Satelliter och himlakroppar

(1)

Himlakroppar & Satelliter

Föreläsning inom serien “Fysik – världen kring oss“, 10:e februari 2010

Julia K. Becker, Göteborgs Universitet

Vad är en satellit?

satellit (av latin

sate´lles, genitiv sate´llitis, 'livknekt',

'tjänsteande', 'hejduk'), naturlig eller konstgjord kropp i

bana kring en planet

Nationalencyclopedin

Î naturliga satelliter (månen, jupiters månar, ...)

Î konstgjorda satelliter

(2)

10:e feb 2010 Himlakroppar & Satelliter Julia K Becker

3 delar

1. Rymdfärd – historia och satellitbanor

2. Att planera en satellit

3. Astrofysik med satelliter

Första satellit: Sputnik 1

¾

Sergey Korolev (1907-1966),

“Chief Designer“, identitet

hölls hemligt till hans död

¾

04:e Okt 1957 – Sputnik 1

¾

vikt:

83 kg

• mer än halva vikten:

batterier!

¾

diameter:

58 cm

¾

“Beep“ – signal kunde

detekteras med amatör-radio

¾

Batterierna fungerade i 21

dagar, inga signaler efter det

¾

Sputnik återvände till jorden i

januari 1958, efter 58 dagar

(3)

Första däggdjur i rymden

¾

Sputnik 2 - 03:e Nov 1957,

Sovietunion

¾

Hunden Lajka ombord

¾

vikt:

508 kg

¾

höjd:

1.2 meter

¾

efter 10 dagar (eller redan

efter några timmar?) dör

Lajka

¾

Brist på tid ... skepp utan

möjlighet att ta hem hunden

levande

http://www.nytimes.com/partners/aol/special/sputnik/laika.1.jpg.html

Månens baksida

¾

Luna 3, Sovietunion

¾

07:e Okt 1959

¾

Vikt:

279 kg

¾

Diameter:

1.2 meter

¾

Kamera ombord, med 40

bilder

¾

Bilderna framkallades

automatiskt på rymdskeppets

hemresa

(4)

Första människan i rymden

¾

12:e april 1961,

Sovietunion

¾

Juri Gagarin

blir första

människan som reser

till rymden

¾

Vostok 1

• Vikt:

4700 kg

• diameter:

2.4 meter

http://www.nasa.gov/mission_pages/shuttle/sts1/gagarin_anniversary.html

Månlandning 1969

¾

20:e juli 1969, Apollo 11

(USA)

¾

Vikt:

47 000 kg

¾

Neil Armstrong, Edwin Aldrin

& Michael Collins

¾

Bara Armstrong & Aldrin fick

lämna skeppet...

(5)

Första rymdturisten

¾

2001: Dennis Tito betalar

20miljoner $

för att resa till

International Space Station

¾

8 dagar

i rymden (färd till ISS,

uppehåll på ISS & hemresa)

¾

Resan organiserades av

Space Adventures Ltd

,

¾

http://www.space-tourism.ws/space-adventures.html

¾

Sedan dess flera rymdturister

genom Space Adventures Ltd

¾

Æ när är det din tur?

http://www.space-tourism.ws/dennis-tito.htm

Teori och praxis

¾

Vilken

fysik

krävs för att skicka upp satelliten?

¾

Vilka

banor runt jorden

finns det?

(6)

Satellitbanor

¾

Centrifugalkraften verkar utåt

• F

_c

**= m*v**

2 _/r

¾

Gravitationskraften verkar inåt

• F

_g

**=mMG/r**

2 ¾

Stationär bana runt jorden:

• F

_c

= F

_g

¾

Interplanetär mission:

• F

_c

> F

_g

v

r

jordens massa M

satellitens massa

_m

F

_g

F

c

Viktig att tänka på

1. m

¾

satellitens massa

¾

ju tyngre satelliten desto

svårare att skicka upp

den

2. v

¾

Satellitens hastighet –

¾

vill jag skicka den på en

stationär bana eller på

en interplanetär mission

3. r

¾

Satellitens radius runt

jorden

v

r

(7)

Olika Satellitbanor

¾

Låg jordbana

• Low Earth Orbit (LEO)

• 0 – 2000 km

¾

Medium jordbana

• Medium Earth Orbit

(MEO)

• 2000 km – 36 000 km

¾

Geostationär bana

• 36 000 km

¾

Hög jordbana

• High Earth Orbit (HEO)

