• No results found

Andersberg 10:1 mfl, kv Nebulosan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Andersberg 10:1 mfl, kv Nebulosan"

Copied!
11
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

2011-12-06 Samrådshandling Dnr: 11BMN75

Handläggare: Emma Olofsson

Andersberg 10:1 mfl, kv Nebulosan

Detaljplan för bostad

Gävle kommun, Gävleborgs län

Samrådstid: 7 december 2011 – 13 januari 2012

(2)

Planens syfte och huvuddrag

Gävle kommun har fått förfrågan från fastighetsägare/tomträttsinnehavare på Snögatan att utvidga sina tomter. De 15 tomter som berörs av utvidgningen är de längst i öster, mot Hagelgatan.

Snögatans bebyggelse är i Översiktsplan Gävle stad 2025 utpekad som värdefull ur kulturmiljösynpunkt. Bebyggelsen på gatan har ett mycket tidstypiskt utseen- de och struktur som är värt att bevara. I översiktsplanen sägs bland annat att gatan bör skyddas med varsamhetsbestämmelser i en ny detaljplan

Syftet med detaljplanen är därför att:

- möjliggöra en mindre utvidgning av 15 radhustomter i östra delen av Snögatan

- skydda den tidstypiska strukturen och radhusbebyggelsen på hela Snö- gatan med varsamhetsbestämmelser.

Planen medger en mindre utökning av byggrätt gällande komplementbyggnad.

Förenligt med 3, 4 och 5 kap Miljöbalken

Inga riksintressen eller miljökvalitets- normer berörs.

Plandata

Lägesbestämning

Planområdet ligger i norra delen av stadsdelen Andersberg, ca 2,5 km från Gävle centrum.

Areal

Planområdet är ca 3,6 hektar stort.

Markägoförhållanden

Inom planområdet finns 99 fastigheter varav Gävle kommun äger 67 stycken.

Utav dessa 67 fastigheter är 64 styck- en upplåtna med tomträtt (2011-10-20).

Karta över markägoförhållandena inom planområdet (Ur Samlingskartan 2011-10-20).

(3)

Tidigare ställningstaganden

Översiktliga planer

I Översiktsplan Gävle stad 2025 pekas planområdet ut som värdefull kulturmiljö och området har enligt kommunen ett mycket högt värde. Enligt översiktsplanen bör detaljplan med särskild hänsyn till kulturmiljön tas fram för hela området.

Detaljplaner

För området gäller detaljplan antagen den 1 februari 1972. Aktuellt planområde är i gällande detaljplan planlagt för bostäder och parkmark.

Vision 2025

Som ett led i att genomföra Översiktsplan Gävle stad 2025 planläggs hela Snö- gatan för att med varsamhetsbestämmelser skydda den värdefulla kulturmiljön.

Miljökonsekvensbeskrivning

Planens genomförande bedöms inte medföra sådan betydande miljöpåverkan att Miljökonsekvensbeskrivning enlig PBL 5:18 ska upprättas. Länsstyrelsen delar denna uppfattning.

Förutsättningar och förändringar

Natur

Planområdet omfattar befintlig bostadsmiljö bestående av radhus med små trädgårdar. Längst i öster består en mindre del av området av träd- bevuxen naturmark.

Planområdet berör ingen särskilt utpekad värde- full naturmiljö.

Det finns inga kända fornlämningar inom plan- området.

Befintlig bebyggelse

Befintlig bebyggelse består av Skåneinspirerade radhuslängor med putsade fasader. De branta taken är försedda med takkupor och indragna balkonger och gatan är uppbyggd med trafikse- parerad bostadsmiljö.

Ett av radhusens entrésida

Området är välbevarat med tidstypiska 1970-talsradhus. Områdets karaktär finns inte representerat på så många andra platser i Gävle och därför ser kommunen det som viktigt att skapa förutsättningar att bevara områdets värden även i framtiden.

(4)

Områdets färgsättning på fasaderna går i roströda och gula kulörer på radhuslängorna samt till största delen svartbruna förråd och plank. Garagelängor och cykelförråd är blekgula. Förråd, garage samt cykelförråd har stående lockpanel i trä.

Schematisk bild över färgsättning på fasader. Tredimensionell modell över Snögatans byggnader. (Satellitbild från www.maps.google.se)

Ny bebyggelse

Byggrätt för komplementbyggnad

I förlängningen av fyra mindre garagelängor samt tre förråd möjliggörs byggnation av ytterligare komplementbyggnad som t.ex. soprum eller cykelskjul om behov finns.

Det är viktigt att de nya byggnaderna anpassas till den befintliga komplementbebyg- gelsens karaktärsdrag med volym, material och kulör.

(5)

Varsamhetsbestämmelser, k, enligt plankartan

Följande beskrivande karaktärsdrag utgör varsamhetsbestämmelser enligt plankartan och ska gälla vid underhåll och förändring. Varsamhetsbestämmelser regleras i Plan- och bygglagens 9 kapitel.

