Institutionen för
Samhälle, kultur och identitet Vidareutbildning av lärare och förskollärare som saknar examen (VAL)
Examensarbete
15 högskolepoäng
Vi och De - en studie av tre läroböcker i
spanska
We and They - a study of three textbooks in Spanish
Charlotta Ranner
Datum för slutseminarium 2018-05-17
Examinator: Jan Nilsson Handledare: Johan Elmfeldt
Abstract
Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur Den Andre (Icke Europa och urfolk) framställs i tre läroböcker i spanska. Uppsatsen utgår från teorin om Den Andre av främst Tzvetan Todorov och metoden är textanalys. Resultaten visar att Europa framställs som viktigare än
Latinamerika. De latinamerikanska länderna har en stark underrepresentation och även urfolk ges mycket litet utrymme. Urfolks röster görs inte hörda och risk för exotifiering av urfolk finns. Även risk för stereotyper av latinamerikaner finns. Västvärldens våld, koloniseringen av Amerika, utesluts nästan helt.
Innehållsförteckning
1.Inledning ... 1
1.1 Syfte och frågeställningar ... 2
1.2 Material ... 2 1.3 Metod ... 3 2.Bakgrund ... 5 2.1 Skolans värdegrund ... 5 2.2 Koloniseringen av Amerika ... 5 2.3 Rasdiskriminering ... 7 2.4 Urfolk idag ... 7 3.Teoretiska perspektiv ... 9
3.1 Begreppet Den Andre ... 9
3.2 Tzvetan Todorov och Edward Said ... 10
4. Läromedel: Forskning och granskningar ... 13
4.1 Läromedel ... 13
4.2 Forskning och granskningar ... 14
5. Resultat och analys ... 19
5.1 Representation av länder och urfolk ... 19
5.1.1 Amigos 1 ... 19
5.1.2 Amigos 2 ... 19
5.1.3 Amigos 3 ... 19
5.1.4 Sammanfattning ... 20
5.2 Den Samtida Andre –Latinamerika och USA ... 20
5.2.1 Den populärkulturella Andre ... 20
5.2.2 Övriga latinamerikaner som Den Andre ... 21
5.2.4 USA ... 23
5.2.5 Sammanfattning ... 23
5.3 Den ursprunglige Andre idag ... 23
5.4 Den urspunglige Andre i ett historiskt persektiv ... 25
5.4.2 Atahualpa ... 25
5.4.2 Urfolk övrigt ... 26
5.2.4 Sammanfattning ... 27
6. Diskussion ... 28
1
1.Inledning
“Om vi inte har styrkan att ta varandras händer, om vi inte har ömheten att hålla världens barn i vår famn, om vi inte har viljan att rena världen på alla dess arméer, kommer denna lilla jord bli en torr och mörk kropp.”1
Oswaldo Guayasamín ( Ecuadoriansk konstnär 1919-1999)
Skolan ska förutom kunskap också förmedla den värdegrund som finns i läroplanen. Det handlar bland annat om förståelse för andra människor och solidaritet med svaga och utsatta. Det här examensarbetet handlar om hur synen på Den Andre (i min studie, urfolk samt det som inte är Europa) förmedlas i ett antal läroböcker i spanska, för årskurs 6-9.
Ämnet är intressant och aktuellt av flera anledningar. Vi lever i en alltmer globaliserad och föränderlig värld där förståelse för andra människor är viktigt. Spanska är numera ett populärt modernt språk i skolan. Nära 50 procent av elever i årskurs 7 valde spanska läsåret 2011/12. Motsvarande siffra 1997/98 var lite under 10 procent (Rottenberg 2013). Ytterligare en anledning till valet av ämne är att jag 2014 tillbringade nästan fyra månader med ursprungsfolket Kichwa i Amazonas djungel i Ecuador och genom detta fått en annan förståelse för olika människors villkor.
Att studera läromedel är viktigt av flera skäl. Skolans läroböcker konstruerar och reproducerar normer av vad som gäller i skolan och i samhället. Läroböcker har en stark ställning i
utbildningssammanhang och i undervisning inom bland annat språk tycks de vara särskilt viktiga (Englund 2006). Läraren måste dessutom själv göra urvalet av läromedel.
Det finns ett behov av att undersöka vilka länder och urfolk som finns representerade i läroböckerna i spanska och hur länderna och dess invånare framställs. Det finns också en hel del minoriteter och utsatta grupper som lever i de länder där språket spanska talas som skulle kunna när de skildras i läroböcker bidra till ökad förståelse för människor och bredda synen på den ”spanskspråkiga världen”. Dessutom är det intressant att ta reda på om, på vilket sätt och i vilken grad elever i moderna språket spanska får läsa om koloniseringen av Amerika och om diskriminering av ursprungsfolk som har pågått sedan 1500-talet och som fortfarande pågår.
1
Si no tenemos la fuerza de estrechar nuestras manos con las manos de todos, si no tenemos la ternura de tomar en nuestros brazos a los niños del mundo, si no tenoms la voluntad de limpiar la tierra de todos los ejercitos; este pequeño planeta seré un cuerpo seco y oscuro
2
I mitt arbete som lärare i spanska har jag tyckt mig se ett fokus på Spanien i läroböckerna. Jag har genom mina erfarenheter i Amazonas och andra delar i Latinamerika insett hur viktigt det är att lyfta fram och synliggöra urfolk och minoriteter och även andra latinamerikaner.
1.1 Syfte och frågeställningar
Jag vill ta reda på hur skolans värdegrund kommer till uttryck i ett antal läroböcker i spanska. Området är brett varför jag begränsar mig till hur synen på Den Andre förmedlas i tre
läroböcker i spanska. Begreppet Den Andre som jag senare i uppsatsen kommer att
problematisera är de som inte är vi. I min studie är Den Andre det som inte är Europa samt urfolk. Följande frågor ska jag försöka besvara.
Hur ser fördelningen ut, vad gäller utrymme i läroböckerna, bland länder och urfolk som representeras i böckerna?
På vilket sätt framställs länder och människor utanför Europa?
Om urfolk förekommer på vilket sätt framställs de?
1.2 Material
Det material jag kommer att använda mig av är serien Amigos som består av 4 böcker. Amigos-serien utkom 2011 och ges ut av Liber förlag. Den är skriven av Monika Saveska Knutagård, Anette de la Motte och Horacio Lizana. Monika Saveska Knutagård är
huvudförfattare. Liber beskriver Amigos som ”ett mycket omtyckt läromedel i spanska” och ”ett varierat och lustfyllt innehåll”. Den har även översatts till norska. Texterna består av dialoger, berättelser samt fakta om länder och personer. Dessutom finns en del sångtexter med men som jag av utrymmesskäl inte valt att analysera i denna studie.
Jag kommer att använda Amigos 2-4 eftersom Amigos 1 är till för nybörjare i spanska och innehåller mycket korta texter, samt för att begränsa mig. Min avgränsning är också att hålla mig till en och samma serie. Författarnas avsikt är förmodligen att ämnen eller länder som inte får plats i t ex Amigos 2 kan tas upp i Amigos 3 eller Amigos 4 och att eleverna använder samma serie under hela högstadiet.
Böckerna är valda för att de representerar den målgrupp jag undervisar i samt för att de utkommit efter införandet av senaste läroplanen (Lgr11).
3
1.3 Metod
Jag har använt mig av textanalys som metod och analysverktygen urvalsfrågor, intentioner och betydelser i en text (Agneta Bronäs, 2011). Med dessa verktyg har jag analyserat vad som står om personer och länder och människor utanför Europa samt om minoriteter och urfolk.
I en textanalys gör man, enligt Björn Sundmark (Malmö universitet), en djupare analys av en texts betydelse och diskuterar dess sammanhang. Textanalys handlar om att se vad textmassor består av. Den kan svara på följande frågor. Vad berättar texten? Finns det undertexter, finns det motberättelser? Vad är det för genre? Vilken funktion har den tänkt att ha? Vilka retoriska grepp används för att påverka läsaren? Hur påverkar det valda mediet? Hur och i vilken situation kommuniceras texten?
Jag har med hjälp av teori om Den Andre av främst Tzvetan Todorov (2009) tolkat det analyserade materialet. Teorin Den Andre är vald för att det är ett intressant, viktigt och aktuellt ämne. Eftersom Tzvetan Todorov har skrivit om erövringen av Amerika och där Den Andre är urfolk i Centralamerika passar det i min uppsats.
Alla texter har lästs noggrant och sedan har jag valt ut de delar som innehåller länder och personer utanför Europa samt urfolk. Därefter har jag i korthet beskrivit det utvalda innehållet och sedan valt ut ytterligare några delar vars innehåll analyserats mer utförligt, kopplat till mina frågeställningar. Uppsatsen innehåller kvantitativa moment för att beskriva fördelningen av länder och urfolk.