• >36 000 km

http://physics.uoregon.edu/~jimbrau/BrauImNew/Chap02/FG02_26.jpg

Satelliter

0 km – Sea level

37.6 km – Self Propelled Jet Aircraft 215 km – Sputnik 1

340 km – International Space Station 595 km – Hubble Space Telescope 700 – 1700 km – Polar orbiting satellites

(8)

Låg jordbana – LEO

¾

0 km – 2000 km

¾

90min runt jorden

¾

Satelliter:

• kommunikation (krävs

lite energi att skicka

upp satelliten)

• ISS (319.6 km –

346.9 km)

• ...

http://sparkleberrysprings.com/v-web/b2/index.php?m=200601

Space shuttle

¾

2 Solid Rocket Boosters (SRBs),

80 percent of launch thrust.

¾

Rust-colored External Tank

(ET), feeds fuel to three Space

Shuttle Main Engines (SSMEs)

during launch

¾

The orbiter, serves as the

crew's home in space and is

equipped to dock with the

International Space Station.

(9)

Satelliter

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/8/82/Orbitalaltitudes.jpg

20 350 km

Medium jordbana – MEO

¾

2000 km – 35 786 km

¾

positioneringssystem,

kring ~ 20 000 km

(10)

Positionsmätning

¾

Mät

tiden

det tar för

signalen

mellan satelliten

och objektets position

(tex

bilen)

¾

Man vet då på vilket

avstånd objektet befinner

sig, men inte var exakt på

sfären

¾

2, 3, 4, ... satelliter

: exakta

positionen kan bestämmas

genom att jämföra sfärerna

http://www.kowoma.de/gps/Positionsbestimmung.htm

GLObal NAvigation Satellite System

¾

Ryskt system

¾

19 100 km höjd

¾

1976 – första satelliterna

¾

1991 – gobal täckning

¾

~ 24 satelliter

•http://de.wikipedia.org/wiki/GLONASS

Satellit i GLONASS Systemet

(11)

Global Positioning System (GPS)

¾

Amerikanskt system

¾

Sedan ~ 1979

¾

1983 – Öppning till

intern. civilbefolkningen

efter att ett koreanskt

flygplan sköts ner av

Ryssland, för att det

hade flygit fel

¾

På

20 200 km

höjd

¾

24 satelliter

http://de.wikipedia.org/wiki/Global_Positioning_System

ESA

Galileo systemet

¾

Europeiskt system (EU och European

Space Agency ESA)

¾

23 222 km höjd

¾

2004 – testsatelliter (GIOVE)

(12)

Noggranhet

¾

Noggrannhet på vanligtvis

~ 20 meter

¾

Exakta värdet beror på hur många

satelliter

som är

synlig från positionen där man befinner sig

¾

Dyra, professionella system kan nå en noggrannhet

mindre än en meter

¾

Selected Availability, avstängd Maj 2002

¾

Atmosfären

¾

Husväggar

Källor för mätfel

http://www.kowoma.de/gps/Fehlerquellen.htm

ostörd rymd

Störd utspridning

Ionosfär

Troposfär

oreflekterad

signal

reflekterad signal

(13)

Noggrannhet/Mätfel

¾

Ionosfären

Æ positionsfel ~ ± 5 meter

¾

Avvikelse av Satellitbanorna

Æ positionsfel ~ ± 2.5 meter

¾

Mätfel på satellitklockorna

Æ positionsfel ~ ± 2 meter

¾

Troposfären

Æ ± 0.5 Meter

¾

Räkneosäkerhet

Æ positionsfel ~ ± 1 meter

¾

Totalt är noggrannheten på positionsmätningen ~

10-20

meter

Satelliter

(14)

Geostationär bana – radie?

¾

Centrifugalkraften verkar utåt

• F

_c

**= m*v**

2

_/r

¾

Gravitationskraften verkar inåt

• F

_g

**= mMG/r**

2

¾

Stationär bana runt jorden:

• F

_c

= F

_g

¾

Geostationär bana:

• v =

_Z

* (R + h),

Z = vinkelfrekvens

• **M = 6*10**

24

kg

• **G = 6.67 * 10**

-11

_m

3

_/s

2

_/kg

• R = 3670 km

¾

Î h = 36 000 km

http://en.wikipedia.org/wiki/File:Geostat.gif

Interplanetär mission

¾

Mål: Utforska planeterna och asteroiderna i solsystemet

¾

Resan till

• Mars

(Mars Odyssey, Mars Express, Mars

Reconnaissence Orbiter, ...), ~ 1.5 år

• Jupiter

(Galilei – ankomst 1995, ...), ~ 6 år

• Saturnus

(Cassini-Huygens – ankomst 2004), ~ 7 år

• asteroiderna Vesta & Ceres (DAWN)

• Utanför solsystemet

(Voyager 1 & 2)

¾

Lång resa (>1.5 år för en enkel resa), energi/tid...

