könsneutralitet till vissa deltagare vilket jag därav för arbetets enkelhet gav alla intervjuade.
3.4
PilotstudieIntervjuerna måste planeras korrekt och detta gjorde jag genom att sätta upp en intervjuguide. Se bilaga B2. Frågorna i denna guide formulerades på sådant sätt att de leder till öppna diskussioner utan att lämna de ämnen som är av vikt för undersökningen. Guiden testades mot en familjemedlem som fick agera urvalsgrupp. Svaren samt helhetsbilden av intervjun analyserades sedan, för att utreda och justera frågorna.
Handledare var även här delaktig i att gå igenom och hjälpa till att formulera frågorna så enbart minimal justering på intervjuguiden behövdes under pilotstudien. Efter den lilla justeringen var min åsikt att intervjuguiden var acceptabel för att användas till undersökningen av urvalsgruppen.
3.5
UrvalsgruppKriterier för urvalsgruppen för intervjun är att vara fritidspedagog, eller på samma sätt delaktig i fritidsverksamheten. Utöver yrkesrollen är det även mitt krav att personerna har haft mer än 10 års konsekutiv erfarenhet inom yrket med fritidsverksamhet som arbetsplats, för att kunna reflektera över förutsättningar och ändringar i styrningen av verksamheten.
Jag bestämde mig för att ta kontakt med pedagoger från Eslöv samt Malmö kommun. Orsaken till detta är just för att det för mig finns personliga band till dessa två kommuner. Fyra fritidspedagoger valdes ut för intervjun då de hade både tid och möjlighet att ställa upp. I undersökningen har de fyra
pedagogerna hållits könsneutrala, enligt överenskommelse med intervjuade. Med fokus på fritidspedagogers erfarenhet, samt etiskt övervägande, valde jag att pedagogerna ska vara anonyma. Enbart deras erfarenhet i år och kommun ska vara känt. Syftet med anonymitet är inte enbart ett försök att ta ett steg ifrån könsfrågor eller diskussioner som kan dömas stötande. Dess syfte är även för att pedagogerna ska känna sig säkra i sina utsagor. De intervjuade kommer hänvisas till med fiktiva och könsneutrala namn i resten av detta arbete.
Kontakten med fritidspedagogerna togs genom e-post till rektorer och assistenter i Malmös kommun för att få godkännande samt kontaktinformation till möjliga fritidspedagoger enligt urvals kriterier. Av fem skolor i Malmö var det enbart två som återkom med svar. En fritidspedagog från vardera skola var villig att delta, av de som uppfyllde kriterierna på 10 års erfarenhet. I Eslövs kommun knöts personlig kontakt genom praktiken. Mina kollegor där vidarebefordrade sedan förfrågningarna till sina kollegor. Fyra fritidspedagoger visade intresse från Eslöv. Två lämnade återbud i sista stund på grund av privata skäl.
3.6
ForskningsmetodForskningsmetoden grundad teori användes när jag arbetade med empirin från min undersökning. Innebörden av detta är att jag har tagit fram egna hypoteser, se kapitel 5, och sedan jämfört dessa med det resultat som framtogs av intervjuerna. Detta har blivit underlag för analysen i kapitel 6. De framtagna hypoteserna har inte besvarat frågorna, utan snarare tagit upp punkter som berör möjlig förändring utifrån min utbildning och erfarenhet från praktik stärkt med teori.
Tidigare forskning och teori togs fram först efter att all min empiri var insamlad. Detta för att i enlighet med forskningsmetoden inte skaffa mig föreställningar angående frågeställningen, utan
hålla mig neutral. Egna hypoteser togs fram men stärktes med teori först i efterhand. I examensarbetet disposition är strukturen sådan att tidigare forskning tas upp före resultat från intervju, analys och diskussion. Dispositionen av arbetet följer inte den struktur ur vilken forskningen utfördes. Detta är ett val från min sida i efterhand för att öka läsbarhet och förståelse.
3.7
Undersökningens genomförandeIntervjuerna utfördes under normal arbetstid i anslutning till fritidspedagogernas egna arbetsplats i enlighet med deras egna önskan. Alla fritidspedagogerna fick själva välja både plats och tid som passade dem bäst för intervjun. Jag erbjöd alternativ till plats ifall så önskades. Utförandet av intervjuer skedde i september och oktober månad år 2012.
frivilligt. De fick även godkänna att intervjun spelas in med diktafon. Efter detta visades statistik upp i form av diagram 1 och 2 i bilaga B1, som visar barngruppers ökning i storlek och antal barn per årsarbetare i fritidshem. Denna statistik var på nationell nivå och sträcker sig över 20 år tillbaka i tiden.
En fråga ställdes till alla fritidspedagogerna var för sig huruvida de ansåg att denna statistik stämde överens med den bild de fått på sin egen arbetsplats. Syftet med detta är för att få en förståelse om arbetsplatserna har samma förutsättningar när det gäller arbetsbelastning. Denna fråga hänvisar vi till som en kontrollfråga i arbetet. Även åsikterna kring statistiken är del av min analys. Samtliga intervjuer spelades in och tog från 20 till 30 minuter att utföra. Dessa intervjuer dikterades ned i skriftligt format direkt efter intervjun medan diskussionerna låg fräscht i minnet. Målet med detta var att ge mig möjlighet att fånga upp kroppsspråket för att förstå innebörd av vissa uttalanden. När kroppsspråket inte stämde överens med vad som sades, bekräftade jag innebörden av vad som sades med de intervjuade i efterhand.
4
Tidigare forskning
I detta kapitel redogörs ämnen som berör fritidsverksamhetens utveckling, liksom litteratur jag anser vara relevant.
4.1
Barngruppers storlekI rapporten Finns fritids? av Skolverket (2000) ansåg personalen på de besökta fritidshemmen att barngrupperna är för stora. Faktum är att det var barngruppernas storlek som var det avgörande problemet när man talade om kvalitet i fritidshemmets verksamhet. Personalen uttryckte en nedstämdhet över att deras verksamhet försämrades år från år och berättar om en ständig oro för att deras barngrupp ska öka i storlek. En genuin 'moment 22' situation är att ifall någon går undan med en mindre grupp så kommer resterande grupp bli för stor för övrig personal.
Runt 70% av personalen i rapporten ansåg att personal saknas och det var ännu fler som ansåg att barngrupperna är för stora. Då denna rapport var utgiven år 2000 så får man kolla på tabell 1 och 2 i bilaga B1, som ligger i grund till diagram 1 och 2 i samma bilaga, och se vad som hänt i utvecklingen sedan dess enligt statistik från Skolverket.se (2012). År 2003 fanns det i snitt 30,1 barn i grupperna och 2010 hade denna siffra stigit till 38,1 vilket är en ökning på över 25%. Kollar man sedan på antal barn per årsarbetare så var siffran för år 2003 i snitt 18,2 barn och har stigit till 21,5 år 2010 vilket blir en 18% ökning i barn per årsarbetare på sju år. Siffrorna har stigit sedan skolverkets rapport visade på missnöje bland personal.
