Internationellt samarbete angående Vägmarkering (och Broisolering). Gastwissenschaftlerin vid BASt 1993

Nr 19-93 Datum: 1993-11-11

Titel: Internationellt samarbete angående Vägmarke-ring (och BroisoleVägmarke-ring).

Gastwissenschaftlerin vid BASt 1993. Författare: Ylva Colldin

Programområde: Vägteknik

Projektnummer: 47012-0, 60152, 60057 Projektnamn: Vägmarkering, Broisolering Uppdragsgivare: VTI, KFB, VV Distribution: Fri div Väg- och transport-forskningsinstitutet ä VTINOTAT 19-93

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.5.1 3.5.2 3.5.3 3.5.3.1 3.5.3.2 3.5.3.3 3.6 4.1 4.2. 4.2.1 4.2.2 4.3 4.3.1 4.3.2 ORIENTERING BASt VÄGMARKERING Bakgrund

Provning av vägmarkeringsmaterial - Allmänt Slitageprovning i laboratoriet

Slitageprovning i Rundlaufprüfanlage (RPA)

Glaspärlor

Provfält - Förbättrad retrøreflexion vid våt vägbana Regnsimulator

Glaspärlor - Laboratorieprovning Analys av silaniserade glaspärlor

'Generell laboratorieprovning och kravspeciñkationer Farbetest

Speciell laboratorieprovning av termoplastmassor BROISOLERING OCH -BELÄGGNING

Broisolering - Stålbroar Broinspektionsresa Rodenkirchener Rheinbrücke Aartalbrücke Vägteknik Polymermodiñerad bitumenemulsion Polymermodiñerad bitumen REFERENSER VTI NOTAT 19-93 Sida ; a zq m b h 17 22 22 24 25 27 30 30 36 37 39 40 40 42 46

1

ORIENTERING

I april/maj 1993 arbetade jag som Gastwissenschaftlerin vid BASt. Besöket hade arrangerats via Referat Intemationale Zusammenarbeir på inbjudan från RDir P. Schatdel vid Referat Chemische Grundlage.

Arbetsperioden vid BASt varade totalt fyra veckor. Det ämnesområde som främst behandlades var vägmarkering, men också broisolering och -beläggning ingick i olika sammanhang.

Syftet med besöket var att "fördjupa" en redan etablerad kontakt med Herr Schaadel inom vägmarkeringsområdet. Om möjligt skulle ett samarbetsprojekt initieras, för att få bättre insikt i respektive lands utvecklingsarbete och

provningsmetodik samt för att stimulera pågående och kommande arbete inom

CEN TC 226, WG 2 "Horizontal Signs".

Vid ett tidigare besök vid BASt i februari samma år, tillsammans med kollegor från Vägverkets Brotekniksektion respektive Stockholm Entreprenad, hade inled-ande kontakter knutits med kollegor från Strassen- und Brückenbau angående framför allt isolerings- och beläggningssystem för broar, mot bakgrund av bl a Höga Kusten-broprojektet. Dessa kontakter skulle vidare "utvecklas". ( 1)

Vistelsen blev mycket positiv och utbytet berikande på många sätt, till stor del tack vare Herr Schasdels professionella skicklighet och långa erfarenhet inom kemi- och vägmarkeringsområdet, hans stora intresse och aldrig sinande entu-siasm. Ytterligare forskare hade engagerats i samband med min vistelse. Samtliga deltog med stort intresse och ett mycket trevligt bemötande.

Ur praktisk synvinkel var perioden vid BASt föredömligt arrangerad.

2 BASt

Bundesgnstalt für Ätrassenwesen är ett statligt institut, inrättat 1951 av Bundes-ministerfür Verkehr. Sedan 1983 ligger huvudkontoret i Bergisch Gladbach utan-för Köln. Cirka 440 personer är anställda vid BASt. Årlig budget uppgår till cirka 60 miljoner DM.

Vid institutet bedrivs bla tillämpad forskninginom väg-, bro-, trafik- och trafi-kantområdena. Då det gäller specifikationer och normer inom berörda områden spelar BASt en central roll.

