• No results found

Översyn av regelverket kring bonus–malus Motion 2019/20:3365 av Jan Ericson m.fl. (M) - Riksdagen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Översyn av regelverket kring bonus–malus Motion 2019/20:3365 av Jan Ericson m.fl. (M) - Riksdagen"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Enskild motion M1125

Motion till riksdagen

2019/20:3365

av Jan Ericson m.fl. (M)

Översyn av regelverket kring bonus–malus

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av regelverket kring bonus–malus och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Bonus–malus-systemet syftar till att gynna försäljningen av mer miljövänliga fordon genom att man ger en bonus som bekostas med en högre fordonsskatt för fordon som är mindre miljövänliga. Grundtanken är god, men det finns flera problem med effekterna och tillämpningen av bonus–malus.

För det första är systemet överfinansierat. Staten tar in långt mycket mer i skatt (malus) än vad som betalas ut i bonus.

För det andra uppstår inlåsningseffekter genom att både företag och privatpersoner avstår från att köpa nya säkrare och mer miljövänliga fordon om dessa, trots lägre utsläpp, ändå omfattas av straffbeskattningen.

För det tredje innebär EU:s regelverk att biltillverkare måste tillverka en viss mängd miljövänliga fordon. Om fler sådana fordon säljs i Sverige betyder det att fler fordon med högre utsläpp säljs i andra länder. Den totala utsläppsmängden på EU-nivå påverk-as inte.

För det fjärde slår systemet hårt mot de som behöver ett större fordon av olika skäl. Det kan handla om stora familjer eller personer med funktionshinder som behöver en större bil. På samma sätt straffas lätta transportbilar och mindre lastbilar som ofta är det enda alternativet vid mindre transporter. Även kollektivtrafik och taxi drabbas.

För det femte har systemet missbrukats genom att man kan köpa en bil med bonus i Sverige och sedan exportera den till andra länder och göra en god vinst.

För det sjätte medför bonus–malus i kombination med den nya WLTP-metoden för att beräkna utsläpp att vissa fordon bestraffas dubbelt. Detta gäller exempelvis många av de husbilar som i dag finns på marknaden där de samlade skatteeffekterna blir helt orimliga.

Det finns många skäl att snarast genomföra en omfattande översyn av bonus–malus och i samband med detta överväga modifieringar och undantag i regelverket för att mot-verka orimliga konsekvenser.

(2)

Jan Ericson (M)

Sofia Westergren (M) Lars Beckman (M)

References

Related documents

För det femte har systemet missbrukats genom att man kan köpa en bil med bonus i Sverige och sedan exportera den till andra länder och göra en god vinst. För det sjätte

I den slutliga handläggningen av ärendet deltog verksjuristen Fredrik Forsanäs och utredaren Hans Norén, den senare föredragande.

ersättningen inte är sämre än vad som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen, och övriga anställningsvillkor inte är sämre än vad som

7. att krav enligt 8 kap. I paragrafen finns bemyndiganden för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela bl.a. föreskrifter om byggnadsverk. Para-

Vid bedömningen av om en patient har en sådan sjukdom eller funktions- nedsättning som kan ge rätt till regionfinansierad tandvård finns Social- styrelsens föreskrifter om tandvård

Kommerskollegium noterar att promemorian inte innehåller någon redogörelse för om förslaget kan ha konsekvenser för den fria rörligheten på EU:s inre marknad.. I en

Samråd har skett med måldirektör Sven Hunhammar, Stefan Engdahl chef för verksamhetsområde Planering, Marie Hagberg Backlund, chef för avdelningen Transportkvalitet, Malin Kotake

Transportstyrelsen anser att man i konsekvensutredningen i större utsträckning behöver utreda hur företag och ägare av lätta lastbilar och husbilar påverkas av förslaget,