 Bebyggelsens karaktärsdrag såsom enhetlig arkitektur, utformning och gestaltning ska beaktas.

 Vid underhåll och förändring ska i övrigt följande karaktärsdrag beaktas.

Branta tak med tegelimiterad svart plåt eller eternit

Takkupor med svarta plåt- detaljer

Fönster av trä med spröjs inde- lad i 6 rutor samt dörrar och andra trädetaljer i mörkt brun eller svart kulör

Enfärgade putsade fasader i roströd eller gul kulör

Indragen, öppen balkong med balkongräcke i trä

Förråd i mörkt brun eller svart kulör med flackt pulpettak och stående träpanel som integreras i träplank med samma kulör

Garage och cykelförråd i blek- gul kulör med stående träpanel.

Korrigerad svart plåt på flackt sadeltak

Mörkt brun eller svart kulör på portar och andra trädetaljer

(6)
(7)

Gator och trafik

Snögatan trafikmatas från Vändkretsen. Övervägande del av trafiken har gatan som målpunkt och genomfartstrafik är inte möjlig.

I och med förslaget till detaljplan övergår huvudmannaskapet för lokalgatan till kommunen vilket innebär att kommunen ansvarar för drift och underhåll av lo- kalgatan. Övriga gemensamma ytor i området, t.ex. parkeringar och lekplatser, ska även fortsättningsvis skötas av samfällighetsföreningen för gemensamhets- anläggningen Andersberg ga:1.

Anledningen till skifte i huvudmannaskap är att kommunen generellt har hu- vudmannaskap för gator i centrala Gävle. Redan idag sköts driften av kommu- nens entreprenörer på uppdrag av samfällighetsföreningen.

Parkmark

12 meter av 30 meter utav parkmarken som finns mellan Snögatans och Hagel- gatans bebyggelse övergår som tomtmark till de 15 radhus som ligger längst i öster på Snögatan. Parkmarken är redan idag ianspråktagen och privatiserad som tomtmark till radhusen varierande mellan ca 5-13 meter från radhusfasaderna.

Teknisk försörjning

Då området redan är bebyggt är all teknisk försörjning utbyggd.

Konsekvenser

Varsamhetsbestämmelser

Detaljplanens varsamhetsbestämmelser syftar till att karaktärsdragen i området ska bevaras. Bestämmelserna är inte ersättningsberättigade för fastighetsägaren.

Bestämmelserna innebär att förändringar i fasaden, bebyggelsestrukturen eller andra karaktärselement för området och dess bebyggelse är bygglovpliktiga.

Konsekvenserna av varsamhetsbestämmelserna är att fastighets- eller tomträtts- innehavaren inte får sätta valfri kulör eller material på t.ex. radhus, förråd, trä- och plåtdetaljer och garage.

Bygglov

Bygglov söks på normalt sätt inom planområdet. Den förhöjda bygglovplikten, a1, innebär att bygglov krävs även vid exteriört underhåll av byggnader.

(8)

Barn

Planförslaget medför att planlagd allmän parkmark tas i anspråk för privata än- damål och minskar därmed bostadsnära natur som kan fungera som lekområde.

De negativa konsekvenserna blir dock inte så stora eftersom del av den aktuella naturmarken blir kvar att röra sig fritt inom samt att i anslutning till gatan finns annan naturmark.

Skyddad gård med lekplats inne i bostadsområdet.

Tillgänglighet

Se konsekvenserna under rubriken Barn angående minskat grönområde.

Trygghet

Planförslaget påverkar inte konsekvenserna för tryggheten inom området.

Jämlikhet

I och med att 15 av de 96 radhusen får utökad tomt kan värdet på dessa 15 rad- hus öka i förhållande till de övriga inom planområdet.

(9)

Fastighetskonsekvenser

Detaljplanen möjliggör fastighetsreglering, utökning, av 16 fastigheter för bo- stadsändamål. Det innebär att fastigheterna Andersberg 19:1 samt Sörby 34:1 måste avstå mark för att planen ska kunna genomföras.

Mark kan regleras till Från fastighet Yta i kvadratmeter, ca Andersberg 10:1 Sörby 34:1

Andersberg 19:1

570 kvm

Andersberg 10:21-10:25 Sörby 34:1 130 kvm/radhus Andersberg 10:37-10:38 Sörby 34:1

Andersberg 19:1

130 kvm/radhus

Andersberg 10:39-10:41 Andersberg 19:1 130 kvm/radhus Andersberg 10:53-10:57 Andersberg 19:1 130 kvm/radhus Mark kan regleras från Till fastighet Yta i kvadratmeter, ca Andersberg 19:1 Andersberg 10:1

Andersberg 10:37-10:38 Andersberg 10:39-10:41 Andersberg 10:53-10:57

1470 kvm

Sörby 34:1 Andersberg 10:1 Andersberg 10:21-10:25 Andersberg 10:37-10:38

1050 kvm

Lokalgatan medför:

Mark ska regleras från Till fastighet Yta i kvadratmeter, ca Andersberg 10:1 Andersberg 34:1 1580 kvm

Tabellen visar vilka fastigheter som berörs av detaljplanens genomförande samt unge- färlig yta som avses fastighetsregleras.