Valet av metod förklaras med att jag ville gå in på detalj och ta reda på vad som skrivs om det som inte är Europa, européer eller majoritetsbefolkning för att eventuellt hitta subtila
skildringar som till exempel framhäver Europa som det centrala och viktigaste eller negativa beskrivningar av urfolk. I Skolverkets rapport 285 (2006) står det att för att upptäcka subtil diskriminering och kränkning behöver lärare utveckla ett kritiskt förhållningssätt gentemot olika perspektiv och aspekter.
I resultatdelen har jag kategoriserat mina resultat under fem olika huvudrubriker. Dessa är Representation av länder och urfolk, Den samtida Andre - Latinamerika och USA, Den ursprunglige Andre idag och Den ursprunglige Andre i ett historiskt perspektiv.
4
Den första rubriken tar upp vilka länder som representeras och hur fördelningen ser ut samt om urfolk förekommer och vilken plats de får. Den andra rubriken beskriver människor i Latinamerika samt fakta om Latinamerika och USA (exklusive urfolk).
Den ursprunglige Andre idag syftar på urfolk som lever idag och att det i böckerna framgår att de lever idag. Den ursprunglige Andre i ett historiskt persektiv beskriver urfolken som
historia, det vill säga det framgår inte att de lever idag. De flesta urfolk i böckerna är
minoriteter, undantag är Perus urfolk. Därför har jag använt bara ordet urfolk, oftast syftar det alltså även på minoriteter. Rubrikerna är valda med hänsyn till mina frågeställningar, min teori och min genomgång av böckerna. Alla översättningar från spanska till svenska är gjorda av mig.
5
2. Bakgrund
För att visa vad skolans uppdrag är, förutom att förmedla kunskap, kommer jag redogöra för skolans värdegrund. Att göra det blir också en sätt att betona vikten av kunskap om Den Andre, den som inte är jag. För att få en bättre förståelse för den spanskspråkiga världens historia har jag också valt att ge en kort historiebakgrund som främst behandlar
koloniseringen av Amerika.
2.1 Skolans värdegrund
I skolans styrdokument står det att utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. I värdegrunden står det även att ingen ska diskrimineras på grund av etnicitet, kön, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet, funktionsnedsättning, ålder eller sexualitet. Man skriver också att skolan ska ”främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse” (Skolverket 2011, s.2).
Främlingsfientlighet och intolerans ska man enligt läroplanen bemöta med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och
värderingar är viktigt att utvecklas tillsammans med medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet.
Vidare går det att läsa att ”det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människans förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald” (Skolverket 2011, s.2). Ett internationellt perspektiv betonas för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang, för att skapa internationell solidaritet och förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser.
2.2 Koloniseringen av Amerika
Darwin spekulerade i att det fanns en historisk mening i att ”de högre civiliserade raserna” besegrade de ”lägre” (Sörlin, 1992) i kampen om jordens resurser. Dessa idéer var logiska och
6
naturliga för bildade mäniskor på 1800-talet. Uppfattningen om européernas överlägsna kultur har varit den allmänt rådande förklaringen till koloniseringen av Amerika (Sörlin, 1992).
Nutida forskning visar dock enligt Sörlin att bilden varit förenklad och urbefolkningar världen över protesterar mot sekler av eurocentrism i historieskrivningen. Européernas erövring var brutalare än vad man förstått och nya detaljer har avslöjats om vad som hjälpte européerna att bli jordens härskare (a.a 1992). Biologiska fakta var mer avgörande än vad man trott.
Sörlin påtalar att Amerikas historia började långt innan Columbus anlände. Invandringen kom från vad som idag kallas Sibirien. Uppskattningarna av Amerikas befolkning före européernas ankomst uppgår till 30 miljoner som lägst och 100 miljoner som högst fortsätter Sörlin. Enbart Mexiko hade år 1520 ca 25 miljoner invånare vid Hernan Cortés erövring.
Urinvånarna lyckades framgångsrikt bemästra nya naturförhållanden och förklaringen var att miljön var enligt Sörlins beskrivning ”jungfrulig”. Troligtvis mötte de inga livshotade
sjukdomar, vilket främjade befolkningstillväxten och såvitt man vet blev det en expansion av ”välmående” samhällen på hela den amerikanska kontinenten, enligt Sörlin.
1492 seglade Columbus över Atlanten. Det har forskats mycket om vad som hände under de första decennierna efter Columbus ankomst. På senare tid har historisk forskning
kompletterats med biologiska och epidemiologiska data och det är enligt resultaten uppenbart att det blev katastrofala dödstal. På ett århundrade sjönk Mexikos befolkning med mer än 90 procent. Perus Inkabefolkning gick ned från cirka 9 miljoner till 600 000 (Sörlin). Utan att gå in på detaljerade siffror hade världens befolkning år 1500 ungefär 400 miljoner invånare, varav 80 miljoner fanns i Amerika enligt Tzvetan Todorov i The conquest of America (1999). Av dessa 80 miljoner människor fanns i mitten av 1500-talet endast 10 miljoner kvar.
Todorov använder ordet folkmord för att beskriva detta. Både i relativa och i absoluta mått räknat når inga siffror högre, eftersom det handlar om en befolkningsreducering på cirka 70 miljoner liv. Inget folkmord på 1900-talet kan jämföras med detta (Sörlin 1992).
Orsakerna till denna demografiska kollaps är följande ordnat i betydelse: sjukdomar, slaveri, tvångsarbete och krig.Européerna hade levt med epidemiska sjukdomar som smittkoppor och mässling under mycket lång tid och när de kom till Amerika tog de med sig hela sin
ekologiska miljö. Sörlin menar också att spanjorerna plundrade, våldtog, mördade och brände byar. Starka män rekryterades till slaveri. Familjer och byar splittrades, vilket ledde till att nativiteten sjönk.
7
Den intellektuella debatten gällande mänskliga rättigheter och Europas förhållande till resten av jorden och mänskligheten tar sin början 1492 då Columbus landsteg i Amerika, menar Sörlin. Den debatten är inte slut än, säger han.
2.3 Rasdiskriminering
På 1800-talet räknade och klassificerade de västerländska resenärerna människorna som erövrats. Man mätte kranier och näsbredd på människor i de amerikanska kontinenterna och i andra delar av världen, och senare också i Europa. Vetenskapen upprättade globalt giltiga tabeller över mänskligheten med den vite västerländske medelklassmannen som
mänsklighetens universella norm beskriver Marie Carlson i Kritisk granskning av
pedagogiska texter (Carlsson M, Von Brömsen K, 2011). För hundra år sedan var det en allmänt vedertagen sanning att svarta människor var mindre intelligenta än vita människor skriver Moa Matthis i Orientalism på Svenska (2005). Vetenskap och väldokumenterad forskning låg till grund för dessa slutsatser. Dessa händelser återspeglades även i läroböcker där man under nästan tre decennier fram till 1950-talet delade in raser i ”överlägsna” och ”lägre raser”. Mot slutet av 1950-talet och efter förintelsen blev det inte längre hållbart att dela in folk i en skala på det sättet (Carlson, 2011). Vi lever dock i en verklighet och med en världsbild som formats och fortfarande formas av denna ojämlika syn på människovärdet (Matthis 2005).
2.4 Urfolk idag
Efter conquistadorers och missionärers erövring av Latinamerika, ockuperades kontinenten av nybyggare och jordbruksindustrin enligt Samiskt informationscentrum2 (2018). På senare tid har urfolks mark ockuperats av oljebolag. Förtrycket består och de flesta av världens
ursprungsfolk lever i samhällets utkant och utan de rättigheter som majoritetsfolket har (Samiskt informationscentrum).
Siffror från Samiskt informationscentrum visar att ursprungsfolken utgör idag 5 % av jordens befolkning. De är 370 miljoner människor i 90 länder. Oftast är ursprungsfolken i minoritet i de länder där de bor, men i Bolivia, Guatemala och Peru utgör de hälften eller mer av
ländernas invånare.
2 Samiskt informationscentrum är en del av Sametingets myndighetsuppdrag. Uppdraget är nationellt med
8
”Gemensamt för ursprungsfolk (eller urfolk) är att de levt på samma plats genom historien innan länderna invaderats eller kolonialiserats. De har egen kultur, eget språk och egna sedvänjor som skiljer sig från samhället runtomkring.” ( Samiskt informationscentrum) I Mexiko finns idag ca 30 miljoner urfolk av den totala befolkningens 100 miljoner invånare. Det största folket är Aztekerna. I Centralamerika finns många olika mayafolk. I Sydamerika finns över 500 olika urfolk där quechuafolket som lever i och omkring Anderna är störst och utgör nära 20 miljoner. I Västindien är alla urfolk utrotade (Nationalencyklopedin).
