Gymnasieelevers inställning till lokal skolstyrelse med elevmajoritet : En enkätstudie

___________________________________________________________________________

Gymnasieelevers inställning till lokal

skolstyrelse med elevmajoritet

- en enkätstudie

Joel Gustavsson Jesper Lundvall

C-uppsats 2005 Handledare: Carsten Ljunggren

Pedagogik med didaktisk inriktning C

________________________________________________________________

C-uppsatser vid Pedagogiska institutionen, Örebro universitet

ABSTRACT

The aim for this essay is to investigate students attitudes to a local schoolboard with student majority to determin the level of functionality, relevancy and interest for this schoolboard among the students in a Swedish gymnasium in Örebro. This is done by distibution of a questionnaire form to a third of the students in the third grade . The results show that the attitudes overall amongst the students are positive, although the level of interest is low. One explanation for this low level of interest could be the lack of information from the school board to the students.

FÖRORD

Vi vill här tacka de som på olika sätt hjälpt oss med denna uppsats. Först och främst vill vi tacka vår handledare Carsten Ljunggren för goda råd och tips, samt för kontinuerligt stöd, hjälp och kritisk granskning under arbetets framväxt. Tack även till seminariegruppen, som under arbetets gång givit oss tips, idéer och värdefull kritik. Vi vill även tacka Guy Karnung, som hjälpt oss med bearbetningen av data. Sist men inte minst vill vi tacka ledningen, lärarna och eleverna på den skola där vi utförde undersökningen för deras hjälp och positiva inställning till undersökningen.

SAMMANFATTNING

Vi har valt att i denna uppsats djupare undersöka en specifik form av elevdemokrati: elevmajoritet i lokala skolstyrelser. Försöksverksamhet inleddes 1997 efter att riksdagen godkände ett regeringsförslag om detta, och den skola som undersöks i uppsatsen har deltagit i försöksverksamheten sen starten.

Syftet med denna uppsats är att undersöka inställningen till lokal skolstyrelse med elevmajoritet bland gymnasieelever i årskurs 3 genom att klarlägga graden av funktionalitet, relevans och intresse. Undersökningen utgår från en hypotes som formulerats utifrån en rapport från Utbildningsinspektionen. I rapporten fastslås att betydelsen av och intresset för den lokala skolstyrelsen inte uppfattas som betydelsefullt eller intressant av eleverna, och hypotesen består av detta påstående.

För att undersöka elevernas inställning till den lokala skolstyrelsen med elevmajoritet delades en enkät ut till en tredjedel av eleverna i årskurs 3 på en gymnasieskola i Örebro. Enkätens frågor undersöker olika aspekter av den lokala skolstyrelsen och de svarandes attityder till detta. Enkät som undersökningsmetod valdes för att få en representativ bild av en större grupps inställning till detta.

Undersökningens resultat visar att de flesta av de svarande känner till att eleverna har majoritet i den lokala skolstyrelsen. Däremot är elevernas intresse för den lokala skolstyrelsens arbete lågt, trots att skolstyrelsens funktionalitet bedöms som bra och de frågor som styrelsen behandlar anses viktiga av majoriteten av eleverna. Inställningen har även undersökts utifrån aspekterna kön och programtillhörighet, men ingen av dessa aspekter har uppvisat några väsentliga skillnader mellan grupperna. En förklaring till elevernas låga intresse för den lokala skolstyrelsens arbete kan vara bristfällig information till eleverna från styrelsen sida, något som framkommit i de kommentarer som vissa av eleverna lämnat i enkäten.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING

...1

2. BAKGRUND

...2

2.1. Demokrati som begrepp...2

2.2. Synen på elevmedbestämmande i konventioner, lagar och styrdokument ...3

2.2.1. FN:s konvention om barnets rättigheter...3

2.2.2. Skollagen...4

2.2.3. Lpf 94...5

2.3. Pedagogisk forskning om elevmedbestämmande ...7

2.3.1. Elevdemokrati ...7

2.3.2. Elevinflytande ...9

2.4. Om försöken med elevmajoritet i lokala skolstyrelser ...11

2.5. Sammanfattning av studiens bakgrund ...18

3. SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING

...20

4. METOD

...22

4.1. Val av metod ...22

4.2. Population och urval ...23

4.3. Distribution och insamling...24

4.4. Validitet och reliabilitet ...25

4.5. Enkätens utformning...26

5. RESULTAT

...31 5.1. Resultatdelens struktur...31 5.2. Svarandestruktur ...33 5.3. Undersökningsresultat...33

6. DISKUSSION

...44 6.1. Diskussion om metod...44 6.2. Diskussion om resultat...46

6.2.1. Kännedom och allmän inställning ...47

6.2.2. Funktionalitet ...48

6.2.3. Relevans...50

6.2.4. Intresse ...51

6.2.5 Elevernas samlade inställning...52

7. SLUTSATSER OCH AVSLUTANDE REFLEKTIONER

...54

7.1. Slutsatser ...54

7.2. Avslutande reflektioner...54

REFERENSER

...55

BILAGOR

1. INLEDNING

I dagens samhälle står demokrati högt upp på agendan, och detta har även nått skolans värld. Både Skollagen (1985:1100) och Lpf 94, som är de styrdokument som gäller för alla gymnasieskolor i Sverige, fastslår att eleverna ska omfattas av och deltaga i demokratiska processer, och även ges möjlighet att utöva inflytande över sin egen utbildning. Elevernas möjligheter att påverka och utöva inflytande kan komma till uttryck på olika sätt, antingen genom olika former av elevinflytande eller elevdemokrati. Elevmajoritet i lokala skolstyrelser är en metod för att genom elevdemokrati ge eleverna beslutandemakt över frågor viktiga för skolan och för eleverna själva. Elevmajoritet i lokala skolstyrelser infördes på försök på ett antal skolor 1997 efter beslut från riksdagen. Den skola där denna undersökning utförs är en av de skolor som redan från början deltog i försöksverksamheten.

Vi har i denna uppsats valt att undersöka verksamheten med elevmajoritet i lokal skolstyrelse. Detta görs först genom en undersökning av försöksverksamhetens bakgrund och motiv, därefter genom en enkätstudie undersöka inställningen till den lokala skolstyrelsen på en gymnasieskola i Örebro, där eleverna är i majoritet i styrelsen. Syftet med arbetet är att undersöka inställningen till lokal skolstyrelse med elevmajoritet hos elever som läser sista året på ett gymnasium i Örebro genom att klarlägga graden av funktionalitet, relevans och intresse.

Undersökningens resultat visar på elevernas attityder till den lokala skolstyrelsens relevans och funktionalitet, och elevernas intresse för dess arbete. Undersökningen visar även i vilken utsträckning eleverna på skolan känner till att eleverna faktiskt är i majoritet i skolstyrelsen.

Vår förhoppning med denna uppsats är att ytterligare belysa denna metod för att ge eleverna större möjligheter att påverka och utöva inflytande över sin skolsituation och sin skola, och även att skolstyrelsens arbete på den skola där undersökningen utförs lyfts högre upp agendan och i högre grad uppmärksammas av både eleverna och skolans personal.

2. BAKGRUND

Vi har valt att som bakgrund till undersökningen först redogöra för hur elevmedbestämmande tas upp i konventioner, lagar och förordningar. Detta för att påvisa de formella rättigheter som ges till medbestämmande för eleverna. Därefter belyses några olika aspekter av hur detta kan komma till uttryck och hur dessa behandlas i pedagogisk forskning. Anledningen till detta är att ge en bredare bild av elevmedbestämmande, och påvisa hur detta på olika sätt kan komma till uttryck. Innan detta undersöks utifrån dokument som på olika sätt och på olika plan behandlar detta är det nödvändigt att först diskutera det begrepp som är centralt för elevmedbestämmande och dess olika former, nämligen begreppet demokrati.

