STIMULERANDE VÄNTAN
– Att formge för barnens väntrum inom vårdmiljö
Elin Eliasson
Handledare: Chandra Ahlsell Examinator: Leo Johannsson
Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige 013-28 10 00, www.liu.se
STIMULERANDE VÄNTAN
-
Att formge för barnens väntrum inom vårdmiljöer
STIMULATING WHILE WAITING
-Designing for children's waiting rooms in the healthcare environment
Elin Eliasson
Möbeldesign Carl Malmsten Furniture Studies Linköpings Universitet 2017
Abstract
After my three years as a student at Malmstens, I have grown an interest towards spatialities and its influence on people. It have subconsciously sought me into situations where furniture becomes something more than sitting, but being multifunctional, smart and having
psychological values. In my work Stimulating Waiting I have investigated the situation of children in waiting rooms in health care.
In one of my previous design projects I worked with children's storage furniture, something I thought was very fun and challenging, because children look at the world differently than adults. In my thesis project I want to gain more understanding and deeper knowledge of children's products, as well as the situation the child is in. I have also chosen to explore how a waiting room could look in its spatial design to stimulate the child. My question I have worked with is;HowcanIcreateastimulating situationforchildren inthehealthcare
environment? Through a learning stage where I investigate how children look at rooms, toys
and fears, I have acquired experience in designing for children. In my world analysis I have gathered facts about waiting rooms in healthcare and how the requirements for furniture in healthcare looks in different parts of the process. I have also made study visits,
conversations with competent people and a survey to gain an insight into how the waiting rooms are used. Based on my inquest, I present a room proposal as well as a furniture group that I designed for the children and their curiosity, where the imagination sets the definition of the objects.
Sammanfattning
Efter min tre år som student på Malmstens har ett intresse mot rum och dess påverkan hos människor vuxit fram hos mig. Jag har undermedvetet sökt mig till situationer där möbler blir något mer än att till exempel sitta, utan ska vara flerfunktionella, smarta och ha olika värden psykologiskt. I mitt arbete Stimulerande Väntan har jag undersökt situationen för barn i väntrum inom vården.
I ett av mina tidigare designprojekt arbetade jag med förvaringsmöbler för barn, något jag tyckte var väldigt roligt och utmanande, då barn ser på världen annorlunda än vuxna. I mitt kandidatprojekt vill jag få större förståelse och fördjupad kunskap om barnprodukter, samt den situation barnet befinner sig i. Jag har också valt att undersöka hur ett väntrum skulle kunna se ut i sin rumsliga utformning för att stimulera barnet. Min frågeställning jag har arbetat efter är; hurkanjagskapaenstimulerandesituationförbarninomvårdmiljö? Via en
inlärningsetapp där jag undersöker hur barn ser på rum, leksaker och rädslor har jag skaffat erfarenhet för att designa för barn. I min omvärldsanalys har jag samlat fakta om väntrum inom vården och hur kraven på möbler inom vården ser ut inom olika delar av processen. Jag har även gjort studiebesök, samtal och en enkät för att få en inblick i hur väntrummen används. Utifrån mitt underlag presenterar jag ett rumsförslag samt en möbelgrupp som jag designat för barnen och deras nyfikenhet, där fantasin får styra definitionen av objekten.
Förord
Under de tre år jag tillbringat på min kandidatutbildning på Malmstens har jag ofta hamnat i funderingar om hur möbler påverkar rum och hur rummet påverkar möbeln, som sedan påverkar oss människor. Jag har en tanke om att barn är än känsligare än oss när det kommer till objekt och rumsliga upplevelser, speciellt om barnet inte befinner sig i hemmet och inte upplever samma trygghet. Att barnet med sin nyfikenhet söker trygghet och stimulans i miljön som omger hen.
Via mitt senaste projekt på skolan, där jag arbetade med förvaringsmöbler för barn, hamnade jag i ett område som jag vill utforska vidare; produkter för barn och miljön runt omkring. För mig känns det spännande, att som vuxen, försöka se världen som en 4 åring igen. Att utforska ett mer naivt och nyfiket formspråk och skapa för små fantasifulla människor som tycker det är tråkigt att vänta.
Jag skulle vilja tacka:
Min handledare under arbetet, Chandra Ahlsell. Lektor Leo Johannsson.
Professor Kersti Sandin Bülow. Professor Johan Knutsson. Snickare Ola Hansson.
Glenn Wennreholm på Carpenter
Karin Backman-Enhetschef Sunderby Sjukhus. Charlotte Ruben- White arkitekter.
