Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Kandidatuppsats, 15 hp | Fristående kurs -‐ Företagsekonomi 3, mot styrning Vårterminen 2016 | ISRN-‐nummer: LIU-‐IEI-‐FIL-‐G-‐-‐16/01491-‐-‐SE
“Who you know affects
what you know”
En kvalitativ studie om det sociala kapitalets roll i
ett familjeföretag
Johan Bergdahl Joelle Fatrous
Handledare: Karl Wennberg
Linköpings universitet SE-‐581 83 Linköping, Sverige 013-‐28 10 00, www.liu.se
Förord
Vi vill härmed framföra ett stort tack till familjeföretagets tidigare och nuvarande ägare, samt de anställda för deras deltagande som har varit av stor betydelse för vår kandidatuppsats. Vi vill även rikta ett stort tack till vår handledare, professor Karl Wennberg, för allt stöd och hjälp under hela arbetets gång. Sist men inte minst vill vi rikta ett stort tack till våra familjer som har stöttat oss under denna period.
Linköping, den 1 juni 2016
Johan Bergdahl & Joelle Fatrous
Sammanfattning
Vi har noterat att forskningen om socialt kapital inom familjeföretag är begränsad. Syftet med uppsatsen är att bidra till att utöka den forskning som sedan tidigare existerar om ämnet socialt kapital. Därför har vi valt att studera hur det sociala kapitalet nyttjas vid ett ägarskifte mellan två generationer inom ett familjeföretag. Studien behandlar också hur företaget nyttjar familjens och de anställdas sociala kapital när behovet av arbetskraft uppstår, samt hur det sociala kapitalet påverkas när företaget nyanställer personer under en expansion. För att kunna utforska detta område och besvara våra frågeställningar, har vi valt att genomföra en kvalitativ fallstudie. Företaget som har studerats, valdes genom att en släkting till en av oss arbetar på företaget. Via denna individ har vi fått kännedom om företagets aktuella situation och gjort bedömningen att det specifika företaget är lämpligt studera. Vi har genom intervjuer med personer inom företaget tagit reda på följande; (1) att det sociala kapitalet kan medföra mycket positivt i en generationsväxling i familjeföretag, genom att kunskap, erfarenhet och kontaktnät kvarstår via släktbanden; (2) att det sociala kapitalet i företaget i viss mån påverkas negativt när personalstyrkan ökar, men att integrationen påverkar den positivt; (3) att de anställda av egen vilja hjälper företaget genom att tipsa och sprida jobbannonser via sociala medier, på grund av att de känner en tillhörighet till företaget. Med denna uppsats vill vi bidra till forskningen om socialt kapital, och vi hoppas att det deltagande företaget, samt andra familjeföretag, kan dra nytta av vårt bidrag.
Abstract
We have noted that research on social capital within family business is limited. The aim of this thesis is to help expand the research that already exists within the domain social capital. Therefore we have chosen to study how social capital can be used for a change of ownership between two generations within a family business. The study also addresses how the company can use family and employee social capital when the need for labor occur as well as how social capital is affected when the company recruits people during an expansion. In order to explore this area and answer our questions, we have chosen to conduct a qualitative case study. The company that has been studied, was chosen because one of the writers has a relative working there. It is through this acquaintance that we became aware of the company's current situation and assessed that the specific company was suitable to study. We have, through interviews with people within the company, found out the following; (1) that social capital can contribute positively in renewals of staff within the family business through the maintenance of knowledge, experience and contacts that remain within the family ties; (2) the social capital within the company is affected somewhat negatively when the workforce increases, but that integration of said workforce affects it positively; (3) that employees, by their own free will, help the company by recommending and spreading job advertisements through social media because they feel an affiliation to the company. With this thesis, we want to contribute to the research on social capital and we hope that the participating company, and other family businesses, can benefit from our contribution.
Nyckelord
Socialt kapital, familjeföretag, sociala nätverk, starka och svaga band, resurser, rekrytering, expansion, företagskultur.
Definitionslista av centrala begrepp
Familjens sociala kapital: familjemedlemmars gemensamma sociala kapital. Företagets sociala kapital: anställdas gemensamma sociala kapital.
Resurser: En tillgång, något som är bra att ha1.
Bekanta: Något eller någon som det finns en kännedom om2.
Tillväxt: Hos populationer ökning av individantalet inom ett definierat område3.
