Lågdos-protokolls betydelse vid utredning av misstänkt njursten med datortomografi : En systematisk litteraturstudie

Lågdos-protokolls betydelse vid utredning av

misstänkt njursten med datortomografi

En systematisk litteraturstudie

The importance of low-dose protocols in the

investigation of suspected kidney stones with

computed tomography

A systematic review

Författare: Medina Babovic och Dana Mohammed

Termin 6, 2020

Examensarbete: Medicin, Radiografi, examensarbete, 15hp Huvudområde: Medicin

Röntgensjuksköterskeprogrammet, MC013G

Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.

Handledare: Christer Ström, Röntgensjuksköterska, Magister medicin Fil. Mag., Örebro Universitetssjukhus

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Stenar i njurar respektive urinvägar är ett växande problem både i Sverige samt i hela

världen. Anledningen till den ökade incidensen av njursten anses vara oklar, däremot kan ändrade kostvanor förslagsvis vara bidragande orsak. Datortomografi (DT) anses vara

förstahandsalternativet vid utredning av misstänkta njurstenar där DT har bra förmåga att kartlägga antalet stenar, bestämma storlek samt lokalisera stenarna. Tidigare forskning visar att ultra-lågdos samt lågdos har höga färdigheter i sensitivitet samt specificitet. Däremot avkastas jämförelser av detektering av stenar med standarddos DT.

Syfte: Syftet med denna studie var att utforska om hur exponeringen skiljer sig med användandet

av låg-dos protokoll i jämförelse med standardprotokoll. Utforska om hur mycket stråldosen kunde sänkas med lågdosprotokoll samt förmågan att detektera stenar. Fokus kommer att ligga på stråldosreducering samt specificitet och sensitivitet i utredning för njurstensmisstanke med datortomografi.

Metod: Denna litteraturstudie använder sig av databaser som Pubmed för eftersökningen av

vetenskapliga artiklar. Materialet samlades in och bearbetades i enlighet med Forsberg & Wengströms riktlinjer.

Resultat: Resultatet till denna studie baseras på 10 valda artiklar från databasen Pubmed.

Resultatet presenteras i tre underkategorier, storlek av sten, exponering samt sensitivitet/specificitet.

Konklusion: Lågdosprotokoll kunde konkurrera med standardprotokoll gällande detektion av

stenar, stenar under 3 mm kan vara svåra att detektera med lågdosprotokoll. Stråldosen

reducerades med mer än hälften och bibehöll samtidigt tillräckligt bra kvalitet. Patienter bestrålas med mer än dubbelt så mycket i effektiv dos (ED) med användning av standardprotokoll än med låg-dos protokoll.

Nyckelord: Computed tomography, kidney stone, radiation, low-dose, protocol, renal stone,

Innehållsförteckning

3.2.1 Standard och låg-dos protokoll 3

3.2.2 Risker 4

3.3 Behandling och smärtlindring 5

3.4 Röntgensjuksköterskans roll 5

4. SYFTE 6

4.1 Frågeställning 6

5. Material och Metod 7

5.1 Litteratursökning 7

5.2 Inklusions- och exklusionskriterier 7

5.3 Urval 8 5.4 Etiska överväganden 9 6. RESULTAT 9 6.1 Exponering 9 6.2 Lågdosprotokoll specificitet/sensitivitet 13 6.1 Stenstorlek 13 7. Diskussion 14 7.1 Metoddiskussion 14 7.2 Resultatdiskussion 15 7.2.1 Exponering 15

7.2.2 Lågdosprotokoll specificitet/ sensitivitet 16

7.2.3 Stenstorlek 17 8. KONKLUSION 17 9. FRAMTIDA FORSKNING 18 10. REFERENSER 18 BILAGOR 22 Bilaga 1. Sökmatris 22 bilaga 2 Granskningsmall 23 Bilaga 3 Artikelmatris 26

1

1. INLEDNING

Stenar i njurar respektive urinvägar är ett växande problem både i Sverige och övriga världen. Anledningen till den ökade stenincidensen anses vara oklar, däremot kan ändrade kostvanor förslagsvis vara bidragande orsak. Chansen att drabbas av ett akut stenanfall i Sverige är mellan 1,4-1,8/1000 invånare, av dessa avgår 75-90 % av alla stenar självmant. Ungefär 50% av de patienter som drabbats av njursten drabbas åter av njursten inom 10 år. Genomsnittsåldern för njurstenspatienter är 40 år och det är dubbelt så många män som drabbas jämfört med kvinnor. En bra utredning av misstänkt njursten är ytterst viktigt för korrekt samt snabb behandling. Datortomografi (DT) anses vara förstahandsalternativet vid utredning av misstänkta njurstenar där DT har bra förmåga att kartlägga antalet stenar, bestämma storlek samt lokalisera stenarna (1).

Författarna till den här litteraturstudien ville efter utförd praktik utforska mer om användandet av datortomografi i utredning av misstänkt njursten. Fokus kommer att ligga på att utforska om hur exponeringen skiljer sig med användandet med låg-dos protokoll, i jämförelse med

standardprotokoll. Låg-dos protokoll innefattar andra parametrar till skillnad mot standard DT så reducering och begränsning av stråldos till patienten kan åstadkommas.

Utöver detta kommer fokus även att ligga på detektionen av stenar. Författarna vill med denna studie få en uppfattning om hur röntgensjuksköterskan med hjälp av bildserier med iterativa konstruktioner kan påverka exponeringen av stråldos till patienten.

2. TIDIGARE FORSKNING

Rob S, et al. (2) och Jin H, et al. (3) undersöker båda effekterna av användandet av protokoll med minskade stråldoser (rörladdning, mäts som milliampere per sekund, mAs). Rob S, et al. anser att ultra-lågdos samt lågdos har höga färdigheter i sensitivitet och specificitet, det vill säga förmågan att korrekt identifiera, utesluta och klassificera sjukdom i en viss klinisk situation.

Däremot visar jämförelser vad det gäller detektering av stenar mellan standarddos DT där lågdos DT inte har lika bra förmåga i att detektera stenar <3 mm. Jin H, et al. resultat visar att stenar mellan 3.0-4.0 mm kunde detekteras väl med respektive doser av rörladdning 60 och 30 (mAs),

2 stenar under 2 mm kunde inte detekteras tillräckligt bra med någon av dessa rörladdningar. Sensitivitet varierade från 42 till 48 stenfynd av 57. Jin. H, et al. resultat visar att minskning av rörladdningen från 100 till 30 mAs visade samma detektion av njursten samtidigt som stråldosen till patienten minskade med 70 %.