2.1. Demokrati som begrepp

Demokrati betyder, enligt Nationalencyklopedin (1990), bokstavligen folkmakt eller folkstyre. Däremot kan åsikterna variera om hur man ska definiera det styrande folket, och vilka förutsättningar som måste uppfyllas för att folket ska kunna uppfylla sin rätt att styra. Eftersom demokrati är ett mångtydigt begrepp så måste demokratibegreppet problematiseras; vad demokrati innebär och vad som kan anses som demokratiska värden. I den läroplan som gäller för de svenska gymnasieskolorna (Lpf 94) står att det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. I läroplanens värdegrund radas ett flertal grundläggande värden upp, som t.ex. alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, generositet, tolerans och ansvarstagande. Dessa värden ska alla ingå i elevernas demokratiska fostran. Med läroplanens värdegrund som utgångspunk måste skillnader i demokratisyn diskuteras, då det finns en skillnad mellan demokratiska värden och andra goda värden. Robert A. Dahl (2003) hävdar i boken Demokratin och dess antagonister att demokratin får sin legitimitet genom något som han kallar för den starka jämställdhetsprincipen. Den starka jämställdhetsprincipen innebär att alla människor som är delaktiga i demokratiska processer bör betraktas lika, och att var och en bestämmer bäst själv vad som är dess intressen. Dahl delar upp begreppet demokrati avseende vad begreppet ska innehålla i en procedurell och en innehållslig demokratisyn (Dahl 2003). I den procedurella demokratisynen ryms inga demokratiska värden. Här anses beslut som demokratiska så länge som de fattats i en korrekt demokratisk procedur, oavsett vad beslutet handlar om eller får för resultat. I denna demokratisyn ryms alltså inte de värden som tas upp i

värdegrunden. De kan vara demokratiska, men i sådana fall enbart för att detta beslutats enligt en korrekt demokratisk procedur. I den innehållsliga demokratisynen inkluderas även beslutens innehåll i begreppet demokrati. Enligt denna syn på demokrati är beslut demokratiska om innehållet i besluten är i enlighet med demokratiska definitioner. Hit räknas värden som är oskiljaktiga från den demokratiska proceduren, så som yttrandefrihet och åsiktsfrihet, samt värden nödvändiga för den demokratiska processen, som rätt till utbildning. Andra värden som ofta kallas demokratiska, t.ex. mänskliga rättigheter, barns rättigheter, jämlikhet, solidaritet osv. är istället goda värden, då demokratiska värden som tidigare nämnts enbart är värden som främjar tolerans för politiska rättigheter. De goda värdena är dock aldrig okränkbara i en demokratisk process, och därför kan de till skillnad mot de demokratiska värdena inte heller direkt knytas till demokratin. Om de goda värdena ska ingå i demokratin måste det beslutas härom genom en korrekt demokratisk procedur, för om värdena förhandsdefinieras är demokratin onödig och har blivit ersatt av ett förmyndarstyre. Vi tar i detta arbete ingen ställning till demokratibegreppet eller någon speciell form eller tolkning av detta. Problematiseringen av begreppet är dock ändå nödvändig för att bättre kunna förstå de diskussioner som förs om elevmedbestämmande i dess olika former (Dahl 2003).

2.2. Synen på elevmedbestämmande i konventioner, lagar och styrdokument

2.2.1. FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter, eller Barnkonventionen, som den också

kallas, antogs av FN:s generalförsamling 1989. Den behandlar olika aspekter av barns rättigheter, och alla stater som skrivit under konventionen har i och med detta förbundit sig att följa och uppfylla de 54 artiklar som konventionen innehåller.

I konventionens första artiklar fastställs vilka som innefattas av begreppet ”barn”, och också vilka barn som konventionen gäller. Barn är enligt konventionens första artikel alla människor under 18 år, om inte andra lagar föreskriver att barnet blir myndigt tidigare. I den andra artikeln fastslås att alla barn har samma rätt enligt Barnkonventionen, oberoende av vilken stat man bor i, vilken hudfärg man har, vilken religion man följer eller vilken politiskt åskådning man har.

De artiklar som är extra intressanta för denna undersökning i Barnkonventionen är de artiklar som kan spela in i skolans värld. Artikel 12 behandlar barnets rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet:

Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad (FN:s konvention om barnets rättigheter, Artikel 12).

I artikel 13 fastslås barnets rätt till yttrandefrihet i både tal och skrift. Dessa två artiklar ger grunden för vardagen i den svenska skolan, där elever uppmanas att bilda egna åsikter och att uttrycka dessa.

FN:s barnkonvention slår även fast i artikel 28 att utbildning är en rättighet som ska gälla barn i alla konventionsstater. Konventionen stadgar även att utbildningen ska vara obligatorisk och kostnadsfri. I och med att utbildningen ska vara obligatorisk är detta inte bara en rättighet för barnet, utan också en skyldighet. Utbildningen ska bland annat syfta till att utveckla respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna, t.ex. förståelse, tolerans, respekt för andra kulturer och etniska grupper samt jämlikhet mellan könen. Flera av artiklarna i Barnkonventionen uttrycker starkt att barn ska ges stora möjligheter till yttrandefrihet och åsiktsfrihet, samt att barnet ska socialiseras in i och förberedas för ett vuxenliv där demokratiska rättigheter och skyldigheter är rådande (FN:s konvention om barnets rättigheter, 1989).

2.2.2. Skollagen

Skollagen (1985:1100) är det svenska dokument som samlar de lagar och bestämmelser som ska gälla för och i den svenska skolan. Precis som i Barnkonventionen fastslås här alla barns rätt till likvärdig utbildning i det offentliga skolväsendet, samt att skillnad inte ska göras mellan barn utifrån etnicitet, kön, geografisk hemvist eller sociala och ekonomiska förhållanden. Utbildningen ska främja elevernas utveckling mot att bli ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar.

Men eleverna ska inte bara lära sig om demokrati och demokratiska värderingar, de ska även själva deltaga i och omfattas av demokratins grundprinciper. Skollagen fastslår att eleverna själva ska ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Mer konkreta skrivelser om skolans demokratiuppdrag samt elevers rätt till inflytande och medbestämmande tas upp i de läroplaner som gäller för respektive skolform, här Lpf 94.

2.2.3. Lpf 94

Vi har i detta arbete valt att enbart fokusera på Läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, och lämna de andra läroplanerna därhän. Detta på grund av att undersökningen inriktar sig mot just gymnasieskolan. I detta styrdokument ges demokratiutbildning och demokratifostran stort utrymme. Här liksom i Skollagen och Barnkonventionen fastslås att eleverna ska lära sig om och lära sig respektera de mänskliga rättigheterna samt andra demokratiska värden. I första stycket i Lpf 94 fastslås att det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund, och har till uppgift att hos eleven förankra de värden på vilka samhället vilar. Men läroplanen pekar även på att skolan måste vara en demokratisk miljö, där de demokratiska värdena och principerna är rådande och beslut fattas enligt demokratins beslutsprocesser.

Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värden. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla elevers förmåga och vilja att ta personligt ansvar och aktivt deltaga i samhällslivet. Elevernas möjlighet att utöva inflytande på undervisningen och att ta ansvar för sina studieresultat förutsätter att skolan klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har (Lpf 94, sid. 38).

I ovanstående citat fastslås alltså att eleverna ska få vara med och påverka och bestämma om sin egen utbildning. Fokus ligger här på att eleverna ska utvecklas mot att bli fullvärdiga samhällsmedborgare i vårt demokratiska samhälle. Utbildningen ska även vara saklig och allsidig, och vara öppen för skilda uppfattningar. Eleverna ska ges möjlighet att finna sin unika egenart, samt uppmuntras till att göra personliga ställningstaganden och framföra sina åsikter. Här ligger alltså inte enbart fokus på elever som en grupp, utan även på att varje enskild elev ska utvecklas på sitt eget sätt, bilda sina egna uppfattningar och åsikter och att framföra dem. Varje elev ska dessutom få utvecklas efter sina egna förutsättningar (Lpf 94).

Eleverna ska ges inflytande över sin egen undervisning och skolgång genom att få möjlighet att påverka arbetssätt och utformning av undervisningen. Här har läraren en viktig roll, och krav ställs på läraren att ge möjligheter till elevinflytande, samt att undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer. Läraren ska även bidra till att stärka elevernas självförtroende och främja deras vilja och förmåga att lära (Lpf 94).

Läroplanen är det dokument som till största del behandlar frågor som demokrati och samhällsansvar ur ett utbildningsperspektiv. Elevens delaktighet i demokratiska processer ges till och med större värde än elevens teoretiska kunskaper om dessa. Detta är ett led i skolans strävan efter elevinflytande, medbestämmande och i slutändan även elevdemokrati. Målet är att varje elev vid utbildningens fullbordan ska vara redo att aktivt deltaga i det demokratiska samhällslivet, med alla de rättigheter och skyldigheter som det innebär (Lpf 94).

