Virkesskador orsakade av matarvalsar på engreppsskördare

(1)

Rune Leithe-Eriksen

Virkesskador orsakade av

matarvalsar på engreppsskördare

Timber Damages Caused by the Feeding

Rolls of Grapple Harvesters

TräteknikRapport nr 91

TrätelmikCentrum

ISTITUTET FÖR TRÄTEKNISK FORSKNING

(2)

VIRKESSKADOR ORSAKADE AV MATARVALSAR PÄ ENGREPP5SKÖRDARE

Timber Damages Caused hy the Feeding Rolls of Grapple Harvesters TräteknikRapport nr 91/1 8602014 Nyckelord damage de limbing feed rolls grapples loss in value lumber yie Id Stockholm f e b r u a r i 1986

(3)

Rapporter från TräteknikCentrum är kompletta sammanställningar av forskningsresultat eller översikter, utvecklingar och studier. Publicerade rapporter betecknas med I eller P och numreras tillsammans med alla utgåvor från Träteknik-Centrum i löpande följd.

Rapporter kan som regel beställas kostnadsfritt i ett exemplar av medlemsföretag. Ytterligare be-ställda exemplar faktureras.

Citat tillåtes om källan anges.

Reports issued hy the Swedish Institute for Wood Technology Research comprise complete accounts for research results, or summaries, surveys and stu-dies. Published reports bear the designation I or P and are numbered in consecutive order together with all the other publications from the Institute.

Member companies may generally order one copy of any report free of charge. A charge will be made for any further copies ordered.

Extracts from the text may be reproduced provided the source is acknowledged.

TräteknikCentrum betjänar de fem industrigre-narna sågverk, trämanufaktur (snickeri-, trähus-, möbel- och övrig träbearbetande industri), träfi-berskivor, spånskivor och plywood. Ett avtal om forskning och utveckling mellan industrin och Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) utgör grunden för verksamheten som utförs med egna, samverkande och externa resurser. Träteknik-Centrum har forskningsenheter, förutom i Stock-holm, även i Jönköping och Skellefteå.

The Swedish Institute for Wood Technology Re-search serves the five branches of the industry: saw-mills, manufacturing (joinery, wooden houses, fur-niture and other woodworking plants), fibre board, particle board and plywood. A research and deve-lopment agreement between the industry and the Swedish National Board for Technical Development (STU) forms the basis for the Institute's activities. The Institute utilises its own resources as well as those of its collaborators and other outside bodies. Apart from Stockholm, research units are also located in Jönköping and Skellefteå.

(4)

SAMMANFATTNING

1 . BAKGRUND OCH SYFTE 2. UPPLÄGGNING 2.1 Försöksplan 2.2 Bestånd 2.3 D a t a i n s a m l i n g 2.4 Mätmetod RESULTAT 9 3.1 Virkesskador 9 3.2 Barkavskav 10 3.3 övriga skador 10 3.4 Barkens hållfasthet v i d o l i k a årstider 11

3.5 Skadedjupet 12 3.6 P r e s t a t i o n s s t u d i e r 13

4. SKADORNAS INVERKAN PÄ VIRKESVÄRDET 3. DEFINITIONER 6. LITTERATURFÖRTECKNING 7. SUMMARY 14 16 17 18 BILAGA 1-7 R e s u l t a t b i l a g o r

(5)

SAMMANFATTNING

Sex o l i k a engreppsskördare har under hösten 1984 och sommaren 1985 stude-r a t s med avseende på matningsskadostude-r. Skadostude-rna, d v s dubbintstude-rangningen i veden är för några av maskinerna h e l t oacceptabel. De uppmätta dubbhålsdjupen är jämförbara med de r e s u l t a t som erhölls v i d mätningen e f t e r k v i s -tare-kapare 1977.

Införandet av engreppsskördarna i skogsbruket har i n n e b u r i t a t t dubbska-dorna från aggressiva matarvalsar återkommit. Även om maskinerna i huvud-sak går i g a l l r i n g a r upparbetas en s t o r d e l timmer som åsätts värdereduk-t i o n s värdereduk-t a l p g a dubbskadorna. Förlusvärdereduk-terna b l i r s värdereduk-t o r a för både skogsbruk och sågverksindustri.

Förbättringar

F l e r a av maskinerna har s t u d e r a t s med o l i k a m a t a r v a l s a r . Det framgår också t y d l i g t av r e s u l t a t e n hur m a s k i n t i l l v e r k a r n a genom r e l a t i v t enkla ändring-ar av dubbform, r u l l d i a m e t e r och a n l i g g n i n g s t r y c k från s t u d i e n hösten 1984 t i l l hösten 1983 minskat skadedjupet påtagligt. I f l e r a f a l l har man genom u t v e c k l i n g av en ny m a t a r r u l l e på en maskin åstadkommit en k l a r förbätt-r i n g av skadedjupet.

Ondersökningen har genomförts med samma metodik som v i d t i d i g a r e r e d o v i sade dubbskadeundersökningar. A r b e t e t ingår i p r o j e k t Virkesvärde som f i -nansieras inom den ekonomiska ramen för k o l l e k t i v skogsteknisk f o r s k n i n g . Rapporten r i k t a r s i g i första hand t i l l virkesmarknadens p a r t e r inom skog och såg och t i l l s k o g s m a s k i n t i l l v e r k a r e .

(6)

I början av 1 9 7 0 - t a l e t i n t r o d u c e r a d e s processorer och senare även skördare i skogsbruket. E f t e r h a n d som mekaniseringsgraden ökade, uppmärksammades också skadorna som maskinerna orsakade. Dessa bestod främst av markskador, skador på kvarvarande bestånd och dubbskador e f t e r m a t a r v a l s a r n a . Dubbska-dorna är en mekanisk skada på v i r k e t och utgör en utmärkt inkörsport för blånadssvamparnas u t v e c k l i n g .

Under 1 9 7 0 - t a l e t genomfördes v i d Svenska Träforskningsinstitutet (STFI) t r e t t o n o l i k a undersökningar, v i l k a a l l a pekade på dubbskadornas n e g a t i v a inverkan på virkesvärdet. Så småningom infördes a v d r a g s r e g l e r för dubbska-dat v i r k e . D e t t a ledde t i l l en i n t e n s i v u t v e c k l i n g och i s l u t e t av 1970-t a l e 1970-t försågs de f l e s 1970-t a processorer och skördare med gummihjulsma1970-tning. Dessa orsakar endast o b e t y d l i g a skador på v i r k e t , främst vad avser de me-kaniska skadorna.

När de så k a l l a d e engreppsskördarna infördes i skogsbruket noterades en återgång t i l l m a t a r v a l s a r med aggressiva dubbar. D e t t a berodde på a t t en-greppsskÖrdaren från början var avsedd a t t användas i g a l l r i n g a r och a t t det då krävdes a t t aggregaten g j o r d e s så små som möjligt. De gummivalsar som fanns tillgängliga på marknaden var alltför utrymmeskrävande och

där-för indär-fördes återigen m a t a r v a l s a r med aggressiva dubbar. D e t t a meddär-förde att dubbskadorna och de därmed sammanhängande problemen återkom.

För a t t erhålla en samlad b i l d av s i t u a t i o n e n vad beträffar engreppsskör-darna s t a r t a d e s hösten 1984 en s t u d i e av v i r k e s s k a d o r från engreppsskörda-re av TräteknikCentrum. S t u d i e r n a genomfördes i två l e d ; hösten 1984 samt våren och hösten 1985.