(15)

Resan till mars

(16)

Resan till mars

Bemannad mission till mars?

¾

Resan tar ~1.5 år

¾

Kosmisk strålning:

radioaktivitet!?

¾

Typiska tidsintervall på

ISS ~ 6 månader

Æ leva

i gravitationsfri rymd i

flera år!?

¾

Psykologi?

¾

dessa och andra frågor

måste besvaras först

(17)

Voyager satelliterna

Voyager 2

¾

2 satelliter

¾

uppskjutning 20:e

augusti 1977

¾

Voyager 1 – till jupiter,

saturnus och sedan ut

ur solsystemet

¾

Voyager 2 – till uranus

& neptunus, sedan ut

ur solsystemet

(18)

“Swing-by“

http://www.bernd-leitenberger.de/swingby.shtml

Extra energi: “Gravity Assist“

(19)

Avbromsining: “Gravity Assist“

http://www.nasa.gov/mission_pages/dawn/mission/index.html

Sammanfattning Del 1

¾

Första satellit 1957, första bemannad satellit 1961

¾

Banor runt jorden

• Low Earth Orbit (e.g. Hubble och ISS)

• Medium Earth Orbit (kommunikationssatelliter, e.g. GPS,

Galilei)

• Geostationär bana

• High-Earth Orbit (oftast astronomi-satelliter)

¾

Interplanära färder

• Mars, Jupiter, ...

(20)

Del II

1. Rymdfärd – historia och satellitbanor

2. Att planera en satellit

3. Astrofysik med satelliter

Varför (I) – mäta atmosfärens egenskaper

(21)

Varför (II) – “Earth science“

¾

kartlägga jorden, havsbottnens

struktur, etc.

¾

Earth Observing System (NASA):

• “long-term global observations of

the land surface, biosphere, solid

Earth, atmosphere, and oceans“

http://nasascience.nasa.gov/earth-science/oceanography/physical-ocean/ocean-surface-topography

Byrd Glacier, Antarctica

(22)

Varför (III) - Vädersatelliter

http://history.nasa.gov/SP-4312/p143.jpg

Varför (IV) - kommunikation

(23)

Varför (V) bosätta planeter...

¾

BILD

PLANETENBESIEDLUNG!!!!!

(24)

Att planera en satellit

¾

Raket

¾

Satellitdesign

¾

Payload

¾

Styrning

¾

Betalningssätt

Att planera en satellit

(25)

Raketen

¾

En satellit väger ungefär flera kg up till flera 1000 kg

• (ISS ~ 344 tusen kg)

¾

Behöver tillräcklig energi (= hastighet) för att få

satelliten i en omloppsbana

Raketprincipen: Newtons tredje lag

¾

Luftens partiklar skapar

ett lika stort tryck åt alla

håll

¾

Men med ett hål i botten

skapas en obalans i

kraften på balongen

¾

Luften släpps nedåt,

ballongen flyger upåt

(26)

Raketprincipen

http://www.qrg.northwestern.edu/projects/vss/docs/media/Propulsion/chem-propulsion.gif

Bygg din egen raket

http://ramaidee.bgcc.at/experimente/dieLuftballonrakete

Du behöver:

1. tejp

2. tråd

3. klädnypa

4. 1 ballong

5. 1 sugrör

(27)

Exempel – Swift uppskjutning

¾

“Fairing“

Æ skydd

¾

“Three-stage rocket“

Æ

uppskjutning sker i tre faser

• fas 1 – stort massflöde

Æ

stor acceleration

• fas 2 – mindre massflöde,

hålla hastighet hög

• fas 3 – låg massflöde, hålla

hastighet hög

• slipper “dödvikt“

Æ man

släpper de första stegen

efter fasen

¾

Satellitens avkoppling

http://heasarc.gsfc.nasa.gov/docs/swift/news/2004/swift_presskit.pdf

(28)