1 Nationalencyklopedin, resurs. 2 Nationalencyklopedin, bekant. 3 Nationalencyklopedin, tillväxt.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Introduktion ... 1
1.2 Bakgrund & Problematisering ... 1
1.3 Syfte ... 6
1.4 Frågeställning ... 6
1.5 Avgränsning ... 6
2. Teoretiska utgångspunkter ... 7
2.1 Socialt kapital ... 7
2.1.1 Socialt kapital i ett familjeföretag ... 10
2.2 Sociala band ... 13 2.3 Sociala nätverk ... 17 3. Metod ... 21 3.1 Ansats ... 21 3.2 Metod för datainsamling ... 22 3.3 Urval ... 22 3.3.1 Urval Företag ... 22 3.3.2 Urval intervjuer ... 23 3.4 Tillvägagångssätt ... 24
3.5 Behandlingen av det insamlade materialet ... 25
3.6 Kvalitetsaspekter ... 26
3.7 Litteratur-‐ och källkritik ... 27
3.8 Etiska aspekter ... 28 4. Empiriskt material ... 29 4.1 Företagets historia ... 29 4.2 Familjeföretaget ... 31 4.2.1 Överlåtelsen ... 31 4.2.2 Familjens roll ... 32
4.3 Socialt kapital i företaget ... 34
4.3.1 Expansionsfasens utmaningar ... 34
4.3.2 Gemenskap ... 35
4.3.3 Rekryteringskanaler ... 37
4.4 Företagets rykte ... 40
5. Analys ... 43
5.1 Överlåtelsen och familjens roll ... 43
5.2 Socialt kapital i företaget ... 44
5.2.1 Expansionens utmaningar ... 44
5.2.2 Rekryteringskanaler ... 45
5.2.3 Företagets rykte ... 47
6. Slutdiskussion ... 49
6.1 Diskussion ... 49
6.1.1 Överlåtelsen och familjens roll ... 49
6.1.2 Socialt kapital i företaget ... 49
6.1.3 Företagets rykte ... 50
6.2 Slutsats ... 51
Bidrag till forskningen ... 51
6.4 Förslag till vidare forskning ... 52 7. Referenslista ... 55 8. Bilagor ... 59
1. Inledning
I detta avsnitt ämnar vi att introducera läsaren för det valda ämnet, samt tydliggöra studiens syfte, frågeställningar och avgränsningar.
1.1 Introduktion
Författarna av denna studie har i viss utsträckning varit inblandade i att driva och starta bolag, och utifrån gemensamma erfarenheter kommit fram till att vi i olika lägen är beroende av andra individer. Sådana individer kan vara nära vänner eller familjemedlemmar, men även mer avlägsna personer som till exempel vänners vänner. Detta är vad som har motiverat oss i valet av forskningsområde.
Utifrån den kunskap vi har anskaffat om socialt kapital är vår gemensamma uppfattning att utöver den mängd resurser en individ har tillgång till eller den mängd kunskap en individ besitter, krävs ett brett kontaktnät bestående av individer som tillgängliggör information och resurser. Dessa individer kan många gånger ersätta den kunskap eller vetskap som en entreprenör saknar. De kan också frigöra olika former av resurser som annars inte skulle vara möjliga att utnyttja. Hur mycket resurser och information som finns tillgängliga genom kontakterna beror till stor del på hur många, samt vilka, personer som ingår i individens nätverk. Relationerna mellan individer bygger på ömsesidig respekt och tillit. Det är detta som kallas socialt kapital, vilket är ämnet som vår studie behandlar.
1.2 Bakgrund & Problematisering
Det sociala kapitalet är en kapitalform som blev särskilt populär och uppmärksammad i början av 90-‐‑talet (Moody & Paxton 2009; Westlund & Bolton 2003). Det har skrivits en omfattande mängd vetenskapliga artiklar om socialt kapital och det förekommer även böcker som har tillägnats ämnet (Burt 2000). Adler och Kwon (2014) förklarar i sin artikel “Maturation of a field of research” ämnets utveckling och hur det har gått från att vara ett koncept, till att utgöra ett forskningsområde. Figur 1 visar hur forskningen om socialt kapital har utvecklats sedan 70-‐‑talet. Forskningen om denna kapitalform sträcker sig, utöver ekonomistyrning, till ett flertal områden som bland annat ekonomisk utveckling, våld och kriminalitet, samt skolor och utbildning (Adler & Kwon 2014).
Figur 1: Research Trends in Social Capital (Adler & Kwon 2014, s. 413).
Resultatet av den omfattande forskningen om ämnet har bidragit med många olika definitioner av socialt kapital (Putnam 2000). Enligt Westlund och Bolton (2003) samt Coleman (1988) utgörs det sociala kapitalet av relationsbanden mellan olika individer. Nahapiet och Ghoshal (1998, s. 243) definierar socialt kapital som: “the sum of the actual and potential resources embedded within, available through, and derived from the network of relationships possessed by an individual or social unit”. De menar att det sociala kapitalet i huvudsak utgörs av sociala nätverk och de resurser som tillgängliggörs genom individerna inom nätverket.
““Who you know” affects “what you know””
Nahapiet & Ghoshal (1998, s. 252)
Citatet ovan förekommer ofta i studier om socialt kapital, då det tydliggör att det sociala kapitalet utgör en viktig informationskälla. Uttrycket påvisar att en individ kan erhålla fördelar i form av information och tjänster genom att skapa relationer till andra individer
Figuren borttagen av
upphovsrättsliga skäl
(Nahapiet & Ghoshal 1998; Lin 2001; Woolcock & Narayan 2000; Wang 2015). I sociala nätverk grupperas individer baserat på sina relationer till andra individer. Granovetter (1973) talar om starka och svaga band, där starka band existerar i relationen till en närstående medan svaga band existerar i relationen till en bekant. En individs position i ett nätverk avgörs av vilken sorts relation och vilken typ av band individen har till andra personer, men även hur många andra personer en individ nätverkar med. Positionen i ett socialt nätverk kan, beroende på de ovannämnda faktorerna, utgöra en tillgång eftersom den tillåter en individ att ta del av information och resurser som andra människor innehar (Burt 2000).
Burt (2000) har försökt ena och summera de olika teorierna samt definitionerna av socialt kapital och hävdar att den sociala strukturen hjälper individer eller grupper att nå sina mål, eftersom den skapar möjligheten att erhålla en konkurrensfördel. Detta beror i sin tur på hur pass utvecklat det ackumulerade sociala kapitalet är, och vad det består av (Broady 2002). Burt (1992:9 se Nahapiet & Ghoshal 1998, s 20) definierar socialt kapital som: “friends, colleagues, and more general contacts through whom you receive opportunities to use your financial and human capital”. Författaren menar således att det sociala kapitalet utgörs av olika sorters kontakter, genom vilka en individ får möjlighet att nyttja ytterligare två sorters kapital.