Gästforskare och andra utländska gäster besöker flitigt BASt. Direkt informations-utbyte av detta slag anses vara av stor betydelse för institutet. 1992 var antalet utländska gäster 313, enligt aktuell verksamhetsberättelse. (2)

VTI NOTAT 19-93

Fi ur2 Organisationsplan för BASt (1993-04).

Be lrat Pr ls ld en f so c/ sm Pr äs ld en f un d Pr of es so r Pr of . Dr . We ln sp ec h Bun de sa ns ta lf für Stra ne nwe se n Or ga ni sati on sp la n -_ _. .-,_ __ _ __ _ _-.__ ZA 30 0/ 30 1 Ze nf rs le un d Al lg em el ne An ge le ge nhel fe n RD lr Bl elle ck UV W 4 0 1 Ve rk eh rs sl ch er he lfun d Ve rk eh rs fe ch nl r Dl re kf or un d Pr of es so r Dr . Le nz 8 8 70 0/ 70 1 St rs Be n-un d Br ücke nb eu 1) Dl re ldor un d Pr of es so r Ce nl el us

l

l

l

Z 33 0/ 32 9 Ze nt ra la bf el lun g LR Dl r Dr . Sf run k 2) A 568/ 56 9 Al lg em ei ne Fsch en ge -le ge nh el fe n LR Dl r He nk op f Z 1 33 1 Pe rs onal -sn ge le ge nh el fe n R O A R Gr os sm sn n A1 43 3 Fo rs ch un gs -ko or dl nler un g. Nb el fs prog rs mm e RO lr Dr . Kr up p U 45 6/ 45 7 V 60 1 F 61 1/ 61 2 Ve rh el fe n un d Sl ch er -St re Be nve rk e rs -Fe hrze ug fe ch nl k he lf lm Ve rk eh r fe oh nl k Dl re lr t run d Pr of es so r Dl re kf or un d Pr of es so r LR Dl r Dr . Er ns t .F rl ed el Pr of .Dr . Kr o| s 70 910 a _ 7 m g St re Be nb euf ec hn k R äc k e n -un en le ur be u Dl re kf o un d Pr of es so r hus te r RD lr Dr . G r o B m s n n N /3 3 4 460 Auc en sf el e rl ln Dl re ld or un d Pr of es so r Dr . Dl ll ln g U 1 50 4 V 1 57 1 F 95 Sl ch er he lt s-1 4 run dl s en de r Ak fl ve th rze ug -ko nze pt io ne n sl ch er he lf . Em ls sl on en . En er gl e RD lr Dr . Sl eve rf tr eB en pen un . fr sB enen twu LR Ol r Dr . Ke ll er S 1 8 f 71 7 N 1 run ds af zfre en de r ? e t o n b e m u Ve rwe lf un g fr sB en er hs l un g nn el be u N. N. RD lr Hör ne r Fr su Hs be rs fr oh 2 40 3 2 Org an ls sf lo n O R R W e l e r o d f Å 2 45 9 Of fe nf ll ch ke lt se rb ei f BD lr Kuc henb ec ke r RD " Dr . Ko ck el ke -U 49 1 48 7 V 2 55 8 F 2 Pes sl ve Fe hr ze ug -Ve rk st an . ch er he lt . lo me ch sn lk Ve rk e ' BD lr Dr . Bo lf e O RR Fe er be r 2 Unf el ls te tl st lk . Un fe ll en sl ys e RD lr Dr . Br üh nl ng S 64 6 B 2 740 N 2 st hl be u Un fs ll ve rh üt un g 2 rd be u, . Ko rr os lo ns sc hut z twe 's se run g HD lr , Dr . Br ug ge me nn Sc zye lo Z 3 39 2 Hs us hs lf . Ka ss en -un d Re ch nun gs -wese n, Da fe ns ch ut z RD lr KlauO 3) A 3 42 6 ln le rn at lo ne le Z use m m e n a r b e l f Z l m m e r m e n n U 42 1 V 3 56 1 F 3 Ve rn etzun g de r 2 Fe hr ze ug / Fs hr bg ñn Ve rk eh rs sys fe me 3 Eln st el lun un d Ve r el le n er Ve r eh rs fe ll ne hm er RD lr Dr . Pf sf fe ro ff RD lr St el nh of f O R R Gl se se r Bo ch yn ek S 3 66 9 B 3 74 3 N 3 en er kun dun g. ndba u. Ve rk eh rs fe ch nl k ln er el st of fe el sm eche nl k RDlr To us ss ln t RD lr Dr . T h e m m Pr ob le sc h Z 4 389 ln ne re r Dl en sf An la ge nf ec hn lk , Be uf en B O A R Al f A 35 5 4 l T-Ko or dl nl er un g O R R El sn er U4 47 6 V Ve rk eh rs er zl eh un g, Ve rk eh re suf kl 's run g 4 63 9 F 4 49 0 Sc hut z-un d Ve rk eh rs me dl zl n Le lf el nr lc hf un ge n RD lr Dr . He ln rl ch RD lr Dr . Sc hul fe Fr au Dr . J0 6 S 65 6 B 4 N uwe rl rs ve ms lf en . uws rk se rh sl fun g 4 Str sB en -ge an sp ruc hur åg , fr sB en be me un g RD lr We rn er N. N. N N . 4 SUe Be nb su Z 5 43 5 Be sc ha ff un ge n, V e n r a g s we s e n R O A R Je nn es A 36 4 5 l T-An we nd unge n RD lr R ook U 5 58 8 V Ve rk eh rs re ge lun g. We gwe ls un g. Uc ht fe ch nl k 5 63 0 St rs ne nun fe rh el -fun s-u_ nd VW !) er dr en st RD " Dr . Br el fe ns fe ln RD lr Ho fo p m en s e e ze 2 6 _ 36 5 Bl bl lo fh ek . S rs -ch en dr en sf , ku. me nf af lo ns sys fe me