Att planera en satellit

¾

Raket

¾

Satellitdesign

Satellitens design

(29)

Tre-axel och spinn stabilisering

¾

Tre-axel stabiliserad satellit

¾

Spinn-stabiliserad satellit

http://heasarc.gsfc.nasa.gov/docs/hakucho/hakucho_about.html

Hakucho (NASA,

Röntgen-satellit, 1979-1983)

Credit: NASA

Integral, gamma-satellit (sedan 2002)

Energikällor

¾

Solceller

• utnytta solenergin

• plus små batterier

¾

Nukleära batterier

• missioner utanför mars

(solen för svag)

• kärnsönderfall (INGEN

REAKTOR!)

• tex plutonium,

strontium, caesium...

• kan hålla flera år upp till

årtionden

Nuclear battery, Cassini Huygens

(30)

Att planera en satellit

¾

Raket

¾

Satellitdesign

¾

Payload

¾

Kommunikationssatellit

• atomklockor

• sändare/mottagare

(radio)

¾

Geosatteliter

• optiskt, radar

¾

Astrophysikalisk

satellit

• Infraröd-, Röntgen-,

gamma-strålning,

elektroner, ...

• Î detektorer

http://www.esa.int/esaCP/SEMU0S95QCE_index_1.html http://www.radarsat2.info/about/gallery/page1.asp

(31)

Att planera en satellit

¾

Raket

¾

Satellitdesign

¾

Payload

¾

Styrning

(32)

Basstationer för

ett satellitnätverk (vädersatelliter)

http://www.spacetec.no/docs

Exempel på en basstation

¾

McMurdo, Antarktis

http://amrc.ssec.wisc.edu/MGS/history.html

1993 - utan skydd

(33)

Att planera en satellit

¾

Raket

¾

Satellitdesign

¾

Payload

¾

Styrning

¾

Betalningssätt

Bemannad rymdfärd

¾

National Aeronautics and

Space Administration

NASA

(USA)

¾

Russian Federal Space

Agency

RSA

(Ryssland)

¾

China National Space

(34)

Rymdraketbas

¾

European Space Agency

ESA

(Europa)

¾

Indian Space Research Organization

ISRO

(Indien)

¾

Iranian Space Agency

ISA

(Iran)

¾

Israel Space Agency

ISA

(Israel)

¾

Japan Aerospace Exploration Agency

JAXA

(Japan)

¾

National Center of Space Research

CNES

(Frankrike)

¾

National Space Agency of Ukraine

http://en.wikipedia.org/wiki/Space_program

Esrange - Sveriges rymdraketbas

¾

ESA:

¾

European Space and

Sounding Rocket Range

¾

40 kilometer öster om

Kiruna

¾

Sedan 1964

¾

ca 20 obemannade raketer

per år

http://sv.wikipedia.org/wiki/Esrange

uppskjutning av Skylark, 02:a Maj 2002, 3 biologi- & 2 plasmafysik- experiment

(35)

Vad kostar en satellit?

Klass

vikt [kg]

kostnad [M$]

vanlig, stor satellit

> 1000

>150

vanlig, mindre satellit

500 – 1000

40 – 150

Minisatellit

100 – 500

10 – 40

Microsatellit

10 – 100

2 – 10

Nanosatellit

1 – 10

0.2 – 2

(36)

10:e feb 2010 Himlakroppar & Satelliter Julia K Becker http://www.nasa.gov/news/budget/index.html

(37)

NASA budget plan

http://www.nasa.gov/news/budget/index.html

(38)

NASA budget plan

http://www.nasa.gov/news/budget/index.html

Launch of Endevour, APOD, 09. feb 2010

DN, 09. feb 2010

http://ny h ete r2 4.se/ny heter/utrik es/28 24 39-na sa -det-blir-inga-re sor-till-manen 29:e Janu ari 2010

(39)

Del III

1. Rymdfärd – historia och satellitbanor

2. Att planera en satellit

3. Astrofysik med satelliter

teleskop - top 10 (2006)

Nature,

Januari 2009

(40)

Plats 8 - Chandra

http://chandra.harvard.edu/resources/animations/spacecraft.html

Astrofysik med Chandra

¾

Detektion av Röntgenstrålning

¾

Många objekt strålar ut röntgenstrålning

¾

Chandra är efterföljare till en tidigare Röntgen-Satellit,

ROSAT

(41)

