Klimataktuellt special 2006

från Naturvårdsverket hösten 2006

Klimataktuellt

8

sid

6

sid

sid

13

4

sid

Väljer Kina kol som bas för sin

ekonomiska tillväxt står mycket på

spel. Kinaexperten Karl Hallding

tror dock att med rätt insatser

kan landet förmås att gå en

annan väg.

Kinas energival

avgörande

Förhandlingarna om ett nytt

internationellt avtal för jordens

klimat går vidare. Denna gång

måste USA liksom Kina och

Indien förmås att anta

mål om minskade

utsläpp.

Vad väntar

”beyond Kyoto”?

Det är betydligt dyrare att vänta

med åtgärder än att minska

utsläppen av växthusgaser nu.

Läs mer om analysen av

klimatförändringens

ekonomi.

Klimat-

förändringens

kostnader

SPECIAL

Ökat engagemang

för jordens klimat

Kan man bli klimatneutral och kan investeringar som minskar utsläppen kvalitetssäkras?

KlimatAktuellt Special 2006 uppmärksammar den växande trenden av marknadsrelaterade

initiativ för jordens klimat.

Näringslivets klimatambitioner

bild energiskog?

S TAF FAN AN D E R S S O N / S YD P O L.C O M / I B L B ILD B YRÅ

Berit Gullbransson, direktör vid Sveriges nya miljöteknik-råd, SWENTEC, ställer upp på WWF:s målsättning att Sverige ska bli världens främs-ta nation på export av energi-lösningar som minskar ut-släppen.

för cirka hälften av omsätt-ningen inom miljöteknik, men bara fem procent av miljötek-nikexporten. Det, tillsammans med växande efterfrågan och ökande intresse bland investe-rare, pekar mot stor potential för ökad export.

– Nu finns chans för svenska företag att skörda framgång-arna av den utveckling mot effektivare energianvändning och begränsade utsläpp som svenska lagar och andra styr-medel i årtionden styrt mot, säger Gullbransson. Tyska och amerikanska marknader frågar efter svensk spetskom-petens, runt hörnet väntar gigantiska investerare i Kina och Indien.

Den viktiga hemmamarknaden

En tydlig statlig strategi för miljöteknikexport har länge utlovats av regeringskansliet. Gullbransson vill att den tyd-ligt anger hur och var Sverige ska satsa. Och att den gör det möjligt att bättre än idag stödja svenska företag att ta steget ut på utländska mark-nader. SWENTEC är en av de instanser som kommer att bidra med underlag till en sådan strategi.

Staten har även en fortsatt viktig uppgift att stimulera utvecklingen i Sverige.

– Hemmamarknaden är vik-tig, vi kan aldrig nå ut om vi inte först är starka på hem-maplan, anser Berit Gull-bransson. Behovet av insatser är stort, inte minst eftersom många svenska miljöteknikfö-retag är små. Tid och frånvaro

Export av ”klimatteknik”:

Fördel Sverige

på flera områden

Svenska miljöteknikföretag bedöms ha växande

möjligheter att svara upp mot internationell

efterfrågan på energilösningar och drivmedel med

liten miljöpåverkan.

till 2006 års Klimatforum och denna inblick i klimatpoli-tiken och företagens arbete för att bromsa växthus- effekten!

Den pågående klimatförändringen är ett allvarligt hot, det är antagligen mer brådskande att minska utsläp-pen av växthusgaser än vad forskarna trodde för bara några år sedan. Allt fler klimatforskare varnar för att vi med dagens energianvändning står inför storskaliga klimatförändringar med skrämmande effekter för sam-hällen världen över. Samtidigt är osäkerheten i fråga om världens oljetillgångar och det framtida oljepriset större än någonsin. Sammantaget kan dessa faktorer snabbt komma att ändra grundläggande villkor för samhället, det gäller även företagande och handel.

Kinaforskaren Karl Hallding påpekar att konsekven-serna för den globala ekonomin kan bli genomgripande vid en oljeprisuppgång, samtidigt som behovet av att minska växthuseffekten stegras. Alla har ett ansvar för att bryta den negativa trenden. För företagen gäller det att redan idag ta vara på de möjligheter som en minskad oljeanvändning ger i fråga om utveckling och satsning på energieffektiv teknik och förnybar energitillförsel.

I Sverige syns glädjande nog tecken på en ökad med-vetenhet bland företag och deras kunder. Ingen kan idag svara på hur långt dessa åtgärder räcker på det globala planet. Fortfarande krävs omfattande strukturföränd-ringar och systemskiften för att hindra att växthuseffek-ten accelererar till farliga nivåer. Fortsatt är det den in-dustrialiserade delen av världen som står för den största delen av den ökande energianvändningen. Skillnaden jämfört med tidigare är att utvecklingsländer som Kina och Indien nu adderar till den totala energikonsumtio-nen, en utveckling som gör behovet av att snabbt be-gränsa växthuseffekten än större.

Uppdraget är globalt och det är viktigt att inte flytta fokus från behovet av radikala åtgärder. Det är också viktigt att de insatser som görs av politiker och företag

verkligen leder till utsläpps-minskningar.

2006 års Klimatforum ordnas för att stärka nätverk och ge nyckelaktörer chans till erfaren-hets- och kunskapsutbyte. Det är min önskan att det ska bidra till fler, mer kraftfulla och mål-inriktade insatser för världens utveckling.

Lars-Erik Liljelund Generaldirektör

– Men då krävs att vi foku-serar på den uppgiften, säger Berit Gullbransson. För att nå framgång vid miljöteknik-export krävs, precis som vid annan handel, en satsning på det område och den del av värdekedjan där svenska fö-retag har störst relativa förde-lar jämfört med andra länders företag.

Potential för bioenergi

Avfall och vattenrening har länge varit viktiga export-grenar. Berit Gullbransson ser nu växande fördelar för svenska företag inom bioen-ergi och enbioen-ergieffektivisering. Sverige ligger långt fram när det gäller bioenergianvänd-ning, både för värme och driv-medel. Nutek och Exportrådet pekade nyligen på att expor-ten av förnybar energi svarar

Välkommen

SWENTEC inledde sitt uppdrag i juni 2006. Målet är att stärka svenska företags affärsmöjlig-heter och konkurrenskraft inom miljöteknik, miljöanpassade varor, tillverkningsprocesser och tjänster. Det gäller både på den internationella och på den svenska marknaden.

SWENTEC leds av ett råd med tio ledamöter, utsedda av regeringen. Kansliet ligger i Göteborg. Läs mer på www.swentec.se

Miljösektorn är redan idag exportintensiv, men teknik inom bland annat bio- energi och energieffektivisering anses ha stor potential att knapra marknadsan-delar internationellt.

för resor och representation utomlands är praktiska pro-blem som hör vardagen till. Den ekonomiska uthållighet och riskkapital som krävs för att göra sig gällande vid upp-handlingar i tuff internationell konkurrens finns inte alltid.

– Den vanligaste frågan från

företag med planer på export gäller just finansiering. Man behöver hjälp med allt från kanaler för marknadsföring till bygge av demonstrations-anläggningar. Att samordna statens insatser i dessa avse-enden hör till SWENTECs viktigaste uppgifter.

5 frågor till Thomas Körmendi, Vd för Tetra Pak

som har antagit ett globalt klimatprogram med

målet att minska utsläppen med tio procent från år

2005 till 2010.

1. Vad anser du är de viktigaste huvuddragen i Tetra Paks klimatprogram?

Tetra Paks globala mål är att vi ska minska utsläppen av koldioxid med totalt 10 procent från år 2005 till år 2010. Målet är satt som en minskning i absoluta tal och detta innebär att målet är frikopplat från vår produktionsökning. Därutöver arbetar vi med att minska klimatpåverkan över hela produktens livscykel.

2. Enligt Tetra Paks klimatprogram ska de anläggningsrela-terade utsläppen av koldioxid minska med tio procent från år 2005-2010. Hur?

Vi ska nå målet genom att i första hand minska vår energian-vändning och öka anenergian-vändningen av förnybara energikällor. Vi arbetar med detta på alla våra 48 fabriker för tillverkning av förpackningsmaterial i hela världen.