RDir Kön ig A 6 51 8 lT -A nl eg en

OR R Ge ss el ln g 4) 1 _-Ve me le r de e Pr hl de nf en tug le lc h Jue lf fl u FTF 90 : de n De le ne ch uu .s_{V Sun} d-A p m 19 93 tug le lc h Be euf lr eg fe r für de nHe us he fl un d Be eM quf er :ug le lo h Be euf 'l re gf er für lT -S lc ho rh el f 4 -_ -1 V 6 62 5 lr nm ls sl on ss ch uf z. fur sc huf z. ds ch ef fs pf le ge RD lr Dr . Ul lr lc h S 69 7 B 5 69 6 N5 5 Bl fum ln ös e em ls ch e Br üc ke nb su Bs uwe ls en run dl sg en RD lr He lf me nn S 6 68 1 Be fo nb suwe ls en

RD lr Sc hs ed el N. N.

BDlr Ks mp ls de Bun de sa ns fs lf für Sf ra ne nwe se n (B AS f) Br üd er st rsce 53 . Po sf fa ch 10 01 50 50 60 Be rg ls ch Gl sd be ch 1 Te le fo n: (0 22 04 ) 43 -0 Te le fa x: (0 22 04 ) 43 83 3 T A X A 2 -0 3 9 3 2

Vägmarkering av varierande slag förekommer på tyska Bundesstrassen; från Heissplastik (termoplastmassa) och Kaltplastik (två-komponentmassa), till färger och folier.

Beträffande provning och godkännande av markering är situationen idag något förvirrande och oklar. Vid BASt ligger forsknings- och utvecklingsarbetet inom vägmarkeringsområdet i stort "på is", godkännanden utfärdas ej och ingen rutin-mässig kontrollprovning förekommer längre. Situationen skylles till en del det på-gående CEN-arbetet inom TC 226.

3.1 _ Bakgrund

Bundesministerfür Verkehr gav 1956 BASt i uppdrag att utföra Eignungsprüfung (godkännandeprovning) av vägmarkeringsmaterial för Bundesstrassen. Sedan dess har BASt utfört nio Eignungsprüjimgen i form av fältprov, med tvärgående markering. De sista fältproven avslutades 1975. De var utlagda på Autobahn A4, Köln-Aachen.