3. BAKGRUND

Sten i urinvägar samt njurar uppstår på grund av en obalans i kroppen då saltkristaller inte kan lösas upp i urinen. Detta sker antingen när koncentrationen av ämnen som inte kan lösas upp är för hög eller när koncentrationen av ämnen som hämmar kristallisation av salter är för låg. Dessa kristaller respektive stenar kan bestå av fyra olika kemiska ämnen där 70-80 % av stenarna är av kalcium, 10-15 % är av infektionsstenar, 5 % är av urinsyrastenar samt 1% är cystinstenar (4). Mekanismerna bakom njurstenars genes är fortfarande oklar, däremot är riskfaktorerna relativt klara. Riskfaktorerna består till största delen av dehydrering (för litet vätskeintag) vilket orsakar starkt koncentrerad urin, lågt flöde i urinvägar vilket kan uppträda vid hydronefros, högt intag av C- respektive D-vitamin, högt intag av äggvita (protein), överproduktion av bisköldkörtelhormon där högt S-Calcium uppvisas samt kronisk urinvägsinfektion där bakterier med enzymet ureas orsakar infektionsstenar (5).

3.1.1 Symtom

Symtom vid stenanfall visas vanligtvis som återkommande täta smärtattacker med utstrålning mot ryggen eller ljumsken. Blod i urin kan förekomma vid skadade slemhinnor samt uppstår ibland av infektion pga. njursten, antingen primärt eller sekundärt. Blåsträngningar samt

perineala obehag kan förekomma vid lågt sittande uretärstenar. I vissa fall uppstår inga symtom alls vid njursten, istället kan de visas som bifynd vid andra röntgenundersökningar. Feber uppstår vid akuta njurstensanfall (1).

3 3.1.2 Utredning

Majoriteten av stenar som bildats i urinvägar eller njurar avgår spontant. Stenar som passerat en viss storlek och inte avgår spontant kräver vidare utredning.

DT-Urografi är den vanligaste röntgenundersökningen vid avflödeshinder, på grund av njursten. Annan undersökningsmetod vid utredning av njurar eller urinblåsa är med ultraljud (6).

Nästan alla njurstenar i övre urinvägar kan utredas med datortomografi (DT), bortsett från indinavirstenar som skapats vid HIV-behandling. Urinsyrastenar samt cystinstenar är svårare att upptäcka vid en urografiundersökning, men syns mycket väl på DT utan kontrastförstärkning. Med DT-urografi kommer stenarna som uppstått att lokaliseras och antalet samt storleken på stenarna påvisas. Vid misstanke om icke röntgentäta stenbildningar är ultraljud

förstahandsalternativet som undersökningsform (1).

3.2 Datortomografi

För att få fram detaljerade bilder vid en datortomografiundersökning roterar ett röntgenrör runt den kroppsdel som undersöks samtidigt som röret sänder ut joniserande strålning. Den mängd av stråldos som inte attenueras kommer en detektor känna av, vilket därmed kommer att kunna återskapa snittbilder av kroppen (7).

Undersökningen utförs av en alternativt två röntgensjuksköterskor. Under undersökningen får patienten ligga helt stilla på en platt brits som kommer att förflyttas genom datortomografen. Patienten får vanligtvis kontrast innan bildtagningen startar. Ett röntgenrör kommer att rotera runt patienten och samtidigt skicka ut röntgenstrålar. Undersökningen tar oftast mellan 10 till 15 minuter att utföra. En dator samlar in samt bearbetar all information som röntgenstrålarna skickar. I och med att olika vävnad attenueras olika mycket kan en dator beräkna en bild av den strålning som når detektorerna och återge detaljerade anatomiska tvärsnittsbilder av de

undersökta delarna (8).

3.2.1 Standard och låg-dos protokoll

Genom användning av låg-dos protokoll som innefattar andra parametrar till skillnad mot standard DT så kan reducering och begränsning av stråldos till patienten åstadkommas (9).

4 Ström, spänning och exponeringstid är tre faktorer som spelar stor roll i mängden stråldos patienten får. Strömmen anges i milliampere (mA) och visar energin hos elektronerna. Högre ström resulterar i mindre brus vis bildtagning med det ger samtidigt högre stråldos. Spänning som anges i kilovolt (Kv) justerar strålningens förmåga att passera vävnaden. Högre spänning

resulterar i att strålningen enklare tar sig igenom patienten och träffar detektorn. Högre spänning ger mindre brus och mindre kontrast vid bildtagning. Exponeringstiden är den tiden som

röntgenröret exponerar patienten för strålning och det anges i sekunder (s). Strömmen multiplicerat med exponeringstiden ger den totala strålningen som patienten exponeras av,

benämns som mAs. Genom att finna en bra balans mellan exponeringstid och ström föreligger det möjligheter att bibehålla mAs lågt nog utan bildkvaliteten blir lidande (10).

Det som skiljer standard och lågdos protokoll är parametrarna (kV och mAs) som används. För att sträva efter låg dos protokoll så behövs minskad kV eller mAs men även en minskning av båda är möjligt. Däremot ökar bruset i bilderna (10).

Iterativa rekonstruktioner är iterativa algoritmer som används för att rekonstruera 2D- och 3D-bilder i vissa bildtekniker. rekonstruktioner kan även genomföras med filtered back

projection(FBP) och adaptive statistical iterative reconstruction (ASIR). Till exempel i datortomografi måste en bild rekonstrueras från projektioner av ett objekt. (11)

3.2.2 Risker

Enstaka undersökningar innebär liten risk ur ett stråldos exponerings perspektiv. Upprepade undersökningar under en längre tid innebär ökad risk för att utveckla vidare sjukdomar. Vid undersökningar där upprepade utredningar krävs finns skäl att överväga andra utredningsmetoder som ger mindre strålning (8).

Grundläggande principer för strålskydd är optimering samt berättigande. Med optimering avses att stråldosen ska vara så låg som möjligt men samtidigt vara rimlig. Berättigande innebär att vinsterna med exponeringen av stråldosen till patienten ska överstiga riskerna som patienten utsätts för. Datortomografin bestrålar patienter med betydligt högre stråldos, jämfört med vanliga röntgenundersökningar. Av alla röntgenundersökningar kommer 50 till 80 procent av den totala stråldosen till befolkningen från datortomografen där 20 procent av undersökningarna av vuxna patienter har visats vara oberättigade alternativt skulle de ha undersökts på något annat vis (12).

5 Stråldoser benämns som storheterna Gray (Gy) och Sievert (Sv). Enheten Gy beskriver hur mycket strålning som absorberas per massa. 1Gy är 1 joule/kg. Enheten Sv används för att mäta effektiv stråldos och tar hänsyn till ett organs strålkänslighet. Stråldosen när 100% avlider är 10 Sv (13).

3.3 Behandling och smärtlindring

Icke-steroida, antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) används vid akuta stenanfall, bland annat diklofenak (Voltaren). Vid överkänslighet för NSAID-preparat användes morfinderivat,

exempelvis Spasmofen.

Vid feberfritt samt smärtfritt tillstånd skrivs remiss för DT-kontroll inom 2-3 veckor. Därefter remitteras patienten till urologmottagning för uppföljning.

Patienter med misstänkt njursten, med avstängd pyelit eller analgetika-resistenta patienter utreds alltid akut med DT-njursten eller med akut urografi (1).