3. Använder sig Tetra Pak av inköp av utsläppskrediter eller andra åtgärder för att minska/kompensera utsläppen?

Vår huvudsakliga strategi är att minska utsläppen kopp-lade till vår egen verksamhet. Detta krävs för ett trovärdigt miljöarbete. Inköp av utsläppskrediter kan förekomma i mindre omfattning som ett komplement. Tetra Pak ingår inte i EU:s utsläppshandel.

4. Koncernmålet om 15 procent energieffektivisering från år 2002 till 2005 nåddes ej. Varför?

Det finns flera skäl till att målet inte nåddes globalt. Den främsta orsaken är att vår globala tillväxt var större än för-väntat. Det visade sig också att tre år är en för kort tid för att nå målet. I Sverige nådde vi drygt 16 % effektivisering och nådde därmed målet här.

5 . Tetra Pak ska även minska utsläppen från transporter, hur? Finns utsläppsmål?

I vårt arbete med inköp av transporter utvärderas alla le-verantörer med avseende på deras miljöarbete. Baserat på detta resultat väljer Tetra Pak att arbeta med leverantörer som är aktiva inom miljöområdet. Tetra Pak har idag inget globalt mål för reduktion av transportrelaterade utsläpp, men vi arbetar aktivt för att hitta alternativ för att minska miljöpåverkan. Vi försöker att istället för lastbilstranspor-ter använda kombitransporlastbilstranspor-ter/järnvägstransporlastbilstranspor-ter, påverka leverantörer att använda eco-driving, minska användandet av flygfrakt, ifrågasätta transportmönster internt, intern-utbildning etc.

THOMAS KÖRMENDI, VD FÖR TETRA PAK

Tetra Pak

och klimatet

SWENTEC – Sveriges

nya miljöteknikråd

B O B RÄN N HA G E /NA TU R FO TO G RAF E R NA

– Kostnaderna för klimat-förändringarna kan krympa den globala ekonomin med en femtedel, säger Sir Nico-las Stern som på den brit-tiska regeringens uppdrag sammanställt en rapport om ekonomiska konsekvenser av klimatets förändring. Rap-porten presenterades hösten 2006 och lyfts fram som den

Kostsam nota

för klimatförändringen

Översvämningar, svår torka, hundratals miljoner flyktingar och en världsekonomisk

kollaps jämförbar med ett världskrig eller depressionen på 1930-talet.

– Sammantaget en utveckling som kostar världssamfundet 50 biljoner kronor

redan år 2050 om nuvarande utsläppstrend av växthusgaser fortsätter, konstaterar

den tidigare chefsekonomen vid Världsbanken Sir Nicholas Stern.

första genomgripande analy-sen av klimatförändringens ekonomi.

Sir Nicholas Stern framhål-ler, de dystra framtidsutsik-terna till trots, att rapportens huvudbudskap är högst opti-mistiskt.

– Det finns fortfarande tid att undvika de mest allvar-liga effekterna av klimatets

förändring, säger Stern. Men det kräver en omedelbar och internationellt omfattande aktion. Försening om än bara med något decennium medför stora risker. Nyck-elfrågan handlar enligt utre-daren om att få de stora ut-släppsländerna – USA, Kina och Indien – att minska sina utsläpp.

Billigare att minska utsläppen

Kostnaderna för åtgärder för att minska utsläppen och und-vika de mest allvarliga effek-terna kan enligt Stern begrän-sas till cirka en procent av global GDP per år under en femtioårsperiod.

– Befolkningen kommer att behöva betala lite mer för pro-dukter och tjänster med stor klimatpåverkan, men ekono-mierna kommer att kunna fortsätta att växa. Stern pekar på möjligheten till reducerade kostnader vid energieffektivi-seringar och framväxten av nya marknader som tillväxt-främjande delar av insatserna

för att begränsa klimatföränd-ringens effekter.

– Att agera nu för att lösa klimatproblemet är en tillväxt-vänlig strategi, att ignorera klimatfrågan kommer ound-vikligen att underminera all ekonomiskt tillväxt. Effekterna av en ohejdad klimatföränd-ring bedöms kosta minst fem gånger mer än åtgärder för att begränsa utsläppen.

Ekonomiska modeller

Studien bygger på resultat från en rad ekonomiska modeller för att beräkna effekter av kli-matets förändring samt kost-nader och nyttan av åtgärder. Även aktuell forskning som effekterna av utsläpp av växt-husgaser till följd av storskalig smältning av norra halvklotets permafrost har tagits med i beräkningen.

I sin ekonomiska analys av utvecklingen hittills kallar Stern klimatets förändring för det största marknadsmässiga misslyckandet världen någon-sin skådat. Åtgärder för frå-gans lösning måste framgent fokusera på tre inriktningar:

1. Korrekt prissättning på kol

– via skatter, avgifter eller utsläppshandel – så att länder, företag och indivi-der betalar det fulla priset av sina handlingar. Målet bör vara en gemensam och global prissättning.

2. Insatser för teknikutveck-ling – så att koldioxidsnåla tekniker och energieffek-tiva produkter slår igenom på marknaden.

3. Insatser för att informera, utbilda och övertyga indivi-der om vad de kan göra för att minska klimatpåverkan. Att skapa en gemensam förståelse för klimatföränd-ringen och dess konsekven-ser är viktigt för att främja klimatriktiga beteenden och underlätta både natio-nella och internationatio-nella åtgärder.

”The Stern Review: The Economics of Climate change” liksom bakgrundsmaterial kan laddas ner på www.sternreview.org.uk..

Forskare oroas av att världens länder kanske inte har mer än tio år på sig att vända trenden av ökande utsläpp från indu-strialiserade länder.

– Det är viktigt att företa-gen nu gör mer för att minska utsläppen av koldioxid, anser Christian Azar som påpekar att merparten av dagens in-vesteringar och förbättringar i energieffektiviteten hittills varit en del av företagens nor-mala aktiviteter för att nå lön-samhet.

– Men åtgärder som är lön-samma med nuvarande priser kommer inte på långa vägar att räcka för att lösa klimat-problemet. Det finns helt

en-Christian Azar är professor i fysisk resursteori och ledamot i den tidigare oljekommissionen.

Efterlyses:

Ledarskap

för världens

utveckling

De globala utsläppen måste minska 1-2 procent

per år under 50 till 100 år framåt om inte

klimat-förändringarna radikalt ska förändra förutsättningarna

för allt liv på jorden.

– Det ställer stora krav på den energitekniska

utvecklingen, anser professor Christian Azar som

efterlyser ett mer aktivt deltagande från företagen

i den omställning som måste till.

kelt så mycket kol i världen att fossila bränslen under de närmaste 100 åren med störs-ta sannolikhet kommer do-minera världens energisystem

om inte något görs för att ”bestraffa” koldioxidutsläp-pen från dem.

Ledarskap krävs

Ekonomiska incitament – högre kostnader för att släppa ut koldioxid – är och kommer enligt Azar att vara avgörande för att lösa klimatproblemet. Här krävs att både företag och politiker visar ledarskap.

– Spelvillkoren måste suc-cessivt förändras så att kost-naden för att släppa ut kol-dioxid ökar. Politiker måste våga söka mandat för sådan politik och företagen måste våga stödja system som syftar till högre koldioxídavgifter.

– Här finns möjligheter för företagen att ta ett aktivt an-svar för världens utveckling. Bland företag som angivit att man stödjer klimatpoli-tiska åtgärder finns BP som påpekat att företagssektorn inte kan lösa problemet utan system som handel med ut-släppsrätter. Volvo AB:s vd Leif Johansson uttalade tidigt sitt stöd för koldioxidskatter, även Electrolux har föreslagit politiska åtgärder för att lösa klimatproblemet.

Utsläppshandel i sank?

– Men det krävs mer av för-tagen, betonar Christian Azar som fortsätter: I EU:s handels-system delades det för år 2005 ut fler utsläppsrätter än vad utsläppen uppgick till. Även Sverige ”övertilldelade”. De nationella fördelningsplaner-na för handelsperioden 2008-2012 ser inte ut att leda till minskade utsläpp. Men hur många företagsledare har gått ut och sagt att det delas ut för många utsläppsrätter i EU:s handelssystem? I stort sett är det bara de företag som ropar att de vill ha fler utsläppsrätter som hörs, och då är risken stor att man får en alltför generös tilldelning av utsläppsrätter.