Innehållsförteckning
1.Inledning 7
1.1.Bakgrund 7
1.2.Mål 7
1.3.Syfte och Frågeställning 8
1.4.Avgränsningar 8
1.5.Metoder 8
2.Barn, rum och lek- Fyra forskares och en möbeldesigners erfarenheter 8
2.1 Kropp och utveckling 9
2.2 Rädslor 10
2.3 Rum 10
2.4 Lek och produkter 11
3.Väntrum i vården- behov och riktlinjer att förhålla sig till 12
3.1 Väntans rum 12
3.2 Enkätundersökning 13
3.2.1 Slutsats 15
3.3 Studiebesök 15
3.3.1 Barnhuset Sunderby Sjukhus 15
3.3.2 Nya Karolinska Barnavdelning 17
3.4 Offentlig Upphandling 17
3.5 Riktlinjer för möbler, textiler och inredning inom vårdmiljöer. 19
4. Min designprocess 20
4.1 Bakgrund och målsättning 21
4.1.1 Brief 21
4.2 Analysfasen i designarbetet 22
4.2.1 Omvärldsanalys 23 4.2.2 Behovsanalys 23 4.2.3 Moodboard 25 4.3 Skissprocess 26 4.3.1 Skissetapp 1 27 4.3.2 Skissetapp 2 28
4.4 Tester & Experiment 28
4.4.1 Formexperiment 29
4.4.2 Materialexperiment 30
5. Resultat, analys, diskussion och reflektion 31 5.1 Resultat 31 5.1.1 Produktförslag 32 5.1.2.1 Praktiska aspekter 32 5.1.2.2. Emotionella aspekter 33 5.1.2 Rumsförslag 34 5.2 Analys 35
5.3 Diskussion och Reflektion 36
6. Referenser 37 6.1 Skriftliga Källor 37 6.2 Muntliga Källor 37 6.3 Internetkällor 37 6.4 Bildlista 38 7. Bilagor
1.Inledning
Att vänta kan vara jobbigt och långtråkigt. Att vara en 4 åring med spring i benen som väntar i ett sterilt rum på en vårdcentral är kanske enormt påfrestande. Med mitt projekt vill jag sätta mig in i problematiken kring barn och väntrum men också kunna påverka och inspirera till nya miljöer och produkter för väntrum inom vården, med barnen och dess nyfikenhet i fokus. Jag vill i min rapport undersöka vad en väntan kan innebära för ett barn och hur rummet och objekten i det kan göra väntan till något spännande och stimulerande.
1.1.Bakgrund
Under hösten 2016 arbetade jag och mina klasskamrater med projektet Design In Pine tillsammans med Svenskt Trä och två kinesiska möbelproducenter. Jag arbetade då med en förvaringsmöbel för barnrum, där fokus skulle ligga på nyfikenhet och aktivt agerande.
Inför min kandidatuppsats ville jag fortsätta på spåret kring barnprodukter men också få en inblick i hur rummet och miljön påverkar ett barn rent psykologiskt. Jag valde därför att arbeta med ett rum som jag, och många med mig, anser ofta kan vara eftersatt i utformning och produktval, men som också finns i en kontext med mycket känslor hos barnet.
1.2.Mål
Målet med examensarbete är att redovisa den undersökningen jag gjort som resulterat i ett rum och produktförslag, det vill säga, hur jag skapat en möbelgrupp som är stimulerande för ett barn som väntar i ett väntrum.
1.3.Syfte
och Frågeställning
Syftet med examensarbetet är att få större förståelse över situationen i väntrum för barn. Den frågeställning jag valt att arbeta efter är; Hurkanjagskapaen stimulerandesituationförbarn iväntruminomvårdmiljö?
1.4.Avgränsningar
De avgränsningar jag har gjort i arbetet är att rikta mitt fokus kring barn i den mest lekande ålder. Det vill säga barn under 1 år och äldre än 9 år har inte varit endel av det jag undersökt. Jag har fokuserat på situationen för barn i väntrum inom vården, därmed kan det betyda både sjukhusmiljö likväl som tandläkarmottagningar. Det kan också vara viktigt att nämna att jag i mitt arbete har jag arbetat fikitonärt och inte mot ett verkligt projekt inom primärvården.
1.5.Metoder
De metoder jag använt mig av i skrivarbetet är litteratur, enkäter, studiebesök och samtal med människor som bär kompetens inom området. För formdelen har jag arbetat efter en klassisk designmetodik och designprocess som jag har utvecklat efter mina år på Malmstens. I min studie har jag genomfört studiebesök med research, en enkätundersökning samt en designprocess.
2.Barn,
rum och lek- Fyra forskares och en
möbeldesigners
erfarenheter
I följande kapitel undersöker jag barn, deras utveckling och rädslor, hur de ser på rum, lek och produkter. Barns anatomi skiljer sig från vuxnas, likaså vad de är rädda för. Deras lek är livsnödvändig för att utvecklas och rummen de vistas i måste stimulera deras fantasi.