Implikationerna av denna ökning redovisade Ann S. Pilhgren (2011b) i sin undersökning ...vi lär
barnen att ha fritid. Hennes informanter tar upp hur barngrupperna har blivit allt större. De tar även
upp frågeställningen om detta, liksom andra faktorer såsom stress. Innebörden av att inte få legitimation kan vara att färre väljer fritidspedagog som yrke i framtiden. Orkar man med olika roller, höga förväntningar, snabba ändringar och stora barngrupper kan man vara nöjd med sitt yrkesval. Ann S. Pihlgren nämner dock att hon inte tror att detta skulle vara verkligheten för många.
Kommunerna är skyldiga att erbjuda utbildning i fritidshem till elever från och med 6 års ålder till och med vårterminen det år eleven fyller 13 år vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar eller om eleven har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. (skolverket.se 2011)
En av de nya lagarna som nu tillkommit är att fritidsverksamheten ska erbjuda alla barn en plats på fritidshemmet. Denna lag innehåller inte någon övre gräns eller annan typ av begränsning till barngruppers storlek. Utkomsten av denna lag pekar mot att arbetsbelastningen kommer öka.
4.2
Fritidspedagoger i skolverksamhetenÄnda sedan 70-talet har samarbetet mellan fritidsverksamhet och skola ökat. I boken Barn i skola
och fritidshem av Anita Söderlund (2000) så tas det upp att ”orsaken till ökad samverkan inom skola
och barnomsorg till största delen är att man vill öka den administrativa och ekonomiska effektiviteten genom ett gemensamt resursutnyttjande och därmed en ny organisation.” Denna iakttagelse stärker även Finn Calander (1999) i sin avhandling Från fritidens pedagog till
hjälplärare, där han skriver att de ekonomiska nedskärningarna är orsak till varför
fritidspedagogerna har blivit involverade i skolan. Calander uttryckte det som att ”agera buffert i en tid av minskade resurser”. Integrationen mellan skola och fritidshem initierades redan i budgetpropositionen 1991/1992 och den var bestämd att ske både för lokal och personal, som man kan läsa i Fritidshemmet av Ann S. Pihlgren (2011a). Genom detta hoppades man kunna spara pengar i kommunerna. Finn Calander (1999) skriver att det uppstod en märklig situation där två verksamheter nu fanns under samma tak medan två olika myndigheter styrde dem. Detta rättades till först 1996 då fritidshemmen överfördes till Skolverket.
4.3
Yrkesrollen fritidspedagogPå grund av olikheter i avtal och arbetsförhållanden mellan lärare och fritidspedagoger ansåg Finn Calander (1999) att skolans regler prioriterats efter att fritidshem överförts till skolan. Detta ledde enligt Calander till varför fritidspedagoger blev hjälplärare i skolan. Hans lösning för att förhindra en urholkning av fritidspedagogernas yrkesroll är att man separerar skolan från fritidsverksamheten. Ann S. Pilhgren, (2011b) undersökte vad den egna yrkesrollen innebär för fritidspedagogen. Där togs det upp flera olika områden från alla informanter vilket indikerade på att det inte finns någon bestämd preciserad roll, utan att uppfattningen är mer flytande. Slutsatsen som Pihlgren drog är att en gemensam kunskapsbas saknas för fritidspedagoger. Den gemensamma kunskapsbasen är ett av fyra särdrag för professionell yrkesutövare eller systematisk teori som Gunnel Colnerud & Kjell Granström (2002) benämner det. En spekulation är huruvida Calander's tidigare nämnda lösning med att separera fritidsverksamheten från skolan skulle kunna ge fritidspedagoger en bättre förutsättning till gemensam kunskapsbas, då deras fokus skulle hamna på egna yrket.
4.4
Planeringstid och statusI rapporten Finns fritids?, tar Skolverket (2000) fram att planeringstid är något som varierar stort mellan olika arbetslag. Vissa arbetslag har 20 minuter planeringstid eller mindre medan andra har upp till 6 timmar i veckan. Ett arbetslag är något personal på fritids och skola går med i, för att samarbeta. Det är långt ifrån alla fritidspedagoger som deltar i arbetslagen och det finns även de
arbetsplatser som inte har integrerade arbetslag, utan har särskilda arbetslag för fritidsverksamheten. Inte alla arbetslag har tid att mötas tillsammans enligt skolverkets rapport, då fritidspedagoger
ska täcka verksamheten från tidig morgon till sen kväll. Vid arbetslagets planeringsmöten kan inte alltid fritidspedagoger delta på grund av att någon måste ta hand om barnen. Vilket ofta tycks falla på fritidshemspersonalen.
Hälften som svarade på skolverkets enkät, som låg i grund till rapporten Finns fritids?, sade att de inte samverkar med skolans personal i större utsträckning när det kommer till planering av arbetet. Andra hälften uppgav att de planerar arbete tillsammans. Denna rapport berättar om hur situationen såg ut för lite mer än tio år sen, då undersökningen pågick.
En av informanterna, i Ann S. Pihlgren (2011b) arbete, svarade att planeringstiden var en av de saker som behövde ändras då mer tid behövdes för att planera egna verksamheten på fritidshemmet. De menade att eftersom de spenderar förmiddagarna i klassrummet så försvinner tiden. En tid som annars skulle behövas till att planera och förbereda aktiviteter. Genom ökad planeringstid uttryckte Ann S. Pihlgren att fritidspedagoger skulle kunna få mer kvalitetsfyllt utbud av aktiviteter och även mer kvalitetstid med barnen. Fritidspedagogerna skulle kunna göra ett bättre arbete och förbättra verksamheten. Detta skulle också vara ett första steg till att fritidspedagoger skulle kunna höja sin egen status. Pihlgren anser att fritidspedagoger kan bli motiverade att arbeta hårdare ifall det syns vilket bra jobb de kan utföra.
5
Egna hypoteser
Detta kapitel tar upp de egna hypoteser som fastlades före intervjuerna utfördes. Hypoteserna är stärkta med teori.
5.1
Förutsättningarna för fritidspedagogerNär det gäller förutsättningarna inom fritidspedagogsyrket tog jag fram följande som viktiga hypoteser.
• Kärnan till bra förutsättningar inom fritidspedagogsyrket är planeringen. Med planering innefattas förmågan att kunna ta in barns behov och önskemål men samtidigt vara idérik nog att bidra till nya förslag till aktiviteter. En planering gör det möjligt till reflektion vilket i sin tur bidrar till förbättringar genom lärdom av positivt och negativt och att kunna justera därefter. Införandet av tydligare kunskapsmål, se Lgr11, innebär ett behov av planering för att garantera målen uppfylls.
• Planeringstiden räcker inte till idag för både skol- och fritidsverksamheten. En fritidspedagog har samma planeringstid som tidigare men mer arbete, på grund av inträde i skolans egna verksamhet. Nu ska fritidspedagoger även planera områden och ämnen där utbildning saknas.