– Det behövs med andra ord en större insikt om att handel med utsläppsrätter bara leder till minskade utsläpp om an-talet utsläppsrätter begränsas. Själva handeln i sig har ju inte den effekten.

Gamma / IBL Bildbyrå

IB

L B

ILD

B

YRÅ

Det kinesiska undret har bara börjat. Prognoser för landets energianvändning och eko-nomiska utveckling talar sitt tydliga språk. Kurvorna pekar stadigt uppåt och landets led-ning har målet att fyrdubbla BNP till år 2020.

– Kinas val av energimix det närmaste decenniet är avgö-rande för om vi ska lyckas be-gränsa växthuseffekten, säger Karl Hallding, en av Sveriges främsta kinaexperter.

Kolet den lätta vägen

Kinas marknader anses samti-digt rymma enorma möjlighe-ter. Landet har inte på samma sätt som storutsläpparen USA,

Kinas framtid – världens framtid

– Kina har en nyckelroll för klimatproblemets lösning,

säger Karl Hallding, forskare och kinaexpert vid

Stockholm Environment Institute i Stockholm. De

energikällor landet väljer de närmaste åren för att

försörja sin dundrande tillväxt, kommer att ha stor

betydelse för växthuseffektens förlopp.

byggt fast sig i fossilbaserade energisystem. De geografiska förutsättningarna för en stor-skalig, satsning på förnybar energi är dessutom sällsynt goda med enorm potential för både sol och vind. Det som oroar är enligt Hallding dagens låga medvetenhet om växthuseffektens allvarliga konsekvenser även för Kina, inte minst bland inflytelserika energiplanerare. Dessutom är intresset för och kunskapen om förnybara alternativ till kol och olja bristfällig. Detta samtidigt som landet har en av världens största koltillgångar. – Fyra femtedelar av Kinas el genereras idag ur kol och

det framställs ny kapacitet i en takt av upp mot ofattbara en gigawatt per vecka. Kina satsar dessutom enorma sum-mor på att göra drivmedel av kol. Med stigande oljepriser är risken därför stor att kol blir än mer dominerande för Kinas energiförsörjning. Med dagens utveckling kommer Kina att passera USA som det land som har de största utsläppen av koldioxid inom tio år.

Kina har visserligen målet att förnybara energikällor ska stå för 10-20 procent av den

totala energiförbrukningen till 2020, men större delen av energikonsumtionen kommer fortsatt att komma från kol, kompletterat med en mindre del naturgas och vattenkraft. Med förväntad fyrdubbling av Kinas ekonomi till år 2020 och en samtidig fördubbling av energibehovet blir konse-kvensen en massiv ökning av kolkonsumtionen.

Peak oil kan vara här

Möjligheterna till en kinesisk energiutveckling där fossila

Kol värre än olja

Koldioxidutsläpp från olika fossila bränslen Kg koldioxid per MWh

Torv (oförädlad) 386,0 * Koks 371,0 Stenkol 326,5 Olja 274,0 Naturgas (metangas) 203,5 Gasol 234,5

*Varierar med fukthalt

S TU ART F RAN K LI N / MA G N U M P H O TO S / I B L B ILD B YRÅ

Kina är Sveriges största

handelspartner i Asien

Sedan två år är Kina Sveriges största handelspartner i Asien och vår 12:e största partner globalt, med 2,5 procent av den totala utrikeshandeln. Exporten var år 2004 över 2,5 miljarder US-dol-lar och importen över 3 miljarder US-dolUS-dol-lar. Handelsunderskottet fortsatte att öka och var 564 miljoner US-dollar, vilket motsvarar mer än en femtedel av exporten.

Telekom stod för 26 procent av Sveriges export år 2004. För-utom telekom, är i dag de viktigaste exportvarorna kraftmaskiner och eldistribution, pappersprodukter, järn och stål, transportme-del, och kemiska produkter. Övriga verkstadsprodukter, framför-allt olika typer av maskiner och apparater utgör också en stor del av exporten (28 procent).

Källa: Sveriges ambassad, Peking

Karl Hallding och Kinas premiärminister Wen Jiabao.

SEI lanserar Kinaprogram

Stockholm Environment Institute (SEI) inleder hösten 2006 ett nytt Kinasamarbete tillsammans med inflytelserika forskargrup-per och organisationer i Kina och internationellt. Samarbetet utgår från de storskaliga samhällsförändringar som Kina brot-tas med i och med att landet på ett halvt sekel genomgår en moderniseringsprocess som västvärlden hade tre sekel på sig att gå igenom. Några axplock av de utmaningar som Kina står inför: 15 till 20 miljoner människor per år som flyttar från landsbygd till stad; kraftigt ökande samhällsklyftor; omfattande och ökande miljöförstöring; snabbt växande utsläpp av växthusgaser; accele-rerande utarmning av naturresurser och ekosystem.

SEI:s Kinainitiativ fokuserar på hur miljö- och naturresurspro-blem interagerar med Kinas sociala och samhälleliga utmaningar och omfattar tre huvudsakliga teman: energi och klimat, urba-niseringsprocesser och vattenfrågor. Energisatsningen syftar till att tillsammans med kinesiska forskare undersöka olika alternativ och mekanismer för hur det internationella samfundet skulle kunna stödja en kinesisk utveckling mot förnybar energi.

Mer om Kinaprogrammet: www.sei.se

källor spelar en underordnad roll påverkas av en rad fakto-rer. Den kanske viktigaste är bedömningen av tidpunkten för ”peak oil”, det tillstånd när den globala efterfrågan på olja överstiger tillgångarna.

– Vissa analytiker bedö-mer att peak oil redan är här. Andra att den kommer senast år 2030. Oavsett när peak oil inträffar kommer det att inne-bära kraftigt stigande oljepri-ser med direkt effekt på alla länders val av energikällor.

Ökat intresse

Ökande oljepriser innebär vis-serligen ett ökat intresse av att satsa på förnybar energi, men enligt Karl Hallding kommer det att dröja innan alternativ energi finns tillgänglig i en omfattning som kan ersätta oljan. Växthuseffekten kan få betala priset.

– Om peak oil inträffar innan marknaden för energi-källor med minimala utsläpp vuxit sig stark finns det stor risk att expansiva länder med ökande energitörst och stora koltillgångar såsom Kina, In-dien och USA kommer att öka sin kolanvändning med en ac-celererande växthuseffekt som omedelbar följd.

Hur dessa länder ska moti-veras och stödjas för en sats-ning på förnybar energi är en viktig fråga för det globala samfundet, inkluderat före-tag som opererar på en global marknad.

– Med rätt typ av insatser kan Kina växla rätt, tror Karl Hallding. Men det kräver en vilja från OECD-länderna och

enskilda företag att stödja en sådan energiutveckling.

Risk för global lågkonjuktur

Karl Hallding påpekar att världen länge vetat att olje-tillgångarna är ändliga. Nya i samhällsdebatten är de allt starkare farhågorna om vad peak oil kan innebära för den globala ekonomin – och för växthuseffekten. De värsta scenarierna pekar på långtgå-ende effekter för världseko-nomin med stor risk för en allvarlig global recession.

Att förnybara energikällor inom de närmaste åren lyckas etablera sig på marknaden är absolut nödvändigt om inte växthuseffekten ska förvärras markant.

Möjligt redan idag

– Det positiva är att en sådan utveckling är möjlig och för-delaktig redan idag. Många länder och företag investerar idag i oljebaserad infrastruk-tur till en kostnad som är högre eller jämförbar med in-vesteringar i förnybara struk-turer. Även i Sverige kan in-vesteringar för minskad ener-giförbrukning liksom installa-tion av till exempel solpaneler eller jordvärme räknas hem inom en rimlig tid. Det gäller även aggregerat på system– och företagsnivå, avrundar Karl Hallding. Fokus krävs nu på hur länder, städer, fö-retag och enskilda hushåll ska förmås att ta tekniken och möjligheterna till sig i en värld med stora kulturella, administrativa och politiska skillnader.

Luftfartsverket gör det, Fot-bolls-VM gör det liksom brit-tiska miljöministret – satsar på att neutralisera sin klimatpå-verkan. Under parollen ”om utsläppen inte kan undvikas – kompensera dem” profile-rar sig även det finska ordfö-randeskapet i EU genom att klimatnaturalisera resor och seminarier.

