”You know homophobia is so 2008, right? Totes passé”
En kvalitativ innehållsanalys av HBTQ-karaktärers representation i ungdomsserier på Netflix.
Författare: Karolina Socha Handledare: Magnus Danielson
Examensarbete
Abstract
Author: Karolina Socha
Title: ”You know homophobia is so 2008, right? Totes passé” A qualitative content analysis of the represention of LGBTQ-characters in teenageseries on Netflix.
Location: Linnaeus University Language: Swedish
Number of pages: 31
A well rounded representation of identities in media has proven essential for the development of peoples identities in general but certainly in the case of young LGBTQ-adults since the media often act as their first source of information and identification. The popular culture found in media today is said to strive for
universal appeal and plays an important role for the identities in subordinate groups, as the LGBTQ-community. Earlier studies of the representation of LGBTQ-people in the media has discovered not only a lack of representation but also a miseducated one, revolving around one dimensional stereotypes leading to discrimination, heterosexism, homo- and transphobia. The proven results could be deemed as alarming in general but especially with the undertaking of The Sustainable Development Goal of Reduced Inequalities in mind.
With the recognition of the troublesome results of previous investigations of the representation of LGBTQ-identities aswell as the comprehended importance of well rounded LGBTQ-representation, this study aims to conduct a study of the prevailing representation of LGBTQ-characters in one of the most expanded platforms for streaming services online, Netflix. With the assistance of a qualitative content analysis and the perspectives of queer theory and representation theory this study examines four LGBTQ-characters in four seperate series for teenagers on Netflix.
The results presented in the completed study show that tendencies according to the earlier critics still remain, but also register potential cases of more modern and well formed LGBTQ-representations. This implies that in a considerable number of instances a representation of the different LGBTQ-identities is defined by restricted stereotypes which leaves them with a restricted character development focused on their LGBTQ-identity. There are also signs of underrepresentation as well as the making invisible of LGBTQ-subgroups and overall upkeep of the heteronorm. In few cases characters can be registered to break free from the former established representations and evolve beyond them, offering a broader complexity and over all more well rounded representation of LGBTQ-identities.
Nyckelord
hbtq, lgbtq, representation, queerteori, ungdomar, Netflix, ungdomsserier
Tack
Jag vill rikta min tacksamhet mot Magnus Danielson för handledning under arbetsprocessen samt nära och kära som stöttat under vägen. Ett särskilt tack till Zandra Eriksson för att med ren envishet tro på mig oavsett vad.
Innehållsförteckning
Inledning 1
Bakgrund 1
2.1 Populärkultur 1
2.1.1 Netflix 2
2.2 HBTQ 2
2.3 Samhällsrelevans 2
Teoretisk bakgrund 3
3.1 Queerteori 3
3.1.1 Heteronormativitet 3
3.1.2 Strategier för upprätthållandet av heteronormen 4
3.2 Representationsteori 4
3.2.1 Stereotypisering 5
Tidigare forskning 6
4.1 Perspectives of LGBTQ emerging adults on the depiction and impact of
LGBTQ media representation 6
4.2 The L-Word: Queer identifikation och mediereception 7 4.3 Laugh away, he is gay! Heteronormativity and children’s television in
Denmark 7
4.4 “Gunter's a Woman?!”— Doing and Undoing Gender in Cartoon
Network's Adventure Time 8
4.5 Shattering gender taboos in Gabriel Baur's Venus boyz 8
4.6 Inomvetenskaplig relevans 9
Syfte och frågeställning 9
Metod 9
6.1 Utförande 10
6.2 Material och avgränsning 11
6.3 Metoddiskussion och forskningsetiska principer 12
Resultat och analys 13
7.1 Karaktär 13
7.1.1 Egenskaper 13
7.1.2 Karaktärsutveckling 15
7.2 Begär 17
7.2.1 Romantik 17
7.2.2 Sex 19
7.3 Genus & Kön 21
Diskussion 23
8.1 Egenskaper och stereotyper 23
8.2 Karaktärsutveckling 25
8.3 Begär 25
8.4 Genus & Kön 26
8.5 Avslutande diskussion och vidare forskning 26
Sammanfattning 27
Referenser 29
Bilagor
Bilaga 1 Material
Inledning
Kommunikation är en nödvändig aspekt för människans identitet (McQuail &
Deuze, 2020). Genom språk som rörliga bilder och dialog används medier som medium för att representera företeelser, exempelvis identitet, för att bilda och förmedla en mening om dem (Hall, 2013). Massmedier kan enligt McQuail och Deuze (2020) ses som skadligt likväl som gynnsamt för utvecklingen av identitet.
Tidigare forskning pekar på att representationen av HBTQ-personer främjar unga HBTQ -personers utveckling, men även att representationen i fråga är bristfällig samt restriktiv (McInroy & Craig, 2017; Meyer, 2009; Thorfinnsdottir & Jensen, 2017). Intresseväckande nog är koderna för vårt meningsskapande och därför även mening av företeelser kulturellt och historiskt beroende enligt Hall (2013) och därför aldrig helt fixerade. McQuail & Deuze (2020) argumenterar att i enlighet med det postmodernistiska perspektivet inom det medieteoretiska vetenskapsfältet gäller det samma för identitet. Det betyder att meningen av identitet och dess beståndsdelar såsom kön, genus och begär aldrig har varit eller kommer att vara entydiga eller konsekventa.
Konsumtionen av digitaliserade medier är väl inarbetat i människors vardag, inte minst ungdomars. Följande uppsats kommer därför att undersöka hur dagens representation av HBTQ-karaktärer ser ut i medieutbudet för ungdomar på Netflix, en av de största plattformarna för streamat medieinnehåll bland svenska ungdomar idag (Myndigheten för press, radio och tv, 2020).
Utöver betydelsen för identitetsutveckling grundar sig intresset för att granska representationen av HBTQ -identiteter i medier i att de utgör en samhällsgrupp som återupprepat får uthärda diskriminering i sin vardag. Representationer som utgörs av endimensionella stereotyper och osynliggörandet av dessa identiteter bidrar till upprätthållandet av den diskrimineringen såväl som den heteronormativa ideologin.
Bakgrund
2.1 Populärkultur
Postmodernismen har, ur ett sociokulturellt filosofiskt perspektiv, ett
avståndstagande förhållningssätt till synen på det traditionella begreppet ”kultur”
som något fixerat och hierarkiskt. Istället antas den kommersiella populär
mediekulturens karaktäristiska drag reflektera postmodernism såsom förflyttningen av innehåll online där den konsumeras och delas av människor. Enligt McQuail &
Deuze (2020) utmärks debatten om populärkulturen dels av följande två punkter 1) den har en universal lockelse och 2) är viktig för många underordnade gruppers identiteter. På så vis är det därför intressant att undersöka hur HBTQ-identiteter, som underordnad grupp, representeras i dagens medielandskap på en av de största medieplattformarna som Netflix.
2.1.1 Netflix
2007 lanserade Netflix sin strömningstjänst och 2012 lanserades det även i Norden (PC för alla, 2012; The New York Times, 2007). Enligt en rapport från
Myndigheten för press, radio och tv (2020) hade 56,1% av Sveriges befolkning abonnemang hos streamingjätten 2019, som även lyckades uppnå en daglig räckvidd på 32,1% hos åldersgruppen 9–19 år. Mediebarometern (2019) rapporterar jämväl att unga mellan 15–24 år utgjorde den högsta andelen dagliga tittare av strömmad television i landet, varav 53% av dem tittade på Netflix på ett dagligt basis. Detta tyder på att streamingtjänsten är uppskattad bland Sveriges ungdomar. Siffror från Mediemätning i Skandinavien (Dagens Media, 2020) visar även att användningen av streamingtjänster för video har ökat avsevärt under den pågående pandemin och att favoriten Netflix förblev just det, en favorit.
2.2 HBTQ
Sverige är ett av de 170 länder som arbetar mot att uppnå de Globala målen enligt United Nations Development Program (UNDP, u.å.). Enligt mål tio eftersträvas minskad ojämlikhet där bilden av ett jämlikt samhälle bygger på principen om allas rättigheter och möjligheter oberoende av exempelvis kön (Globala målen, u.å.). I Sverige, som ofta hyllas för att ligga i framkanten avseende jämlikhet i samhället, drabbas HBTQ-personer fortfarande av diskriminering och andra kränkningar vilket är helt oacceptabelt enligt Regeringen (2019). Enligt Nordiska ministerrådets kartläggning och analys av LGBTI-området i Norden framgår det att unga LGBTI- personer är en särskilt utsatt grupp (Nordiska ministerrådet, 2020).