Supernovarester, exempel SN 1006

Optiskt (Capella) – 01:e Maj 2006

Capella: http://www.capella-observatory.com/ImageHTMLs/SNRemnants/SN1006.htm

Röntgen (Chandra)

Supernovarester (SNRs)

¾

Två olika typer:

Skal-typ

Krab-typ (“Plerions“)

www.galacticimages.com

(42)

Krabnebulosan (supernova rest)

bild med Hubble space telescope

Krabnebulosan

Radio

IR

_opt

_X-rays

_{TeV photon (H.E.S.S. image)}

(43)

Pulsarer: fyrtorn-effekt

¾

Rotationsaxel

¾

Magnetfältaxel

¾

Partikelstråle längs

magnetfältaxeln:

¾

Precesserande jet

Krab pulsar

Krab nebulosan

(optiskt, KPCA )

P=33ms

Krab pulsar

(Chandra)

33ms

(44)

Plats 7 – Spitzer

¾

vikt ~ 865 kg

¾

höjd ~ 4 meter

¾

kostnad ~ 800 M$

¾

Spinnstabiliserad satellit

¾

High Earth Orbit (0.1 A.U.)

¾

uppskjutning 25 augusti

2003

http://www.spitzer.caltech.edu/about/index.shtml

Spitzer Teleskop

(45)

Astronomi med Spitzer

¾

Infraröd satellit

¾

Mäter värmestrålning från

astronomiska objekt

¾

värmestrålning uppstår

bl. a. där stjärnor bildas

¾

Î observation av

stjärnbildning

http://www.spitzer.caltech.edu/about/index.shtml

Stjärnbildning

(46)

Kallt till varmt – exempel M81 (Spitzer)

http://www.faz.net/s/Rub6E2D1F09C983403B8EC7549AB44FA0EF/Doc~EAE891C92C458439F92EABA484F2A1624~ATpl~Ecommon~SMed.html#9BCA5EBBFF71450CB4D9A50A7569F8B4

Bodes Galax (M81), optiskt

Bodes galax (M81), kall gas – följer stjärnornas fördelning (3.4

Pm)

Bodes galax (M81), följer varma damm-molnens fördelning (8

_{Bodes galax (M81), följer varma damm-molnens fördelning (24}

_{Bodes galax (M81), kombinerad bild (Spitzer 3.6, 8 och 24}

_Pm)

Pm)

_Pm)

M51 – whirlpool galaxen

http://www.faz.net/s/Rub6E2D1F09C983403B8EC7549AB44FA0EF/Doc~EAE891C92C458439F92EABA484F2A1624~ATpl~Ecommon~SMed.html#9BCA5EBBFF71450CB4D9A50A7569F8B4

optiskt, SDSS

(47)

M20 - Trifid nebulosan

optiskt

http://www.astronews.com/kalender/sternenhimmel/findkarte/images/m20.jpg

M20 - Trifid nebulosan

Spitzer, Infraröd

Stjärnbildning!

(48)

Plats 3 – Hubble Space Telescope

¾

uppskjutning 24:e april 1990

¾

vikt ~ 11.6 tonn ( = 11600 kg)

¾

längd ~ 13.1 meter

¾

diameter ~ 2.4 – 4.3 meter

¾

energikälla = solceller

¾

spinn- &

tre-axel-stabilisering

http://sv.wikipedia.org/wiki/Rymdteleskopet_Hubble

Varför Hubble?

¾

optiskt spegelteleskop

¾

atmosfären förändrar

bilden på stjärnan

[atmosfärens gas är

alltid i rörelse

Æ ljuset

sprids]

¾

satellit

Æ gå utanför

atmosfären för att bli av

med “seeing”-effekten

http://www.astro.ufl.edu/~oliver/ast3722/lectures/EffectOfAtmosphere/EffectAtmos.htm

(49)

Seeing

http://www.astro.ufl.edu/~oliver/ast3722/lectures/EffectOfAtmosphere/EffectAtmos.htm

M74 seeing

effekt

M74 utan

seeing effekt

http://www.astronomynotes.com/telescop/s11.htm

Hubbles första bilder

¾

Hubbles lins skulle

fokussera ljuset

¾

men fokusseringen

fungerade bara i linsens

centrum

(50)

Servicefärd 1

¾

December 1993

¾

7 astronauter, speciellt

tränade till uppdraget att

fixa spegeln

¾

uppdraget tog 10 dagar

¾

mest komplexa uppdraget

någonsin

Bilderna efter 1:a servicefärden

(51)

Servicefärd 2 & 3

¾

Servicefärd 2

• februari 1997 [ersättning

av kameror, etc.]