Inom forskningen om socialt kapital förs diskussioner som sammankopplar det sociala kapitalet med två andra former av kapital: fysiskt kapital och humankapital. Det fysiska kapitalet består av materiella ting som bidrar till individers framgång, medan humankapitalet avser individers egenskaper och färdigheter. Dessa tre kapitalformer utgör kollektiva tillgångar och det kan ibland krävas ett visst samspel mellan dem för att förbättra individers prestationer, vilket i sin tur gynnar det gemensamma sociala kapitalet (Broady 2002). På så vis är samtliga kapitalformer lika viktiga (Westlund & Bolton, 2003).
En stor del av forskningen om socialt kapital har fram till idag mestadels presenterat positiva effekter som ämnet medför. Det existerar dock forskning som kritiserar studier där socialt kapital endast har framställts som något positivt, och som menar att socialt kapital kan medföra negativa effekter. Kritiken riktas inte mot konceptet socialt kapital,
utan mot forskningen om ämnet och flitigt refererade personer som endast har fokuserat på att framhäva det sociala kapitalet ur ett positivt perspektiv (Portes 1998, Westlund & Bolton 2003). Alejandro Portes (1998), professor inom sociologi, belyser i sin forskning det sociala kapitalets positiva och negativa effekter. Han menar att de positiva effekterna utgörs av social kontroll inom grupper, stöd av familj och närstående individer, samt möjlighet att erhålla förmåner genom att skapa relationer till individer i andra nätverk. Sammantaget visar de nämnda effekterna att den starka gemenskap som existerar bland medlemmarna i en grupp, gynnar både samhället och individers enskilda situation (Portes 1998). Även Putnam (2000) redogör för hur individer med ett stort socialt kapital utvecklar egenskaper som gynnar samhället, på grund av att de inte bara ser till sin egen nytta utan även tänker på hur deras individuella sociala kapital kan bidra till gruppens ackumulerade sociala kapital. En av de negativa effekter som Portes (1998) lyfter fram, nämndes tidigare och handlar om att starka band inom en grupp skapar hög densitet och hindrar andra individer från att träda in i nätverket. En annan negativ effekt handlar om att det ställs höga krav på framgångsrika individer som har mer eller mindre fördelaktiga positioner inom ett nätverk, eftersom individernas tillgångar är av viss betydelse för den grupp de ingår i. En tredje negativ effekt handlar om att den starka gemenskap som finns inom homogena grupper, kräver att medlemmarna anpassar sig. Detta resulterar i att individer känner sig begränsade och kan vara anledningen till att självständiga individer väljer att lämna gruppen. På samma sätt som gruppers solidaritet exkluderar andra individer, bidrar även samhällets diskriminering av sådana grupper till att solidariteten blir starkare. Sammanfattningsvis hävdar Portes (1998) att även om det sociala kapitalet tillför en rad fördelar, tillför det samtidigt en rad nackdelar.
Woolcock och Narayan (2000) beskriver det sociala kapitalet som ett “dubbeleggat svärd”. De menar att individer i ett nätverk har möjlighet att erbjuda varandra olika tjänster som ett slags utbyte och ömsesidig hjälp, men att relationerna mellan individer inom samma nätverk kan bli så pass starka att utomstående exkluderas (Woolcock & Narayan 2000; Portes 1998). Då detta inträffar råder det hög densitet inom nätverket. Densiteten i ett nätverk mäts utifrån antalet relationer mellan individerna. Det råder hög densitet där relationerna är många, och där information samt resurser cirkulerar mellan individerna. Detta minskar möjligheten för andra individer att skapa relationer och ta del av information inom nätverket, menar Burt (2000).
I vår studie ämnar vi att undersöka ett familjeföretag, med anledning av att de anses vara en av de vanligaste organisationsformerna över hela världen (Arregle, Hitt, Sirmon & Very 2007). Arregle m.fl. (2007) menar att familjeföretag är unika för att de har tillgång till två sorters kapital. Familjen utgör en grupp som utvecklar ett gemensamt socialt kapital bland familjemedlemmarna, medan samtliga anställda gemensamt utvecklar företagets sociala kapital. Således har ett familjeföretag tillgång till två olika sorters kapital som kan gynna företaget på olika sätt. En annan fördel för familjeföretag är att relationerna mellan familjemedlemmarna utgörs av starka band, vilka Granovetter (1973) menar karaktäriseras av tillit, förtroende och viljan att hjälpa andra. Bubolz (2001) menar att dessa fördelar gör familjens sociala kapital starkt, i jämförelse med socialt kapital som utvecklas i andra grupper. I familjeföretag finns det en stark samverkan och gemenskap (Carr, Pearson & Shaw, 2008), där viljan att bland annat koncentrera ägandet till att hållas inom familjen är hög (Arregle m.fl. 2007, Litz 1995). Bubolz (2001) hävdar att arvet inom en familj medför såväl fördelar som nackdelar. Detta eftersom det dels innebär att ägandet kan ärvas vidare i generationer, men att det möjligtvis skapar osämja bland familjemedlemmarna när de inte är överens. Carr m.fl. (2008) uppmanar forskare att studera överlåtelsen eller förlusten av det sociala kapitalet när en familjemedlem, som har en ledande position i företaget, avgår eller slutar. Av denna anledning har vi valt att studera ett familjeföretag som har genomgått ett generations-‐‑ och ägarskifte. Eftersom företagets sociala kapital bygger på de anställdas kontaktnät, blir det även intressant att undersöka ett företag i tillväxt. Detta för att se hur det sociala kapitalet påverkas då antalet anställda ökar.
