Examensarbete, 15 hp
Kvinnors upplevelser av livet efter
en hjärtinfarkt
-En litteraturstudie
Författare: Josefin Appelqvist Handledare: Karin Weman Examinator: Gunilla Lindqvist Termin: VT19
Abstrakt
Bakgrund
Varje år drabbas ca 25 300 människor av hjärtinfarkt i Sverige. Kvinnor drabbas inte lika ofta som män och kan ha en annan symtombild. Detta kan innebära att de väntar med att söka vård. Kvinnor får inte heller tillgång till evidensbaserad vård i lika stor utsträckning som män.
Syftet
Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av livet efter en hjärtinfarkt.
Metod
Litteraturstudien baseras på åtta kvalitativa artiklar. Artiklarna hittades i databaserna Cinahl och PsycInfo. Artiklarna lästes igenom och en innehållsanalys gjordes enligt Kristensson (2017).
Resultat
I resultatet kom det fram två huvudkategorier: Begränsningar i livet och stöd i vardagen. Att få en hjärtinfarkt kan vara en stor livsförändring och där livet inte blir som det tidigare har varit. En osäkerhet och rädsla upplevdes efter hjärtinfarkten. Brist på energi gjorde att det var svårt att vara med i sociala sammanhang. Vissa kvinnor upplevde en förändrad sexlust efter hjärtinfarkten. Kvinnorna upplevde att det fanns brister i stödet ifrån professionella vårdare.
Slutsats
Att ha en längre uppföljning med sjukvården kan göra att kvinnorna inte känner sig utlämnade, då kvinnor hade besvär efter sin hjärtinfarkt. En längre uppföljning kan leda till att kvinnorna känner en trygghet i sin vardag. Att delta i
hjärtrehabiliteringsprogram stärkte kvinnorna.
Nyckelord
Hjärtinfarkt, kvinnor, upplevelser.
Tack
Innehållsförteckning
1 Inledning 5
2 Bakgrund 5
2.1 Riskfaktorer vid hjärtinfarkt 5
2.2 Symtom 6
2.3 Behandling vid hjärtinfarkt 7 2.4 Rehabilitering efter hjärtinfarkt 7
3 Sjuksköterskans roll 7 3.1 Sjuksköterskans kompetens 8 4 Teoretisk referensram 8 5 Problemformulering 9 6 Syftet 9 7 Metod 10 7.1 Inklusionskriterier 10 7.2 Sökningsförfarande 10
7.3 Urval och kvalitetsgranskning 10
7.4 Analys 11
7.5 Forskningsetiska principer 12
8 Resultat 13
8.1 Begränsningar i livet 13
8.1.1 Oro inför vardagen 13
8.1.2 Brist på energi 14
8.1.3 Närhet och ömhet 14
8.1.4 En andra chans i livet 15
8.2 Stöd i vardagen 15
8.2.1 Vänner och familjens betydelse 15
8.2.2 Eftervård 15 9 Diskussion 16 9.1 Metoddiskussion 16 9.1.1 Sökförfarande 16 9.1.2 Urval 17 9.1.3 Kvalitetsgranskning 18 9.1.4 Analys 18 9.2 Resultatdiskussion 18
9.3 Förslag till framtida forskning 20 9.4 Kliniska implikationer 20
9.5 Slutsats 21
Bilagor
Bilaga A Sökhistorik Bilaga B Artikelmatris Bilaga C Granskningsmall
1 Inledning
Under utbildningens gång har intresset för hjärtinfarkt och hur människor upplever att ha genomgått en hjärtinfarkt kommit till. För att få mer kunskap om hjärtinfarkt och hur det kan påverka livet valdes detta som ämne för uppsatsen. Eftersom det har visat sig att kvinnor och mäns symtom och erfarenheter vid hjärtinfarkt kan skilja sig åt, valdes att fokusera på kvinnors upplevelser efter en hjärtinfarkt. Genom en ökad kunskap i ämnet så ökar förutsättningarna som sjuksköterska att kunna ge god och säker vård.
2 Bakgrund
Socialstyrelsens statistik från 2017 visar att antalet hjärtinfarkter har blivit färre. Det beror bland annat på att antalet rökare minskat och blodfettsnivåerna har sjunkit bland befolkningen, och är lägre än för 30 år sedan (Byström Sjödin, 2019).
I Sverige är hjärt- och kärlsjukdomar den största folksjukdomen. Varje år drabbas ca 25 300 människor av hjärtinfarkt, vilket är 3 personer i timmen. Dödligheten hos de som drabbats av hjärtinfarkt har minskat. Förhållandet mellan män och kvinnor visar att hjärtinfarkt är vanligare hos män än hos kvinnor (Byström Sjödin, 2019). Risken att drabbas ökar med stigande ålder. Vid 85 år och äldre är hjärtinfarkt vanligare än i åldern 65–69 år (Socialstyrelsen, 2017).
Forskning visar att ekonomi och utbildning påverkar människans hälsa och minskar risken för hjärtsjukdom jämfört med de som är lågutbildade (Socialstyrelsen, 2015). Studier på obstruktiv kranskärlsjukdom visar en sämre prognos hos kvinnor jämfört med män. En orsak till det kan vara att flera män genomgår koronarangiografi. Medelåldern för män som vårdas på hjärtintensivavdelning är 71 år och 77 år för kvinnor enligt Riks- HIA. Kvinnorna är underrepresenterade i registret, då de i
vanligare utsträckning hamnar på vårdavdelning och inte på HIA (Schenck-Gustafsson & Johnston-Holmström, 2017).
2.1 Riskfaktorer vid hjärtinfarkt
Det har visats genom forskning att riskfaktorerna är olika för män och kvinnor. Kvinnors östrogener är ett skydd mot ischemisk hjärtsjukdom. Faktorer som inte går att påverka är ålder, ärftliga faktorer, manligt kön och tidigt klimakterie. Det finns faktorer som går att påverka som högt blodtryck, övervikt, rökning, minskad fysisk aktivitet och negativ stress. (Ericson & Ericson, 2012).
2.2 Symtom
Hjärtinfarkt visar sig genom smärta och tryck över bröstet och kan visa sig under ansträngning eller vila. Smärtan kan upplevas diffust och ibland outhärdligt. Smärtan kan stråla ut i vänster arm, upp mot käken eller ut i ryggen. Andra symtom som illamående, kallsvettighet, ångest och andfåddhet förekommer hos båda könen men är vanligast hos kvinnor. En tyst hjärtinfarkt kan visa sig utan att patienten känner av några symtom eller besvär. Infarkten kan då endast visa sig vid en EKG-kontroll (Ericson & Ericson, 2012).
Bröstsmärtor tillsammans med andra symtom är vanligare hos kvinnor vilket kan göra att bröstsmärtan inte blir lika framträdande. Kvinnors symtom är inte alltid typiska vid en akut hjärtinfarkt, där illamående, trötthet, svimningskänsla och andfåddhet kan visa sig istället för bröstsmärta. Detta kan vara en orsak till att kvinnor söker vård senare än männen (Schenck-Gustafsson & Johnston-Holmström, 2017).
Forskning visar att kranskärlen skiljer sig åt för kvinnor och män och att symtomen upplevs olika. Diffusa förändringar av kranskärlen utan kalkinlagring kan ge en benägenhet till kramp i dessa kärl, och kan göra bröstsmärtorna mer diffusa hos kvinnor (Ericson & Ericson, 2012).
En studie gjord på kvinnor visade att deras förväntningar av symtom vid hjärtinfarkt skilde sig ifrån vad kvinnorna upplevde när symtomen visade sig. Symtomen som de förväntade sig skulle vara mera dramatiska med stark smärta mitt i hjärtat, strålande smärta ut i vänster arm eller sänkt medvetande (Herning, Hansen, Bygbjerg & Lindhardt, 2011).