5.2
YrkesrollenEn skillnad för yrkesrollen fritidspedagog på senare tid är ankomsten av en ny läroplan Lgr11.
• Innan läroplanen Lgr11 kom så fanns det en större tolkning av målen som skulle uppnås. Nya läroplanen har gjort kraven mer konkreta vilket lett till att fritidspedagoger nu måste fundera mer utifrån vad barnen lär sig och behöver, se mål från regeringen.se (2010).
• Fritidsverksamheten agerar fristad för barnen. Idag utgår man som fritidspedagog från barnen vid planeringen och de har fått mer möjlighet att demokratiskt påverka planeringen. Barnombudsmannen tog upp detta i sitt remissvar Ds2009:25, från barnombudsmannen.se (2009), till utbildningsdepartementet där de anser att barnen har rätt till inflytande och att detta är en av grundprinciperna i barnkonventionen. Lena Nilsson nämner i sin avhandling
Hälsoarbetets möte med skolan i teori och praktik (2003) att det är till det bättre för barnens
hälsa att få känna sig delaktiga.
5.3
Yttre styrning eller självbestämmandeMöjligheterna att kunna påverka sitt egna arbete är en del av förutsättningarna för att kunna göra bättre ifrån sig på jobbet.
planerandet är det fritt fram att själv styra. Ekonomi sätter sina begränsningar, liksom lokaler och andra resurser. Utöver detta har fritidspedagoger mycket att säga till om och hur man uppnår målen inom de utsatta ramarna beblandar sig inte skolan så mycket i.
• Tidigare lade skolan ingen större energi på fritidsverksamheten utan fokuserade på skolan och dess arbete, vilket Finn Calander (1999) tar upp. Där identifieras det att fritidspedagoger är ålagda att delta i skolverksamhet medan lärarnas arbete i fritidsverksamhet måste förhandlas fram i arbetslag.
5.4
Styrbarhet av utvecklingDet finns indikationer som tyder på begränsad möjlighet att styra utvecklingen av sin yrkesroll som fritidspedagog.
• Fritidspedagoger i Sverige fick inte säga sitt när det bestämdes att barngrupper får öka i storlek i enlighet med regel att alla barn har rätt till plats i fritidsverksamhet.
• Egen praktik visade för mig att möjlighet för påverkan finns genom att lämna in förslag. Detta gäller åtminstone om de är genomförliga på låg nivå inom verksamheten där rektorer kan påverka.
• Ulrika Lorentzi och Kommunal (2012) skrev en rapport Har någon sett Matilda? Denna rapport verkar ha som syfte att öka förståelsen hos alla för hur situationen ser ut idag. För att påverka frågor som berör mer än bara egna arbetsplatsen kan man ibland behöva nå ut till större grupper.
6
Resultat redovisning
Intervjuer genomfördes i två skilda kommuner. Därför delas även resultatet upp i detta stycke för att på så sätt särskilja mellan svaren från Eslöv och Malmö kommun. Det är även ett steg i ledet att särskilja mellan intervjun som fick utföras med två pedagoger samtidigt i Eslöv och de två intervjuerna i Malmö som utfördes var för sig.
6.1
Pedagogerna Alex och RobinPedagogerna i Eslöv kallas i arbetet för Alex och Robin, vilket inte är deras riktiga namn. Deras erfarenhet är 26 respektive 39 år inom fritidspedagogsyrket. Denna period har de spenderat i Eslövs kommun, där de även valde att utföra intervjun tillsammans på arbetsplats och under planeringstid för att minska påverkan på verksamheten.
6.1.1 Kontrollfrågan
Som tidigare bestämt började intervjun genom uppvisande av två diagram som visar barngruppers ökning av storlek, samt antal barn per årsarbetare som ökning under senaste åren, enligt bilaga B1. Kontrollfrågan ställdes till fritidspedagogerna om dessa diagram stämde väl med den bild de hade om utvecklingen i sin egen kommun. Både Alex och Robin var eniga och svarade snabbt och tydligt att den bild som uppvisades av statistik stämde med hur de uppfattade sin situation. Detta svar var väldigt tydligt givet så intervjun gick vidare till frågorna i intervjuguiden.
6.1.2 Förutsättningar för fritidspedagogernas yrkesroll
Första frågan ställdes om huruvida förutsättningarna inom fritidspedagogsyrket har förändrats de senaste 10 åren och båda höll med. Alex svarade att den största förändringen ligger i att förr var fritidshemmet enbart fritidsverksamhets relaterat. Det var lägre beläggning av barn överlag med halvgrupper på morgon samt halvgrupper efter lunch. Pedagoger var heller inte involverade i skolan under dagen.
Idag så är det enkäter man ska svara på, man ska skriva barnschema, man ska kolla e-post från placeringsenheten, det är så mycket annat skit runt omkring som inte alls har något med verksamheten med barn att göra. (Alex)
En stor skillnad som Alex lyfte fram var att man idag inte har en begränsning av hur stor en barngrupp får lov att vara. Det nämndes även att det idag finns så mycket pappersarbete, möte och annat, som inte känns relevant för verksamheten. Man hinner då inte göra en tillräckligt bra planering eller reflektion för att utvärdera det man redan gjort. Något som även Robin höll med om.
Förändringarna i yrket fritidspedagog är stora enligt båda pedagogerna ifrån Eslövs kommun. Enligt Robin så var det krävande att ha verksamheten i skolan. En halvtimmes ställtid för att gå in i verksamhet nummer två räcker inte. Planeringen som är schemalagd på onsdagarna räcker inte för att planera både skolverksamheten och fritidsverksamheten. Skolans del tar helt enkelt för stor kraft och ork för att man ska kunna ladda om på sin ställtids halvtimme.
Alex tycker även att man förr var huvudsakligen pedagog medan man nu för tiden är allt från en ställföreträdande mamma/pappa, lite pedagog till kurator, socialarbetare och även vaktmästare. Yrkesrollen spretar åt så många olika håll att man inte längre kan definiera sig som en fritidspedagog.
6.1.2.1
Yrkesrollen fritidspedagogPå frågan hur den intervjuade eller i detta fallet hur båda två beskriver sina roller som fritidspedagoger nu och då, så har Alex tidigare sagt att man känner sig mindre som pedagog nu och lyfter återigen upp att pedagogbiten är den lilla delen idag. Det finns så mycket annat som måste beröras och är akut. Idag är det ofta bättre att barnen får en kurator före en pedagog. Många barn mår dåligt eller känner sig stressade, inte enbart av skolan utan även sin omgivning. Att barnen behöver någon som är lyhörd och finns där för dem är viktigare än att agera som fritidspedagog i verksamheten, anser både Alex och Robin.