I förarbetena till 1994 års läroplaner beskrivs riktlinjerna för dessa mer utförligt. Läroplanskommitténs huvudbetänkande Skola för bildning (SOU 1992:94) behandlar bland annat elevdemokrati och elevers rätt till inflytande och medbestämmande över sin egen utbildning. Eftersom undervisningen i skolan bland annat ska ge eleverna medborgarbildning så krävs enligt kommittén att eleverna får en ny roll, där inflytande inte enbart ska förknippas med ansvar hos eleven att sköta sitt skolarbete och följa de regler som gäller i skolan. Dock ska inte ansvarskravet helt förkastas, utan istället förknippas med att eleverna under skoltiden bör ges ett successivt ökat inflytande över utformningen av sin egen utbildning, bland annat genom val av kurser och fördjupningar, men också genom att delta i planeringen av den dagliga undervisningen och utvärdera denna. Tillsammans med läraren ska eleverna få utforma undervisningsmål som är specifika för just den skolan och den klassen eleverna tillhör. Undervisningsmålen ska dock utgå från de nationella målen som beskrivs i läroplanen. Detta kallas i betänkandet för ”deltagande målstyrning”, eftersom de som ska uppfylla målen också deltar i att omforma läroplanens mål till undervisningsmål. Den målstyrda skolan ska alltså ge eleverna ett ökat inflytande över utbildningens innehåll och form. Enligt betänkandet ska i kursplanen i samhällskunskap ingå att eleverna även ska utveckla sin medborgarkompetens genom att med skolan som utgångspunkt studera besluts- och styrelseformer som används i

samhället, och genom att aktivt ta del i utformningen av skolans verksamhet. Denna skrivelse öppnar för elevdemokrati genom t.ex. elevråd och klassråd, där demokratiska beslutsprocesser appliceras, och blir en del av elevernas egna vardag och livsvärld (SOU 1992:94).

2.3. Pedagogisk forskning om elevmedbestämmande

Medan undersökningen av lagarna, förordningarna och styrdokumenten som reglerar den svenska skolan på ett mer direkt sätt visar vilka rättigheter eleverna ges till medbestämmande i skolan så problematiserar istället den pedagogiska forskningen frågor om detta. Hur kan elevmedbestämmande komma till uttryck i skolan? Är det önskvärt att elever får mer att säga till om, och vilka fördelar och nackdelar finns med detta? Vad ska eleverna ges inflytande över och få bestämma om?

Vi har delat upp refereringen av den pedagogiska forskningen utifrån de två grenar vi tidigare delade in begreppet medbestämmande i: elevdemokrati och elevinflytande. Denna uppdelning är gjord för att tydligare åskådliggöra olika alternativ som förs fram i pedagogisk forskning för att elever ska ges möjlighet att påverka sin situation i skolan, och argumenten för dessa. Syftet med denna undersökning av forskningen är inte att sammanställa alla olika metoder som förs fram för att öka elevmedbestämmandet i skolan, utan att istället lyfta fram olika förslag, idéer och diskussioner om hur det kan se ut.

2.3.1. Elevdemokrati

John Dewey skrev i början av förra seklet sin bok Demokrati och utbildning (1916/1999), som än idag i allra högsta grad influerar många aspekter inom pedagogiken. Dewey länkade tätt samman begreppen demokrati och utbildning i den mening att ett demokratiskt samhälle i grund och botten bygger på en formell utbildning och skolning av dess medlemmar, och även att en högre insikt och kunskapsnivå hos medlemmarna utvecklar demokratin och för den framåt. Lärande för Dewey (1916/1999) skapades i första hand genom kommunikation med andra, och han går till och med så långt att han hävdar att all kommunikation är bildande. En öppensidig kommunikation är alltså i första hand lärandets grund, inte ett systematiskt inlärande av faktastoff. De rent teoretiska kunskaperna måste enligt Dewey (1916/1999) också införlivas hos eleven, men för att till fullo förstå dem och förstå

dem i sitt sammanhang måste man även aktivt deltaga i de miljöer där de förekommer. Därför måste skolan balansera mellan systematiska och indirekta formerna för undervisning, med andra ord faktainlärning och deltagande. Detta gäller inte minst i demokratiundervisningen: eleven lär sig om demokrati genom att läsa om dess idéer och principer, men en djupare kunskap ges först och främst genom att eleven själv är delaktig i demokratiska processer, och uppfyller sin del i dessa. Indirekt menar alltså Dewey (1916/1999) att eleverna bör få delta i demokratiska aktiviteter inom skolan, vilket i sin tur kan peka mot ett ökat elevinflytande och i slutändan även elevdemokrati och elevinflytande inom skolan, just för att ge eleverna dessa djupare insikter om demokratins former (Dewey 1916/1999).

Gunnar Sundgren (1998) spinner vidare på Deweys tankar om att låta eleverna delta i demokratiska aktiviteter i skolan för att på så sätt ge eleverna fördjupade kunskaper om demokratin och dess grundläggande processer. I sin artikel Skola för alla – en

medborgarskola? (1998) skriver Sundgren om att demokrati i skolan ofta ses som

elevernas möjligheter till att påverka och fatta beslut som rör deras vardag i skolan, bland annat rörande frågor som hur skoldagen administreras, den egna lärandemiljön och skolans miljö. Eleverna ges möjlighet att diskutera och fatta beslut om dessa frågor i formella forum, som t.ex. klassråd, elevråd och förvaltningsråd. Att låta eleverna besluta i dessa typer av frågor har dubbla poänger: för det första är tanken att eleverna genom att fatta beslut enligt de demokratiska beslutsprocesser som är rådande i dagens samhälle erbjuds demokrati som den rättighet som är förbehållen de flesta människor i samhället. Den andra tanken är att genom att låta eleverna delta och själva skapa demokratiska processer och former i skolan så tränas eleverna i demokratiska färdigheter. Dock är agendan på dessa möten starkt begränsad, motiverat med att eleverna ännu inte är mogna att fatta beslut i mer viktiga frågor, t.ex. rörande skolans administration och ekonomi. De frågor som eleverna tillåts besluta om i dessa forum rör dock inte heller själva undervisningen och dess innehåll (Sundgren 1998).

Torsten Madsén diskuterar även han elevdemokrati i form av klassråd och elevråd i sin artikel Återskapa verkligheten genom ”konstgjord konkretion” (1998). Madsén (1998) skriver att klass- och elevråd fungerar som en konstgjord konkretion i skolan. Begreppet konstgjord konkretion innebär i detta sammanhang att man i skolan skapar

en typ av minisamhälle, där de demokratiska beslutsprocesser som är gällande för samhället i övrigt även appliceras på skolan. Grundtanken här är att eleverna får en djupare förståelse för dessa processer om dem själva omfattas av dem, och att eleverna sedan också kan överföra sin förståelse för de demokratiska processer de själva medverkat i till en ökad förståelse för hur ett demokratiskt samhälle är uppbyggt och fungerar. Genom att skapa ett demokratiskt minisamhälle i skolan kan man alltså på ett förenklat sätt belysa viktiga strukturer i samhället som eleverna annars skulle ha svårt att uppmärksamma (Madsén 1998).

2.3.2. Elevinflytande

Tomas Englund (2000) fokuserar inte på demokratiska processer i skolan som ett redskap för att ge eleverna ökad kunskap om demokrati. Englund lägger istället fokus på diskussioner och samtal om besluten och de processer som kan användas för att nå till beslut som en basal del i skolans roll att utbilda eleverna i demokratins frågor. Detta kallar han för ”deliberativ demokrati”. Han skriver i Deliberativa samtal som

värdegrund – historiska perspektiv och aktuella förutsättningar (2000) att den

deliberativa demokratin är ett komplement till majoritetsprincipen. Med deliberativ demokrati menas att besluten man fattar ska diskuteras ingående mellan alla inblandade parter. Man ska samtala om vilka meningsskiljaktigheter som finns, och vilken procedur man ska ha för att fatta beslut. Det viktigaste inom den deliberativa demokratin är alltså varken de demokratiska processerna eller besluten, utan samtalen om dessa, och det är på detta sätt som eleverna lär sig om demokrati. Inom den deliberativa demokratin ska man också vara medveten om att besluten som fattas kan ses som temporära och att man i vissa fall kan vara oeniga.

En fungerande deliberativ demokrati förutsätter emellertid medborgare med väl etablerade deliberativa attityder och ett samhälle som vilar på den deliberativa demokratins idéer är ett långsiktigt projekt. Det innebär också att vissa institutioner ges en central roll och utbildningssystemet är den kanske viktigaste potentiella kraften i ett långsiktigt projekt vad gäller att grundlägga och utveckla deliberativa förhållningssätt. En av de långsiktiga målsättningarna med att ge det deliberativa samtalet en framträdande plats i skolans värdegrundsarbete är således att på så sätt söka stärka demokratin (Englund 2000 s. 5).

En skola med deliberativa samtal, där olika åsikter och synsätt får framträda, de olika parterna respekterar sin motståndares argument och där den gemensamma strävan är att komma fram till överenskommelser, eller i alla fall temporära överenskommelser,

kan alltså ses som ett steg till att stärka demokratin. Englund (1999) menar att skolan ska ge mer plats för deliberativ argumentation eftersom detta kan innebära att eleverna utvecklar sin kunskap för hur de hanterar problemhantering, kunskapssökande samt får en ökad ömsesidighet och respekt för andra människor (Englund 1999).