9
3. Teoretiska perspektiv
Jag kommer att utgå från postkoloniala teorier som teoretiskt perspektiv när jag gör mina tolkningar. Det centrala i teorin som jag använder är Den Andre. Därför blir det viktigt att definiera vad begreppet är, vilket görs nedan.
3.1 Begreppet Den Andre
I radioprogrammet ”Filosofiska rummet” (2013) diskuterar socialpsykologen Lasse Dencik, psykologen Eugenia Rozenberg och islamologen Jonas Otterback föreställningen om Den Andre. Programledaren inleder med frågan om Den Andre alltid är av ondo eller om vi behöver vi Den Andre.
Inom socialpsykologin menar Dencik att Den Andre är subjektkonstituerande. Det är en föreställning om någonting som jag själv inte är och som gör att jag är den jag är, något man definierar sig mot förklarar han. Till Den Andre kopplas ofta negativa värderingar eller, uttryckt annorlunda, positiva värderingar av den egna gruppen. Det sker i en process, man andrefierar eller positionerar som Den Andre. Men frågan är inte om andrefiering är bra eller dåligt utan utifrån vilka kriterier man andrefierar och vad man lägger för värderingar i det. Andrefiering är nämligen något som görs hela tiden (Dencik).
Simone de Beauvoir skrev om begreppet Den Andre, där kvinnan var Den Andre och mannen normen som har makt, fortsätter Dencik.Otterback säger att inom feminismen har begreppet blivit centralt och även rasismforskningen använder begreppet. Rasism separerar, skapar hierarki och upprättar en berättelse som är stabil om Den Andre. Man beskriver inte Den Andre genom en dynamisk process utan Den Andre blir en homogen enhet som är enkel att beskriva. Det blir tydligt och tydlighet behövs för att nedvärdera.
Ett annat sätt att se Den Andre utgår från Emmanuel Levinas säger Dencik. I det fallet är Den Andre någon som kräver ett ansvar, ett etiskt krav att vara mottaglig för Den Andres ansikte.
Om man talar om religion kan Den Andre vara den icke-frälsa säger Otterback, den som är utanför den egna gemenskapen. På det sättet kan Den Andre vara något man är rädd för att bli. Men Den Andre kan också vara en inkluderande Andre som positioneras som jämlik fortsätter Otterback. Inom kyrkan talar man t ex om Den Andre som någon man vill föra en dialog med.
10
I en konfliktsituation ses Den Andre som mycket annorlunda förklarar Rozenberg. I alla studier inom psykologin, inom socialpsykologin och inom freds- och konflikforskning ser man tendenser till att vi alltid tenderar att övervärdera den egna styrkan och undervärdera motståndaren.
3.2 Tzvetan Todorov och Edward Said
Tzvetan Todorov, 1939-2017, var en bulgarisk litteraturforskare bosatt i Frankrike med rötter i rysk formalism och Michail Bachtins dialogiska teori. Han utgav arbeten om genrefrågor, narratologi, symbolik och poetik (Nationalencyklopedin). I sin bok The conquest of America (1999) studerade han relationen med Den Andre och hur Den Andre skapas genom
formuleringar som gjorts av upptäckare, erövrare, präster och teologer som deltagit i
erövringen av Amerika under 1400-talet. Detta med syfte att försöka förstå vad som hände då och under det efterföljande århundradet. Bland annat har han studerat de attityder Christofer Columbus och Hernán Cortés3 hade och hur de såg på urfolken de mötte.
Columbos ser, enligt Todorov, å ena sidan urfolken som människor med samma rättigheter som sina egna. Han ser dem dock inte bara som lika honom utan som identiska. Det gör att han identifierar sig med dem. Detta beteende resulterar i assimilering, det vill säga en projicering av ens egna värderingar på den andres. Å andra sidan ser han urfolken som olika och det leder till underlägsenhet. I detta fall är det urfolken som är underlägsna. Dessa två grundläggande upplevelser av alteritet (avvikelse från normen), förklarar Todorov, är baserade i egocentrism, det vill säga ens egna värderingar identifieras med generella värderingar.
Columbos sympati med urfolken finns för att han vill se dem ta efter hans egna vanor
konstaterar Todorov. Columbus går gradvis från assimilation till en idé om slaveri och också påståenden om att urfolken är underlägsna spanjorerna. Genom flera dömande uttalanden som Columbus gjorde, som till exempel ”They are fit to be ruled”, kan man gissa sig till detta påpekar Todorov.
Till skillnad från Columbus, som inte har något intresse av att lära känna urfolken, är Cortés intresserad att lära känna dem, men förmodligen med syfte att erövra. För Cortés är aztekerna, urfolken som han möter, subjekt. Inte i den mening att de är jämlika men han ser dem heller inte som objekt förklarar Todorov. Cortés beundrar dem men denna beundran snarare ökar än
11
minskar avståndet mellan honom och dem. Han är till exempel intresserad och fascinerad av de föremål, hantverk med mera som de har men inte av människorna egentligen. Som
Todorov formulerar det; Cortés är intresserad av aztekernas civilisation men samtidigt helt främmande för den. Européerna frågar till exempel aldrig ursprungsfolken vad det är de vill och det skapar underordning. Det är ett beteende som många män från den tiden hade (Todorov).
”[…] Det är bara genom att tala med Den Andre (inte ge order utan att engagera sig i en dialog) som jag kan lära känna honom som subjekt, jämförbart med så som jag är [...] Såvida inte greppandet av Den Andre åtföljs av en bekräftelse av Den Andre som subjekt finns det risk för exploatering” (Todorov 1999, s.132)
Erövringen av Amerika skapar vår identitet fortsätter Todorov. Vi är alla ättlingar av Columbus. Från 1492 har man försökt avvisa Den Andre. De har funnits förståelse av Den Andre men inte autentisk förståelse utan med intentionen att tysta rösten.
Todorov har skrivit boken The conquest of America för att hindra att historien om erövringen av Amerika och andra historier upprepas (Todorov, 1999). Han tror det är nödvändigt att hitta sanningen och göra den känd. Den Andre behöver fortfarande ”upptäckas” för vi behöver ju Den Andre eftersom en människa inte är vad hon är utan sin sociala dimension, enligt Todorov, och ”upptäckten” av Den Andre har flera stadier, från Den Andre som objekt till Den Andre som subjekt, och där emellan en oändlighet av mellanliggande nyanser. Todorov menar att det vi vet och lärt oss av historien befriar oss inte från ansvar idag. Var och en av oss måste ”upptäcka” Den Andre om igen.
”Det är nödvändigt att analysera erövringens vapen om vi någonsin ska kunna stoppa det. För erövringar tillhör inte bara det förflutna.” (Todorov, s. 254)
Edward Said, 1935-2003, var en palestinsk-amerikansk litteraturforskare och politisk aktivist. Hans mest kända verk är Orientalism (1978) där han påvisade stereotypen i västerländska sätt att se på den islamiska världen (Nationalencyklopedin). Han studerar i Orientalism
vetenskaplig litteratur och skönlitteratur och relationen mellan öst och väst, där öst är Den Andre. Orientalism är enligt Said en studie i vilken västerlänningar skapar en bild och idéer om Den Andre för att förstå sig själv. Men bilden är enligt Said inte öppen utan Orienten gestaltas som negativ, bestämd, exotisk och romantisk, en motsats till västvärlden och något som behöver civiliseras. Said menar att genom att studera en annan kultur, kan vi lära känna
12
människorna och deras sätt att bo och tänka. Alltid när man gör det är det bättre att de talar om sig själva och att de representerar sig själva.
Bland de tidiga orientalisterna fanns det många som aldrig lämnade sitt skrivbord och för att bli expert på Orienten behövdes inga besök i verkligheten skriver Matthis (2005). Om våra föreställningar utsätts för den mänskliga mångfaldens verklighet riskerar de att spricka (Matthis 2005).
Matthis (2005) menar att genom att skapa Den Andre som något negativt skapar vi samtidigt oss själva som bättre. Västvärlden skapas genom att skapa sin motsats.
”Den goda västerländska ordningen framstår som en biprodukt när bilden av den barbariska ”orientalen” målas upp. När ”orientalen” begår sin onda handling tvingas ”västerlänningen” gripa in för att hindra katastrofen. Och om han/den/det/ är så ond, måste rimligtvis den andra sidan vara god i samma proportioner: läsaren/tittaren tillåts dra sina egna slutsatser och vi blir medskapare i berättelsen om Västerlandets kamp mot ondskan.” (Matthis 2005, s.46)
Matthis hänvisar till Ylva Brune som i en essä ger ett exempel på hur vi i Sverige skapat Den Andre på ett negativt sätt. Bilden av ”invandraren” på 1960 och 1970-talen i Sverige skapas som lågutbildad, förtryckt och kriminell och när man gör detta skapas samtidigt bilden av svensken som välutbildad, frigjord och laglydig. Invandraren blir problemet som måste lösas av den problemfriade svensken (Matthis 2005).
