8 8 0 2 0 0 6
Tore Hansson
Fukt för exportträ
— Resultat av förstudie
Trätek
I N S T I T U T E T F O R T R A T E K N I S K F O R S K N I N GTore Hansson FUKT FÖR EXPORTTRÄ - R e s u l t a t av förstudie TräteknikCentrum, Rapport P 8802006 Nyckelord oormevQ-idl constvuotion England exports lumber moisture content residential construction Sweden Stockholm f e b r u a r i 1988
I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G
Sid
SAMMANFATTNING 3
BAKGRUND 3 SYFTE 3 FUKT I INBYGGT VIRKE 3
F u k t b e l a s t n i n g 3 K r i t e r i e r 4 Rätt f u k t k v o t 5 BERÄKNING AV FUKTKVOT I INBYGGT VIRKE 5
V i r k e under tak 5 " inomhus 11 " i klimatskärmen 11
" på klimatskärmars u t s i d a 12 JÄMFÖRELSE MELLAN BERÄKNADE OCH UPPMÄTTA 12
FUKTKVOTER FÖR S t o r b r i t a n n i e n
SAMMANFATTNING
Denna förstudie v i s a r a t t d e t går a t t beräkna f u k t k v o t e r för v i r k e i bygg-nader .
Beräknade värden har stämts av mot uppmätta sådana för S t o r b r i t a n n i e n . Re-s u l t a t e n v i Re-s a r a t t f u k t k v o t e r i v i r k e inomhuRe-s kommer a t t v a r i e r a något mindre mellan sommar och v i n t e r i England än i Sverige. Mindre v a r i a t i o n torde exempelvis ge mindre t o r k s p r i c k o r . För v i r k e utomhus under tak gäller a t t f u k t k v o t e n v i n t e r t i d b l i r ungefär densamma i England som i Sverige, men a t t f u k t k v o t e n sommartid b l i r något högre i England.
I den mån mätningar föreligger är dessa r e s u l t a t säkrare än beräknade. Ä andra sidan t o r d e d e t i n t e f i n n a s tillräckligt med mätningar för a t t täcka i n a l l träanvändning. För a t t kartlägga de fuktförhållanden som möter ex-p o r t v i r k e bör därför s t u d i e n fortsättas f o r a t t kartlägga även våra övriga v i k t i g a exportländer. Den behöver också stöttas av de l o k a l a e r f a r e n h e t e r som kan f i n n a s hos träanvändarna i mottagarländerna liksom hos de svenska virkesexportörerna.
BAKGRUND
Trävirke som exporteras kommer a t t byggas med, i för v a r j e land e l l e r r e -g i o n , l o k a l t e k n i k , i l o k a l t u t v e c k l a d beby-g-gelse u t s a t t för det l o k a l a k l i m a t e t . I många länder f i n n s kunskaper om och e r f a r e n h e t e r av inbyggt v i r k e tillgängliga, men de är sällan sammanställda så a t t man vet v i l k a fuktpåkänningar v i r k e b l i r u t s a t t för.
SYFTE
Studien s y f t a r t i l l a t t ställa samman förväntad f u k t b e l a s t n i n g på inbyggt v i r k e . Den s i k t a r även mot a t t få e r f a r e n h e t av hur v i från svensk sida kan förebygga f u k t p r o b l e m för trä i o l i k a länder.
FUKT I INBYGGT VIRKE F u k t b e l a s t n i n g
Fuktinnehållet i trä som byggs i n i hus v a r i e r a r över året. Förloppet är o l i k a för o l i k a i n b y g g n a d s s i t u a t i o n e r , o l i k a vad gäller såväl svängningar-nas s t o r l e k som v i l k e n t i d på året som maximum och minimum inträffar /3/. Som två y t t e r l i g h e t s f a l l ( S v e r i g e ) kan man t a trä som invändig r e s p e k t i v e utvändig panel. Den förra anpassar s i g t i l l inomhusklimatet, den senare
t i l l utomhusklimatet. För en inomhuspanel är det därför normalt a t t f u k t -kvoten v a r i e r a r mellan 6 och 15 med det lägsta värdet på v i n t e r n . För en utomhuspanel är 15-20 % normalt, men i extrema lagen kan f u k t k v o t e n e f t e r regnperioder överstiga 30 ^, likaså kan s t a r k t s o l b e l y s t a paneler e f t e r ne-derbördsfattiga p e r i o d e r t o r k a u t t i l l under 10 ?o.