Om en provmarkering vid fältprovningen uppfyllt alla krav i enlighet med då gäll-ande TP-M "Technische Bestimmungen für die Prüfung von Markierungsstojjfen" (med avseende på parametrar som reflektans, retroreflexion och friktion) god-kändes produkten av BASt, för användning på Bundesfernstrassen. (3) Godkända produkter rangordnades i hållbarhetsklasser I-V, med bästa hållbarhetsklass V. (Vid provfältens genomförande var dubbar ännu tillåtna. Dubbdäck förbjöds

1975).

En Freigabeliste sammanställdes därefter av BASt och licenser utfärdades för pro-dukter på listan. Ett hundratal propro-dukter blev listade och därmed tillåtna för an-vändning på tyska Bundesfemstrassen. Listan kom vanligtvis att gälla också för andra vägförvaltningar. Existerande Freigabeliste är från 1975 med tilläggslista från 1978.

För samtliga godkända produkter på listan hade Identitätsprüfung utförts i anslut-ning till fältprovet, och en Dokumentationskatalog sammanställts. Vid produktle-verans utfördes sedan provning för att kontrollera att levererad produkt

Överensstämt med ursprunglig vid fåltprovning testad och godkänd produkt. Iden-tifikationsprovning utfördes således som leveranskontroll och erhållna karaktäri-serande resultat jämfördes med tidigare erhållna och dokumenterade resultat. (Den provning som rutinmässigt utförs som leveranskontroll är mindre omfattande än ursprunglig identifikationsprovning. Exempel på identifikationsprovning är IR-analys).

Identifikationsprovning för kontroll mot ursprungligt prov kunde fram till 1979 ut-föras endast vid BASt. Därefter överläts denna uppgift efter hand till andra prov-ningsinstitut. Sedan 1985 utförs all identifikationsprovning vid Landesgewerbe-anstalt (LGA) i Nürnberg. Numera utförs ingen rutinmässig provning av vägmär-keringsmaterial vid BASt.

Redan tidigare fastlades dessutom att godkännandeprovning ej skulle utföras i form av fåltprov. Provningen ansågs kräva alltför stora arbets- och tidsinsatser samt medföra allvarliga trafikproblem. Istället ålades BASt utveckla en Rundlauf-prüfanlage för Eignungsprüfung samt kompletterande laboratoriemetodik, för att ersätta tidigare fältprovningsförfarande. Redan i HMS (4) nämns Eignungsprüfung im Labor och Rundlaufprüfanlage.

Således pågick fram to m 1990 ett intensivt utvecklingsarbete vid BASt.

Rund-laujprüfanlage stod färdig 1990, liksom laboratorieutrustning för provning av tex slitageegenskaper och åldringsbeständighet. Laboratorieprovningen avsåg endast materialprovning, dvs själva vägmarkeringsmaterialets karaktäriserande egen-skaper undersöks. Beträffande materialets funktion på vägen utförs nämnda Rund-laufprüfmg, och kompletterande uppgifter angående åldringsegenskaper (som ej simuleras vid Rundlaufprüfung) erhålls vid laboratorieprovning.

"Dagsläget" vid BASt är emellertid följande:

- Rundlaufprafung utförs, men problem återstår att lösa.

- Inga nya godkännanden eller licenser i egentlig mening utfärdas.

- Laboratorieprovning utförs endast i forskningssyfte eller vid speciell anmodan.

Provning av termoplastiskt vägmarkeringsmaterial ska enligt Technische Lieferbe-dingungen für Markierungsmaterialen (TL-M 87) utföras enligt tabell i figur 3. (5) Provningen är här uppdelad i Eignungsprufung (utförs vid BASt) samt Identi-fikationsprüfung (här benämnt Bestimmung des Kennzahlen und Spektren) samt tillhörande Kontrollprüfung av Mustergleichheit, som är en mindre omfattande identiñkationsprovning för kontroll. Identifikationsprovning utförs vid LGA. Dessutom anges Eigenüberwachungsprufung, som utförs av tillverkaren (egen-kontroll).