Gävle kommun står för samtliga lantmäterikostnader som uppkommer i och med detaljplanens genomförande.

När lantmäteriförrättningen vunnit laga kraft har de fastigheter/tomträtter som berörs av planändringen möjlighet att utvidga sina tomter.

Respektive fastighetsägare till friköpta tomter köper aktuell mark från Gävle kommun och utökar sin fastighet.

För tomträttshavare justeras tomträttsavgälden utifrån den utökade arealen.

En omprövning av gemensamhetsanläggningen Andersberg ga:1 måste också genomföras eftersom dess område förändras då mark för lokalgatan utgår och viss mark, ca 570 kvm tillkommer i östra delen av planområdet..

Mark som inte köps av fastighetsägare eller regleras till tomträtten ska återställas till naturmark.

(10)

Genomförande

Organisatoriska frågor Tidplan

Detaljplanen genomförs med normalt planförfarande. Uppdrag att upprätta de- taljplanen gavs av Byggnads- och miljönämnden i juni 2011.

Samråd december 2011

Granskning mars 2012 Antagande maj 2012

Genomförandetid

Det har bedömts som lämpligt att ge detaljplanen en genomförandetid på 5 år från den dag planen vinner laga kraft. Under denna tid får planen inte ändras om inte särskilda skäl uppstår.

Fastighetsrättsliga frågor

Med fastighetsbildning avses bl.a. nybildning av fastigheter, ändring av fastighe- ters gränser, inrättande av gemensamhetsanläggningar och upplåtelse av servitut och ledningsrätter.

Fastighetsbildningsåtgärder prövas i en lantmäteriförrättning som handläggs av Lantmäterimyndigheten i Gävle kommun.

Tekniska kontoret ansöker och bekostar om lantmäteriförrättning som följer av detaljplanen.

Ekonomiska frågor Planekonomi

Gävle kommun ansöker om och bekostar fastighetsregleringen. Kommunen tar sedan ut kostnaden som avgift hos tomträttsinnehavaren eller via markpriset för de friköpta fastigheterna.

Detaljplanen medför ökade kostnader för kommunen gällande drift och under- håll av lokalgatan.

Ersättning

Varsamhetsbestämmelserna gör inte att fastighetsägaren eller tomträttsinnehava- ren har rätt till ersättning vid underhåll och dylikt.

(11)

Tekniska frågor Teknisk försörjning

Området är anslutet till nödvändig teknisk försörjning.

Slänter och staket

Om fastighetsägaren vill fylla ut fastigheten för att skapa en plan tomt ska hela slänten ligga inom den egna fastigheten. Slänten får inte inkräkta på den kvarva- rande parkmarken mellan Snögatan och Hagelgatan.

Det är önskvärt att staket sätts upp i fastighetsgräns mot parkmarken mellan Snögatan och Hagelgatan. Syftet med det är att tydliggöra vad som är privat och allmänt.

Återställande av mark

Redan ianspråktagen och privatiserad mark mellan Snögatan och Hagelgatan köps in av respektive fastighetsägare. Om inte markköp görs ska marken åter- ställas till naturmark likt den naturmark som finns i omgivningen och vara till- gänglig för allmänheten.

Medverkande tjänstemän

Lena Boox, kulturantikvarie, Thobias Nilsson, planingenjör, och Maria Bergh, exploateringsingenjör, har deltagit i planarbetet.

Bygg & Miljö Gävle

Emma Olofsson Planingenjör

References

Related documents

Med hänsyn till det ansträngda budgetläge som Sveriges domstolar befinner sig i för närvarande vill domstolen dock framhålla vikten av att effekterna av lagförslagen noggrant

MSB anser att regeringen bör överväga att förtydliga MSB:s roll som stödjande myndighet när det gäller skyddade anläggningar som inrättats för behov inom civilt

En uppräkning av kompensationsnivån för förändring i antal barn och unga föreslås också vilket stärker resurserna både i kommuner med ökande och i kommuner med minskande

Den demografiska ökningen och konsekvens för efterfrågad välfärd kommer att ställa stora krav på modellen för kostnadsutjämningen framöver.. Med bakgrund av detta är

Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka hur sexåringar uttrycker tankar och föreställningar om skolstart och skola samt var de säger att de har lärt sig detta. Min

Det klara vattnet under 2020 års inventering är troligtvis en viktig anledning till det höga antalet av både större och mindre vattensalamander som kunde observeras. Hinder

Hearn (1998) skriver att i ett patriarkalt samhälle är kvinnan underordnad mannen genom både strukturell diskrimination och genom normer som legitimerar och rationaliserar

Innan jag börjar undersöka faktorer som har varit bidragande för respondenternas upphörandet av det kriminella livet så kommer jag därför att försöka ta reda på