Stenar som avgått naturligt via urinen kräver inga vidare utredningar, däremot råds patienten att hålla ett högt vätskeintag. Uretärsten med diameter på <6 mm kan avgå spontant och patienterna följs upp var 4-6:e vecka tills stenen avgått. Där stenen inte avgått spontant utförs vanligtvis behandling av övre urinvägar för att avlägsna stenen/stenarna med extrakorporeal

stötvågslitotripsi (ESVL) alternativt uretäroskopi, vilka anses vara förstahands valen (1).

3.4 Röntgensjuksköterskans roll

Arbetet för en röntgensjuksköterska kräver goda kunskaper inom områden såsom teknologi, medicinsk teknologi, medicin, omvårdnad samt metodik. Många och korta möten kräver god social förmåga samt kunskaper inom omvårdnad. Arbetet präglas främst av undersökningar med strålnings tillämpningar där det är av yttersta vikt att tillämpa strålskydd både för patient och röntgensjuksköterska (14).

Omvårdnaden innefattar visad respekt oavsett hudfärg, trosuppfattning, ålder, kultur, handikapp, sexuell läggning, politisk åsikt, nationalitet, ras, social status eller sjukdom. Alla ska behandlas lika och med respekt (14).

6 Röntgensjuksköterskan arbetar under sekretesslagen och ansvarar i sitt arbete för individens integritet. Smärta samt obehag skall om möjligt lindras vid undersökningar och behandlingar. Stråldoser ska minimeras enligt As Low As Reasonably Achievable (ALARA). Ansvar för att information innan samt vid utförandet av undersökningar uppfattas hos patienten, ligger hos röntgensjuksköterskan. (14).

Handledning, forskning samt undervisning av studenter, kollegor osv ges av

röntgensjuksköterskan. Ansvaret för vidare utbildning inom sitt yrkes- och kunskapsområde ligger hos röntgensjuksköterskan, då tekniken utvecklas och förnyas är det ett ständigt pågående arbete (14).

4. SYFTE

Syftet med denna studie var att utforska hur exponeringen skiljer sig med användandet av låg-dos protokoll i jämförelse med standardprotokoll. Utforska hur mycket stråldosen kunde sänkas med lågdosprotokoll samt hur förmågan att detektera stenar påverkas. Fokus kommer att ligga på stråldosreducering samt specificitet och sensitivitet i utredning för njurstensmisstanke med datortomografi.

4.1 Frågeställning

För att uppnå syftet med rapporten skall följande frågor besvaras:

· Hur mycket sänks stråldosen med låg-dos protokoll (låg-dos protokoll innefattar användning av andra parametrar till skillnad mot standard DT). · Hur påverkar sänkningen av stråldosen bilderna, specifikt sensitiviteten

samt specificiteten?

7

5. Material och Metod

Författarna valde att skriva en systematisk litteraturstudie eftersom en systematisk litteraturstudie baseras på flera olika studiers resultat ger den en överblick i det valda ämnet och anses vara en lämplig metod för att besvara denna uppsatsens syfte.

5.1 Litteratursökning

Denna litteraturstudie använder sig av databasen PubMed för eftersökningen av vetenskapliga artiklar. Materialet samlades in och bearbetades i enlighet med Forsberg & Wengströms

riktlinjer. Enligt dessa riktlinje är det ytterst viktigt med ett klart syfte och klara frågeställningar. Det är dessutom viktigt att kriterier, samt metoder för hur urval och sökning utförts, är tydliga (15). Litteraturstudien valdes för att kunna besvara studiens syfte. Samtliga inkluderade artiklar är kontrollerade och är originalartiklar. Hur sökningarna utförts presenteras i en sökmatris (bilaga 1).

5.2 Inklusions- och exklusionskriterier

Inklusionskriterierna för valet av artiklar var att uppfylla arbetets syfte och dess frågeställningar. Artiklarna ska vara skrivna på engelska, artiklarna får inte vara mer än 10 år gamla samt ska samtliga artiklar vara etiskt granskade.

Exklusionskriterierna för urvalet av artiklar var att exkludera artiklar som inte gav tydligt svarade på arbetets syfte var mer än 10 år gamla. Inga peer review artiklar fick inkluderas i denna studie. Sökord: computed tomography, kidney stone, radiation, low-dose, protocol, renal stone

8

5.3 Urval

Vid urvalet valdes artiklarna i första hand baserat på sökorden som användes i denna

litteraturstudie, därefter lästes titlarna på artiklarna vilket gav en överblick av artiklarnas innehåll. De artiklar vars titel svarade på denna litteraturstudies syfte valdes ut, därefter lästes abstrakt och de artiklar som inte passade denna studies syfte exkluderades. De artiklar som var kvar lästes sedan igenom. Båda författarna läste alla valda artiklar för att minska risken för fel och missuppfattningar.

Vid första sökningen användes sökorden; Computed tomography, kidney stone, radiation, low-dose samt protocol vilket resulterade i 11 artiklar vars titlar lästes, av dessa granskades alla abstrakt eftersom de ansågs relevanta till syftet, sedan lästes 8 hela artiklar, slutligen inkluderades 5 stycken artiklar efter noggrann granskning, vid sista urvalet av studier kvalitetsgranskades varje artikel baserat på Forsberg & Wengströms (2016) granskningsmall (15).

Vid andra sökningen användes sökorden; Computed tomography, kidney stone, radiation samt low-dose. Sökorden gav 34 träffar vars titlar lästes. Därefter lästes 14 relevanta abstrakt, sedan lästes 10 hela artiklar relevanta till syftet, slutligen inkluderades, efter noggrann granskning, 2 stycken artiklar. Efter detta kvalitetsgranskades två artikel baserat på Forsberg & Wengströms (2016) granskningsmall (15).

Vid tredje sökningen användes sökorden; Computed tomography, renal stone, radiation samt low-dose. Sökorden gav 51 artiklar i antalet träffar. Efter att läst titlarna lästes 10 stycken relevanta abstract, sedan lästes 8 hela relevanta artiklar och efter noggrann granskning inkluderades 2 stycken artiklar. Vid sista urvalet av studier kvalitetsgranskades varje artikel baserat på Forsberg & Wengströms (2016) granskningsmall (Bilaga 2).

Granskning

För att bedöma alla inkluderade artiklars kvalité i denna litteraturstudie, granskades artiklarna enligt en granskningsmall från Forsberg och Wengström (2016), se bilaga 2. Artiklarnas kvalité baserades på ett poängsystem som delade in artiklarna i hög, medel samt låg kvalité. Artiklarna bedömdes först poängmässigt och därefter procentmässigt baserat på ett antal frågor. Artiklarna kunde få poäng från ett till 13. Ett poäng gavs för varje fråga besvarad med ja, det fanns 13 frågor och max var 13 poäng. Procenten räknades ut av antalet frågor besvarade med ja av de 13

9 frågorna.Kravet för hög kvalité var 80-100% av högsta möjliga antal poäng, 50-79% för medel kvalité och artiklar under 50% av det totala antalet poäng klassificerades som låg kvalité. Alla inkluderade artiklar nådde upp över 50% vilket innebär att ingen artikel som ansågs av låg kvalitet inkluderas i denna studie. Efter granskningen sammanställdes alla valda artiklar i en artikelmatris (bilaga 3).