“Detärilekandetochenbartilekandetsom barnetellerdenvuxne kanvarakreativoch användahelasinpersonlighet,ochdetärenbart genomattvarakreativsomindividenkan finnasjälvet”-DWWinnicott
2.1
Kropp och utveckling
Ett barns anatomi skiljer sig från den vuxnes inte bara vad gäller storlek som längd och vikt utan även vad gäller proportioner av de olika kroppsdelarna. Olikheterna i
kroppsproportionerna mellan barn och vuxna innebär att tyngdpunkten i ett barns kropp befinner sig högre upp än hos en vuxen, vilket påverkar barnens kroppsrörelser.
Sofie Englund beskriver i sin rapport till sitt examensarbete vid Malmstens om hur barnet när 1
det uppnått tre års ålder behärskar grovmotoriken så bra att de inte längre behöver öva enskilda rörelser som utförs med armar, ben, huvud och bål. Det som nu övas i leken är snabbhet, övergångar och kombinationer som smygande till springande. När barnet är i fyraårsåldern kan det även prata och göra något annat samtidigt, livet leker och fantasin är mycket livlig.
3-4 åringar kan: -Ta emot en boll
-Ge en kaka till varje barn -Skruva av flasklock -Rita huvudfotingar -Duka
-Sortera tvätt -Cykla trehjuling
5-6 åringar kan: Bild 1. Barns proportioner i förhållande till vuxna -Stå på ett ben
-Lära sig simma cykla, åka skidor och skridskor -Flyttar tyngdpunkten neråt-bättre balans -Lära sig studsa en boll
-Kan cykla utan stöd
2.2 Rädslor
Generellt uppmärksammar rädsla oss på det som hotar och är egentligen vanligare hos barn än hos vuxna. Enligt Maria Anderssons rapport om barns upplevelser av sjukvård, väcks barns rädsla för att bli övergivet när det vistas inom vården. Rädslan att bli övergiven grundar sig i rädslan att förlora kärlek och trygghet, är barndomens största hot, speciellt hos de unga barnen. Andersson hävdar att fenomenen som orsakar rädslan förändras under åren och och när barnet blir äldre och utvecklas. Under spädbarnstiden kan barn vara rädda för
främmande personer och plötsliga ljud. Barnen i den åldern har också en stor rädsla för separation från sina föräldrar. I förskoleåldern är barn ofta rädda för mörker, separation och otäcka djur. Lite högre upp i åldern brukar barn vara rädda för separation, mörker, att bli sjuk och att misslyckas.
Vidare anser Andersson att rädslan som barn känner är en viktig faktor som har stor betydelse för ett barns upplevelse av sjukdom och besök inom vården. Upplevelsen av sjukvård och sjukdom influeras av tankar, fantasier, tidigare erfarenheter samt föreställningar om sig själv och andra. Den medicinska miljön kan göra att barnen blir rädda och känner sig osäkra om intrycken blir för starka och barnet inte kan sortera det som sker. Andersson hävdar att den egentliga innebörden i barns sjukvårdsrädsla kan vara att bli övermannad, tappa kontrollen och fastna i hopplöshet. Rädslan innebär att barnet önskar sig räddning, vill ha skydd och att bli skonad. De vägar som finns för rädda barn är berättelser, lekar och fantasier som gör att barn uttrycka, utforska och övervinna rädslan . 2
2.3
Rum
Alexandra Moore hävdar att den fysiska miljön vi människor befinner oss i påverkar vårt välbefinnande och sinne mer än vi tror. Människan är en biologisk varelse och inte skapt för att vistas inomhus under längre perioder, såsom vi gör i dag. Vad är det som gör att vi mår bra utomhus och hur kan det omsättas till inomhusmiljöer är frågeställningar vi borde arbeta med när vi jobbar med rum inomhus. Moore anser att naturen ger oss variation och rörelse, den överraskar oss. Vi behöver variation för öga och sinne, något som naturen bjuder på i
överflöd. Ljus och färg påverkar också vår hormonproduktion och därmed vårt immunförsvar. Stämningsskapare som de är, är de viktiga för vår psykiska känsla av att trivas i ett rum. 3
Gunilla Lundahl hävdar att om man tittar på små barn och lekarna de leker i sin
livsnödvändiga lek, är rum ett av de återkommande ämnena; leken av att bygga en koja, de fantiserar rum och ritar fantasislott. Barn bygger rum och söker automatiskt upp rumsligheter både ute och inne. Naturen som i deras sinne, bjuder på frihet att upptäcka, krymper i dagens samhälle i deras omgivning och då måste det ställas högre krav på rummen de vistas i. Att husen och arkitekturen bidrar till barns emotionella, praktiska och sociala utveckling, där deras skapande förmåga stärks, har idag kommit i skymundan. 4
2.4
Lek och produkter
Sofie Englund skriver i sin rapport att barn lär sig tänka abstrakt främst genom fantasi och lek, det vill säga att det är människans förmåga att fylla de svar vi inte har . 5
I Lek och verklighet anser Winnicott att lekande i grunden är tillfredsställande, spännande och vanskligt. Det är i samspelet mellan barnets inre och vad som är subjektivt (nästan en hallunication) och vad som är objektivt uppfattat (det faktiska eller gemensamma
verkligheten) som bildar själva lekandet.