– Kompensation som ett komplement till egna åtgärder kan vara en mycket positiv kli-matåtgärd, medan kompensa-tion som ett alternativ till egna utsläppsreduktioner har tvek-sam klimatnytta, anser Natur-skyddsföreningen med flera förespråkare för kraftfulla klimatåtgärder. Avgörande är vilken typ av kompensations-åtgärder som väljs och i vilken utsträckning dessa verkligen

Klimatneutral – hur då?

Är solfångare i Indien bättre än trädplanering i Kenya? Hur vet man att

kompensa-tionsåtgärder verkligen leder till minskade utsläpp?

Frågorna är många kring den accelererande utvecklingen mot klimatneutrala och

koldioxidfria verksamheter och arrangemang. Företagspartnern Respect Europe

föreslår en trestegsraket för att kvalitetssäkra arbetet och nå största möjliga

affärsnytta.

bidrar till att nå det övergri-pande målet om en globalt sett minskad klimatpåverkan.

Egna åtgärder centralt

– Man kan inte bara kom-pensera utan måste även se till att minska sina egna ut-släpp, säger Gunilla Hadders, programchef på Respect

Eu-rope. Företaget har flerårig erfarenhet av klimatåtgärder inom näringslivet och lanse-rade hösten 2006 handlings-programmen ”Klimatneutralt företag” och ”Klimatneutralt arrangemang”.

Programmen erbjuds i ett första steg enskilda företag samt grupper av företag i Stockholm, Malmö och Hel-singborg. Ett 50-tal företag av varierande storlek och med olika inriktning deltar i intro-duktionsfasen, Gunilla Had-ders hoppas att merparten går vidare på programmets trestegsraket mot klimatneu-tralitet. I Stockholm är en pi-onjärgrupp redan halvvägs in i programmet. Här drivs programmet i samarbete med Stockholms stad.

– Vi erbjuder en systematik

Gunilla Hadders.

för att effektivt beräkna före-tagets utsläpp av koldioxid. Att kartlägga utsläppen är viktigt inte minst för att sena-re kunna prioritera och hitta de åtgärder som ger störst ef-fekt, förklarar programche-fen. Efter inventeringen ska företagen presentera åtgärds-program för att minska sina egna utsläpp. Fokus ligger på energiförbrukningen i fastig-heter och transporter. Åtgär-derna bedöms utifrån kvalitet, några kvantitativa krav på ut-släppsminskningens andel av totalutsläpp eller reduktion i absoluta tal ställs inte.

– Men vi ställer krav på att man verkligen går igenom och åtgärdar de utsläpp som är rimliga att minska, säger Gunilla Hadders. Åtgärder som samtidigt ofta innebär minskade kostnader när ener-gi- och bränsleanvändningen minskar.

I en tredje fas erbjuds före-tagen hjälp med att kompen-sera kvarstående utsläpp via inköp av utsläppsrätter eller certifikat som visar att ut-släppsminskningar har skett på annan plats. Respect Euro-pe erbjuder en meny där varje företag kan välja om man vill kompensera sina utsläpp genom att köpa utsläppsrätter eller genom att köpa utsläpps-minskningar från CDM- eller JI-projekt. Projekt som leder till effektivare energianvänd-ning eller övergång till förny-bar energi prioriteras. Enligt Respect Europe kommer höga miljömässiga och etiska krav att ställas på de valda kom-pensationsprojekten.

Befogad kritik

Den ökande volymen av kom-pensationsåtgärder har fått kritik för att vara ett regelrätt PR-knep. Belackare menar att företagen köper sig fria och att kompensationsåtgärder flyt-tar fokus från behoven av att kraftigt minska utsläppen från egna verksamheter. Gunilla Hadders anser att kritiken i vissa fall kan vara befogad.

– Det är viktigt att företagen verkligen gör egna utsläpps-minskningar och att systemet

MARTI N H E N D R IK S, I S TO C K P H O TO Vindkraftverk, Holland.

är transparent. De företag som vill bli klimatneutrala i samarbete med oss kommer öppet att visa vilka utsläpp de har och vilka åtgärder de genomför för att minska dem. Våra företag ska aldrig kunna dölja en ur klimatsynvinkel ”dålig” produktionskedja genom kompensationsåtgär-der. Offentlighet anses ha en självsanerande verkan och påverkar företagens vilja att visa upp en ansvarsfull affärs-verksamhet.

– Men PR-värdet av att bli klimatneutral ska förstås inte underskattas, påpekar Gu-nilla Hadders. Vid sidan av möjligheten att få ett effektivt klimatarbete med minskad en-ergianvändning och minskade kostnader, bidrar möjligheter-na till extern kommunikation till affärsnyttan.

– Rätt utfört är arbete mot klimatneutralitet ett bra sätt att göra både anställda och kunder medvetna om klimat-problemet och vad företaget gör för att minska sin på-verkan.

– Det är inte alltid så lätt att förklara innebörden av att man bytt sina glödlampor mot lågenergilampor eller minskat utsläppen med en viss procent-sats. Att istället kunna säga att man till exempel gör sitt företag klimatneutralt är ett tydligt sätt att kommunicera sin vilja att bidra till klimat-frågans lösning, avrundar Gu-nilla Hadders.

Läs mer om Respects klimatneutralitets-program på http://www.klimatneutral.se

Respect Europe verkar för ett

hållbart näringsliv. Sedan år 2000 driver Respect Europe internationella och nationel-la företagssamarbeten som BLICC (Business Leaders Initiative on Climate Change) och BLIHR (Business Leaders Initiative on Human Rights). I samarbete med FN:s Global Compact drivs även Respect Table – ett forum för progres-siva företagsledare som vill främja hållbar utveckling. Mer information: www.respecteurope.com

Naturskyddsföreningen har ny-ligen tagit fram en rapport om företagen och deras använd-ning av kompensationsåtgär-der för att minska klimatpå-verkan.

– Ett led i arbetet för att analysera den växande trenden av affärsrelaterade initiativ för klimatet, förklarar Svante Axelsson, föreningens gene-ralsekreterare. Själv anser han att utvecklingen rymmer både möjligheter och risker.

– Det är positivt att företag vill skylta med sina insatser för klimatet. Det visar att kli-matfrågan har tagit plats högt upp på deras agenda och att det finns en vilja att minska utsläppen.

Risk för ”Green-wash”?

Till riskerna med utvecklingen hör att åtgärderna kan fungera som vilseledande avlatsbrev gentemot kunder och att de blir ett alternativ till utsläpps-minskning från den egna verk-samheten.

– Kompensationsåtgärder bör först och främst vidtas när man redan gjort allt i den egna verksamheten, anser Svante Axelsson. Klimatarbetet får inte tappa tempo, fokus måste fortsatt vara åtgärder i det egna landet och i den egna verksamheten, en inriktning som också är tydlig i Kyoto-protokollet.

Naturskyddsföreningen in-tensifierar nu sitt arbete för att syna företagens affärsrelatera-de insatser för klimatet. Vik-tiga frågor att belysa är vilka kompensationsåtgärder före-tagen gör och hur de

kontrol-SNF:

”Klimatneutral”

– ett bra komplement

Naturskyddsföreningen ser positivt på utvecklingen mot klimatneutrala

företag och deras användning av kompensationsåtgärder.

– Men åtgärderna får aldrig vara mer attraktiva än hemläxan, att

minska utsläppen från den egna verksamheten, hävdar Svante Axelsson,

generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.

leras. Vad är rimliga åtgärder och vilka aktiviteter är mer av ”green-wash-karaktär”?

Förutsatt att användning-en inte missbrukas kan före-ningen framöver tänka sig att bli en ”bärare” av

neutrali-tetskonceptet, en aktör som kritiskt granskar och utfärdar en slags garantistämpel för fö-retagens kompensationsåtgär-der. Naturskyddsföreningen erbjuder redan idag allmänhe-ten möjligheter till kompensa-tion för egna utsläpp via inköp av utsläppsrätter.

– Kontrollen och klimat-nyttan måste alltid vara led-stjärnor vid bedömningen av företagens kompensationsåt-gärder, menar Svante Axelsson som lovordar företag som ser större affärsnytta i att minska utsläppen i den egna verksam-heten framför användning av kompensationsåtgärder.