Forskningen om socialt kapital visar inga tecken på att avstanna. Trots den omfattande mängd artiklar, böcker och uppsatser som berör ämnet, visar forskningen att det ännu finns områden som behöver utvecklas (Burt 2000). Westlund och Bolton (2003) menar att det råder en brist på studier om det sociala kapitalets roll bland entreprenörer, och uppmanar därför forskare att studera ämnet utifrån olika perspektiv och på olika nivåer. Nya studier och skapandet av nya teorier, samt den kritik som på senare år har riktats mot djupt rotade teorier om det sociala kapitalet, ger nya inblickar inom området. Detta skapar i sin tur utrymme för ytterligare forskning.
1.3 Syfte
Uppsatsen syftar till att studera ämnet socialt kapital i ett familjeföretag som befinner sig i en tillväxtfas. Det som studien ämnar undersöka är dels hur familjebanden kan påverka ett ägarskifte mellan två generationer, och hur det sociala kapitalet ur ett internt perspektiv påverkas samt utnyttjas i ett företag i tillväxt.
1.4 Frågeställning
§ Hur påverkas familjeföretagets sociala kapital när företaget genomgår ett generations-‐‑ och ägarskifte?
§ Hur hanterar företaget utmaningarna med det interna sociala kapitalet när det genomgår en expansion och nyanställer?
§ Hur nyttjas ägarnas och de anställdas sociala kapital när behovet av arbetskraft infinner sig?
1.5 Avgränsning
Studiens omfattning begränsas till att studera ett familjeföretag i Sverige. Istället för att studera två eller flera företag, valde vi att ägna studiens tid till att analysera det valda företaget på djupet. Vi har begränsat studien till att endast undersöka vilka effekter det sociala kapitalet har på företaget ur ett internt perspektiv, och hur det nyttjas när behovet av nyrekryteringar uppstår. Vi har således inte valt att undersöka det externa sociala kapitalet i någon större utsträckning, utan endast gjort några korta intervjuer i samhället där företaget är beläget. Detta för att få en indikation om företagets rykte. Studien har även avgränsats till att inte belysa vilka ekonomiska konsekvenser det sociala kapitalet kan resultera i för företaget.
2. Teoretiska utgångspunkter
I detta avsnitt behandlas de teoretiska utgångspunkter som utgör grunden för uppsatsen. Inledningsvis tydliggörs ämnet socialt kapital utifrån utvalda teoretikers definitioner. Vi kommer därefter att beröra företags interna sociala kapital, med särskilt fokus på familjeföretag. Detta görs med hänsyn till att företaget som deltar i studien är ett familjeföretag. Slutligen presenteras de olika teorierna om sociala band och sociala nätverk.
2.1 Socialt kapital
Det finns idag ingen samlad definition av socialt kapital, utan definitionerna är många och en del även snarlika. För att skilja dem åt och skapa en struktur bland de många definitionerna, kan socialt kapital studeras på antingen makronivå (kollektiv nivå) eller mikronivå (individuell nivå) (Lin 2001; Adler & Kwon 2002). I uppsatsen kommer vi att beröra företagets interna sociala kapital, då vi vill undersöka individers tillgång till resurser. Av denna anledning vill vi här redogöra för socialt kapital utifrån olika teoretikers perspektiv.
Nan Lin (2001) är en kinesisk professor inom sociologi, som menar att det sociala kapitalet kan studeras utifrån två perspektiv. Ur det ena perspektivet studeras individer och hur de använder sitt sociala kapital. I detta perspektiv ligger fokus på hur individen går tillväga för att komma åt vissa resurser, och hur dessa resurser sedan utnyttjas för att i slutändan gynna individen (Lin 2001). Portes (1998, s. 6) tydliggör resonemanget och menar att socialt kapital står för “the ability to secure benefits through membership in networks and other social structures”. Ett exempel på detta är att en individ, genom en ny-‐‑ anskaffad relation, har möjlighet att hitta ett bättre arbete4. Vidare skiljer Lin (2001) på
personliga och sociala resurser, där de personliga resurserna anses vara saker som en individ äger, medan de sociala resurserna utgörs av de resurser som en individ har tillgång till genom sina relationer till andra människor. Personliga resurser utgörs av något som en individ har åstadkommit, exempelvis en akademisk examen. Det är dock inte möjligt att definiera sociala resurser på samma sätt, eftersom de varierar beroende på mängden och vilka relationer en individ har till andra personer (Lin 2001). Detta
samband tydliggörs av Burt (2000), då han förklarar att relationer skapar fördelar beroende på dess position inom ett nätverk.
Ur det andra perspektivet studeras grupper och hur medlemmarna i grupperna gemensamt utvecklar, samt arbetar för att underhålla gruppens befintliga sociala kapital (Lin 2001). Vidare menar Lin (2001) att gruppens sociala kapital fungerar som en kollektiv tillgång. Två kända forskare som har bidragit till diskussionen om hur grupper utvecklar och underhåller sitt sociala kapital är Putnam (2000) och Coleman (1988).