13
4. Läromedel: Forskning och granskningar
I detta kapitel ges en kort beskrivning av läromedel, dess betydelse och påverkan på samhälle och människor följt av exempel på olika forskning och granskningar av läromedel.
4.1 Läromedel
Idag finns ingen central granskning av läromedel i Sverige. En sådan verksamhet fanns fram dock till 1991 då den togs bort (Carlsson, Von Brömssen 2011). Granskning sker nu av producenter, konsumenter, föräldrar och Skolverket. Skolverket har möjlighet till granskning av läromedel i efterhand och en sådan undersökning skedde och resulterade i rapporteringen I
enlighet med skolans värdegrund (2006). Sedan ansvaret att granska läromedel hamnat på
lärarna har det blivit allt viktigare att lärare har kunskap om läromedel och redskap för att analysera dem (Carlsson 2011).
Läroböcker återspeglar de dominerande värderingarna i ett samhälle och att studera dem är ett sätt att tydliggöra hur samhället konstruerar vad som är normalt, lämpligt och idealiskt skriver Pia Mikander i sin avhandling Westerners and others in Finnish school textbooks (2016) och påpekar att postkoloniala forskare har visat att skolundervisningen länge varit eurocentrisk. Att lära sig om världen som bestående av över- och underlägsna människor har gått hand i hand med strävanden efter Europas dominans. Idag består världen inte längre av
kolonialmakter och kolonier men Mikander menar att det finns röster som talar för att globaliseringen kan ses som en fortsättning på kolonialismen och att detta kan anses få konsekvenser för utbildningen.
Även Klas- Göran Karlsson diskuterar i Läroboken och makten-ett nära förhållande (2011) läroböckernas betydelse vad gäller makt. Han menar att läroböcker har att göra med den grundläggande makten om människors föreställningar om verkligheten och om ”vi” och de ”andra”. Läroboken är en verkan av makten i ett samhälle genom att den och dess närstående aktörer är bestämda och begränsade av en politisk regim, ideologi eller social ordning
(Karlsson, 2011). Karlsson nämner marxisten Antonio Gramscis begrepp ”hegemoni” som används för det maktbaserade system av kunskaper, attityder och värden som genomsyrar ett klassamhälle och därmed styr produktionen och konsumtionen av läroböcker. Läroboken når dessutom unga som saknar analytiskt-kritisk förmåga för att förhålla sig distanserat till böckernas innehåll (Karlsson, 2011).
14
4.2 Forskning och granskningar
Det finns många studier som kan relateras till det valda ämnet eller delar av valda ämnet. Vad gäller studier av läromedel som behandlar kultur och Den Andre har jag främst hittat studier av läroböcker i historia. Jag har hittat några få studier av läromedel i spanska som relateras till mitt ämne. Nedan redogörs några av dessa som kommer att fungera som ett underlag för en kartläggning och ett jämförande material.
Pia Mikander har i sin avhandling Westerners and others in Finnish school textbooks (2016) studerat finländska (finska och svenska) läroböcker ur ett postkolonialt perspektiv med begrepp från Laclau och Mouffes diskursteoretiska analys. Mikanders forskningsmaterial består av de sex största finländska läroboksförlagens läroböcker i historia, samhällslära och geografi (årskurs 5-9) som är tryckta mellan 2005 och 2010. Böckerna är baserade på den finska läroplanen från år 2004, som betonar mänskliga rättigheter, jämställdhet och demokrati i sin värdegrund. Syftet är att undersöka diskurser i läroböckerna med särskild betoning på hur väst och västerlänningar och hur deras förhållande till resten av världen konstrueras.
Avhandlingen visar hur hegemonin om västerlänningar som överlägsna avbildas på olika sätt. Medan de flesta gamla stereotyper om icke-västerlänningar har börjat försvinna från
läroböcker, finns det andra uttryck som stärker bilden av västvärlden som överlägsen andra som att västerländskt våld är dolt eller rättfärdigat i beskrivningar av konflikter. Värden som demokrati och mänskliga rättigheter beskrivs som typiskt västerländska och subtila
beskrivningar av ideologiska val presenteras som neutrala, trots att de innebär åtgärder som strider mot principerna om mänskliga rättigheter och demokrati.
Skolverket gjorde 2006 en granskning av läromedel som sammanfattades i rapporten I
enlighet med skolans värdegrund (2006a). Granskningen gjordes utifrån de mål som finns i
läro- och kursplaner. Man undersökte hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i några läroböcker i ämnena religion, samhällskunskap, historia och biologi/naturkunskap. Harald Runblom (2006) behandlade delen om etnisk tillhörighet och fann inget i läromedlen som bidrar till att ensidigt reproducera fördomar gällande stereotyper av grupper, individer, nationer och samhällen och fann inga explicita uttryck för diskriminering. Dock finns texter som är gränsfall till diskriminering. Europa dominerar i framställningarna men det kan finnas didaktiska skäl till detta; att börja med det närliggande för att sedan gå vidare. Runblom hänvisar till tidigare forskning som visar att
15
framställningarna i läroböcker ofta är europacentrerade och ofta förmedlar en västcentrisk bild och en ständig indelning av ”vi” och ”dem”.
Kenneth Nordgren har undersökt huruvida fyra gymnasieböcker i historia (Interkulturella
perspektiv i historieläroböcker, 2011) gett ett interkulturellt perspektiv på den historiska
utveckling de beskriver. Begreppet interkulturell kompetens bygger på grundtanken att det finns kunskaper och färdigheter som man kan tillägna sig för att bättre förstå och leva i ett mångkulturellt samhälle. Nordgren hänvisar till språkvetaren Michael Byram (2001) som anser att skolan i detta syfte ska utveckla elevernas kompetenser inom bland annat följande tre områden. Det första är förmågan att relativisera sina egna värderingar i den meningen att man inser att den egna uppsättningen inte är den enda möjliga och naturliga. Det andra området är kunskap om hur grupper och identiteter utvecklas och fungerar och på vilket sätt detta
påverkar en själv och andra. Till sist handlar det om färdigheter som att jämföra händelser, idéer och dokument och tolka dem utifrån olika perspektiv.
Nordgrens (2001) undersökning av historieläroböcker tar utgångspunkt i ovan nämnda generella lärandemål. Att skapa förståelse för kulturer dock är en mer kvalitativ än en
kvantitativ fråga men man måste möta kulturer på ett eller annat sätt för att förstå dem varför det är relevant att veta vilka geografiska områden som behandlas (Nordgren 2001). En alltför stark homogenisering osynliggör andra variationer mellan individer inom en gruppbildning vad gäller exempelvis kön, klass, nationalitet, ålder, yrkesidentitet, sexualitet samt religiös och politisk åskådning (Carlson 2011). Nordgren har räknat bilder som de har grupperats geografiskt och hans undersökning visar tydligt att det västeuropeiska och nordiska perspektivet dominerar utrymmet. Tillsammans utgör de 66 procent. När han delar upp historien i epoker visar det sig att den europeiska historien dominerar och att omvärlden finns med för att beskriva den europeiska utvecklingen. Vidare är utrymmet för ett möte med andra kulturer och länder försvinnande litet. Omvärlden framstår som relevant endast genom sin relation till Västeuropa (Nordgren, 2011).
Nordgren analyserar även läroböckernas syn på efterkrigsinvandringen och kommer fram till att synen på invandringen i läroböckerna är positiv i 1987 års upplaga men i senare upplagor tas problem kring rasism, assimilering och bostadssegregation upp. Nordgren menar också att flera av läroböckerna framställer ensidigt Sverige som det goda, öppna landet och att Sverige för några decennier sedan var ett etniskt homogent land, vilket inte är korrekt enligt Nordgren.
16
Nordgren pekar på att läroböckerna saknar ett genomtänkt interkulturellt perspektiv. Utrymmet för möten med utomeuropeiska kulturer är litet. Migrationsprocesser får inte mycket uppmärksamhet och inte heller den moderna nationalismforskningen. Staten
framställs som den viktigaste aktören, industrialiseringen som den viktigaste tiden och Europa som den viktigaste platsen. Dessutom uppfattar Nordgren att läroboknes relation till en redan etablerad politisk, nationalstatscentrerad historiekultur har varit en viktigare styrkraft för innehållet än styrdokument och det omgivande mångkulturella samhället (Nordgren, 2011). I min studie kommer jag, liksom Nordgren, ta reda på vilka geografiska områden som
behandlas.