Läs rapporten på www.snf.se

Svante Axelsson, Generalsekreterare för Svenska Naturskyddsföreningen.

Naturskyddsföreningens

klimatagenda 2006/2007

– Synliggöra effekterna av klimatpåverkan i natur och miljö. – Kommunikation av klimatindex för kommuner.

– Beräkningsmodell för en koldioxidfri livsstil.

– Delta i PostKyotoprocessen och bland annat förmedla miljörö-relsens krav om 30 procents utsläppsminskning från EU till år 2020.

– Verka för nationellt skärpta styrmedel som bland annat åtgär-der för att minska utsläppen från transporter samt införande av koldioxidskatt för lätt industri. Mål: svensk utsläppsminsk-ning med 75 procent till år 2050 (jämfört med 1990).

Hösten 2006 hade över 350 projekt registrerats som CDM-pro-jekt av den internationella CDM-styrelsen, ytterligare cirka 500 väntas ansöka om registrering under 2007. Hittills har Sveriges eget CDM- och JI-program upprättat kontrakt om köp av CER:s från sex av dessa projekt. Programmet har hittills även investerat i fyra projekt enligt mekanismen JI.

Befintliga CDM-projekt

• Brasilien (tre projekt): Kraftvärmeproduktion baserad på industriella restprodukter (biomassa).

• Indien: Elproduktion baserad på restprodukter (biomassa) från småskalig träkolsproduktion.

Svenska CDM- och JI-projekt

HÄSSELBY GOLF, golfklubb. Fredrik Linse, Head Greenkeeper

1

Ur affärssynpunkt ser vi detta som ett kraftfullt konkur-rensmedel. Ur klimat- och miljösynpunkt måste vi inom golfsporten ta vår del av ansvaret för att samhällets mål om hållbar utveckling ska kunna uppnås. Därför är det positivt med ett handlingsinriktat program som ger oss en systematik för att bli klimatneutrala.

2

Vi vill inte att golfklubben ska belasta klimatet negativt. Men det är tyvärr inte möjligt att ta bort alla koldioxid-utsläpp idag, så tillsvidare arbetar vi med att ständigt för-söka minska utsläppskällorna och kompenserar det vi inte kan ta bort idag.

3

Hässelby Golf är mitt i processen med översyn och pla-nering av åtgärder. Vi har redan gått över till Bra miljö-val el och tittar nu på nya lösningar för uppvärmning med sol- och vindenergi. När det gäller arbetet med att minska utsläpp från transporter vill vi underlätta för våra kunder att åka kollektivt till golfklubben. Det gör vi genom att försöka påverka berörda politiker att etablera en busslinje till Lövsta friluftsområde.

Tre frågor till företag på väg mot klimatneutralitet

OGEBORG AB, golvagentur. Leif Göransson, projektledare

1

Vi arbetar med en helhetssyn på människa och miljö och målet är att uppnå ständig förbättring inom både ekologi och arbetsmiljö. Att bli klimatneutral är ett nytt och kom-pletterande steg vi tar i vårt miljö- och klimatarbete. Det är inte möjligt att redan idag eliminera alla koldioxidutsläpp, men programmet ger oss en möjlighet att ändå ta ansvar för vår verksamhets totala klimatpåverkan.

2

I klimatarbetet är målet att kontinuerligt beräkna och minska våra koldioxidutsläpp. Genom ständiga förbätt-ringar, när det gäller framför allt klimatriktiga transportlös-ningar och materialval, ska vi successivt minska och eliminera koldioxidutsläpp från vår verksamhet.

3

Golvmaterial, arbetsmetoder och transporter väljs och hanteras så att de har minsta möjliga miljöpåverkan under hela sin livscykel.

ETC, reklambyrå och förlag. Tommy Rundqvist, ekonomichef

1

Vi vill vara ett gott företag dvs påverka samhället i en positiv riktning. Miljö är en del av en sådan inriktning. Att vara klimatneutral är ett bevis på att vi arbetar aktivt med denna fråga.

2

Vi strävar efter att årligen minska vår klimatpåverkan och kommer att formulera tydliga mål på området.

3

Vi har just genomfört en genomgång av de faktorer som påverkar våra koldioxidutsläpp och kommer att vidta åtgärder, till exempel ska tjänsteresor i möjligaste mån ske via tågresor.

1

Vilken är den huvudsakliga affärsnyttan

med klimatneutralitet?

2

Har företaget egna

utsläppsmål/klimatmål?

3

Vilka åtgärder har vidtagits/planeras för att

minska utsläppen från den egna verksamheten?

Respect Europe erbjuder metodik för att

beräkna och minska företagens utsläpp av

koldioxid. I Stockholm erbjuds programmet i

samarbete med Stockholms stad. Pionjärföretag

i Stockholm är bland andra ETC, Hässelby

golf, KPA Pension, Ogeborgs golvagentur,

äventyraren Johan Ernst Nilson/Seven summits,

Stockholms stads miljöcentrum och Taxi kurir.

• Kina: Energieffektivisering genom återvinning av spillvärme från cementanläggning.

• Kina: 49 MW vindkraftspark bestående 58 turbiner med 850 kW individuell kapacitet.

Befintliga JI-projekt

• Rumänien: Installation av turbiner i ett fjärrvärmeverk i sydvästra Rumänien för att konvertera till kraftvärmedrift. • Estland: 24 MW vindkraft (8*3) i nordöstra Estland. • Ryssland: Uppgradering av fjärrvärmenätet i Murmansk. • Ukraina: 100 MW vindkraft (totalt 300 MW) på Krim.

Projekt inom ramen för CDM, mekanismen för ren utveck-ling, ska inte bara leda till minskade utsläpp av växthus-gaser, utan även till hållbar ut-veckling i det land där investe-ringen sker. Förenklat handlar det marknadsbaserade styr-medlet om att ge fattiga länder tillgång till investeringar och energieffektiv teknik samti-digt som de industrialiserade länderna ges en möjlighet att komplettera inhemska åtgär-derna med mer kostnadseffek-tiva reduktioner för att klara utsläppsåtagandena i Kyoto-protokollet.

– Redan pågående och pla-nerade projekt inom CDM förväntas generera utsläpps-reduktioner på över en mil-jard ton koldioxid fram till år 2012, säger Ola Hansén. För-utsatt ett pris på cirka tio dol-lar per ton koldioxid ger re-duktionerna utsläppskrediter värda omkring 12 miljarder dollar fram till år 2012.

Geografisk spridning

Världsnaturfonden och Green-peace är positiva till CDM som princip, men har riktat kritik mot att CDM-investeringarna i alldeles för liten utsträckning går till utbyggnad av förny-bar energi. Hittills anses allt för stor andel ha gått till pro-jekt för att minska utsläpp av fluorerade växthusgaser och lustgas från industrin. Billiga åtgärder som ger stora reduk-tioner av klimatpåverkande utsläpp, men med tveksamt bidrag till hållbar utveckling

CDM – debatterat klimatverktyg

med stor potential

CDM, Kyotoprotokollets verktyg för utsläppsminskande investeringar i

utvecklings-länder, har blivit en av de tunga hörnstenarna i det internationella klimatsamarbetet.

Flera hundra utsläppsreducerande projekt pågår och ännu fler planeras.

– För utvecklingsländerna har CDM blivit en förutsättning för att de ska delta

i en framtida internationell klimatöverenskommelse, förklarar Ola Hansén från

Energimyndighetens klimatenhet.

och målet om tekniköverfö-ring till värdlandet.

Kritik har också riktats mot projektens geografiska sprid-ning, hittills har endast ett fåtal av de allra fattigaste län-derna i världen lyckats dra till sig CDM-projekt. Istället är det utvecklingsländer i stark tillväxt som Kina, Indien och Brasilien, som får de flesta investeringarna. De privata aktörerna har å sin sida kri-tiserat den omständliga och långsamma FN-administratio-nen, som dock successivt har börjat fungera bättre.

Ola Hansén håller med om att den geografiska spridning-en på projektspridning-en hittills kunde ha varit bättre, men det finns också gränser för vad man kan vänta sig av ett marknadsbase-rat verktyg som CDM.