Winnicott anser att det är viktigt att alltid ha i minnet att lekandet för barnet, är terapi och att ordna så att barnen har möjlighet att leka, är i sig en psykoterapi som kan tillämpas överallt. Vidare hävdar Winnicott att för att förstå lekandets egentliga syfte, kan det mätas i hur upptaget det lilla barnet är av sin lek. Innehållet spelar ingen roll utan det som spelar roll är barnets nästan tillbakadragna tillstånd, liknande koncentration som man ser hos vuxna. Det är då barnet bebor ett område som det inte har lätt att lämna och där det inte tillåter intrång . 6
De saker som småbarn gillar att leka med, de saker som engagerar dem, är också de saker som inspirerar leken allra bäst. Färgglada saker med många små detaljer kan locka mer än enkla rena saker. Alltför detaljerade och utstyrda leksaker kan styra leken alltför enkelspårigt och hämma fantasin. Leksaker som roar barn och inbjuder till utforskande och
problemlösande lockar mest. Dessa stimulerar också bäst den intellektuella utvecklingen.
3Alexandra Moore, Design med omtanke, 2004, sid 28 4 Gunilla Lundahl, Hus och Rum för små barn, 1995, sid 7. 5 Sofie Englunds, Ett lekredskap utan givna förutsättningar, 2009. 6 Dw Winnicot, Lek och Verklighet , 2011, sid 8.
Tråkigast är leksaker som bara kan användas på ett sätt och endast har en lösning. De är också de minst utvecklade och minst lärorika . 7
I sitt examensarbete beskriver Sofie Englund hur barn i småbarnsåldern tycker det roligaste är att få göra riktiga saker som att diska, städa och tvätta. I åldern fyra till fem år kan barnet gå in och ur en verklighet hur lätt som helst vilket bidrar till att något så enkelt som en låda kan i princip bli vad som helst om leken kräver det. Att bygga, konstruera, bära och bygga om igen, är återkommande lekar för barnet. Stimulans utan ramar är positiva för kreativiteten och barnen måste få använda objekt som det leker med, på sitt eget sätt, utan undervisning . 8
3.Väntrum
i vården- behov och riktlinjer att förhålla
sig
till
När jag pratar om väntrum inom vården pratar jag om det utrymmet där patienten väntar inför, eller mellan besök till vårdpersonal. Några av följande observationer bygger på egna erfarenheter, intervjuer och studiebesök på vårdavdelningar. Det gör alltså inte anspråk på att vara referensstyrkta.
3.1
Väntans rum
Utrymmet för väntrum är generellt baserat på att patienten sitter på en stol/fåtölj/soffa med ett bord och plats för tidningar. När det kommer till väntrum för barn är det vanligt
förekommande på mindre vårdinsatser, så som vårdcentraler eller tandläkarmottagningar, att det finns en barnhörna i väntrummet. Dock inte ett eget rum för barnen att vistas i. I
barnhörnan är det vanligt med en möbelgrupp bestående av bord och stolar i barnskala, någon leksak och böcker. Inom sjukhusmiljö är det enligt min uppfattning så att väntrummen är mer separata och att barnmottagningar har egna väntrum som inte delas med vuxna patienter om det inte är en anhörig som är med barnet.
7 Ann Granberg, Småbarnslek, en livsnödvändighet, 2004, sid 68. 8 Sofie Englunds, Ett lekredskap utan givna förutsättningar, 2009.
Rummet kan ofta vara uppdelat i lek och väntan, med en tydlig gräns var “vanligt” sittande ska göras och var det finns utrymme att leka. Ofta återfinns klistermärken och andra djurmotiv som ska signalera att här är det barn som ska vistas.
Väntrumsmiljöer är sällan ett objekt det läggs ned pengar på trots att miljön är mycket viktig då patienterna befinner sig i en sårbar och utsatt situation. Nirvan Ritcher hävdar att de bästa offentliga rummen inte behöver några skyltar, utan patienten inutivt ska kunna förstå vart den ska ta vägen. Det ska vara lätt att förstå hur man ska göra i rummet, vart man ska ta vägen och hur man ska bete sig. Ritcher anser att väntan på exempelvis en vårdcentral kan vara långtråkig, då patienten ska hitta något att göra medans hen väntar. Eftersom vårdcentraler ofta är eftersatta i utförandet kan de ge ett rörigt intryck med produkter från olika tillverkare, vilket bidrar till att miljön bara känns ihopplockad . 9
Jagtrorintemankanöverskattavärdetattjobbamedvårdmiljön, ommänniskorsom kommerhitochkännerattdetaspåallvar ärhälftenavvårdjobbet gjort.Omdedäremot
mötsavettrumdäringenlagtsin kärlekpå,dåmårdetsämre. Nirvan Ritcher.