I studien av Gyberg, Björck, Nielsen, Määttä & Falk (2015) beskrev kvinnorna att så länge de kunde hitta ofarliga orsaker till deras symtom, så litade de på sin förmåga att hantera sina hälsoproblem. Trots att kvinnorna hade symtom kände de sig friska. Eftersom kvinnorna kunde sova gott och hade en god aptit trodde de inte att de var sjuka utan fortsatte med sina aktiviteter. Återkommande symtom gjorde att kvinnorna inte kunde fullfölja sina dagliga aktiviteter utan var tvungna att pausa tills symptomen försvann.
Takotsubo syndromet är ett tillstånd som liknar hjärtinfarkt med bröstsmärtor som följd, där olika stressfaktorer är orsaken. Detta drabbar till övervägande del kvinnor. På röntgen ses inga förträngningar som vid hjärtinfarkt (Johnston-Holmström, 2017). I en studie som undersökte kvinnor med takotsubo syndrom orsakat av en stressig livssituation, gjordes en utvärdering över vad som stressade dem. Symtom som uppstod innan det akuta tillståndet var stress, ilska, förtvivlan, oro, panik och
utmattning. Det behandlades som en misstänkt hjärtinfarkt och krävdes snabba åtgärder av medicinsk sjukvård (Dahlviken, Fridlund & Mathisen, 2015).
2.3
Behandling vid hjärtinfarkt
Första åtgärden är att behandla smärta och ångest. Intensiv smärta kan leda till dödsångest och blir en negativ stress för hjärtmuskeln. Förstahandsval vid behandling av hjärtinfarkt är Percutan Coronar Interventions, PCI som öppnar det igentäppta kärlet. Trombolys är en annan behandling som kan lösa upp det igentäppta kärlet, och blodflödet blir bättre och minskar skadan på hjärtat (Ericson & Ericson, 2012). Evidensbaserad vård innebär att vården är ändamålsenlig och kunskapsbaserad och ska ge bästa möjliga vård. Sjuksköterskan ansvarar för att praktisera evidensbaserad vård så att patienten får omvårdnad i överenstämmelse med beprövad erfarenhet och vetenskap (Svensk sjuksköterskeförening, 2016).
Risken att drabbas av hjärtinfarkt är två gånger högre för kvinnor än för män. Forskare menar att orsaken till detta kan vara att kvinnor inte får ta del av samma behandlingar. De evidensbaserade behandlingarna som blodtryckssänkande, blodfettssänkande och kranskärlsingrepp fick kvinnor sällan ta del av jämfört med män enligt studien (Alabas et al., 2017).
2.4 Rehabilitering efter hjärtinfarkt
Mobilisering efter en hjärtinfarkt brukar komma igång ett dygn efteråt om det har varit komplikationsfritt. Vid större aktiviteter mäts både blodtryck och puls före och efter ansträngning. Patienten får lära sig känna igen tecken vid aktiviteter som kan tyda på att hjärtat har blivit ansträngt tex. torrhosta, hjärtklappning och tungandad (Ericson & Ericson, 2012).
Målsättning med hjärtrehabiliteringen är att patienten ska känna igen tecken vid för hård ansträngning så att hjärtat inte belastas. Målet är också att kunna återgå till familj, jobb och sin vardag. En viktig livsstilsförändring är att sluta röka, där det finns många vinster när det gäller förträngningar i blodkärlen och ökad risk för hjärtinfarkt (Ericson & Ericson, 2012).
3 Sjuksköterskans roll
Likvärdig vård och en god hälsa är målet med hälso- och sjukvården. Respekt för människors lika värde är grunden för vården. Behovet styrs av den som behöver hälso- och sjukvård störst. Hälso- och sjukvården har även i uppgift att förebygga ohälsa. Vården ska vara av god kvalité, ta hänsyn till patientens behov av säkerhet, trygghet
och kontinuitet. Den ska ges med respekt för integritet och självbestämmande. Den ska även bidra till goda kontakter i relationen mellan sjukvårdpersonal och patienten (HSL, SFS 2017:30).
3.1 Sjuksköterskans kompetens
En legitimerad sjuksköterska har omvårdnad som specifik arbetsuppgift. Det ska präglas av ett etiskt förhållningssätt där omvårdnaden ska ges med respekt. Hänsyn ska tas till patientens självbestämmande, värdighet och integritet. Sjuksköterskan har omvårdnadsuppgifter men också till uppgift att skapa goda relationer, så att patienten känner ett förtroende. Ett helhetsperspektiv är viktigt att ha i mötet med patienten, för att behoven ska kunna tillgodoses. Det finns fyra områden som sjuksköterskor ska förhålla sig till, även kallad ICN:s etiska kod. Dessa områden sammanfattar etiskt handlande och riktlinjer. Det innebär att sjuksköterskan ska främja en miljö där värderingar, seder, trosuppfattningar och rättigheter hos den enskilda individen
respekteras. Då ny forskning och teknisk utrustning används har sjuksköterskan ansvar för att vården sker tillsammans med patientens rättigheter, värdigheter och säkerhet. Att upprätthålla och medverka aktivt för att utveckla omvårdnadens värdegrund ansvarar sjuksköterskan för (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).
4 Teoretisk referensram
Begreppet livsvärld har filosofen Edmund Husserl utvecklat. Den kan ses som ett förhållningssätt som människor har i sitt dagliga liv. Det kännetecknas av att människan är inriktad och involverad i det som pågår just nu (Ekebergh, 2015). Det som upplevs kallas fenomen, det som visar sig. Genom att människan berättar om upplevelser får vi kunskaper om företeelser (Asp & Fagerberg, 2012).
Livsvärlden är det vi upplever och har erfarenheter ifrån. Den är välbekant och kan tas för givet och oreflekterat. Att reflektera över sin situation kan öka medvetenheten för sin livssituation. Den är unik för varje människa och kan delas med andra genom gemensamma upplevelser och erfarenheter (Ekebergh, 2016a).
Människor som drabbas av ohälsa och sjukdom söker sig till hälso- och sjukvården. Där förväntas det att läkare och sjuksköterskor tar problemen på allvar, och visar ett intresse för patientens situation. Genom att ta del av livsvärlden kan sjuksköterskan få en förståelse för patienten, och vad som är viktigt för att känna välbefinnande och må väl. Genom livsvärldsteorin finns centrala begrepp för att ge en ökad förståelse för patientperspektiv (Ekebergh, 2016).
Genom våra kroppar upplever vi omgivningen och oss själva. Det är genom den levda kroppen som vi kan uppleva ohälsa eller hälsa. Inom hälso- och sjukvård är det biologiska systemet det centrala men behöver kompletteras för att förstå hur sjukdom, hälsa och vårdande förhåller sig till människors existens. Kroppen är navet i
människors liv där allt kretsar runt. Våra erfarenheter bearbetas och lagras genom livet vi lever. Förändringar i kroppen leder till förändringar i livet och världen. Det kan bli tydligt när människan utsätts för sjukdom (Ekebergh, 2016a).
Det är viktigt att ha ett öppet och följsamt vårdande i varje möte med patienten för att sträva för en ökad förståelse. Sjuksköterskan kan ha träffat flera patienter med
hjärtinfarkt tidigare och behöver ställa frågan hur patienten upplever sin situation. Det behövs ett öppet sinne i samtalet med patienten och försöka nå livsvärlden, där frågor kan behöva ställas för ökad förståelse (Ekebergh, 2016a).
Människan finns alltid i ett sammanhang i en värld med andra företeelser och människor. Att vara tillsammans med andra människor är viktigt i upplevelsen av att känna sammanhang, som kan förändras över tid. Vid sjukdom kan sammanhanget förändras. Genom att utgå från patientens livsvärld, kan sjuksköterskan tillsammans med patienten skapa nya sammanhang, för att få tillbaka krafter och uppleva hälsa (Ekebergh, 2016a).
