Immateriella tillgångar - Visa god vilja genom att specificera

(1)

Örebro Universitet Handelshögskolan

C-uppsats Företagsekonomi Handledare: Magnus Frostenson Examinator: Stig Andersson HT 2011

Immateriella tillgångar ± visa god vilja genom att specificera

Ulrik Andersson 78 03 07 Andreas Tysk 88 05 09

(2)

2

Abstract

Former studies show that there is a positive relation between specified intangibles and future earnings for the company. Investors and analysts even tend to pay more attention to specified intangibles than a residual post like goodwill. This study examines how and to what extent companies listed on NASDAQ OMX Stockholm Large Cap specifies activated intangible assets in their annual reports. The purpose is also to analyze how handling of intangible assets has evolved in the past ten years. The authors have studied annual reports from the years 2000 and 2010, comparisons have been made to identify differences between the two studied years. The findings of this study indicate that specification of intangibles has increased during the last ten years, both in number of categories used and specified intangibles in proportion to total intangible assets in the balance sheet.

(3)

3

Förkortningar

G A A P (Generally Accepted Accounting Principles) ± Lokala redovisningsstandarder som rekommenderas i ett specifikt land.

I AS (International Accounting Standards) ± Internationell standard som tillämpas i ett flertal länder och är vedertagen standard inom EU. Framtagen av IASB.

I ASB (International Accounting Standards Board) ± Internationell fristående organisation som arbetar för att förbättra redovisningen och göra den mer enhetlig internationellt.

I F RS (International Financial Reporting Standards) ± Internationell standard för finansiell rapportering som regleras av IASB.

RR (Redovisningsrådet) ± Svensk normbildare som utformade de svenska redovisningsrekommendationerna fram till 2007.

(4)

4

Innehållsförteckning

1. Bakgrund ... 6

1.1 Problemdiskussion ... 7

1.1.1 Syfte ... 9

2. Immateriella tillgångar ± Regler och rekommendationer ... 9

2.1 Svenska lagar och rekommendationer ... 9

2.2 IASB:s rekommendationer ... 10

2.3 Lagar och rekommendationers relevans i denna studie ... 11

3. Tidigare forskning ... 12

4. Metod ... 13

4.1 Undersökningsdesign ... 13

4.2 Litteratursökning ... 13

4.3 Population och urval ... 13

4.4 Tillvägagångssätt ... 14 4.4.1 Klassificering av kategorier ... 15 4.4.2 Analysmetod ... 17 4.5 Metodreflektion ... 17 5. Empiri ... 18 5.1 Presentation branschvis ... 19 5.2 Redovisningsstandard ... 20 5.3 Antal kategorier ... 21

5.4 Fördelning av immateriella tillgångar ... 22

6. Analys och slutsats ... 23

6.1 Branschperspektiv ... 23

6.2 Redovisningsstandard ... 24

6.3 Antal kategorier ... 24

(5)

5

6.5 Slutsats ... 25

6.6 Förslag till framtida studier ... 25

7. Källförteckning ... 26

Bilaga 1. Empiriskt material år 2000 ... 28

Bilaga 2. Empiriskt material år 2010 ... 30

(6)

6

1. Bakgrund

Dagens samhälle är inne i en pågående process där immateriella tillgångar blir alltmer viktiga för de flesta typer av företag. Nuförtiden tenderar de immateriella investeringarna rent av ha en större omfattning än de materiella (Artsberg, 2005). Detta leder till att företag idag ställs inför utmaningen att identifiera och aktivera sina immateriella tillgångar för att på ett väl fungerande sätt kunna presentera dem i sina räkenskaper.

tillgångar, definieras en immateriell tillgång som; identifierbar, icke monetär tillgång utan fysisk substans. Identifierbarhet innebär att tillgången kan särskiljas från övriga tillgångar. Icke monetär betyder att resursen inte består av pengar, som klassificeras som en

omsättningstillgång, eller aktier och andra värdepapper som räknas in under kategorin finansiella tillgångar. 8WDQI\VLVNVXEVWDQVLQQHElUKHOWVRQLNDDWWWLOOJnQJHQLQWHJnUDWW´WD Sn´En immateriell tillgång kan således exempelvis vara patent, varumärke, copyrights etc. En annan typ av immateriell tillgång är goodwill, som uppkommer vid företagsförvärv i de fall förvärvspriset överstiger det förvärvade företagets egna kapital och utgör skillnaden mellan dessa förutom den del som eventuellt kan hänföras till övervärden i materiella

tillgångar. Det kan finnas olika anledningar till varför företag betalar överpris vid ett förvärv, exempelvis att det förvärvade företaget innehar: kunniga (medföljande) medarbetare,

marknadsandelar och/eller andra immateriella tillgångar som är av värde för det förvärvande företaget. Rekommendationer angående företagsförvärv står att finna i IFRS 3.

Sedan första januari 2005 ska svenska börsnoterade bolag tillämpa IASB:s

rekommendationer, IAS (SOU 2003:71). För redovisning av immateriella tillgångar och Goodwill gäller IAS 36 Nedskrivningar och IAS 38 Immateriella tillgångar. Avsikten med införandet av IAS 38 var att immateriella tillgångar skulle värderas på samma sätt som materiella och bolagen skulle därmed aktivera sina immateriella tillgångar i större

utsträckning. Aktivering innebär att värdet för en tillgång tas upp i ett företags balansräkning. Den färdiga versionen av IAS 38 visade sig dock vara hårdare gällande aktivering av internt genererade immateriella tillgångar än vad som var tänkt från början. Orsaken till detta kan enligt Artsberg vara att det alltid har bedömts som en svaghet att aktivera sådana tillgångar. (Artsberg, 2005, s. 235) Matolcsy och Wyatt (2006) ställer sig kritiska till IAS 38 då de anser

(7)

7 rekommendationerna vara alltför restriktiva gällande aktivering av immateriella tillgångar. Som tidigare nämnts kräver IAS 38 att en immateriell tillgång kan identifieras för att få aktiveras och tas upp i balansräkningen, dock ställs inga tydliga krav på att de ska redovisas var för sig. I och med kraven på identifierbarhet finns således goda förutsättningar för företagen att särskilja de immateriella tillgångarna och på så vis kunna presentera en mer specifik redovisning och tydligare uppdelning av sagda tillgångar. En tydligare redovisning av vad som ingår i dessa tillgångar skulle kunna underlätta för utomstående intressenter vid värdering och bedömning av ett företag. Detta skulle även öka transparensen och gå i linje med god redovisningssed samt ge en mer rättvisande bild av företaget och dess immateriella resurser.

1.1 Problemdiskussion

Enligt det svenska regelverket ska immateriella tillgångar skrivas av under en bestämd nyttjandeperiod. I normalfall anses denna tidsperiod vara högst fem år såvida inte en längre avskrivningstid med säkerhet kan bekräftas. (ÅRL 4:4) Regelverket generaliserar således dessa poster och tar inte någon hänsyn till tillgångens art. Företag som verkar på en marknad GlULPPDWHULHOODWLOOJnQJDUlUDYVWRUYLNWPLVVJ\QQDVRFK´IHOYlUGHUDV´på grund av dessa schablonmässiga värderingsmetoder. Det svenska regelverket lägger fokus på att

standardisera avskrivningstider istället för att uppmana till en ökad transparens genom att få företagen att specificera sina immateriella tillgångar så detaljerat som möjligt i sina

årsredovisningar. I praktiken torde det finnas en stor mängd olika typer av immateriella anläggningstillgångar med en nyttjandeperiod som överstiger fem år. Risken som dessa restriktiva avskrivningsregler kan vara att företag inte har tillräckligt starka motiv till att identifiera och särredovisa sina immateriella tillgångar.