Agneta Bronäs, universitetslektor vid Stockholms universiet, presenterar i
Samhällskunskapsböcker och demokrati (2011) en analysmodell skapad utifrån ett
semiotiskt-didaktiskt perspektiv, med hjälp av exempel ur tyska och svenska läroböcker. Semiotik undersöker tecken, hur de används och uppfattas. Tecken visas i ord och ordens gestaltning, i bilder, färg, i textens och bildens utformning. Det didaktiska inslaget i Bronäs (2011)
perspektiv rör urvalsfrågor, intentioner och betydelser i en text. Vem talar? Vem riktar sig texten till? Vad beskrivs som centralt? Vad sägs och vad sägs inte? Det är frågor som hon ställer sig. Genom en didaktisk analys kan kunskapssyn, maktintressen och disciplinering bli synliga. Bronäs modell är inspirerad av och hämtas främst från Bachtin och är utformad för analys av skönlitteratur. För att använda modellen i en analys av facklitteratur omformar hon den delvis med hjälp av redskap från semiotiken (Bronäs, 2011). Jag kommer att använda mig av ovan nämnda analysverktyg av Bronäs med tonvikt på frågorna Vem talar? Vad beskrivs som centralt? Vad sägs och vad sägs inte? Jag fokuserar endast på textens betydelse, inte bilder och färger.
Masoud Kamali undersöker i Skolböcker och kognitiv andrafiering (Rapport av Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering från 2006) om det finns gemensamma drag i texterna som diskursivt reproducerar ”vi” i förhållande till ”dem”. Kamali har använt sig av textanalys och materialet är sju skolböcker för gymnasium och ämnena religionskunskap och historia. Resultaten visar att skolböckerna framställer ”de andra” som underlägsna ”oss” och på ett systematiskt sätt reproducerar uppdelningen av människor i ett ”vi” och ett ”dem”. Han menar att de genomsyras av gränsdragningar mellan ”vår religion, vår historia” och ”de andras” och att begreppet ”västerland” och ”vi i västerlandet” är en ständigt förekommande föreställning. Han sammanfattar böckernas innehåll med att religionsböckerna präglas av ett kristocentriskt förhållningssätt i förhållande till andra
17
religioner och att historieböckerna presenterar en västcentrisk och selektiv bild av världshistorien.
Isabel de la Cuesta har i sin studie, Hur presenteras den spanskspråkiga kulturen i de
läromedel i spanska som produceras i Sverige (2005), genom en textanalys undersökt det
kulturella innehållet i fyra läroböcker avsedda för spanska för den svenska gymnasieskolan. Hon har tittat på hur en lärare ska välja ut och bestämma vilka kulturella aspekter som är relevanta och inte relevanta Hennes studie visade att en av de fyra läroböckerna helt exkluderade den latinamerikanska världen medan de övriga tre hade en kulturell balans mellan fakta om Spanien och Latinamerika. Hon anser att det inte verkade finnas någon genomtänkt strategi vid val av innehåll och kritiserar läromedelsproducenterna och efterlyser ett system för kulturundervisningen i främmande språk.
Susanne Näsström har i sitt examensarbete Skildras mångfald i läroböcker i spanska? (2014) studerat tre läroböcker i spanska; Amigos 4, Vamos!4 och Gracias 9. Hennes syfte var att ta reda på hur och om olika typer av religion, etnicitet, funktionsnedsättning och sexualitet framställdes och förekom i tre läroböcker i spanska för högstadiet samt undersöka
könsfördelningen. Hennes teoretiska utgångspunkt utgick från ett intersektionellt perspektiv. Som metod utgick hon från de kategorier som Skolverket använde i sin undersökning I
enlighet med skolans värdegrund (2006a) vilka var etnicitet, religion, kön,
funktionsnedsättning och sexualitet. För att analysera använde hon sig av olika begrepp som normalisering, över- och underrepresentation, heteronormativitet, uteslutning och
osynliggörande. Hon använde både kvantitativ och kvalitativ metod. Näsström kom fram till att det är ovanligt att funktionshindrade, bi-eller homosexuella och minoriteter finns med och att det inte förekommer religioner och religiösa människor i böckerna och att
könsfördelningen är relativt jämn De personer som förekommer kommer från olika länder men är relativt likformade. De flesta texter utspelas i Spanien, följt av Mexiko, Chile och Peru. Hon drar slutsatsen att det värdegrundsrelaterade uppdraget som handlar om att få förståelse för andra människor och förhindra diskriminering inte i tillräcklig grad förmedlas i dessa läromedel.
Min uppsats liknar Näsströms i det avseendet att jag undersöker läroböcker i spanska för årskurs 6-9 som utgetts efter Lgr11. Min studie är däremot, till skillnad från Näsströms, mer nischad. I sin avslutande del skriver Näsström att framtida forskning skulle kunna undersöka
18
böcker i samma serie eftersom en större mångfald kanske presenteras om man följer hela serien som eleverna är tänkt att göra. Det är den slutsats jag tagit fasta på i min studie då jag har valt en och samma serie.
Gemensamt för alla nämnda studier ovan är att de alla visar att Europa dominerar vad gäller utrymme och gemensamt för flera är att de beskriver Europa som det viktiga och centrala. Nordgren och de La Cuesta anser dessutom att det saknas en genomtänkt strategi när det gäller de kulturella inslagen respektive ett interkulturellt perspektiv i läroböckerna.
19
5. Resultat och analys
5.1 Representation av länder och urfolk
I detta kapitel redovisas hur mycket utrymme olika länder samt urfolk får de i de undersökta böckerna. Frågor som delvis besvaras är vad som är centralt i böckerna och vad det är som inte sägs. Här går jag inte in på detaljer av innehållet utan kapitlet består huvudsakligen av kvalitativa delar.
Samtliga undersökta böcker i denna studie är uppbyggda på liknande sätt med ett antal huvudkapitel följt av extramaterialet Más lectura som betyder mer läsning. Huvudkapitlen består främst av dialoger och några sångtexter. Más lectura består oftast av lite längre kapitel med fakta om länder, företeelser och kända personer.
5.1.1 Amigos 2
Amigos 2 består av 76 sidor text uppdelat på 16 kapitel på 45 sidor följt av 4 större
extrakapitel på tillsammans 30 sidor. Inget av de första 16 kapitlen har någon utomeuropeisk person eller något utomeuropeiskt land vad som framgår. Inte helle urfolk. I några få texter framgår det inte vilket land texten utspelas i men i de allra flesta texter framgår det att det är i Spanien. I extramaterialet Más lectura finns två kapitel som innehåller fakta om Argentina respektive Mexiko, båda sex sidor var inklusive stora bilder. Fotbollsspelaren Messi får i texten om Argentina två sidor.
5.1.2 Amigos 3
Amigos 3 består av 97 sidor text uppdelat på 15 kapitel på 52 sidor följt av 5 större
extrakapitel på 43 sidor. Inget av de första 16 kapitlen innehåller någon utomeuropeisk person eller något utomeuropeiskt land, inte heller urfolk. Åtminstone framgår det inte. I de flesta texter liksom i Amigos 2 framgår det att de utspelar sig i Spanien. Extradelen Más lectura innehåller ett långt kapitel om Kuba, 8 sidor (ungefär hälften i bilder).
5.1.3 Amigos 4
Amigos 4 består av 111 sidor. Första delen i Amigos 4 innehåller 14 kapitel med texter och bilder på 50 sidor. Efter dessa kapitel finns Más lectura som består av 4 större kapitel på totalt
20
60 sidor. Två av de första 14 kapitlen i huvudkapitlen, 7 sidor, handlar om utomeuropeiska länder, båda om Chile.
Extradelen Más lectura i Amigos 4 innehåller en stor mängd text om icke europeiska länder eller personer från icke-europeiska länder, jämfört med Amigos 2 och Amigos 3. Det finns ett stort kapitel om Peru på 10 sidor varav ungefär hälften har bilder. Några urfolk finns med i både i extrakapitlen och i de första 14 kapitlen. Det finns två sidor om artisten Shakira från Colombia, fyra sidor om gangstern och narkotikahandlaren Pablo Escobar också från Colombia och fyra sidor om gruvarbetare från Chile.
5.1.4 Sammanfattning
Resultaten visar en stark underrepresentation av länder utanför Europa och urfolk får väldigt lite utrymme. De länder som förutom Spanien får utrymme är Mexiko, Argentina, USA, Kuba, Chile och Peru. Även Colombia finns med på grund av två kända personer. Totalt består mängden innehåll som inte är Europa av 47 sidor av totalt 284 sidor, varav 20 sidor tillhör Amigos 4:s extramaterial.