Eignungsprüfung innefattar'för samtliga material applicering vid BASt (applice-ringen utförs av det s k Studiengesellschaft (Deutsche Studiengesellschaft für Strassenmquierungen, DSGS) som företräder markeringsmaterialfabrikanterna, samt provning vid Rundlaufprüfanlage (Verschleissfestigkeit) med tillhörande provning rörande Verkehrstechnische Eigenschajien som reflektans, retroreflexion och friktion.

Ovan nämnda delar i Eignungsprüfung utförs idag vid BASt. Cirka 10-12 applice-ringar utförs enligt uppgift per år, till en applicerings- och provningskostnad på cirka 5000 DM per produkt. Provningsutlåtanden utfärdas men ej godkännanden eller licenser i egentlig mening. Övrig i tabellen angiven Eignungsprüfung med avseende på laboratorieprovning vid BASt utförs nämligen ej, utom i forsknings-syfte. Metodik och kravspeciñkationer har således ej fastlagts.

För t ex termoplastmassor omfattar denna Eignungsprüfung im Labor följande:

- åldringsbeständighet o värmebeständighet - alkalibeständighet - mj ukpunkt - formbeständighet i värme o stämpelvärde - brytpunkt

- förmåga att motstå slag och stötar i kyla

Markierungs- Eigenschaft Prüfung nach Eignungs- Bostimmung der Eigenüber- Kontrollprü-material prüfung Kennzahlen und wachungs- fung auf Mu-Spektren prüfung stergleichheit 1 2 3 4 5 6 7 Heinlastik- Alterungsbeståndig- TP-M

und HeiB- keit Teil 3.2.1 x - -

-

Sprit:-plastik- Hitzebeständig- TP-M

massen ' keit Teil 3.2.2 x - -

-'Alkalibeståndig- TP-M

keit Teil 3.2.3 x - - -Erweichungspunkt TP-M

Tail 3.2.4 x x x x

Formbeständigkait TP-M

in der Wårme Tail 3.2.5 x - - -Eindruckversuch TP-M

Teil 3.2.6 x x x x

Brechpunkt TP-M

Tail 3.2.7 x x V x4

Widerstand gegen TP-M

Schlag und StoB Tei] 3.2.8 x - V -in der Kälte

Raumdichte TP-M

Tail 4.2.1 - x x x Mascoanteil TP-M

Bindemittel durch Tail 4.2.2 - x x x Veraschen '

Masseanteii TP-M

Bindemittel durch Teil 4.2.3 - x - x Zentrifugieren Masseanteil TP-M Titandioxid Tail 4.2.4 - x - x Infrarotanalyse TP-M Tail 4.2.5 - - - x KorngröBenverteilung TP-M

der Anorganischen Tei] 4.2.5 - x *a Bestandteile

V: entweder oder

** bei Bedarf in besonderen Fällon

Figur 3 Provning av termoplastiskt vägmarkeringsmaterial enligt TL-M 87.

3.3 Slitageprovning i laboratoriet

Två varianter av slitageprovningsutrustning för vägmarkeringsmaterial har under den senaste tio-årsperioden utvecklats vidReferat Chemische Grundlage. Utveck-lingsarbetet har utförts i huvudsak av Herr Wolf. De första tre dagarna av min BASt-vistelse tillbringade jag med Herr Wolf, och uppgifterna i detta avsnitt här-VTI NOTAT 19-93

Då beslut om Eignungsprufung på laboratoriet (istället för i fält) hade tagits i Tyskland, uppstod frågan om lämplig provning och provningsmetodik. Hållbar-heten ansågs härvid vara den ur materialsynpunkt mest meningsfulla egenskapen att prova. Efter inledande undersökningar och jämförelser mellan olika på markna-den förekommande provningsutrustningar, blev "slutresultatet" två modifierade varianter av den s k Verschleissprüfgerät enligt DIN 53233 ("Fallrohr-Prinzip"). Provning kan utföras med avseende på volym- eller massaförlust, vid olika prov-ningstemperaturer samt efter åldring eller åldringscykler av olika slag. Provnings-utrustning(ar) föreligger således, men provningsmetodik har ännu ej fastlagts.