Till skillnad från det svenska regelverket ger IASB företagen en större möjlighet att motivera en avskrivningstid som motsvarar den verkliga nyttjandeperioden. Enligt IASB:s

rekommendationer har företag möjlighet att värdera immateriella tillgångar till verkligt värde och årligen korrigera det bokförda värdet med upp- eller nedskrivning som alternativ till traditionell avskrivning. Problemet som kan uppstå om företagen ges för fria händer vid aktivering och värdering av sina immateriella tillgångar är den ökade risken för manipulation av siffrorna som presenteras i redovisningen (Wyatt, 2005). Dessutom kan denna

värderingsmetod innebära stora praktiska svårigheter för ansvariga revisorer och myndigheter att på regelbunden basis kontrollera om värderingen sker korrekt. En utökad specificering i

(8)

8 räkenskaperna, där företagen visar hur värderingen skett för respektive post, bör underlätta vid kontroll. Om man ser det ur intressenternas perspektiv skulle denna princip ge en ökad insyn i vilka tillgångar företaget de facto besitter och hur dessa värderas.

Problemet som kan uppstå om företag i sina årsredovisningar inte specificerar och

särredovisar sina immateriella tillgångar är att bedömning av företaget kan bli problematisk för utomstående aktörer. I och med kravet på identifierbarhet som ställs för aktivering av immateriella tillgångar bör företagen ha goda förutsättningar och möjligheter att kunna särredovisa dessa istället för att sätta dem under posten ´|YULJDLPPDWHULHOODWLOOJnQJDU´. Som tidigare nämndes skapas goodwill av det överpris som betalas vid ett företagsförvärv, YLONHWRFNVnNDQJHHQPLVVYLVDQGHELOG|YHUGHLPPDWHULHOODWLOOJnQJDUQDV´HJHQWOLJD´ värde i och med att förvärvspriset påverkas av flera olika faktorer. Goodwillposten i balansräkningen fungerar i praktiken som en restpost där man placerar värdet på tillgångar man ej kan eller ´YLOO´VSHFLILFHUD (Hand & Lev, 2003, s. 455). Detta kan leda till att företaget blir

´felvärderat´ av de intressenter som bara har tillgång till årsredovisningen.

En studie, som utförts av Ritter och Wells (2006) visar att det finns ett klart positivt samband mellan identifierade immateriella tillgångar och aktiekurs såväl som framtida intäkter. Detta styrker att en ökad information sannolikt leder till ekonomiska fördelar för företaget och dess investerare. Även en undersökning av Sahut, Boulerne och Teulon (2011) visar att europeiska investerare ägnar mindre uppmärksamhet åt goodwill samtidigt som de lägger större fokus på andra immateriella tillgångar. Det kan även anses tillhöra god redovisningssed att företag strävar efter att minimera sina goodwillposter för att istället specificera och särredovisa de inkluderade immateriella tillgångar, som kan identifieras, i olika kategorier. Ett av målen med införandet av IFRS 3 och IAS 38 var att öka informationen i den finansiella rapporteringen (Sahut, Boulerne, & Teulon, 2011). Eftersom det nu har gått fem år sedan införandet av de nya rekommendationerna ser vi ett intresse i att undersöka huruvida informationen i företags räkenskaper har utvecklats gällande immateriella tillgångar. Vi förmodar att anpassning till de nya rekommendationerna inte sker över en natt utan successivt över tid.

Tanken är att denna studie ska bidra med en kartläggning som visar hur och i vilken utsträckning svenska börsnoterade bolag specificerar sina immateriella tillgångar i sina räkenskaper. Detta kan skilja sig mellan olika företag och branscher, därför inkluderas även en branschjämförelse i denna studie. Med tanke på den förmodade variationen gällande anpassningstid har vi valt att undersöka hur utvecklingen sett ut under den senaste

(9)

9 tioårsperioden. Denna tidsperiod passar vår undersökning i och med att IAS infördes i mitten av perioden (2005). Även de forskningsresultat som visar på samband mellan specificering och ekonomiska fördelar har presenterats under denna period. Därför är det intressant att studera om företag tar till sig dessa resultat genom att visa upp en tydligare bild av sina immateriella tillgångar i årsredovisningen. Vi har därför valt att studera årsredovisningar upprättade år 2000 och 2010 av bolag noterade på NASDAQ OMX Stockholm large cap (NASDAQ OMX Group Inc.). Detta för att stora bolag torde vara mest intressanta för flertalet investerare men även för övriga intressenter.

1.1.1 Syfte

Syftet med denna studie är att visa hur och i vilken utsträckning stora företag, noterade på NASDAQ OMX Stockholm large cap, specificerar sina immateriella tillgångar i sina räkenskaper samt granska hur förändringen gällande detta sett ut de senaste tio åren.

2. Immateriella tillgångar ± Regler och rekommendationer

2.1 Svenska lagar och rekommendationer

Som bekant är, reglerar årsredovisningslagen hur en årsredovisning ska upprättas och vilka som är skyldiga att genomföra detta. Enligt årsredovisningslagen ska räkenskaperna upprättas på ett överskådligt sätt och i enlighet med god redovisningssed samt ge en rättvisande bild av företagets ställning (ÅRL 2:2-3). Delarna i balansräkningens poster ska värderas var för sig enligt ÅRL 2:4 punkt 5. Lagen reglerar även vad som vad som får tas upp som en immateriell anläggningstillgång, dess nyttjandeperiod och avskrivningstider (ÅRL 4:2, 4:4).

Rekommendationer gällande immateriella tillgångar står att finna i RR 15 som bygger på en tidig version av IAS 38 men avviker dock på vissa punkter, främst gällande

avskrivningsmetoder, som står i direkt strid med svensk lagstiftning. RR 15 definierar en immateriell tillgång enligt följande:

´(QLPPDWHULHOOWLOOJnQJlUHQLGHQWLILHUEDULFNH-monetär tillgång utan fysisk substans som används för produktion eller tillhandahållande av varor eller tjänster samt för uthyrning till DQGUDHOOHUI|UDGPLQLVWUDWLYDlQGDPnO´(RR 15 P.7)

Vidare menar redovisningsrådet att: ´(QWLOOJnQJlUHQUHVXUV

(10)

10 a) som ett företag har kontroll över till följd av inträffade händelser och

EVRPI|UYlQWDVJHI|UHWDJHWHNRQRPLVNDI|UGHODULIUDPWLGHQ´

I RR 15, punkterna 10 och 11 behandlar begreppet identifierbarhet gällande immateriella tillgångar. En immateriell tillgång måste vara identifierbar för att kunna särskiljas från

goodwill. Om tillgången kan säljas, hyras ut eller liknande räknas den som avskiljbar och kan därmed särskiljas från goodwill.

En immateriell tillgång ska redovisas i balansräkningen om följande krav uppfylls: x Den klassificeras som en immateriell tillgång enligt RR 15 p. 7-17.

x Den uppfyller kriterierna för att redovisas som en tillgång enligt RR 15 p. 19-55. x Det är sannolikt att tillgången kommer att generera ekonomisk fördel för företaget

(RR15 p. 19).

x Tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt (RR 15 p. 19).

2.2 I ASB:s rekommendationer

Syftet med IASB:s rekommendationer var bland annat att förbättra informationen i företagens finansiella rapporter och således öka dess relevans, pålitlighet och jämförbarhet.