5 Problemformulering
Varje år drabbas ca 25 300 människor av hjärtinfarkt i Sverige. Risken att drabbas ökar med stigande ålder. Kvinnor drabbas inte lika ofta som män och kan ha annorlunda och inte lika framträdande symtombild. Detta kan innebära att de söker vård senare men även att de inte får tillgång till samma evidensbaserad vård som män får ta del av. Att få en hjärtinfarkt kan vara psykiskt påfrestande, och skapa oro för framtiden och att åter insjunka i en ny hjärtinfarkt. Sjuksköterskan har en viktig roll i återhämtning och rehabilitering efter hjärtinfarkt. Det är därför viktigt att vara medveten och ha kunskap om hur tiden efter hjärtinfarkten kan upplevas. Eftersom kvinnors symtom och behandling skiljer sig från männen så är det av intresse att efterfråga deras upplevelser tiden efter en hjärtinfarkt.
6 Syftet
7 Metod
En litteraturstudie har valts som metod för att belysa problemområdet. Tidigare forskning har sammanställts för att få en större inblick över det valda området, och därmed kunna besvara studiens syfte. Enligt Kristensson (2017) ska en
undersökningsfråga ställas, och därefter inhämtas litteratur och vetenskapliga artiklar för att göra en sammanställning.
7.1 Inklusionskriterier
Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara vetenskapliga, vara publicerade mellan 2009–2019, vara peer reviewed och vara skrivna på engelska.
7.2 Sökningsförfarande
En pilotsökning gjordes för att se om det fanns underlag för kommande studie vilket det gjorde. Författaren valde att söka artiklar till litteraturstudien i databaserna Cinahl, då den inriktar sig på vårdvetenskap och PsycInfo som innehåller beteendevetenskap och psykologi (Kristensson, 2017). Sökstrategin handlade om att hitta sökord som kunde användas till sökningen. Att söka strukturerat med hjälp av söktermer och nyckelbegrepp är viktigt. Målet med sökningen var att hitta relevanta artiklar som passade till litteraturstudien (Kristensson, 2017). Sökningen började i Cinahl där huvudsökningen utgjordes av ämnesorden Myocardial infarction från Cinahl Headings tillsammans med heart attack med OR emellan. Sedan kombinerades de med
fritextorden women och experience. Ordet experience valdes att trunkeras för att utöka sökningen. Orden sattes ihop med AND för att avgränsa sökningen. Se bilaga A. För att få specifika träffar används booleska operatorn AND och OR. Där AND används då ord ska kombineras och OR för att hitta liknande begrepp (Kristensson, 2017). Den fortsatta sökningen gjordes i PsycInfo där ämnesordslistan Thesaurus användes med orden Myocardial Infarction OR heart attack tillsammans med fritextorden women och experience. Författaren har även tagit hjälp av bibliotekarie med sökningen vid två tillfällen.
En manuell sökning innebär att hitta relevanta artiklar utifrån en referenslista
(Kristensson, 2017). Detta gjordes vid ett tillfälle i början av sökningen. Detta gav ett resultat av en artikel som valdes att tas med i resultatet. Se bilaga A.
7.3 Urval och kvalitetsgranskning
Sökningen i databaserna resulterade i 254 träffar i Cinahl och 57 träffar i PsycInfo efter att avgränsningar hade gjorts. Författaren läste 154 titlar och av dessa lästes 81
abstract. De abstract som inte motsvarade syftet exkluderades. Kvarvarande 13 artiklar lästes i fulltext. De artiklar som valdes bort svarade inte mot syftet. De åtta artiklarna granskades utifrån granskningsmallen från Malmö högskola (Carlsson & Eiman, 2003). Mallen innehåller 20 frågor och som poängsätts mellan 0–3 poäng. Maxpoängen är 48 poäng. Poängen räknas om i procent och som sedan graderas mellan I-III. Grad 1 kräver 80–100%, grad II 70–79% och grad III 60–69% (Carlsson & Eiman, 2003). Då en fråga ifrån granskningsmallen inte hade någon betydelse togs den bort då den handlade om lungcancerdiagnos. Den ersattes med en fråga om hjärtinfarkt. Se fråga åtta i bilaga C. I resultatet inkluderades åtta artiklar. Sju artiklar hämtades från Cinahl och fem av dessa hittades även i PsycInfo. Sex artiklar fick grad I och två artiklar fick grad II.
7.4 Analys
En integrerad analys är en sammanställning av resultatet i en litteraturstudie. Analysen gör det möjligt att se resultatet översiktligt, och görs i flera steg. Först ska artiklarna läsas igenom för och se likheter och skillnader. I nästa steg ska det identifieras olika kategorier, som är en sammanfattning av resultatet och som kan sättas i relation till varandra. I tredje steget ska resultatet sammanställas under kategorierna (Kristensson, 2017). För att ge en tydlig beskrivning av de artiklar som valt ut så har dessa
redovisats i en artikelmatris (Bil. B). Målet med analysen var att bevara studiens syfte. Första steget var att läsa igenom artiklarna för att sedan läsa deras resultat för att hitta skillnader och likheter. Författaren fick läsa artiklarna flera gånger för att hitta meningen i texten och meningsbärande enheter. Sedan översattes texten från engelska till svenska. Sedan sorterades de in i underkategorier och kategorier som passade in till de meningsbärande enheterna.
Tabell 1. Exempel på innehållsanalys
Artikel
nr
Meningsbärande enhet
Underkategori Kategori
1, 2, 6, 7, 8
Upplevelse av återhämtningen kännetecknades av osäkerhet och rädsla i det dagliga livet. Känslan av de själva hade förändrats efter hjärtinfarkten och det ledde till osäkerhet.. De kunde inte längre lita på sina kroppar och hindrades från att gå vidare i livet.. Den nya livssituationen upplevdes stressigt och gav en oro.. En rädsla uppstod i att lämna hemmet i början av återhämtningen efter
hjärtinfarkten… Ångest och rädsla uppstod för att insjunkna i en ny hjärtinfarkt.. Ensamheten väckte tankar om livet och hur framtiden skulle att bli.
Oro inför vardagen
Begränsningar i livet
7.5 Forskningsetiska principer
Vid en litteraturstudie krävs etiska ställningstagande gällande de artiklar som ingår. Studien ska redovisa ett etiskt godkännande eller noggrann etiskt övervägande. Dessutom ska alla artiklar som ingår i litteraturstudien redovisas, och så även alla resultat oavsett om de stöder eller inte stöder forskarens åsikter (Forsberg &
Wengström, 2016). Forskningsetik syftar till att ta ansvar för människor som ingår i forskningsgruppen. Där ska deltagarna behandlas med respekt (Kristensson, 2017). Författaren har valt ut de artiklar som har varit relevanta för studiens syfte. När artiklarna lästes har ett etiskt övervägande varit i åtanke hos författaren. De artiklar som har valts ut till litteraturstudien har haft ett etiskt övervägande, där etiska aspekter har tagits hänsyn till. Alla artiklar var granskade av en etisk kommitté. Författarens granskning innehöll hur de medverkande blivit respekterade, fått information om studiens syfte, samtycke och att deras identitet har varit anonymt. Inga artiklar har
valts bort för eget tycke. Förvrängning och plagierat material förekommer inte. Resultatet som framkommit är betydelsefullt för hälso- och sjukvården och kan öka deras kunskap, vilket kan leda till förbättringar för kvinnorna som drabbats av hjärtinfarkt.
8 Resultat
Resultatet presenteras i två kategorier med tillhörande underkategorier. Begränsningar i livet: oro inför vardagen, brist på energi, närhet och ömhet och en andra chans i
livet. Stöd i vardagen: vänner och familjens betydelse och eftervård.