– I dagsläget är det inte konstigt att aktörerna väljer de klimatinvesteringar som ger snabbast återbetalning till lägst risk, säger Ola Hansén som pekar på att diskussionen om hur projekt kan styras för att gynna även de fattigaste länderna pågår inom ramen för FN:s klimatkonvention.

Kvalitet på

utsläppsminskningen

Till CDM:s fördelar hör enligt Ola Hansén Kyoto-systemets verifieringsprocess och krav på tredjepartskontroll. För länder med utsläppsåtagan-den samt för företag och or-ganisationer som behöver ut-släppsrätter eller strävar efter att kompensera sina utsläpp

har krediter från CDM blivit hårdvaluta och en garanti för att investeringen verkligen re-sulterar i minskade utsläpp.

– Kravet på additionalitet, att utsläppen minskar utöver

vad som hade hänt utan det aktuella projektet, är ytterli-gare ett sätt att kvalitetssäkra utsläppsminskningen, säger Ola Hansén.

Det absolut viktigaste för en fortsatt positiv utveckling av CDM är beslutet om ett lång-siktigt internationellt klimat-avtal bortom 2012. Rätt ut-nyttjat bedöms CDM i framti-den ha potentialen att genere-ra investeringar i utvecklings-länderna motsvarande 100 miljarder dollar per år.

Svenskt CDM-projekt, bygge av panna för produktion av el och ånga från industriella restprodukter (biomassa). Santa Elisa, Brasilien.

FO TO: D E B O RAH C O R N LAN D

Alla kan handla

med utsläppsrätter

I Kyotoprotokollet introduceras tre så kallade flexibla meka-nismer; internationell handel med utsläppsrätter samt de två projektbaserade mekanismerna ”mekanismen för ren utveck-ling (Clean Development Mechanism, CDM)” och ”gemensamt genomförande (Joint Implementation, JI)”. Syftet med mekanis-merna är ge i-länder möjlighet att genomföra utsläppsreduce-rande åtgärder där marginalkostnaden är lägst. Kyotoprotokollet anger dock att åtgärder i andra länder ska vara ett komplement till inhemska åtgärder.

Ett särskilt direktiv länkar Kyotoprotokollets projektbaserade mekanismer CDM och JI till den pågående utsläppshandeln inom EU. Utsläppshandelns transaktioner registreras i ett elektroniskt system som i Sverige finns hos Energimyndigheten. Såväl privat-personer som organisationer och företag kan öppna ett konto hos myndigheten och via mäklare eller företag köpa utsläppsrätter. Genom att köpa utsläppsrätter och annullera dessa kan motsva-rande mängd koldioxid ”tas bort” från handelssystemet, därmed förhindras att utsläppet äger rum.

CDM – Clean Development mechanism

CDM innebär att länder med åtaganden om att begränsa sina utsläpp (industriländer) genom investeringar i projekt i länder som inte har åtaganden enligt protokollet (främst utvecklings-länder) får tillgodoräkna sig utsläppsminskningar för att uppfylla sina egna åtaganden. Värdlandet ska tillstyrka att projektet bidrar till hållbar utveckling innan projektet kan godkännas och registreras som CDM-projekt. De utsläppskrediter som genereras av CDM-projekt benämns certifierade utsläppsminskningar (Certi-fied Emission Reduction, CER).

JI – Joint implementation

JI bygger på samma principer som CDM, men innebär att pro-jektverksamheten sker i samarbete mellan två länder som båda har åtaganden enligt Kyotoprotokollet, det vill säga industrilän-der. Eftersom projekten genomförs i industriländer ställs inte särskilda krav på att projekten ska bidra till hållbar utveckling i värdlandet.

De utsläppskrediter som genereras av JI-projekt benämns utsläppsminskningsenheter (Emission Reduction Unit, ERU) och handlas på samma sätt som CDM-krediter.

Ökad efterfrågan

på krediter i Sverige

Sveriges satsningar handlar dels om direkta köp av CER:s och ERU:s via Sveriges eget CDM- och JI-program (SWE-CLIP), dels om investering-ar i JI-fonden TGF (Testing Ground Facility) samt investe-ringar i internationella CDM- och JI-fonder vid Världsban-ken och Europeiska BanVärldsban-ken för Utveckling (EBRD).

Huvuddelen av Sveriges in-satser inom CDM/JI sköts av staten via SWECLIP. Totalt finns en budget på cirka 230 miljoner kronor med syftet att bidra till utvecklingen av mekanismerna, bygga upp er-farenhet och bidra till hållbar utveckling i värdländerna.

I Sverige har enskilda

före-tags intresse för investeringar utomlands ökat under senare tid. Vattenfall (Tyskland) hade hösten 2006 satsat över 30 miljoner kronor och råvaru-mäklaren Tricorona över 200 miljoner för att köpa CER:s och ERU:s. Bland svenska stor-företag som investerar i CDM-krediter finns även Göteborgs energi. I takt med att fler fö-retag och organisationer väljer att göra sin verksamhet kli-matneutral bedöms intresset öka ytterligare. Dessutom kan krediterna bli intressanta för företag med brist på utsläpps-rätter när det drar ihop sig till bokslut för första handelspe-rioden i EU:s utsläppshandels-system våren 2008.

Statens investeringar i utsläppsminskande projekt

och fonder i andra länder bedöms minska de årliga

utsläppen med cirka 1,1 miljoner ton växthusgaser

under perioden 2008-2012. Det motsvarar

cirka 1,5 procent av de prognosticerade svenska

utsläppen av växthusgaser under perioden. Nu ökar

även näringslivets intresse för utsläppsminskande

investeringar utomlands.

IDÉO

LU

C

K

Förhandlingarna om framtida regelverk följer flera spår med olika konstellationer av län-der vid förhandlingsbordet. Frågan om framtida regelverk dominerar, men Anders Tures-son, chef för den svenska dele-gationen vid förhandlingarna nu senast i Nairobi, betonar vikten av att även arbeta för att dagens regler genomförs. Fortfarande pekar utsläpps-kurvorna åt fel håll i många länder.

– Det viktigaste just nu är att se till att de länder som un-dertecknat Kyotoprotokollet lever upp till sina åtaganden. Parallellt är det viktigt att vi försäkrar oss om att det inte blir något glapp mellan åta-gandeperioder, att vi verkligen har ett fungerande avtal efter år 2012.

Överenskommelser om ett klimatavtal efter 2012 ska träffas senast år 2009, samma år som Sverige är ordföran-deland för EU. Turesson på-pekar att det inte är särskilt långt till 2009 med tanke på de komplexa förhandlingar som väntar. Sverige kan få en viktig roll när avtalet slutligt ska snickras ihop.

Översyn av Kyotoprotokollet pågår

Den pågående översynen av Kyotoprotokollet har stor be-tydelse för utformningen och uppslutningen kring framtida klimatavtal. I Nairobi för-handlade Anders Turesson i frågan för EU:s räkning.

– Det är trots allt nio år sedan Kyotoprotokollet träd-de i kraft. Som med all annan viktig lagstiftning måste man regelbundet se över och an-passa regelverket till den

verk-Kort om Kyotoprotokollet

• Anger att i-länderna ska minska sina utsläpp av växthusgaser med sammanlagt 5,2 procent till år 2010 jämfört med 1990. • Ställer olika krav på utsläppsminskningar för olika länder. EU:s

totala utsläpp skall minskas med 8 procent. Inom ramen för detta ges Sverige möjlighet att öka utsläppen med 4 procent. • Ger länder rätt att tillgodoräkna sig vissa utsläppskrediter genom

investeringar i andra länder (via mekanismerna Joint Implemen-tation, Clean Development Mechanism och utsläppshandel). • Innehåller regler om påföljder för länder som inte lever upp till

sina åtaganden.

lighet som råder, förklarar miljödepartementets förhand-lingsexpert.

Att klimatavtalet från 1997 skulle vara på väg att urhol-kas förneurhol-kas. Istället handlar det om att se hur viktiga delar av regelverket ska utvecklas i kommande internationella klimatavtal. För bindande ut-släppsmål anses fortsatt vik-tigt för att nå effektiva, glo-bala utsläppsminskningar. De marknadsbaserade verktygen; utsläppshandel, CDM och JI, hör till de bärande delar som Anders Turesson bedömer lever vidare i kommande över-enskommelser.