Rekommendationerna skulle även öka transparensen för att underlätta för externa intressenter att bedöma företagens finansiella ställning vid beslutsfattande (Sahut, Boulerne, & Teulon, 2011). Den första versionen av IAS 38 kom 1998 men först 2005 infördes dessa

rekommendationer som standard för svenska börsnoterade bolag. Övergången till IASB:s rekommendationer innebar förändringar på flera olika områden inom redovisningen och hur dessa implementerades kan ha varierat mellan olika företag och branscher. Det vi vill säga är att anpassningen kan ha skett i olika ordningsföljd och under varierande tid beroende på vad man inom respektive företag lagt vikt vid.

IAS 38 rekommenderar en avskrivningstid för immateriella tillgångar som motsvarar dess livslängd och därmed finns ingen maximal avskrivningstid utan bedömning sker för det enskilda fallet. Som alternativ till planenlig avskrivning kan företag årligen, eller oftare vid behov, göra ett så kallat impairment test som går ut på att tillgångens värde omprövas och korrigeras med upp- eller nedskrivningar och på så vis motsvarar verkligt värde. Om en sådan

(11)

11 värdering ska vara möjlig måste en aktiv marknad för tillgången existera i och med att

verkligt värde ska stämma överens med marknadsvärdet. Riktlinjer för hur ett impairment test utförs har utformats av IASB och inkluderas i IAS 36. (IASB)

2.3 Lagar och rekommendationers relevans i denna studie

Redovisningsrådets rekommendationer är utformade efter IAS och olikheterna är således inte speciellt omfattande. Gällande immateriella tillgångar sammanfaller de två

rekommendationerna i definitionen vad som klassificeras som en immateriell tillgång. Även kravet på identifierbarhet är detsamma i IAS 38 som i RR 15. Den största skillnaden mellan RR 15 och IAS 38 är den gällande avskrivning av immateriella tillgångar. Detta för att de avskrivningstider och impairment test som rekommenderas i IASB strider mot svensk lagstiftning.

Denna studie fokuserar på årsredovisningar från åren 2000 och 2010 vilket medför att både det svenska och det internationella regelverket inkluderas i undersökningen. Enligt det svenska regelverket, som tillämpades år 2000, ska redovisningen ge en rättvisande bild och ske i enlighet med god redovisningssed. Företag som inte aktiverar och redovisar sina

immateriella tillgångar uppvisar heller inte en rättvisande bild av dess ställning i enlighet med årsredovisningslagen. En förklaring till detta skulle kunna vara att årsredovisningslagen samtidigt begränsar nyttjandeperioden till fem år. I och med denna begränsning kan det vara svårt att motivera företag att lägga resurser på identifiering och aktivering av sina

immateriella tillgångar. Det vi menar är att företag inte ser det som lönsamt att använda sina resurser till att identifiera och aktivera immateriella tillgångar när den maximala tillåtna nyttjandeperioden är relativt kort.

De internationella rekommendationerna som arbetats fram av IASB tillåter, som tidigare nämnts, längre avskrivningstider och även väUGHULQJWLOO´YHUNOLJWYlUGH´PHGRPSU|YQLQJSn årlig basis. På den punkten går utvecklingen åt ett håll där immateriella tillgångar behandlas mer likt materiella anläggningstillgångar. Med denna möjlighet att kunna påvisa en

nyttjandeperiod som motsvarar tillgångens faktiska livslängd kan företag motiveras att i större utsträckning aktivera sina immateriella tillgångar. IASB:s rekommendationer infördes som standard för svenska börsnoterade bolag år 2005 och företagen har således haft god tid på sig att anpassa sig efter dessa år 2010 som studeras i denna undersökning. Det borde därmed vara möjligt att en förändring har skett gällande hur företag redovisar sina immateriella tillgångar.

(12)

12

3. Tidigare forskning

Det finns flera tidigare studier inom området med olika vinklingar men med liknande

slutsatser. Vanligt förekommande slutsatser är att investerare efterfrågar en ökad tydlighet vid redovisning av immateriella tillgångar och att goodwillposten bör minimeras till fördel för specificerade tillgångar. Många av dessa studier har gjorts i samband med införandet av de internationella rekommendationer som framtagits av IASB och som gäller i dagsläget. Enligt Gröjer (2001) är klassificering av immateriella tillgångar ingen omöjlighet och användning av residualposter såsom goodwill bör minimeras. I en annan artikel diskuteras vikten av ökad information gällande immateriella tillgångar och undersöker även investerares åsikter i frågan. Deras resultat visar bland annat att investerare över lag föredrar en detaljerad bild över de immateriella tillgångarna framför en stor goodwillpost. På så vis har de nya internationella rekommendationerna resulterat i mer fördelaktiga förutsättningar för investerare i europeiska bolag. (Sahut, Boulerne, & Teulon, 2011)

Studier som genomförts av australiensiska forskare visar dock på motsatt effekt av

övergången till IAS 38 som genomfördes i januari 2005. En studie utförd av Matolcsy och Wyatt (2006) visar att det tidigare tillämpade GAAP i Australien var mindre restriktivt gällande aktivering av immateriella tillgångar än IASB:s rekommendationer. Studien visar även att analytikers prognoser blivit mindre tillförlitliga sedan införandet av de internationella rekommendationerna (Matolcsy & Wyatt, 2006). Även Ritter och Wells (2006) eftersträvar en ökad redovisning av identifierade immateriella tillgångar samtidigt som de vill minska

goodwillpostens storlek. Detta för att deras undersökning visar att identifierade immateriella tillgångar har en positiv påverkan på företags värde på aktiemarknaden samt företags framtida intäkter. (Ritter & Wells, 2006) En amerikansk studie styrker likaså sambandet mellan en tydlig redovisning av immateriella tillgångar och analytikers intresse för företaget (Barth, Kasznik, & McNichols, 2001).

(13)

13

4. Metod

4.1 Undersökningsdesign

Denna studie utgår från ett empiriskt material bestående av årsredovisningar som sedan analyseras för att se huruvida grundtanken med de nya rekommendationerna har fått genomslag i företagens finansiella rapporter. På så sätt får vi en beskrivande bild över hur verkligheten ser ut och hur den förändrats under den aktuella tidsperioden. Denna

undersökning kan klassificeras som en deskriptiv/induktiv studie som kännetecknas av att man strävar efter att beskriva hur följderna av olika redovisningslösningar ser ut (Artsberg, 2005, s. 32 ff). Insamlingsmetoden kan benämnas som kvantitativ i och med att studiens primärdata hämtas från de aktuella företagens årsredovisningar. Primärdata kan vara skriftliga dokument som redan är producerade i annat syfte men som insamlas av forskaren (Artsberg, 2005, s. 46).

4.2 Litteratursökning

Vid litteratursökning använder vi oss av Scholar Google, LibHub och en namnlös

tidskriftdatabas som tillhandahålls av Örebro Universitetsbibliotek. De sökord vi använder är accounting, intangible assets, classification, valuation, stock value, Goodwill, IAS 38 och IFRS.