S y f t e t med s t u d i e n har v a r i t a t t bestämma förekomsten och s t o r l e k e n av dubbskador från o l i k a t y p e r av engreppsskördare.

Föreliggande r a p p o r t behandlar v i r k e s s k a d o r n a men t a r även t i l l v i s s d e l upp maskinernas prestanda. För dessa d e l a r av undersökningen hänvisas t i l l F o r s k n i n g s s t i f t e l s e n Skogsarbetens p u b l i k a t i o n e r A/, /5/, /6/, / I / och 79/.

Genom e t t omfattande samarbete med m a s k i n t i l l v e r k a r e , skogsbolag och maskinentreprenörer har denna u t r e d n i n g kunnat genomföras. T i l l a l l a be-rörda p a r t e r r i k t a s e t t varmt tack.

(7)

2. UPPLÄGGNING

Under hösten 1984 genomfördes en dubbskadestudie på fem o l i k a engreppsskördare. De bestånd som s t u d i e 1 genomfördes i var dock alltför o l i k a r t a -de och därför genomför-des s t u d i e 2 som en k o m p l e t t e r i n g och uppdatering under våren och hösten 1985.

För a t t kunna göra r e l e v a n t a jämförelser mellan de o l i k a engreppsskördarna har målsättningen v a r i t a t t så många f a k t o r e r som möjligt s k u l l e hållas l i k a . För a t t få resurserna a t t räcka t i l l har a n t a l e t och omfattningen av s t u d i e l e d e n begränsats. Därför har bestånd med gran inom m e l l e r s t a och södra Sverige u t s e t t s . A l l a s t u d i e r n a genomfördes på o f r u s e t v i r k e .

2.1 Försöksplan

Försöken har genomförts på s j u o l i k a p l a t s e r i l a n d e t . Dessa framgår av f i g u r 1 . Målsättningen var från början a t t genomföra s a m t l i g a s t u d i e l e d inom samma område och bestånd. Eftersom vissa maskintyper dock endast fö-rekommer inom e t t begränsat område av landet och t r a n s p o r t k o s t n a d e r n a är höga, visade s i g d e t t a vara en omöjlighet. Därför eftersträvades istället så l i k a r t a d e bestånd som möjligt.

Undersökningen genomfördes på några av de v i d s t u d i e 1 v a n l i g a s t förekom-mande maskintyperna. U t v e c k l i n g e n går f o r t och idag förekommer e t t f l e r t a l andra aggregat på marknaden.

De o l i k a s t u d i e r n a genomfördes v i d följande försöksplatser med följande maskiner: Studie 1 K y r k h u l t : 1984 Älvdalen: 1984 Färintofta: 1984 Höljes: 1984 Mora: 1984 Studie 2 Skene: 1983 Höljes: 1985 Torup: 1985 BM-VALMET 935 S p e c i a l BM-VALMET 935 GREMG Sk-35 LAKO G5A 62

ÖSA 735, BM-VALMET 935 S p e c i a l , GREMG Sk-42 LAKO, GSA 62

SP-21

Vad beträffar BM-VALMET 935 i s t u d i e 1 samt GSA 62 i s t u d i e 2 utfördes s t u d i e r n a på dessa två maskiner med två o l i k a typer av matarvalsar. Detta framgår v i d a r e av r e s p e k t i v e r e s u l t a t p r e s e n t a t i o n .

(8)

Målsättningen har som t i d i g a r e nämnts v a r i t a t t genomföra s t u d i e r n a i l i k -artade bestånd. Då d e t t a v i s a t s i g svårt a t t genomföra ges följande kom-mentarer t i l l de o l i k a försöksplatserna: 5 t u d i e _ l o K y r k h u l t A n d r a g a l l r i n g på f d åkermark o Älvdalen Klen s l u t a v v e r k n i n g o Färintofta A n d r a g a l l r i n g på f d åkermark o Höljes Klen s l u t a v v e r k n i n g o Mora S l u t a v v e r k n i n g 5tudie_^2 o Skene

Studien g j o r d e s v i d e t t demonstrationstillfälle på Domänverkets mar-k e r . Beståndet var en a n d r a g a l l r i n g med e t t förråd på 288 m-^smar-k/ha. An-t a l e An-t sAn-tammar var före g a l l r i n g 1475/ha och e f An-t e r g a l l r i n g ca 1225/ha. Beståndsåldern var 46 år och den grundytevägda medeldiametern 17,5 cm. Trädslaget var u t e s l u t a n d e p l a n t e r a d gran.

o Höljes

Studien g j o r d e s på Storas marker och beståndet var en mycket k l e n s l u t -avverkning med 80 m^sk/ha och 1100 stammar/ha. Medeldiametern (dgv) v a r 14,0 cm och trädslaget u t g j o r d e s u t e s l u t a n d e av 100-årig gran. Terräng-en var b i t v i s mycket s t e n i g .

o Torup

Sydved stod som värd och beståndet var en a n d r a g a l l r i n g i kuperad terräng. Trädslaget var u t e s l u t a n d e gran med en medelålder av 43 år. Medeldiametern (dgv) var 16,3 cm e f t e r g a l l r i n g e n . Förrådet e f t e r g a l l -r i n g va-r 197 m^sk/ha.

(9)

1

1 . K y r k h u l t 2. Älvdalen 3. Färintofta 4. Höljes 3. Mora 6. Skene 7. Torup Figur 1 . Karta över försöksplatsernas g e o g r a f i s k a läge

2.3 Datainsamling

I s a m t l i g a f a l l togs p r o v m a t e r i a l u t samma dag e l l e r högst en dag e f t e r upparbetningen. I samband med s t u d i e n noterades mått och form på dubbarna samt diameter och klämtryck för matarvalsarna. Härigenom kan r e s u l t a t e n från de två s t u d i e r n a vägas mot varandra.

Vid v i r k e s s k a d e s t u d i e n u t t o g s 40 s t o c k a r per s t u d i e l e d inom en förutbe-stämd d i a m e t e r k l a s s .

För v a r j e provstock uppmättes följande: Toppdiameter på bark

B a r k t j o c k l e k

- Barkavskav (endast s t u d i e 2)

Från v a r j e provstocks toppände sågades en ca 13 cm lång t r i s s a . För a t t få ner v i k t e n på p r o v m a t e r i a l e t höggs de skadade s e k t i o n e r n a b o r t och pakete-rades i dubbla plastsäckar för v i d a r e t r a n s p o r t t i l l frysrum på Träteknik-Centrum i Stockholm.

För a t t kunna mäta dubbhålsdjupet mera exakt klövs v a r j e s e k t i o n genom den dubbrad som uppskattades ha d j u p a s t skada. Genom d e t t a förfarande kunde skadedjupet mätas på s n i t t y t o r n a . 1 samband med d e t t a u t t o g s 10 provkrop-par från v a r j e s t u d i e l e d för bestämning av torr-rådensiteten.

(10)

2.4 Mätmetod

Vid mätningarna har följande d e f i n i t i o n av skadedjupet tillämpats:

Skadedjupet har mätts från den odeformerade mantelytan under bark så långt ner som årsringarnas längsgående samband v a r i t b r u t e t . Därmed ingår även k r a f t i g årsringskompression i skadedjupet.