Genom litteraturgenomgången har det registrerats ett flertal olika förkortningar relaterat till HBTQ. Denna studie har valt att använda de förkortningar som
respektive källor använder vid referens till dem men har i övrigt valt att använda sig av förkortningen HBTQ. Nedan följer en förtydligande av de olika förkortningar som används.
HBTQ – Homosexuella, Bisexuella, Transsexuella, Queer.
LGBTIQ – Lesbian, Gay, Bisexual, Transgender, Intersex, Queer (Nordiska ministerrådet, 2020).
2.3 Samhällsrelevans
På grund av den fortgående diskrimineringen av HBTQ-personer i samhället är det av stor vikt att undersöka hur HBTQ-identiteter representeras i medier för att se om den upprätthåller den diskrimineringen enligt tidigare forskning eller om den antar ett avståndstagande förhållningsätt till den. I och med att medierepresenationen av HBTQ-identiteter har en direkt påverkan på unga HBTQ-personers
identitetsutveckling samt det gemensamma kulturella meningsskapandet av HBTQ- individer och -kultur är det avgörande att förstå hur den aktuella representationen ser ut på en av de största medieplattformerna idag. I arbetet mot minskad ojämlikhet kan det argumenteras för att vara relevant att identifiera representationen utav HBTQ-personer i medier då de är en så pass stor del av människors vardag.
Teoretisk bakgrund
I detta avsnitt följer en redogörelse för den teoretiska bakgrund som ligger till grund för det perspektiv som antas under uppsatsens undersökning. Primärt presenteras queerteori med dess kritiska förhållningssätt till heteronormativitet och därefter representationsteorin med en närmare förklaring av stereotypisering, något som HBTQ-karaktärer och publik ofta får uthärda.
3.1
Queerteori
Queer som begrepp är mångfacetterat och faller under olika innebörd beroende på kontext. Utifrån ett teoretiskt sammanhang konstateras att queerteorin utgörs i själva verket inte av en teori utan snarare flera perspektiv som antar ett kritiskt
förhållningssätt till det “normala” genom att ifrågasätta normer. Genom att dra ut det som samhället beskriver som “naturligt” och “normalt” i ljuset för att bena upp och utreda hur normers strukturer skapas, upprätthålls och fungerar har
queerteoretiker uppmärksammat att identitet och dess beståndsdelar såsom sexualitet och genus i själva verket är flexibelt, mångtydigt, svårgripbart samt historiskt och kulturellt betingat. Med hjälp av en queerteoretisk utgångspunkt kan man studera maktrelationer mellan en myriad av normer och dess avvikelser såsom klass, etnicitet och så vidare men i enlighet med studiens syfte kommer förhålla oss till den heterosexuella normen (Ambjörnsson, 2013).
3.1.1 Heteronormativitet
Ett av de teman som är centrala inom queerteorin är begreppet heteronormativitet, och står som huvudobjekt i problematiseringen av att framställa en viss sorts hetersoexeullt liv som det mest naturliga och eftersträvansvärda att leva (Ambjörnsson, 2013). Judith Butler (1990) som anses vara en av de mest
framstående och erkända pionjärerna av queerteori kritiserar heteronormativiteten med hjälp av en förståelseram som hon kallar den “heterosexuella matrisen”. Med den som utgångspunkt erbjuds människor endast två identiteter, vilka ordnas efter biologiskt kön, genus och begär. Detta betyder att vi positioneras enbart antingen som kvinna eller man, där den första förväntas vara feminin och den andra maskulin samt att de två ska begära och åtrå varandra. Butler (1990) förklarar att det är när kopplingarna mellan kön, genus och begär är rätt som vi erkänns som socialt godkända kvinnor respektive män. Då vi uppvisar “fel” sorts kön, genus och/eller begär som vi avviker från matrisen och därför också heterosexuella normen. Det som Butler däremot vill hävda är att identiteten och beståndsdelar av den såsom kön, genus och sexualitet är ständigt omskapande och därför aldrig fast bestämda (Ambjörnsson, 2013). Detta beror delvis på att identitet och delarna av dem är performativ. Vilket innebär att det är handlingar genom repetition som skapar det kön, genus och begär du har, samt att de är socialt och historiskt konstruerade.
Beroende på när i tiden och var på jorden du befinner dig är det som ses som “rätt”
kön, genus och begär varierande (Ambjörnsson, 2013).
I sin bok Gender Trouble lyfter Butler (1990) även fram sin kritik av det
feministiska perspektiv som hon anser följer den heteronormativa mallen på sådant vis att alla kvinnor utgörs av en grupp som känner och erfar en kvinnlighet och ställer dem sedan mot en annan grupp, män. Att välja ut “att vara kvinna” som den
avgörande identitets-faktorn underminerar andra avgörande faktorer såsom klass, etnicitet eller sexualitet. Gloria Anzaldúa (1999) påstår att försöket att dela in människor i homogena identiteter är dels missvisande och förtryckande. Under avsnittet för tidigare forskning presenteras exempel på den typen av
medierepresentation av HBTQ-personer.
3.1.2 Strategier för upprätthållandet av heteronormen
Det är upprätthållningen av det heteronormativa som avgränsar det avvikande från det normala. Enligt Ambjörnsson (2013) återfinns det flera strategier för
bibehållandet av den avgränsningen i förmån för det heteronormativa, vilka är uppdelning, hierarkisering, inkludering, tystnad, okunnighet och stereotypisering.
Samtliga presenteras nedan.
Uppdelningen av hetero- och homosexualitet är en av de två grundläggande beståndsdelarna av heteronormativiteten och exkluderar inte bara de som inte identifierar sig med någondera, såsom icke-binära, bisexuella och transpersoner.
Utan låser fast de som gör det i förutfattade föreställningar om vad som är rätt och acceptabelt. Genom att peka ut och hålla fast vid gränsen av homo- samt
heterosexualitet upprätthålls hierarkin mellan dem (Ambjörnsson, 2013), vilket är den andra beståndsdelen. Detta genomförs inte bara genom lagstiftningar, vilket är något Sverige arbetat med att förbättra, utan utförs även på individnivå där
exempelvis våldsbrott mot HBTQ-personer oftast utförs av människor i deras närhet så som inom familj, på skol- eller arbetsplats och myndighet (Tiby, 2004). Även om det kan tyckas förekomma en högre acceptans av HBTQ-personer som en form av norm-inkludering betyder det inte att den är av godo, utan kan likvärt ses som att normen beslagtar avvikelser utefter en inkludering grundat på heteronormens villkor vilket resulterar i en fortgående okunnighet och nedtystning (Rosenberg, 2002).
Ambjörnsson (2013) exemplifierar detta genom Lisa Duggans (2002) argument kring homonormativitet som innebär att den homosexuella relationen erkänns om den i övrigt uppfyller den heteronormativa bilden av en kärnfamilj. Den bristande kunskapen och osynliggörandet av det avvikande är således till förmån till den heterosexuella normen. Upprätthållandet fortgår genom representationen av de som befinner sig utanför den heterosexuella normen med hjälp av diverse stereotyper.
Begreppet kommer att definieras under punkt 3.2.1 Stereotypisering. I mångt och mycket utgörs de av negativa egenskaper som vanligtvis inte är uppskattat av dagens samhälle och i andra fall är de positiva. Som exempel tar Ambjörnsson (2013) upp skildringen av homosexuella män i tv-programmet Fab 5 där männen besitter egenskaper som kan ses som positiva i jämförelse med den heterosexuella manliga motparten i programmet. Här tenderar däremot de positiva stereotyperna att reducera, osynliggöra och begränsa den homosexuella mannen på sådant vis att han sällan presenterar flera mångfacetterade egenskaper utöver att vara till exempel glad, modefantast och festkär (Ambjörnsson, 2013).
3.2
Representationsteori
Ser jag ett rektangulärt tygstycke med röd, orange, gul, grön, blå och lila horisontella ränder monterat på en pinne förstår jag att det högst troligtvis är en regnbågsflagga (prideflagga), men hur gör jag det? Genom representation.