4.3 Population och urval

För att få svar på våra frågor använder vi oss av empiriskt material i form av

koncernredovisningar för åren 2000 och 2010 från bolag noterade på NASDAQ OMX Stockholm. Studien inkluderar således endast bolag som upprättat koncernredovisning för de båda aktuella åren. Anledningen att bolag noterade på Stockholmsbörsen väljs är att vi har för avsikt att undersöka hur redovisningen av immateriella tillgångar har förändrats under de senaste tio åren på grund av övergången till det internationella regelverket för dessa bolag. Det nu gällande regelverk erbjuder mer generösa metoder gällande avskrivning av

immateriella tillgångar än det tidigare svenska regelverket och borde ha resulterat i starkare motiv för företag att tillsätta resurser på att aktivera och specificera sina immateriella tillgångar i högre utsträckning än tidigare. Vi förväntar oss således att denna studie kommer att visa att antalet specificerade kategorier av immateriella tillgångar i företagens

redovisningar har ökat mellan de båda åren. Andelen som specificeras i företagens

(14)

14 totala immateriella tillgångar. Populationen består av samtliga börsnoterade bolag på large cap-listan och innefattar 57 företag uppdelat på nio branscher. Urvalet består av hela

populationen och vi utför således en totalundersökning för NASDAQ OMX Stockholm, large cap.

I det empiriska materialet förekommer dock ett visst bortfall. Detta bortfall består av tio företag från flera olika branscher och beror på att företaget inte fanns, eller inte upprättat en koncernredovisning båda de studerade åren samt om företaget saknar redovisning av

immateriella tillgångar båda åren. Företag som redovisar immateriella tillgångar endast ett av åren utesluts från undersökningen det år då de saknar redovisade immateriella tillgångar. Dessa uppgår år 2000 till fem företag och 2010 till ett företag. Det totala antalet som inkluderas i undersökningen är således 42 företag år 2000 och 46 företag 2010.

4.4 Tillvägagångssätt

Årsredovisningarna hämtas i första hand från det aktuella företagets hemsida. I de fall en årsredovisning saknas inhämtas denna istället från databasen Affärsdata. I varje

årsredovisning som inkluderas i undersökningen granskas val av redovisningsprincip och posten för immateriella tillgångar med tillhörande not. De frågor vi söker svar på vid granskningen är:

x Vilken redovisningsstandard tillämpas?

x Hur många specificerade kategorier av immateriella tillgångar redovisas? x Hur stor andel av de totala immateriella tillgångarna utgörs av specificerade

kategorier?

x Hur stor andel av de totala immateriella tillgångarna utgörs av Goodwill? Frågan gällande redovisningsstandard torde vara mest intressant vid granskningen av årsredovisningarna från 2010 då vi undersöker i vilken utsträckning företagen tillämpar de internationella rekommendationerna IASB, som numera är standard inom EU. Vi ser således huruvida olika företags redovisning blivit mer enhetlig och på så sätt även mer jämförbar. Det som studeras är om företagen tillämpar redovisningsrådets rekommendationer, IASB:s

(15)

15 Anledningen till att antalet specificerade kategorier kartläggs är för att kunna identifiera hur företagens informationsförmedling i årsredovisningen ser ut och har förändrats under tidsperioden. Vid undersökning av hur många specificerade kategorier som redovisas klassificerar vi sammanslagna men specificerade kategorier, med ett sammanslaget belopp, som en specificerad kategori. En sådan är exempelvis en NDWHJRULLQQHKnOODQGH´patent, OLFHQVHURFKOLNQDQGHUlWWLJKHWHU´och räknas endast som en kategori. Goodwill och ´|vriga LPPDWHULHOODWLOOJnQJDU´ klassificeras inte som en specificerad kategori eftersom det är omöjligt att avgöra vad sådana poster innehåller.

Vid granskning av hur stor andel som utgörs av specificerade kategorier respektive goodwill ser vi till de monetära beloppen i förhållande till de totala immateriella tillgångarna. Med andra ord adderas beloppen för de olika specificerade kategorierna och summan av dessa divideras med det totala beloppet för immateriella tillgångar. Samma procedur genomförs för posten goodwill. Kartläggningen av antal specificerade kategorier kompletteras med hur stor andel av det totala beloppet för de immateriella tillgångarna som redovisas i dessa poster. Detta för att enbart ett stort antal kategorier är tämligen intetsägande om posterna endast utgör mindre betydande andel av de totala immateriella tillgångarna. För att andelen specificerade immateriella tillgångar ska kunna ta en större plats i räkenskaperna måste följaktligen någon av de ospecificerade posterna minska. Goodwillposten torde kunna innehålla identifierbara immateriella tillgångar såsom exempelvis varumärken som kan redovisas separat (Tollington, 1998). Därför jämförs andelen goodwill mellan de undersökta åren för att studera huruvida företagen strävar efter att minimera denna residualpost och därmed uppnå en tydligare bild av vilka immateriella resurser man faktiskt besitter.

4.4.1 K lassificering av kategorier

Vid klassificering av vad som är en specificerad kategori är konsekvens av stor vikt så att samtliga studerade företag bedöms och tolkas på samma sätt. Därför upprättas riktlinjer som används vid bedömning av varje enskilt företag, en mer ingående förklaring följer senare i detta avsnitt. Bedömningsarbetet är relativt okomplicerat när de enskilda tillgångarna särredovisas eftersom den enskilda tillgången kan klassificeras som en kategori med det redovisade beloppet. Goodwill klassificeras inte som en specificerad kategori eftersom posten kan innehålla i stort sett vad som helst, det enda man med säkerhet kan fastställa är att posten uppkommer i samband med företagsförvärv. Det är vanligt förekommande att företag anger vilket/vilka företagsförvärv goodwillposten härstammar från, de specificerar dock inte vilka tillgångar posten innehåller. Övriga immateriella tillgångar klassificeras inte heller som en

(16)

16 specificerad kategori i och med att man inte kan identifiera någon enskild tillgång som är inkluderad i posten. Redovisningen är dock ofta mer komplex och kräver en individuell bedömning för enskilda fall. Nedan i tabell 4.1 redovisas hur klassificering sker, med hjälp av ovan nämnda riktlinjer, vid mer svårbedömda fall.

Typ av svårbedömt fall Specificerad kategori

Sammanslagna men specificerade poster Ja

Sammanslagna och delvis specificerade poster Nej

Ospecificerade poster som redovisas i not Ja

För att klargöra mer ingående vad som menas med dessa tre typer av fall presenteras några vanligt förekommande exempel då dessa riktlinjer tillämpas. Sammanslagna men

specificerade poster är vanligt förekommande exempelvis i form av ´Patent, licenser, och OLNQDQGHUlWWLJKHWHU´ Det kan även förekomma i andra kombinationer och med varierande antal inkluderade tillgångar, men detta är den i särklass vanligaste. Dessa bedöms som en specificerad kategori eftersom beloppet inte går att härleda till en enskild tillgång men ändå visar vilka typer av tillgångar som aktiverats och värderats.

Sammanslagna och delvis specificerade poster påträffas vid upprepade tillfällen då man har slagit ihop specificerade tillgångar med ´|YULJDLPPDWHULHOODWLOOJnQJDU´ och redovisar dessa i en post med ett sammanslaget belopp. Sådana poster bedöms inte som någon specificerad kategori. Ett annat exempel gällande posten ´|YULJDLPPDWHULHOODWLOOJnQJDU´ är då det anges i not att ´SRVWHQEHVWnULKXYXGVDNDY«´, dessa fall bedöms inte som en kategori. Detta för att begreppet är väldigt diffust och således inte tillräckligt tydligt för att klassificeras som en specificerad kategori. ,QQHE|UGHQDYXWWU\FNHW´LKXYXGVDN´NDQSnYHUNDVDYGHQHQVNLOGD individens tolkning och uppfattning och anses således inte vara tillräckligt specifikt.