Vi måste ge dem en fristad här tycker jag för vi har ju barn som nästan har magsår av allt stressande som ska till. Från då en inrutad verksamhet från klockan åtta till ett eller åtta till två och så har de kanske ett par tre timmars vist på fritids innan de ska iväg till nästa aktivitet. Och i värsta fall kan de ha två aktiviteter på samma eftermiddag. (Alex)
Robin berättar att för 25 år sedan var planeringen fylld av aktiviteter. Vilket ledde till att det uppstod en frustrerande känsla när schemat inte var fyllt utan tid fick fyllas med fri lek. En skillnad mot idag då man nu sätter upp planer och det är inte alltid man kan följa planerna. Allting varierar starkt från dag till dag och barnen kan redan ha fullbokat med planer för eftermiddagen med badminton, kör eller vad annat de har för sig. Ibland är de helt enkelt inte intresserade. Både Alex och Robin försöker nu stärka upp så åtminstone de äldre barnen får vara med och påverka verksamheten. Detta är ett ständigt pågående arbete i att försöka få barnen till att vilja vara mer delaktiga. Många barn vill bara vara och tar enligt Robin därför inte initiativ till att komma med förslag på aktiviteter så planeringen är i grunden fortfarande viktig för att verksamheten ska gå runt.
6.1.3 Om självbestämmande och utvecklingen
Eftersom båda pedagogerna var ganska överens om vad som redan sagts var det dags att ställa den tredje frågan som berör hur förhållandet mellan yttre styrning och självbestämmande fungerar idag. Här var det inte mycket att säga annat än att svaret var tydligt att allting fungerar bra. När det kom till skillnad mellan nu och för 10 år sedan så märktes inte denna av något vidare trots nya läroplanen, Lgr 11. Alex nämnde att skillnaden i ordet från 'bör' till 'ska' finns i läroplanens text men tolkningen är densamma och attityden är att man gör vad man kan på jobbet. Som Alex uttryckte det: ”När man börjar fundera på det så blir det lite frustrerande att det står 'ska' när man inte alls har samma möjligheter som man hade tidigare. Resurserna är väldigt mycket mycket mindre idag kraven är högre.” Man får helt enkelt göra sitt bästa med de resurser man har tillgängliga.
Ovanstående är något Robin instämmer med och tillägger att det alltid är fullt ös inom verksamheten. Positivt nog så har man inte så mycket tid över för att göra reflektioner, huruvida det finns resurser för att uppfylla läroplanen. Robin ville även nämna att mycket beror på vem man jobbar med för att man ska kunna få verksamheten att gå runt på bästa sätt och svaret borde på så sätt kunna variera stort beroende på vem man ställer frågan till.
Slutligen togs frågan upp, om de intervjuade känner att de har haft möjlighet att påverka utvecklingen? Både Alex och Robin tyckte att de inte hade haft den möjligheten. Hade Alex fått bestämma så är det just frågan om gruppstorlekarna, som varit det intressanta att fritidspedagoger borde ha fått vara mer delaktiga i besluten. Då hade det kunnat lyftas upp att det inte går att ha 50-100 barn på fritidsavdelningen, som det finns på många ställen. Som Alex uttryckte sig i intervjun ”det spelar ingen roll hur många vuxna man är när man sätter in så många för det blir för många kontakter för både barn och vuxna och det finns ingen som reder det.” Robin tillägger också att det är få ställen idag som har anpassade lokaler för fritidsverksamheten. Det spelar ingen roll om man har tillgång till en hel skolsal för barnen går inte gärna in i en skollokal för att göra något, på sin höjd kan de rita på tavlan. När skolan är slut för dagen så går dem inte gärna tillbaka.
6.2 Pedagogerna Love och Sam
Intervjuerna med Love som har 15 års erfarenhet som fritidspedagog och Sam med 21 års erfarenhet skedde individuellt, till skillnad från intervjun med Alex och Robin. Det var enbart i intervjun med Sam som där fanns störningar från intill liggande verksamhet samt passerande pedagoger. Båda intervjuerna valdes av pedagogerna att utföras på arbetsplats och liksom intervjun i Eslöv gjordes dessa under planeringstid för att inte påverka verksamheten.
6.2.1 Kontrollfrågan
Både Sam och Love fick se diagram 1 och 2, se bilaga B1, innan kontrollfrågan ställdes om dessa diagram stämde väl överens med den bild pedagogerna hade av utvecklingen på sina arbetsplatser. Liksom i Eslöv höll även här pedagogerna med om att siffrorna visade vad de själva ansåg vara förändringen även om det tillades att det var lite skrämmande att se hur ökningen gått de senaste åren.
”Det stämmer på pappret men är bättre i verkligheten på grund av att alla barn inte är här alltid som är inskrivna.” Love tyckte verkligheten ser bättre ut än vad diagrammen visar trots trenden. Poängen som lyfts upp är att inskrivna barn innebär nödvändigtvis inte att de alla utnyttjar platsen samtidigt.
6.2.2 Förutsättningar för fritidspedagogers yrkesroll
När det kommer till första frågan berörande förutsättningarna och om eller hur de ändrats de senaste 10 åren inom fritidspedagogsyrket så var både Sam och Love av uppfattningen att ändringar har skett. Sam förklarade att det var positivt nu hur man fick följa barnen hela dagar och fick därigenom en helhetssyn av skoldagen för barnen. Efter att ha fått testat av båda delar med att både vara på fritidshemmet och att vara med i skolan så föredrog Sam att få vara delaktig i skolan. Det är långa dagar för barnen i skolan och som Sam uttryckte det tydligt, ”de är längre tid här än vad föräldrarna är på sina jobb.”
Malmö som stad tycker jag har goda förutsättningarna har fördriva fritidsverksamhet för det är mycket som är gratis. Som vi har ju KBU Malmö och alla kommunala anläggningar är ju gratis för oss som kommer från fritids. (Love)
När det gäller Malmö stad tyckte Love att det finns goda förutsättningar att bedriva fritidsverksamhet eftersom det finns många aktiviteter som är gratis, så som KBU Malmö samt att alla kommunala anläggningar är gratis för fritidsverksamheten. För Love är det däremot okänt om detta har blivit bättre eller sämre under de tio senaste åren. Även Sam nämnde ekonomin under diskussion på tredje frågan och hur bra det är att Malmö tillgodoser dessa gratis aktiviteter för fritidsverksamheten samt kulturbuss även om enbart under dagtid. Utnyttjandet av dessa tjänster har nu gjorts möjligt tack vare att man har barnen även under skoltid och kan utföra de aktiviteter som Malmö stad erbjuder. Aktiviteter som annars inte finns tillgängliga in på eftermiddagen. Ytterligare en fördel med att utföra aktiviteter under skoltid är att alla barnen i klassen kan delta. Inte enbart fritidsbarnen efter skolan.
I min roll som fritidspedagog så går det mycket som jag kanske utförde på eftermiddagen gör jag på skoltid och organiserar och planerar. Jag lägger mer vikt där eftersom det är lättare att åka från klockan nio till klockan två eller ett med hela klassen, så behöver jag inte göra det på eftermiddagen. (Sam)
Love nämnde även något som upplevdes som positivt med hur förutsättningar ändrats och det är just att man blir mer expert i enskilda ämnen genom att jobba timmar i skolan med annat ansvar. Tidigare var man även då mycket delaktig i klass enligt Love's erfarenhet men att nu är det mer specifikt slöjd som eget ämne och vid jobb med tema så har Love nu oftast hand om de mer praktiska bitarna.