Inledningsvis utfördes ( 1984) ett kvalitativt s k basförsök med markeringsmaterial (Heissplastik) från tidigare nämnda Freigabeliste, med hållbarhetsklasser III-V. Materialen applicerades 2,4-2,7 mrn tjockt på epoxiplattor, utan primer och utan ytglas. (Tillverkat prov värms fast på plattan). Totalt tio provomgångar (Abtrags-runden) utfördes vid 20, 0 respektive -2OOC. Vid varje provning fick 16 kg stålkis falla fritt mot provytan. Mellan varje provning utsattes provplattan för UV-ljus under 2 timmar. Före varannan provomgång placerades provet dessutom 12 tim-mar i vatten, och vid sjätte provomgången i 5%-ig vägsaltlösning. Erhållna resul-tat rangordnar härvid materialen i överensstämmelse med hållbarhetsklass i Frei-gabeliste, varför provningsmetodiken ansågs väl värd att utveckla mot kvantitativt provningsförfarande. Erhållen överensstämmelse framgår av figur 4.

BAS!S- VERSUCH (1984) einer GEGENUBERSTELLUNG

von PRUFERGEBNISSEN der vorlâufigen LABOR- zur

FELD-PRUFUNC ( 1.974)

H-STOFF in 2 MST-Sohichtdioka 100 90 80 i 70 00 50 40 80 80 10 0 0 i 8 8 4 5 7 C D 10 AB TRA GS-Rundc

Figur 4 Laboratorieprovning jämfört med fältprovning.

Utvecklingsarbetet berörde provningsparametrar som provytans storlek och pro-vets lutning. (En ändring av propro-vets lutning från 30 till 450 medförde för termo-plastmassor ett ökat slitage med 20%).

Följande data gäller för Schrägstrahlverschleissgerät vid BASt:

- Fallrör 15,2 cm, ø 19 mm stålkis, kapacitet >15 kg/min

- Roterande provyta >13 cm2, varierbar provvinkel - Kvantitativ metod

Ytterligare en variant, Schrägstrahlverschleiss-Zylindergerät, utvecklades för ma-terial som "krävde" hårdare påverkan, dvs de mest slitstarka mama-terialen och/eller material av "inhomogen" uppbyggnad.

Istället för stålkis används här stålcylindrar (100 mm x 14 mm, ø 10 mm, enligt DIN 5402). Dessutom skiljer sig utrustningarnas fallrör med avseende på längd och diameter; 80 respektive 40 mm för Schrá'gstrahlverschleiss-Zylindergerät. Nämnda förändringar medför resultatmässigt:

0 Mer än dubbelt så stort slitage (vid 20°C) 0 Större provyta, >30 cm2

Kalibrering av Schrägstrahlverschleissgerät utförs med hjälp av standardiserade referensplattor. (Före kalibrering justeras utrustningen med avseende på inställ-ning av fallrör, stålkis- eller stålcylinderflöde samt flödesmängd). Referensprov-plattornas viktförlust bestäms efter provning med 100 kg stålkis eller stålcylindrar. Skillnaden mellan två enkelprov ska, för en provserie på minst tre bestämningar, understiga 0,1 gram. I annat fall godtas kalibreringsresultaten ej. Vid kalibrering erhålls för Schrá'gstrahlverschleiss-Stahlkiesgerät (med 100 kg stålkis) medelvär-de 1,7 i0,06 gram (8 referensprovplattor). För Schrägstrahlverschleiss-Stahlzylin-dergerá't (med 100 kg stålcylindrar) erhålls motsvarande 3,6 i0,06 gram.

Beträffande provningsmetodikens reproducerbarhet anges <_1-_5%.

Vid provberedning appliceras prov på en slipad provplatta av plexiglas. Termo-plastmassor uppvärms härvid till ungefär appliceringstemperatur (provmaterial placeras i en gryta och uppvärmning sker på värmeplatta tills applicerbar konsi-stens erhållits), varefter massa hälls mellan två plastfolier och valsar, och provet "valsas ut" till en tjocklek av cirka 3 mm. Provbitar tillskärs och provet placeras på en provplatta som därefter överförs till vänneugn vid 80°C. Provet vidhäftar under värmens inverkan till provplattan och provet konditioneras i värmeugnen till konstant vikt (normalt cirka 24 timmar). Herr Wolf menade att denna konditione-ring har avgörande betydelse för provningsresultatet. Speciellt gäller detta marke-ringsmaterial med lösningsmedel och/eller andra lättflyktiga komponenter, som t ex vissa mjukgörare.