För v i r k e som ingår i stommen är v a r i a t i o n e r n a annorlunda; y t t e r t a k s p a n e l e n på vinden har över 20 % f u k t k v o t på v i n t e r n och under 10 % på sommaren. Trävirket på undersidan av e t t kryprumsbjälklag är f u k t i g a s t på sommaren, 20 %f och t o r r a s t på v i n t e r n , 15 %. V a r i a t i o n e r n a för dessa två inbyggnads-sätt har maximum v i d h e l t o l i k a t i d e r på året.
V a r i a t i o n e r n a i fuktinnehåll är säsongsmässiga men överlagrade med k o r t -f r i s t i g a , t o m dygnsvisa, v a r i a t i o n e r . De säsongsmässiga v a r i a t i o n e r n a bestämmer fuktinnehållet i v i r k e s b i t a r n a s c e n t r a l a d e l a r medan de k o r t f r i s t i -ga bestämmer förhållandena på y t a n . För v i r k e med 25 mm som minsta tvär-mått, korresponderar fuktinnehållet t i l l f u k t - och temperaturförhållandena under en månad. För 50 mm tvärmått gäller förhållandena under en årstid. Fuktkvoten hos trä står i jämvikt med temperatur och r e l a t i v f u k t i g h e t hos omgivande l u f t . Det t a r lång t i d för jämvikt a t t inställa s i g . Tiden är p r o p o r t i o n e l l mot tvärmåttet i k v a d r a t .
K r i t e r i e r
Fuktkvoten hos v i r k e i byggnader kommer a t t v a r i e r a på o l i k a sätt över året. Dessa v a r i a t i o n e r påverkar trä på o l i k a sätt. Som exempel kan nämnas: * krympning - svällning
* m i k r o b i e l l a angrepp * hållfasthetsegenskaper.
Krympning - svällning l e d e r t i l l en r a d förändringar av v i r k e t s g e o m e t r i : - bredd, t j o c k l e k form ( a v v i k e l s e från o r t o g o n a l i t e t ) kupning krökning v r i d n i n g - s p r i c k b i l d n i n g .
A l l a dessa förändringar begränsar v i r k e t s användbarhet. Vissa förändringar kan undvikas genom s o r t e r i n g före användning (exempelvis krökning e l l e r s p r i c k b i l d n i n g ) medan andra förändringar endast uppträder e f t e r inbyggnad (exempelvis breddkrympning så a t t panel t o r k a r isär).
M i k r o b i e l l a angrepp är o f t a beroende på fuktinnehåll. För röta krävs för de f l e s t a a r t e r a t t v i r k e t innehåller f r i t t v a t t e n , d v s a t t f u k t k v o t e n
l i g g e r över fibermättnadspunkten, ca 30 %. Rötsvampar tål långa u t t o r k -n i -n g s p e r i o d e r . Äve-n blå-nad kräver f r i t t v a t t e -n för a t t sporer-na s k a l l gro och tillväxa v i d en f u k t k v o t över fibermättnadspunkten. T i l l s k i l l n a d från röta tål blånad i n t e längre t i d s u t t o r k n i n g .
För mögel är förutsättningarna i n t e l i k a väl kända. Sporerna anses kunna gro v i d hög r e l a t i v l u f t f u k t i g h e t , d v s f r i t t v a t t e n är i n t e a l l t i d nöd-vändigt. En f u k t k v o t på 20-150 % krävs för tillväxt och s p o r b i l d n i n g . 20 % f u k t k v o t motsvarar 85 % r e l a t i v l u f t f u k t i g h e t i jämviktstillståndet. Mögel beror på förhållandet på v i r k e s y t a n .