5.4 Etiska överväganden

I denna studie har de vetenskapliga artiklarna som ingår varit noggrant granskade enligt forskningsetiska principer. Inklusionskriterier användes till varje artikel. Samtliga resultat som framkommit har presenterats utan att författarna medvetet uteslutit eller förvrängt någon fakta som under studiens gång. Författarna valde att samla in information från godkända databaser och därmed har författarna inte tagit del av någon patientdata, de har heller haft någon slags fysisk patientkontakt.

6. RESULTAT

Litteraturstudien resulterade i tio artiklar som inkluderades i studien efter kvalitetsgranskning enligt Forsberg & Wengströms granskningsmall (bilaga 2) (15).

6.1 Exponering

I Raghav Pai, et al. studie anges den genomsnittliga organspecifika dosen (OSD) vara 54-62 % lägre i alla organ för lågdos-DT jämfört med standard DT. Mindre och medelstora patienter (20 cm till 32 cm, mage till rygg) fick i genomsnitt större dosbesparingar än stora patienter. Lågdos-DT levererade i snitt 64 % lägre dos jämfört med standard Lågdos-DT. Stora patienter som genomförde lågdos-DT fick i genomsnitt 54 % lägre stråldos (16). Huang et al. visade att standardprotokollet med parametern 120 kV och 140 mAs gav en stråldos på 5.7 mSv. Stråldosen för låg-dos

10 Park SH. et al., redovisade resultaten gällande stråldos där lågdos DT angav en genomsnittlig effektiv dos på 1.34 ± 0.48 mSv. Standard DT angav en effektiv dos på 5.77 ± 1.98 mSv (18). Kwon JK et al. visade en effektiv stråldos med lågdos DT på 1.39 ± 0.44 mSv. Standard DT uppgav dosen 5.92 ± 1.78 mSv (19)

Licheng et al. genomförde en jämförelse av lågdos DT och standard DT för att bedöma om det förekom eventuella avvikelser när det gäller kvalitet och stråldos. Resultatet visar att den effektiva stråldosen mätt i mSv visade en minskning på ca 75 % med lågdos DT. Lågdos DT visade i genomsnitt 0.88 ± 0.10 mSv och standard DT 3.58 ± 0.38 mSv (20). I studien av

Mozaffary, A. et al. Redovisades resultatet av 129 patienter som genomgått DT undersökning för misstanke om njursten. Syftet var att jämföra DT mot låg-dos respektive standard DT. Låg-dos DT uppgav en stråldos på 4 ± 1.3 mGy och standard DT 8.7 ± 3.9 mGy (21). Malkawi IM. Et al. anger att stråldosen för standard DT visade i genomsnitt 29.7 mSv och 3.5 mSv för låg-dos DT (22). El-Ghar, MEA. et al. undersökte 50 patienter med body mass index (BMI) >30 km/m2 _med

standard DT. Vid uppföljning av patienterna genomfördes låg-dos DT och denna undersökning jämfördes med standard DT. Rörspänningen (kV) var 120 kV vid båda undersökningarna och den genomsnittliga rörströmmen (mA) resulterade i 281.2 mA för standard DT och 124.1 mA för låg-dos DT. Strållåg-dosen visade i medeltal 10.3 mSv för standard DT protokoll, respektive 4.7 mSv för låg-dos protokoll (23). I Chi BH et al. resultat anges att standardprotokoll med parametrarna 120 kV och 150 mAs exponerar patienter med fyra gånger så mycket stråldos jämfört med lågdos protokoll med parametrarna 100 kV och 60 mAs (Tabell 1) (24).

11 Tabel 1. Exponering i genomsnitt, standardprotokoll jämfört med lågdosprotokoll. Dosreducering per artikel angivet i procent.

Författareår Standard protokoll stråldos Paramet rar standard Lågdos protokoll stråldos Paramet rar lågdos Dos reducerin g Huang, G.O. 5.7 mSv 120kV 140mAs 0.2 - 2.8mSv Genomsnit t 1.18 mSv 120kV 5 - 70 mAs 50,8 - 96,4% Mahalinga m H 4-5 mSv 80-140 kV 105mAs (0.9-1.9 mSv) genomsnitt liga stråldosen gav en effektiv dos på 1,85 mSv 80-140kV 41mAs 31,5 % Licheng J. et al. DT 3.58 ± 0.38.mSv 120 kV 100 mAs Lågdos DT visade i genomsnitt 0.88 ± 0.10 mSv 120 kV 25 mAs 75 %

12 Malkawi IM 29.7 mSv - 3.5 mSv - 85 % Park SH, et al. 5.77 ± 1.98 mSv - 1.34 ± 0.48 mSv - 76.78 % Raghav Pai, et al. 28.7 ± 10.1 mGy i (CTDI volume dose) 120 kV 13.7 ± 12.1 mGy i (CTDI volume dose) - 64 % Mozaffary, A. et al. 8.7 ± 3.9 mGy 120kV 175 mAs 4 ± 1.3 mGy 100kV 111mAs 65 % El-Ghar, MEA. et al. 10.3 mSv 120kV 4.7 mSv 120kV halverad mAs 56 % Rekomme nderad minskning med 50 % Chi,BH. et al. 6.52 mSv 120 kV 150 mAs 1.63 mSv 100 kV 60 mAs 75,2 % Kwon JK. et al. 5.92 ± 1.78 mSv 120 kV 150 mAs 1.39 ± 0.44 mSv 100kV 60mAs 76.6 %

13 I två artiklar presenterade författarna inga parametrar. En tredje artikel presenterade inga parametrar för lågdos.

6.2 Lågdosprotokoll specificitet/sensitivitet

Huang et al. visade 92 - 96 % sensitivitet vid lågdos parametrarna 120 kV och 70, 50 och 30 mAs. Däremot visade resterande lågdos parametrarna 120 kV och 15, 7.5 och 5 mAs en sensitivitet på 62 - 73%. Specificiteten visade 88-94% för alla lågdosparametrar, 120 kV, 5-70 mAs. Dessa lågdos parametrar var i jämförelse med standard DT som verkade med parametrarna 120 kV och 140 mAs (17). Park SH et al. visade en genomsnittlig sensitivitet på 96% och

specificitet på 100% för lågdos DT i jämförelse med standard DT (18). Kwon JK. et al. kom fram till en sensitivitet 87.8 - 92.4% och specificitet 95.2 - 97% med lågdos DT (19). Mahalingam H. et al. anger i sitt resultat att sensitiviteten var mellan 60-98 % och specificiteten 84-100 % vid användning av låg-dos DT. Kvaliteten på undersökningarna ansågs av studiens två observatörer vara av bra kvalitet. Studiens två observatörer ansåg att 38 % respektive 63 % av

undersökningarna vara av bra kvalitet och 62 respektive 37 % ansågs vara av godtagbar kvalitet (25). I resultaten av Licheng et al. visade låg-dos DT och standard DT 100 % överensstämmelse vad det gäller sensitivitet och specificitet för avbildningen och lokalisering av njursten samt eventuell förstoring av njuren. Vid avbildning av blodkärl inom njurbäcken visade resultaten 96.3 % överenstämmelse 96 % sensitivitet och 93 % specificitet (20). Enligt Malkawi IM framgick det att låg-dos DT i genomsnitt visade sensitivitet på 70 % och specificitet på 39 %, när varje enskild sten jämfördes med Standard DT (22).