Sundgren (1998) visar också på att demokrati i skolan även kan handla om elevers inflytande över undervisningen, dess innehåll och mål, samt den egna kunskapsprocessen, och att detta kan ske i en dialog tillsammans med läraren om själva utformningen och innehållet av undervisningen. Detta kan ses som en variant av Englunds deliberativa demokrati, där eleverna genom att samtala och diskutera med läraren kan utöva inflytande över sin egen vardag i skolan (Sundgren 1998).

Eva Forsberg skriver i sin artikel Elevernas inflytande över skolarbetet (1995) att politiker idag mer betonar olika former av brukarinflytande över olika statliga institutioner. För att kunna genomföra detta har riksdag och regering i Skollagen (1985:1100) och läroplanerna särskilt lyft fram elevernas rätt till inflytande över deras skolarbete. Forsberg (1995) menar att elevinflytande är både ett vagt och mångtydigt begrepp som mer ska ses som en samlingsbeteckning på en rad olika företeelser. Inflytande är ett begrepp som är historiskt och kulturellt betingat och det får sin mening genom hur olika aktörer tolkar det. Man kan också se det som ett intentionellt begrepp då det kan uppfattas som ett eftersträvansvärt ideal. ”… elevinflytande är en

kvalitativt begrepp som knappast låter sig fångas in, beskrivas, mätas eller värderas med traditionella kvantitativa tekniker.” (Forsberg 1995, s 74)

Forsberg (1995) menar att om läraren inte ger eleverna insyn i planering, genomförande och utvärdering av undervisningen leder detta till att eleverna står helt utan något inflytande. Om man istället ger eleverna möjlighet till att bli delaktiga i planering, genomförande och utvärdering kan detta leda till att eleverna får en ökad kontroll över undervisningsprocessen. Detta kan medföra att elevernas kontroll över det egna kunskapandet ökar. Eleverna ska tillsammans med läraren diskutera de didaktiska frågorna. Detta leder alltså till att inflytandet från eleverna ökar samtidigt som skolan kan fullgöra sin överordnande uppgift: att fostra eleverna till demokratiska medborgare. Läraren måste också förklara hur ett område hänger

samman med elevernas tidigare förvärvade kunskaper. Detta kan öka förutsättningarna för elevernas inlärning samt också leda till att eleverna kan placera in ett enskilt arbetsområde i ett större sammanhang. Forsberg menar att det finns en möjlig konflikt i att betrakta elevinflytande som en fråga om att bli delaktig i en beslutandeprocess. Det direkta inflytande över undervisningsprocessen från elevernas sida kan medföra att de inte tillägnar sig nödvändiga resurser. Om nu detta sker är det lärarens uppgift att finna en balans mellan elevernas kortsiktiga inflytande mot det mer långsiktiga medborgerliga inflytandet. Om elevernas utveckling av både det kortsiktiga och det långsiktiga inflytandet ska kunna ske, måste läraren ha en undervisningsstrategi som frilägger alla de till undervisningsprocessen knutna didaktiska frågorna (Forsberg 1995).

Även Gunvor Selberg skriver om elevinflytande genom dialog i sin bok Främja

elevers lärande genom elevinflytande (2001). Selberg (2001) utgår från en annan

utgångspunkt i frågan om elevinflytande än de andra författarna. För Selberg (2001) är inte den demokratiaspekt på elevinflytande som både Englund (1999, 2000) och Forsberg (1995) framhåller alls lika framträdande. Selberg (2001) diskuterar istället frågan om miljö, och framhåller att vissa miljöer främjar inflytelserikt arbete mer än andra. Selberg (2001) menar att i goda lärandemiljöer har läraren tillsammans med eleverna både kommunicerat och arbetat. Inflytandet som eleverna har haft i dessa goda miljöer har gett dem möjligheter att förbättra sina kunskaper. En dialog med eleverna från lärarens sida är mycket viktig för att alla elever ska kunna vara med. Lärarens förhållningssätt till elevinflytande kan få en avgörande betydelse för elevernas skolvardag. Tillsammans med lärarens och klasskamraternas stöd, hjälp och bekräftelse upprätthålls en dialog som leder till lärande. Hur elevinflytande kommer till uttryck är beroende på hur läraren tillsammans med sina elever skapar förutsättningar för att utveckla kunskap. Det ställs krav på lärarens sätt att samtala med eleverna, läraren behöver leda samtalen på ett väl genomfört sätt så att elevernas valfrihet och rätt att fritt samarbeta med kamraterna tillkänns eleverna (Selberg 2001).

2.4. Om försöken med elevmajoritet i lokala skolstyrelser

Den kommitté som har författat betänkandet Inflytande på riktigt – om elevers rätt till

inflytande, delaktighet och ansvar (SOU 1996:22) hade i uppdrag att belysa det inre

utvecklingen. Kommittén skulle också titta närmare på hur man kunde stärka elevernas inflytande. I betänkandet kan man läsa att utifrån elevernas perspektiv så anser de att de har ett begränsat inflytande och de vill ha mer att säga till om inom skolan. Betänkandet ser elevers inflytande ur två perspektiv: det första är elevers inflytande över sitt lärande och för det andra det formella inflytandet. Det är det senare perspektivet som är mest i fokus i denna text (SOU 1996:22).

Elevinflytande är inte något eleverna bara ska ges för att de därigenom ska lära sig något eller socialiseras till något. Skolan är inte bara en förberedelse för livet. Skolan är också livet för de barn och ungdomar som spenderar 12 år av sitt liv inom denna institution. De kan inte betrakta allt de gör i skolan som en förberedelse till vad som ska komma senare. Eleverna ser på sitt inflytande i ett här och nu-perspektiv. För eleverna är rätten att få inflytande det samma som att bli sedda och respekterade (SOU 1996:22).

Skolan ska fostra demokratiska medborgare, eleverna ska kunna utveckla sina möjligheter att byta perspektiv samt att visa social förståelse, tolerans och empati. Detta kan inte ske om eleverna inte får delta i samarbeten med andra. Detta samarbete ska innebära att eleverna känner sig delaktiga, hörda och respekterade. Den demokratiska fostran som skolan ska ge eleverna har betydelse både i det offentliga och i det privata livet för eleverna (SOU 1996:22).

”Elevernas lärande är beroende av att de har inflytande över sin kunskapsprocess” (SOU 1996:22, s 24) Om man ska kunna sammankoppla det eleven arbetar med i skolan med tidigare kunskaper och erfarenheter, krävs det av eleven att den är djupt delaktig. Kunskapsarbete är en skapande process och eleven måste vara delaktig och närvarande i det som sker. Det kan inte vara någon annan som tar på sig hela ansvaret för vad och hur man ska lära sig. Om någon annan bestämmer detta åt eleven kan eleven känna sig utanför och det finns risk att eleven inte tar till sig all kunskap (SOU 1996:22).

Av de undersökningar kommittén har tagit del av kommer de fram till att eleverna på grundskolan och gymnasieskolan inte har något egentligt inflytande på undervisningssituationerna. Eleverna kan varken påverka planering eller

genomförande av undervisningen i någon större utsträckning. I de undersökningar som kommittén har tittat på där eleverna fått komma till tals, finns en stor betoning på en öppen dialog mellan elever och lärare. ”Barn och ungdomar har ett stort behov av att bli sedda, bli lyssnade på, bli bemötta med respekt och bli tagna på allvar.” (SOU 1996:22, s 46)

Styrdokumenten för skolan sätter upp ramarna för hur skolan och dess undervisning skall utformas. De sätter samtidigt upp gränser för elevernas inflytande. Lpf 94 ger större utrymme än tidigare förordningar att lokalt ute på skolorna bestämma undervisningens innehåll och upplägg.

Kommittén skriver i betänkandet att inflytande för eleverna behöver stärkas i skolan. Eleverna tas inte på allvar och skolan har det svårt att hitta vägar för att leva upp till de mål om elevinflytande som skollagen och läroplanerna ställer. Man kan inte se på elevinflytande som en helt isolerad företeelse i skolan, utan elevinflytande behöver vara djupt integrerat med nästan allt i skolan (SOU 1996:22).

I betänkande står det: ”Vi förslår att en möjlighet öppnas för kommunerna och landstingen att inom gymnasieskolans ram anordna försöksverksamhet, där en rad beslutsfunktioner som idag ligger på styrelsen för utbildningen eller på rektorn på en skola, får överlåtas till en lokal styrelse, i vilken eleverna är i majoritet.” (SOU 1996:22 s 214)

Syftet med försöksverksamheten är att pröva nya styrelseformar för gymnasieskolan och att fullt ut dra konsekvenser av våra resonemang kring vikten av ett ökat elevinflytande i skola. Vi har två viktiga utgångspunkter i vårat förslag, den ena är elevernas – brukarnas – svaga rättsliga ställning och den andra deras kompetens. Vi vill åstadkomma en maktförskjutning i skolan så att eleverna får en stärkt ställning och deras rätt inflytande och ansvar tas på allvar. Vi menar också att eleverna i gymnasieskolan är så vuxna och självständiga individer, att de är kompetenta att ta ett ansvar för sin utbildning och för sin skola och att deras kompetens bör utnyttjas som en resurs för ledningen av skolan (SOU 1996:22 s 215).