Vid normal dimensionering i n d e l a s k o n s t r u k t i o n e r i o l i k a k l i m a t k l a s s e r be-roende på den f u k t k v o t som man i genomsnitt kan förvänta s i g s k a l l upp-komma .
Rätt f u k t k v o t
Det v a n l i g a s t e sättet a t t begränsa följderna av f u k t k v o t s v a r i a t i o n e r är a t t k o n d i t i o n e r a v i r k e t v i d de fuktförhållanden som kommer a t t råda e f t e r i n byggandet. K o n d i t i o n e r i n g e n kan ske v i d t i l l v e r k n i n g e n , v i d l a g n i n g hos l e -verantören e l l e r hos användaren.
För a t t t e k n i k e n med k o n d i t i o n e r i n g s k a l l vara framgångsrik måste: a) Fuktförhållandena vara förutsägbara.
b) Tekniska möjligheter a t t undvika s k a d l i g a konsekvenser f i n n a s .
Fuktförhållandena för v i r k e i o l i k a i n b y g g n a d s f a l l i o l i k a k l i m a t (länder) kan bestämmas genom beräkning (mer e l l e r mindre e x a k t ) och r e s u l t a t e n kan k o n t r o l l e r a s genom mätningar. Användningen av v i r k e kan vara grupperat i k l i m a t k l a s s e r i normer e l l e r standarder.
De t e k n i s k a möjligheter som står t i l l buds för a t t bemästra problemen beror på l o k a l b y g g n a d s t r a d i t i o n , l o k a l t e k n i k och möjligheter t i l l förädling av trämaterialet e l l e r träprodukten.
BERÄKNING AV FUKTKVOT I INBYGGT VIRKE V i r k e under t a k
Som utgångspunkt för beräkning av f u k t k v o t e r hos i n b y g g t v i r k e kan f u k t k v o -ten för v i r k e förvarat under t a k tjäna. Detta v i r k e k o n d i t i o n e r a r s i g mot rådande f u k t - och temperaturförhållanden utomhus. Dessa f u k t k v o t e r kan se-dan räknas om t i l l andra f u k t - och temperaturförhållanden.
Ett annat i n t r e s s a n t f a l l är trä i uppvärmda l o k a l e r . Inomhusklimatet be-stäms av utomhusklimatet, temperaturen inomhus, f u k t p r o d u k t i o n e r inomhus och luftomsättningen.
Dessa två f a l l ovan kan ses som de y t t r e gränserna för e t t normalt f u k t -i n t e r v a l l . Därutöver f -i n n s två e x t r e m f a l l :
* Utvändigt trä u t s a t t för nederbörd.
* Invändigt trä u t s a t t för extremt hög temperatur, t ex varma golv e l l e r tak.
En f o r s k a r e / 7 / har utifrån meteorologiska data beräknat maximum ( v i n t e r -t i d ) och minimum (sommar-tid) för v i r k e förvara-t under -t a k . Da-ta avser 238 p l a t s e r i Europa och r e s u l t a t e t p r e s e n t e r a s i form av en k a r t a , se f i -gur 1 och 2.
E n l i g t denna beräkning s k u l l e fuktinnehållet v a r i e r a mellan y t t e r l i g h e t s -gränserna för några o r t e r .
Ort Maximum % Minimum Stockholm 20 14 H e l s i n g f o r s 20 14 Oslo 18 14 London 20 14 P a r i s 20 14 B e r l i n 20 14 Madrid 16 8 Rom 14 12 Kai ro 14 12
För e t t e n s k i l t land f i n n s dessutom s t o r a l o k a l a v a r i a t i o n e r , se exempelvis Schweiz.