6.1 Stenstorlek

El- Ghar, MEA et al. och Malkawi IM et al. kom fram till att alla undersökta stenar kunde detekteras med både standard-protokoll samt lågdos-protokoll (22,23). El-Ghar, MEA et al visar att stenar med storlek under <3mm var svåra att detekteras med lågdos DT (23). Malkawi IM et al. skriver i sin studie att den genomsnittliga stenstorleken för lågdos DT låg på 4.7 mm och för standard DT låg den på 3.8mm (22). Raghav Pai, et al. anger inte i resultatet ifall storleken på stenarna påverkar detektionen men anger att endast stenar runt 5.4 ± 1.2 mm detekterades i deras studie (16)

14

7. Diskussion

Avsnittet kommer att påbörjas med en metoddiskussion där författarna kommer att diskutera om för och nackdelar med valet av metod. svagheter och styrkor kommer att upplysas.

7.1 Metoddiskussion

Författarna till denna studie anser att en vetenskaplig litteraturstudie var en lämplig metod. Genom en litteraturstudie besparas tid som annars hade behövs för att få exempelvis

godkännande från klinik, etiknämnden, patienter beroende på val av studie. Hade denna studie utförts annorlunda tex ifall författarna hade frågat personal på en röntgenklinik om svar, då hade kvaliteten på studien inte varit av lika hög grad.

Sökning av relevanta artiklar utfördes via databasen Pubmed. Från början söktes artiklar i databasen Cinahl men pga att vi inte fick några relevanta träffar där övergick vi till att enbart söka i pubmed. I denna studie kunde fler databaser varit till nytta vid sökningen av artiklar och därmed bredda på sökningen för att få ett mer nyanserat sökresultat. Författarna valde 10 artiklar till denna studie vilket ansågs räcka för att besvara syftet och frågeställningarna. Säkerligen kunde fler artiklar varit till nytta för ett ännu pålitligare resultat som kunde stärkt arbetets innehåll.

Polit och Beck (26) beskriver att inklusions- och exklusionskriterier ger ökad tillförlitlighet och överförbarhet. Enligt Friberg (27) är det officiella vetenskapliga språket engelska och majoriteten av forskningsresultat är skrivna på engelska. En svaghet med valet att exkludera icke svenska eller engelska språk i artikel sökningen kan varit att relevanta resultat exkluderats Förklaring till valet bygger främst på att författarna till studien endast har kunskap i vetenskapligt läsande på svenska och engelska. Den språkliga exkluderingen var till stor nytta för författarna då de inte var i behov av att inkludera artiklar på språk de inte behärskade. Eftersom forskning är en pågående process som hela tiden förnyas valde författarna att artiklar innan året 2010 exkluderas. Dessutom fanns många nya studier efter år 2010 om detta ämne.

15 Med validitet avser man att man undersöker det som skall undersökas och ingenting annat. Med tanke på att systematisk litteraturstudie varit tillvägagångssättet för detta arbete så anses

validiteten vara hög då studien baseras på noga utvalda artiklar med vetenskaplig stöd. I forskning är det centralt att uppnå en så hög reliabilitet som möjligt. Reliabilitet avser

tillförlitlighet och är en grund för ett arbete med pålitlig fakta. Resultaten skall vara samma även om arbetet skulle utföras igen vilket det skulle vara då arbetet grundar sig på granskade

vetenskapliga artiklar (27).

7.2 Resultatdiskussion

7.2.1 Exponering

Licheng et al. påpekar att enligt viss tidigare forskning rekommenderas patienter med ett BMI >31 kg/m att inte undersökas med lågdos DT eftersom större patienter ofta absorberar större dos av strålning (20), även enligt Raghav Pai et al. får mindre och medelstora patienter (20 cm till 32 cm, mage till rygg) i genomsnitt större dosbesparingar än stora patienter. Lågdos-DT levererade i snitt 64 % lägre dos jämfört med DT. Stora patienter som genomförde lågdos-DT fick i

genomsnitt 45 % lägre stråldos än DT(16). I studien av El-Ghar. MEA, et al. utfördes

undersökningarna med hjälp av en 64-multi-slice helikal DT skanner (Brilliance, Philips, The Netherlands) där parametrarna för respektive protokollen låg på 120 kV för alla 50 patienter. Syftet med studien var att jämföra SDCT (standarddos DT) protokoll med LDCT (Lågdos DT) protokoll för undersökning av överviktiga patienter. LDCT, vilket innebär att stråldosen reduceras med 50 %, anges vara rekommendationen för utredning på överviktiga personer där LDCT inte skiljer sig något avsevärt från SDCT. El-Ghar. MEA, et al. påpekar att i deras studie modifierade de stråldosen baserat på patientens kroppsvikt vilket resulterade i att diagnostiken visade 100 % precision (23). Huang GO et al. visade en väl reducerad stråldos i dess studie. Genom lågdos protokollen så lyckades stråldosen reduceras med 50.8 - 96.4%. Parameterna som användes då var 120 kV och 70 - 5 mAs (17).

16 Större dosreducering går lättare att uppnå sett till tabell 1 som påvisar de artiklar som främst utgår genom högre parametrar (mAs, kV) vid standard DT innan reducering av parametrar genomförs, definieras som lågdos DT. Huang, G.O. et. al., Licheng J. et al., Mozaffary, A. et al., Chi, BH. et al. och Kwon JK. et al. visar exempelvis redan höga utgångsparametrar för standard DT vilket ger de ett större spektra att utföra reducering inom (17,19, 20,21, 24)

Cabrera F, et al. beskriver hur ALARA (As low As Reasonably Achievable) i ED (effektiv dos) kan uppnås, där den största nackdelen med NCCT anses vara den joniserande strålningen till patienten. Patienter med njurstenar har ökad risk för att utsättas för njurstenar igen och löper därmed större risk att behöva genomgå utredning med datortomografi vid fler tillfällen. NCCT anges även kunna komma åt andra organ vid undersökningar och därmed vid samma

undersökning hjälpa till att upptäcka andra problem, ex smärtor (28). 7.2.2 Lågdosprotokoll specificitet/ sensitivitet

Licheng et al. och El- Ghar, MEA et al. och Malkawi IM et al. kom fram till att både lågdosprotokoll och standardprotokoll detekterade lika många stenar, alltså visade

lågdosprotokoll 100 % i sensitivitet och i specificitet (20, 22, 23). Licheng et al. påpekar att studien inte påverkades av patienternas BMI eftersom inga stenar missades av något av protokollen oavsett BMI (20).