Tabell 2. Presentation av resultatet med kategorier och underkategorier
Kategorier
Underkategori
Begränsningar i livet oro inför vardagen
brist på energi
närhet och ömhet en andra chans i livet
Stöd i vardagen vänner och familjens betydelse eftervård
8.1 Begränsningar i livet
8.1.1 Oro inför vardagen
Återhämtningen efter en hjärtinfarkt kännetecknades av osäkerhet och rädsla, vilket gav känslor av att kvinnorna själva hade förändrats och att det ledde till en osäkerhet. Kvinnorna upplevde att de inte kunde lita på sina kroppar efter hjärtinfarkten och de hindrades från att gå vidare i livet. (Sjöström-Strand, Ivarsson & Sjöberg, 2011). Den nya livssituationen upplevdes som stressig och gav en oro. Kvinnorna fick jobba med sina tankar under återhämtningen för att förändra sina tankar om livet. Att tänka annorlunda i olika situationer för att klara av stressen som upplevdes (Wieslander, Mårtensson, Fridlund & Svedberg, 2016). För att må bättre behövde kvinnorna
reflektera och jobba med sig själva. Vara medveten om vad som inte varit bra och göra förändringar i livet som kan ha orsakat hjärtinfarkten. Att reflektera över hur livet
förändrats kunde hjälpa till att förstå sin hälsa bättre (Johansson Sundler, Dahlberg & Ekenstam, 2009).
Rädsla fanns hos kvinnorna att drabbas av en ny hjärtinfarkt och att de inte kunde lita på sitt hjärta vilket kunde ge ångest och rädsla (Stevens & Thomas, 2012; Junehag, Asplund & Svedlund, 2014a; Junehag, Asplund & Svedlund, 2014b). En rädsla uppstod i att lämna hemmet i början av återhämtningen av hjärtinfarkten (Junehag, Asplund & Svedlund, 2014a).
8.1.2 Brist på energi
Kvinnorna upplevde problem med sin hälsa efter hjärtinfarkten såsom utmattning, trötthet och brist på energi, vilket ledde till att det var svårt att vara med i olika sociala sammanhang (Sjöström-Strand, Ivarsson & Sjöberg, 2011; Søderberg, Johansen, Herning & Berg, 2013; Junehag, Asplund & Svedlund, 2014a). Denna svaghet, trötthet och utmattning som kvinnorna upplevde, varade från veckor till månader efter hjärtinfarkten. Kvinnorna visste inte heller när energin skulle komma tillbaka. Det ledde till en ensamhet och obesvarade frågor som gav en ångest och stress i
kvinnornas återhämtning (Stevens & Thomas, 2012). Kvinnorna upplevde svaghet och trötthet som gjorde att de hade behövt vara hemma längre från jobb eller gå ner i tid för att orka. Ekonomiskt kunde de inte vara hemma någon längre tid (Sjöström-Strand, Ivarsson & Sjöberg, 2011).
8.1.3 Närhet och ömhet
Kvinnor hade motivationen till att återgå till sexuella aktiviteter men det fanns också en rädsla. De flesta kvinnorna kände att läkarna skulle ha tagit upp om sexuell aktivitet för att möta deras rädsla. Kvinnor valde själva att ta upp ämnet om sexuell aktivitet med läkare för att få svar på frågor (Abramsohn, Decker, Garavalia, Garavalia, Gosch, Krumholz & Lindau, 2013). En förändrad sexlust medförde ett större behov av ömhet, omsorg och intimitet mer än samlag och kunde leda till att relationen med sin partner kom i obalans. En del upplevde en oväntad positiv förändring vid ökad närhet och ömhet som gav ett välbefinnande (Søderberg, Johansen, Herning & Berg, 2013; Johansson Sundler, Dahlberg & Ekenstam, 2009). Kvinnor upplevde att deras sexliv inte hade förändrats efter hjärtinfarkten. Vissa andra kvinnor upplevde minskad sexlust medans en del inte ens orkade att tänka på sexuella aktiviteter.
Förväntningarna mot sin partner var svåra att beskriva efter hjärtinfarkten, där kroppskontakt kunde missuppfattas av sin partner och kunde ge en oro i sexlivet. Intimiteten var invecklad där kroppskontakt påminde om sexlivet som inte gav en tillfredsställelse, då den blivit förändrad efter hjärtinfarkten (Søderberg, Johansen, Herning & Berg, 2013).
8.1.4 En andra chans i livet
Kvinnorna behövde acceptera att de drabbats av en hjärtinfarkt och att de hade ett ansvar att göra förändringar i sina liv. Många kvinnor kände sig tacksamma att vara vid liv och att ha fått en andra chans. Kvinnorna var motiverade till förändringar i sina liv och såg ljust på framtiden (Sjöström-Strand, Ivarsson & Sjöberg, 2011; Junehag, Asplund & Svedlund, 2014b). I återhämtningsprocessen fick kvinnorna ett annat synsätt på livet och att inte ta det för givet. Att ha en positiv attityd till livet och se framåt hjälpte till i deras återhämtning (Wieslander, Mårtensson, Fridlund & Svedberg, 2016). Engagera sig i nya intressen prioriterades annorlunda hos kvinnor efter hjärtinfarkten, vilket gav ett välbefinnande. Prioritera livet annorlunda gjorde att vissa kvinnor jobbade mindre, och hade färre aktiviteter utanför hemmet. Istället gjorde de saker som de upplevde gav ett välbefinnande. Genom att ta fram sin inre styrka och sätta sig själva i första hand, fick kvinnorna anstränga sig med att lära sig att säga nej till andra (Wieslander, Mårtensson, Fridlund & Svedberg, 2016).
Kvinnorna la mer fokus på sig själva och gjorde sådant de mådde bra av, vilket ledde till förbättringar av hälsan och gav styrka i vardagen. Att vistas ute i naturen gav styrka, energi och en mening i livet (Johansson Sundler, Dahlberg & Ekenstam, 2009). Stevens & Thomas (2012) påvisar att kvinnorna kände sig begränsade att göra saker som de tidigare gjorde innan hjärtinfarkten och det fanns en osäkerhet när det gäller aktiviteter.
8.2 Stöd i vardagen
8.2.1 Vänner och familjens betydelse
Efter hjärtinfarkten upplevde kvinnorna att familjen och vänner var viktiga i deras återhämtning. Kvinnor upplevde ett stort stöd från vänner och familj och att de kunde höra av sig, när de ville prata om sin rädsla eller om framtiden (Sjöström-Strand, Ivarsson & Sjöberg, 2011). Relationerna gav glädje, välbefinnande och styrka i deras liv och hade en positiv inverkan på livet (Johansson Sundler, Dahlberg & Ekenstam, 2009). Efter hjärtinfarkten var det viktigt att få dela tankar med vänner, familj och även arbetskamrater i sin återhämtning (Wieslander, Mårtensson, Fridlund &
Svedberg, 2016). Det fanns också en oro för sina familjer framförallt barnen (Stevens & Thomas, 2012). De ville leva ett längre liv och vara med sina familjer och blev medvetna om hur skört livet kan vara (Sjöström-Strand, Ivarsson & Sjöberg, 2011).