20 ?i f u k t k v o t motsvarar 87 % RF och 1^ % 70 % RF. Om dessa s i f f r o r avser Stockholm är medelvärdet för månad högst i december, 87 % och lägst i m a j - j u n i , 65-66
Denna enkla jämförelse v i s a r a t t det är en god g i s s n i n g när man räknar u t f u k t k v o t e n i v i r k e utifrån medelvärdet för r e l a t i v a f u k t i g h e t e n för månad. E n l i g t andra källor kan så k o r t a t i d s p e r i o d e r endast gälla tunna dimensio-ner, ca 25 mm.
Ur meteorologiska data för London, f i g u r 3, är RF som högst 85 % ( j a n ) och som lägst 67 % ( j u n i ) . V a r i a t i o n e r n a över dygnet är s t o r a , sålunda är RF k l 7 på morgonen a l d r i g lägre än 78 % och a l d r i g högre än 91 %. V a r i a t i o -nerna för RF k l 13.00 är större, 57 r e s p e k t i v e 81 %.
Eslimated moisture content variation of air-drj- wood exposed outdoors under shelter in July. (Based on average monthly temperature and relative humidity from 24S meteorological stations for a 6-year period, 1955—1960.)
F i g u r 1. Beräknat fuktinnehåll sommartid e n l i g t Tsoumis /7/.
Estimated m-isture content variatK-n of air-dry wood exposed outdoors under sheher in January. ':Ba^ed on average m-.nthly lemperirure and relative h..midity from 23? rr,t!e..rc !. gica! stations for a 6-year period, 1955—>960-;
London (Kew) U l . 5 r 2 8 ' N Long. 00*19'W Great Britain Height 18 ft.
Temperature
•F Jan. Feb. Mar. Apr. May June July Aug. Sept. Ocr. Nov. Dec. Year
Period ot Years
Av. daily max. 45 46 49 55 63 . 68 71 70 65 57 49 46 57 30 Av. daily min. 36 36 37 40 46 51 55 54 50 45 39 37 44 30 Av. monthly max. 53 54 60 67 75 80 82 81 75 65 58 54 85* 35 Av. monthly min. 22 24 26 31 35 42 47 45 38 32 28 25 19t 35 Absolute max. 57 62 68 80 87 88 90 94 92 83 63 59 94 76 Absolute min. 9 11 17 26 30 37 43 41 31 25 20 11 9 76 Rel. hum. (%) Av. of obs. at 0700} 89 87 87 85 81 78 80 85 90 91 90 88 86 15 1300J 81 73 63 62 58 57 57 61 64 70 78 81 67 15 Precipitation (in.) Av. fall 1.8 1.5 1.7 1.5 1.7 2.1 2^ 2.2 1.9 2.7 2.2 2.3 23.8 35 Max. fall in 24 h. 1.6 0.9 0.9 1.2 1.8 2.4 2.3 1.8 1.6 1.4 1.3 1.5 2.4 51 Av. no. of days with 0.1 In. or more 6 5 5 5 5 5 6 6 5 7 7 7 69 80
'Average of highest each year tAverage of lowest each year ^Standard of time: GMT
I