Ospecificerade poster som redovisas i not uppkommer huvudsakligen då man i not till posten ´|YULJDLPPDWHULHOODWLOOJnQJDU´specificerar enskilda tillgångar med tillhörande belopp. Exempel på detta är när man har angett i not att i ´övriga immateriella tillgångar inkluderas varumärken om 10 MSEK och mjukvaror om 3 MSEK´. Vid sådana tillfällen bedöms varje specifik tillgång som en kategori och följaktligen med det belopp som anges i noten.

(17)

17 4.4.2 Analysmetod

Vid analys av det empiriska materialet studeras insamlad data för respektive år, därefter identifieras skillnader som skulle kunna tyda på att förändringar har skett mellan åren 2000 och 2010. Materialet analyseras även utifrån ett branschperspektiv för att studera huruvida skillnader finns mellan olika typer av företag. Indelning sker efter branschtillhörighet enligt NASDAQ OMX Stockholm. För varje bransch beräknas medelvärde för antal specificerade kategorier, andel specificerat belopp av totala immateriella tillgångar och andel goodwill. När det gäller analysering av antalet specificerade kategorier som används i företagens räkenskaper beräknas typvärde och median för respektive år. Medianen visar hur det ser ut i ´PLWWHQI|UHWDJHW´PHGDQ typvärdet representerar det vanligast förekommande antalet

specificerade kategorier som används. Dessa värden jämförs mellan de studerade åren för att finna skillnader gällande tydligheten i företagens redovisning av immateriella tillgångar. För att analysering av fördelningen av de immateriella tillgångarna ska kunna genomföras på ett rättvisande sätt utgår denna från genomsnittsföretaget för respektive år vilket innebär att skillnader i företagsstorlek inte har någon inverkan på studiens resultat. Medelvärden för andel specificerade immateriella tillgångar och andel goodwill beräknas för att kunna identifiera skillnader mellan åren 2000 och 2010. Standardavvikelse används för att åskådliggöra spridningen i det empiriska materialet.

4.5 Metodreflektion

En undersöknings reliabilitet, eller tillförlitlighet, är beroende av i vilken grad den är replikerbar. Reliabiliteten påverkas av forskarens tolkningar och tillvägagångssätt vid genomförandet av studien. Validitet går i stora drag ut på att det som undersöks stämmer överens med det man har som syfte att undersöka. (Bryman & Bell, 2005, s. 48) Vad som kan påverka denna studies reliabilitet på ett negativt sätt är författarnas klassificering av kategorier eftersom en individuell bedömning sker vid otydliga och svårbedömda fall. Detta medför att replikering av studien kan vara problematisk på den punkten men i övrigt bör den vara fullständigt replikerbar. Det som styrker reliabiliteten och även validiteten är att studiens primärdata hämtas direkt från företags årsredovisningar och därmed bör vara tillförlitlig. Validiteten påverkas positivt i och med att de poster i årsredovisningarna som undersöks är poster som visar på vilket sätt företagen redovisar sina immateriella tillgångar. Något som negativt påverkar studiens validitet är att någon utförlig kartläggning över vilka typer av specificerade immateriella tillgångar som förekommer i årsredovisningarna inte har

(18)

18 genomförts. En sådan kartläggning skulle kunna visa vilka typer av immateriella tillgångar som är vanligt förekommande i specificerade kategorier och vilka som endast förekommer i enstaka fall.

I och med att denna studie är en totalundersökning är resultaten endast applicerbara på den givna populationen och slutsatser kan således inte dras för företag som inte tillhör denna population. En population som innefattar alla listor på Stockholmsbörsen skulle ge ytterligare möjlighet till djupare analyser, exempelvis en jämförelse mellan olika företagsstorlekar. En del av denna studie jämför resultaten mellan olika branscher vilket blir problematiskt i och med att ett flertal branscher består av endast ett fåtal företag. Detta medför att ett enskilt företags avvikande sätt att redovisa kan ge ett missvisande stort utslag för branschen som helhet.

5. Empiri

Vid sammanslagning av samtliga undersökta företags immateriella tillgångar visar det sig att knappt fyra procent specificeras år 2000, denna siffra har ökat till strax under 25 procent år 2010. Andelen goodwill uppgår till ungefär 92 procent år 2000 och drygt 70 procent år 2010. Nedan i figur 5.1 illustreras en jämförelse över andelen av samtliga studerade företag som redovisar någon form av specificerade immateriella tillgångar. Vad som kan utläsas i figuren är att ungefär hälften av företagen presenterar specificerade immateriella tillgångar i sina räkenskaper år 2000, motsvarande andel uppgick år 2010 till närmare 90 procent.

52,4 47,6 87 13 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Specificerar Specificerar ej % 2000 2010 Figur 5.1

(19)

19

5.1 Presentation branschvis

I tabellerna nedan (tabell 5.1 och 5.2) presenteras en sammanfattning av det empiriska materialet uppdelat efter de nio branscher som ingår i studien. Det som redovisas är antalet företag som ingår i respektive bransch samt medelvärde för antal specificerade kategorier. Tabellerna visar även medelvärden för andel specificerat belopp och andel goodwill för varje bransch. Siffrorna i tabellerna representerar således hur genomsnittsföretaget ser ut i den aktuella branschen. Tabell 5.1 presenterar det empiriska materialet för år 2000 och tabell 5.2 motsvarande för år 2010. En fullständig sammanställning av det empiriska materialet står att finna i bilaga. 2000 Bransch Antal företag Antal specificerade kategorier Andel specificerat (%) Andel goodwill (%) Energi 0 Material 4 0,8 13,9 60,1 Industri 15 1 6,1 89,1 Finans 7 0 0 98,2 Sällanköpsvaror 5 1 52,6 44,6 Dagligvaror 3 0 0 86 Hälsovård 4 0,8 10,5 71,7 IT 2 2 4,5 95,5 Teleoperatör 2 1 2 96,4 2010 Bransch Antal företag Antal specificerade kategorier Andel specificerat (%) Andel goodwill (%) Energi 1 0 0 75,3 Material 5 1,6 22 68,6 Industri 15 3,1 26 73,4 Finans 9 1,9 10,7 83,5 Sällanköpsvaror 5 2 40 56,2 Dagligvaror 3 2 34,7 53,4 Hälsovård 4 2,8 36,7 59,6 IT 2 2,5 33,6 63,3 Teleoperatör 2 1,5 12,1 80,6 Tabell 5.1 Tabell 5.2

(20)

20

5.2 Redovisningsstandard

Vid granskning av vilken typ av redovisningsstandard som tillämpas framgår att år 2000 är redovisningsrådets rekommendationer mest frekvent förekommande. Endast ett företag hade år 2000 börjat tillämpa IASB:s rekommendationer och ett fåtal tillämpade någon annan standard. Undersökningen för år 2010 visar att nästan alla företag nu har implementerat IASB:s rekommendationer, endast två företag använder sig av någon annan

redovisningsstandard. Den procentuella fördelningen av redovisningsstandard för de två åren åskådliggörs nedan i figurerna 5.2 och 5.3.

2,4 90,5 7,1 Fördelning år 2000 IASB RR Övriga 95,6 0 4,4 Fördelning år 2010 IASB RR Övriga Figur 5.2 Figur 5.3

(21)

21

5.3 Antal kategorier

Det empiriska materialet visar att år 2000 har knappt fem procent av företagen fler än två specificerade kategorier av immateriella tillgångar. Då materialet från 2010 studeras visar det sig att drygt 45 procent av företagen specificerar sina immateriella tillgångar i fler än två kategorier. Vi kan även se att inget företag hade fler än tre specificerade kategorier år 2000. Figur 5.4 visar hur redovisning av immateriella tillgångar har förändrats gällande antal specificerade kategorier mellan de två åren. Typvärde och median för antal specificerade kategorier är noll respektive ett år 2000. År 2010 är typvärdet tre och medianen två.