3.2
Enkätundersökning
I mitt arbete ville jag få förståelse över hur barn beter sig när de befinner sig i ett väntrum inom vården. För att få en bild av hur upplevelsen är använde jag mig av en kort enkät där de som jag förmodar känner barn bäst och deltar i situationen, föräldrarna, fick svara på nio frågor. Alla frågor samt svarsalternativ är formulerades av mig. Frågorna baserades i
huvudsak på olika alternativ att välja på, inte fri text för svarspersonen att fylla i. Jag valde att inte undersöka barn yngre än 1 år och äldre än 9 år då de inte ligger inom målgruppen. Min enkät syftar till att få en överblick över hur situationen kan se ut för olika barn och därmed hävdar jag inte att den är korrekt utifrån ett forskningssyfte. Nedan presenteras en
sammanfattning av de 64 svarandes resultat i majoritet, hela enkäten samt svar återfinns som bilaga 1 iEnkätundersökning.
Hur gammalt är ditt barn?
56,9% av de svarande uppgav att deras barn var mellan 1-3 år.
Hur ofta besöker du något slags väntrum tillsammans med ditt barn?
50% av de svarande hävdar att de besöker ett väntrum inom vården tillsammans med sitt barn 1-4 gånger per år.
Hur upplever du att barnet generellt känner sig i väntrummet inför besök inom vården?
36,6 % uppger att deras barn känner sig nyfiket vid ett besök inom vården. Hur brukar barnet vanligtvis sysselsätta sig i väntrummet?
36,8 % av de svarande uppger att barnet leker med föräldern i situationen. Vilken typ av leksak väljer ditt barn helst att leka med i sådana tillfällen? 32,9% svarar att deras barn leker med bilar/saker som låter vid de tillfällena. Brukar du själv vara med i det som barnet aktiverar sig i medans ni väntar? 84,6% av de svarande är med i barnets aktivitet.
Upplever du som förälder att de väntrum ni brukar besöka uppfyller barnets behov av stimulans?
64,1% anser att väntrummen inte uppfyller barnets behov av stimulans. Upplever du någon skillnad på ditt barns beteende beroende på
rummets/produkternas utformning i väntrummet? (Svara i flytande text)
51 av svarspersonerna upplever att barnet påverkas av väntrummets utformning, där majoriteten uppger att barnet blir rastlös om rummet är för litet, avsaknad/defekta leksaker, inte barnanpassat. 11 av svarspersonerna upplever inte någon skillnad i sitt barns beteende och 2 av svarspersonerna vet ej.
Vad uppskattar du som förälder hos leksaker/möbler som ditt barn använder? (Välj TRE svar du anser viktigast)
87, 5% valde lekfullheten/roligt för barnet, 46,9% valde kreativitetsfrämjande produkter och 43,8% valde lärande produkter.
3.2.1
Slutsats
-Barn som är 1-3 år gamla och besöker väntrum i vården 1-4 gånger per år. -Barnet känner sig nyfikna, rastlösa och vill helst leka med föräldern eller själv. -De flesta barnen leker med bilar/saker som låter, eller bygger med klossar. -Föräldrar aktiverar sig med barnet i situationen.
-Föräldrarna upplever att väntrummen inte fyller barnets behov av stimulans och märker skillnad på barnets beteende beroende på rummets utformning.
-Lekfullheten, kreativitetsfämjande och lärande produkter är det viktigaste vid leksaker.
3.3
Studiebesök
I mitt arbete har jag besökt ett flertal väntrum inom olika vårdinsatser. Genom att vårdmiljöer för barn handlar mycket om integritet och säkerhet har jag varit tvungen att utelämna vissa av besöken och även fotografier där de inte velat att jag använder foton av rummen.
3.3.1
Barnhuset Sunderby Sjukhus
Ett besök som gått med på att jag använder dem som referens är Barnhuset på Sunderby sjukhus i Luleå. De är inte nöjda med dagens utformning på väntrummet på barnavdelningen. Jag har i kontakt med enhetschef Karin Backman fått ta del av de tankar de har kring sitt väntrum på Barnhuset. Nedan redovisas några av de frågor vi diskuterade. -Vad är det som gör att ni inte är nöjda med väntrummets utformning?
Väntrummet är egentligen inte tänkt som väntrum när sjukhuset byggdes så det är inte anpassat efter behoven som finns. Det är ej avskärmat, dålig överblick från föräldrarna när barnen leker. Hårda
ytor som inte absorberar ljud, blir så det blir lätt hög ljudnivå.
-Hur skulle det optimala väntrummet se ut utifrån ditt perspektiv?