.c -o E -C v> a. * 3 • XI b. o> ( C CM o> cé 04 26. 8 26. 6 26. 3 o té OM te ké OM 25. 2 24. 7 24. 2 23. 7 23. 1 kO 21. 9 2 g e c CM P d to CM » CM ec CM CM si te ec CM ec ec CM e> CM* CM OM' CM o to CM p 04 c CM p d ec d d d p p 21. 0 C » CM ö 04 o OM 04 Ö CM 00 6> ke oi 6) to 00 CM OÖ t-' 04 d p d t - P p 18. 5 »O eo *N 00 e>4 00 o> ec o t-' to té CM te OC ké p ké p p ec kO p d p CM o 04 16. 6 l e te 04 te té kO lé lé t-; ^ p ec P ec OM' p CM p P d d 14. 9 O) 00 te OM o> ec %e ec 04 CC o> CM' .-4 p 04* 04* p •«r p IC d d d 04 d lO CC CC ec ec ec O» 04 te c i 04 ec p 04 t-. K P P d p P d IC d d d ec d eo CM ec o i .H CM' c 04 C-, kC 04 C to d n d C C t-; d ec d c d p d p d p t-' 'V cc n OM c 00 ö kO d ec d C c t-; d d d o6 p p OÖ p d p IC t»* p d 10. 4 o ec c rH OM O l-H ö o' t-; kC e» 04 er. CJ00 oö oö OÖ p •B;
t-' t-" p d d p d
e> le o> CM O) OÖ
t-, 00 OÖ
CM
OÖ p c^ t-; t-* t-* p d p d d p d d
t-;
OÖ t -oc 00 t - te oö kC oö ec 00 OÖ o» t-' kO CM t-* p t-' t-; d 'T d CM d d p p d p d p o: t-' OJ 00 c-. to TT t-' CM e 00 to p d d p d p ké p lé p d p kC p p t-' t-" c t-' Oi te 00 te t> te IC té ec té (é p ké lé lé ké p p •v "T 'C- p d CC CC ec <e ec (C 04 te 04 te .-1 té lé oc ké te lé ké TT 04 lé ké c p p Ct "C- p d p d d p l e te le te in le ec le lé e ké t-; p p TT p ec ci p d p d c d CM t ~ (C te te •v te ec •v* CM c O) ec t-; ec P ec ""T r: p ec p c* p -04 CM p TT CM 04 t-; n cc te ec te ec ec kC ec ec ec ec CM ec p ec CM p 00 CM p 04 04 ec OM 04 p p p (C CM te 04 te OJ ta 04 04 04 ID ec CM* ec 04 04 CM CM 04 p p p p p p p ec ec ec CM CM c• < r i c t c t - o c e - . c — S w ^ S w ^ © c c c o c c o o c o e o c o e e oc Ci c — — CM CM CD C > • H C 03 o o (-1 CD Q) O . E CO c u tu 4-» Q) E O E C-i Q) CD O 4 J O > cn 4-1 •i-i > E :cD CO :cD D
10 0,005 40 2 Beteckningar: i = v ä r m e i n n e h ä l l för 1 kg torr lufl k W s / k g < = v a l l e n i n n e h å n för 1 kg torr lufl kg/kg (p=relativ fuktighet
Q =torra termom. temp. °C
ö = v å t a
11 V i r k e inomhus
V i r k e t inomhus anpassar s i g t i l l i n o m h u s k l i m a t e t s temperatur och r e l a t i v a f u k t i g h e t . Den senare kan beräknas om inomhustemperaturen är känd. Beräk-ningen baseras på en f u k t b a l a n s i v i l k e n följande b i d r a g ingår:
L u f t e n utomhus t a s i n och värms upp t i l l inomhustemperaturen. F u k t p r o d u k t i o n e n inomhus höjer i n n e l u f t e n s fuktinnehåll.
- Luftomsättningen vädrar u t f u k t p r o d u k t i o n e n så a t t jämvikt ( f u k t b a l a n s ) uppstår.
För a t t få e x t r e m t t o r r a inomhusklimat kan de s i s t a termerna s t r y k a s , d v s inomhusklimatet är t o r r a s t i e t t obebott hus. K l i m a t e t kan då beräknas med hjälp av e t t i-x-diagram ( M o l l i e r - d i a g r a m ) , f i g u r 5.
I f a l l e t London kan följande överslag göras:
J a n u a r i : Utomhustemperatur maximalt 50°F (10°C) och minimum 22°F (-6''C). RF i båda f a l l e n antas t i l l 85 %.