Representation hjälper oss att skapa mening om saker och ting som objekt,
människor och händelser och är en mental handling som sker kontinuerligt. Enligt den konstruktionistiska metodiken inom representationsteorin utförs
meningsskapandet med hjälp av två representationssystem: språk och koncept. För att tolka våra tankar och uppfattning om världen använder vi oss av mentala representationer, eller koncept, som vi alltid bär med oss. Genom att organisera, slå samman, arrangera och klassificera olika koncept och därefter skapa komplexa relationer mellan dem skapar vi en mental representation av världen såsom vi uppfattar den. Språket agerar som ett medium för våra mentala representationer.
Dess beståndsdelar tecken, ord, bilder, mimik och kläder och så vidare, fyller funktionen som förmedlare av mening genom att de representerar den mening, eller koncept, vi önskar att kommunicera. Men mening är inte av natur tillskrivet i ett ting eller det tecken som representerar det, utan det är genom de olika kombinationer och relationer mellan varierande koncept och tecken, även kallat koder, som mening konstrueras och fixeras. Mening skapas alltså genom konstruktionen av
representationssystem. Fixering av mening genom koder är i viss mån avgörande för att människor av samma kultur ska ha en möjlighet att förstå varandra men, likt inom queerteorin, är mening inte absolut fixerat utan kulturellt och historiskt beroende. Detta då mening är beroende av relationen mellan tecken och koncept, som i sin tur är en faktor av en gemensam kultur. Produktionen och utbytet av mening är essentiell i definitionen av kultur. Likaså är kultur beroende av att
människor skapar mening på ett tillfredsställande snarlikt vis och därför krävs det ett gemensamt språk (Hall, 2013).
Precis som kultur är representation tätt kopplat med identitet, då vi utan representationssystem inte hade kunnat anta, eller avkasta oss, olika identiteter.
Genom användningen av representation kan vi tillskriva saker mening vilket ger oss en förståelse för vår identitet. Meningsskapande hjälper oss även att bestämma de regler, normer och konventioner vilka ordnar och styr det sociala livet (Hall, 2013).
3.2.1 Stereotypisering
Enligt Richard Dyer (1977) använder människor “typer” (types på engelska) för att få en förståelse om världen genom att till exempel referera människor till generella klassificerade scheman där de passar in, enligt vår kultur. Klassificeringen kan exempelvis ske genom att placera människor i kategorier efter en roll (vuxen, barn, arbetare, studerande), grupp (kön, sexualitet) eller olika personlighetstyper (glad, allvarlig, virrig) vilket ger oss en större förståelse om vilka och hur de är.
Stereotyper är såtillvida en samling av några få enkla, intensiva, minnesvärda, lättbegripliga och vitt erkända karaktärsdrag hos en person. För det första definieras stereotypisering enligt Dyer (1977) av att den reducerar en individ till egenskaper som överdriver och förenklar sagda individ samtidigt som den nödvändiggör, naturaliserar och fixerar skillnader. För det andra delar stereotypisering upp det
“normala” och accepterade från det avvikande och inte accepterade och bibehåller på så vis en social och symbolisk ordning. För det tredje punkten som definierar stereotypisering är att den tenderar att träda fram vid grovt orättvis maktordning (Hall, 2013). Enligt Michel Foucault (1980) klassificerar stereotypisering människor utefter en norm och konstruerar på så vis den uteslutna, “Andra”, alltså den som avviker från normen.
Tidigare forskning
Representationen av kön, genus och sexualitet i medier är ett omdiskuterat
ämnesområde i forskningsvärlden. Flera studier understryker vikten av bekräftande och väl representerade HBTQ-karaktärer för ungas HBTQ-liv (Ladendorf, 2015;
McInroy & Craig, 2017; Thorfinnsdottir & Jensen, 2017). Medier är ofta den första källan av information för unga människor vid utformningen av deras identitet (Meyer, 2009). Detta gör att mediernas representation av HBTQ-identiteter har betydelse för unga HBTQ-personers identitetsutveckling (Raley & Lucas, 2006).
Ladendorf (2015) utvecklar i Mediers känsla för kön frågan om identitetsutveckling.
Hon menar att processen kring identifikation är nära sammankopplat med människors identitetsarbete, skapandet och omskapandet av sin egen identitet.
Bristen på queera bilder, berättelser och förebilder stärker behovet och sökandet efter identifikationsobjekt. Populärkulturella medier, likt Netflix, fyller därför en viktig roll i möjliggörandet av att lyfta fram det queera i korrelation med att erbjuda ett alternativ till det normativa. Här spelar representation, reception och tolkning en central roll (Ladendorf, 2015).
Nedanför följer en redogörelse för tidigare forskning som genomförts med
inriktning på queera skildringar inom medie- och kommunikationsvetenskapsfältet.
4.1 Perspectives of LGBTQ emerging adults on the depiction and impact of LGBTQ media representation
Vikten av en representativ skildring av HBTQ-karaktärer för ungdomar framgår i McInroys och Craigs (2017) forskning om ungdomars upplevelser av LGBTQ- personers representation i traditionella samt nya medier. Här visar resultaten att existensen av en sådan bekräftande representation är högst delaktig i processen av utvecklingen av deras självkänsla och skapar dessutom förutsättningar för en gemensam diskussion kring LGBTQ-frågor och normalisering av annars
stigmatiserade identiteter (McInroy & Craig, 2017). I studien, som genomfördes med 19 antal unga, 18–22 år, LGBTQ-personer i Kanada, berättar deltagarna att även om det utbud och den porträttering som existerar är av stor innebörd går det inte att missa eller ignorera att skildringarna utgörs nästintill uteslutande av
stereotypiska endimensionella karaktäriseringar av LGBTQ-personer. Författaren av uppsatsen har samlat de huvudsakliga punkterna som kritiserades av
intervjupersonerna under följande teman: stereotyper, karaktärsutveckling och osynliggörande. De nämnda stereotyper som deltagarna tyckte införliva
representationen av LGBTQ-personer var svaghet, osäkerhet, offer för våld och diskriminering. Avseende karaktärsutveckling ansågs LGBTQ-karaktärer, som symptom av stereotypiseringen, dömda till endimensionella identiteter med begränsat narrativ där deras sexuella läggning agerade huvudfokus då det utgjorde huvudproblemet vars lösning blev karaktärens huvudsakliga tidsfördriv. Som resultat erbjöds LGBTQ-karaktärerna stolpiga vägskäl i sin personliga utveckling och professionella framgång. Intervjupersonerna argumenterade även för en underrepresentation och osynliggörande av varierande sexuella identiteter såsom bisexuella, transsexuella och icke-binära samt LGBTQ-undergrupper som berör exempelvis etnicitet, klass och funktionshinder (McInroy & Craig, 2017).
Deltagarna uttryckte en önskan om framtida förbättrad medierepresentation präglad av komplexa och realistiska LGBTQ-karaktärer vars huvudsakliga identitetsmarkör inte kretsar uteslutande eller mestadels kring deras LGBTQ-identitet. De ser gärna även att karaktärerna anammar en bredare sociodemografisk mångfald, utgörs mindre av extrema feminina eller maskulina porträtteringar och tillskrivs ett mer omfångsrikt spektrum av personliga och professionella vägskäl (McInroy & Craig, 2017).
Den uträttade studien visar på att unga LGBTQ-personer regelbundet exponeras för stereotypiska, felunderrättade, heterosexistiska och/eller homofobiska
representationer av LGBTQ-personer. McInroy och Craig (2017) berättar att det, sedan deras datainsamling genomförts, har tillkommit ny och betydelsefull
medierepresentation av LGBTQ-personer men tillägger även att den fortsättningsvis antar passformen av nämnd etablerad representation till stor grad.
4.2 The L-Word: Queer identifikation och mediereception
I sin avhandling undersöker Martina Ladendorf (2008) hur den queera publiken tolkar homonormativa medietexter. 18 antal queera deltagare i åldrarna 22–47 intervjuades i fokusgrupper i Malmö, Lund och Umeå om den amerikanska, lesbiska tv-serien The L-Word. Ladendorfs (2008) analys visade att tittarna antog ett eller flera av tre förhållningssätt till serien. Vissa intervjupersoner såg The L-Word som en helt annorlunda värld då den, i jämförelse med deltagarnas, var mer glamourös och orealistisk. Det var en faktor som även berörde karaktärerna som ofta tillhörde en högre samhällsklass. Serien sågs även som en utopi då det var en värld med rik subkultur fylld av lesbiska etablissemang och aktiviteter samt att alla karaktärer hade potential att bli lesbisk och att alla som var det var attraktiva. Slutligen sågs serien även som antingen realistisk och/eller orealistisk av flera deltagare.