6.2.2.1
Fritidspedagoger i skolanDet är skilda meningar om huruvida yrket fritidspedagog har ändrats de senaste 10 åren då Love anser att man fortfarande gör ungefär samma arbetsuppgifter som tidigare. Redan 1997 gick Love in mer i skolan och har arbetet i skolan sedan dess och det är mer så att de senaste åren har man flyttat mer av den tid och kraft man gav skolan tillbaka till fritids för att balansera det bättre. Fritids är det primära i yrket och Love säger sig känna att man nu återigen höjer dess status och lägger mer kraft och energi där.
”Man ska ju vara fit for fight när det är lov och eftermiddagarna ska man vara sugen på lite fritidspedagogik” säger Love.
Sam's erfarenhet skilde sig då det här nämndes istället att man nu inte är koncentrerad på enbart fritids och även om morgonen ser nästan likadan ut som tidigare så har själva biten i skolan sen förändrats. Tidigare upplevde Sam inte någon större tillit i skolan då rollen har varit otydlig. Detta sades ha en del med vilken grundskola man jobbar i att göra och Sam nämnde några tråkiga upplevelser från platser där arbetet inte blev respekterat och hen fick känslan av att vara en ”andrahands klass medborgare”. På senaste tiden, med ändringarna i skollagen och skolverket, anses situationen ha förbättrats. Med skärpta krav har ändringarna samtidigt sett till att fritidspedagoger också nu får sin plats i skolan.
Läroplanens, Lgr11, förtydligande av mål liksom tydligare kunskapskrav har lett till att lärare och pedagoger nu vet mer vad som förväntas av dem under lektionerna. Detta tas upp som en positiv påverkan på situationen sen pedagoger blev delaktiga i skolverksamheten.
De som inte är på fritidset dom vinner på det här som vi gör. Genom att jag gör aktivitet på skolan med den kompetensen jag är bra på, som mycket på kultur och mycket på att organisera projekt. (Sam)
Aktiviteter som tidigare utfördes på eftermiddagen läggs mer på skoltid nu. Dagen har blivit lugnare då eftermiddagen tidigare kunde bli stressfylld. Skolan får ta del av den kompetens fritidspedagogen besitter i att organisera projekt och kulturella aktiviteter även under skoltid.
6.2.2.2
Yrket fritidspedagog då och nuDet är sånt demokratiskt sätt vi har på fritids, det är ju deras tid, deras innehåll. Barnen får säga sina idéer och tankar vilka får ligga i grund till innehållet i verksamheten. Sen är vi lite mer handledare som stöttar och hjälper till och ser till att de får göra det de vill. (Love)
Love anser att yrkesrollen som fritidspedagog är samma nu som förr. Den övergripande rollen är att vara handledare för barnen på fritids, ta vara på deras idéer och tankar, var i livet de befinner sig samt vad de behöver lära sig. Fritids för Love är väldigt demokratiskt där barn får ligga i grund till innehållet i verksamheten. Det som däremot tas upp är att barnen är ganska dåliga på att hitta på aktiviteter, vilket lyfter upp samma upplevelse som Alex och Robin hade, och man måste därför vara lite handledare som erbjuder barnen en bra tid på fritids med flera aktiviteter.
Till skillnad från Love tar Sam upp en skillnad i att rollen idag är mer som en helhet. Man har nu barnen hela dagen och inte längre så inrutat i att man hade morgon, skolan och sen fritidshem. Även om man fortfarande har samma ansvar så har rollen i skolan blivit annorlunda då ansvar har ökat. Vissa ämnen leder Sam medan i andra agerar Sam mer som en extra pedagog där man ibland delar klassen. Nedskärningar har också drabbat rollen då man inte längre kan handla på samma sätt eller utföra samma mängd betalda aktiviteter.
Mer generellt ville Sam även nämna att just nuvarande arbetsplats är väldigt öppen och delar med sig av material mellan skola och fritidsverksamhet men att detta inte varit fallet på andra arbetsplatser där varje använt material tydligt bokförts tillhörande antingen fritidsverksamhet eller skolan.
6.2.3 Självbestämmande och utvecklingen
Åsikten var för Love under intervjun att pengarna blir mer och mer indragna i fritidsverksamheten för vart år som går samt att grupperna med barn ökat något i storlek med färre fritidspedagoger vilket var det största bekymret. På Love's arbetsplats finns nio anställda på fritids varav enbart två är fritidspedagoger vilket anses vara en negativ trend.
Frågan om fritidspedagogerna tycker att förhållandet mellan yttre styrning och självbestämmande fungerar gav inte ett entydigt svar. Diskussion fördes för att dels förklara innebörden av frågan men
även betydelsen av ändringen i läroplanen, se Lgr11, och hur innebörden nu är 'ska' istället för 'bör'. Sam har hela tiden arbetat med denna premiss så inget nytt i och med läroplanen. Nu är läroplanen mer som en bekräftelse, att ha det i svart på vitt. Ett styrdokument som tillåter en att säga att så här är det. Sam påpekar att det kan bli svårare att följa med stora grupper och bestämma hur man ska organisera allt. Det är då man måste hitta lösningar och göra förändringar.
Att man verkligen utgår vad som står i Lgr11, så att de, målen, kommer med. Så när vi är klara med ett tema så ska vi ha uppfyllt de målen, eller ja barnen ska kunna det som står. Där tror jag att jag är lite mer noggrann. Jag är nog lite mer påläst nu än innan. (Love)
Love nämnde att man som pedagog nu måste utgå helt från vad som står i Lgr11 vid utförande av teman så att när man väl är klar kan vara säker på att man har uppfyllt målen. Detta anser Love ha gjort hen mer noggrann och lite mer påläst jämfört med tidigare. Även om man inte har ämnesmålen på fritids, utan allt är mer fritt, så kan barnen inte längre bara vara på fritids. Nu läggs större vikt på att barn måste lära sig något varje dag. På till exempel en aktivitet som att åka ut i skogen måste man nu också ställa sig frågan om vad barnen kan och ska lära sig.
Tidigare var fokusen mest på att vara där och ha kul och denna ändring anser Love kan höja statusen och visa för föräldrarna att det här är fritids och något vi står för. ”Skolan behöver inte lära barnen allt, fritids kan också lära barnen”, säger Love.