14 länder med spanska som officiellt språk får över huvud taget ingen plats i läroböckerna. Dessa är: El Salvador, Costa Rica, Nicaragua, Panama, Honduras, Venezuela, Ecuador, Bolivia, Paraguay, Uruguay, Puerto Rico, Dominikanska republiken, Marocko och Ekvatorialguinea.
Den Andre framställs i och med dessa siffror som mindre viktig och ett visst osynliggörande görs av Den Andre.
5.2 Den samtida Andre - Latinamerika och USA
I detta kapitel redovisas alla personer som inte är européer i böckerna samt en kort
sammafattning av det innehåll som är Icke-Europa. Undantag är urfolk som redovisas separat i kapitel 5.3. De frågor som besvaras här är vad som beskrivs som centralt och vem det är som talar.
5.2.1 Den populärkulturella Andre
De populärkulturella ikoner som finns i böckerna är Messi, Shakira, Pablo Escobar och Che Guevara som ges relativt stort utrymme. Texten om fotbollsselaren Messi består av en
21
intervju med honom och här följer ett utdrag. “Jag kommer från Argentina, från en stad som heter Rosario. Det är den tredje största staden befolkningsmässigt. Men jag har också spanskt medborgarskap.”4 “Jag bor i Barcelona men jag har också har hus i Argentina, Cannes, Ibiza och Dubai”5
Här får vi höra Den Andres röst eftersom det är en intervju och Messi själv svarar på frågorna. Det kan noteras att flera västerländska platser nämns och man förmedlar att han har gott om pengar. Messi nämns även i en annan text, en dialog mellan två ungdomar i samband med att någon vill ha en T-shirt av Messi.
Texterna om sångerskan Shakira från Colombia och gangstern och narkotikahandlaren Pablo Escobar, också från Colombia, är båda berättande texter. Deras röster görs inte hörda. Man får läsa om att Shakira arbetat hårt för att komma dit hon är, om några album hon släppt och några av hennes romanser. Om Pablo Escobar får man veta att han beslutat sig för att inte studera mer utan börjat drömma om att bli miljonär. Om Che Guevara, en av Kubas tidigare ministrar och senare gerillaledare, berättas om hans barndom, hans resor i Sydamerika, hans studier och hans deltagande i att befria Kuba från diktatorn Batista.
En intressant iakttagelse om de populärkulturella ikonerna är att de alla är vita och att Shakira är blond.
5.2.2 Övriga latinamerikaner som Den Andre
Förutom de populärkulturella ikonerna finns andra människor i böckerna i det samtida Latinamerika, kända och mindre kända, vilka redogörs för i detta kapitel.
I korthet nämns det att surfaren Sofia Mulánovich är den första peruanskan och
latinamerikanska som vunnit världsmästerskap i surfing, att författaren Mario Vargas Llosa vann nobelspriset i litteratur 2010 och att María Julia Mantilla var den andra peruanskan som vunnit skönhetstävlingen Miss World.
I texterna om Chile ingår fyra sidor om några gruvarbetare som blev kända i hela världen på grund av att de överlevt efter att ha varit instängda i en gruva i 17 dagar. I slutet av texten står
4
Soy de Argentina, de una ciudad que se llama Rosario. Es la tercera ciudad más poblada. Pero también tengo ciudadanía española.
5
22
det att de lever ett mycket annorlunda liv idag. De är kända och får betalt för sina intervjuer och reser runt i världen. De har åkt till USA för att medverka i tv-program och till Disney World, till England för att se en fotbollsmatch med engelska ligan Manchester United och Arsenal, och till Spanien för att se en match av Real Madrid. De har också åkt till Israel för att besöka Tierra Santa. Även i denna text, liksom i intervjun med Messi, nämns flera platser i västvärlden.
En intervju görs med en skolelev från Mexiko och intervjun består av två sidor. Eleven berättar att man varje morgon sjunger nationalsången, att skolan är gratis och om typiska maträtter i Mexiko. Den Andres röst hörs här.
5.2.3 Latinamerika
Texterna om Argentina, Mexiko och Peru handlar bland annat om geografi, klimat, stora städer och djur. Man kan läsa att kondorer, apor, pingviner och sjölejon lever i Argentina medan perutexten beskriver Perus djur lite utförligare där anakondan, kajmanen och
amazondelfinen tillsammans får två sidor. Kaimanen och anakonadan är farliga för människan vilket texterna också tydligt tar upp.
Jordbävningar får relativt mycket plats i perutexten. Här kommer ett utdrag från en text om Peru.
“I Peru har det varit ett stort antal jordbävningar som har orsakat allvarliga skador för landet. Den värsta skedde den 31 maj 1970. Den lämnade nära 50 000 döda och mer än 20 000 försvunna.”6
Det finns en text om Mexiko som tar upp typiska turistområden som Cancún och Acapulco och det berättas att det finns många vackra öar Det framgår även i texten om Mexiko att . många västernfilmer spelas in i norra Mexiko. Västernfilmer är amerikansk populärkultur som ”har sitt ursprung i den kultur som uppstod i samband med att den amerikanska kontinenten befolkades av invandrare främst från Europa” Fram till 1970 och 80 talen hade urfolk i västernmytologin alltid förlorat (Nationalencyklopedin).
Om Chile berättas om militärkuppen på 70-talet och fattigdom tas upp i en text. Nedan ett utdrag från texten.
6
Ha habido en Perú una gran cantidad de terreotos que han causado graves daños al país. El más terrible es el ocurrido el 31 de mayo de 1970. Este sismo dejó cerca de 50. 000 muertos y más de 20.000 desaparecidos
23
“Santiago är en modern stad men man ser också fattigdom. Det är en stor skillnad mellan rika och fattiga.” 7
5.2.4 USA
USA nämns två gånger i texten om Mexiko, bland annat nämns att floden Río gränsar till USA. I anslutning till sidorna om Mexiko finns två sidor om spansktalande människor i USA där man berättar att ungefär 50 miljoner människor talar spanska där och att det finns städer som har spanska namn eftersom Kalifornien varit en del av Mexiko. Själva texten är bara några rader, dock rymmer kapitlets yta inklusive bild ett helt uppslag. Det finns ett kapitel som handlar om vampyrer där man tar upp den populära vampyrfilmen Twilight och vampyrserien True Blood, båda från USA. Det finns även 10 sidor å spanska om den amerikanske filmen Grease i dialogform som är tänkt att användas som ett teatermanus.
5.2.5 Sammanfattning
Det samtida Latinamerika förmedlas genom fotboll, latinamerikanka rytmer och droger. Detta kan förstärka den stereotypa bilden av latinamerikanen som eldig och någon som gillar
fotboll. Negativa skildringar som förekommer är jordbävningar, olyckor, militärkupp, farliga djur, kriminalitet och fattigdom vilka kan förstärka bilden av Latinamerika som farligt. Andra saker som ofta återkommer i texterna är pengar, kändisskap, resor till platser i västvärlden, kända turistmål för västerlänningar i Latinamerika. Det är sådant som lätt kan tolkas som positiva saker och förknippas med västvärlden. Det skulle kunna ses som en projicering av västerländska värderingar på icke västlandet, mot bakgrund av den teori Todorov skriver om.
Om man åker till kända turistområden är chansen mindre att komma i kontakt med
lokalbefolkningen och förstå hur människor lever. USA, där spanska inte är officiellt språk, får relativt stort utrymme och domineras av amerikansk populärkultur. Den Andres röst får vi höra av två personer, den kände fotbollsspelaren Messi och en okänd elev på en skola i Mexiko.
5.3 Den ursprunglige Andre idag
I detta och i följande kapitel (5.4) beskrivs hur dagens urfolk framställs i de undersökta böckerna, samt hur de framställs historiskt sett. Jag vill understryka att jag i dessa kapitel har
7
24
valt att ta med allt som skrivs om urfolk i läroböckerna. Det finns alltså inget som utesluts på grund av begränsningar. Eftersom materialet om urfolk är väldigt litet har jag valt att göra så.
Det finns en text som snuddar vid temat urfolk. Det är texten om Mexiko där man nämner att det talas 40 inhemska språk och att de flesta är mestiser i Mexiko. Det står även ” Den mexikanske maten är en blandning av den spanska och den inhemska”. Detta är det närmaste man kan komma urfolken i Mexikokapitlet.
Det finns bara en text som tar upp hur urfolk lever idag. Texten finns på sidan 87 i
extramaterialet i Amigos 4. I ett kapitel om Peru på 9 sidor skrivs om urfolket Uros. Stycket om Uros finns nedan följt av en analys. Stycket ingår i en text som heter ”Visste du att?”. I texten radar man upp fem fakta om Peru varav en faktadel handlar om urfolket Uros.