Intervjupersonerna argumenterade att produktionens intentioner var att presenteras som realistisk samt att inkludera komplexa karaktärer men även att detta var omöjligt att genomföra för en kommersiell tv-serie. Avseende den
konsumtionsinriktade ideologin valde de att anta ett hyllade, kritiskt eller ignorant förhållningssätt. Trots att deltagarna i studien inte kunde identifiera sig med karaktärerna var deras situationer, relationer, händelser och intriger faktorer de kände igen från sina egna liv. Ladendorfs (2008) resultat visade att
intervjupersonerna antog olika förhållningssätt vilket kunde skifta beroende på tittarens egna intresse eller livsstil. Boendeort kunde även eventuellt vara en påverkande faktor (Ladendorf, 2008).
4.3 Laugh away, he is gay! Heteronormativity and children’s television in Denmark
I sin undersökning av danska tv-kanalen DR Ultra ställde Thorfinnsdottir och Jensen (2016) sig frågan: Hur representeras icke-heteronormativa identiteter, begär och praxis i television för barn? De kodade samtliga program som sändes under två veckor på barnkanalen DR Ultra. En dansk tv-kanal med uteslutande barn som målgrupp utefter kategorierna: familjekonstellation, explicit sexualitet/intimitet, implicit sexualitet/intimitet, extrem genus-framförande, heterosexism och homofobi.
Resultaten visade att barnkanalen inte bara visar på en grov underrepresentation av
icke-heteronormativa karaktärer utan även att den representation som förekommer underhåller heterosexism samt trans- och homofobi. Utifrån resultaten formuleras en antydan att HBTQ-barns, ur ett nordiskt perspektiv, möjlighet till identifiering och identitetsutveckling är kraftigt begränsat från barnsben samt att diskrimineringen av dem startar vid tidig ålder. I intervjuer med olika intressenter av barns välfärd i Danmark kunde det konstateras att samtliga instämde enhetligt att frågan om representationen av icke-heteronormativa barn är av stor innebörd samtidigt som att det kunde konstateras att inget aktivt genomfördes för att bidra till en
förändring. Resultaten av intervjuerna stödjer den förutfattade synen av att homosexuella är avsevärt mer sexuella vilket gör porträtteringen av alternativ till heterosexualitet ett svårbeträtt område (Thorfinnsdottir & Jensen, 2016).
4.4 “Gunter's a Woman?!”— Doing and Undoing Gender in Cartoon Network's Adventure Time
Janes (2015) auto-etnografiska studie av den tecknade tv-serien Adventure Time lyfter fram exemplariska möjligheter för hur queera karaktärer potentiellt kan porträtteras i medier. Trots att serien kan kategoriseras som barnprogram lyckas dess karaktärer, narrativ och dialogarbete även underhålla äldre generationer.
Kvinnliga karaktärer sträcker sig bortom stereotypiska feminina porträtteringar som så ofta bottnar i utseende samtidigt som alternativa dimensioner hos karaktärerna, vilka är avgörande faktorer för deras identiteter och narrativ, lyfts fram. Varav flera av dem hade kategoriserats som maskulina utifrån ett heteronormativt perspektiv.
De manliga karaktärerna utgörs av en liknande gestaltning fast omvänd. Olika karaktärer visar, ur det heteronormativa perspektivet, annars feminina skildrade särdrag såsom romantiskt intresse, fascination för klänningar och utseendefixering.
Adventure Time besitter även förmågan att inkludera karaktärer som överträder heteronormen utifrån en representation av icke-binära och transidentiteter där kön och genus, som i allmänhet i programmet, aldrig fixeras samt stödjer Butlers (1990) teoretiska ståndpunkt om att kön och genus är performativt. Skaparna har lyckats att introducera metamorfos där blandade karaktärer utsätts för icke skönhetsrelaterade förändringar som ofta är faktumet för den annars stereotypiskt kvinnliga “make- overn”. Metamorfoserna inbegriper alltså en form av förvandling och berör frågan om pubertet men ramar även in identitet såväl som kön och genus, som något icke- fixerat och beroende av framförande snarare än något fastlåst och permanent.
Utöver detta belyser serien normbrytande familjekonstellationer, potentiella romantiska intressen och transnormativitet. Kön och genus är dessutom aldrig den ensamma definierande faktorn hos en karaktärs identitet utan bara en bråkdel av deras personlighet och narrativ (Jane, 2015).
4.5 Shattering gender taboos in Gabriel Baur's Venus boyz
I sin analys av dokumentärfilmen Venus Boyz ämnar Maite Escuero Alías (2010) att illustrera hur konceptet kring könsidentitet kan fungera som en formbar plats av subversiva omdefinitioner som utmanar strikta paradigm avseende identitetspolitik.
Filmen lyckas avslöja maskulinitet som en social och kulturell konstruktion genom dragking-framträdandet och har genom det lyckats lyfta fram två viktiga punkter av queerteorin: 1) underhålla rubbningen av fixerade kön- och genussystem och 2) lyfta fram allmän kritik mot heteronormens paradigm av identitetskategorier. De
performativa kön som förekommer i föreställningarna tillåter en konstruktion av kön-utbud som utmanar kunskapsteoretiska köns-formationer. Alías (2010) vill även hävda att dragkings och FTM (Female-To-Male) ifrågasätter existensen av ett fixerat genus och kön genom att performativt lossa manligt kön från maskulint genus.
4.6 Inomvetenskaplig relevans
Den aktuella studien bär en inomvetenskaplig relevans såtillvida att den syftar till att bidra den existerande forskningen genom att erbjuda en mer uppdaterad syn på hur representationen av HBTQ-karaktärer ser ut i dagsläget. Eftersom den tidigare forskningen genomfördes för några år sedan är det av intresse att komplettera med aktuella resultat för att registrera potentiella förändringar eller bristen av dem, särskilt med den understrukna vikten av välrepresenterade HBTQ-identiteter i medier i åtanke. Eftersom Netflix är en så pass etablerad medieplattform, särskilt för unga, och fortsätter att vara en av de största tjänsterna för streamat video-innehåll är det även av innebörd att studera och bidra med en insyn till hur de som
medieplattform väljer att representera HBTQ-identiteter genom sitt medieutbud.
Syfte och frågeställning
Tidigare forskning redogör för underrepresentation och diskriminering av HBTQ- personer samtidigt som den återupprepat konstaterar att det är av essentiell innebörd för unga HBTQ-liv att få en positiv representation av HBTQ-karaktärer för
identifiering och identitetsutveckling. Baserat på detta fyller uppsatsen som syfte att granska hur HBTQ-personer representeras i Netflix aktuella medieutbud avseende ungdomsserier. Det är av stor vikt att identifiera hur representationen ser ut då den kan potentiellt bidra till eller sträva att motarbeta diskrimineringen av HBTQ- personer. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys samt ett queer- och representationsteoretiskt perspektiv planerar studien att besvara följande forskningsfrågor:
1. Hur representeras HBTQ-karaktärer i ungdomsserierna Chilling Adventures of Sabrina, Everything Sucks!, Sex Education och Teenage Bounty Hunters på Netflix?
2. I hur hög utsträckning är representationerna stereotyper?
Metod
Den kvalitativa inriktningen som används i undersökningen är en god metod när man vill gå in på djupet och besvara frågor om exempelvis hur något är, vilket är fallet för den aktuella studien (Bryman, 2018). Med assistans av en tematisk innehållsanalys som metod kan forskaren identifiera, analysera och rapportera mönster eller teman i den data som undersöks och beskriver den i rik detalj (Braun
& Clark, 2006). Denna studie antog ett teoretiskt och deduktivt tillvägagångssätt vid utförandet av analysen vilket innebär att efter grundlig litteraturgenomgång använda det som utgångspunkt vid analysen och konstruktionen av de teman som funnits i
datainsamlingen. Processen kring analysen är inte linjärt fixerad utan en iterativ handling enligt de riktlinjer som föreslås och forskaren har i detta fall utgått ifrån de sex steg som rekommenderas av Bryman (2018).
1. Läs igenom och bekanta dig med materialet som ska analyseras.
2. Inled en preliminär kodning av materialet.
3. Utveckla många av koderna till teman.
4. Benämn dina teman och eventuella underteman.
5. Studera potentiella kopplingar mellan begrepp.
6. Utifrån insikterna från föregående steg, försök att få fram narrativ om datan.
a. Säkerställ att du kan försvara dina teman.