Ljusare och mer ombonat. Utformning liknande väntrum på Kalix barnmottagning är ett exempel. Många fler sittplatser. Sysselsättning för funktionsvariationer och sjuka barn/ungdomar saknas.
-Hur upplever du att patienterna trivs i väntrummet? Inte så bra.
-Vilken vikt tror du väntrummet har för patienternas upplevelse vid ett besök inom vården?
Första intrycket är mycket viktigt och som ofta man kommer ihåg, så väldigt viktigt. -Vilka produkter i väntrummet tror du skulle kunna vara stimulerande för barnen som väntar?
Visuella produkter där man kan interagera med exempelvis trycka på knapp, dra i spak, gunghäst, etcetera.
-Hur länge brukar i genomsnitt patienterna vänta?
Familjerna kommer ofta 15-20minuter innan planerat besök eftersom barn behöver tid på sig att förbereda sig. Efter läkarbesök ska ofta provtagning ske och då sätts
bedövningsplåster på som ska verka minst 1 timme, eventuellt längre. Familjen går då ofta iväg på fika eller i övriga sjukhuset under tiden.
3.3.2
Nya Karolinska Barnavdelning
Jag träffade Charlotte Ruben som arbetar på White Arkitekter i Nya Karolinskas väntrum för barn. Charlotte har arbetat med Nya Karolinskas gestaltning för interiören i 10 år och har alltså varit med från början i utformnings processen. Vi samtalade om väntrum för barn och hur vanskligt det är att att hålla ihop miljön då det ofta skiljs på möblemang med huvudsak att sitta och på lekobjekt som avgränsas till en lekplats i rummet. I barnens väntrum var det mycket uppklistrade klistermärken på djur och små figurer på väggar, möbler och
receptionsdisk. Detta anser Charlotte är vanligt då de som arbetar på platsen gärna vill lägga sin kärlek där då de anser att den inte är lekfull nog, vilket ofta resulterar i en plottrig miljö. Personalen kan även ta med sig egna möbler eller andra objekt som de anser saknas på deras arbetsplats. Charlotte hävdar att det inte behövs figurer, små klistermärken, eller andra kompletteringar om miljön och produkterna är väl utförda för situationen.
Charlotte visade mig runt i de nya lokalerna och berättade om hur de arbetar med färgkodning för de olika vårdavdelningarna och med tidlösa hållbara material i de öppna ytorna såsom korridorer, väntrum och entreer. I väntrummet för barn fanns det även
konstnärlig utsmyckning i form av djurskulpturer, de brukar barnen även leka med. Charlotte tryckte på punkterna om att allt som placeras inom väggarna för ett sjukhus måste vara tåligt för den miljön. Att lekobjekt måste vara säkrade till golv om det finns en risk att de välter, om det finns textilier inom produkten måste de vara avtorkningsbart eller avtagbart för tvätt då det blir smutsigt enormt snabbt. Charlotte ansåg också att produkten måste vara genomtänkt så att den inte tappar sitt värde i fall någon del försvinner, något som är vanligt inom
offentliga miljöer.
3.4
Offentlig Upphandling
Inom vårdsektorn, liksom inom andra samhällsorienterade resurser, styrs alla inköp, anskaffning av varor eller tjänster av Lagen om offentlig upphandling. Detta påverkar krav grunden och vikten av designprocessen. Jag har valt att skriva lite om Lagen om offentlig upphandling genom att möbler inom vården måste upphandlas via den lagen.
Offentlig upphandling innebär att en upphandlande myndighet såsom till exempel kommun eller landsting köper, hyr eller på annat sätt anskaffar varor, tjänster eller byggentreprenader. För att på bästa sätt ta tillvara konkurrensen på marknaden och hushålla med skattemedlen måste dessa offentliga myndigheter följa vissa bestämmelser byggda på EU-direktiv, när de genomför en upphandling. Grundprinciperna inom Offentlig upphandling bygger på
objektivitet och öppenhet. De upphandlande myndigheterna ska vara sakliga och välja leverantör utifrån det som köps och alla leverantörer oavsett nationellt ursprung ska få vara med att tävla om upphandlingen på samma villkor. Valet av leverantör ska ske på
affärsmässig grund och baseras på vilken leverantör som erbjuder den bästa varan eller tjänsten till de bästa villkoren. Det får alltså inte förekomma lojalitet mot det egna landets leverantörer eller tidigare leverantörer. 10
I Sahlgrenskas riktlinjer för vårdhygieniska krav för möbler och inredning för upphandling, hävdas det att produkterna ska vara lätta att rengöra och tillverkad av sprickfritt ej
absorberande material. Vidare anses ytbeklädnad eller underskikt vara vätskeavvisande och tåla upphandlat desinfektionsmedel som rengöring.