USA:s medverkan central

I sak är dock knäckfrågor-na för ett effektivt interknäckfrågor-na- interna-tionellt klimatarbete oför-ändrade. USA vägrar fortsatt hårdnackat att skriva under Kyotoprotokollet. Landet står för 25 procent av de globala utsläppen av växthusgaser, att USA deltar i internatio-nellt bindande arbete för att minska de globala utsläppen är nödvändigt.

– USA deltar i de FN-ledda förhandlingarna om kom-mande klimatöverenskommel-ser vid sidan av förhandling-arna under Kyotoprotokollet, bekräftar Anders Turesson. Delstaten Californiens kli-matpolitik, överenskommel-ser om utsläppshandel inom energisektorn mellan delstater i nordöstra USA samt det fak-tum att många städer antagit utsläppsmål, ses trots allt som tecken på en växande opinion för ett ökat klimatengage-mang från USA:s sida.

De stadigt ökande utsläppen från många utvecklingsländer

Fokus på framtida klimatavtal

De internationella förhandlingar som pågår om nya

och mer långsiktiga överenskommelser om hur världen

ska möta hotet om klimatförändringar går vidare. I

fokus står frågan om vad som egentligen ska hända

efter 2012, då en ny period i Kyotoprotokollet står för

dörren.

gör det också på sikt viktigt att få utvecklingsländerna att anta mål för lägre utsläpp. De flesta utvecklingsländer har skrivit under Kyotopro-tokollet men har i dag inga bindande utsläppsmål.

– I första hand handlar det

om att få länderna att fördju-pa sitt ansvar för att utveck-lingen i deras egna länder blir långsiktigt hållbar. Utveck-lingsländerna måste få öka sina utsläpp, men inte i den takt de gör hittills, summerar Anders Turesson.

Anders Turesson förhandlade för Sverige och EU:s räkning vid klimatförhand-lingarna i Nairobi 2006.

Koldioxidfri flygfrakt

med DHL

DHL’s kunder kan numera göra ett val att få sin

transport koldioxidfri. DHL Europa har aktivt arbetat

med att minska utsläppen av koldioxid under många

år och lanserar hösten 2006 en koldioxidfri frakttjänst

över hela Europa. Merkostnaden investeras i bl a

förnybara satsningar i den egna fordonsflottan. DHL

vill på så sätt skynda på omställningen ”till en grönare

transportnäring”/eller från anvandning av fossilt till

fornybart bränsle.

Transportjätten DHL

är marknadsledande i Europa och köptes 1998 av tyska posten. DHL Express Europa har cirka 50 000 anställda. Företaget har hösten 2006 cirka 200 fordon som drivs med alternativa bränslen varav 10-15 bedöms kvalificera som kompensation inom ramen för företagets nya koldioxidfria frakttjänst.

– Den lanseras för kunder som vill göra något för att få ner ut-släppen, säger Maria Dalmalm, miljöchef på DHL Express Eu-ropa. Tjänsten erbjuds som ett tillval vid flygtransporter/in-ternationella express tjänster. För en tilläggskostnad mot-svarande två procent av trans-portkostnaden kan kunden få

Maria Dalmalm, DHL.

sin transport ”koldioxidfri”. Målgruppen är större kunder med ambitioner på miljöpro-fileringens område.

– När transporten har skett beräknar vi via en särskild emissions beräkningsmetod exakt hur mycket koldioxidut-släpp transporten givit upphov till under hela transportked-jan, förklarar Maria Dalmalm. Den mängden reduceras sedan genom utsläppsminskande åt-gärder i annan verksamhet.

– I första hand handlar det om transportrelaterade pro-jekt i den egna koncernen. Det kan till exempel handla om investeringar i fler bilar som går på biobränsle. I andra hand reduceras koldioxid via externa projekt som installa-tion av solceller eller projekt för lagring av metangas. DHL

ett hållbart logistik- och trans-portnätverk – ur klimat- och hälsoperspektiv.

Koncernmålet är att mins-ka utsläppen med fem pro-cent mellan 1990 och 2012. För två år sedan var koncer-nens utsläpp 23 procent högre än 1990. Men DHL spänner fortsatt bågen hårt. Vägen mot minskade utsläpp går via bättre ruttplanering, ökad fyll-nadsgrad och logistikfrågor. Det handlar om utbildning av förare men också om att suc-cessivt byta ut fordonsflottan. Miljöchefen betonar det un-derliggande miljöarbetet med utbildning av personal, ISO-certifierade verksamheter och fokus på transportsektorns hela miljöpåverkan.

Att krafttag kommer att krävas för att vända utsläpps-kurvor förnekas inte. Resulta-tet av den reduktion som den koldioxidfria frakttjänsten ger upphov till kommer att rap-porteras separat.

Villiga betala mer

Tilltron till genomslaget för koldioxidfria frakttjänster är stor. En marknadsundersök-ning från 2005 visade att 40 procent av kunderna är be-redda att betala extra för en miljövänlig transport.

– Inget talar för att den siff-ran har minskat, säger Maria Dalmalm som tvärtom ser tecken på att kundernas mil-jöengagemang ökar. Företaget får fler och fler förfrågningar om miljörelaterade tjänster. Särskilt stort uppges intresset att betala extra vara på den italienska marknaden medan intresset på tyska och brittiska marknader anses växande. investerar då i projekt som

lever upp till Kyotoprotokol-lets intentioner,

Unik inriktning

Maria Dalmalm anser att in-vesteringarna i den egna flot-tan gör företagets koldioxid-fria tjänst unik som kompen-sationsåtgärd.

– Vi satsar målmedvetet för att få till en omställning inom transportsektorn i fråga om fordon och drivmedel. Det har handlar inte om att vi köper vilka koldioxidre-duktioner som helst, utan vi vill se en större anvandning av förnybart bränsle och ny teknik, betonar Maria Dal-malm. DHL vill komma åt or-saken till utsläppen i sin egen bransch. Siktet är inställt på

IDÉO

LU

C

K

Utsläppen av

växthus-gaser från

industria-liserade länder ökade

med drygt två procent

mellan år 2000 och

2004. Det rapporterar

FN:s klimatsekretariat

hösten 2006.

Siffrorna bygger på statistik från de 41 industrialiserade länder som undertecknat FN:s klimatkonvention. Utsläppen år 2004 var dock lägre än 1990 något som till stor del beror på kraftiga utsläppsminskningar under slutet av 1990-talet i tidigare östländer.

Klimatsekretariatet kon-staterar i sin senaste rapport om utsläppsläget att trenden av utsläppsminskningar från öst vänt, utsläppen från länderna i öst- och centraleu-ropa ökade med 4,1 procent mellan 2000 och 2004. Bland tidigare östländer vars utsläpp ökat kraftigt under perioden finns Kroatien, Estland och Rumänien. Även Spanien, Österrike, Finland och Luxemburg uppvisar kraftiga utsläppsökningar 2000-2004.

USA:s utsläpp ökade 2000-2004 med 1,3 pro-cent. Under perioden 1990-2003 steg de amerikanska utsläppen med 15,8 procent.

FN:s klimatsekretariat pekar på utsläppen från transportsektorn som särskilt bekymmersamma. Samman-taget ökade sektorn sina utsläpp med nära 24 procent mellan 1990 och 2004.

Rapporten ”Greenhouse Gas Data 2006” kan laddas ner från www.unfccc.com

I-länder

ökar

utsläppen

EU har åtagit sig att minska utsläppen av växthusgaser med åtta procent till år 2012 jämfört med utsläppen 1990. Det målet ser ut att kunna nås med ett nödrop – givet att medlemsländerna genomför alla de åtgärder man aviserat och att åtgärderna verkligen ger de utsläppsminskningar man beräknat.