(Bryman, 2018, s.707–708)
6.1 Utförande
Den tematiska analysen följde Brymans (2018) tillvägagångssätt för tematisk analys. Först närmades studiens empiriska material samtidigt som transkribering av repliker genomfördes parallellt. De repliker som transkriberades var samtliga repliker som förekom i scener där de granskade karaktärerna deltog eller omnämndes av andra karaktärer. Kommentarer som rörde karaktärernas klädsel, kroppsspråk, egenskaper och utveckling noterades och sammanställdes i en analysmatris vilket gav en enhetlig bild av alla karaktärer. Vidare gjordes en preliminär kodning av den insamlade data, varav inledande koder och teman
sammanfattades i ett separat dokument. Efter ytterligare granskning av de koder och teman som etablerats kombinerades, omordnades och omorganiserades dem utefter en förbättrad tematisk ordning med relevanta korrelationer till begrepp från den teoretiska bakgrunden samt den tidigare forskningen. Se presentation nedan. Vidare krävde studien ytterligare insamling av data för att uppnå en rättvis representation av samtliga karaktärer vilket resulterade i att alla seriers första säsong inkluderades i urvalet och kodades.
6.2 Material och avgränsning
Materialet för undersökningen utgörs av fyra HBTQ-karaktärer i fyra olika
ungdomsserier på Netflix. Tre av serierna återfinns under den avgränsade kategorin
”HBTQ-serier för tonåringar” där totalt 14 olika serie-alternativ förekommer. Den fjärde serien, Chilling Adventures of Sabrina, återfinns under kategorin
”Tonårsserier” likt de andra. Anledningen att inkludera Chilling Adventures of Sabrina är för att få en så bred HBTQ-representation som möjligt då karaktären i fråga har identifierats som ickebinär/transsexuell. Karaktärerna som står till föremål för undersökningen har valts ut genom ett kombinerat urval av målstyrt samt bekvämlighetsurval. Bryman (2018) hävdar att motiveringen för ett målstyrt urval styrs utifrån kriterier som gör det möjligt att besvara forskningsfrågorna. Då denna studie syftar till att studera representationen av HBTQ karaktärer har ett urval skett för att inkludera en så varierad kombination av HBTQ-identifikationer som möjligt samt att uppnå en nyanserad och rättvis granskning av representationen av HBTQ- personer. Urvalet kan även klassificeras som ett bekvämlighetsurval då tre av serierna har valts ut efter att de sen tidigare konsumerats av forskaren. Detta motiveras på grund av den begränsade tidsramen samt för att möjliggöra en så djupgående analys som möjligt. Nedan följer en närmare specificering av det empiriska materialet.
Sex Education är ett brittiskt komedi-drama av Laurie Nunn och hade, efter första säsongens premiär i 2019, uppnått 40 miljoner tittare (The Hollywood Reporter, 2019). Publiken inväntar en lovad tredje säsong. Den granskade karaktären är Eric Effiong.
Everything Sucks!, skapad av Ben York Jones, är en parodiserie på 90-talets tonårskultur. Seriens första och enda säsong släpptes 2018. Den studerade karaktären är Kate Messner.
Teenage Bounty Hunters är en amerikansk tonårskomedi-dramaserie av Kathleen Jordan vars första och enda säsong släpptes 2020. Den undersökta karaktären är Sterling Wesley.
Chilling Adventures of Sabrina, är en amerikansk ungdomsserie som är baserad på serietidningarna med samma titel. Framtagen av Roberto Aguirre-Sacasa släpptes första säsongen av fyra 2018. Den granskade karaktären är Susie/Theo Putnam.
(IMDB, u.å.) Analysenheterna utgjordes av samtliga avsnitt av första säsongen från alla serier.
Avgränsningen påverkades delvis av en begränsad tidsram vilket minimerade antalet karaktärer som analyserades men även för att undersökningen ska bära möjlighet för en djupgående analys av det empiriska materialet. Avgränsningen gjorde att faktorer som ursprungsland av produktionen, språket, när narrativet utspelar sig i tiden och genre påverkade resultatet och gjorde det såtillvida
anpassningsbart endast i kontexten av urvalet. Majoriteten av serierna utgjordes av amerikanska produktioner vilket satte resultatet i kontexten för amerikansk
populärkultur. Det gjorde den möjligen inte till en universell representation men samtidigt ska den amerikanska populärkulturens globala spridning tas i åtanke. Som Gitlin (1989) föreslår är postmodernismen är Nord amerikansk på så vis att den ofta inspireras av den amerikanska kulturen, särskilt medier.
6.3 Metoddiskussion och forskningsetiska principer
Den tematiska analysen anses i många fall fungera främst som ett verktyg i samband med andra typer av analyser, såsom grundad teori eller narrativ analys, och inte som en analysmetod för sig. Braun och Clark (2006), vilka forskar samt undervisar inom kvalitativ psykologi, vill däremot argumentera för att den likväl bör avgränsas som en metod för analys som potentiellt kan bidra med en rik, väl detaljerad men samtidigt komplexa data. För att uppnå en väl genomförd tematisk analys har forskaren uppmärksammat de potentiella fallgropar som kan förekomma vid utförandet och följt de kriterium för en väl utförd tematisk analys angivna av Braun och Clark (2006). Studien har även noggrant redovisat och motiverat genomförandet då det är viktigt att redogöra för vad som har genomförts och varför (Braun & Clark, 2006).
Avseende kvalitetsbedömning av kvalitativa studier uttrycker Bryman (2018) flera olika ståndpunkter där reliabilitet och validitet står som grund för den kvantitativa forskningen. Då studien har genomförts av en individ utmanas inte den interna reliabiliteten. Forskaren har strävat efter transparens i sitt utförande samt en stark anknytning till det teoretiska ramverket och tidigare forskningen för att i högsta möjliga mån garantera en god överensstämmelse mellan de observationer som gjorts och de teoretiska idéer som utvecklas, vilket visar på intern validitet. Som brukar vara fallet inom kvalitativ forskning utgör den externa validiteten, alltså
generaliserbarhet, ett problem på grund av kontextberoende av urvalet såväl som, i detta fall, representationteorins och det queerteoretiska perspektivets kulturella och historiska kontextberoende. Detta kan däremot argumenteras genom detaljerade beskrivningar av kontexten så att läsaren kan dra slutsatser om i vilken grad resultaten är överförbara på en annan miljö. I och med att urvalsmetoden delvis
utgörs av ett bekvämlighetsurval påverkar även det generaliserbarheten. Det går inte att vidare garantera att forskarens personliga värderingar inte påverkat studien utöver redovisningen av en detaljerad genomförandebeskrivning samt dennes uttalande om eftersträvan mot detta mål.
Under genomförandet av uppsatsen och dess undersökning har forskaren utefter bästa förmåga anpassat sig efter de forskningsetiska principerna angivna av Vetenskapsrådet (2021). Genom att föra en klar redovisning av utförandet önskar forskaren förmedla den tillförlitlighet avseende studiens kvalitet samt en ärlig redogörelse av den. Under forskningens förlopp har forskaren bibehållet ett respektfullt förhållningssätt till inblandade faktorer samt antar fullt ansvar för uppsatsen.
Resultat och analys
Följande avsnitt presenterar resultatet av den kodade empiriska datan samt analysen av den. Totalt analyserades alla avsnitt av den första säsongen hos samtliga följande serier Chilling Adventures of Sabrina, Everything Sucks!, Sex Education och Teenage Bounty Hunter. Resultatet redogörs utefter de teman som identifierades under kodningen, vilka även presenteras under rubriken för varje huvudtema. De konkreta exempel som anges följer med en referens till vilken serie samt avsnitt det hänvisar till. Den första bokstaven står för den första bokstaven i seriens titel och följs sedan av vilket avsnitt av första säsongen som gäller. Som exempel betyder referensen ”C-E5” därför en hänvisning till Chilling Adventures of Sabrina, avsnitt fem. En tydligare översikt av analysenheterna och förkortningarna av dem återfinns under Bilaga 1.
7.1 Karaktär
Temat karaktär utgörs av undertemana egenskaper och karaktärsutveckling.
Undertemat egenskaper står i korrelation till den teoretiska bakgrunden avseende stereotyper och syftar att presentera de olika egenskaper karaktärerna erhåller.
Karaktärsutveckling syftar till den fiktiva individens narrativa utveckling och förändring under seriens gång. Samtliga underteman grundar sig i kritiken som återfinns i den tidigare forskningen kring representationen av HBTQ-personer.