D e f i n i t i o n e n är densamma som v i d t i d i g a r e undersökningar. Mätningarna har s k e t t med e t t d i g i t a l t skjutmått med en mätnoggrannhet på 0,01 mm. Dubbhål under 0,5 mm har e j medtagits då dessa är svåra a t t mäta och utan b e t y d e l -se för virkesvärdet annat än ur blånadsskadesynpunkt.

(11)

3. RESULTAT

Av föreliggande undersökning framgår a t t m a s k i n t i l l v e r k a r n a genom anpassn i anpassn g av k o anpassn s t r u k t i o anpassn e r anpassn a t i l l t i d i g a r e käanpassnda e r f a r e anpassn h e t e r om m a t a r v a l s u t -formning, dubbform och klämtryck i s a m t l i g a f a l l minskat skadedjupet från s t u d i e 1 t i l l s t u d i e 2. 1 e t t f a l l där gummivals införts har inga dubbska-dor n o t e r a t s (se t a b e l l 1 ) . Matarvalsarnas och dubbarnas u t f o r m n i n g fram-går av r e s u l t a t b i l a g o r n a för r e s p e k t i v e aggregat.

3.1 Virkesskador

De mekaniska skador (dubbskador) som matarvalsarna åstadkommer på v i r k e t med avseende på skadedjupet redovisas v i d a r e i t a b e l l 1. En mera komplett r e d o v i s n i n g framgår av b i l a g a 7.

Fyra av aggregaten har s t u d e r a t s v i d två tillfällen och med någon form av förbättring g j o r d mellan s t u d i e r n a . För a t t bättre åskådliggöra det för-bättrade r e s u l t a t e n har en gräns d r a g i t s v i d 4 mm skadedjup. 1 t a b e l l 1 anges hur många % av de uppmätta värdena som överstiger 4 mm skadedjup. Observera a t t d e t t a i n t e är någon accepterad gräns för skadorna.

T a b e l l 1 . Skadedjupet för de o l i k a maskintyperna v i d de två studietillfällena.

Maskintyp Medelv Maxv >4 mm mm mm 0' /O Studie 1 BM-VALMET 935 6,2 12,1 81 GREMO Sk-35 8,6 12,9 100 LAKO 3,9 8,2 47 GSA 62 9,3 13,8 97 Studie 2 BM-VALMET 935 S p e c i a l 2,1 4,3 1 GREMO Sk-42 1,2 4,1 1 LAKO 2,8 7,4 12 GSA 62 (gummivals) 0,5 0,5 0 ÖSA 735 2,1 4,9 5 SP-21 3,2 6,3 23 Kommentar:

BMVALMET studerades d e l s med en standard m a t a r v a l s , d e l s med en t i l l s a m -mans med Sydved framtagen m a t a r v a l s . Den nya dubbtypen medförde a t t ande-l e n mätvärden med >4 mm skadedjup sänktes från 81 % t i ande-l ande-l 1 %•

GREMO v i s a r den största minskningen av skadedjupet. Genom a t t ersätta ma-t a r v a l s e n med en ny ma-t y p med kammar lyckades man sänka andelen skador med

(12)

>4 mm djup från 100 % t i l l 1 %. D e t t a med så g o t t som bibehållen p r e s t a -t i o n . Kläm-trycke-t sänk-tes dessu-tom från 190 -t i l l 100 bar.

LAKO uppnådde det bästa r e s u l t a t e t av maskinerna i s t u d i e 1 . Maskinen var försedd med f y r a m a t a r v a l s a r , mot de övriga f a b r i k a n t e r n a s två. Inför s t u d i e 2 sänktes klämtrycket från 100 t i l l 70 bar. Detta medförde a t t an-t a l värden med &gan-t;4 mm skadedjup sjönk från 47 % an-t i l l 12 ?o. Jämföran-t med öv-r i g a maskineöv-r i s t u d i e 2 äöv-r d e t t a dock e t t högt väöv-rde.

Den GSA 62 som studerades v i d första s t u d i e n var en p r o t o t y p med aggressi-va m a t a r v a l s a r . De uppmätta skadorna aggressi-var också de djupaste som åstadkoms av de studerade maskinerna. V i d det senare tillfället hade klämtrycket sänkts från 140 bar t i l l 90 bar och valsarna försetts med andra dubbar, med en l i t e n minskning av skadedjupet som följd (se b i l a g a 7 ) . Aggregatet studerades även med kedjeförsedda gummivalsar. R e s u l t a t e t v i s a r på en i p r i n c i p h e l t s k a d e f r i matning. Någon s k i l l n a d i p r e s t a t i o n e n kunde i n t e uppmätas.

De två följande aggregaten i n g i c k endast i s t u d i e 2.

ÖSA 733 var v i d d e t t a tillfälle en p r o t o t y p med i p r i n c i p l i k a d a n a dubbar som BM-VALMET S p e c i a l . Det v i s a r också r e s u l t a t e t av skadestudien, där endast 3 % av värdena översteg 4 mm skadedjup.

SP 21 är främst avsedd för klena g a l l r i n g a r . Aggregatet orsakar e t t jämfö-r e l s e v i s s t o jämfö-r t skadedjup, v i l k e t t jämfö-r o l i g t v i s bejämfö-rojämfö-r på det höga klämtjämfö-rycket (173 b a r ) samt den klena dimensionen på det upparbetade v i r k e t .

3.2 Barkavskav

K v i s t n i n g e n sker v a n l i g t v i s med en f a s t och två rörliga omslutande k v i s t -k n i v a r . På en mas-kin (LAKO) används -k v i s t m a t t o r . V i d en t i d i g a r e undersö-k- undersök-ning /8/ har det framkommit a t t k v i s t m a t t o r orsakar större barkavskav än k v i s t k n i v a r . E n l i g t b i l a g a 7 föreligger ingen s k i l l n a d av nämnda s l a g i denna s t u d i e . S k i l l n a d e n i barkavskav mellan aggregaten är snarare en föjd av k n i v a r n a s o l i k a form och s l i p n i n g . Barkavskav utgör en inkörsport för blånadsskador och bör därför minimeras.

3 .3 Övriga skador

Skador på v i r k e t kan uppkomma när matarvalsarna förlorar greppet och s l i -r a -r . Då uppstå-r s k bjö-rnklo-r (se b i l d 1 ) . Skadan uppkomme-r o f t a s t då klämtrycket är för lågt i förhållande t i l l kvistningsmotståndet.

Skador på veden uppkommer även v i d fram och backkörning av m a t a r v a l s a r -na. Mantelytan l u c k r a s upp och den skadade delen följer med v i d bark-ningen.

(13)

11

Foto 1 . S l i r n i n g s s k a d a , s k björnklo

Det har från m a s s a i n d u s t r i n påpekats a t t dubbskador på massaveden kan o r -saka fiberförluster v i d barkning i trumma, d e t t a s p e c i e l l t från dubbar av liknande t y p som f i n n s på BM-VALMET i specialutförandet samt ÖSA 733. En mindre undersökning pekar på 3-13 % vedförlust.

Dubbarnas p e r f o r e r i n g av barken och inträngning i veden utgör också en in-körsport för blånadsskador, v i l k e t också medför värdeförluster.