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 0 1 2 3 4 5 6 A n d e l f ö r e t a g ( %₎

Antal specificerade kategorier

År 2000 År 2010

(22)

22

5.4 Fördelning av immateriella tillgångar

Vid jämförelse av hur fördelningen av de immateriella tillgångarna har förändrats mellan åren beräknas centralmått för samtliga företag som inkluderas i undersökningen. De mätningar och jämförelser som genomförs är andelen av de totala immateriella tillgångarna som utgörs av goodwill, övriga immateriella tillgångar samt andelen som står att finna i specificerade kategorier. En illustration av hur de immateriella tillgångarna är fördelade år 2000 respektive 2010 presenteras i figurerna 5.5 och 5.6. Siffrorna som presenteras är baserade på

medelvärden för samtliga inkluderade företag för att visa hur det ser ut i det genomsnittliga företaget i undersökningen. I tabell 5.3 presenteras samtliga mått som beräknas på det

empiriska materialet. Det kan konstateras att spridningen är relativt stor mellan de beräknade andelarna.

2000 2010

Median Medelvärde Std. Avv. Median Medelvärde Std. Avv. Andel Spec. 0,003 0,113 0,243 0,187 0,247 0,222 Andel

goodwill 0,95 0,809 0,286 0,763 0,703 0,223 Andel övr.

imm. Tillg. 0 0,078 0,197 0,007 0,05 0,086

Andelen specificerade tillgångar i figurerna utgörs av en sammanslagning av samtliga specificerade kategorier. Det vi kan se är att andelen specificerade tillgångar har ökat samtidigt som både goodwill och övriga immateriella tillgångar har minskat.

24,7 70,3 5 Fördelning år 2010 Andel specificerade Andel goodwill Andel övriga 11,3 80,9 7,8 Fördelning år 2000 Andel specificerade Andel goodwill Andel övriga Tabell 5.3 Figur 5.5 Figur 5.6

(23)

23

6. Analys och slutsats

Vid jämförelse av åren 2000 och 2010 kan det utläsas att utvecklingen sker i en riktning där specificerade immateriella tillgångar blir allt vanligare i de studerade företagens

årsredovisningar. Andelen företag som i någon form specificerar sina immateriella tillgångar har ökat från 52 procent till 87 procent under den aktuella tidsperioden. Dessa siffror tar dock ingen hänsyn till hur stor andel av företagens immateriella tillgångar som specificeras. Vidare visar det empiriska materialet att andelen specificerade av de sammanslagna totala immateriella tillgångarna för samtliga företag som ingår i undersökningen har ökat från 3,8 till 24,8 procent. Detta motsvarar en ökning på drygt 550 procent. Trots denna tillsynes kraftiga ökning bör det ändå noteras att 75,2 procent fortfarande inte specificeras utan står att finna i posterna goodwill och övriga immateriella tillgångar.

6.1 Branschperspektiv

Då det empiriska materialet studeras utifrån ett branschperspektiv kan det konstateras att de olika branscherna i regel följer samma mönster gällande redovisning av immateriella tillgångar. Den enda bransch där genomsnittsföretaget specificerar en mindre andel av sina immateriella tillgångar år 2010 är sällanköpsvaror. Det är dock den bransch som har den största specificerade andelen både år 2000 och 2010. En annan bransch som sticker ut är finans som står för en stor del av undersökningens bortfall på grund av att dessa företag inte tar upp några immateriella tillgångar i sina räkenskaper något av de undersökta åren. Även när det gäller företag som utesluts något av åren med anledning av utebliven redovisning av immateriella tillgångar är finansbranschen överrepresenterad. I övrigt gällande

finansbranschen kan det fastställas att immateriella tillgångar inte specificeras år 2000 vilket man i viss utsträckning gör 2010 även om man fortfarande ligger under genomsnittet. Det verkar tidigare ha varit en trend inom finanssektorn att inte lägga stor vikt vid att specificera immateriella tillgångar, något som tenderar att ha förändrats mellan de undersökta åren. En annan bransch där det inte heller specificeras några immateriella tillgångar år 2000 är dagligvaror. År 2010 har andel specificerat belopp ökat till 34,7 procent, resultaten bör dock tolkas med försiktighet då dessa är baserade på genomsnitt för branschen som endast

(24)

24

6.2 Redovisningsstandard

Vid granskning av tillämpad redovisningsstandard visar det empiriska materialet att år 2000 är Redovisningsrådets rekommendationer den mest förekommande med sina 90,5 procent. År 2010 tillämpar nästan alla företag IASB:s rekommendationer, endast 4,4 procent använder sig av ett annat lands lokala rekommendationer. Dessa 4,4 procent består av två företag i

undersökningen, ABB och Autoliv, som tillämpar de amerikanska rekommendationerna (US GAAP). Att ABB och Autoliv inte har infört IASB:s rekommendationer kan bero på att moderbolagen är registrerade i Schweiz respektive USA och således inte är tvingade att tillämpa IASB:s rekommendationer. En av anledningarna till införandet av IASB:s rekommendationer var att få redovisningen mer enhetlig på en internationell nivå. Denna studie visar att vissa företag har valt att frångå andra lokala rekommendationer till fördel för IASB:s rekommendationer vilket har genererat en mer enhetlig redovisning för de bolag som inkluderas i denna undersökning.

6.3 Antal kategorier

Undersökningen visar att särredovisning i flera specificerade kategorier för immateriella tillgångar har ökat mellan år 2000 och 2010. Det vanligast förekommande scenariot år 2000 är att företag inte specificerar immateriella tillgångar och således inte heller visar upp några specificerade kategorier. Endast två företag redovisade sina immateriella tillgångar i fler än två kategorier år 2000. År 2010 kan det konstateras att redovisningen av immateriella tillgångar har utvecklats till en ökad specificering och sker med ett större antal kategorier. Typvärdet för antal kategorier är tre men det finns företag som använder sig av upp till sex olika kategorier i sina räkenskaper. Även medianen har ökat från en till två specificerade kategorier, denna förhållandevis låga ökning tyder på att flertalet företag fortfarande använder sig av relativt få specificerade kategorier. Industrisektorn är den bransch där

genomsnittsföretaget har flest antal kategorier (3,1) år 2010, det är även industriföretagen som har ökat antalet kategorier mest mellan de studerade åren.

6.4 Fördelning av immateriella tillgångar

Då fördelning av immateriella tillgångar undersöks sker detta utifrån studiens genomsnittsföretag. På så vis påverkar inte variationer i företags totala innehav av

immateriella tillgångar undersökningens resultat. Specificeringen av immateriella tillgångar i genomsnittsföretaget har ökat och uppgår till 24,7 procent år 2010, samma siffra är 11,3 procent år 2000. Detta motsvarar en ökning på 118 procent. Det kan dock konstateras att

(25)

25 drygt 75 procent av de immateriella tillgångarna är placerade i ospecificerade kategorier. Även om goodwillposten har minskat de senaste tio åren utgör den ändå omkring 70 procent för genomsnittsföretaget.

Variationen i hur företag redovisar sina immateriella tillgångar är väldigt stor, vilket framgår vid beräkning av standardavvikelse. Detta visar sig vid närmare granskning av det empiriska materialet då det framgår att vissa företag placerar samtliga immateriella tillgångar i

ospecificerade kategorier medan andra specificerar alla de tillgångar de aktiverar.