Robert Putnam är en amerikansk professor som är känd för sin forskning om socialt kapital. I boken “Den fungerande demokratin” studerades Italien i ca 20 års tid, i hopp om att kunna öka förståelsen om hur landets demokrati fungerar. Putnam (1996) fann att ju större samhällsengagemang, i form av att individer engagerar sig i ideella föreningar, desto bättre fungerar demokratin. Enligt Putnam (1996) har medborgarna i ett land ett visst ansvar för att få demokratin att fungera, då varje individ förutom att se till den individuella nyttan, även bör se till den stora gruppens nytta. Detta uppnås när individer är samarbetsvilliga, påvisar ömsesidig tillit och har förtroende för varandra. Putnam (2000, s 18) tolkar socialt kapital som “sociala nätverk och de normer för ömsesidighet och pålitlighet som uppstår ur dem”. Han påpekar att individers vilja att ingå i sociala grupper, vara aktiva och engagerade i föreningslivet, följa normer om tillit samt förtroende, skapar grunden för ett samhälles gemensamma sociala kapital. En sådan gemenskap inom ett samhälle främjar hela gruppens sociala kapital, då det för individer närmare varandra. Det är således individernas engagemang som avgör omfattningen på samhällets sociala kapital (Putnam, 2000).
James S. Coleman var en amerikansk sociolog och en tidig användare av begreppet socialt kapital. Coleman (1988) utgår i sin studie “Social Capital in the Creation of Human Capital” ifrån två olika perspektiv: det sociologiska perspektivet och det ekonomiska perspektivet. Det sociologiska perspektivet samstämmer med Putnam’s (2000) resonemang om en individs vilja att socialisera sig och följa diverse normer, medan det ekonomiska perspektivet är i enlighet med Lin’s (2001) resonemang om att resurser utnyttjas så att de gynnar individen. Coleman (1988) menar att det sociala kapitalet existerar i relationer mellan olika individer. Vidare menar han att sociala strukturer
existerar för att främja individers samverkan, och att de sociala relationerna bör baseras på tillit samt förtroende. Coleman’s definition av socialt kapital lyder:
“Social capital is defined by its function. It is not a single entity but a variety of different entities, with two elements in common: they all consist of some aspect of social structures, and they facilitate certain actions of actors -‐‑ whether persons or corporate actors -‐‑ within the structure. Like other forms of capital, social capital is productive, making possible the achievement of certain ends that in its absence would
not be possible.” (Coleman 1988, s. 98).
Coleman (1988) menar med definitionen att det sociala kapitalet präglas av tillit, och att tilliten i sin tur utgör värdet av det sociala kapitalet. Om vi exempelvis ställer upp för en individ när de ber om en tjänst, så förväntar vi oss att senare återgäldas som ett tack för vår hjälp. Relationer som grundas på tjänster och gentjänster kräver en hög grad av tillit och förtroende. När detta är uppfyllt ökar sannolikheten för att återgäldas. Coleman (1988) tydliggör dock att omfattningen av olika tjänster spelar en viss roll, på grund av att vissa tjänster inte är lika lätta att återgälda. Coleman (1988) har således ett visst fokus på individers handlingar.
Vidare menar Coleman (1988) att socialt kapital, såsom andra former av kapital, är produktivt då det underlättar nätverkande och skapar möjligheter för aktörer att effektivt nå uppsatta mål. Som många andra forskare har även Coleman, utöver socialt kapital, studerat ytterligare två kapitalformer: fysiskt kapital och humankapital (Coleman 1988; Broady 2002; Lin 2001; Putnam 2000). Det fysiska kapitalet syftar till materiella ting som skapar finansiella möjligheter för individer eller en grupp. Humankapitalet bestämmer deras värde i en social struktur, därför att det avser dess egenskaper och utgörs av kunskap samt färdigheter. Socialt kapital utgörs, vilket vi redan har konstaterat, av sociala band mellan individer som ingår i sociala nätverk och normer för tillit samt förtroende. Gemensamt för dessa tre former av kapital är att de alla är produktiva (Putnam 2000).
Den svenska sociologen Donald Broady förklarar att socialt kapital utgörs av relationer mellan individer och det stöd de ger varandra. Genom att personer inom ett nätverk intar olika positioner och individuellt ackumulerar olika sorters kapital samt knyter nya
kontakter, skapas det gemensamma sociala kapitalet som samtliga medlemmar i ett nätverk har möjlighet att använda. Storleken och värdet av det sociala kapitalet utgörs således av de ackumulerade tillgångarna (Broady 2002). Broady (2002) har studerat den avlidne franska sociologen Pierre Bourdieu’s teori om kapitalformer och menar att det existerar ett visst samspel mellan det sociala kapitalet och andra kapitalformer. Detta då exempelvis en hög grad av utbildning inte säkrar en individ framgång, utan att stöd av familj och vänner är nödvändigt för att motivera en individ så att denne presterar bättre. Bourdieu har således ett individ-‐‑perspektiv eftersom han menar att individer, i ett nätverk eller en grupp, individuellt nätverkar för att gynna det gemensamma sociala kapitalet. Det de skapar utgör gruppens eller nätverkets gemensamma sociala kapital som alla medlemmar kan ta del av, vilket betraktas som en kollektiv tillgång (Broady 2002; Lin 2001).