Chi. BH, et al. undersökte skillnader mellan lågdosprotokoll och standarddosprotokoll på patienter inkomna till akuten. Studien var av prospektiv kohortstudie, singel blindmetod på randomiserande patienter. 112 patienter inkluderades och randomiserades till LDCT eller SDCT. I studien tas det upp att datortomografi är överlägset jämfört med exempelvis både ultraljud och pyelografi på grund av dess större förmåga att detektera samt lokalisera stenar (24). Malkawi. MI, et al. kom fram till att lågdos DT (90 % reducering) är underlägsen jämfört med

standardprotokoll och bör inte användas vid akuta undersökningar trots dess goda förmåga, enligt tidigare studier . En anledning till det anges vara förlust av mjukvävnad (22). Däremot kommer Chi, BH. et al. fram till att lågdos protokoll inte är underlägset standard protokoll enligt sin egen och andras tidigare forskning utan har en sensitivitet på 99 % och specificitet på 100% i

jämförelse med standardprotokoll och kan användas som förstahandsval i stället för

standardprotokoll (24). Det går att se likheter mellan Malkawi, MI., et al:s och Huang, G.O. et al:s resultat vid stor reducering av rörladdningen. Då Malkawi, MI., et al gjorde en reducering på 90 % av parametrarna så går det att jämföra med Huang et al. resultat i de lägre spektrumet för rörladdning. Vid 120 kV och 5 mAs så visade resultatet en sensitivitet på 69% om en specificitet

17 på 94 % (22). Huang et al. menar att lågdosprotokoll med dessa parametrar inte ger pålitliga bilder. För parametrarna 120 kV och 70 - 30mAs så ansåg Huang et al. att lågdos DT behöll maximal sensivitet och specifitet och att det inte är underläget standard DT vilket även Chi, BH et al ansåg.(17, 22, 24).

Vad som påverkar sensitiviteten och specificiteten beror på lite olika faktorer. Huang, G.O. et. al., Licheng J. et al.,Kwon JK. et al. och Mahalingam H. et al. visar hög sensitivitet och specificitet med lägre stråldos vid lågdos DT (17, 19, 20, 25). Dessa tre studier får även stöd av Rob S, et al. (2) som visar hög sensitivitet och specificitet med lägre stråldoser för lågdos DT till skillnad av Malkawi, MI., et al. (22) som visar sämre sensitivitet och specificitet trots ökad stråldos vid lågdos DT (22). Att stråldosen skulle vara en betydande faktor är inte en självklarhet i denna stund.

7.2.3 Stenstorlek

El Ghar et al. och Malkawi et al. visade i sitt resultat att stenar under 2 till 3 mm är svåra att detektera med lågdosprotokoll (22, 23). Jin H. et al. visade också bristande specificitet för stenar <2mm då ca. 50%–63% av stenarna detekterades (3). Mozaffary et al. tillämpade en fantomstudie med hjälp av fårnjurar, vilket ansågs i studien kunna vara en begränsning eftersom det inte riktigt föreställer människans njurar (21). Licheng et alt. påpekar att största nackdelen för

lågdosprotokoll anses vara dess sviktande förmåga att bestämma storleken på stenarna i jämförelse med standardprotokoll (20).

8. KONKLUSION

De i c-uppsatsen inkluderade studierna visade att låg-dos protokoll kunde konkurrera med standardprotokoll gällande detektion av stenar, däremot visade resultatet att stenar under 2 till 3 mm kan vara svåra att detektera med låg-dos protokoll. Med lågdosprotokoll kunde stråldosen minskas avsevärt men samtidigt bibehålla en hög grad av sensitivitet samt specificitet då nästan varenda artikel i denna studie, kunde minska stråldosen med mer än hälften och samtidigt bibehålla bra kvalitet. Patienter bestrålas med mer än dubbelt så hög effektiv dos (ED) vid användning av standardprotokoll jämfört med låg-dos protokoll.

18

9. FRAMTIDA FORSKNING

Författarna till denna studie anser att mer forskning gällande detektion av mindre stenar (<3mm) kan behövas för att få fram resultat inom detta område, främst på grund av att flera av studierna påpekar att stenar under en viss storlek kan vara svåra att upptäcka. Små stenar i många fall brukar avgå naturligt med urinen, vilket möjligtvis gör att en sådan vidare forskning blir en aning mindre viktig (1). I en artikel (28) påpekas det att lågdosprotokoll inte har ett specifikt

standardmätvärde på vilka stråldoser som gäller; vidare forskning inom detta område kan vara till hjälp för att veta vilka riktlinjer som ska följas samt hur lågt exponeringsparametrarna kan sänkas men att kvaliteten fortfarande är tillräckligt bra för utredning. BMI anses i vissa av artiklarna vara en faktor till ökad stråldosabsorption. Författarna till denna studie anser att det hade varit

intressant att undersöka mer om hur BMI påverkar stråldosupptaget från olika viktklasser.

10. REFERENSER

1. Lindqvist KL, Svensson HJ. Njursten [Internet] Göteborg: Internetmedicin; 2018. [citerat: 2018-07-08]. Hämtad från: https://internetmedicin.se/page.aspx?id=1249

2. Rob. S, Bryant. T, Wilson. I, Somani B.K. Ultra-low-dose, low-dose, and standard-dose CT of the kidney, ureters, and bladder: is there a difference? Results from a systematic review of the literature [Internet]. Clinical RADIOLOGY. 2017 Jan; 72(1):11-15. Hämtad från:

https://www.clinicalradiologyonline.net/article/S0009-9260(16)30410-X/fulltext

3. Jin. HD, Lamberton. GR, Broome. DR, Saaty. HP, Bhattacharya, S. Linder. TU, Baldwin. DD. Effect of Reduced Radiation CT Protocols on the Detection of Renal Calculi

[Internet]. Radiology. 2010 Apr; 255(1). Hämtad från:

https://pubs.rsna.org/doi/10.1148/radiol.09090583?url_ver=Z39.88-2003&rfr_id=ori%3Arid%3Acrossref.org&rfr_dat=cr_pub++0pubmed&

19 4. Damber JE. Läkemedelsboken [Internet]. Göteborg, Läkemedelsverket; 2014

[2018-11-13]. Hämtad från https://lakemedelsboken.se/kapitel/nefrologi-urologi/sten-_och_tumorsjukdomar_i_urinvagarna.html

5. Backman U, Ljunghall S, Danielson BG. Njursten: etiologi, utredning, behandling. Malmö: Ferrosan; 1983.

6. Helsingborgs Lasarett. Metodboken [Internet]. Helsingborg, Röntgen Helsinborg; 2016. Hämtad från: http://www.rontgen.com/metod/urografi

7. Sahlgrenska Universitetssjukhuset [Internet]. Stockholm. Sahlgrenska sjukhus; [2018-04-24]. Hämtad från: https://www.sahlgrenska.se/omraden/omrade-1/verksamhet-radiologi-och-klinisk-fysiologi-barn/a-o/datortomografi2/

8. Cancerfonden [Internet]. Stockholm. Universitetssjukhuset; 1951 [2018-07-11]. Hämtad från: https://www.cancerfonden.se/om-cancer/undersokningar/datortomografi

9. Konda S, Goch A, Leucht P, Christiano A, Gyftopoulos S, Yoeli G et al. The use of ultra-low-dose CT scans for the evaluation of limb fractures. The Bone & Joint Journal. 2016;98-B(12):1668-1673.