“..Uros är en peruansk urbefolkning som bor på några öar som flyter på Titicacasjön. Den här byn har bott flytande genom åren. De har konstruerat sina öar och sina hus med en sorts vass. På Uros flytande öar bor nästan 300 familjer fördelade på ungefär 200 öar. Urbefolkningen Uros lever på fisk, jakt av vilda fåglar och först och främst inkomst från turism..”8
Till skillnad från alla andra beskrivningar av urbefolkningar i Latinamerika i läroböckerna är det här den enda som beskriver hur och att de lever idag. Alla andra beskrivs som historia trots att vissa av dem lever idag (Se kapitel 5.4 ). Texten ger en förenklad bild av Uros liv. Titicacasjön och öarna där de bor är en turistattraktion och det är inte bara på det sättet såsom det beskrivs som de lever. De har ett modernare liv också. Den delen osynliggörs helt vilket gör att elever kan tro att alla urfolk lever på ett liknande sätt. Med bakgrund av Saids teori där man romantiserar och mystifierar Den Andre kan denna beskrivning med flytande öar och jagande av vilda fåglar tolkas som ett mystifierande. Därmed blir detta annorlunda och det skapar avstånd. Vi får inte heller höra Den Andres dvs Uros röster vilket både Said och Todorov påpekar är viktigt.
8..los Uros son indígenas peruanos que viven en unas islas que flotan en el Lago Titicaca. Este pueblo ha vivido
flotando a través de los años. Han construido sus islas y sus casas con totora. En las Islas Flotantes de los Uros viven casi 300 familias repartidas en unas 200 islas. Los indios Uros viven de la pezca, la caza de pájaros silvestres y rinciplamente de los ingresos del turismo
25
5.4 Den ursprunglige Andre i ett historiskt perspektiv
5.4.1 Atahualpa
Det finns endast en text där urfolk är ett huvudtema. Texten handlar om den förvunna Inkastaden i Peru och inkaledaren Atahualpa. Texten på en sida ingår i det stora kapitlet om Peru i Amigos 4, som skrevs om i 5.3. Texten finn nedan och översatt från spanska till svenska och analysen av den följer efteråt.
Slutet på Inkariket. När spanjorerna upptäcker Amerika, finns det många civilisationer där. En av dem är Inkariket, placerat där dagens Peru, södra Colombia, Ecuador, Bolivia och norra Chile ligger. Det är en utvecklad och mycket bra organiserad by, med en befolkning på 15 miljoner invånare. Francisco Pizarro är en spansk erövrare som befinner sig i Panama. Han vet att det i söder finns ett land med mycket guld och silver. Han organiserar en expedition med avsikt att erövra det landet. Året 1532 åker han till Cajamarca med en armé av 190 män och 37 hästar. Indianerna tror att besökarna är söner till gudarna. De känner inte till varken hästar eller eldvapen. Pizarro ber att få tala med Atahualpa, Inkas härskare, och gör honom till fånge. Atahualpa ritar en linje i nivå med sin uppsträckta hand på cellens vägg. Han erbjuder sig att fylla cellen med guld ända upp till linjen, om han blir befriad. Indianerna hämtar mycket guld till fängelset men de lyckas inte nå streck et. Pizarro tappar tålamodet och beordrar att inkaledaren avrättas. I och med Atahualpas död faller inkariket. Utan ledare vet inte inkafolket vad de ska göra. Några gör motstånd en tid, andra ger sig iväg till bergen och resten slutar som slavar. Sjukdomarna som spanjorerna hade tagit med sig dödar den största delen av indianerna. Året 1533 erövrar Pizarro Cuzco, imperiets huvudstad. Kolonisationen börjar och landet tar ett nytt namn: Peru.9
9
El fin del Imperio de los Incas
Cuando los españoles descubren América, hay muchas civilizaciones allí. Una de éstas es el Imperio Inca, situada en lo que es hoy Perú, el sur de Colombia, Ecuador, Bolivia, y el norte de Chile. Es un pueblo desarrollado y muy bien organizado, con una población de 15 millones de habitants. Francisco Pizarro es un conquistador español que está en Panamá. Sabe que en el sur hay un país con mucho oro y plata. Organiza una expedición con el fin de conquistar esta tierra. El año 1532 llega a Cajamarca con un ejército de 180 hombres y 37 caballos. Los indios creen que los visitants son hijos de los dioses. No conocen el caballo ni las armas de fuego.Pizarro pide hablar con Atahualpa, soberano inca, y lo hace prisionero. Atahualpa traza una línea a la altura de su mano levantada en la pared de su celda. Ofrece llenar la celda hasta la línea con oro si es liberado. Los indios llevan mucho oro a la prisión pero no logran llegar a la raya. Pizarro pierde la paciencia y ordena ejecutar al jefe inca. Con la muerte de Atahualpa cae el Imperio Inca. Sin líder los incas no saben qué hacer. Algunos resisten un tiempo, otros se van a la montaña y los demás terminan como esclavos. Las enfermedades llevadas por los españoles matan a la mayoría de los indios. El año 1533 Pizarro conquista Cuzco, la capital del imperio. La colonización empieza y el país toma un nuevo nombre: Peru
26
Ordet indianer används i texten istället för urfolk. Flera saker beskriver inkafolket som svaga eller det kan åtminstone lätt tolkas så. Till exempel står det att Inkafolket tror att spanjorerna är guds söner, utan vidare förklaring. Inkafolket lyckas inte fylla cellen, de vet inte vad de ska göra utan ledare och de ger upp. En intressant iakttagelse är hur språket används för att
förklara saker som sker. Rubriken ”Slutet på Inkariket” säger ingenting om vad som orsakade slutet, att spanjorerna erövrade. Det är genomgående negativa saker som händer urinvånarna, inte spanjorerna som gör saker. Sjukdomarna dödar, kolonisationen börjar, landet tar,
Inkariket faller och de slutar som slavar. Det står att Pizarro erövrar Cuzco annars står det ingenstans direkt och tydligt att det är spanjorerna som gör något grymt. Pizarro beordrar att de avrättas och organiserar en expedition i avsikt att erövra. Det kan jämföras med att istället skriva spanjorerna avrättar och erövrar. Texten börjar ”När spanjorerna upptäcker” och genom det beskrivs Inkafolket i relation till Europa.
5.4.2 Urfolk övrigt
I detta kapitel redovisas övrigt material där jag funnit att urfolk nämns. I Amigos 1 förkommer inga urfolk. I Amigos 2:s extramaterial finns en text om argentinaren Che Guevara och ett stycke handlar om hans möte med urfolk när han var barn.
Ernesto föds i Argentina 1928. Hans föräldrar är ganska rika. Som barn föredrar Ernesto att leka med indianbarnen. Ibland följer han med dem hem. Indianerna har ett eländigt liv. Familjerna bor i ett enda rum och när det är kallt bär barnen tidningspapper under sina kläder. Ernesto tycker inte det är rättvist.. 10
Det här kan tolkas som att man utgår från att det materiella skapar lycka och välmående och att de har det eländigt för att de inte bor på större yta. Urfolken kan ha många saker de mår bra av som inte har att göra med det materiella att göra, värden som inte förmedlas här och som kanske inte värderas högt i västvärlden. Här skulle Den Andre kunna tolkas som, om än väldigt subtilt, någon som ska räddas och leva som i västvärlden.
I Amigos 2 finns urfolk med på ytterligare två sällen. Det ena är i Kubakapitlet i bokens extramaterial. Såhär står det om dem.
“Namnet Kuba kommer inte från spanska språket utan från språket arahuaco. Arahuaco talades av tahinoindianerna, öns forna invånare. ”11
10 Ernesto nace en Argentina en 1928. Sus padres son bastante ricos. De niño Ernesto prefiere jugar con los niños
indios. A veces los lleva a su casa. Los indios tienen una vida miserable. Las familias viven en una sola habitación y cuando hace mucho frío los niños levan papel de periódico bajo su ropa. Ernesto piensa que no es justo
27
Det andra är också i Amigos 2:s extramateria i ett stycke som heter ”Det du inte visste” som innehåller diverse fakta. Man kan bland läsa följande om urfolken.
“Aztekerna, Inkafolket och Mayafolket använde stark peppar för att tortera sina fångar.”12 Det sista som finns att läsa om urfolk hittar man i Amigos 4:s extramaterial om Peru. En sida handlar om de mystiska Nazcalinjera som man inte vet var de kommer ifrån. Om urfolk står följande.