2.1.1 Socialt kapital i ett familjeföretag
Familjeföretag anses vara en organisationsform som inom forskningen förbises alltför ofta. Forskningen om familjeföretag är begränsad och behöver utvecklas, då familjeföretag beskrivs som en av de vanligaste organisationsformerna runt om i världen (Arregle m.fl., 2007; Bjuggren m.fl., 2011). Det existerar inte heller någon generell definition av familjeföretag, men i vår studie kommer vi att utgå från Litz’s definition:
“A business firm may be considered a family business to the extent that its ownership and management are concentrated within a family unit, and to the extent its members strive to achieve and/or maintain intra-‐‑organizational family-‐‑based relatedness.” (Litz 1995, s. 103).
Inom familjeföretag begränsas främst ägandet, och till viss del även ledarskapet, till att endast bestå av familjemedlemmar (Litz, 1995). Arregle m.fl. (2007) menar att detta gör familjen till en dominant grupp, med anledning av att de kontrollerar beslutsfattandet inom företaget. Individer som arbetar på företaget, men som inte ingår i familjen, har också möjlighet att erhålla ledande positioner inom ett familjeföretag. Det Arregle m.fl. (2007) och Litz (1995) menar är dock att en grupp bestående av icke-‐‑familjemedlemmar inte kan erhålla mer makt över företaget än gruppen som enbart består av familjemedlemmar. Därav benämns familjen som dominant. Det blir således tydligt att
familjeföretag består av två grupper, vilka är familjen och icke-‐‑ familjemedlemmar. Det som gör familjeföretag unika är att de har tillgång till två sorters socialt kapital: familjens sociala kapital och företagets sociala kapital (Arregle m.fl. 2007).
Familjemedlemmar som är aktiva i företaget, skapar tillsammans med övriga anställda företagets sociala kapital. Familjemedlemmarnas individuella sociala kapital kommer på detta sätt till användning på två olika håll, inom familjen och inom företaget (Arregle m.fl. 2007). Familjens sociala kapital utgörs av familjemedlemmar och andra individer som ingår i familjen, exempelvis genom äktenskap (Coleman 1988). Bjuggren, Johansson och Sjögren (2011, s. 2) definierar familjeföretag som: “A firm where an individual or family controls at least 50% of the voting rights”. Bjuggren m.fl. (2011) menar således att familjeföretag kännetecknas av att en familj eller en familjemedlem äger minst hälften av rösterna, vilket tydliggör familjens dominans.
Coleman (1988) anser att relationerna som existerar i en familj och bland dess medlemmar utgör en utmärkt miljö där socialt kapital kan växa fram. Detta just på grund av de starka band som relationerna bygger på, då de utgörs av tillit, förtroende och viljan att hjälpa andra (Granovetter 1973). Bubolz (2001) menar att familjen i viss utsträckning kan applicera detta beteende på företaget och de anställda. Som företagets ägare har de möjlighet att lägga grunden för det beteende de önskar se mellan företagets anställda, bland annat avseende samarbete och ömsesidighet. Vidare menar Bubolz (2001) att ökad samverkan mellan familjemedlemmar förstärker relationerna mellan dem. Den höga nivån av tillit minskar känslan av skyldighet mellan familjemedlemmar då hjälp och tjänster erbjuds av kärlek. Föräldrar har ofta en tanke om att det de gör för sina barn, kommer avtackas av barnen genom att de ser efter sina föräldrar när de blir äldre. Något som Bubolz (2001) menar både gynnar och skadar familjen är arvet, som i vissa fall stärker deras band eftersom de gemensamt vill bevara arvet, samtidigt som det kan skapa osämja mellan familjemedlemmarna när flera individer vill ta del av arvet. Ovannämnda egenskaper som präglar familjens beteende förklarar varför familjen har ett starkt socialt kapital (Bubolz 2001).
I artikeln “Social Capital in the Creation of Human Capital” tydliggör Coleman (1988) hur det sociala kapitalet fungerar i samspel med humankapitalet. Nedan följer ett exempel ur artikeln som förklarar hur det sociala kapitalet utvecklas i en familj, från det att barnen är små till att de blir äldre.
“In one public school district in the United States where texts for school use were purchased by children’s families, school authorities were puzzled to discover that a number of Asian immigrant families purchased two copies of each textbook needed by the child. Investigation revealed that the family purchased the second copy for the mother to study in order to help her child do well in school. Here is a case in which the human capital of the parents, at least as measured traditionally by years of schooling, is low, but the social captial in the family available for the child’s education is extremely high.” (Coleman 1988, s 110).
Exemplet visar att modern har en vilja att utveckla sitt humankapital, för att i sin tur kunna utveckla sitt sociala kapital. Vi förklarade tidigare att humankapitalet utgörs av kunskap och färdigheter, vilket i detta exempel verkar vara lågt. Det tyder på att modern sedan tidigare saknar kunskap och väljer därför att parallellt med barnets skolgång utöka sin kunskap. Det starka band som existerar mellan modern och hennes barn ligger bakom hennes vilja att hjälpa sitt barn. Coleman (1988) menar således att föräldrarnas humankapital till viss del påverkar barnens humankapital i en familj. Om modern i detta exempel inte skulle förändra något, hade hennes humankapital fortfarande varit lågt och därmed påverkat barnet, eftersom någon hjälp i barnets skolgång inte erbjuds från modern. Broady (2002) påpekar ett visst samspel mellan olika kapital. I detta fall råder ett samspel exempelvis mellan humankapitalet och det sociala kapitalet. Ett utvecklat humankapital innebär högre kunskap, och tillsammans med stödet som existerar mellan individerna i familjen har det sociala kapitalet möjlighet att växa (Broady, 2002). Detta på grund av att modern och barnets prestationer ökar, vilket leder till att de lyckas bättre. Företagets sociala kapital utgörs av samtliga aktiva individer i företaget där alla anställda inkluderas, även familjemedlemmar i ägarfamiljen. Arregle m.fl. (2007) gör en viktig distinktion i deras forskning om utvecklingen av företagets sociala kapital i familjeföretag, där de skiljer på homogenitet och heterogenitet inom de olika grupper som existerar i ett företag. De menar att företagets anställda, på grund av att de arbetar för samma företag,
utvecklar en förståelse och ibland en samstämmig syn på företagets behov av resurser. Utifrån detta bidrar de individuellt till att stödja företagets sociala kapital med de resurser som existerar genom deras individuella sociala kapital, vilket påvisar homogenitet inom en grupp. Det är dock vanligt att företag delar upp de anställda i olika grupper inom företaget, beroende på deras befattning. Grupperna som skapas utgörs bland annat av olika avdelningar, individer som ingår i en projektgrupp, och individer som arbetar för ett dotterbolag etc. Samspelet och dynamiken inom och mellan dessa grupper, samt mellan individerna som ingår i dem, har en viss påverkan på utvecklingen av företagets sociala kapital då de gemensamt ansvarar för skapandet av det (Arregle m.fl. 2007).