10. Foley S, Evanoff J, Rainford M. A questionnaire survey reviewing radiologists’ and clinical specialist radiographers’ knowledge of CT exposure parameters. Insights into Imaging. 2013;4(5):637–46.

11. Herman G. Fundamentals of Computerized Tomography Image Reconstruction from Projections. 2nd ed. Dordrecht: Springer; 2009.

12. Strålsäkerhetsmyndigheten [Internet]. Stockholm. Swedish Radiation Safety Authority. (2017-09-01]. Hämtad från:

https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/stralning-i-varden/berattigande-och-optimering/datortomografi/

13. LAMPIGNANO J. BONTRAGER'S TEXTBOOK OF RADIOGRAPHIC POSITIONING AND RELATED ANATOMY. 9th ed. [S.l.]: MOSBY; 2018. 14. Örnberg G, Eklund AK. Vardforbundet [Internet]. Yrkesetisk kod för

röntgensjuksköterskor. Hämtad från: https://www.vardforbundet.se/siteassets/rad-och-stod/regelverket-i-varden/yrkesetiskkod-for-rontgensjukskoterskor.pdf

15. Forsberg C, Wengström Y. Att göra systematiska litteraturstudier : värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. 4. rev. utg.. 2016.

16. Pai R, Modh R, Lamoureux RH, Deitte L, Wymer DC, Mench A, et al. Image Quality and Patient-Specific Organ Doses in Stone Protocol CT: A Comparison of Traditional CT to

20 Low Dose CT with Iterative Reconstruction. BioMed Research International.

2018;2018:5120974.

17. Huang GO, Engebretsen SR, Smith JC, Wallner CL, Culpepper DJ, Creech JD, et al. Detection of Uric Acid Stones in the Ureter Using Low- and Conventional-dose Computed Tomography. Urology. 2014;84(3):571–4.)

18. Park SH, Kim KD, Moon YT, Myung SC, Kim TH, Chang IH, et al. Pilot Study of Low-Dose Nonenhanced Computed Tomography With Iterative Reconstruction for Diagnosis of Urinary Stones. Korean Journal of Urology. 2014;55(9):581.

19. Kwon JK, Chang IH, Moon YT, Lee JB, Park HJ, Park SB. Usefulness of Low-dose Nonenhanced Computed Tomography With Iterative Reconstruction for Evaluation of Urolithiasis: Diagnostic Performance and Agreement between the Urologist and the Radiologist. Urology. 2015;85(3):531–8.

20. Licheng, Yidong, Ping, Keqiang, Xueting, Yingchen, et al. Unenhanced low-dose versus standard-dose CT localization in patients with upper urinary calculi for minimally invasive percutaneous nephrolithotomy (MPCNL). The Indian journal of medical research. 2014;139(3):386–92.

21. Mozaffary, A., Trabzonlu, T., Kim, D. and Yaghmai, V., 2019. Comparison of Tin Filter– Based Spectral Shaping CT and Low-Dose Protocol for Detection of Urinary Calculi. American Journal of Roentgenology, 212(4), pp.808-814

22. Malkawi IM, Han E, Atalla CS, Santucci RA, O'Neil B, Wynberg JB. Low-Dose (10%) Computed Tomography May Be Inferior to Standard-Dose CT in the Evaluation of Acute Renal Colic in the Emergency Room Setting. Journal of Endourology. 2016;30(5):493–6. 23. El-Ghar MEA, Shokeir AA, Refaie HF, El-Nahas AR. Low-dose unenhanced computed

tomography for diagnosing stone disease in obese patients. Arab Journal of Urology. 2012;10(3):279–83.

24. Chi BH, Chang IH, Lee DH, Park SB, Kim KD, Moon YT, et al. Low-Dose Unenhanced Computed Tomography with Iterative Reconstruction for Diagnosis of Ureter Stones. Yonsei medical journal. 2018;59(3):389–96.

25. Mahalingam H, Lal A, Mandal AK, Singh SK, Bhattacharyya S, Khandelwal N. Evaluation of low-dose dual energy computed tomography for in vivo assessment of renal/ureteric calculus composition. Korean journal of urology. 2015;56(8):587–93. 26. Polit D, Beck C. Nursing research. 7th ed. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins;

2004.

21 28. Cabrera, Fernando, Preminger, Glenn, Lipkin, Michael. As low as reasonably achievable:

Methods for reducing radiation exposure during the management of renal and ureteral stones.(Symposium)(Report). Indian Journal of Urology. 2014;30(1):55–9.

22

BILAGOR

Bilaga 1. Sökmatris

Databas sökord sökresultat Antal träffar urval 1 Antal lästa abstract urval 2 Antal lästa artiklar urval 3 Antal inkluderade artiklar Pubmed 2020-03-04 Begränsningar - English - 10 years ((((Computed tomography) AND kidney stone) AND radiation) AND low-dose) AND protocol 11 11 8 4 Pubmed 2020-04-16 Begränsningar - English - 10 years ((((Computed tomography) AND kidney stone) AND radiation) AND low-dose) 34 8 4 1 Pubmed 2020-03-12 Begränsningar - English - 10 years ((((Computed tomography) AND renal stone) AND radiation AND protocol) 51 10 8 2 Pubmed 2020-05-10 Begränsningar - English - 10 years

low dose AND ct AND renal stone

23 bilaga 2 Granskningsmall

Checklista för kvantitativa artiklar

- Kvasi-experimentella studier A. Syftet med studien?

Är frågeställningarna tydligt beskrivna? ❏ Ja

❏ Nej

Är designen lämplig utifrån syftet ❏ Ja

❏ Nej

B. Undersökningsgruppen

Vilka är inklusionskriterierna? Vilka är exklusionskriterierna? Vilken urvalsmetod användes? ❏ Randomiserat urval

❏ Obundet slumpmässigt urval ❏ Kvoturval ❏ Klusterurval ❏ Konsektutivt urval ❏ Urvalet är ej beskrivet Är undersökningsgruppen representativ? ❏ Ja ❏ Nej

24 Vilket antal deltagare inkluderades i undersökningen?

C. Mätmetoder

Vilka mätmetoder användes? Var reliabiliteten beräknad?