8.2.2 Eftervård
Att få fortsatt stöd ifrån sjukvården mer än ett år hade varit viktigt för en del kvinnor, för att kunna fortsätta sitt vardagliga liv. En stress uppstod för att försöka ändra sin livsstil, vilket gjorde det svårt att ta tag i nya förändringar. Kvinnorna kände att de inte
blev tagna på allvar av läkare, vilket ledde till en osäkerhet (Sjöström-Strand, Ivarsson & Sjöberg, 2011). Kvinnorna upplevde att professionella vårdare skulle ha förklarat vad de kunde förvänta sig när de kommit hem (Stevens & Thomas, 2012). Kvinnor som deltog i hjärtrehabiliteringsprogram upplevde att vårdpersonalen hade ett professionellt bemötande, vilket gjorde att de upplevde en trygghet. Att dela sina tankar med andra kvinnor som deltog i hjärtrehabiliteringsprogrammet var givande, eftersom de var ett stöd för varandra. Här kunde de dela med sig av sina upplevelser och inspirera varandra vilket gav ett välbefinnande. Vara med i programmet gjorde också att de fick lära sig mer om sin hälsa och vikten av fysisk aktivitet. Att träna tillsammans med en fysioterapeut gjorde att de inte kände sig oroliga för att anstränga sig (Wieslander, Mårtensson, Fridlund & Svedberg, 2016). Genom att delta i en hjärtrehabiliteringsgrupp anpassad för kvinnor, kände kvinnorna att deras behov tillgodosågs (Sjöström-Strand, Ivarsson & Sjöberg, 2011). En del kvinnor fick en mentor där de upplevde att de kunde hantera vardagen bättre, medan de som inte hade en mentor upplevde tvivel och en ensamhet. Både de som hade mentor och de som inte hade mentor kände sig missnöjda med uppföljningen från sjukvården och hade önskat mer stöd (Junehag, Asplund & Svedlund, 2014a).
9 Diskussion
9.1 Metoddiskussion
Att göra en litteraturstudie valdes som metod för att kunna besvara syftet som handlar om upplevelser samt för att beskriva problemområdet. Författaren anser att metoden är relevant för att kunna besvara studiens syfte och kan ge fördjupning inom området som undersöks. Enligt Kristensson (2017) är en litteraturstudie ett sätt att
sammanställa betydelsefull kunskap som sedan kan användas i praktiken.
9.1.1 Sökförfarande
Sökningarna genomfördes i Cinahl och PsycInfo. Material hittades i dessa databaser och därför valdes det att inte söka vidare. Genom att ta till manuell sökning fick författaren fram en artikel vilket togs med i resultatet. Kristensson (2017) säger att det finns en risk att databaserna inte innehåller väsentliga artiklar, och andra sökvägar kan var bra att använda. Att ta till manuell sökning genom att titta på andra referenslistor kan göra att nya artiklar hittas. Detta kan ses som en styrka då artikeln togs med i resultatet.
Författaren valde att ta hjälp av bibliotekarien vid två tillfällen för att hitta relevanta sökord och hur sökningen kunde gå vidare. Flera artiklar fanns både i Cinahl och
PsycInfo och kan ses som en styrka att relevanta sökord använts. Det kan ses som en nackdel att inte ha haft fler sökord då andra artiklar kunde ha hittats och tagits med i resultatet. Att begränsa sökningsförfarandet till två databaser kan vara en svaghet då andra artiklar kan ha missats. Kvantitativa artiklar inkluderades inte och därmed kan kunskap missats som skulle ha kunnat berika resultatet. Då endast kvalitativa artiklar valdes att tas med kan det vara en styrka i uppsatsen, då syftet är upplevelser och vilket kan ge en bättre bild av kvinnors beskrivning av livet efter en hjärtinfarkt. Att välja tio år som begränsning i databaserna gjordes för att komma åt aktuell forskning. Att inte välja fem år kan nu i efterhand ses som en svaghet då nyare artiklar kunde ha ingått i resultatet. Att välja engelska artiklar kan vara en svaghet då tolkningar av texten kan ha blivit missbedömd. Att använda engelsk ordbok gjordes för att kunna översätta ord.
9.1.2 Urval
Tretton artiklar valdes att läsas igenom. De lästes noggrant och åtta artiklar valdes ut för vidare granskning. Genom att läsa artiklarna har författaren haft i åtanke att det har funnits ett etiskt övervägande. Utifrån syftet har utvalda artiklar använts för att utgöra resultatet. Det innebär att en del artiklar har använts mer än andra. Författaren har inte valt bort någon artikel då resultatets innehåll varit för mycket eller för litet. Som författare är det viktigt är ge en tillförlitlig bild av resultatet. De fem artiklar som valdes bort var de som inte svarade mot syftet samt att det inte gick att urskilja om det är kvinnor eller mäns upplevelser. Det gjorde att det blev lite svårt att hitta lämpliga artiklar då syftet riktar sig mot kvinnors upplever. Två artiklar hade både män och kvinnor, men då det gick att urskilja om det var kvinna eller man som uttryckte sig, så valdes de att tas med. Artiklarna som valdes kommer ifrån Sverige, Danmark och USA. De flesta artiklarna kommer ifrån Sverige vilket kan vara en fördel i den svenska vården. Två studier kommer ifrån USA och en ifrån Danmark. Då USA har ett annat sjukvårdssystem kan det ha betydelse hur vården upplevs av kvinnorna, vilket kan vara en svaghet för överförbarheten till en svensk kontext. Då Sverige och Danmark har liknande sjukvårdssystem bör det inte påverka överförbarheten. Enligt Willman, Bahtsevani, Nilsson och Sandström (2016) kan trovärdigheten från flera studier öka om det visar liknande resultat. Kvinnorna som deltog i studierna var mellan 40–90 år. Detta kan ha betydelse när det gäller upplevelser efter att ha drabbats av hjärtinfarkt och var i livet de befann sig. Det var även olika tidsaspekter när
9.1.3 Kvalitetsgranskning
Efter att artiklarna lästs genomfördes kvalitetsgranskning. Artiklarna granskades genom att använda granskningsmallen från Malmö högskola (Carlsson & Eiman, 2003). Granskningsmallen innehöll poängssystem där poängen räknades ihop för att se vilken grad artikeln fick. Målet var att inkludera de artiklarna som hade grad I eller II. Genom en strukturerad mall kan det öka trovärdigheten och där det inte lämnas några öppna frågor åt författarens eget tycke. När det gäller att tolka materialet från
intervjuerna gjordes triangulering i samtliga artiklar och kan ses som ens styrka när det gäller att tolka resultatet.
9.1.4 Analys
Genom att göra analysen direkt på svenska kan misstolkningar av texten skett. Som ensam författare kan det ha varit en nackdel att göra analysen ensam när det gäller att tolka materialet. Att tänka på syftet under analysen fick göras flera gånger när meningsbärande enheter skulle plockas ut för att inte frångå syftet. Genom att visa exempel på analysprocessen med en tabell, får läsaren en bild av hur analysen har gått till. Enligt Kristensson (2017) handlar tillförlitlighet om att visa analysprocessen och göra den lätt att förstå.
Då fler artiklar innehåller likande meningsbärande enheter ser författaren det ändå som en styrka i resultatet.
9.2 Resultatdiskussion
Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av livet efter en hjärtinfarkt, med hjälp av tidigare studier. Detta resulterade i två kategorier: Begränsningar i livet och stöd i vardagen.
Att drabbas av hjärtinfarkt blir en stor omställning i livet både för den som drabbas men också för omgivningen. Gemensamt är att hjärtinfarkten påverkar kvinnornas liv en lång tid efteråt. Det ledde till att de blev begränsade både när det gäller att orka med i vardagen, vara med vänner, familj och delta i aktiviteter. Eriksson, Asplund och Svedlund (2009) framhåller att kvinnor gjorde nya val i sina liv och värderade det på ett annorlunda sätt. Ekebergh (2016a) menar att genom att vara i ett meningsfullt sammanhang kan nya krafter skapas. Att vara sysselsatt med intressen kan ge mening i ett sammanhang och vara betydelsefullt.
I resultatet kom det fram att efter hjärtinfarkten satte kvinnorna sig själv i första hand, vilket de inte hade gjort tidigare. Dahlviken, Fridlund och Mathisen (2015) skriver att innan insjuknandet hade kvinnorna lätt att involvera sig i andras situationer, lätt för att stressa, var omtänksamma och hade bekymmer om andras välbefinnande. Detta kan
ses som att kvinnorna hade mycket runt omkring sig och glömt bort sin egen hälsa för att tänka på andra.