Arregle m.fl (2007) tydliggör vikten av att företag utvecklar sitt eget sociala kapital. Det förekommer att nystartade företag utnyttjar andra aktörers sociala kapital istället för att utveckla sitt eget, eftersom det tar tid att utveckla ett socialt kapital. Att “låna” andra aktörers sociala kapital medför dock vissa risker. Om relationen till sådana aktörer försvagas, går företaget miste om de resurser de hade tillgång till genom relationen. Även aktörens agerande innebär en risk för företaget, när exempelvis resultatet av olika beslut direkt påverkar företaget som “lånar” aktörens sociala kapital. Andra aktörers sociala kapital tillför inte samma grad av tillit och förtroende, tillhörighet och fördelar som ett individuellt utvecklat socialt kapital gör. Ett företags eget sociala kapital är starkare när det utvecklas av individer som har en nära relation till företaget och känner till företagets behov av resurser (Arregle m.fl. 2007).
Nahapiet och Ghoshal’s tidigare nämnda definition förklarar att sociala nätverk tillgängliggör resurser (1998, s. 243). Vidare förklarar de att en individs kontaktnät ligger till grund för vad individen känner till, vilket tydliggör att det sociala kapitalet även fungerar som en informationskälla (Nahapiet & Ghoshal 1998). Eftersom ett familjeföretag har tillgång till två sorters socialt kapital, har de möjlighet att effektivt erhålla information genom dem. Detta då relationerna som tillgängliggör informationen finns nära till hands.
2.2 Sociala band
Mark Granovetter (1973) är en amerikansk professor inom sociologi som har uppmärksammats för sin forskning om spridningen av information inom sociala nätverk,
i sin flitigt refererade studie om “styrkan i svaga band”. Granovetter (1973) menar att sociala band utgörs av relationer mellan individer som förmedlar information mellan olika grupper. Han definierar styrkan av interpersonella band som: “kombinationen av den tid, emotionella intensitet, intimitet och ömsesidiga tjänster som kännetecknar bandet.” (Granovetter 1973, s. 1361).
Granovetter (1973) menar att sociala band är starka, svaga eller obefintliga, vilket illustreras i figur 2. Svaga band existerar i relationen till en bekant, vilken vi spenderar lite tid med och har lite gemensamt med. Detta har Lin (2001) vidareutvecklat och menar att svaga band förbättrar en individs sociala kapital. Det grundar sig i att en bekant rör sig i andra kretsar och har relationer till individer som vi inte känner till. Vidare innebär detta att en bekant tar del av information inom sin krets, som således inte är tillgänglig för oss. Genom svaga band skapas en länk till individer i andra nätverk, vilket ökar möjligheten för oss att ta del av information, samt resurser som utbyts mellan dem (Granovetter 1973; Lin 2001).
Individer som står oss nära, som exempelvis familj och nära vänner, har vi däremot starka band till (Granovetter 1973). Starka band karaktäriseras av intensitet, intimitet, tillit, förtroende och viljan att hjälpa andra. För att undvika att starka band försvagas, bör de vårdas genom faktorerna som de uppstår ur (Granovetter 1973; Lin 2001). Med närstående individer har vi regelbunden kontakt, vi umgås ofta, delar vissa gemensamma intressen och rör oss inom samma kretsar. Detta innebär samtidigt att vi begränsas till att endast ta del av den information som cirkulerar mellan oss, om vi inte har svaga band till individer utanför vår krets. När vi efterfrågar annan information än den som existerar inom vår grupp, måste vi lokalisera eller skapa länkar till individer i andra nätverk. De länkar som sammanbinder två nätverk benämns som bryggor, eftersom de överbryggar en lucka som förhindrar information från att flöda mellan två grupper (Lin 2001). I Granovetter’s studie från 1973 om “styrkan i svaga band”, framkom det att arbetssökande individer oftast finner nya arbeten via svaga band, med andra ord via individer de inte har en nära relation till. Resultatet visade att flest arbetstillfällen existerade bland deras bekanta. När en individ når ut till ett annat nätverk och skapar relationer till individer som innehar annan information, skapas möjligheten att få ta del av ny information vilket
gör att det sociala kapitalet breddas. Styrkan i de svaga banden utgörs av olikheter mellan oss och våra bekanta, menar Granovetter (1973) och Lin (2001).