Slutligen berättar både Love och Sam att de har haft möjligheter att påverka utvecklingen. Love uttrycker sig felaktigt och säger att man är lite ”livegen” men fortsätter sedan att prata om hur fri man är och att ingen säger åt en vad man ska göra. Man kan själv forma fritidshemmet och sin egen yrkesroll till viss del. ”En otrolig frihet som vi har. Fritt under ansvar /.../ man har ju ramarna som finns men innanför dem kan man ju experimentera hur man vill egentligen.” Eftersom detta är Love's ord skiljer det sig till hur Sam uttryckte det hela som var lite mer restriktiv, även om det här också hölls med om att möjligheten fanns att påverka. Sam nämner att det åligger fritidspedagogen i sådana fall att också ta tag i saker och vara nyfiken samt se möjligheter. De flesta, nämner Sam, väl på plats vill bara hitta lösningar och hjälps åt. Detta leder till att man har mer möjlighet att utvecklas. Däremot anser Sam inte att lärare till fullt utnyttjar fritidspedagoger än.
7
Analys
En viktig del i undersökningen är att kritiskt granska metod och utförande för insamlandet av information. I detta kapitel analyseras empirin och kapitlet belyser även möjliga svagheter i metodiken.
7.1
Resultat av kontrollfråganGenom att börja intervjuerna med att ställa en kontrollfråga så kan det sägas som förutsättning att alla pedagoger upplevt en skillnad i barngruppers storlek och även antal barn per anställd och hur detta har ökat den senaste tiden. Det är däremot viktigt att poängtera att Love inte höll med om att ändringen var så stor som diagrammen gav indikation på då alla barn som är inskrivna inte alltid är på fritidshemmet. Innebörden av detta kan vara att Love möjligtvis inte känner av att belastningen i yrket har ökat. För övriga intervjuade så sågs de uppvisade siffrorna som en statistisk skildring av hur det upplevs på verksamheten vilket kan ha sin förklaring i att det är statistik tagen som ett genomsnitt av alla kommuner i hela Sverige.
Pedagogerna i Alex och Robin uttryckte det att statistiken var skrämmande och förklaringen till det ligger i att ökningen på senaste tjugo åren för barn per årsarbetare mer än dubblats fram till 2010. Denna ökning visar på en tydlig ökad trend att skriva in sina barn på fritidshem.
Kan det fortfarande stämma som Love säger att verkligheten ser bättre ut än statistiken på grund av att många inskrivna barn inte alltid går till fritidshemmet? Svaret går att undersöka genom att ta reda på specifik statistik från den arbetsplats som Love är anställd på. Det finns såklart faktorer som kan påverka så som vanlig statistisk avvikelse, möjligheten att mor- eller farföräldrar är mer tillgängliga i det valda området och kan liksom möjliga äldre syskon välja att hämta upp barnen tidigare. Det kan även finnas viss korrelation till föräldrars arbetstider i området liksom huruvida båda föräldrar jobbar eller om någon går hemma vilket skulle hindra barnen från att vara heltid på fritidshemmet. Detta kan tyda på att vissa skolor möjligtvis har hittat effektiva modeller för att motverka problemen med ökat antal barn i barngrupper.
7.2
Förutsättningarna inom fritidspedagogsyrketBåda pedagogerna Alex och Robin tyckte att stora förändringar inom yrket hade skett. Nu har pedagoger även verksamheten i skolan och detta med enbart en halvtimmes ställtid innan man går över till nästa verksamhet. Skolans del verkar ta för stor kraft och ork enligt Robin för att en halvtimme ska räcka som ställtid, något Ann S. Pilhgren (2011b) också lade märke till i sin undersökning.
Detta leder till frågan om fritidspedagoger verkligen är utbildade för att kunna hålla sina specifika lektioner. Kan de planera inför lektionerna eller saknas något i utbildningen jämfört med den utbildning lärare får? Tiden att ställa om kanske skulle kunna effektiviseras med förändrad utbildningsform och denna förändring kan redan ha påbörjats.
Även om lärarutbildning är mer täckande när det gäller teoretiska ämnen är det fortfarande min åsikt att de mer praktiska lektionerna är områden där fritidspedagoger har en fördel. Detta då de överlag är mer praktiskt lagda i sin utbildning vilket även stärks av uttalandet från Love. Love bekräftade att hen nu har slöjd som ämne och även tar hand om de praktiska bitarna vid jobb med tema i skolan. Bör läraren fortfarande ha det grundliga ansvaret inom skolverksamheten och är fritidspedagogernas så kallade hjälp med undervisningen där för att öka kvaliteten?
Fritidspedagogerna har fortfarande sin egen verksamhet där det också måste fokuseras, utöver till exempel slöjd i skolan, på att ständigt göra ett bra jobb med utrymme för planerad förbättring. Finn Calander (1999) tog upp detta som en aktuell riskzon nu när fritidspedagoger även agerar hjälplärare.
7.2.1 Tid till pappersarbete
En annan fråga är varför man inte ger fritidspedagoger större tid att ställa om när deras verksamhet bara fortsätter till skillnad från läraren som spenderar resten av tiden till planering. Alex hade uppfattningen att det nu finns så mycket pappersarbete, möten och annat kringarbete såsom e-post och enkät planering som ska göras. Något som enligt Alex känns mindre relevant för verksamheten att man inte hinner göra en tillräckligt bra planering eller ens reflektion för att utvärdera det man redan gjort.
Robin höll med Alex på denna punkten och lyfte även upp att allt idag måste dokumenteras i form av pappersarbete vilket tar mer tid. Det ökade kringarbetet har troligtvis orsak i att fritidspedagoger nu även är inne i skolans verksamhet och har ansvar jämte denna också. En stor orsak till ökade pappersarbetet kan vara att läroplan Lgr11 nu till större del detaljstyr fritidspedagogers arbete med mål som ska uppnås jämfört med Lpo94, där tolkning var mer öppen för fritidspedagoger. Även om syftet med nya läroplanen är att garantera likvärdig utbildning över hela landet så är pappersarbete ofta en nödvändig åtgärd för att följa upp hur nya mål uppfylls. Pedagoger bör dock samtidigt beakta att en stor del av planeringen i fritidsverksamheten fortfarande ska utgå från barnen själva.
7.2.2 Pedagoger som stöd till skolan
Love hade en skild mening om fritidspedagog som yrke har ändrats de senaste 10 åren och anser att det fortfarande är samma arbetsuppgifter som tidigare. En förklaring ligger i att Love gick in mer i skolan redan 1997 och har sedan dess flyttat tillbaka fokusen mer mot fritidsverksamheten.
När det gäller just att börja jobba tidigare i skolan berättade även Sam om att ha varit i skolverksamheten sen tidigare. Sam kände sig olyckligtvis ibland som en ”andra hands klass medborgare” just för att hans närvaro inte alltid blev respekterad. Genom att ha ändrat läroplanen anser Sam att situationen har hjälpts till av skärpta krav där fritidspedagogen har en riktig plats i skolan. Loves erfarenhet att fokusen börjar riktas mot fritidsverksamheten kan komma sig av att det nu är bestämt vad rollen i skolan ska vara. All övrig tid nu kan flyttas dit den hör hemma istället för att vara splittrad. Det är inte sagt däremot att Love anser sin tid vara mer värd i fritidsverksamhet utan snarare en önskan att göra bra jobb inom båda verksamheter.