7.1.1 Egenskaper
7.1.1.1 Susie – Chilling Adventures of Sabrina
Susie är en av huvudkaraktärens närmsta vänner. Hon utsätts för mobbning av ett par killar på skolan och kan till en början uppfattas som tillbakadragen, men i sällskap av sitt kompisgäng framstår hon som mer självsäker. Hon är engagerad i deras diskussioner och när de startar upp klubben WICCA (The Woman’s
Intersectional Cultural and Creative Association) på skolan vågar hon ta mer plats.
Susie går från en antydan av att vara en rädd karaktär till allt mer modig och risktagande genom säsongen.
7.1.1.2 Kate – Everything Sucks!
Kate beskriver sig själv som ”…the freak. The girl who nobody picked for
dodgeball. The girl who didn't have a mom. The girl who dressed funny because it was her dad buying her clothes.” (E-E6). Hon uppfattas till en början som tystlåten och kort i sina svar, men det visar sig att hon är mer än kapabel till att stå upp för sig själv. Hennes förmåga att vara sig själv framgår och ökar allteftersom hon börjar finna sig själv i sin identitetsutveckling och hon blir allt mindre ”den tysta, konstiga tjejen” och mer ”den coola, självsäkra tjejen”. Under en skolresa övertalar hon till exempel Luke att de ska smita iväg med skolbussen in till L.A. (E-E8). Kate hade spårat upp Lukes pappa så att han äntligen fick chansen att prata med honom, något som visar att Kate är en person som bryr sig mycket om de närmast henne. Även om hon är en tjurig tonåring som skäms över sin pappa värderar Kate hans välmående och visar stor glädje och intresse för hans nya potentiella kärleksrelation.
7.1.1.3 Eric – Sex Education
Eric är bästa vän till seriens huvudkaraktär och som han beskriver sig som ”An eternally optimisitc goldfish.” (S-E2). Trots att han regelbundet får utstå mobbning värderar han popularitet och uttrycker en kontinuerlig beundran för andra karaktärer som han anser är populära eller coola, även om de behandlar honom illa. Därtill hör exempelvis Anwar, Erics crush, som vid ett tillfälle kallar honom för pedofil på spanska för att Eric log mot honom, något som Eric lyckas ta positivt. Bortsett från att se upp till de som redan är populära uttrycker Eric återkommande en djup önskan om att bli populär, ”Knowledge is power, power is status and status means popular.
You can be popular.” (S-E2). Andra egenskaper som tillskrivs Eric är att han har stort sinne för humor då han konstant men vänskapligt retar Otis, samt att han är en sexuellt driven person. Detta framkommer då hans konversationer ofta startar med eller leder in på sex, vare sig det handlar om Otis sexliv, andras sexliv eller sexskvaller, “I heard she bit Simon Furthassle on the scrote, and now, it’s all wonky. Like a discount avocado.” (S-E1).
7.1.1.4 Sterling – Teenage Bounty Hunters
Sterling är och identifierar sig själv som nervös, “I’m actually a pretty nervous person.” (T-E7), men visar att hon tror på sig själv då hon inte har problem med att säga emot eller ifrån när det krävs. Hon är artig och väluppfostrad vilket delvis kan bero på hennes religiösa uppväxt, samtidigt som hennes syster, Blair, är hennes totala motsats. När Mrs. Creswell säger till Sterling att hon alltid är så artig svarar hon ”I can’t help it. I was taught to respect my elders.” (T-E4). Hon rättar personer när de svär genom att säga ”Language!” (T-E7) och tilltalar hennes föräldrar som ma’am och sir. Hon väljer att se det goda i andra vilket visar sig genom att hon återupprepat försvarar sin mamma från Blairs misstankar, fortsätter att vara trevlig mot April trots att hon är elak mot Sterling och försvarar sin ex-/pojkvän Luke som många andra tycker är lite korkad. Däremot har hon ett mer kritiskt förhållningssätt till sin syster som hon anser kan vara överdriven och dramatisk. Andra utmärkande egenskaper hon besitter är intelligens, viljan att göra det rätta och vapensäkerhet.
7.1.1.5 Slutsats
Samtliga karaktärer bär på liknande egenskaper men skiljer sig samtidigt åt
avseende vilka egenskaper som är markanta och antalet egenskaper. Alla utsätts vid ett eller flera tillfällen för någon form av diskriminering på grund av sin HBTQ- identitet, varvid Sterling avviker då hon främst blir ifrågasatt för sin heterosexuella aktivitet. Däremot är Sterling medveten om att det finns en risk med att officiellt
“komma ut” men visar en vilja att förbise de riskerna. Eric är den karaktär som tycks får utstå mest återkommande påhopp avseende sin sexualitet och HBTQ- identitet av alla studerade karaktärer genom att bland annat bli kallad för ”fag” (S- E2), ”pedo” (S-E1) och ”Tromboner” (S-E4). Hans karaktär sticker ut med egenskaperna av excentrisk optimism och intresse för sex. Sterlings karaktär visar sitt sexuella intresse med lätthet för de hon är sexuellt aktiv med och diskuterar det möjligtvis med sin syster men inte mer än så och det är inte en markant egenskap.
Sterlings och Erics karaktärer visar även på en nära relation till sin religiösa tro.
Samtliga karaktärer bar på någon form av mod och självsäkerhet som ofta stärktes i relation till sin identitetsutveckling. Susie tog mer risker, Kate vågade till slut vara sig själv och visa sina känslor för Emaline, Eric fann mod att vara sig själv efter att ha blivit misshandlad och Sterling trotsar vad som är förväntat genom att ha sex innan äktenskap och vilja visa sina känslor för April öppet. Kate och Susie visade på en begränsad uppsättning egenskaper medan Sterling antog ett bredare spektrum av egenskaper.
7.1.2 Karaktärsutveckling
7.1.2.1 Susie – Chilling Adventures of Sabrina
Susie som karaktär utvecklas från tillbakadragen till mer modig, något som går hand i hand med att hon finner och accepterar sig själv allt mer. I början framställs hon som ett offer för mobbning som behöver hjälp från sina vänner, framförallt huvudkaraktären, för att bli kvitt sina plågoandar. Efter ett möte med demonen Apophis som besitter hennes farbror, Jesse, på grund av att han var en ”sodomit”, samt hör hennes pappa berätta att Jesse blev slagen gul och blå när de var små eftersom han klädde sig i sin mors klänningar och att de ”always struggled with his, uh… you know, sexuality. His proclivities.” (C-E6), övertalas hon att känna så stor skam över sig själv att hon avviker från hennes vanliga kläder som brukar bestå av byxor och tröjor i dova färger till blommiga klänningar. När hennes vän Sabrina anmärker detta svarar Susie med darrande röst ”I’m not an abomination, Sabrina, and I won't be one.” (C-E6). Kort därefter får hon besök av sin förgångna ättling Dorothea, som till Susies förvåning går klädd i ”manskläder”. Susie börjar bära sina vanliga kläder igen och Dorothea övertalar henne att genomföra modiga och
riskfyllda handlingar. Susie går till exempel ner i en gruva som rasat samman för att leta efter en person när alla andra slutat leta (C-E8), och snor en bok från caféet Cerberus (C-E9).
7.1.2.2 Kate – Everything Sucks!
I en värld utan demoner i staden Boring finner vi Kate Messner. Kate ryktas, efter ett påtvingat tafsande av Emaline, vara lesbisk och börjar i panik dejta Luke för att ryktena ska försvinna. När Kate kysser Luke inser hon att hon kanske är lesbisk
trots allt. Eftersom han är förälskad försöker Luke hjälpa henne att reda ut sin sexualitet samtidigt som de fortsätter att fake-dejta (E-E5). Under en av deras dejter ser Kate ett kvinnligt par kyssa varandra vilket rör henne till tårar och hon inser att hon inte längre kan låtsas. Demonstrativt dumpar och krossar hon hjärtat på Luke (E-E6), river ner alla sina planscher av manliga artister på sitt rum, ersätter dem med kvinnliga förebilder och piercar sin ena näsvinge (E-E7). Hädanefter framställs hon vara mer avslappnad och till ro i sig själv. Hon försöker rädda sin och Lukes vänskap genom att övertala hennes pappa, rektorn, att tillåta en skolresa så att de kan färdigställa en filminspelning till A/V-klubben. Resan resulterar i ett bakslag för deras kamratskap, men lägger grunden för en potentiell romantisk relation mellan Kate och Emaline då de nästan kysser varandra. Till slut återfinner Luke och Kate sin vänskap och efter att Emaline lyckas smita iväg med Kate under ett event på skolan kysser de två tjejerna äntligen varandra (E-E10).