Provning med Schrägstrahlverschleissgerät (figur 5) utförs i samband med under-sökning av Alterungsbeständigkeit, Hitzebeständigkeit och Alkalibeständigkeit.

1-4%;km? " åKtüåk-åhwäu,Mm-rgår-ss .-.,. .w WA; ;9. 0%' #25. 522_ J-:n-wv -o'å'w .5 '3.; w. W Ä_ , '-x. 54-'-Y V <4 ;se ' ' sig_{...på-- ena-am}53' ha.: i ur Schrägstrahlverschleissgerät

. Slitageprovning i Rundlaujiørüfanlage (RPA)

Rundlaufprufanlage är en motsvarighet till VTIs provvägsmaskin, fast mindre och som nämnts utvecklad speciellt för provning av vägmarkeringsmaterials slitage-egenskaper.

Följ ande gäller för provanläggningen:

- diameter 6,4 meter

- max.hastighet 120 km/tim

- max. 1,2 miljoner Överfarter på 24 timmar 0 4 bildäck

- 24 provplattor

Figur 6 Rundlaufprüfanlage

Inför provning i Rundlaufprufanlage appliceras på provplattor av gjutasfalt (0,4 m x 0,2 m). Vid mitt besök var jag bl a med vid två dagars appliceringsarbete med vägmarkeringsfärg, inom ett av Herr Schaedels forskningsprojekt.

Dag 1 applicerades s k High Solid Strassenmarkieringsfarbe (vägmarkeringsfärg med cirka 25% lösningsmedel), med glaspärlor som behandlats med vidhäftnings-befrämjande medel av och vid Potters Ballotini. Behandlingen hade där enligt tillverkaren utförts i olika tjocka skikt; 2, 4, 6, 8 respektive 10 molekylarskikt. Fyra plattor per prov applicerades. På laboratoriet vid BASt pågick parallellt undersökningar av de ytbehandlade glaspärlorna (jfr avsnitt 3.5.1) med hjälp av IR-analys och gaskromatografi. Syftet med projektet är bl a att utröna den s k sila-niseringens betydelse för glaspärlornas vidhäftning till markeringsfärg, huruvida slitageegenskaper och trafiktekniska egenskaper hos markeringen påverkas samt möjligheten att vid laboratorieanalys fastlägga om, hur mycket och med vilket vidhäftningsbefrämjande medel glaspärlorna behandlats.

13

I projektet medverkar firma Potters Ballotini varför tvårepresentanter från Potters var närvarande vid appliceringen. Prov av glaspärlor togs bl a ut för undersökning också Vid deras laboratorium.

Dag 2 applicerades färg nummer 2, märkt Strassenverkehrsfarbe FH Sikkens (Markierungsstoffklasse H), en markeringsfärg med mer lösningsmedel än i High Solid-färgerna. De glaspärlor som nu användes var ej ytbehandlade, men varierade med avseende på del "dåliga" pärlor, från mycket dåliga pärlor (med stor del icke runda pärlor) till mycket bra pärlor (med så gott som bara runda pärlor). Glaspärl-oma hade bedömts vid laboratorieanalys (jfr avsnitt 3.5.1). Syftet är att närmare utröna den "praktiska" betydelsen av andelen felaktiga glaspärlor vid markering med vägfärg. Applicerade 5 x 4 provplattor undersöks med avseende på slitage i Rundlaufprüfanlage samt med avseende på trañktekniska egenskaper varvid retroreflexion torde vara av speciellt intresse.

Beträffande själva appliceringsarbetet kan nämnas att detta utfördes med mycket stor omsorg och noggrannhet.