Av dessa två f a l l ger minimitemperaturen u t e (-6''C) det t o r r a s t e inneklima-t e inneklima-t . Med (-6''C) och RF = 85 % kan följande i n n e k l i m a inneklima-t och inneklima-tillhörande inneklima- trä-f u k t k v o t e r beräknas. Vi d den högre utomhustemperaturen (10 "C) b l i r inomhus-k l i m a t e t f u inomhus-k t i g a r e . Samma r e l a t i v a f u inomhus-k t i g h e t (85 %) inomhus-kan f o r t f a r a n d e antas gälla:
Inomhustemperatur RF inomhus % ^tvä '°
20 "C 15-45 4 15 "C 20-60 5
Det på d e t t a sätt beräknade inomhusklimatet b l i r alltför t o r r t , e f t e r s o m t i l l s k o t t för invändig f u k t p r o d u k t i o n i n t e g j o r t s . Den kan i bostäder antas motsvara 2-4 g/m^ /4/ v i l k e t motsvarar 15-25 % RF, e t t antagande som s k u l l e ge:
20 "C 30-70 % u = 7-14 % 15 " 35-85 " " = 8-19 "
Dessa beräkningar v i s a r a t t f u k t k v o t e n i v i r k e inomhus i London kan antas v a r i e r a mellan 7-9 % på v i n t e r n och 14 % på sommaren (utomhusvärdet). I våtrum e l l e r duschrum gäller h e l t andra förhållanden.
Den överslagsmässiga beräkningsmodellens r e s u l t a t stäms i nästa k a p i t e l av mot mätningar.
V i r k e i klimatskärmen
Det v i r k e som ingår i en klimatskärm b e f i n n e r s i g i e t t k l i m a t som l i g g e r någonstans mellan k l i m a t e t utanför r e s p e k t i v e innanför skärmen. För sommar-förhållanden antas samma sommar-förhållanden råda i a l l a d e l a r av klimatskärmen, d v s i London u = 14 %.
12
För vinterförhållanden kommer fuktinnehållet a t t l i g g a mellan 7-8 % och 20 ?o. Gradienter kan förekomma inom samma v i r k e s d e l , exempelvis ytterväggs-r e g l a ytterväggs-r .
V i r k e på klimatskärmars u t s i d a
Det v i r k e som ingår i klimatskärmens y t t e r s i d a , t ex fönster, paneler o s v , utsätts för h e l t annan f u k t b e l a s t n i n g än övrigt v i r k e i byggnaden. Utöver u t e k l i m a t e t s temperatur och r e l a t i v a f u k t i g h e t har k o n s t r u k t i v u t -formning, nederbörd, solbestrålning och t y p av y t b e h a n d l i n g en långt större b e t y d e l s e . Beräkningar bör vara möjliga a t t genomföra, men d e t t o r d e vara b e t y d l i g t säkrare a t t gå igenom redan utförda mätningar på r e s p e k t i v e o r t .
JÄMFÖRELSE MELLAN BERÄKNADE OCH UPPMÄTTA FUKTKVOTER FÖR STORBRITANNIEN Metoden a t t beräkna förväntade f u k t k v o t e r för trä som byggts i n i o l i k a byggnadsdelar stäms bäst av mot mätningar. Denna s t u d i e stäms av mot Stor-b r i t a n n i e n därför a t t Sverige har s t o r export d i t och a t t r e s u l t a t från mätningar f i n n s .
E n l i g t / 2 / är v i r k e mindre rötbenaget om f u k t k v o t e n är mindre än 25 % och kan anses immunt mot röta om f u k t k v o t e n är mindre än 20 %.
För a t t man s k a l l undvika onödiga fuktrörelser bör e n l i g t / 2 / v i r k e som byggs i n i i d e a l f a l l e t ha en f u k t k v o t som l i g g e r nära den som uppträder i slutanvändningen. Följande nivåer anges:
I m e d e l t a l :
Utvändigt:
Under t a k men ouppvärmt: Under t a k men uppvärmt: Inomhus i k o n t i n u e r l i g t uppvärmda l o k a l e r :
(Inom parentes anges de värden som i n t e s k a l l överskridas under t i d e n som byggnaden uppförs. Särskilda åtgärder måste v i d t a s så a t t den högre f u k t k v o t e n kan t o r k a u t under byggnadstiden.) 18 % e l l e r mera (-)
18 " (24 % ) 16 " (21 ") 14 " (19 ")
Med hänsyn t i l l hållfasthet bestäms 18 % f u k t k v o t som gräns för t o r r res-p e k t i v e våt exres-ponering.