7.1.2.3 Eric – Sex Education
I en mindre engelsk stad följer vi Eric vars främsta roll går ut på att vara Otis bästa vän. Eric är exalterad över att börja skolan efter sommaren för att de båda kommer klättra på den sociala stegen och på något sätt bli populära, “This is a new frontier, my sexually repressed friend. Our chance to finally move up the social food chain.
We shall transform!” (S-E1). Trots sin grandiosa optimism och flera försök till att nå sitt mål utsätts Eric för återupprepade påhopp, men lyckas trots detta hålla kvar vid hoppet och viljan att fortsätta försöka. Fram tills att det brister. Otis, som alltid varit hans bästa vän, har mindre och mindre tid för honom efter att han börjat hänga med Maeve och Eric lämnas övergiven, efter att ha blivit bortprioriterad av sin bästa vän på sin födelsedag. Eric blir rånad och tvingas att gå hem ensam i mörkret utklädd i stylead blond peruk, smink, smycken, nagellack, högklackade skor och små klädesplagg. Vilket leder till att han utsätts för misshandel och även ett dramatiskt uppbrott med sin bästa vän, “Because we’ve been friends since we were nine years old, and you’ve abandoned me for someone that you’ve known for five seconds.”. När Eric kommer hem säger hans pappa, av oro, till honom ”If you’re going to live like this… you have to toughen up” (S-E5). Eric går in i en isolerad och mörk period som leder till att han får kvarsittning, men efter att ha funnit styrka i sin tro till Gud igen kommer han tillbaka starkare än tidigare. Men skadan är skedd.
Fast i kvarsittning med sin mobbare, Adam, börjar de två ilsket brottas med varandra, något som får en oväntad och sexuell vändning (S-E8).
7.1.2.4 Sterling – Teenage Bounty Hunters
Tillbaka på amerikansk mark får vi följa tonåringen Sterling som lyckas övertala sin pojkvän Luke till att de ska ha sex trots sin religiösa bakgrund, något som blir till en skandal bland eleverna på skolan som även den bygger på religiösa värderingar.
Sterling halkar in i prisjägar-branschen med sin syster Blair och ger sig ut på uppdrag kontinuerligt under serien med deras coach Bowser, där hon får lysa med sin vapensäkerhet. Trots sin artiga och, vad det verkar som, oskyldiga natur hackas hon kontinuerligt på av April, en tidigare barndomsvän. Sterling bryter upp med sin pojkvän efter att deras föräldrar tvingat dem till en paus och snart utvecklar hon en attraktion till och blir upp över öronen förälskad i April, vilket hon håller hemligt för Blair. Känslorna är besvarade men Sterling får till slut sitt hjärta krossat när
April inte vågar att på minsta vis offentliggöra deras känslor i rädsla för att hennes pappa ska få reda på det. Parallellt viftar Sterling bort Blairs återkommande teori om att deras mamma har ett mörkt förflutet bakom sig som hon döljer för dem. Till slut ger de sig ut på uppdrag för att undersöka saken, men deras olika inställningar och relationsproblem når klimax vilket resulterar i ett stort bråk. Blair hävdar att systern är tråkig och förutsägbar, varpå Sterling hetsigt avslöjar sin och Aprils hemliga relation för att motbevisa henne. Efter att Blairs misstankar om deras mamma visar sig vara sanna lyckas de bli sams, men nu utsätts Sterling för fara då deras mammas, för dem okända, tvillingsyster dyker upp och kidnappar henne.
7.1.2.5 Slutsats
De granskade karaktärernas utvecklas på multipla sätt, men det finns trots detta en likhet att dra mellan alla fyra karaktärer. Samtliga går igenom avgörande
utmaningar och förändringar som är beroende eller en direkt orsak av deras HBTQ- identitet. Även om deras berättelser skiljer sig åt är grunden densamma. Susies och Erics primära identitetsutveckling fokuserar på acceptansen av deras kön och/eller genus medan Kate och Sterlings fokuserar på deras begär. Skillnaden mellan karaktärerna träder däremot fram i den varierande mängden och komplexiteten av deras karaktärsutveckling utöver den som är relaterad till deras HBTQ-identitet.
Susie och Kate uppfyller båda rollen som vänner och ”dotter” men erbjuds inte alternativa hinder eller vägskäl som är avgörande för deras karaktärsutveckling. Eric tvingas till utveckling indirekt på grund av misshandeln som pricken över i:et av all diskriminering han får utstå, men nästan än mer av orsak till sin relation till Otis. All diskriminering och konflikten med sin bästa vän blir en katalysator för Erics
utveckling, medan hans relation till Gud i slutändan blir den helande länken för sin identitet. Hans relation till sin familj används också för att lyfta fram sin inre konflikt av sin identitetsutveckling, främst genom hans pappas återupprepade oro.
Sterlings karaktär utvecklas genom sina romantiska och sexuella intressen, men även i sin relation till sin syster med interna konflikter separerade från sin HBTQ- identitet och genom sin arbetsroll som prisjägare.
7.2 Begär
Huvudtemat begär utgår från en av de tre beståndsdelarna av den heterosexuella matrisen utformad av Judith Butler (1990). Temat är indelat i undertemana romantik som avser de romantiska intressen, handlingar och relationer karaktärerna uttrycker, samt sex som syftar till karaktärens implicita och explicita sexuella handlingar och intressen.
7.2.1 Romantik
7.2.1.1 Kate – Everything Sucks!
Kate blir märkbart ställd när Luke bjuder ut henne till en dejt framför hela skolan men säger till slut ja. Hon verkar förvirrad och smått illa till mods över de saker han gör för henne eftersom, som Luke säger, ”It’s what boyfriends do.” (E-E3) och inser till slut att hon inte har samma sorts känslor för Luke som han har för henne.
Efter deras första kyss inser Kate att hon tycker mer om tjejer än killar, och kanske inte vilken tjej som helst (E-E4). Hon har nämligen haft svårt att hålla sin blick
borta från Emaline under hela serien och när de lämnas ensamma på sitt hotellrum under en skolutflykt får de chansen att lära känna varandra bättre. Efter att Kate har tröstat och stöttat Emaline i hennes uppbrott med sin före detta pojkvän uttrycker Emaline att hon anser att Kate är cool och söt. De ligger bredvid varandra på en säng och deras ansikten rör sig mot varandra för att kyssas men blir avbrutna (E- E8). Nästa gång de får chansen att prata får Emaline Kate att tappa hakan då hon erkänner att hon tycker om henne och när Emaline frågar om det är okej svarar Kate ja knappt innan hon hunnit avslutat frågan (E-E9). I sista avsnittet lyckas Emaline smyga iväg med Kate under ett event på deras skola. De dansar ihop, börjar sakta närma sig varandra och möts i en kyss. När Kate sedan går ensam tillbaka in till festen säger hon till sin pappa att det är den bästa kvällen i hennes liv, varpå han svarar ”I can tell. You’re glowing.” (E-E10).
7.2.1.2 Eric – Sex Education
Erics preliminära romantiska intresse involverar Anwar, en av ”the untouchables”, som han visar beundran för genom hoppfulla blickar och konversationsstartare.
Hans känslor är däremot inte besvarade, vilket Anwar inte har något problem med att påminna honom om. När Adam kallar Eric för ”fag” sveper Anwar in och säger
”You know homophobia is so 2008, right? Totes passé.” varpå Adam går, men när Eric rörd och hoppfull tackar Anwar svarar han ”Not your friend.” (S-E2). På Aimees fest säger Maeve åt Eric att gå och prata med Anwar, men Eric svarar att han är för nervös, varpå Otis förklarar ”Anwar’s his unrequited crush.” (S-E2). Alla chanser, om de fanns några, försvinner när Eric i ilska slår till Anwar efter en elak kommentar. Någon dag efteråt ber Eric om ursäkt och Anwar berättar ”Pretty boys like me are definitely not you type okay?”, varpå Eric frågar ”What’s my type?”
men får bara svaret ”Still not your friend.” (S-E6). Dömd till kvarsittning med sin mobbare Adam börjar de två att bråka vilket leder till en kyss och mer. Eric försöker prata med honom om det men blir istället hotad utifall att han skulle berätta om vad som har hänt. Dagen därpå, när Adam inte dyker upp till kvarsittningen verkar Eric besviken. Han cyklar förbi Adams hus och ser honom åka iväg för att börja på en militärskola. Trots att inget garanterar en romans ännu kan det vara en potentiell flört.