“Det finns andra forskare som tror att linjerna är heliga spår där indianerna vandrade i en dyrkande rit till gudarna.”13
5.4.3 Sammanfattning
Intressanta observationer i de flesta exempel ovan är att ”indianer” används istället för urfolk och man får inte höra Den Andres röst. På flera ställen nämns det inte ens vilken typ av urfolk
Det är tydliga exempel på hur den Andre de är utan de klumpas ihop till ”indianerna”.
objektifieras. Terori från både Todorov och Said stöder detta. Om den Andre inte bekräftas som subjekt finns det risk för exploatering enligt Todorov Said menar att för lära känna människorna och deras är det alltid bättre att de talar om sig själva och att de representerar sig själva. De nämns inte heller vid namn någonstans, förutom inkaledare Atahualpa. Det kan jämföras med Messi, Shakira med flera människor som nämns med namn, och bild. Saker som att de använde stark peppar för att tortera och att de dyrkade gudarna, kan skapa ett avstånd till Den Andre när de ges utan vidare förklaring.
11
El nombre Cuba no es del idioma español sino del lenguaje arahuaco. El arahuaco lo hablaban los indios taínos, antiguos habitantes de la isla.
12
Los aztekas, incas y mayas utilizaban el pimiento picante para torturar a sus prisioneros
13
Hay otros investigadores que creen que las líneas son surcos sagrados donde los indios caminaban en un rito de adoración a los dioses.
28
6. Diskussion
En av mina frågeställningar var: Hur ser fördelningen ut, vad gäller plats i läroböckerna, bland länder och urfolk som representeras i böckerna?
Som resultaten visar finns en stor underrepresentation av de latinamerikanska länderna och urfolk i de undersökta läroböckerna, vilket också resultat från tidigare studier visar.
Anmärkningsvärt är att USA får relativt stor plats och att amerikanska Grease får så stort utrymme som 18 sidor. Dessutom nämns Twilight och True blood (från USA) i ett kapitel om vampyrer. Det står i kunskapskraven i Moderna språk att texterna ska handla om vardagliga saker som elever känner igen sig i. Jag antar att det kan vara en anledning till att man har med ett stycke om vampyrer då vampyrserier blivit väldigt populära och är därmed populärkultur som elever känner igen sig i. Eftersom spanska språket är så pass stort i USA bör det givetvis tas med i läroböckerna. Istället för ett helt uppslag om USA med USA:s karta i en lärobok i spanska vore det kanske mer relevant att gå in djupare på varför spanska talas i USA samt ge mer information om de spansktalande där och deras situation. Amerikanska kulturen känner många till medan urfolkens kultur är mindre känd och viktig att bevara i och med att de ofta är i minoritet. Denna ojämlika fördelning av utrymme i läroböckerna är därför intressant och viktig att påpeka. Räknat i befolkningsmängd utgör urfolken tillsammans minst lika många människor som de spansktalande människorna i USA.
Förutom den stora underrepresentationen av de latinamerikanska länderna finns en
exkludering av flera länder. Jag förstår att det av utrymmesskäl är svårt att ha en lång text om varje land men att så många inte ens nämns är ändå intressant.
Alla tre böckerna är uppdelade på samma sätt dels huvudkapitel och dels kapitel som
extramaterial. Av erfarenhet hinner man sällan med alla kapitel under en årskurs. Det gör att jag tror att den första delen används mycket oftare och därmed blir viktigare. Intressant är då att notera att av de undersökta böckernas första delar så är det endast i Amigos 4 som man kan läsa om ett utomeuropeiskt land.
Det finns ganska många sidor om innehåller fakta om Latinamerika eller latinamerikaner (dock få i jämförelse med Spanien). När det gäller urfolk är dock materialet väldigt litet. Det är ganska få texter där synen på Den Andre synliggörs. Texterna är enkla vilket gör det svårare att se hur de synliggörs. Därför har uppsatsen kommit att bli mer av en kvalitativ än en kvantitativ uppsats och underlaget knapphändigt för en djupgående innehållsorienterad
29
analys. Detta leder in på mina andra frågeställningar som var; På vilket sätt framställs länder och människor utanför Europa? Om urfolk förekommer på vilket sätt framställs de? Till viss del ar jag fått svar på dessa frågor.
Jag har inte upptäckt en tydlig framställning av väst som ”bättre” och icke-väst som negativ som tidigare studier påvisat. Ord som ”väst” och ”vi” för att beskriva västvärlden finns inte i det material jag studerat. Jag har över huvud tagit inte hittat några nedvärderande ord om Den Andre eller att väst tydligt framställs som överlägset.
Det som kan urskönjas är att av det utrymme som utomeuropeiska länder, minoriteter och urfolk får i böckerna upptas en anmärkningsvärd del av negativa saker. Urfolken blir besegrade, dödar fiender, torterar och har ett eländigt liv. I icke europeiska länder är det militärkupp, flykt, fattigdom, droger och stora inkomstklyftor. Saker som kan uppfattas som mer positiva, som latinska rytmer och fotboll, förekommer också men kan även de ses som problematiska då de skulle kunna förstärka latinska stereotyper. Brist på utrymme och att hålla sig kortfattad kan givetvis förklara bristen på en mer nyanserad bild. Men många västerlandska platser och företeelser får däremot utrymme på flera ställen, vilket kan tolkas som en projicering av västerländska värderingar på icke västlandet enligt teorin om Den Andre.
ågra intressanta saker finns att iaktta vad gäller hur urfolk framställs. De omnämns på några N
ställen. Enligt Todorov och Said är det bäst om Den Andre får prata om sig själv men det gör de inte i böckerna. Även risk för stereotyper och exotifiering finns enligt den analys jag gjort mot bakgrund av den teori jag använt mig av. De enda urfolk som läromedelsförfattarna valt att skildra och förmedla att de lever idag, är Uros. På nästan samtliga ställen där urfolk nämns eller skrivs om används ordet ”indios” som betyder indianer. Koloniseringen av hela Amerika och dess konsekvenser än idag skrivs inget om. Västvärldens våld utesluts i stort sett.
Jag håller med la Cuesta och Mikkelson om att det bör finnas en mer genomtänkt strategi i urvalet. Det handlar också om fördelningen av länder och vilken placering i böckerna som länderna får. Det finns kapitel med flera sidor med utomeuropeiska länder och urfolk nämns på flera ställen så jag tror intentionen är god.
Förståeligt är att språket anpassas till en nivå som eleverna kan förstå. Textmassorna bör ha ett enkelt språk och inte vara för långa vilket gör att en bredare bild blir svårare att förmedla. Författarna kan ju också ha en mer språkinriktad fokus och vara upptagna av formalia. Dock
30
skulle till exempel svenska faktarutor kunna komplettera de spanska texterna och därmed ge en mer nyanserad bild av Den Andre. Förståelse finns för att Spanien dominerar. Man börjar med det som är nära, Spanien i detta fall, och utökar efterhand. Detta är vad Runblom framhäver i sin studie, att det kan finnas didaktiska skäl att Europa dominerar i
framställningarna. Man kan ana att denna tanke ligger bakom upplägget av böckerna i min studie då det förekommer fler utomeuropeiska länder i boken för årskurs 9, Amigos 4, jämfört med böckerna för årskurs 7 och 8. Jag kan förstå den tanken. Den spanskspråkiga världen är så stor och hur ska urvalet göras? Däremot, som tidigare nämnts, ser världen annorlunda ut idag. Vi reser mer, vi har tillgång till och kontakt med hela världen på ett helt annat sätt. Flyktingströmmarna har inte varit så stora sedan andra världskriget. Inte minst finns det många chilenare i Sverige.
Konsekvenser med avseende på min framtida yrkesroll är att jag kommer att vara mer medveten i valet av läromateriel och se med andra ögon. Förmodligen kommer jag inte följa en lärobok utan närmare reflektion av dess innehåll utan välja mer med omsorg. Om jag hittar material som kan skapa en negativ bild eller stereotyp av Den Andre kan jag dock använda materialet för att uppmärksamma eleverna på detta, belysa ämnet och be dem diskutera.
Det har varit mycket intressant och nyttigt för min egen del att använda mig av teorin om Den Andre. Det har fått mig att reflektera. Jag har blivit mer uppmärksam i ordval, till exempel att använda ordet ”urfolk” istället för” indian”. Ju mer insikt man får om begreppet Den Andre desto bättre lärare kan man bli tror jag. Då syftar jag inte enbart på att bli bättre på att välja och använda sig av läromedel utan även i relationen med eleven. Eleven kan även den vara Den Andre. Som lärare har jag mer makt än eleven och skulle kunna positionera mig och ha ett statiskt synsätt om eleven. Bara att vara medveten om hur vi skapar Den Andre kan leda till bättre möten och ökad förståelse.
Det finns mycket som skulle vara intressant att granska fortsättningsvis, t ex andra läromedel och jämförelser mellan läromedel. Eftersom läroböckerna jag studerat innehåller många bilder skulle även bildanalys kunna vara ett framtida område att titta på. Att undersöka hur Den Andre som latinamerikaner, urfolk och spanjorer och jämföra dem är också en intressant möjlighet. Även att följa undervisningen i en elevgrupp där läraren använder detta läromedel för att undersöka hur det används.