Det är av stor vikt om detta ska fungera att det finns ett genuint intresse bland en stor del av eleverna för att ta på sig ett ökat ansvar. Samtidigt är det viktigt att huvudmannen, skolledarna, lärarna och den övriga skolpersonalen ger ett positivt gensvar. Försöksverksamheten ska utformas på ett sådant sätt att de ansvars- och

beslutsfunktioner som tidigare lagts på styrelsen för utbildning eller rektorn ska överlåtas till den lokala styrelsen. De uppgifter som den lokala styrelsen ska behandla kan vara utbildningens organisation och uppläggning, arbetsmiljön och samverkan inom och utom skolan (SOU 1996:22).

När det gäller styrelsens sammansättning föreslås att eleverna ska vara i majoritet. Rektorn ska vara självskriven som ledamot. Representanter från personalstyrkan ska alltid ingå, i övrigt föreslås att man lokalt kan komma överens om styrelsens sammansättning. Denna försöksverksamhet med lokala styrelser med elevmajoritet ska ge staten och kommunerna kunskaper och erfarenheter som på längre sikt kan leda fram till förändringar i styrsystem, organisation och pedagogisk verksamhet i skolan (SOU 1996:22).

Hela betänkandetutgår ifrån att elever ska ha en självklar rätt till inflytande över sitt eget lärande och över den övriga verksamheten i skolan. Elevernas inflytande ska öka med deras stigande ålder. De lokala styrelserna ska innebära att eleverna kan utöva direkt inflytande över viktiga beslut som rör deras skola. En del av eleverna som sitter med i den lokala styrelsen kan vara under 18 år, och är då alltså omyndiga. Detta kan lösas om man i samband med när man bestämmer om arbetsordningen för en styrelse uppmärksammar detta och befriar styrelsen från vissa frågor och att dessa underställs rektorn eller den politiska nämnden innan beslut fattas (SOU 1996:22).

Det kan dock bli problem med att ett fåtal elever ska föra alla elevers talan. Detta problem skiljer sig dock inte ifrån motsvarande problem i alla andra representativa församlingar. Det är viktigt att fråga sig om eleverna i allmänhet på skolan kommer att uppleva att deras ställning stärkts och att de genom de lokala styrelserna får ett verkligt inflytande (SOU 1996:22).

Kommitténs betänkande mynnade senare ut i propositionen Lokala skolstyrelser med

elevmajoritet (Prop 1996/97:109), där regeringen lägger fram sitt förslag om försök

med lokala skolstyrelser i elevmajoritet inför riksdagen. Förslaget lyder som följer:

Under en försöksperiod bör styrelsen för utbildningen få överlåta vissa ansvars- och beslutsfunktioner, som idag ligger på styrelsen för utbildningen eller rektorn för en skola, till en lokal styrelse. Försöksverksamheten skall

omfatta gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen (komvux). De lokala styrelserna skall i formellt hänseende utgöra sådana självförvaltningsorgan som regleras i kommunallagen. I den lokala styrelsen skall elevernas representanter vara i majoritet. Även omyndiga elever skall kunna ingå. Försöksperioden skall börja den 1 juli 1997 och omfatta fyra år. Om det inrättas en lokal styrelse vid en gymnasieskola skall det inte vara obligatoriskt att också ha en skolkonferens (Prop 1996/97:109 s 6).

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner denna försöksverksamhet med elevmajoritet i lokala skolstyrelser, och att denna försöksverksamhet ska inledas den 1 juli 1997. Bakgrunden till försöksverksamheten är att ge eleverna en ökad möjlighet till reellt inflytande över sin studiesituation (Prop 1996/97:109).

I propositionen (Prop 1996/97:109) visar regeringen på att eleverna historiskt sett inte haft något egentligt inflytande på undervisning, varken avseende undervisningens upplägg, innehåll, läromedel eller examinationsformer. Regeringen hänvisar också till rapporten Där man inte har något inflytande finns inget personligt ansvar (Ds 1995:5), som fastslår att det formella inflytandet, i form av klassråd, elevråd och skolkonferenser fungerar bra. Dock måste detta utvecklas mer, speciellt i de högre årskurserna i grundskolan och i gymnasiet, enligt rapporten.

Regeringens motiv för att denna försöksverksamhet är flera:

• Ett ökat formellt inflytande för eleverna är en rättvisefråga med grund i Barnkonventionens tolfte artikel, där barns rätt att uttrycka en åsikt i frågor som rör barnet fastslås, samt Skollagen (1985:1100), som slår fast att eleverna själva ska ha inflytande över utformningen av deras utbildning.

• Då det ingår i skolans uppgifter att fostra demokratiska medborgare måste eleverna få erfarenhet av att ta ansvar och utöva inflytande som bygger på demokratiska grunder. Med ett större inflytande ökar ansvarstagandet. Dessutom måste eleverna för att utveckla tolerans och förståelse för andra involveras i samarbete med andra människor.

• Större inflytande för eleverna ökar inte bara deras ansvarstagande, utan även motivationen. Detta kan bidra till att öka utbildningskvaliteten.

• Gymnasieelevers kompetens att själva ta ansvar för sin utbildning och skola är en resurs som skolan bör utnyttja.

Styrelsens uppgift ska vara att behandla frågor som är viktiga för skolan. Vissa av de uppgifter som ligger under utbildningsnämndens ansvar ska kunna överlåtas till skolstyrelsen, dock inte uppgifter som innebär myndighetsutövning. (Prop 1996/97:109)

Kritik har dock framförts mot förslaget med elevmajoritet i lokala skolstyrelser. Mats Lundström, docent i Statsvetenskap, har undersökt elevdemokrati och elevinflytande utifrån regeringens förslag med lokala styrelser med elevmajoritet. Lundström har dock inte en pedagogisk infallsvinkel i sin undersökning, utan ser förslaget utifrån ett samhällsvetenskapligt demokratiperspektiv. Lundström granskar i sin artikel

Demokrati i skolan? i Det unga folkstyret (SOU 1999:93) regeringens förslag och de

argument som regeringen ger för elevmajoritet i lokala skolstyrelser. Han påvisar ett övergripande problem med den självförvaltning som elevmajoritet i en lokal skolstyrelse ger. Det folk som har rätt att bestämma kallar Lundström för demos, alltså alla de som är berättigade att lägga sin röst i vissa frågor. Lundström pekar här på att eleverna inte själva är ett demos, utan står underställt det nationella demoset eller medborgarkollektivet, alltså hela Sveriges samlade väljare. Om eleverna som subdemos ska ges den form av självförvaltning som elevmajoritet i lokala skolstyrelser innebär så kan frågor som delegeras till dessa styrelser komma i konflikt med det nationella demosets rätt att besluta i dessa frågor (Lundström 1999).

Lundström (1999) granskar även de i förslaget framlagda motiven till elevmajoritet i lokal skolstyrelse. Ett av argumenten är att eleverna har rättighet att påverka sin skolsituation. Detta motiveras av regeringen genom en hänvisning till Barnkonventionens 12:e artikel, som fastslår barnets rätt att uttrycka en åsikt i frågor som rör barnet, och rätten att få denna åsikt respekterad. Lundström avfärdar regeringens motivering med att påpeka att de rättigheter som ges i Barnkonventionen är individers rättigheter, och dessa rättigheter baseras på hänsynstagande och skydd från de som har makt, inte på individers rätt att utöva makt. Rättigheter är individers möjlighet till skydd mot kollektiva, demokratiska beslut, och inte möjligheter till maktutövning. Därför kan inte dessa rättigheter rättfärdiga att elevkollektivet ges

makt över den lokala skolstyrelsen. Regeringens motivering att skoldemokrati ökar motivationen och lusten att lära kritiseras även detta av Lundström på grund av att detta endast är en hypotes som ännu inte är undersökts. Innan detta har undersökts kan man inte använda detta som ett argument. Lundström pekar också på att undersökningar kommit fram till att frustration över lågt inflytande i skolan främst kunde ses på individnivå, medan elevdemokrati genom skolstyrelser med elevmajoritet ger inflytande för kollektivet. Regeringens förslag, menar Lundström, är att börja i fel ände, då ökad individualisering istället kan vara det rätta botemedlet (Lundström 1999).