¾

Servicefärd 3

• 3a – december 1999 [byta

ut gyroskop, etc.]

• 3b – mars 2002 [ersättning

av en kamera, etc.]

¾

Servicefärd 4 var planerad

år 2004, men ägde inte rum

pga Colombias störtning

http://spaceflight.nasa.gov/gallery/images/shuttle/sts-109/html/sts109-331-010.html

Servicefärd 4

¾

11:e maj 2009

¾

Installation av 2 nya

kameror

¾

Nya, förbättrade batterier

¾

Nya gyroskop

¾

Sista planerade färden

¾

Hubble ska ersättas av

(52)

Servicefärd 4

¾

11:e maj 2009

¾

Installation av 2 nya

kameror

¾

Nya, förbättrade batterier

¾

Nya gyroskop

¾

Sista planerade färden

¾

Hubble ska ersättas av

“James Webb Space

Teleskop“ ~ 2013

http://spaceflight.nasa.gov/gallery/images/shuttle/sts-109/html/sts109-331-010.html

NGC 4921 – på 330 mio ljusår avstånd

http://antwrp.gsfc.nasa.gov/apod/ap090209.html

Astronomy

picture

of the

day, 09:e februari

(53)

M1 – Krab nebulosan

http://www.uni-graz.at/exp2www/Physik-HAKB/images/Crab_Nebula.jpg

Astronomy

picture

of the

day, 14:e februari

2008

Hubble - kostnad

¾

fram till uppskjutningen (1990) ~

2 Mrd$

• (planerad: ~ 400 M$)

¾

reparationer

1. (1993) ~ ???

2. (1997) ~ 795 M$

3. (1999 & 2002)

• 205 M$

• ???

4. (2009) ~ 350 M$ (?)

¾

Total

kostnad ~

4 – 6 Mrd$

(54)

Chandra

Spitzer

Keplers Supernovarest

Hubble

Kolla själv ... leta efter M20, M51 och M81 m.fl.

(55)

Plats 2 – Swift

¾

uppskjutning 20:e Nov 2004

¾

längd ~ 5 meter

¾

vikt ~ 4700 kg

¾

kostnad ~ 250 M$

¾

Spinn- & Tre-axel

stabiliserad

¾

LEO 600 km (circulär)

http://heasarc.gsfc.nasa.gov/docs/swift/

(56)

Gamma Ray Bursts – gammablixtar från rymden

¾

1967 – 1979

¾

Original goal:

Monitoring of tests of

nuclear weapons

¾

Accidental discovery of

GRBs

(57)

Gammablixtarnas ursprung

Dauer > 2 s

typischerweise ~ 40 s

Dauer < 2 s

~ms - s

långa gammablixtar

korta gammablixtar

Plats 2 – Swift (“svalan”)

3 GRB Detektorer:

BAT (“Fladdermus“)

Æ prompt emission Æ snabb reaktion

XRT

Æ Röntgenemission (“afterglow“) Æ mindre än 1 min efter trigger

UVOT

Æ optisk emission (“afterglow“) Æ mindre än 1 min trigger trigger

(58)

Naked-eye GRB

¾

5.3 magnitude

Æ kunde i princip setts med blotta ögat!

Swift - XRT (Röntgen)

Swift - UVOT (optiskt)

Gammablixt från det tidiga universum

¾

GRB080913

¾

Avstånd ~ 12.8 Mrd ljusår

¾

universum är 13.7 Mrd år

gammal

¾

Î Swift detekterade ett av

de mest avläsgna objekt

någonsin sett i universum

(59)

Sammanfattning – Del 3

¾

Fördel satelliter:

ingen atomsfär!

¾

Chandra

Æ Röntgensatellit

• supernovarester, pulsarer, fjärran galaxer, etc.

¾

Spitzer

Æ infrarödsatellit

• gasmoln, stjärnbildning i vintergatan/fjärran galaxer,

supernovarester, etc.

¾

Hubble Space Telescope

Æ optisk satellit

• stjärnor, galaxer, supernovarester, ...

¾

Swift

Æ GRB satellit (gammastrålning, Röntgen & optiskt)