7.2.1.3 Sterling – Teenage Bounty Hunters
Vår första uppfattning om Sterlings romantiska intressen är att hon är handfallen förälskad i sin pojkvän Luke som är lika kär i henne. Återupprepade gånger berättar hon för honom och andra att hon älskar honom och deras framtid tillsammans verkar vara utmejslad. Efter att deras föräldrar upptäckt att de har haft sex tvingas de att ta en paus från varandra och Sterling börjar sakta ta allt mer avstånd från Luke. Hon inser att de alltid varit så tätt sammanvävda att hon inte vet vem hon själv är, så hon tar beslutet att bryta deras förhållande. Trots att Sterlings känslor för Luke övergår till att vara platoniskt vänskapliga håller han kvar vid sin kärlek till henne.
Inte långt därefter har hon en sexuell fantasi om April vilket får henne att se på henne i ett annat ljus. Även om Sterling alltid har varit artigt trevlig mot April överöser hon henne nu med komplimanger eller pratar nervöst på när hon väl finner orden och fått mod till sig att yttra dem. Då hon inte pratar med April ser hon
handfallet på henne med tunga andetag som förhäxad av hennes läppar när hon talar eller vad än hon tar för sig, eller så flackar hon nervöst med blicken och biter sig i underläppen. Sterling berättar inte om sina känslor för April för någon men rådgör under ett prisjägar-uppdrag med en kvinna som är i en relation med sin man och en annan kvinna. Sterling säger ”… I have to tell her soon because if I keep it inside any longer, I’m gonna die.” (T-E7), varpå kvinnan svarar att hon bör lägga ut ett lockbete och se om April nappar. Efter ett blygsamt försök kastar sig Sterling till slut över April i en kyss då de står ensamma på deras lärares kontor. April går mot dörren för att låsa den och kysser sedan Sterling tillbaka. I ömsesidig förståelse om deras känslor för varandra uttrycker Sterling snart sin önskan om att visa att de hör ihop på eventet för en övernattning på skolan. April går tveksamt med på att sova bredvid varandra. I en konversation med Blair förklarar systern att hon älskar sin kille så som Luke älskar Sterling. Sterling säger ”Wow. That’s the real deal.”. Blair frågar ”Yeah. Is it for you with… April?” varpå Sterling svarar ”I don’t know. It could be.” (T-E10). Vid kvällen för övernattningen backar April ur genom att ignorera Sterling och vara kall och kort mot henne. Sterling springer upprört
därifrån och April som kommer ikapp henne förklarar att hon inte är redo att komma ut på något sätt i rädsla för sin egna pappa ska få veta. Sterling svarar ”I’m not asking you to headline a gay pride parade. I’m asking you to hold my hand at the lock-in. He would never even know.” (T-E10). Men April är inte redo och med ett brustet hjärta söker Sterling sig till Luke och säger ”I really miss you Luke. Things with you were so easy.” varpå han svarar ”Yeah, I mi-- I miss… I miss you a lot, too.” (T-E10).
7.2.2 Sex
7.2.2.1 Susie – Chilling Adventures of Sabrina
Susies karaktär visar inte på några sexuella intressen men tillskrivs en etikett av pojkarna som mobbar henne i skolan genom att de återupprepat kallar henne för
”dyke” i negativ bemärkelse (C-E2, C-E9).
7.2.2.2 Kate – Everything Sucks!
När Kate kommer hem till Luke första gången hittar hon en pornografisk tidning med kvinnor. Hon snor med sig den hem och efter att ha bläddrat i den en stund börjar hon att onanera, men blir avbruten då hennes pappa stampar in i hennes rum.
Han tycks inte uppfatta vad hon egentligen gjorde och förklarar för henne att hon inte ska känna att hon behöver se ut som de kvinnorna (E-E1).
Luke vill väldigt gärna kyssa Kate men vid ett försök smiter hon undan genom att aktivera brandlarmet istället. Dagen efter när de spelar snurra flaskan med drama- eleverna pekar flaskan mot Emaline då Kate snurrat på den. Emaline ser utmanande på Kate men en annan tjej säger att det inte gäller eftersom det är två tjejer. Luke tar flaskan och snurrar den så att den pekar på Kate och en liten stund senare står de ensamma i rekvisitaförrådet. Kate lutar sig fram och kysser Luke som blir betagen.
Hon däremot stirrar på honom, sedan neråt och säger ”I think I’m a lesbian.” (E- E4). För Kates, lika mycket som för sin egen, skull försöker Luke hjälpa henne att lista ut sin sexualitet. Han frågar henne ”Did you hate it… when we kissed?” och hon svarar ”No, I didn’t hate it. It was nice.” (E-E5). I en av böckerna han bläddrar
i där de sitter i biblioteket hittar han ett test för att identifiera sin sexualitet. När hon svarar på frågorna tillsammans med Luke får vi reda på att hon har haft sexuella fantasier med personer av samma kön och ett mer tveksamt svar till om hon har haft sexuella fantasier om det motsatta könet, ”I mean, I guess so.” (E-E5). När
resultatet av testet visar att hon är ”homosexual with heterosexual tendencies”
brister Kate förvirrat ut ”No. That can’t be right.” (E-E5).
Ensam på hotellrummet med Emaline säger Kate till henne ” I think you're the most sexy and attractive person I've ever met in my entire life.” och kysser nästan
varandra innan de avbryts (E-E8). Kort därefter slutför dem det som nästan skedde och kysser varandra då de smugit iväg från de andra på skolan (E-E10).
7.2.2.3 Eric – Sex Education
Eric talar ofta och mycket om sexuella intressen. Bland annat kommenterar han manliga karaktärers utseende och uttrycker sin attraktion till dem som till exempel Otis mammas ligg ”Your moms new boyfriend is a hot wet dream.” (S-E1), Jackson
”Oh Jackson is so hot.” (S-E4) och Anwar ”Do you reckon Anwar’s been workin’
out? He’s lookin’ extra tight.” (S-E1). Han är även investerad i sin bästa väns problem med att onanera vilket visar sig genom att han prata med honom om det eller reta honom för det, ”Yeah, at least I can touch my own penis.” (S-E1). Men han är även intresserad av rykten om andras sexuella eskapader, ”His balls finally dropped. Yeah, I keep telling you. Everyone has had sex over the summer. Everyone except you.” (S-E1). Eric visar även ett intresse av att hjälpa Maeve och Otis med deras ”sex-klinik” men bortsett från ett tillfälle då de behöver hjälp med att locka kunder får han inte riktigt vara med. På Aimees fest erbjuder Eric sig att visa ”the untouchables” hur man utför bra oralsex på en banan, ”Listen, I’ve seen a lot of gay porn. Plus, you’re not the only person with a penis, you know?” (S-E2). Senare i serien, efter att Eric hittat ut ur sin mörka period, och utan vidare kontext får vi se när han onanerar till klimax. Kort därefter får vi se hur Adams och Erics bråk under en kvarsittning slutar med att de båda kysser varandra och att Adam går ner på Eric.
Det framkommer inte i första säsongen om deras äventyr är av romantisk och/eller sexuell art.
7.2.2.4 Sterling – Teenage Bounty Hunters
Serien börjar med att Sterling lyckas övertala sin pojkvän till att ha sex med argumentet att de älskar varandra och innan de skiljs åt säger hon ”And I really, really love you. And your penis.” (T-E1). Sexet fortsätter, bland annat på skolan, och när Sterling vid ett tillfälle tappar innehållet av sin väska faller ett öppnat kondompaket ut, något som April är snabb med att plocka upp. Hon hotar Sterling att berätta för alla på skolan, men Sterling hinner före vilket leder till en skandal bland eleverna men försvinner snart igen. Efter att deras föräldrar fått reda på att de har haft sex blir Sterlings mamma först besviken. Sterling försöker att förklara med tårar i ögonen ”I don’t understand how something that feels so good could be wrong, you know?” (T-E4). Efter att hennes och Lukes relation till slut tar slut, berättar Sterling för Blair att hon aldrig fått en orgasm tillsammans med Luke. Blair övertalar henne att hon ska förföra en kille från en annan skola under hennes debatt- turnering som kanske kan ge henne det. Det slutar med att hon hånglar upp sina motståndare innan hon möter dem i tävlingen och även om hon inte får en orgasm