Demokratisk fostran anges även som ett skäl för elevmajoritet i lokala skolstyrelser i det förslag som regeringen lagt fram i riksdagen. Lundström för fram kritik även mot denna motivering. Han hävdar att de värden som i dagens politiska debatt ofta kopplas ihop med demokrati, värden som humanism, tolerans, jämlikhet osv. Dock har dessa begrepp ingenting med demokrati att göra. Demokrati, enligt Lundström, är inget annat är en maktstruktur som ger möjlighet till kollektiv maktutövning, och i detta begrepp ryms inte dessa värden som nämns i samband med demokratisk fostran1 (Lundström 1999).

Det Lundström kommer fram till i sin undersökning är att regeringen i sitt förslag inte lyfter fram några bindande argument för elevers rätt till majoritet i skolans lokala styrelse, men att den bristande argumentationen inte hindrar att förslaget kan genomföras (Lundström 1999).

Regeringens förslag godkändes av riksdagen, och förordningen om försöksverksamhet med lokala styrelser inom gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen utfärdades. (SFS 1997:642) I femte paragrafen i denna förordning beskrivs hur de lokala skolstyrelserna ska se ut:

I en lokal styrelse skall som ledamöter ingå företrädare för eleverna och för de anställda vid skolan. Rektorn skall alltid ingå som ledamot i styrelsen. Nämnden får besluta att även andra skall ingå som ledamöter. I den lokala styrelsen skall företrädarna för eleverna vara fler än de övriga ledamöterna (SFS 1997:642 5 §).

I den femte paragrafen stadgas alltså att eleverna ska vara i majoritet i den lokala styrelsen, och kan då också genom att utnyttja sin majoritet rösta igenom förslag som bara elevernas ledamöter står bakom, trots att resten av styrelsen är emot. Vad den lokala styrelsen får besluta om stadgas också i förordningen. Enligt förordningen får beslut rörande bland annat arbetsplan, utformning av skolans arbetsmiljö och lokalt valbara kurser överlåtas till den lokala styrelsen från rektorn eller styrelsen för utbildningen. Dock får inte nämnden överlåta det övergripande ansvaret för verksamheten. (SFS 1997:642) Försöksverksamheten förlängdes senare, och kom att omfatta ett större antal skolor än de som valde att deltaga från första början.

2.5. Sammanfattning av studiens bakgrund

Vi har som bakgrund till undersökningen redogjort för elevmedbestämmande i olika former, och hur detta diskuteras och fastslås i forskning, förordningar, lagar och styrdokument. Den litteratur vi har valt anser vi ger en bred bild av elevmedbestämmande och visar de möjligheter och rättigheter som är knutna till detta begrepp. Då FN:s konvention om barns rättigheter omfattar alla medlemsstater är det naturligt att undersökningen tar sin början där. Hela det svenska skolväsendet har sin formella grund i Skollagen (1985:1100), och läroplanerna ger skolorna och dess personal de riktlinjer och mål som ska genomsyra hela skolans verksamhet. Den pedagogisk forskning vi valt att presentera i undersökningen är bara ett axplock av all den forskning som finns inom detta område. Den forskning vi har valt är alltså inte tänkt att ge en helhetsbild av elevmedbestämmande i olika former, utan mer att påvisa några exempel på hur det kan se ut. Det vi upptäckt är att elevmedbestämmandet kan baseras på olika premisser, så som krav på formellt inflytande utifrån de lagar och bestämmelser som lyder under, men också ett mer informellt inflytande baserat på tankar om att ge eleverna en större insikt i och förståelse för de demokratiska processer som dagens samhäller vilar på, eller inflytande över den egna lärandeprocessen som utvecklande och motiverande för den enskilda eleven.

När bakgrunden sedan smalnar av för att undersöka företeelsen elevmajoritet i lokala skolstyrelser, den företeelse som den huvudsakliga undersökningen kretsar kring, så har vi valt att redogöra för de dokument som ligger till grund för framväxten av

1

försöksverksamheten med elevmajoritet i lokala skolstyrelser. Vi har även valt att problematisera regeringens förslag genom att studera en text som kritiskt undersöker förslaget. Bakgrundsundersökningen avslutas med en redovisning av den förordning som stadgar försöken med elevmajoritet i lokal skolstyrelse, och det är i detta som undersökningen har sin grund.

3. SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING

Syftet med arbetet är att undersöka inställningen till lokal skolstyrelse med elevmajoritet hos elever som läser sista året på ett gymnasium genom att klarlägga graden av funktionalitet, relevans och intresse. För att undersöka elevernas inställning avser vi att undersöka elevernas attityder2 till dessa olika aspekter av den lokala skolstyrelsen. Funktionalitet och relevans undersöks utifrån både ett individperspektiv och ett perspektiv rörande skolan som helhet. Det intresse vi avser att undersöka som en aspekt av elevernas inställning är inte intresset att direkt deltaga i skolstyrelsens arbete, utan istället intresset för dess arbete. Elevernas attityder relateras även till variablerna kön och programtillhörighet, detta för att se om strukturskillnader i attityder finns inom dessa områden.

Utgångspunkt för problemformuleringen är en hypotes som vi formulerat utifrån en rapport från Utbildningsinspektionen som heter Utbildningsinspektion i Örebro

kommun (Skolverket 2004). Rapporten slår fast att det formella inflytandet i

programråden och den lokala skolstyrelsen inte uppfattas som speciellt betydelsefullt varken av elever eller lärare på den aktuella skolan, och intresset för den lokala skolstyrelsen är litet hos båda dessa grupper. (Skolverket 2004) Den hypotes vi formulerat utifrån detta lyder:

Elevernas inställning till deras ökade formella inflytande genom elevmajoritet i den lokala skolstyrelsen i gymnasieskolan är att detta inte ses som betydelsefullt eller intressant bland eleverna själva.

Undersökningen syftar till att bekräfta eller falsifiera hypotesen genom att undersöka forskningsobjektet: attityder till elevmajoritet i lokal skolstyrelse bland elever i årskurs 3 på en gymnasieskola i Örebro. Hypotesen undersöks dock inte utifrån en strikt statistisk mening.Utifrån hypotesen har vi även formulerat tre följdfrågor som rör sig i samma område som hypotesen:

• Hur ställer sig eleverna till själva idén med elevmajoritet i lokal skolstyrelse? • Anser eleverna att de kan påverka genom att de har majoritet i skolstyrelsen?

2

Begreppet attityd används här för att undersöka de olika aspekterna av lokal skolstyrelse med elevmajoritet. Begreppet står i denna undersökning för de svar som inkommit för var och en av de frågor som avser undersöka intresse, relevans och funktionalitet. Begreppen attityd och inställning står i relation till varandra som undersökande av olika aspekter respektive helhetsbilden.

• Anses de frågor skolstyrelsen behandlar viktiga av eleverna?

Dessa frågor anser vi kan ge oss en bredare undersökningsbas för grundproblemet, och ger oss också möjlighet att undersöka tesen djupare. Vi tar i undersökningen ingen ställning till hypotesen, utan strävar endast efter att med undersökningsmaterialet som grund antingen falsifiera eller bekräfta den. Hypotesen och de underliggande frågeställningarna har legat till grund för utformandet av den enkät som ska besvaras av elever i årskurs 3 på den aktuella gymnasieskolan.

4. METOD

4.1. Val av metod

Utbildningsutredningens konstaterande att det ökade formella inflytandet genom elevmajoritet i den lokala skolstyrelsen inte sågs som viktigt eller speciellt betydelsefullt av eleverna på den aktuella skolan baseras på intervjuer med elever (Skolverket 2004). Denna undersökning kan dock endast sägas gälla ett fåtal individers åsikter i frågan, medan en enkätstudie kan ge oss en bredare svarandegrupp, och därigenom högre generaliserbarhet. Att sammanställa en enkät är inte heller på långa vägar lika tidsödande och arbetskrävande som att sammanställa intervjuer med samma antal undersökningsobjekt. Även om tid till att sammanställa intervjuer med samma antal undersökningsobjekt som enkäten avser så skulle detta ändå inte vara önskvärt. De öppna svaren i en intervju är alltför svåra att sammanställa, och det subjektiva inslaget i att jämföra de svar man fått med varandra och försöka hitta tendenser blir alltför stort.