Resultatet visar även att familjen fick en annan betydelse vilket var viktigt vid
återhämtningen. Eriksson, Asplund och Svedlund (2009) påvisar att stödet av anhöriga vid hemkomsten var betydelsefullt eftersom kvinnorna inte ville vara ensamma. Nya intressen fick en annan betydelse både positivt och negativt. Vissa kvinnor upplevde begränsningar och en osäkerhet medan andra kvinnor gjorde saker som gav välbefinnande. Liknande resultat kan ses i Gyberg, Björck, Nielsen, Määttä och Falk (2015) som skriver att inte orka med dagliga aktiviteter kändes som att förlora kontrollen över kroppen. Även om det fanns en plan vad som skulle göras så var kroppen inte med. Ekebergh (2016b) påvisar att sjukdom inte bara drabbar kroppens organ utan hela människans existens.
Resultatet visade att energi saknades och kvinnorna kände ångest och stress över att inte veta när kraften skulle komma tillbaka. Stödet från sjukvårdspersonal var
bristande och de hade behövt mer stöd under en längre tid. Fredriksson-Larsson, Alsen och Brink (2013) menar att tröttheten som upplevs efter hjärtinfarkten var svår för sjukvårdspersonalen att förstå. Bristande kunskap om tröttheten saknades och även strategier för att underlätta vardagen. Dahlberg och Segesten (2010) menar att
vårdandet ska vara fokuserat på patientens livsvärld och en förståelse för hur sjukdom, lidande och hälsa påverkar patienten för att stödja hälsoprocesser. Att hjälpa patienter att fullfölja sina projekt i livet vid sjukdom ska finns med, och vårdandet ska bygga på hur sjukdomen upplevs och hur mening och sammanhang påverkar vardagen. I
patientens värld finns vårdandet i ett sammanhang. Med livsvärlden som utgångspunkt i vårdandet kan livskraften återställas och meningen med livet kan återfås. Lundgren och Berg (2011) menar att vara patient innebär att vara i en skör situation där patienten är beroende av andra och där situationen bör behandlas med respekt.
Ekebergh (2016b) anser vidare att genom den levda kroppen upplevs ohälsa eller hälsa och utifrån det bestäms hur vårdandet ska utformas för att stödja hälsa och ge styrka. Lundgren och Berg (2011) skriver att vårdandet måste uppmärksamma hela patientens situation och vårda försiktigt, så att välbefinnande uppnås. I en vårdande omgivning känner sig patienten förstådd, har stöd, känner sig lyssnad på och att det ger styrka. Att inte veta hur aktiva kvinnorna kunde vara efter hjärtinfarkten ledde till en
osäkerhet. Det finns brister i information till kvinnorna och mer kunskap krävs för att skapa trygghet och möjliggöra hemgång med förutsättningar att klara av vardagen. Simonÿ, Pedersen, Dreyer och Birkelund (2015) studie visar att kvinnor kände att
hjärtat var sårbart och att deras liv var skört. Rädsla fanns att anstränga sig och att det gav en ångest att inte veta hur mycket hjärtat klarade av. Det var en utmaning att träna och det fanns en osäkerhet för vad som kunde hända deras hjärtan.
I resultatet framgår det att en del kvinnor ville ha haft information om hur deras sexuella aktiviteter kunde återupptas och vad de kunde förvänta sig. Att ta med sin partner för att samtala om sexuell aktivitet med professionella vårdare är inget som artiklarna tar upp men kan vara värt att lyfta då det kan finns funderingar, för att få en annan förståelse. Benzein, Hagberg och Saveman (2017a) säger att när en person drabbas av sjukdom kan övriga familjemedlemmar påverkas. Att fokusera på familjens betydelse och hur sjukdomen påverkar hela familjen är viktiga aspekter.
Genom olika vårdsammanhang kan information utbytas mellan professionella vårdare och patienten men också vilka behov eller information som kan behövas (Benzein, Hagberg och Saveman, 2017b). Det kan ge både en djupare förståelse för den som är patient, partner men också för professionella vårdare.
Med resultatet från studien hoppas författaren att kvinnorna kan få ett ökat stöd efter att ha drabbats av hjärtinfarkt. Att ge mer information kan leda till ökad kunskap hos kvinnorna men också hos professionella vårdare. Genom att få ta del av kvinnornas upplevelser kan sjuksköterskan möta kvinnornas funderingar och frågor om hur de ska förhålla sig till livet.
9.3 Förslag till framtida forskning
Mer forskning behövs för kvinnors upplevelser av livet efter en hjärtinfarkt, för att deras liv åter ska kännas meningsfullt. Det behövs också mer kunskap hos
professionella vårdare så vården kan förbättras till kvinnorna. Forskning kan leda till förbättringar både för kvinnorna som drabbats av hjärtinfarkt och professionella vårdare.
9.4 Kliniska implikationer
En längre uppföljning kan vara ett sätt för kvinnorna att känna trygghet, och inte känna sig utelämnade, då kvinnor hade besvär lång tid efter sin hjärtinfarkt. Att ha hjärtrehabiliteringsprogram kan vara ett sätt att stärka kvinnorna i deras hälsa, där stöd ges av professionella vårdare. Kvinnor upplevde hjärtrehabiliteringsprogram som positivt. Att ha dessa grupper skapar också ett sammanhang med andra människor, vilket kan vara meningsfullt. Att ta med anhöriga kan vara ett sätt att stärka kvinnorna då sjukdom påverkar hela familjen.
9.5 Slutsats
Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av livet efter en hjärtinfarkt. Att drabbas av hjärtinfarkt kan bli en stor omställning i livet, där många funderingar fanns över hur kvinnorna skulle förhålla sig till livet, och klara av sin vardag. Kvinnorna kände en oro och osäkerhet i vardagen. Kvinnorna fick jobba med sig själva genom att reflektera över sitt liv. Få en andra chans i livet sågs som positivt och att engagera sig i nya intressen gav ett välbefinnande. Vänner och familj fick en större betydelse och var ett stöd i återhämtningen. Det fanns brister när det gäller
information till kvinnorna, och att det fanns många obesvarade frågor om hur deras liv kunde fortsätta. Brister ifrån sjukvården upplevdes där kvinnorna inte kände att de blev tagna på allvar. Att vara med i hjärtrehabiliteringsprogram var positivt där erfarenheter och stöd kunde ges till varandra.
10 Referenser
*Abramsohn, E. M., Decker, C., Garavalia, B., Garavalia, L., Gosch, K., Krumholz, H. M., … Lindau, S. T. (2013). “I’m not just a heart, I’m a whole person here”: a qualitative study to improve sexual outcomes in women with myocardial
infarction. Journal of the American Heart Association, 2(4), e000199. doi: 10.1161/JAHA.113.000199
Alabas, O. A., Gale, C. P., Hall, M., Rutherford, M. J., Szummer, K., Lawesson, S. S., … Jernberg, T. (2017). Sex Differences in Treatments, Relative Survival, and Excess Mortality Following Acute Myocardial Infarction: National Cohort Study Using the SWEDEHEART Registry. Journal of the American Heart Association, 6(12), e007123. doi:10.1161/JAHA.117.007123
Asp, M., & Fagerberg, I. (2012). Begreppsutveckling på livsvärldsfenomenologisk grund. I L. Wiklund Gustin., & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori
och praktik. (s. 66–77). Lund: Studentlitteratur.
Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B-I. (2017a). Varför ska familjen ses som en enhet? E. Benzein., M. Hagberg., & B-I. Saveman (Red.), Att möta familjer inom vård
och omsorg. (s. 27–31). Lund: Studentlitteratur.
Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B-I. (2017b). Relationen mellan familj och sjuksköterska -ett systematiskt förhållningssätt. E. Benzein., M. Hagberg., & B-I. Saveman (Red.), Att möta familjer inom vård och omsorg. (s. 53–64). Lund: Studentlitteratur.