❏ Ja ❏ Nej

Var validiteten diskuterad? ❏ Ja ❏ Nej

D. Analys

Var demografiska data liknande i jämförelsegrupperna? ❏ Ja

❏ Nej

Om nej, vilka skillnader fanns? Hur stort var bortfallet?

Fanns en bortfallsanalys? ❏ Ja ❏ Nej

Var den statistiska analysen lämplig? ❏ Ja

❏ Nej

Om nej, varför inte? Vilka var huvudresultaten?

25 Erhölls signifikanta skillnader?

❏ Ja ❏ Nej

Om ja, vilka variabler?

Vilka slutsatser drar författaren? Instämmer du?

❏ Ja ❏ Nej

E. Värdering

Kan resultaten generaliseras till annan population? ❏ Ja

❏ Nej

Kan resultaten ha klinisk betydelse? ❏ Ja

❏ Nej

Ska denna artikel inkluderas i litteraturstudien? ❏ Ja

❏ Nej

26 Bilaga 3 Artikelmatris

Titel, år Författare Syfte Metod Resultat Kvalitet

Detection of Uric Acid Stones in the Ureter Using Low- and Conventional-dose Computed Tomography Huang, Gene O ; Engebretsen, Steven R ; Smith, Jason C ; Wallner, Caroline L ;

Bestämma förmågan hos låg-dos och standard DT vid

identifiering av urinsyrastenar.

kvantitativ Resultatet visade att vid parametarna 120 kV och 70 - 30 mAs gav hög kvalitet i vid identifiering av stenar. parametrarna i de lägre spektrat 102 kV och 15, 7,5 och 5 mAs gavv inte pålitliga resultat.

10/13 Hög kvalitet

Pilot Study of Low-Dose Nonenhanced Computed Tomography With Iterative Reconstruction for Diagnosis of Urinary Stones, 2014 Sang Ho Park 1, Kyung Do Kim , Young Tae Moon , Soon Chul Myung , Tae Hyoung Kim, In Ho Chang , Jong Kyou Kwon

Utvärdera effekten av lågdos computertomografi (LDCT) för att upptäcka urinstenar med användning av en iterativ rekonstruktionsteknik för att minska strålningsdos och bildbrus.

Kvantitativ Inga statistiska skillnader hittades i

stenegenskaper mellan de två skanningarna. Dosreduktionen av LDCT var nästan 77% för både DLP och ED

11/13 Hög kvalitet

27 Low-Dose Unenhanced Computed Tomography With Iterative Reconstruction for Diagnosis of Ureter Stones Chi BH, Chang IH, Lee DH, Park SB, Kim KD, Moon YT

För att studera den kliniska tillämpningen av lågdos datortomografi på njurkolik på akutavdelningen.

kvantitativ Standard DT visade cirka fyra gånger högre stråldos än låg-dos DT (6.52 mSv gentemot 1.63 mSv)

12/13 hög kvalitet

Low-dose unenhanced computed tomography for diagnosing stone disease in obese patients. El-Ghar MEA, Shokeir AA, Refaie HF, El-Nahas AR.

Utvärdera storlek, lokalisering och densitet av njurstenar med datortomografi och jämföra skillnaden mellan låg och standard dos bland överviktiga patienter.

kvantitativ Resultat visade lika många stenar mellan de båda protokollen men tre stenar med storleken <3mm var knappt synliga vid låg-dos DT

12/13 hög kvalitet

28 Computed Tomography May Be Inferior to Standard-Dose CT in the Evaluation of Acute Renal Colic in the Emergency Room Setting.

Malkawi IM, Han E, Atalla CS, Santucci RA, O'Neil B, Wynberg JB.

Att se över hur bra låg-dos DT är vid utvärdering av njursten på akutmottagning

Prospektiv kohortstudie

Den totala sensiviteten och specificiteten för låg-dos DT var 70% respektive 39%.

9/13 medel kvalitet

Comparison of Tin Filter–Based Spectral Shaping CT and Low-Dose Protocol for Detection of Urinary Calculi. Mozaffary, A., Trabzonlu, T., Kim, D. and Yaghmai, V.

Syftet med denna studie var att utvärdera prestandan hos tennfilterbaserad DT jämfört med låg-dos DT för detektion av njursten

kvantitativ Tennfilter reducerade stråldosen med 28% och 66% jämfört med låg-dos DT och standard DT

11/13 hög kvalitet

29

Unenhanced low-dose versus standard-dose CT localization in patients with upper urinary calculi for minimally invasive percutaneous nephrolithotomy (MPCNL). Licheng, Yidong, Ping, Keqiang, Xueting, Yingchen

Syftet med studien var att göra en jämförelse av lokalisering av njursten med låg-dos DT och standard DT

kvantitativ Låg-dos DT gav på alla 28 patienter 100% sammanfall, specificitet och sensitivitet vid jämförelse med standard DT vid lokalisering av njursten

12/13 hög kvalitet

Image Quality and Patient-Specific Organ Doses in Stone

Protocol CT: A Comparison of

Traditional CT to Low Dose CT with Iterative Reconstruction

Pai R, Modh R, Lamoureux RH, Deitte L, Wymer DC, Mench A,

För att jämföra organspecifik strålningsdos och bildkvalitet hos njurstenpatienter som skannats med standard DT med de som skannats med låg-dos DT

kvantitativ Inga skillnader i bildkvalitet men en minskad stråldos på 54-62% vid användning av låg-dos DT jämfört med standard DT

9/13 medel kvalitet

30

Evaluation of low-dose dual energy computed tomography for in vivo assessment of renal/ureteric calculus composition. Mahalingam H, Lal A, Mandal AK, Singh SK, Bhattacharyya S, Khandelwal N.

Denna studie syftade till att utvärdera noggrannheten för lågdoserad dubbelenergi-datortomografi (DECT) för att förutsäga sammansättningen av urinberäkningar.

kvantitativ 137 njurstenar upptäcktes och i överlag gav låg-dos DT över 80% sensitivitet och specificitet. 12/13 Hög kvalitet Usefulness of Low-Dose Nonenhanced Computed Tomography With Iterative Reconstruction for Evaluation of Urolithiasis: Diagnostic Performance and Agreement Between the Urologist and the Radiologist, 2018

Jong Kyou Kwon , In Ho Chang, Young Tae Moon , Jong Beum Lee , Hyun Jeong Park , Sung Bin Park

För att utvärdera effekten av lågdos icke-förstärkt

datortomografi (LDCT) med iterativ rekonstruktion (IR) -teknik för urologer för att upptäcka njursten genom att jämföra diagnostisk prestanda

kvantitativ inga signifikanta skillnader gällande alla stenar. Känsligheten och specificiteten för LDCT-IR var 99,1% -100,0% med en diagnostisk noggrannhet på 99,1% -100% för stenar ≥3 mm

9/13 Hög kvalitet