Genom användning av enkät som undersökningsmetod så minskas det problem med subjektivitet som kan ses i både observation och intervju som undersökningsmetoder. En enkät med både hög grad av strukturering3 och standardisering minimerar problemet med subjektivitet, då man använder sig av samma frågeformulär för alla, och strävar efter att situationen för de som ska svara på enkäten i så stor utsträckning som möjligt ska vara densamma. På grund av att de subjektiva inslagen i undersökningen minimeras så ökar undersökningens reliabilitet. Konstans, kongruens samt precision är alla följder av hög strukturerings- och standardiseringsgrad, och bidrar även de till att höja undersökningens reliabilitet. Enkät som undersökningsmetod erbjuder i större utsträckning än andra metoder möjligheter att genomföra undersökningen med hög grad av strukturering och standardisering. (Trost 2001)

En nackdel med enkäter är dock att man inte kan ställa följdfrågor till undersökningsobjektet och på så sätt få mer ingående svar. Vi söker dock inte ingående och djupa svar eller långa utläggningar i denna undersökning. Istället vill vi

3

ta reda på en stor grupps inställning till företeelsen lokal skolstyrelse med elevmajoritet. Ett problem vi ser, när vi ska lämna ut enkäter till elever på gymnasiet är att en del inte kommer att vara myndiga. Enligt Jan Trost (2001) kan man inte skicka enkäter till omyndiga utan att först fråga en av föräldrarna om tillstånd. Detta problem har vi löst genom att vi skaffat tillstånd från skolans rektorer samt gymnasiechefen att genomföra denna undersökning på deras skola, och även tillstånd att dela ut enkäter till elever som ännu inte är myndiga.

4.2. Population och urval

Populationen som ska ingå i undersökningen är gymnasieelever som går tredje året på en gymnasieskola i Örebro. Vi har valt denna skola på grund av att dess jämna könsfördelning samt att alla gymnasieprogram på skolan är teoretiska. En jämn könsfördelning ger bättre möjlighet att undersöka om skillnader i attityder finns mellan könen, samt att genomföra undersökningen på en skola med så jämn könsfördelning som möjligt ökar undersökningens representativitet. Anledningen till att vi valde en skola med endast teoretiska program är mest av praktisk natur. Elever på praktiska program har ofta mycket arbetsplatsförlagd utbildning, och dessa är då svåra att nå. Detta gör att bortfallet riskerar att bli högre för en undersökning på en skola med flera praktiska program än en skola med teoretiska. Att vi just har valt elever som går tredje året, och inga från första och andra beror på att vi anser att de som har gått längst på skolan också är de som har störst kännedom om och kommit mest i kontakt med den lokala skolstyrelsen. Därför anser vi att just den åldersgruppen lämpar sig bäst för undersökningen. Att undersöka alla klasser på skolan är dessutom allt för tidskrävande för att rymmas i denna undersökning. Att undersöka alla elever i årskurs 3 på denna gymnasieskola är också det ett projekt större än vad som ryms inom denna undersökning. Vi har därför beslutat oss för att göra ett representativt urval som är slumpmässigt styrt. Vi tänker dela ut enkäten till var tredje elev i varje klass och går efter klasslistan för att plocka ut de personer som ska svara på den, vilket ger ett svarandeantal på 136 svarande. Innan vi går in i varje klass lottar vi om vi ska börja framifrån eller bakifrån i listan. På så sätt får vi ett slumpmässigt urval, då en klasslista är strukturerad alfabetiskt. Problem uppstår här genom att de mindre klasserna blir något underrepresenterade i undersökningen. Om vi å andra sidan skulle beakta antalet elever per klass för att alla klasser ska vara lika representerade i undersökningen skulle vi behöva dela antalet elever i den klass som är minst med tre

för att få fram det antal enkäter som ska delas ut i varje klass. På så sätt skulle varje alla klasser ha en jämn representation i undersökningen, oberoende av elevantal. Valet föll då på att låta de mindre klasserna vara något underrepresenterade eftersom det då ger oss möjligheten att undersöka hypotesen program för program, där lika stor procentuell andel elever per program deltar i undersökningen. Den andra varianten hade gett oss möjlighet att jämföra klass för klass. Dock är en sådan jämförelse mellan alla de 15 klasser som ingår i undersökningen ett projekt som är för stort för detta arbetes omfattning. Därför har vi istället valt att jämföra de fem program som har sin utbildning förlagd på skolan med varandra, för att på så sätt kan hitta olika tendenser för olika program, och även skillnader mellan programmen. Det finns ytterligare två program som hör till skolan, men då de har alla sina lektioner på en annan skola i Örebro valde vi av praktiska skäl att inte undersöka dessa program.

4.3. Distribution och insamling

Trost (2001) tar upp två olika distributionsformer för enkäter: postenkät och gruppenkät. Eftersom vi valt att dela ut enkäterna på plats till de berörda eleverna i skolan faller enkäten under benämningen gruppenkät. Gruppenkät är också enligt Trost (2001) ganska vanligt förekommande i skolan. Gruppenkät motiverar på ett flertal sätt valet av distribution, först och främst genom att de svarande är samlade i skolan och lätt kan nås, samt att möjlighet finns att ge ytterligare information om undersökningen och om nödvändigt förklara vissa frågor. Dessutom minimerar vi bortfallet då vi på plats både delar ut och samlar in enkäten. Om någon på den klasslista vi utgår från i urvalet inte kan eller vill deltaga i undersökningen har vi då möjlighet att fortsätta utifrån listan och välja nästa person i turordningen, vilket i sin tur innebär att undersökningens reliabilitet ökar då bortfallet minimeras. För att få en så hög grad av standardisering som möjligt avser vi att låta alla svarande fylla i enkäten under så liknande förhållanden som möjligt. Situationen i klassrummet kan variera väldigt mycket, och då inverka på de svarandes möjligheter att fokusera på enkäten. Därför avser vi att be de svarande att följa med ut ur klassrummet för att fylla i enkäten i ett närliggande grupprum. På så sätt skapas liknande förutsättningar för alla svarande, och ger en hög grad av standardisering. Vi avser även att genomföra undersökningen under så kort tid som möjligt, för att även i detta avseende uppnå en hög grad av standardisering (Trost 2001).

4.4. Validitet och reliabilitet

Med validitet menas undersökningens giltighet, att den mäter det den är avsedd att mäta. (Trost 2001) Validiteten är beroende av vad som mäts i undersökningen, och om detta står klart och tydligt i frågeställningen. (Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn 1997) Eftersom undersökningen syftar till att bekräfta eller falsifiera den utformade hypotesen samt att besvara de följdfrågor som formulerats utifrån denna hypotes, så har även frågorna i enkäten utformats på ett sådant sätt att de mäter det som ska undersökas. Detta på grund av att frågorna svarar mot syftet och problemformuleringen. Därför anser vi att undersökningen har en hög grad av validitet.

Reliabilitet innebär undersökningens tillförlitlighet, där möjligheten till slumpinflytelser minimeras. Trost (2001) särskiljer fyra komponenter som ryms i begreppet reliabilitet. Kongruens handlar om likhet mellan frågor som avser mäta samma sak. Det enkäten syftar till att undersöka är ju elevers inställning till lokal skolstyrelse, och därför kretsar alla frågor i enkäten runt olika aspekter av detta (förutom de inledande demografiska frågorna). Alla frågorna undersöker samma objekt, elevers attityder till olika aspekter av lokal skolstyrelse.

Precision handlar om hur svaren registreras, hur den svarande markerar sina svar i undersökningen och hur de svarande uppfattar frågorna. Vi har valt att för alla de frågor som rör den svarandes attityd ge samma typer av svarsalternativ, där endast svarsfaktorn växlar mellan positiv/negativ, bra/dålig samt hög/låg. Vi har ansträngt oss för att formulera frågorna så tydligt och precist som möjligt för att undvika eventuella missförstånd. Vi använder inte heller krångliga ord, ordvändningar eller negationer i enkätens frågor, då sådant enligt Trost (2001) sänker undersökningens reliabilitet. Vi har dessutom noga undvikit att ställa två frågor i en och samma fråga, då detta kan göra att antingen frågan eller svarsalternativen missförstås, och undersökningens reliabilitet sjunker.

Frågan om objektivitet rör hur olika personer som läser in och sammanställer data uppfattar svaren på samma sätt. Eftersom enkäten endast innehåller frågor med fasta svarsalternativ så ser vi inte heller några problem med objektivitet eftersom ett ikryssat ”mycket positiv” eller ”mycket negativ” inte kan tolkas på något annat sätt än

ett vid själva insamlingen. Undantaget är den öppna och kravlösa fråga 8, där den svarande ges möjlighet att fritt bedöma undersökningen, dess frågor eller ge övriga kommentarer kring elevmajoritet i lokal skolstyrelse. Valet av kommentarer (som förhoppningsvis lämnats här) som är relevanta för undersökningen är dock ett subjektivt inslag i bearbetningen av data, men eftersom dessa kommentarer inte påverkar det enkäten syftar till att undersöka så blir detta subjektiva inslag minimalt.