3.4 Barkens hållfasthet v i d o l i k a årstider

Under savningsperioden ( m a j - j u l i ) har man problem med matningen på grund av s l i r n i n g . Maskiner med skonsamma matarvalsar s l i r a r lättast. Vid en un-dersökning av barkens hållfasthet v i d o l i k a årstider /13/ har det framkom-mit a t t barkens vidfästning t i l l veden, adhesionen, minskar med ca 73 % t i l l 20 N/cm^ under savningsperioden. Barkens i n t e r n a draghållfasthet, kohesionen, i l o n g i t u d i n e l l r i k t n i n g (längs stammen) v a r i e r a r med bark-t j o c k l e k e n , men mindre med årsbark-tiden och är under savningsperioden ca 200 N per cm barkbredd ( b a r k t j o c k l e k 4 mm).

Barkens t o t a l a skjuvhållfasthet är en kombination av adhesion och kohe-s i o n . Av diagram 1 framgår a t t denna kohe-sjunker d r a kohe-s t i kohe-s k t t i l l ca 80 N/cm^ under savningsperioden. Undersökningar har även under vintermånaderna g j o r t s på o f r u s e t m a t e r i a l . Dessa / i l / pekar på a t t skjuvhållfastheten i l o n g i t u d i n e l l r i k t n i n g är 3,3 gånger högre v i d -23 °C än v i d O °C. Av dia-gram 1 framgår v i d a r e a t t y t t e r b a r k e n , frånsett under s a v n i n g s p e r i o d e n , s p e l a r en avgörande r o l l för barkens t o t a l a skjuvhållfasthet.

(14)

140 ^ 1 2 0

-1/)

I

100 •a

^ 80 ^

cS 60

40

20 Adhesion

Total

skjuvhall-fasthet

Ytterbarkens

skjuvhållfasthet

— I — I — \ — I — I — I — I — I — I — I — I — I

J F M A M J J A S O N D Månad

Diagram 1 . Barkens hållfasthet (adhesion och skjuvhållfasthet) för gran-stam under o l i k a årstider.

I p r a k t i k e n innebär d e t t a a t t det är v i k t i g t a t t behålla barken i n t a k t , s p e c i e l l t under savningsperioden, för a t t uppnå bästa m a t n i n g s r e s u l t a t . Matarvalsar som skär av barken tvärs stammen och e j skadar veden nämnvärt s l i r a r lättare. Under övriga delen av året utgör barkens hållfasthet van-l i g t v i s i n g e t probvan-lem vad avser m a t n i n g s r e s u van-l t a t e t .

3.3 Skadedjupet

Dubbskadans djup påverkas av f l e r a f a k t o r e r :

- Dubbarnas u t f o r m n i n g såsom form och t r u b b i g h e t samt a n t a l dubbar. F l e r dubbar ger större a n l i g g n i n g s y t a och därmed bättre "grepp".

- Matarvalsarnas diameter, större diameter ger större a n l i g g n i n g s y t a . - Matarvalsarnas klämtryck, v i l k e t i s i n t u r påverkar a n l i g g n i n g s k r a f t e n

mot stocken. På LAKO (se b i l a g a 7) sänktes klämtrycket från 100 t i l l 70 bar, v i l k e t medförde a t t skadedjupet minskade med ca 1/3. Klämtryck-et kan alltså i v i s s a f a l l sänkas utan a t t p r e s t a t i o n e n påverkas.

- B a r k t j o c k l e k e n och framförallt barkens d e n s i t e t har en v i s s inverkan på skadedjupet. S p e c i e l l t äldre träd har en hård bark som h i n d r a r

(15)

dubbar-13

nas inträngning. Någon markant i n v e r k a n på skadedjupet har i n t e uppda-gats i denna undersökning. B a r k t j o c k l e k e n har v a r i e r a t mellan 3,1 mm och 6,7 mm.

- D e n s i t e t e n i n v e r k a r t i l l v i s s grad också på skadedjupet. Det framgår dock i n t e t y d l i g t av undersökningen. D e n s i t e t e n v a r i e r a d e mellan 364 och 439 kg/m^f.

Eftersom de o l i k a f a k t o r e r n a tillsammans påverkar skadedjupets s t o r l e k är det svårt a t t avgöra med v i l k e n grad den e n s k i l d a f a k t o r n i n v e r k a r . K l a r t är dock a t t s t o r a n l i g g n i n g s y t a och låg a n l i g g n i n g s k r a f t mellan m a t a r v a l -sar och stam minskar de mekaniska skadorna.

3.6 P r e s t a t i o n s s t u d i e r

P r e s t a t i o n s s t u d i e r har genomförts av F o r s k n i n g s s t i f t e l s e n Skogsarbeten för fem av de studerade maskinerna. Av t a b e l l 2 framgår a t t för de maskiner som gått i s l u t a v v e r k n i n g (LAKO, GSA) föreligger en k l a r p r e s t a t i o n s s k i l l -nad, v i l k e n säkerligen beror på s k i l l n a d e r i medelstammen. Vidare framgår a t t för de maskiner som gått i g a l l r i n g uppvisar BM-VALMET den högsta p r e s t a t i o n e n . S k i l l n a d e n är 20 stammar/G 15 timme, v i l k e t t i l l v i s s d e l kan bero på ovan maskinförare, s k i l l n a d e r i terrängförhållande m m. BM-VALMET studerades både med aggressiva matarvalsar och gummivalsar.

Ingen s k i l l n a d i p r e s t a t i o n noterades. Andra mindre s t u d i e r pekar även på a t t gummivalsar ur p r e s t a t i o n s s y n p u n k t är minst l i k a bra som aggressiva m a t a r v a l s a r . D e t t a gäller e j under savningsperioden.

T a b e l l 2. P r e s t a t i o n s s t u d i e r engreppsskördare. Maskin Bestånd Medelstam

m^sk P r e s t a t i o n Antal/G 15 timme BM-VALMET 935 G a l l r i n g 0,06 90 GREMO Sk-42 It _0,05 ₇₀ LAKO Slutavv 0,08 110 GSA 62 I I 0,18 70 SP-21 G a l l r i n g 0,05 70

(16)

4. SKADORNAS INVERKAN PÄ VIRKESVÄRDET

De mekaniska skadorna orsakar en värdeminskning på den sågade varan vars s t o r l e k beror på skadedjupet. Ingen uppföljning av v i l k e n i n v e r k a n skador-na har på virkesvärdet har g j o r t s v i d denskador-na undersökning. Därför redovisas här r e s u l t a t e t från två t i d i g a r e undersökningar som b e s k r i v e r den procent u e l l a värdeminskningen som orsakas av mekaniska skador från m a procent a r v a l -sarna.

Den ena undersökningen / l O / är en sågsimulering, utförd av SIKOB, som r e -d o v i s a r u t f a l l e t s vär-deförlust v i -d ska-de-djupen 8,0 och 13,0 mm. T o t a l t sågsimulerades 51.660 grantimmer, men analysen begränsades t i l l 648 s t o c k -ar med en toppdiameter på 21,0 cm. Sannolikheten för a t t skadan s k a l l på-verka u t b y t e t har beräknats för fem o l i k a p o s t n i n g a r .