Den tredje sortens band benämns som obefintliga, och syftar till att det endast finns ett visst igenkännande mellan individer. Obefintliga band utgörs av de relationer som är av oväsentlig betydelse. Sådana band existerar exempelvis mellan individer som bor på samma gata och hälsar på varandra genom att nicka med huvudet, eller i relationen till personen du regelbundet köper din morgontidning av (Granovetter 1973).
Figur 2: Egenkonstruerad bild som illustrerar sociala band.
Lin (2001) menar att resurser inbäddade i sociala band, som i sin tur existerar i sociala nätverk, förbättrar ett företags positionering. Han förklarar utifrån följande fyra faktorer hur och varför socialt kapital fungerar.
Lin (2001) menar att sociala band, när de existerar på strategiska områden eller bland individer med ledande befattningar på ett företag, tillgängliggör information om valmöjligheter som annars inte skulle existera. Med strategiska områden åsyftas i detta fall band mellan individer som har kännedom om vad företaget och vad marknaden efterfrågar, exempelvis avseende arbetskraft. Dessa band kan till exempel upplysa ett företag om tillgängligheten av arbetssökande individer som besitter lämpliga kvaliteter. Sådan typ av information underlättar i sin tur ett företags rekryteringsprocess, genom att en länk skapas mellan företaget och individerna. Genom att använda denna direkta länk, undviker företaget tidsödande rekryteringsprocesser och når snabbare ut till lämpliga kandidater som besitter specifik kunskap eller uppfyller olika krav för specifika tjänster. Företaget gynnas av en sådan möjlighet då det spar dem både tid och pengar. För individen skapas möjligheten att bli en del av ett företag där dennes resurser och färdigheter är vara eftertraktade (Lin 2001).
Inflytande
Personer som har möjlighet att påverka företagets rekryteringsprocess, exempelvis agenter och rekryterare inom företaget, har nytta av den information som förmedlas genom sociala band. Detta för att vissa band, beroende på vart i nätverket de existerar, frigör olika sorters information och resurser. Det Granovetter (1973) benämner som bryggor, frigör information som tidigare varit okänd för oss då vi saknade relationer till individer i det nätverk där informationen existerade. Sådan ny information blir fördelaktig när ett företag önskar rekrytera nya individer. Detta eftersom agenter och rekryterare får tillgång till en större mängd individer samt det nätverk de existerar i. När relationerna inom ett nätverk är många och består av både starka och svaga band (Granovetter 1973), ökar möjligheten för företaget att skaffa referenser om en specifik individ vilket i sin tur påverkar beslutsfattandet i en rekryteringsprocess (Lin 2001).
Sociala referenser
Vidare menar Lin (2001) att de relationer som en individ utvecklar och har tillgång till genom sina sociala band, utgör en individuell referens. Detta på grund av att individerna i nätverket gör det möjligt för företaget att bilda sig en uppfattning om hur stort nätverk individen har tillgång till och vilka människor som därmed kan nås. Denna möjlighet bör företag utnyttja, eftersom de effektivt får möjlighet att ta reda på vilken information samt
vilka resurser som tillgängliggörs exempelvis via en anställd. Genom sina anställda har de således möjlighet att ta del av ytterligare resurser (Lin 2001).
Förstärkning
Lin (2001) menar även att sociala band stärker individers identitet och förbättrar deras psykiska hälsa. Individer som ingår i homogena grupper har liknande intressen och delar, via sociala band, resurser sinsemellan. Lin (2001) hävdar även att dessa relationer tillför känslomässigt stöd, uppmuntran och får en individ att känna sig uppskattad. Stödet och motivationen, samt tilliten och förtroendet från andra medlemmar i gruppen bidrar till individens välbefinnande. Detta välbehag och den respekt som infinner sig mellan samtliga i gruppen, hjälper individen att bevara sina relationer och därmed minska risken att gå miste om resurser (Lin 2001).
2.3 Sociala nätverk
Ett socialt nätverk utgörs av sociala relationer, mellan olika aktörer (Antoncic & Hoang 2003; Lin 1999; Burt 2000). Antoncic och Hoang (2003) menar att företagets positionering inom ett nätverk, påverkar företagets resursflöden och resultat. De diskuterar tre grundläggande komponenter i ett nätverk; de menar att ett nätverk utgörs av innehållet i relationer, hur innehållet hanteras och nätverksstrukturen som skapas av direkta och indirekta band mellan olika aktörer (Antoncic & Hoang 2003, s 167). Dessa relationer skapar kanaler för kommunikation som tillgängliggör resurser, vilka innehas av andra aktörer inom nätverket. För att kunna utveckla och vårda relationerna, krävs det tillit mellan parterna. Mängden tillit påverkar i sin tur kvaliteten och kvantiteten av resursflödena. Om relationerna vårdas genom kontinuerlig kontakt som främjar tilliten, riskerar de att minska och slutligen upphöra (Antoncic & Hoang, 2003). Uzzi (1996) menar att tillit är något unikt, då det sker på frivillig basis och uppstår ur viljan att hjälpa en annan individ.
Antoncic och Hoang (2003) belyser även olika faktorer som begränsar tillgången av resurser. Storleken på det nätverk som ett företag har tillgång till, är en faktor som avgör mängden resurser de kan ta del av. För att mängden resurser ska öka måste nätverket utvidgas. Detta görs när nya relationer skapas, som i sin tur öppnar upp flera kontakter inom det nätverk som de tillhör. Vid avsaknaden av en koppling mellan nätverk, kan inte