7.2.3 Aktiviteter
Tiden till planering är inte det enda område som påverkats av att fritidspedagoger är delaktiga i skolverksamheten. Samtliga pedagogerna anser att det blivit lättare att planera in aktiviteter i och med att man har barnen även under skoltid. De kan därmed slippa detta under eftermiddagen som lätt kan bli stressig. En annan innebörd är även att skolan då får ta del av fritidspedagogens kompetens i att organisera kulturella aktiviteter. Viktigt är dock att diskutera huruvida det är bra att göra aktiviteter under skoltid då enbart barn i klass kan delta. Situationen blir densamma även i fritids där enbart barnen på fritids kan delta.
Något annat som kan påverkas är huruvida barnen riskerar att missa skolundervisning då denna förskjuts eller helt går bort. Med ökande krav idag och betygsättning som går ned i åldrarna så är frågan om skolan hinner med att ta detta avbrott i sitt schema och ändå uppnå de målen som åligger dem. Fritidshemmet som tidigare hade ansvar för dessa aktiviteter anses av de intervjuade pedagogerna ha det stressigare på eftermiddagen. Även om man inte kan mäta stressfaktorer på grund av dess subjektiva natur så borde bra planering enligt min åsikt fortfarande göra eftermiddags aktiviteter möjliga. Föräldrar är dock okända faktorer ibland men annars borde barnens egna aktiviteter som är förbokade kunna planeras in i ett schema. Som tidigare nämnts saknas dock tiden till en bra planering allt som oftast i fritidsverksamheten.
Malmö stad erbjuder goda förutsättningar att bedriva fritidsverksamhet eftersom många aktiviteter är gratis, vilket även Love nämner, och bland annat KBU Malmö (Malmo.se, 2012) liksom det faktum att kommunala anläggningar är gratis för fritidsverksamhet bestärker detta. Något som är
okänt är om detta är någon som har blivit bättre eller sämre under de senaste tio åren då ingen statistik har kunnat hittas på vad som erbjöds förr. Vad man däremot kan säga är att genom möjligheten att planera aktiviteter under dagtid kan man nu utnyttja majoriteten av dessa erbjudanden liksom kulturbussen som annars inte är tillgänglig på eftermiddagar.
Alex och Robin ingav inte känslan utifrån intervjun att deras kommun erbjöd samma möjligheter utan där fördes diskussion in mest på ekonomi när frågan om aktiviteter dök upp. Vissa mindre kommuner som i detta fallet Eslöv ligger nära nog en större stad och kan kanske kan ta del av dennas utbud också. Skulle erbjudandet av sitt kulturella utbud gratis till intill liggande kommuner vara för stor kostnad för större kommuner? Även transportfrågan behöver i sådana fall utredas om huruvida tillgång till fria bussar är ett behov i alla kommuner. Tar man kulturbussen så är frågan varför denna bara finns tillgänglig under en begränsad tid under dagen och huruvida det troligtvis enbart är en kostnadsfråga. Alla dessa frågor angående ekonomi skulle kräva mer underlag från flera arbetsplatser i både Malmö och även Eslöv för att jag ska kunna dra några slutsatser.
7.3
Fritidspedagogens roll nu och förrPedagogerna Alex och Robin uttryckte en viss minskning av just pedagogiska delen i ens roll då det är mycket annat mer akut som måste beröras. Barnen behöver enligt Alex mer en kurator före en pedagog på grund av att många mår dåligt eller känner sig stressade av både skolan och sin egen omgivning i övrigt. Just denna situation innebär att barnen behöver någon som finns där för dem och är lyhörd snarare än att man agerar fritidspedagog.
Det är inte enbart barnens hälsa som har fått rollen att ändras utan enligt Alex ska man idag även agera ställföreträdande mamma/pappa, pedagog, kurator, socialarbetare och även vaktmästare vilket innebär att yrkesrollen spretar åt så många olika håll att fritidspedagog inte längre är en självklar definition. Ett hjälpmedel till att agera alla dessa roller är just att man som fritidspedagog deltar i skolverksamheten också och får därigenom en helhetsbild, enligt Sam, av att ha barnen hela dagen och kan följa deras egna och skolmiljöns utveckling. Risken som inte verkar ha undersökts noggrant och som upptäcktes genom att studera intervjusvaren är hur barnen känner när pedagogen följer dem under hela dagen och man bör undersöka hur pass stor risken är att barnen då inte får en känsla av att ha lämnat skolan när man går till fritidsverksamheten.
Även om fritidshemmet är en planerad verksamhet så är en hypotes att det är en sorts fristad där barnen slipper lektioner. Denna fristad gäller inte enbart barnen utan även för fritidspedagogen som också deltar i aktiviteter. De får ut något av dessa tillsammans med barnen liksom föräldrarna som kan ha sina barn i en trygg verksamhet medan de är på sina respektive jobb eller dylikt. En sådan fristad måste beaktas för ju mer pedagoger känner sig som kurator desto viktigare är det att man kan erbjuda barn en plats som känns upplivande. Detta förstärks ytterligare av de uttalande
som pedagogerna Alex och Robin gett om att barn idag är mer belastade och stressade av både skola och omgivning.
För 25 år sedan sa Robin att man blev frustrerad när schemat inte var fyllt med aktiviteter utan fri lek fick fylla tomma luckor vilket innebär att barnen får göra det som intresserar dem även om det är en styrd aktivitet. Pedagoger utgår från barnen och deras intresse men det kan även vara så att barnen själva får leka med vad fritidshemmet har att erbjuda. Med hänsyn till hur fritidspedagogerna i intervjun har uttryckt ett problem i att planera in aktiviteter på eftermiddagen så är det uppenbart att fri lek finns idag liksom styrda aktiviteter. Så länge mål uppnås så borde man enligt min åsikt ta vara på den fria leken och se mer efter barnens behov och faktiska välmående.
En annan ekonomisk situation hade kunna utöka mängden aktiviteter, speciellt då betalda sådana, och fylla ut schemat mer istället för att ge rum till fri lek men det finns även andra sätt som nu testas på många ställen och det är att införa demokratisk verksamhet där barnen får mer möjlighet att påverka sin tillvaro. Love liksom pedagogerna Alex och Robin nämnde alla att de hade projekt igång för att de äldre barnen ska ta tillfället i akt och lägga grunden till innehållet i verksamheten men hittills har barnen varit dåliga på att komma på aktiviteter på de tillfrågade arbetsplatserna. Många barn vill bara vara och tar därför inte initiativ till att komma med förslag samtidigt som arbetet pågår för att få barn som har annan åsikt att själva vilja vara mer delaktiga. Det känns för mig av denna anledning väldigt viktigt att man är en handledare och pedagog som fortsätter erbjuda barnen en bra tid på fritidsverksamheten genom en grundplanering innehållande flera planerade aktiviteter. Detta är något alla de intervjuade pedagogerna uttrycker sig behövt göra.