Den andra undersökningen som utfördes v i d STFI /4/ är en provsågning av grantimmer från samma bestånd men upparbetat med o l i k a dubbtyper. Det ena p a r t i e t innehöll 161 s t o c k a r med e t t medelskadedjup på 13,9 mm. Motsvaran-de s i f f r o r för Motsvaran-det andra p a r t i e t var 180 och 9,0 mm. MeMotsvaran-deltoppdiameter var 18,3 r e s p e k t i v e 19,3 cm. Timmerpartierna försågades v i d e t t cirkelsågverk v a r v i d inga särskilda p o s t n i n g a r föreskrevs. Det sågade v i r k e t bedömdes därefter med och utan hänsyn tagen t i l l skadorna e f t e r matarvalsarna. Med hjälp av ovan r e f e r e r a d e undersökningar kan man få en u p p f a t t n i n g om hur värdeförlusten, orsakad av matarvalsarnas mekaniska skador, v a r i e r a r med skadedjupet. I diagram 2 framgår hur snabbt värdeförlusten s t i g e r med ökat inträngningsdjup.

Värdeförlust

r

15 Skadedjup mm

Diagram 2. Värdeförlusten för grantimmer, orsakad av matarvalsarnas meka-niska skador som f u n k t i o n av skadedjupet.

(17)

15

Värdeförlusten som o r s a k a t s av matarvalsarna qörs således på den sågade varan. Denna har därefter omräknats t i l l kr/nr to och anges som en procen-t u e l l förlusprocen-t. Om man, som i diagram 2, försöker åskådliggöra värdeförlus-ten som en f u n k t i o n av skadedjupet kan det d i s k u t e r a s huruvida f u n k t i o n e n s k a l l avta mot o r i g o e l l e r i n t e . Eftersom inga undersökningar beträffande värdeförluster utförts på timmer med e t t skadedjup understigande 8 mm, saknas u p p g i f t e r härom.

Vid en bedömning av värdeminskningen måste hänsyn även t a s t i l l sågverkets p r o d u k t i o n s i n r i k t n i n g och råvarans kvalitetssammansättning. E t t k l e n t i m -merverk med lågt sågutbyte kan förmodas vara mindre känsligt för skador på råvaran än e t t högutbytessågverk.

(18)

3. DEFINITIONER För förtydligande r a p p o r t e n .

Processor:

förklaras här några v a n l i g a begrepp som används i

Maskinenhet som k v i s t a r och kapar i förväg fällda träd.

Skördare:

Engreppsskördare:

Tvågreppsskördare

Maskinenhet som fäller, k v i s t a r och kapar träd.

Maskinenhet v i l k e n fäller, k v i s t a r och kapar träd utan a t t s k i f t a grepp. A l l a f u n k t i o n e r s i t t e r på aggregatet i kranarmens spets.

Maskinenhet v i l k e n fäller, k v i s t a r och kapar träd i två moment. Fällhuvudet s i t t e r i kranarmsspetsen, me-dan k v i s t - och kapmomenten s i t t e r monterade på bas-maskinen.

Aggressiva

matar-v a l s a r : Matarvalsar v i l k a åstadkommer mekaniska skador på d e t upparbetade v i r k e t och orsakar betydande värdeför-l u s t e r . Skonsamma matar-v a l s a r : Mekaniska skador Blånadsskador: Avdragsregler Klämtryck Barkavskav D e n s i t e t M a t a r v a l s a r , v a n l i g t v i s av gummi, v i l k a orsakar små e l l e r inga skador på det upparbetade v i r k e t .

Skador på v i r k e t , v i l k e t innebär deformerade f i b r e r av v a r i e r a n d e s t o r l e k . Dubbskador är en form av mekaniska skador.

Så k a l l a d e b i o l o g i s k a skador orsakade av blånadssvam-par, v i l k a ger en missfärgning av veden. Uppkommer på p a r t i e r där barken avlägsnats e l l e r p e r f o r e r a t s ( t ex genom dubbskador). Svampen u t v e c k l a s främst under j u l i - s e p t e m b e r .

V i r k e som innehar v i s s a d e f e k t e r b e l a s t a s med en p r i s -r e d u c e -r i n g . Skado-r e f t e -r m a t a -r v a l s a -r ä-r e t t exempel på en sådan d e f e k t .

Det t r y c k som råder i h y d r a u l c y l i n d r a r n a t i l l matar-v a l s a r n a . Ej detsamma som det t r y c k matarmatar-valsarna åstadkommer på stammen.

Barkavskavet har bedömts på v a r j e provstock såsom den p r o c e n t u e l l a andelen avskavd y t a . Med avskavd y t a av-ses den d e l av mantelytan där veden är s y n l i g .

Med d e n s i t e t avses torr-rådensiteten i kg/m^f. Ur var-j e aggregats p r o v m a t e r i a l har u t t a g i t s 10 provkroppar för densitetsbestämning.

(19)

17

6. LITTERATURFÖRTECKNING

/ I / Brunberg, T., 1984: Skördaraggregatet 5P 21 - metodbeskrivning. F o r s k n i n g s s t i f t e l s e n Skogsarbeten, Resultat n r 9.

/2/ Gr'onlund, A., 1974: Blånadsskador på m a s k i n e l l t k v i s t a t v i r k e . STFI-meddelande s e r i e B nr 311.

/3/ Grönlund, A., 1975: Provsågning av dubbskadat v i r k e . STFI-meddelande s e r i e B n r 314.

/4/ I l s t e d t , B., 1977: Skador på timmer och sågutbyte av kemiskt s p e t s i g a r e s p e k t i v e e l l i p s f o r m a d e matardubbar v i d m a s k i n e l l k v i s t n i n g . STFI-meddelande s e r i e A n r 434.

/3/ Johansson, T. och Tennberg, H., 1983: S t u d i e r av Gremo engreppsskör-dare 8G2/GSk 42 i g a l l r i n g .

F o r s k n i n g s s t i f t e l s e n Skogsarbeten, examensarbete.

/6/ Jonsson, T. och S o n d e l l , I . , 1984: Lako engreppsskördare i s l u t a v -verkning .

F o r s k n i n g s s t i f t e l s e n Skogsarbeten, s t e n c i l 1984-12-12.

n/ Jonsson, T., Scherman, S. och S o n d e l l , I . , 1985: Kockum GSA 62

en-greppsskördare i s l u t a v v e r k n i n g .

/8/ Magnusson, B., 1978: V i r k e s s k a d e s t u d i e r e f t e r k v i s t a r e - k a p a r e med o l i k a t y p e r av m a t a r v a l s a r .

STFI-meddelande s e r i e A n r 490.

/9/ Orke, I . och Scherman, S., 1985: O l i k a arbetsmetoder med Valmet 901/935 i g a l l r i n g .

/lO/ Persson, I . , 1977: Inverkan av dubbskador på sågutbyte och sågnings-ekonomi.

SIKOB r a p p o r t nr 1428.

/ I l / T h u n e l l , B., 1977: Barkning - en s t u d i e av hur förutsättningarna änd-ras med temperaturen.

STFI-meddelande s e r i e A n r 456.

/12/ Wiklund, M. och Grönlund, A., 1973: Mekaniska skador på sågtimmer o r -sakade av m a t a r r u l l a r på k v i s t a r e - k a p a r e .

STFI-meddelande s e r i e B nr 179.

/13/ Wiklund, M. och Grönlund, A., 1973: Teoretisk beräkning av sågutby-tessänkning orsakad av dubbskador på t i m r e t .

STFI-meddelande s e r i e B nr 180.