Sverige och Storbritannien når målen

Bland EU-länderna är det en-dast Sverige och

Storbritan-Utsläppsmål kan

nås med nödrop

EU står inför stora utmaningar för att klara uppsatta

klimatmål. EU-kommissionen uppmanar nu

medlems-länderna att öka sina ansträngningar för att unionen

ska nå sitt kollektiva åtagande enligt Kyotoprotokollet.

nien som ser ut att klara sina åtaganden enligt Kyotoproto-kollet med enbart inhemska åtgärder. I flera andra EU-länder är avståndet till EU- länder-nas respektive åtagande ännu långt. Tyskland och Frank-rike bedöms kunna klara sina utsläppsåtaganden med åt-gärder som ännu inte trätt i kraft, främst via ytterligare energieffektivisering. Det är utsläppsminskningar i dessa länder (främst Storbritannien, Frankrike och Tyskland), till-sammans med

utsläppskre-Politisk färdriktning

utstakad

EU står för drygt tio procent av de globala utsläppen, likafullt är det viktigt med en kraftfull politik för att fortsätta axla ledarrol-len i internationella sammanhang. EU:s regeringar har tidigare enats om behovet av utsläppsminskningar från industriländerna i storleksordningen 15-30 procent till år 2020. EU:s miljöminist-rar har dessutom uttalat att utsläppen i dessa länder bör minska med 60-80 procent till 2050. Målet innebär en färdriktning via en station år 2020 med behov av minskade utsläpp på 15 till 30 procent.

diter via JI och CDM, som kan göra att andra länder ges möjlighet att öka sina utsläpp, utan att det gemensamma EU-målet om minus åtta procent äventyras.

Flera medlemsländer för-utspår att man kommer att överskrida sina bindande ut-släppsmål. Hit hör Österrike, Belgien, Danmark, Irland, Ita-lien och Spanien.

Utsläppshandeln central

För att säkra utvecklingen mot Kyotoåtagandet lovar EU-kommissionär Stavros Dimas att lansera nya initiativ för att begränsa utsläppen. Ett exempel är handlingsplanen för energieffektivisering från hösten 2006.

– Alla medlemsländer måste dock bidra om vi ska klara det kollektiva målet, säger Dimas som lyfter fram ländernas na-tionella fördelningsplaner för utsläppshandel under perio-den 2008-2012 som ett nyck-elverktyg. Bara om fördel-ningsplanerna för kommande handelsperiod är ambitiösa nog kommer medlemslän-derna att klara sina Kyotoå-taganden.

Den pågående handeln med utsläppsrätter för energi- intensiv industri och energi-producenter är central i EU:s klimatpolitik. Verktyget har potential att leverera utsläpps-minskningar förutsatt att det politiskt beslutade ”utsläpps-taket” skapar en brist på ut-släppsrätter i systemet.

Direktivet om handel med utsläppsrätter ger såväl EU-kommissionen som enskilda länder möjlighet att utvidga systemet till andra sektorer och växthusgaser. Att ta fram förslag som inkluderar utsläpp från flygtrafiken i utsläpps-handeln är en av de frågor som hanteras inom ramen för etapp två av det europeiska klimathandlingsprogrammet (ECCP). Handlingsprogram-met ska dessutom ta fram en reviderad strategi om mins-kade koldioxidutsläpp från personbilar samt förslag till strategi för avskiljning och lagring av koldioxid. S TEVE L O VE G R O VE / I S TO C K P H O TO

Klimatmötet i Nairobi hölls vid en mycket speciell tidpunkt, då olika opinionsmässiga och förhandlingsmässiga linjer möts. Å ena sidan är vi mitt inne i förberedelserna för kli-matregimen efter år 2012, med förhandlingar i en särskild arbetsgrupp om industriländernas (Annex I) konkreta åtaganden och en mera allmän ”dialog” om hur regimen ska se ut och vad den ska omfatta. Alla tänker på det man inte får tala om: hur få med USA på framtida åtaganden, hur formulera kvantitativa och kontrollerbara åtaganden för stora u-länder som Kina, Indien och Brasilien? Det gäl-ler att i det här skedet inte riskera att någon part lämnar förhandlingsbordet – med följden att avgörande framsteg knappast kan uppnås nu - försiktighet är istället nyckelor-det. Men samtidigt måste alla klimatförhandlare ställa sig den grundläggande frågan: hur mycket tid har vi på oss?

Å andra sidan har människor runtom i världen oroats av de tydliga markeringarna i Stern-rapporten att radikala åtgärder mot klimatförändringar inte kan vänta. De kost-nader och katastrofer som Stern räknar med om utsläppen inte kan begränsas radikalt kräver snabba omställnings-åtgärder på en mycket bred front. De demonstrationer som hölls runtom i världen hösten 2006 visar att åtskil-liga människor, i varje fall på ett allmänt plan, ställer sig bakom sådana åtgärder. Alltså kritiserar man den lång-samma takten i de internationella förhandlingarna.

Enligt min uppfattning är Stern-rapporten en viktig mil-stolpe i klimatdebatten. Den kan sägas avsluta det skede då man fortfarande kunde hävda, att den naturvetenskap-liga bakgrunden var osäker, och att det under alla förhål-landen skulle bli för dyrt att vidta nödvändiga åtgärder. Nu visas mot bakgrund av traditionell ekonomisk teori, av en före detta chefsekonom i Världsbanken, och som nu innehar samma post i brittiska finansdepartementet, att ”business as usual” inte bara leder till mänskliga kata-strofer utan får överväldigande ekonomiska konsekvenser med stor fara för världens ekonomiska och politiska stabi-litet. Samtidigt säger Stern att kostnaderna för åtgärder är hanterbara, med resonemang som liknar Christian Azars.

Men detta förutsätter att marknaden till fullo involve-ras, att de flexibla mekanismerna utvecklas och utökas. Eftersom u-länderna måste få chansen att bekämpa fat-tigdom genom en stadig tillväxt blir också

industriländer-nas beting tungt: 60-80 procents minskning av utsläppen till år 2050. Sterns resonemang kräver därför grundläggande förändringar i hur våra samhällen och ekonomier fungerar. Ett nytt skede börjar, mera konkret och mera inrikespolitiskt laddat. Gränsen mellan inrikes och utrikes klimatpolitik luckras upp. Är vår beredskap god?

Hur mycket tid

har vi på oss?

73 procent av alla svarande tycker att företagen är dåliga på att berätta vad de gör för att begränsa utsläppen av växthusgaser. Ännu fler, 86 procent, tror att det kommer att bli ”mer viktigt” för företagen att engagera sig i minskade utsläpp framöver.

61 procent tycker att det är bra att företag kompenserar för sina utsläpp av växthusgaser, även om det leder till ett högre pris. 66 procent föredrar ”absolut” eller ”troligen” att köpa varor från företag som de vet arbetar för att begränsa växthuseffekten. 80 procent kan ”absolut” eller ”troligen” tänka sig att betala mer för en vara eller tjänst om de vet att företaget som producerar den arbetar för att begränsa växthuseffekten.

96 procent av alla tillfrågade tror att vi i Sverige har påverkats eller kommer att påverkas av växthuseffekten, en ökning från 92 procent år 2002. Nästan samtliga, 96 procent, tycker att det är viktigt att vi i Sverige sätter in åtgärder för att göra något åt klimatförändringarna.

Naturvårdsverket undersöker årligen svenska folkets attityder och kunskap om klimatproblemet. Undersökningen från 2006 kan laddas ner från www.naturvardsverket. se/klimat

BO KJELLÉN

”Företagens

klimatinformation

kan bli bättre”

Företagen kan bli bättre på att berätta vad de

gör för att minska utsläppen av växthusgaser.

Det anser en klar majoritet av alla tillfrågade i en

årlig attitydundersökning som Naturvårdsverket

beställt hösten 2006.

Klimataktuellt

– underlättar din omvärldsbevakning av klimatfrågan.

Välkommen att prenumerera på Klimataktuellt, ett elektro-niskt nyhetsbrev om klimatfrågan som samlar nationella och internationella klimatnyheter. Det underlättar din omvärlds-bevakning och sökning av klimatrelaterade nyheter. Nyhets-brevet är kostnadsfritt och kommer ut en gång i månaden.

Du hittar Klimataktuellt på www.naturvardsverket.se/klimat eller beställ på: www.naturvardsverket.se/bokhandeln

Ansvarig utgivare: Annmari Lindquist, informationsdirektör. Text: Maria Kvarnbäck, Precis kommunikation.

Grafisk form: IdéoLuck AB #60906.

Illustrationer: Kjell Ström. Tryckt hos: AlfaPrint, nov 2006. ISBN 91-620-8275-2