Gällande alla möbler, inklusive väntrumsmöbler, ska de ha avtorkningsbar klädsel. Om klädseln inte är avtorkningsbar ska den kunna tas av med ett enkelt handgrepp och klädseln ska tåla vattentvätt i minst 60C.
Sahlgrenskas riktlinjer anser att färgen och mönster på textilier, möbler och inredning inte får sammanfalla med kroppsvätskors. Fläckar från blod, urin och avföring, blir då svårare att upptäcka och bidrar till svårare underhåll. 11
I Möbelfakta kan de som vill upphandla sina möbler ta del av de generella krav som kan komma att ställas från kunden. Tekniska Kommittén för möbler som leds av TMF och består av ledamöter från industri, provnings- och forskningsinstitut, ansvarar för innehållet i
Möbelfakta. Möbelfakta speglar omvärldens krav med ett komplett och uppdaterat referens- och märkningssystem, som därmed blir kopplat med professionalitet och kvalitet genom hela ledet ända till slutanvändaren. 12
Systemet baseras på tre kravområden: - Kvalitet (tekniska krav)
- Miljö
- Socialt ansvar
“Medettspannsomrörsigfrånrentfunktionellaochsäkerhetsmässigakravförmöbelntillett genomgåendegrönttänkochhurmanmöteretiskakraviproduktionen, skaMöbelfaktata höjdförenhållbarutvecklingochbli detsjälvklarareferenssystemet fördensvenska möbelindustrin”. -Möbelfakta 11 https://www2.sahlgrenska.se/upload/SU/omrade_4/laboratoriemedicin/klinisk_mikrobiologi/va rdhygien/Vårdhygieniska%20krav%20vid%20upphandling%20av%20medicintekniska%20pro dukter%20mm%20DNR%2020120530.pdf 12 http://www.mobelfakta.se/vara-krav
3.5 Riktlinjer för möbler, textiler och inredning inom vårdmiljöer.
Inom vården finns otaliga krav på miljömärkningar, brandsäkerhet och renhållning. Jag har valt att skriva lite om de mest basala aspekterna kring möbler och rum inom vården, genom att detta har haft stor betydelse för designprocessen.
I Beslutsunderlag om funktionella lokaler gällande interiörer I Gävleborg hävdar Annika Kring att oberoende av vilken typ av rum som används för en patient inom vården, måste de basala hygienrutinerna, punktdesinfektion och städningen fungera.
För att lokalerna och möblerna skall kunna hållas rena och vara enkla att underhålla är det viktigt att redan vid byggnationerna och inköp av möbler tänka igenom vilka material som används. Kring anser att produkter inom vården ska tåla daglig rengöring och i de fall det även behövs ytdesinfektion, även tåla alkoholbaserade medel med tensider.
Vidare hävdar Kring att det är viktigt ur ett hållbarhetsperspektiv beakta underhållskostnader samt livslängden på de inventarier som införskaffas då möbler i en offentlig miljö utsätts för mycket större belastning än i en hemmiljö. Hårt slitage, nedsmutsning och frekvent rengöring gör det viktigt att välja funktionella möbler med hållbarhetstänk för de olika miljöerna. 13
I riktlinjer för Landstinget Sörmland där reglerna beslutats av landstingsstyrelsen, hävdas det att omvårdnaden och bemötandet av patienterna börjar i redan i vårdens entréer och
väntrum. Det första intrycket är oerhört viktigt och man får ingen andra chans att göra om det. Detta gör det extra viktigt att skapa en miljö som patienten upplever som välkomnande, trygg och förtroendegivande. För att skapa en god vårdmiljö krävs att samstämmighet råder mellan miljöns utformning och vårdens innehåll. Entréer och väntrum ska bidra till att skapa trygghet och trivsel för patienterna och för att patienterna ska känna trivsel och trygghet ska landstingets entréer och särskilt väntrummen kännetecknas av intigritet. Patienten ska känna sig sedd och omhändertagen redan i väntrummet. Här ska patienten ha möjlighet att
informera sig, men också att koppla av. Att platsen är i ordning är viktig för patientens upplevelse av väntrummen.
13
http://www.regiongavleborg.se/globalassets/landstinget_a-o/smittskyddsenhet/vardhygien/hy gienombudsmote/beslutsunderlag_om_funktionella_lokaler_gallande_interiorer_region_gavle borg.pdf
Barn ska mötas på sina villkor och ett barnperspektiv ska finnas på möblering och inredning av väntrummen. Landstinget Sörmland anser att på alla mottagningar och kliniker som besöks av barn ska det finnas möjlighet till lek och avkoppling. 14
Som tidigare sagt så är leken ett naturligt beteendemönster hos människan. Det kan ses som ett uttryck för hälsa och hör till en naturlig del av barns utveckling. Enligt Sophie Alegrim och hennes uppsats Att möta barnet i vården kan det i vårdsammanhang bli ett centralt verktyg för att uppnå övning, lust, skapande och önskningar med barnet. Barn kommer oftast
ofrivilligt till sjukvården och möter människor de inte känner. Miljön är annorlunda och barnen får kanske vara med om smärtsamma upplevelser. Lek ger uttryck för känslor hos de yngre barnen och hjälper därmed till i bearbetning av upplevelser. 15
Möblering av väntrummen ska alltså möta flera olika behov; patientens behov av integritet, anhörigas behov av att sitta tillsammans, barnens behov av plats för lek samt tillgängligheten för personer med funktionell nedsättning.