/14/ Wästerlund, I . , 1985: The s t r e n g t h o f bark on Pine and spruce t r e e s . Sveriges L a n t b r u k s u n i v e r s i t e t , I n s t för Skogsteknik.

(20)

7. SUMMARY

Six grapple h a r v e s t e r s were s t u d i e d i n 1984 and 1985, as regards timber damages caused by f e e d i n g r o l l s . The p e n e t r a t i o n damage from some o f t h e machines was a b s o l u t e l y unacceptable. The depth o f p e n e t r a t i o n was com-parable w i t h t h e r e s u l t s from t h e i n v e s t i g a t i o n on d e l i m b i n g s l a s h i n g machines made i n 1977.

The i n t r o d u c t i o n o f grapple h a r v e s t e r s l e d t o the come-back o f spike da-mage from aggressive f e e d i n g r o l l s . Even though these machines mostly ope-r a t e i n t h i n n i n g s , a g ope-r e a t amount o f timbeope-r i s being pope-rocessed and the timber value reduced due t o t h i s damage. The losses a r e heavy both f o r t h e f o r e s t owners and the s a w m i l l i n d u s t r y .

Improvements

Several o f t h e machines have been s t u d i e d w i t h d i f f e r e n t f e e d i n g r o l l s . The r e s u l t s show t h a t the machine manufacturers, w i t h r a t h e r simple changes i n spike shape, r o l l diameter and pinch pressure, have managed reduced the damage t o a g r e a t e x t e n t .

The i n v e s t i g a t i o n was made by t h e Forest Mechanization Group of t h e Swedish I n s t i t u t e f o r Wood Technology Research, and w i t h t h e same methods as p r e v i o u s i n v e s t i g a t i o n s o f the same k i n d .

(21)

B I L A G O R 19 Sid B i l a g a 1 . BM-VALMET 933 21 B i l a g a 2. GREMO 27 B i l a g a 3. LAKO 31 B i l a g a 4. GSA 62 33 B i l a g a 5. C3SA 733 41 B i l a g a 6. SP 21 43 B i l a g a 7. T a b e l l - Skadedjup 43

(22)

BILAGA 1 BM-VALMET 935 Matning: M a t n i n g s k r a f t : M a t n i n g s h a s t i g h e t : K v i s t v e r k t y g : Max sågdiameter: T i l l v e r k a r e : 2 p i g g v a l s a r 18 kN G-4 m/s 3 rörliga k n i v a r 450 mm

UMEÄ MEKANISKA, UMEÄ

Kapning: Bredd max: Höjd: V i k t i n k l ro-t a ro-t o r : kedjesåg 980 mm 1300 mm 490 kg S t u d i e _ l

Vid d e t t a tillfälle studerades två t y p e r av m a t a r v a l s a r . Dels den dåvaran-de standardvalsen med aggressiva dubbar, dåvaran-dels en ny t y p som t a g i t s fram i samarbete med Sydved. Den senare är samma t y p som användes v i d s t u d i e 2. Standard matarvalsar

2

10

12,5

Foto 2. Skördaraggregat Figur 3. Dubbform.

(23)

22

R e s u l t a t

A n t a l mätta hål: 271 s t Skadedjup (medel): 6,2 mm D i a m e t e r i n t e r v a l l :

_-

Standardavvikelse: 2,4 mm Medeldiameter: 172 mm Max värde: 12,1 mm

Barkavskav:

_-

Min värde: 0,8 mm

D e n s i t e t : 382 kg/m^f B a r k t j o c k l e k : 5,9 mm 80 70 60 50 40 30 ^0 10 O BM VALMET 935 Q 10 12 S k a c e d l u p 14 16 18 20 mm Diagram 3. Försöksmaterialets skadedjupsfördelning

Kommentar

Manövrering av k v i s t k n i v a r och matarvalsar kan e j ske oberoende av var-andra (annat än med e x t r a u t r u s t n i n g ) .

(24)

BM-VALMET 935 S p e c i a l S t u d i e 1 18

145

^ 7

y

0 v

0 0^

405

Figur 4. M a t a r v a l s . Figur 5. Dubbform.

(25)

24

R e s u l t a t

A n t a l mätta hål: 374 s t Skadedjup (medel): 2,2 mm D i a m e t e r i n t e r v a l l : - S t a n d a r d a v v i k e l s e : 0,8 mm Medeldiameter: 169 mm Max värde: 5,4 mm

Barkavskav: - Min värde: 0,6 mm

D e n s i t e t : 407 kg/m^f B a r k t j o c k l e k : 4,1 mm 80 70 60 50 40

S

30 CO cn «20 10 O BM VALMET 935 S 6 8 10 12 14 16 18 20 S k a d e d j u p "nfn

Diagram 4. Försöksmaterialets skadedjupsfördelning.

Kommentar

Manövrering av k v i s t k n i v a r och matarvalsar kan e j ske oberoende av var andra (annat än med e x t r a u t r u s t n i n g ) .

Klämtrycket uppmättes t i l l 90 b a r .

Matarvalsarna har u t v e c k l a t s i samarbete med Sydved. Gummivalsar är under u t v e c k l i n g .

(26)

BM-VALMET 935 S p e c i a l S t u d i e 2

Här studerades samma t y p av matarvals som v i d specialutförandet i s t u d i e 1 men e n l i g t m a s k i n t i l l v e r k a r e n nu som standardutförande på aggregatet.

18

O o

Figur 6. Matarvals Figur 7. Dubbform

Foto 5. Typskada. Observera a t t f i b r e r n a skärs av v i d de översta års-r i n g a års-r n a . S p e c i e l l t v i d backning och fårs-rammatning lossnaårs-r den y t t e r s t a delen av veden med fiberförluster som följd.

(27)

26

R e s u l t a t

A n t a l mätta hål: 308 s t Skadedjup (medel): 2,1 mm D i a m e t e r i n t e r v a l l : 14-18 cm S t a n d a r d a v v i k e l s e : 0,7 mm Medeldiameter ( u b ) : 160 mm Max värde: 4,3 mm

Barkavskav: 5 % Min värde: 0,5 mm

D e n s i t e t : 422 kg/m^f B a r k t j o c k l e k : 3,3 mm 80 70 60 50 40 30

^o

10

o

BM Vy^LME^T 935 S Q 10 12 14 16 18 ^0 S k a d e d j u p

Diagram 5. Försöksmaterialets skadedjupsfördelning

Kommentar

Aggregatet var av samma utförande som i s t u d i e 1 .

Klämtrycket uppmättes t i l l 100 bar med möjlighet a t t v i d s l i r n i n g öka d e t t a t i l l 130 bar.

(28)

BILAGA 2 GREMO SK-35

Matning: 2 p i g g v a l s a r Kapning: kedjesåg M a t n i n g s k r a f t : 20 kN Bredd max: 950 mm M a t n i n g s h a s t i g h e t : 2,5 m/s Höjd: 1690 mm K v i s t v e r k t y g : 4 rörliga k n i v a r V i k t i n k l r o - 600 kg Max sågdiameter: 350 mm t a t o r :

T i l l v e r k a r e : GREMO INTERNATIONAL I/S, DANMARK

Studie 1

Foto 6. Skördaraggregat. Matarvals.