Byström Sjödin, M. (2019). Hjärtinfarkt; en skrift om vad som händer under och efter en infarkt. Stockholm: Hjärt- Lungfonden. Hämtad 6 mars 2019
Carlsson, S., & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad- Studiematerial för
undervisning inom projekt ”Evidensbaserad omvårdnad- ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola”. (rapport nr 2). Malmö.
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur & Kultur.
Dahlviken, R. M.., Fridlund, B., & Mathisen, L. (2015). Women’s experiences of Takotsubo cardiomyopathy in a short-term perspective - a qualitative content analysis.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 29(2), 258–267. doi: 10.1111/scs.12158
Ekeberg, M. (2016a). Vårdvetenskap och dess betydelse för sjuksköterskans omvårdnadsarbete. M. Arman., K. Dahlberg., & M. Ekebergh (Red.), Teoretiska
grunder för vårdande. (s. 15–24). Stockholm: Liber AB.
Ekeberg, M. (2016b). Patientens värld-när människan blir patient. M. Arman., K. Dahlberg., & M. Ekebergh (Red.), Teoretiska grunder för vårdande. (s. 63–90). Stockholm: Liber AB.
Ekebergh, M. (2015). Lärande och reflexion med livsvärlden som grund. M. Berglund., & M. Ekebergh (Red.), Reflektion i lärande och vård- en utmaning för
sjuksköterskan. (s. 21–44). Lund: Studentlitteratur.
Ericson, E., & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur AB.
Fagerström, P. (2018). Statistik om hjärtinfarkter 2017. Socialstyrelsen. Hämtad 6 mars, 2019
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/21176/2018-12-42.pdf
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier:
Värdering, analys och presentation. (4 uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.
Fredriksson- Larsson, U., Alsen, P., & Brink, E. (2013). I’ve lost the person I used to be Experiences of the consequences of fatigue following myocardial infarction.
International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being 8, 1-9. doi:
10.3402/ qhw.v8i0.20836
Gyberg, A., Björck, L., Nielsen, S., Määttä, S., & Falk, K. (2016). Women’s help-seeking behaviour during a first acute myocardial infarction. Scandinavian Journal of
Caring Sciences, 30(4), 670–677. doi: 10.1111/scs.12286
Herning, M., Hansen, P. R., Bygbjerg, B., & Lindhardt, T. (2011). Women’s experiences and behaviour at onset of symptoms of ST segment elevation acute myocardial infarction. European Journal of Cardiovascular Nursing, 10(4), 241–247. doi:10.1016/j.ejcnurse.2010.10.002
Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30). Hämtad 6 maj från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30.
Johnston-Holmström, N. (2017). Takotsubosyndrom. K, Schneck-Gustafsson., & N. Johnston- Holmström (Red.), Kvinnohjärtan- hjärt- och kärlsjukdomar hos kvinnor. (s.123–128). Lund: Studentlitteratur.
*Junehag, L., Asplund, K., & Svedlund, M. (2014a). A qualitative study: Perceptions
of the psychosocial consequences and access to support after an acute myocardial infarction. Intensive and Critical Care Nursing, 30(1), 22-30.
doi:10.1016/j.iccn.2013.07.002
*Junehag, L., Asplund, K., & Svedlund, M. (2014b). Perceptions of illness, lifestyle and support after an acute myocardial infarction. Scandinavian Journal of Caring
Kristensson, J. (2017). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: för
studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur och Kultur.
Lundgren, S. M., & Berg, L. (2011). The meanings and implications of receiving care.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25(2), 235-242.
doi:10.1111/j.1471-6712.2010.00815.x
Schneck-Gustavsson, K., & Johnston-Holmström, N. (2017). Akut koronart syndrom. K, Schneck-Gustafsson., & N. Johnston- Holmström (Red.), Kvinnohjärtan- hjärt- och
kärlsjukdomar hos kvinnor. (s.25–67). Lund: Studentlitteratur.
Simonÿ, C. P., Pedersen, B. D., Dreyer, P., & Birkelund, R. (2015). Dealing with existential anxiety in exercise-based cardiac rehabilitation: a phenomenological-hermeneutic study of patients’ lived experiences. Journal of Clinical Nursing, 24(17– 18), 2581–2590. doi:10.1111/jocn.12867
*Sjöström-Strand, A., Ivarsson, B., & Sjöberg, T. (2011). Women’s experience of a myocardial infarction: 5 years later. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25(3), 459–466. doi:10.1111/j.1471-6712.2010.00849.x
Socialstyrelsen. (2018). Statistisk om hjärtinfarkter 2017. Hämtad 5 mars 2019 från https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/21176/2018-12-42.pdf
Socialstyrelsen. (2015). Kraftig minskning av dödlighet av hjärtinfarkt. Hämtad 5 mars 2019 från
https://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2015november/kraftigminskningavdodlighetihj artinfarkt
*Stevens, S., & Thomas, S. P. (2012). Recovery of Midlife Women From Myocardial Infarction. Health Care for Women International, 33(12), 1096–1113. doi: 10.1080/07399332.2012.684815
*Sundler, A. J., Dahlberg, K., & Ekenstam, C. (2009). The meaning of close relationships and sexuality: Women's well-being following a myocardial infarction.
Qualitative Health Research, 19(3), 375-387. doi:10.1177/1049732309331882
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 26 mars 2019 från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-
svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Evidensbaserad vård och omvårdnad. Hämtad 4 juni 2019 från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/svensk.sjukskoterskeforening.ssf.om.evidensbasera.vard_2016_2016_w ebb.pdf
*Søderberg, L. H., Johansen, P. P., Herning, M., & Berg, S. K. (2013). Women’s experiences of sexual health after first-time myocardial infarction. Journal of Clinical
Nursing, 22(23–24), 3532–3540. doi:10.1111/jocn.12382
Tapio Neuwirth, E. (2013). Kvinnors hjärtan- En skrift om hjärt- kärlsjukdomar hos kvinnor. Stockholm: Hjärt- Lungfonden. Hämtad 6 mars 2019
https://www.hjartlungfonden.se/Documents/Skrifter/Tema_Kvinnorshj%C3%A4rtan_ 2013.pdf
*Wieslander, I., Mårtensson, J., Fridlund, B., & Svedberg, P. (2016). Women’s experiences of how their recovery process is promoted after a first myocardial infarction: Implications for cardiac rehabilitation care. International Journal of
Qualitative Studies on Health & Well-Being, 11, 1–N.PAG.
doi:10.3402/qhw.v11.30633
Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R., & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad
omvårdnad- En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur
Bilaga A Cinahl
Cinahl 2019-03-16
Sökord Avgränsningar Antal träffar Lästa titlar Antal lästa abstract Valda artiklar S1 (MH) Myocardial infarction 37 359 S2 heart attack 53 029 S3 women 353 070 S4 experience* 353 184 S5 S1 OR S2 53 963 S6 S3 AND S4 AND S5 534 S7 S3 AND S4 AND S5 År 2009-01-01- 2019-12-31 English Peer- Reviewed 254 134 71 13 Nr 1,2,4,5,6,7,8
Artikel 1,2,4,5,6,7,8 togs ifrån Cinahl. Se artikelmatris Artikel tre hittades genom manuell sökning.
PsycInfo
Artikel 1, 4, 5, 7, 8 hittades även i PsycInfo. PsycInfo
2019-03-28
Sökord Avgränsningar Antal träffar Lästa titlar Antal lästa abstract Valda artiklar S1 (MS) Myocardial Infarction OR heart attack 4678 S2 women 323 958 S3 Experience* 635 105 S4 S1 AND S2 AND S3 171 S5 S1 AND S2 AND S3 2009-01-01- 2019-12-31 English Peer- Reviewed 57 10
Bilaga B Artikel nr Författare År Land Tidskrift
Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet
1 Sjöström-Strand, A., Ivarsson, B., & Sjöberg, T. 2011 Sverige Scandinavian of Caring Sciences Women´s experience of a myocardial infarction: 5 years later.