4.
Min designprocess
I detta kapitel beskriver jag de metoder jag använt mig av för att besvara frågeställningen för mitt ämne i rapporten. I min designprocess använder jag mig av etappindelning för att skapa en struktur som tar mig vidare till nästa steg i processen. I bakgrund och målsättning sätter jag ramarna för projektet och skriver en brief där jag motiverar mitt arbete. Analysen fungerar som ett bollplank där jag ser över funktioner, behov och attribut i moodboarden. I
skissetappen genererar och visualiserar jag mina ideer i form av skisser och modeller i olika material som sedan övergår till tester och experiment. Därefter tillverkas presentationsskisser och ritningsunderlag för prototyptillverkningen.
14
http://www.landstingetsormland.se/PageFiles/12623/§%2019%20Riktlinjer%20för%20väntru m.pdf
4.1 Bakgrund och målsättning
I bakgrund och målsättning handlar arbetet för mig om att formulera mitt uppdrag. Eftersom jag arbetar utifrån ett fiktivt uppdrag så är jag det själv som får sätta ramarna kring mitt arbete i samverkan med de ramar som redan finns satta kring möbler inom vården. Här är det för mig enklast att avgränsa så mycket som möjligt för att kunna jobba effektivt mot ett mål. Jag brukar i samband med att jag skriver min brief upprätta en genomförandeplan med en tidsplanering över projektet.
4.1.1
Brief
I mitt designarbete handlar det mycket om att sätta ramar över vad det är jag ska göra. Jag skriver min egen brief som sammanfattar vad projektet ska handla om samt vad jag ska förhålla mig till under arbetet. Jag sammanfattar mål, bakgrund och använder mig av nyckelord som kan leda mig på vägen. Nedan följer min brief jag skrev åt mig själv i form arbetets start.
UPPGIFT
Att ta fram ett förslag på en rumslig utformning för ett väntrum för barn inom vårdmiljö samt en fysisk produkt som används i sammanhanget.
BAKGRUND
Under hösten 2016 arbetade jag och mina klasskamrater med projektet Design in pine tillsammans med Svenskt Trä och två kinesiska möbelproducenter. Jag arbetade då med en förvaringsmöbel för barnrum, där fokus skulle ligga på nyfikenhet och aktivt agerande.
Inför min kandidatprojekt ville jag fortsätta på spåret kring barn produkter men också få en inblick i hur rummet och miljön påverkar ett barn rent psykologiskt. Jag har därför att arbeta med ett rum som jag anser ofta kan vara eftersatt i utformning och produktval, där det finns utrymme att vara kreativ.
NYCKELORD
MÅLSÄTTNING
Presentera en fullskalig prototyp på produkt på samt en skalmodell på förslaget på den rumsliga utformningen på vårutställningen den 17 Maj 2017.
FUNKTION
OCH FORM
Barnen samt föräldarna ska känna sig välkomna i rummet och förstå hur det ska användas. Produkten skall vara utformad på ett sådant sätt att barn och förälder kan använda den tillsammans. Produkten och rummet ska tillsammans bidra till att stimulera barnet under väntan och
MATERIAL
Materialet ska väljas utifrån produkten och rummets utformning och funktion, målet är att i huvudsak använda mig av trä. Andra material ska var enkla att rengöra.
MÅLGRUPP
Huvudmålgruppen för produkten är barn i lekande ålder, det vill säga 1-9 åren. Produkten och rummet ska även kunna brukas av vuxna och äldre barn som väntar.
MILJÖ
Produkten ska hålla en hög kvalitet för offentligt bruk. Materialen ska ha ett hållbarhetstänk och tåla att barn brukar det. Den rumsliga miljön ska andas lekfullhet men också ha platser för avskildhet.
4.2
Analysfasen i designarbetet
När jag går in i analysfasen arbetar jag kring hur liknande produkter ser ut på marknaden. Jag tar reda på värdefull information gällande målgrupp, användning och situationen i övrigt.
4.2.1
Omvärldsanalys
Omvärldsanalysen är en viktig del i arbetet så den bidrar till en överblick över hur marknaden och liknande produkter jag inriktar mig mot sig mot, ser ut. I mitt fall handlar omvärldanalysen både om själva produkterna som finns för barnväntrum men också hur rummets utformning