17

Figur 8. Dubbform

(29)

28

R e s u l t a t

A n t a l mätta hål: 244 s t Skadedjup (medel): 8,6 mm D i a m e t e r i n t e r v a l l : - Standardavvikelse: 1,7 mm Medeldiameter: 170 mm Max värde: 12,9 mm

Barkavskav: — /O Min värde: 4,2 mm

D e n s i t e t : 364 kg/m^f B a r k t j o c k l e k : 3,8 mm BO 70 60 ^0 40 30

ao

10

o

GREMO SK-35 6 8 10 12 14 16 18 20 S k a d e d i u p ^'^^

Kommentar

Manövrering av matarvalsar och k v i s t k n i v a r kan ske oberoende av varandra Klämtrycket uppmättes t i l l 190 bar.

(30)

GREMO 5K-42

Matning: 2 ribbformade v a l s a r Kapning: kedjesåg M a t n i n g s k r a f t : 20 kN Bredd max: 950 mm M a t n i n g s h a s t i g h e t : 0-3,2 m/s Höjd: 1690 mm K v i s t v e r k t y g : 4 rörliga k n i v a r V i k t i n k l r o - 600 kg Max sågdiameter: 420 mm t a t o r : 600 kg T i l l v e r k a r e : GREMO INTERNATIONAL I/S,

DANMARK

Studie 2

Foto 8. Typskada. Observera a t t matarvalsarnas kammar endast tränger igenom barken och lämnar veden oskadad.

(31)

30

R e s u l t a t

A n t a l mätta hål: 257 s t Skadedjup (medel): 1,2 mm D i a m e t e r i n t e r v a 1 1 : 14-18 cm Standardavvikelse: 0,7 mm Medeldiameter: 157 mm Max värde: 4,1 mm

D e n s i t e t : 423 kg/m3f B a r k t j o c k l e k : 3,1 mm 100 ^ 80 c 0)

5

60 03 C.

i

40 (O GREMO SK-^2 O

a

A 6 8 10 12 14 16 18 20 S k a d e d j u p ^'^

Kommentar

Manövrering av matarvalsar och k v i s t k n i v a r kan ske oberoende av varandra Klämtrycket uppmättes t i l l 100 bar.

1 jämförelse med SK 35 är den maximala fällningsdiametern 420 mm.

Dessutom har man u t v e c k l a t en ny t y p av matarvalsar samt sänkt klämtryck-e t . R klämtryck-e s u l t a t klämtryck-e t v i s a s t y d l i g t på dklämtryck-et lägrklämtryck-e skadklämtryck-edjupklämtryck-et.

(32)

LAKO

BILAGA 3

Matning: 4 p i g g v a l s a r Kapning: kedjesåg M a t n i n g s k r a f t : 30 kN Bredd max: 1360 mm M a t n i n g s h a s t i g h e t : 0-3,5 m/s Höjd: 1470 mm K v i s t v e r k t y g : 2 k v i s t m a t t o r V i k t i n k l r o - 850 kg

+ 1 f a s t kniv t a t o r : Max kapdiameter: 500 mm

T i l l v e r k a r e : METSÄTYÖ OY, FINLAND

Studie 1

Foto 9. Matarvals

A

13

Figur 1 1 . Dubbform

(33)

32

R e s u l t a t

A n t a l mätta hål: 358 s t Skadedjup (medel): 3,9 mm D i a m e t e r i n t e r v a l l : - _{Standardavvikelse:} _{1,7 mm} Medeldiameter: 168 mm Max värde: 8,2 mm

Barkavskav: - _{Min värde:} _{0,7 mm}

D e n s i t e t : 439 kg/m^f B a r k t j o c k l e k : 5,7 mm 80 70 60 50 40 30 ^0 10 LAKO B 10 12 14 16 Skadedj up 18 ao mm Diagram 8. Försöksmaterialets skadedjupsfördelning.

Kommentar

Manövrering av k v i s t k n i v a r och matarvalsar kan ske oberoende av varandra K v i s t n i n g e n sker i motsats t i l l övriga aggregat med k v i s t m a t t o r och mat-ningen med f y r a m a t a r v a l s a r .

Klämtrycket uppmättes t i l l 100 bar.

(34)

Studie 2

250

A n rv A A! A A A A /h A A A A A A A A A /J\ A A A A A A'A n A A A A A A A A A A A A Av A A A A A

155

A

13

(35)

34 R e s u l t a t A n t a l mätta hål: D i a m e t e r i n t e r v a l l Medeldiameter: Barkavskav: D e n s i t e t : 278 s t 14-22 cm 162 mm 5 % 439 kg/m^f Skadedjup (medel) Standardavvikelse: Max värde: Min värde: B a r k t j o c k l e k : 2,8 mm 1,1 mm 7,4 mm 0,7 mm 6,7 mm 80 70 ^ 60 03 Q) C 40 V-Q) •a 30 CD ^ 20 ₁₀ LAKO 8 10 12 14 16 18 ^0 S k a d e d j u p T^n^

Kommentar

Aggregatet är detsamma som v i d s t u d i e 1 .

Klämtrycket uppmättes t i l l 35-70 bar. Detta v a r i e r a r med stammens dia-meter .

(36)

KOCKUMS GSA-62

BILAGA 4

Matning: 2 p i g g v a l s a r Kapning: kedjesåg e l l e r gummihjul Bredd max: 1323 mm M a t n i n g s k r a f t : 18 kN Höjd: 1300 mm Matningshastighet: 0-3,3 m/s V i k t i n k l r o - 800 kg K v i s t v e r k t y g : 4 rörliga + 1 f a s t k n i v t a t o r :

Max kapdiameter: 300 mm

T i l l v e r k a r e : STENSELE MEKANISKA STAD AB, SÖDERHAMN

VERK-Studie 1

A

15

Eoto 12. Skördaraggregat.

16

Eigur 14. Dubbform Eoto 13. Typskada.

(37)

36

R e s u l t a t

A n t a l mätta hål: 185 s t Skadedjup (medel): 9,3 mm D i a m e t e r i n t e r v a l l :

_-

Standardavvikelse: 2,3 mm Medeldiameter: 169 mm Max värde: 13,8 mm

Barkavskav:

_-

Min värde: 1,7 mm

D e n s i t e t : 140 kg/m^f B a r k t j o c k l e k : 6,0 mm 80 70 60 50 40 30 20 10 O GSA 62 B 10 12 14 16 18 20 S k a d e d j u p

Kommentar

Manövrering av k v i s t k n i v a r och matarvalsar kan ske oberoende av varandra Klämtrycket uppmättes t i l l 100 bar.

(38)

Studie_2

Vid d e t t a tillfälle studerades återigen p i g g v a l s a r samt även gummihjul med k e d j o r , v i l k e t e n l i g t t i l l v e r k a r e n är standard idag.

Piggvalsarna är av samma t y p som v i d s t u d i e 1 men dubbformen är o l i k .

Eigur 13. Matarvals Eigur 16. Dubbform

(39)

38

R e s u l t a t

A n t a l mätta hål: 198 s t Skadedjup (medel): 7,8 mm D i a m e t e r i n t e r v a l l : 14-23 cm Standardavvikelse: 2,0 mm Medeldiameter: 160 mm Max värde: 12,1 mm

D e n s i t e t : 403 kg/m^f B a r k t j o c k l e k : 6,7 mm 80 VO 60 50 40 30 a o 10 o GSA 62 8 10 12 14 16 18 20 S k a d e d j u p

Diagram 1 1 . Försöksmaterialets skadedjupsfördelning

Kommentar

Studien utfördes nu på aggregatet i standardutförande Klämtrycket uppmättes t i l l 90 bar.