Syftet var att beskriva kvinnors hälsa i det dagliga livet fem år efter deras hjärtinfarkt
Kvalitativ studie. Explorativ och beskrivande studie med intervjuer och med
fenomenologisk inriktning. 12 kvinnor var med i studien. Intervjuerna hölls fem år efter hjärtinfarkten. Ålder 40–90 år. Bortfall (2)
Flera år efter hjärtinfarkten upplevde kvinnorna att de hade problem med sin hälsa och att den påverkade deras liv. Det krävdes en
livsstilsförändring av kvinnorna. De hade behövt mer stöd ifrån sjukvården.
Grad I 2 Wieslander, I., Mårtensson, J., Fridlund, B., & Svedberg, P. 2016 Sverige International Journal of Qualitative Studies On Health and Well-being
Women`s experiences of how their recovery process is promoted after a first myocardial infarction:
Implications for cardiac rehabilitation care.
Utforska hur kvinnors återhämtningsprocess kan stödjas efter en hjärtinfarkt
Kvalitativ studie med
kvalitativ innehållsanalys. 28 kvinnor kontaktades att vara med i studien. 26 kvinnor deltog i studien. 13 intervjuer hölls över telefon och 13 intervjuer hölls i hemmet. Intervjuerna hölls sju till tio månader efter hjärtinfarkten. Bortfall (2)
Kvinnorna fick en annan syn på livet och där de började prioriteringar sig själva i deras återhämtningsprocess. Familjen fick också en större betydelse i deras
återhämtning.
Artikel nr Författare År Land Tidskrift
Titel Syfte Metod Resultat Kvalité
3 Abramsohn M, E., Decker, C., Garavalia, B., Garavalia, L., Gosch, K., Krumholz M, H., Spertus, A, J., & Tessler-Lindau, S. 2013 USA Journal of the American Heart Association
”I´m not Just a Heart, I´m a Whole Person Here”: A qualitative Study tom Improve Sexual Outcomes in Women With Myocardial Infarction. Få en ökad förståelse för hur kvinnors sexuella återhämtning är efter en hjärtinfarkt. Semistrukturerade telefonintervjuer. 17 kvinnor deltog i studien. Kvinnorna blev uttagna från ett Triumph register. Ålder mellan 43–75 år. Intervjuerna hölls 18–30 månader efter hjärtinfarkten. Bortfall (44)
Kvinnor hade motivationen till att återgå till ett aktivt sexliv efter hjärtinfarkten men det fanns också en rädsla inför det.
Grad I 4 Søderberg H, L., Johansen, P., Herning, M., & Berg K, S. 2013 Danmark Journal of Clinical Nursing Women´s experience of sexual health after first- time myocardial infarction
Undersöka kvinnors upplevelser av sexuella problem efter en hjärtinfarkt
Kvalitativa intervjuer med kvalitativ innehållsanalys. Intervjun hölls sex månader efter hjärtinfarkten. Elva kvinnor deltog i studien. Ålder 49–63 år. Bortfall (24)
Kvinnorna upplevde en förändrad sexlust och där intimitet, omsorg och ömhet hade en större betydelse.
Artikel nr Författare År Land Tidskrift
Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet
5 Johansson Sundler, A., Dahlberg, K., & Ekenstam, C. 2009 Sverige Qualitative Health Research
The Meaning of Close Relationships and Sexuality: Women`s Well-being Following a Myocardial
Infarction
Studien syfte var att undersöka kvinnors upplevelser av nära relationer och
sexualitet och hur hälsa och välbefinnande finns efter en hjärtinfarkt.
Kvalitativa intervjuer med fenomenologisk inriktning. Tio kvinnor deltog i studien där intervjun hölls sex månader efter deras
hjärtinfarkt. Ålder 49–80 år.
Upplevelser av nära relationer är viktiga efter hjärtinfarkten för kvinnorna. Relationerna upplevdes också att ge ett
välbefinnande. Grad II 6 Stevens, S., & Thomas P, S., 2012 USA
Health Care for Women International Recovery of Midlife Women From Myocardial Infarction Undersöka kvinnors upplevelser av återhämtningen efter en hjärtinfarkt
Kvalitativ studie, där analysen använde en fenomenologisk inriktning. Ett till nio år efter hjärtinfarkten hölls
intervjuerna. Åtta kvinnor deltog i studien. Ålder 45–65 år.
Kvinnorna upplevde att deras kroppar inte var som innan hjärtinfarkten. Många symtom som de upplevde var svaghet, utmattad och bristande energi flera veckor efter.
Artikel nr Författare År Land Tidskrift
Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet
7 Junehag, L., Asplund, K., & Svedlund; M. 2014
Sverige
Intensive and Critical Nursing
A qualitative study: Perceptions of the psychosocial consequences and acess to support after an acute myocardial infarction.
Studiens syfte var att beskriva individuella uppfattningar av psykosociala konsekvenser av en hjärtinfarkt och hur tillgång till stöd ser ut ett år efter.
Kvalitativ studie med intervjuer. Både män och kvinnor deltog i studien. 14 män och sex kvinnor. Intervjun hölls ett år efter hjärtinfarkten. Ålder mellan 46–73.
Att känna rädsla och ångest var upplevelser som de hade under återhämtningen. Grad I 8 Junehag, L., Asplund, K., & Svedlund, M. 2014 Sverige Scandinavian Journal of Caring Sciences Perceptions of illness, lifestyle and support after an acute
myocardial infarction
Syftet med studien var att beskriva
individuella
uppfattningar om stöd och livsstil.
Kvalitativ studie med intervjuer. Både män och kvinnor deltog i studien. Intervjun hölls ett år efter
hjärtinfarkten. 14 män och sex kvinnor deltog. Ålder mellan 46–73 år.
Många ville leva det liv som de hade före hjärtinfarkten men att de hade behövt göra förändringar i sitt liv.
Bilaga C
Exempel på bedömningsmall för studier med kvalitativ metod
Poängsättning 0 1 2 3
Abstrakt Saknas 1/3 2/3 Samtliga
Introduktion Saknas Knapphändig Medel Välskriven
Syfte Ej angivet Otydligt Medel Tydlig
Metod
Metodval adekvat till frågan Ej angiven Ej relevant Relevant Metodbeskrivning (repeterbarhet möjlig) Ej angiven
Knapphändig Medel Utförlig
Triangulering Saknas Finns
Urval (antal, beskrivning, representativt)
Ej
acceptabel
Låg Medel Hög
Kvinnor med hjärtinfarkt Ej undersökt
Liten andel Hälften Samtliga
Bortfall Ej angivet >20% 5–20% <5%
Bortfall med betydelse för resultatet
Analys saknas/Ja
Nej
Kvalitet på analysmetod Saknas Låg Medel Hög
Etiska aspekter Ej
angivna
Angivna
Resultat
Frågeställning besvarad Nej Ja
Resultatbeskrivning (redovisning, kodning, etc)
Ej acceptabel
Låg Medel Tydlig
Tolkning av resultatet (citat, kod, teori etc)
Ej acceptabel
Låg Medel God
Diskussion
Problemanknytning Saknas Otydlig Medel Tydlig
Diskussion av egenkritik och felkällor
Saknas Låg God
Anknytning till tidigare forskning
Saknas Låg Medel God
Slutsatser Överensstämmelse med resultatet (resultatets huvudpunkter belyses) Slutsats saknas Låg Medel God
Ogrundade slutsatser Finns Saknas
Total poäng (max 48) Grad I: 80%
Grad II: 70% Titel
