• No results found

Samlad satsning för den svenska diasporan Motion 2020/21:3435 av Markus Wiechel m.fl. (SD) - Riksdagen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Samlad satsning för den svenska diasporan Motion 2020/21:3435 av Markus Wiechel m.fl. (SD) - Riksdagen"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Enskild motion SD

Motion till riksdagen

2020/21:3435

av Markus Wiechel m.fl. (SD)

Samlad satsning för den svenska diasporan

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en egen valkrets för den svenska diasporan och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en strategi för att samla den svenska diasporan och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en strategi för hemvändande svenskar och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Egen valkrets för utlandssvenskar

Idag är det inte helt klart hur många utlandssvenskar som finns, men enligt de beräkningar som gjorts av intresseorganisationen Svenskar i Världen handlar det om ungefär 660 000 personer, d.v.s. cirka sju procent av den totala befolkningen. Trenden pekar dessutom åt att allt fler utvandrar från Sverige (år 2018 utvandrade 46 981 personer från Sverige) och idag skulle den samlade diasporan nästan motsvara invånartalen i Göteborg och Norrköping tillsammans. Övriga norden samt Storbritannien och USA toppar listan över utvandringsländer, men den samlade

diasporan är rent generellt väldigt delad då svenska medborgare valt att bosätta sig över i stort sett hela världen.

Ända fram till valet 1994 tillhörde utlandssvenskarna en särskild röstlängd med ett specifikt valdistrikt i varje riksdagsvalkrets. I vallagen 1997 ändrades det till att

(2)

utlandssvenskar fördes till det valdistrikt där de senast var folkbokförda och denna bestämmelse finns kvar även i den senaste vallagen från 2005.

Till följd av utlandssvenskars svårigheter att på samma sätt som andra vara delaktiga i det svenska samhället, är valdeltagandet bland utlandssvenskar förhållandevis lågt. Vad som framkommit är också ett missnöje bland vissa utlandssvenskar, då de känner sig exkluderade i de svenska valen, som i stor utsträckning fokuserar på inrikesfrågor som inte berör dem. Ett antal länder har valt system för särskild representation för

utlandsboende vilket stimulerat medborgarna att bli mer delaktiga i den demokratiska processen. Mot bakgrund av detta bör regeringen verka för att utlandssvenskarna får en egen riksdagsvalkrets.

Strategi för hemvändande svenskar och för att samla den svenska diasporan

Sverige har som land allt att tjäna på goda nätverk och ett tätt samarbete mellan medborgare som valt att bosätta sig utomlands, och som i många fall utomlands blir bilden av vilket land Sverige är och hur vi är som folk. Det finns därför all anledning att värna diasporan men även använda sig av den kunskap som finns bland utlandssvenskar som utöver goda kontakter har erfarenhet av näringslivet, utbildningsväsendet och civilsamhället i andra länder. Utlandssvenskarnas kontakter och erfarenheter kan skapa nya affärsmöjligheter och möjliggöra för att goda idéer blir till verklighet, vilket vi även sett historiskt.

Kunskap som svenska medborgare fört med sig från andra länder har varit en viktig faktor bakom stora delar av landets framgångsrika industriella utveckling och

uppskattningsvis återvänder omkring 20 000 till Sverige varje år vilka i många fall haft tydligt positiva makroekonomiska effekter. I de fall då dessa inte känner sig uppskattade eller bekväma i det svenska samhället riskerar vi att på nytt förlora dem. I exempelvis Irland och Indien har man aktivt valt att försöka lösa detta genom att anta en strategi för att tillvarata hemvändares kompetens.

Trots att detta är självklarheter för de flesta, är det idag främst icke statliga organisationer som verkar för att på olika sätt samla utlandssvenskarna, så som

exempelvis intresseorganisationen Svenskar i Världen, Riksföreningen Sverigekontakt

(3)

och Svenska Kyrkan. En nationell plan för att föra samman och stötta utlandssvenskarna finns inte, varför regeringen tillsammans med exempelvis de intresseorganisationer som idag finns, bör ta fram en strategi för hur man kan verka för att samla den svenska diasporan. Regeringen bör även ta fram en strategi för att stötta hemvändande svenskar.

Markus Wiechel (SD)

Lars Andersson (SD) Sara Gille (SD)

References

Related documents

Utredningen har i uppdrag att se över lagstiftning för terrängkörning och lämna förslag till författningssamling och förslag i övrigt för att skapa en modern lagstiftning för

Om remissen är begränsad till en viss del av betänkandet, anges detta inom parentes efter remissinstansens namn i remisslistan. En sådan begränsning hindrar givetvis inte

På större öar finns riktiga ÅVC- anläggningar som används intensivt men ofta är svåra att utnyttja för kringliggande öar då de inte är nåbara

I texten är det otydligt formulerat kring de skillnader som finns i hur rasthagar och beteshagar används, vilket är av mycket stor betydelse för vilket näringsläckage som

Den äktuellä mä lgruppen här endäst i begrä nsäd utsträ ckning kunnät tä del äv ö vrigä insätser fö r ätt fö rebyggä cövid-19 krisens effekter, öch Tillvä xtverkets

Detta dels eftersom det redan idag ställs krav på att genomgå en grundutbildning i svenska för de som har behov av det vid ansökan om försörjningsstöd.. Dels eftersom lagändringen

Delegationen mot segregation föreslår att inför en sådan ändring behöver man komplettera konsekvensbeskrivningen för att se över kommunernas möjligheter att bedriva en

KTH har inget att erinra mot utredningens övergripande slutsatser samt delar uppfattningen att Försvarets materielverk (FMV) bör utses till nationell myndighet