6.5 Slutsats

Slutsatser som kan dras i denna undersökning är att det har skett en förändring gällande redovisning av immateriella tillgångar för den aktuella populationen. Redovisningen av immateriella tillgångar har blivit mer transparent och allt fler företag väljer att särredovisa och specificera sina immateriella tillgångar i större utsträckning. Detta gäller både antal kategorier som används för specificerade tillgångar och hur stor andel av de totala immateriella

tillgångarna som redovisas under sådana kategorier.

6.6 Förslag till framtida studier

Förslag till framtida studier som skulle vara av intresse är att mer djupgående undersöka varför företag redovisar sina immateriella tillgångar som de gör och även medvetenheten om de fördelar som en detaljerad redovisning kan medföra. Flera olika företag med varierande grad av specificering skulle kunna studeras i en kvalitativ undersökning.

(26)

26

7. K ällförteckning

Litteratur

Artsberg, K. (2005). Redovisningsteori policy och praxis 2:1. Malmö: Liber AB.

Bryman, A., & Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Ljubljana: Liber AB. Hand, J., & Lev, B. (2003). Intangible Assets, Values, Measures, and Risks. Great Britain: Oxford university press.

Artiklar

Barth, M., Kasznik, R., & McNichols, M. (2001). Analyst Coverage and Intangible Assets. Journal of Accounting Research, Vol. 39, No. 1 , ss. 1-34.

Gröjer, J.-E. (2001). Intangibles ond accounting classifications: in search of a classification strategy. Accounting, Organisations and Society 26 , ss. 695-713.

Matolcsy, Z., & Wyatt, A. (2006). Capitalized intangibles and financial analysts. Accounting and Finance 46 , ss. 457-479.

Ritter, A., & Wells, P. (2006). Idetifiable intangible asset disclosures, stock prices and future earnings. Accounting and F inance 46 , ss. 843-863.

Sahut, J.-M., Boulerne, S., & Teulon, F. (2011). Do IFRS provide better informationabout intangible assets in Europe? Review of Accounting and F inance, Vol. 10, No. 3 , ss. 267-290. Tollington, T. (1998). Separating the brand asset from the goodwill asset. The Journal of Product and Brand Management 7.4 , ss. 291-304.

Wyatt, A. (2005). Accounting recognition of intangible assets: theory and evidence on economic determinants. The Accounting Review, Vol. 80, No. 3 , ss. 967-1003.

(27)

27

Lagar och rekommendationer

IASB. (u.d.). I FRS. Hämtat från: http://eifrs.iasb.org/eifrs/bnstandards/en/ias38.pdf den 25 10 2011

Redovisningsrådet. Hämtat från: http://www.bfn.se/redovisning/RADET/RR/RR15.pdf den 25 10 2011

SVERIGES RIKES LAG (2010), Finland: Norstedts Juridik AB

Övriga elektroniska källor

NASDAQ OMX Group Inc. (u.d.). NASDAQ OMX NORDIC. Hämtat från NASDAQ OMX NORDIC: http://www.nasdaqomxnordic.com/shares den 5 12 2011

SOU 2003:71. (u.d.). Regeringskansliet. Hämtat från http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/418 den 14 11 2011

(28)

Bilaga 1. Empiriskt material år 2000

Företag (MSEK) Redovisnings-‐ standard Antal kategorier Specificerat belopp Andel specificerat Belopp Goodwill Andel Goodwill Belopp övriga imm. tillg. Andel övriga imm. tillg Totala immateriella tillgångar Large cap Energi

Alliance oil company 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000

Material Boliden 2,000 0,000 0,000 0,000 0,000 Holmen 1,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 636,000 1,000 636,000 SCA 1,000 1,000 1160,000 0,094 11218,000 0,906 0,000 0,000 12378,000 SSAB 1,000 2,000 45,000 0,464 52,000 0,536 0,000 0,000 97,000 Stora Enso 0,000 0,000 0,000 0,000 2228,600 0,962 89,200 0,038 2317,800 Industri ABB 2,000 1,000 731,960 0,232 2423,040 0,768 0,000 0,000 3155,000 Alfa Laval 1,000 3,000 1761,200 0,353 3222,000 0,647 0,000 0,000 4983,100 ASSA ABLOY 1,000 0,000 0,000 0,000 12077,900 0,985 181,100 0,015 12259,200 Atlas Copco 1,000 1,000 76,000 0,004 20716,000 0,996 0,000 0,000 20792,000 NCC 1,000 1,000 37,000 0,011 3210,000 0,974 50,000 0,015 3297,000 Peab 1,000 0,000 0,000 0,000 260,000 0,981 5,000 0,019 265,000 SAAB 1,000 0,000 0,000 0,000 1442,000 0,891 177,000 0,109 1619,000 Sandvik 1,000 1,000 71,000 0,016 4449,000 0,984 0,000 0,000 4520,000 SCANIA 1,000 0,000 0,000 0,000 545,000 1,000 0,000 0,000 545,000 Seco Tools 1,000 1,000 23,000 0,164 117,000 0,836 0,000 0,000 140,000 Securitas 1,000 1,000 222,900 0,014 15133,700 0,981 62,400 0,004 15419,000 Skanska 1,000 0,000 0,000 0,000 7510,000 0,974 199,000 0,026 7709,000 SKF 2,000 2,000 44,000 0,039 717,000 0,641 358,000 0,320 1119,000 Trelleborg 1,000 3,000 38,000 0,015 2555,000 0,985 1,000 0,000 2594,000 Volvo 1,000 1,000 457,000 0,066 4969,000 0,718 1499,000 0,216 6925,000 Finans Industrivärden 1,000 0,000 0,000 0,000 75,000 0,915 7,000 0,085 82,000 Investor 1,000 0,000 0,000 0,000 Kinnevik 1,000 0,000 0,000 0,000 105,000 0,897 12,100 0,103 117,100 Latour 1,000 0,000 0,000 0,000 53,000 1,000 0,000 0,000 53,000 Lundbergföretagen 1,000 0,000 0,000 0,000 Nordea bank 1,000 0,000 0,000 0,000 24422,000 0,998 37,000 0,002 24459,000 Ratos 1,000 0,000 0,000 0,000 75,000 1,000 0,000 0,000 75,000 SEB 1,000 0,000 0,000 0,000 Swedbank 1,000 0,000 0,000 0,000 7164,000 0,996 27,000 0,004 7191,000 Svenska Handelsbanken 1,000 0,000 0,000 0,000 4970,000 1,000 0,000 0,000 4970,000 Sällanköpsvaror Autoliv Inc. 1,000 1,000 105,000 0,068 1430,000 0,932 0,000 0,000 1535,000 Electrolux 1,000 0,000 0,000 0,000 3435,000 0,860 558,000 0,140 3993,000

Hennes & Mauritz 1,000 1,000 86,900 1,000 0,000 0,000 0,000 86,900

Husqvarna 1,000 1,000 191,652 1,000 0,000 0,000 0,000 191,652

Modern Times Group 1,000 2,000 1344,000 0,562 1045,900 0,438 0,000 2389,900

Dagligvaror Axfood 1,000 0,000 0,000 0,000 1195,000 0,950 63,000 0,050 1258,000 Hakon invest 1,000 0,000 0,000 0,000 78,930 1,000 0,000 78,930 Swedish match 1,000 0,000 0,000 0,000 2697,000 0,629 1591,000 0,371 4288,000 Hälsovård

(29)