7.4
Yttre styrning och självbestämmandeEn tydlig bild gavs under intervjuerna att ingen märkbar förändring sågs när det gäller förhållandet mellan självbestämmande och yttre styrning. Alex och Robin ansåg båda att allting fungerar och har fungerat bra vilket även stärktes av både Love och Sam. En skillnad syntes i att Love och Sam ville lyfta upp att ordvalet i läroplanen och ändringen från 'bör' till 'ska' har blivit som en bekräftelse och nu kan läroplanen agera mer som ett styrdokument.
Mest troligt gjordes ändring i läroplanen, se Lgr11, av just detta syfte att styra så utbildning får samma värde över hela Sverige. De flesta pedagoger liksom Sam har arbetat med detta som en premiss sen tidigare. Love är dock av åsikten att man blivit mer noggrann och mer påläst jämfört med tidigare och att även om man inte har ämnesmål på fritids utan det är mer frihet så måste fokus fortfarande ligga i att lära sig något även här varje dag då kunskapsmålen måste uppnås. Status på fritidshemmet kan höjas om man kan visa för föräldrarna att man även lär sig något. Även om nya läroplanen kan leda till att pedagoger håller koll på att målen uppnås och gör undervisningen mer
fokuserad runt det som är relevant så måste man se upp så att man inte blir för inrutad på just den sortens undervisning.
7.4.1 Yrkesrollens status
Angående just status så bör man inte missa en väsentlig fråga som kanske inte kan besvaras här men det är huruvida verksamheten verkligen har haft låg status tidigare. Förr var fritidsverksamheten sett som en egen verksamhet som var särskild från skolan. Den var möjligtvis inte så omtalad som nu men det är min egna åsikt att statusen inte varit lägre men däremot har den fått mer uppmärksamhet. Arbetskulturen idag är sådan att båda föräldrar jobbar oftast och längre vilket ökar behovet av fritidsverksamheten.
7.4.2 Ekonomisk påverkan
Alex uttryckte en intressant detalj gällande läroplanen Lgr11 och ändringen från 'bör' till 'ska' att först när man funderar på det blir det frustrerande att kraven blir högre men tillgängliga resurser minskar. Denna kommentar lyfter upp frustration över nedskärningar och det är en konsensus bland de två intervjuade från Eslöv att man helt enkelt får göra det bästa med de resurser man har tillgängliga utan att klaga högt. Positivt nog enligt Robin så är det sådan fart i verksamheten att man inte hinner göra sådana här reflektioner särskilt ofta. Enligt debattartikel av Tobias Krantz och Jonas Olsson (2012) anser de att Sverige redan satsar substantiell del pengar, bland det högsta i Europa, på just utbildning och läser man rapport från Svend Dahl och Göran Gutilérres-Aranda (2012), så är slutsatsen att det inte finns något samband mellan resurser och skolresultat utan hur varje krona används med multipla faktorer som kan inverka. Viktigt att tillägga är att rapporten Har någon sett
Matilda?, Kommunal (2012), berättar att en nedskärning i form av 10% mindre kostnad per barn
har skett mellan 1999 och 2009. Även om Sverige satsar högst del pengar på utbildning så innebär nödvändigtvis inte att fritidsverksamheten får ta del av dessa pengar.
Lösningen är inte nödvändigtvis så enkel som att säga att verksamheterna har för dålig ekonomi utan att mer undersökning kommer behövas på hur man kan förbättra mängden tillgängliga resurser för att uppfylla växande krav. Hur vi upplever självbestämmande beror mycket på vem vi jobbar med och hur vi samarbetar. Det är som Robin säger att frågan om självbestämmande och yttre styrning kan få väldigt varierande svar beroende på vem man frågar.
7.5
Att påverka verksamhetens utvecklingÅsikterna går isär när det gäller möjligheten att ha styrt utvecklingen för fritidsverksamheten då intervjuerna med Love och Sam visar på positiv respons rörande frihet. Dessa intervjuer genomfördes individuellt och med samma material som tidigare hade gett annorlunda svar från Alex
och Robin tillsammans. Love säger; ”en otrolig frihet som vi har. Fritt under ansvar /.../ man har ju ramarna som finns men innanför dem kan man ju experimentera hur man vill egentligen.” Denna åsikt delas av Sam som säger att de flesta väl på plats bara vill hitta lösningar och hjälps åt vilket leder till att man får möjlighet att utvecklas.
Sam yttrar även ett visst missnöje när det gäller lärare och anser att dessa inte har lärt sig att till fullt utnyttja fritidspedagoger än i skolan. Andra pedagogerna i undersökningen har inte nämnt detta vilket kan innebära en avvikelse i åsikt eller helt enkelt något de andra har försummat att nämna.
7.5.1 Gruppstorlekens betydelse
Om Alex hade fått bestämma något om utvecklingen så skulle det vara gruppstorleken. Det lyfts upp en intressant punkt om hur fritidspedagoger borde ha fått vara delaktiga i beslutet. Framförallt då de intervjuade lyft upp att det inte går att ha 50-100 barn på en fritidsavdelningen, vilket finns på många arbetsplatser enligt flera pedagoger liksom utsagor från föräldrar. Rapporten från Kommunal (2012) stärker att det även finns avdelningar där barngrupperna även uppgår till 150 barn i storlek.
Alex anser att högre antalet vuxna i en stor barngrupp inte är en lösning på ökat antal barn då det blir för många kontakter för både barn och vuxna och ingen kan reda ut det. Tidigare utredning har gjorts på detta av Katrin Berntsson (2003) som i sin uppsats utredde just arbete i stora barngrupper. Slutsatsen där var att många faktorer kan påverka och att det faktiskt kan vara så att den större barngruppen fungerar bättre än mindre. Viktigt här att anmärka är att hänsyn togs enbart till grupper av storlek runt 30 barn som störst och att ingen analys gjordes på tesen om stort antal kontaktpunkter för större grupper. Vad som lyftes upp i arbetet var dock behovet av att en grupp var väl komponerad för att fungera tillsammans och detta problem borde exponentiellt öka vid högt antal barn utan hänsyn till antal vuxna.
Ifall utredning skulle visa att större barngrupper över en viss gräns skulle försämra arbetet drastiskt så kan jag hålla med om att en begränsning återigen behövs på hur stora barngrupper får lov att vara. För tillfället finns inte tillräckligt med forskaranlag tillgängligt för att göra en bedömning. Däremot avsaknad av övre gräns på barngruppers storlek är en stor förändring är ett faktum som inte kräver vidare bevisning.
Bekymret som tas upp är inte enbart att barngruppers storlek har ökat utan Love berättade även att de för tillfället är nio anställda på fritidsverksamheten i fråga och av dessa är enbart två av dem fritidspedagoger. Detta var uttryckligen en negativ trend som även kan visas av diagram 1 och 2, bilaga B1, som tillsammans visar, med hänsyn till antal barn per årsarbetare liksom barngruppers