E n l i g t /!/ anges följande k l i m a t k l a s s e r för s n i c k e r i e r ( f u k t k v o t i medel-t a l ) :
Utvändiga s n i c k e r i e r Invändiga s n i c k e r i e r
- Trösklar och s y l l a r av hardwood 19 ± 3 - övriga utvändiga s n i c k e r i e r 16 ± 3 - I i n t e r m i t t e n t uppvärmda byggnader 15 ± 2 - I byggnader som uppvärms k o n t i n u e r - 12 ± 2
l i g t t i l l mellan 12 och 19 "C
- I byggnader som uppvärms k o n t i n u e r - 10 ± 2 l i g t t i l l mellan 20 och 24 "C
13 För utvändiga s n i c k e r i e r får i n g e t uppmätt varde överskrida 23 %. För i n -vändiga s n i c k e r i e r är motsvarande s i f f r a 20 %.
Johnston och P r a t t har undersökt möjligheterna a t t t o r k a rått v i r k e i S k o t t l a n d /5/. Undersökningen har g j o r t s på två o r t e r , en mycket r e g n i g , 2250 mm per år, och en förhållandevis t o r r , 725 mm per år.
De fann a t t v i r k e t torkade ungefär l i k a d a n t , oberoende av o r t , så länge som t o r k n i n g e n ägde rum under s t a b b t a k . Torkning ner t i l l 25 % t o g 6 veckor om stabbarna lades i a p r i l . Lades stabbarna på hösten uppnåddes 25 % f u k t k v o t på månader, d v s under vinterförhållanden, och man f i c k vänta t i l l våren för a t t uppnå 25 % f u k t k v o t .
Under j u n i - j u l i v a r jämviktsfuktkvoten 17-20 % och under hösten ca 20 %, Behovet av täckning av v i r k e t framstod k l a r t , otäckt v i r k e hade grånat t i l l s k i l l n a d från t a k a t v i r k e . Under v i n t e r n hade det otäckta v i r k e t i n t e t o r -kat a l l s utan behållit i n i t i a l f u k t k v o t e n , ca 86 5o, v i n t e r n igenom.
E n l i g t / 2 / får v i r k e som l u f t t o r k a s i England en f u k t k v o t på 17-23 %, be-roende på väderförhållandena i s l u t e t på t o r k p e r i o d e n .
E n l i g t /I/ s k a l l v i r k e i S k o t t l a n d under tak ha ca 18 % f u k t k v o t på somma-ren och ca 22 % på v i n t e r n .
E n l i g t den engelska databasen BRIX har endast en undersökning genomförts av f u k t k v o t e r hos inbyggt v i r k e /6/. Mätningarna, som v a r i t i n r i k t a d e på v i n -terförhållanden, har g j o r t s med motståndsmätare i e t t f l e r t a l p u n k t e r . För s y l l e n har man k o n s t a t e r a t a t t den är f u k t i g a s t m i t t i v i n t e r n , f i -gur 6. Fuktkvoterna under denna t i d är alltför höga. Risk för röta och mö-gel t o r d e föreligga. Värdena anses bero på byggnadstekniska misstag, t ex inträngande nederbörd, förhindrad v e n t i l a t i o n , fortgående u t t o r k n i n g av be-t o n g p l a be-t be-t a n o s v .
O)
c a cc
Data from houses at Redditch
Oct Nov Dec Jan F=éb Mar Apr
Typical accumulation of moisture in sole plates during winter months
14
Studien har genomförts på trähus på 11 p l a t s e r , g e o g r a f i s k t fördelade över England/Skottland. Resultaten sammanfattas bäst av f i g u r 7.
Höga f u k t k v o t e r har uppmätts i e t t par fasader av plywood samt i de hus som är belägna i S k o t t l a n d . I övriga f a l l l i g g e r f u k t k v o t e r n a under 20 %.