Konstans i samband med kvantitativa studier såsom enkäter handlar om att de svar man får inte är troliga att förändras på kort sikt. Eftersom det som undersöks är något de svarande har flera års erfarenhet av är det inte troligt att deras åsikter i frågan ändras under en kort period. (Trost 2001)

Eftersom vi under utformandet av enkäten haft validitet samt reliabilitet och dess fyra komponenter i åtanke anser vi att enkäten och insamlingen av data i stor utsträckning uppfyller kraven för både en hög validitet och reliabilitet. Vi tror därför att om någon skulle vilja upprepa samma studie inom en inte allt för avlägsen framtid så skulle den nya undersökningen ge samma svar som vår undersökning.

4.5. Enkätens utformning

Denna enkät4 ska undersöka elevers attityder till olika aspekter av elevdemokrati i lokal skolstyrelse. Enkäten riktar sig till gymnasielever i årskurs 3 på en gymnasieskola i Örebro. Vi har valt att utifrån Trosts (2001) rekommendation låta missivbrevet5 hänga samman med frågeformuläret. I missivbrevet skriver vi ut undersökningens syfte och att undersökningen är anonym. Högst upp till vänster på första sidan i enkäten, ovanför missivbrevet, anger vi från vilken myndighet undersökningen har sitt ursprung.

Enkäten är uppdelad i fyra olika frågetyper; först två demografiska frågor, därefter en direkt fråga om den svarandes kännedom om lokal skolstyrelse med elevmajoritet. De följande 6 frågorna undersöker den svarandes attityder, och enkäten avslutas med en

4

Enkäten återfinns som bilaga 1 i uppsatsen. 5

Ett missivbrev är en kortare text som skickas ut i samband med enkäten, och som ska innehålla undersökningens syfte, innehåll och vilken myndighet som står bakom. (Trost 2001)

öppen fråga där möjlighet ges att ge kommentarer om undersökningen eller uttrycka andra åsikter.

Enkäten inleds med två demografiska frågor. Dessa anser vi nödvändiga eftersom vi genom dem kan undersöka eventuella skillnader i elevernas inställning till den lokala skolstyrelsen med elevmajoritet utifrån kön eller vilket program man läser på. Enligt Trost (2001) kan dessutom lätta frågor först i enkäten verka motiverande för den svarande, och kan kännas som en lätt och enkel inledning in i själva enkäten. I frågan om vilket kön den svarande tillhör valde vi ett exempel ur Trosts (2001) bok, där könen placeras i alfabetisk ordning, vilket innebär att kvinna kommer före man i enkäten.

Vi har i enkäten valt att ställa upp programmen i bokstavsordning. På så sätt undviker vi problemet med en slumpmässig ordning som kanske kan uppfattas av någon av de svarande som någon form av rangordning.

Den första frågan vi ställer efter de två första demografiska frågorna är frågan om den svarande känner till att eleverna är i majoritet i skolans lokala styrelse (fråga 1). Frågan är viktig då resten av enkätens frågor rör just detta ämne. Vi har valt att inte ha några följdfrågor till den grupp som svarar nej på denna fråga. Som svarsalternativ på denna fråga anser vi att alternativen ja och nej räcker, då alternativet vet ej skulle vara detsamma som nej som svar på denna fråga. Vi har valt att inte ställa följdfrågor till denna fråga, då man kan svara på alla de resterande frågorna i enkäten utom fråga 3 oavsett om man svarat ja eller nej på fråga 1.

De följande 6 frågorna i enkäten är frågor om den svarandes attityder till olika aspekter av lokal skolstyrelse med elevmajoritet. För varje fråga finns i enkäten 6 svarsalternativ. 5 av dessa alternativ ger uttryck för en attityd, där två alternativ är positiva, ett är neutralt och två är negativa. Dessutom ger vi den svarande möjlighet att besvara frågan med vet ej ifall den svarande av någon anledning inte kan besvara frågan med något av de 5 andra alternativen. Svarsalternativen för dessa 6 frågor är strukturerade på samma sätt, och de är alla snarlika då deras gradering inte skiljer sig från varandra avsevärt trots att det begrepp som ligger till grund för alternativen inte är detsamma för alla frågorna, som positiv/negativ, bra/dålig och hög/låg grad. Vi

valde att formulera frågor istället för påståenden, då vi i så stor utsträckning som möjligt vill behålla objektiviteten. I motsats till påståenden, som ofta tenderar att vara värdeladdade eller på något sätt uttrycker en ståndpunkt, så har vi strävat efter att utarbeta så neutrala frågor som möjligt, för att därigenom undvika att påverka den svarande indirekt. Detta anser vi ökar undersökningens reliabilitet.

Den första frågan av dessa 6 (fråga 2 i enkäten) avser att undersöka den svarandes attityd till elevmajoritet i lokala skolstyrelser i allmänhet, medan de resterande 5 frågorna specifikt inriktar sig mot elevmajoritet i den aktuella skolans skolstyrelse utifrån aspekterna funktionalitet, relevans och intresse. Frågan är viktig, då den kan belysa den svarandes attityd till elevmajoritet i lokala skolstyrelser i allmänhet i kontrast till den svarandes attityd till detta på den aktuella skolan.

Den andra frågan (fråga 3) undersöker hur den svarande anser att elevmajoritet i lokal skolstyrelse fungerar (funktionalitetsaspekten) specifikt på den aktuella skolan. Denna fråga är en övergripande fråga om den svarandes attityd till den aktuella skolans lokala skolstyrelse med elevmajoritet. Vår förhoppning är att de elever som svarat nej på fråga 1 ser det som naturligt att också svara vet ej på denna fråga, då frågan undersöker något som man i fråga 1 angett att man inte har kännedom om. De resterande 4 frågorna undersöker istället djupare olika aspekter av den lokala skolstyrelsen med elevmajoritet och den svarandes attityder till dessa.

Den tredje frågan (fråga 4) inriktar sig mot att undersöka den svarandes bedömning av möjligheten att påverka sin egen skolsituation genom den lokala skolstyrelsen. Även denna fråga undersöker attityder till styrelsens funktionalitet Denna fråga om påverkan kan sättas i relation till frågan om intresse (fråga 7), då möjligheterna att påverka kan vara en av variablerna för intresset.

De följande två frågorna (fråga 5 och 6 i enkäten) är sammanhängande. Båda frågorna syftar till att undersöka om den svarande anser att de frågor som den lokala skolstyrelsen behandlar är viktiga eller ej, och undersöker den lokala skolstyrelsens relevans. Den väsentliga skillnaden mellan frågorna är dock att den ena frågan undersöker om den svarandes anser att frågorna som den lokala skolstyrelsen behandlar är viktiga för skolan i sin helhet, medan den andra frågan undersöker om

den svarande anser att dessa frågor är viktiga för den svarande själv. Den första frågan av dessa två kan direkt kopplas till regeringens förslag om elevmajoritet i lokala skolstyrelser (Prop 1996/97:109), där regeringen anser att styrelsens uppgift ska vara att behandla frågor som är viktiga för skolan. Fråga 5 i enkäten undersöker direkt om de frågor den lokala skolstyrelsen behandlar ur elevernas perspektiv är viktiga för skolan i sin helhet.

Fråga 6 i enkäten undersöker huruvida de frågor som den lokala skolstyrelsen behandlar är viktiga för de svarande. I skolans verksamhetsplan (2005-2006)6 är ett av målen med elevmajoritet att styrelsen ska behandla, besluta och låta genomföra viktiga frågor för eleverna. Detta undersöks genom denna fråga ur elevernas perspektiv.

Den sista frågan av dessa 6 (fråga 7) undersöker den svarandes intresse för den lokala skolstyrelsens arbete. Frågan kan kopplas direkt till Utbildningsinspektionens utredning (Skolverket 2004) som fastslår att elevernas intresse för det ökade formella inflytande genom elevmajoritet i den lokala skolstyrelsen på den aktuella skolan är litet.

Enkäten avslutas med en öppen fråga (fråga 8), där den svarande ges möjlighet att skriva egna kommentarer om undersökningen, eller om den svarande vill tillägga något om elevmajoritet i den lokala skolstyrelsen. Trost (2001) skriver att en sådan öppen fråga är att rekommendera i varje enkätformulär, då de svar man kan få här ibland bara är ett sätt att avreagera sig på, men ibland också innehåller värdefulla synpunkter. Trost (2001) skriver även att det kan vara trevligt för den som bemödat sig med att svara på alla de ovanstående frågorna att själv få kommentera dessa eller själva enkäten. Möjlighet finns för den svarande att under denna fråga skriva egna kommentarer om det som enkäten syftar till att undersöka, elevmajoritet i lokal skolstyrelse. Förhoppningsvis får vi några kommentarer som sedan kan komma till användning i undersökningen kopplat till de svar vi fått på de andra frågorna. Dock är detta endast en förhoppning från vår sida, då Trost (2001) skriver att vanligtvis väljer inte mer än 10 % att skriva någonting alls på denna öppna fråga.

6