(40)

GSA 62 med gummivalsar

r ,

Foto 13. Gummivals med k e d j o r Figur 17 Gummivals, mått.

Foto 16. Typskada. Observera de knappt s y n l i g a märkena i barken e f t e r kedjorna.

(41)

40

R e s u l t a t

A n t a l mätta hål: 80 s t Skadedjup (medel): 0,3 mm D i a m e t e r i n t e r v a 1 1 : 13-22 cm Standardavvikelse: 0,0 mm Medeldiameter: 138 mm Max värde: 0,5 mm

D e n s i t e t : 391 kg/m^f B a r k t j o c k l e k : 6,4 mm 100 ^ CO 80 c 0) ^ 60

i

40 03 ^ 20

6SA 62 GUM. VALS

O 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 S k a d e d j u p

Kommentar

Klämtrycket uppmättes t i l l 120 bar. Inga tendenser t i l l s l i r n i n g noterades.

Maskinföraren var mycket nöjd med r e s u l t a t e t och ansåg gummivalsar vara bättre än p i g g v a l s a r .

(42)

ÖSA 733

BILAGA 3

Matning: 2 p i g g v a l s a r Kapning: kedjesåg M a t n i n g s k r a f t : 18 kN Bredd max: 1130 mm M a t n i n g s h a s t i g h e t : 0-4 m/s Höjd: 1430 mm K v i s t v e r k t y g : 2 rörliga + 1 f a s t k n i v V i k t i n k l r o - 300 kg Max kapdiameter: 330 mm t a t o r :

T i l l v e r k a r e : ÖSA AB, ALETA

Studie 2

Eigur 18. Matarvals Eigur 19. Dubbform

Osa

7

35-Eoto 17. Typskada. Observera hur veden skjuvas l o s s längs de översta års-r i n g a års-r n a . Dubbaårs-rnas u t f o års-r m n i n g medföårs-r a t t f i b års-r e års-r n a skäårs-rs av och l o s s n a r .

(43)

42

R e s u l t a t

A n t a l mätta hål: 316 s t Skadedjup (medel): 2, 1 mm D i a m e t e r i n t e r v a l l : 14- 18 cm Standardavvikelse: 0 9 mm Medeldiameter: 139 mm Max värde: 4, 9 mm Barkavskav: 3 % kg/m^f Min värde: 0 3 mm D e n s i t e t : 426 kg/m^f B a r k t j o c k l e k : 3, 6 mm 80 70 60 50 AO 30 20 10 O ÖSA 735 8 10 12 14 S k a d e d j up 16 18 20 mm

Kommentar

Denna maskin i n g i c k i n t e i s t u d i e 1 .

Manövrering av k v i s t k n i v a r och matarvalsar kan ske oberoende av varandra Klämtrycket var e n l i g t t i l l v e r k a r e n s u p p g i f t 123 bar.

(44)

BILAGA 6 SP-21 Matning: 2 p i g g v a l s a r Kapning: 2 k l i p p k n i v a r M a t n i n g s k r a f t : 12 kN Bredd max: 800 mm M a t n i n g s h a s t i g h e t : 4 m/s Höjd: 750 mm K v i s t v e r k t y g : 2 rörliga + 1 f a s t k n i v V i k t i n k l r o - 225 kg Max sågdiameter: 250 mm t a t o r : T i l l v e r k a r e : SP-MASKINER, ANNER5TAD S t u d i e 2

O

14

10

Figur 20. Matarvals Figur 2 1 . Dubbform

(45)

44

R e s u l t a t

A n t a l mätta hål: 423 s t Skadedjup (medel): 3,2 mm D i a m e t e r i n t e r v a l l : 8-16 cm Standardavvikelse: 1,0 mm Medeldiameter: 102 mm Max värde: 6,3 mm Barkavskav: 10 ?0 Min värde: 0,5 mm D e n s i t e t : 410 kg/m^f B a r k t j o c k l e k : 3,9 mm 80 70

2

60 > ^0 Q) C 40 »*--S 30 03 in 20 10 O 5P-21 6 8 10 12 14 16 18 20 S k a d e d j u p

Kommentar

Manövrering av matarvalsar och k v i s t k n i v a r kan e j ske oberoende av var-andra.

Klämtrycket uppmättes t i l l 175 b a r .

(46)

BILAGA 7 :cD oco > TD T3 • H > CO C CL CO CD E CD :o c (D :cD e CL

%

CD • H > :o Ji o o CL D ••-5 • • Q) T3 CD c n 1 ^ E O :cD >N CO —1 u ^ -M 1 > CD ^ > _{(H CD} CD CD CO 1 O O E CD •'-5 CD E cn -4-) E ^ CD iD E • H Q. E •4-> oCD (D C-i 1 E •H U CO P-l CP C o Q) 4 J O ^ Q Ld Q <: cn > > CD TD C CD LD > C E • H E <U E • ö E 0 Q . C • H CO CD O C?\ O O O O O o o 00 O LO, LA C3N o 1 o (X) CM -—1 •-H -—1 O <-{ •—1 o o LA lA LA O r H CJ\ CO O rA r H NO CO LA PA LA VO LA PA s o NO rA rA O CN CD o CM o CO ON CM VO VO l A VO NO l A UA o >—1 >-{ -—1 <-\ •-i CM •!t ON CM PA l A PA NO o CO NO PA 1 CM CM O O C3N CM rA PA >!t PA CO OJ l A ON O) • H • • D LD LA 00 <• PA 0 0 ON 0 o Csl r H CNJ o 0 -—1 CM 0 VO CO CM l A LA <-H A LA PA O O <d- o <-i O 0 0 CM 0 —{ C?N CM CO PA <-{ -—1 l A c ^ PA LA CM CM CO PA <^ VO 1 •-H «—1 CM CM VO CJ\ PA 1 CsJ 00 00 LA -—1 CM CM NO CO PA C?N CM -—1 CM CM PA l A CM •v PA E \— t— 1 h— 1 D L J L J TU L J D l 2 : f-i 2 : CO LA _ j _ J CD CM CM CM PA < " • O NO < o NO NO > > C O _> 2 : 0 CM 1 1 CD L J <c 1 L J <. <c <a: 1 21 • P ct: Wi 2 : cn _<: LD Q-CD CD CO _ l CQ LD _ i CD : o

(47)

Detta digitala dokument skapades med anslag frän

Stiftelsen Nils ocli Dorthi

Troédssons forskningsfond

TräteI<nikCentrum

I N S T I T U T E T F Ö R T R A T E K N I S K F O R S K N I N C i

Box 5609, 114 86 S T O C K H O L M Besöksadress: Drottning Kristinas väg 67 Telefon: 08-14 53 00

Telex: 14445 tratek s Telefax: 08-11 61 88 Huvudenhet med kansli

Åsenvägen 9, 552 58 JÖNKÖPING Telefon: 036-12 60 41 ISSN 0280-6789 Box 354, 931 24 SKELLEFTEÅ Besöksadress: Bockholmsvägen 18 Telefon: 0910-881 40 Telex: 65031 expolar s Telefax: 0910-889 88