I I Sheathing Sole plate I stud P-Plywood
FB-Bitumen impregnated fibre building board
Deal Hemel Redditch Digby Woolwich M. Keynes Coventry
Preston Inverallochy Stamford Sandhaven
Moisture content in walls of timber-frame houses - Winter 1975/76
Figur 7. Fuktkvot i trähusväggar v i n t e r n 1975/76.
( S k o t t l a n d )
Dessa mätningar kan jämföras med Tsoumis beräkningar /I/ som v i s a r a t t trä under tak v i n t e r t i d s k a l l ha 1822 % f u k t k v o t i England och 2022 % f u k t -k v o t i S -k o t t l a n d .
White /8/ har med hjälp av meteorologiska data och med mätningar av inom-h u s k l i m a t e t i engelska bostäder kommit fram t i l l följande jämviktsfuktkvo-ter för v i r k e i England: Minimum % M e d e l t a l % Maximum % Sommar V i n t e r - inomhus - utomhus - inomhus - utomhus 10 13 9 18 11 15 13 20 12 17 17 20
Dessa värden a v v i k e r något från de som beräknades. Avvikelsen t o r d e bero på att f u k t p r o d u k t i o n e n inomhus i beräkningen t a g i t s t i l l i underkant.
Harderup / 4 / a n t a r 2-4 g/m^ medan White a n t a r upp t i l l 7 mb (700 N/m2) ök-n i ök-n g av p a r t i a l t r y c k e t . Detta aök-ntagaök-nde m o t i v e r a r 5 gr/m^. White har också ett b e t y d l i g t f u k t i g a r e inomhusklimat, 60 % RF i genomsnitt med en v a r i a -t i o n mellan 40 och 80 %.
15 REFERENSER / I / B r i t i s h Standard BS 1168: p a r t 1:1986. /2/ B r i t i s h Standard BS 5268: p a r t 2:1984. /3/ Hansson, T., 1987. Fuktkvot i i n b y g g t v i r k e . TräteknikCentrum, Rapport I 8706038.
/4/ Harderup, L-E., 1983: L u f t f u k t i g h e t i bostäder.
Tekniska Högskolan i Lund, I n s t . för b y g g t e k n i k , r a p p o r t TVBN-3009. /5/ Johnston, D.D. och P r a t t , G.H., 1961: The a i r - s e a s o n i n g o f S i t k a
Spruce i n S c o t l a n d .
The Royal S c o t t i s h F o r e s t r y Society V o l . 16 No. 3.
/6/ Torogood, R.P. och Rodwell, D.F.G., 1977: Moisture i n the w a l l s o f timber-framed d w e l l i n g s .
BRE, Current Paper CP 16/78.
/7/ Tsoumis, G., 1964: Estimated Moisture Content o f A i r Dry Wood Exposed to the Atmosphere under S h e l t e r , E s p e c i a l l y i n Europe.
Holzforschung 18 (1964).
/8/ White, M.G., 1972: Indoor and Outdoor Climate V a r i a t i o n s . Wood Design 72 A p r i l 1972.
Detta digitala dokument skapades med anslag från
Stiftelsen Nils och Dorthi
Troedssons forskningsfond
Trätekn i kCent ru m
I N S T I T U T E T F O R T R A T E K N I S K F O R S K N I N GBox 5609,114 86 STOCKHOLM
Besöksadress: Drottning Kristinas väg 67 Telefon: 08-14 53 00
Telex: 144 45 tratek s Telefax: 08-11 61 88 Huvudenhet med kansli
Åsenvägen 9, 552 58 JÖNKÖPING Telefon: 036-12 60 41 Telefax: 036-16 87 98 ISSN 0283-4634 931 87 SKELLEFTEÅ Besöksadress: Bockholmsvägen 18 Telefon: 0910-652 00 Telex: 650 31 expolar s Telefax: 0910-652 65