29 AstraZeneca 2,000 0,000 0,000 0,000 850,000 0,288 2101,000 0,712 2951,000 Elekta 1,000 2,000 1,000 0,002 414,000 0,998 0,000 415,000 Getinge 1,000 0,000 0,000 0,000 2450,900 1,000 0,000 0,000 2450,900 Meda 1,000 1,000 13,200 0,419 18,300 0,581 0,000 31,500 IT Ericsson 1,000 2,000 952,000 0,074 11881,000 0,926 0,000 0,000 12833,000 Hexagon 1,000 2,000 3,909 0,015 256,799 0,985 0,000 0,000 260,708 Teleoperatör Tele2 1,000 1,000 607,000 0,022 26745,000 0,978 0,000 0,000 27352,000 TeliaSonera 1,000 1,000 440,000 0,017 23935,000 0,950 823,000 0,033 25198,000 Summa 8411,721 206142,069 223030,690 Medelvärde 0,113 0,809 0,078 Standardavvikelse 0,243 0,286 0,197 Median 1,000 0,003 0,950 0,000 Typvärde 0,000 Bortfall Lundin Petroleum Lundin Mining SEMAFO Fabege Oriflame SDB Tieto Corp. Millicom int. Castellum Hufvudstaden Melker Schörling Gul markering = Företagets totala immateriella tillgångar uppgick till 0 SEK något

av de studerade åren

Redovisningsprincip: 0 = IASB, 1 = Svensk standard, 2 = Annan

(30)

30

Bilaga 2. Empiriskt material år 2010

Företag (MSEK) Redovisnings-‐ standard Antal kategorier Specificerat belopp Andel specificerat Belopp Goodwill Andel Goodwill Belopp övriga imm. tillg. Andel övriga imm. tillg. Totala immateriella tillgångar Large cap Energi

Alliance oil company 0,000 0,000 0,000 0,000 11728,000 0,753 3840,000 0,247 15568,000

Material Boliden 0,000 1,000 97,000 0,030 3084,000 0,970 0,000 0,000 3181,000 Holmen 0,000 1,000 14,000 0,737 0,000 0,000 5,000 0,263 19,000 SCA 0,000 3,000 3050,000 0,146 17688,000 0,844 220,000 0,010 20958,000 SSAB 0,000 3,000 4309,000 0,188 18643,000 0,812 0,000 0,000 22952,000 Stora Enso 0,000 0,000 0,000 0,000 214,800 0,803 52,600 0,197 267,400 Industri ABB 2,000 5,000 689,000 0,144 4085,000 0,854 12,000 0,003 4786,000 Alfa Laval 0,000 3,000 2581,000 0,302 5952,000 0,698 0,000 0,000 8533,000 ASSA ABLOY 0,000 1,000 2914,000 0,120 22279,000 0,921 0,000 0,000 24193,000 Atlas Copco 0,000 4,000 4695,000 0,349 8769,000 0,651 0,000 0,000 13464,000 NCC 0,000 2,000 115,000 0,067 1613,000 0,933 0,000 0,000 1728,000 Peab 0,000 4,000 494,000 0,217 1749,000 0,767 38,000 0,017 2281,000 SAAB 0,000 3,000 2943,000 0,459 3470,000 0,541 0,000 0,000 6413,000 Sandvik 0,000 3,000 1748,000 0,132 10334,000 0,783 1111,000 0,084 13193,000 SCANIA 0,000 2,000 1176,000 0,502 1167,000 0,498 0,000 0,000 2343,000 Seco Tools 0,000 3,000 147,000 0,379 241,000 0,621 0,000 0,000 388,000 Securitas 0,000 2,000 1309,100 0,089 13338,800 0,907 59,800 0,004 14707,700 Skanska 0,000 2,000 354,000 0,083 3917,000 0,917 0,000 0,000 4271,000 SKF 0,000 6,000 3822,000 0,365 6309,000 0,602 342,000 0,033 10473,000 Trelleborg 0,000 4,000 582,000 0,058 9395,000 0,941 3,000 0,000 9980,000 Volvo 0,000 3,000 38540,000 0,627 22936,000 0,373 0,000 0,000 61476,000 Finans Industrivärden 0,000 0,000 0,000 0,000 Investor 0,000 4,000 10696,000 0,316 23194,000 0,684 0,000 0,000 33890,000 Kinnevik 0,000 0,000 0,000 0,000 802,000 0,969 26,000 0,031 828,000 Latour 0,000 1,000 51,000 0,035 1388,000 0,965 0,000 0,000 1439,000 Lundbergföretagen 0,000 1,000 19,000 0,186 83,000 0,814 0,000 0,000 102,000 Nordea bank 0,000 1,000 4617,233 0,160 23175,818 0,803 1066,895 0,037 28859,945 Ratos 0,000 5,000 2006,000 0,085 20527,000 0,866 1171,000 0,049 23704,000 SEB 0,000 0,000 0,000 0,000 10491,000 0,620 6431,000 0,380 16922,000 Svenska Handelsbanken 0,000 3,000 534,000 0,077 6371,000 0,923 0,000 0,000 6905,000 Swedbank 0,000 2,000 1584,000 0,100 13733,000 0,870 477,000 0,030 15794,000 Sällanköpsvaror Autoliv Inc. 2,000 0,000 0,000 0,000 1612,300 0,936 109,700 0,064 1722,000 Electrolux 0,000 2,000 2791,000 0,501 2295,000 0,412 485,000 0,087 5571,000

Hennes & Mauritz 0,000 3,000 1134,000 0,947 64,000 0,053 0,000 1198,000

Husqvarna 0,000 2,000 3560,000 0,357 5995,000 0,600 429,000 0,043 9984,000

Modern Times Group 0,000 3,000 1182,000 0,193 4928,000 0,806 0,000 6111,000

Dagligvaror Axfood 0,000 3,000 132,000 0,057 1567,000 0,681 602,000 0,262 2301,000 Hakon invest 0,000 2,000 731,000 0,604 431,000 0,356 48,000 0,040 1210,000 Swedish match 0,000 1,000 389,000 0,379 581,000 0,566 57,000 0,056 1027,000

(31)

31 Hälsovård AstraZeneca 0,000 2,000 11248,000 0,520 9871,000 0,456 532,000 0,025 21651,000 Elekta 0,000 2,000 370,000 0,128 2224,000 0,772 286,000 0,099 2880,000 Getinge 0,000 6,000 5602,000 0,291 13210,000 0,687 414,000 0,022 19226,000 Meda 0,000 1,000 14932,000 0,529 13235,000 0,469 47,000 0,002 28214,000 IT Ericsson 0,000 3,000 19668,000 0,420 27151,000 0,580 0,000 0,000 46819,000 Hexagon 0,000 2,000 8142,000 0,253 22121,000 0,686 1972,000 0,061 32235,000 Teleoperatör Tele2 0,000 3,000 3191,000 0,242 10010,000 0,758 0,000 0,000 13201,000 TeliaSonera 0,000 0,000 0,000 0,000 77207,000 0,853 13304,000 0,147 90511,000 Summa 162158,333 459179,718 653480,045 Medelvärde 0,247 0,703 0,050 Standardavvikelse 0,222 0,223 0,086 Median 2,000 0,187 0,763 0,007 Typvärde 3,000 Bortfall Lundin Petroleum Lundin Mining SEMAFO Fabege Oriflame SDB Tieto Corp. Millicom int. Castellum Hufvudstaden Melker Schörling Gul markering = Företagets totala immateriella tillgångar uppgick till 0 SEK något

av de studerade åren

Redovisningsprincip: 0 = IASB, 1 = Svensk standard, 2 = Annan