Inställning av färgens skikttjocklek utfördes med "tysk precision" och dokumente-rades, liksom glaspärlornas mängd och spridning. (Ur hälsovådlighetssynpunkt var arbetet mindre tillfredsställande. Inga försiktighetsåtgärder vidtogs och man tvätt-ade tex händerna vid behov direkt i en hink med lösningsmedel. Som observatör lämnade jag den aktuella beredningshallen vid dagens slut med tungt huvud, Vilket emellertid ej verkade vara fallet för appliceringsexperterna från Studien-gesellschaft).

Figur 7 Appliceringsarbete utförs av Studiengesellschaft.

15

3.5 Glaspärlor

Nachstreumittel används enligt HMS vid all vägmarkering (utom på folier) för att förbättra markeringens Nachtsichtbarkeit och Grifigkeit (friktion). Nachstreumit-tel består av glaspärlor och s k GrijjfigkeitsmitNachstreumit-tel. Markeringspärlorna (0,15-O,8 mm; brytningsindex l,50-1,53) ska enligt tysk norm uppfylla de krav som ställs i' Technische Bestimmungen für die Lieferung und Prüfung von Markier-ungsglasperlen für Bundesstrassen (TLP-MG). Grijñgkeitsmittel består av hårda, kantiga mineralkom som gör markeringsytan mindre slät. (6)

Markeringspärloma efterbehandlas på varierande sätt för att förbättra olika egen-skaper. För att glaspärloma ej ska klumpa ihop sig under fuktpåverkan utförs s k hydrofobering. För att förhindra att glaspärloma sjunker alltför långt ner i tex en lösningsmedelsbaserad markeringsfärg kan speciell behandling utföras (flotation beads). För att förbättra glaspärlomas vidhäftning till markeringen kan vidhäft-ningsmedel anbringas på pärlorna. Det sist nämnda har under senare år rönt stort intresse. (7) Det visar sig att vidhäftningsmedel för efterbehandling av marke-ringspärlor måste väljas med utgångspunkt från det bindemedel som ingår i aktuell vägmarkeringsprodukt. Efterbehandling utförs (t ex Vid Potters Ballotini) med hjälp av silaner ("Silanisierung"). Silanema medverkar som vidhäftningslänk mellan (det oorganiska) glasets yta och det organiska polymerbindemedlet. Binde-medlets kemiska natur och polaritet har stor betydelse vid val av vidhäftnings-medel. (8)

BASt medverkar, tillsammans med ett antal andra intressenter i ett projekt (startade 1988) där man bl a undersöker om och i vilken utsträckninganvänd-ningen av särskilt efterbehandlade ytglaspärlor påverkar vidhäftutsträckninganvänd-ningen till marke-ringen och därmed markemarke-ringens retroreflexion. Provning har utförts i RPA. Er-hållna provningsresultat har visat att efterbehandling av glaspärlor med vidhäft-ningsmedel som valts utifrån typ av bindemedel ger god vidhäftning mellan glas-pärlor och markeringsmaterial, vilket i sin tur kan medverka till bättre retro-reflexion. (En höjning av retroreflexionskravet under markeringens livslängd har därför föreslagits, från 100 till 120 med/m2 x lx för lågtrafikerade vägar liksom

från 70 till 100 med/m2 x lx för högtrafikerade vägar). (9)

Tidigare nämnda appliceringsarbeten med markeringsfärg (avsnitt 3.4) ingick som del i detta projekt.

3.5.1 Provfalt - Förbättrad retroreflexion vid våt vägbana

På Autobahn A6 vid Ingelheim utanför staden Mainz finns ett provfält, för utvär-dering av markeringar med extra hög retroreflexion vid vått väglag. Cirka 50 pro-dukter av varierande slag och utformning har här lagts ut (1992) i vägens längd-riktning. Vår och höst utförs mätning av retroreflexion, friktion och reflektans. I samband med mitt besök utfördes nämnda mätningar under cirka en veckas tid, _ varför jag fick tillfälle att besöka provfältet tillsammans med Herr Schaedel. Retroreflexionsmätning utfördes under natt enligt "traditionellt" tyskt förfarande, varvid regn simulerades med hjälp av regnsimulator, men också under dagtid med dansk utrustning LTL 800 och "regn via vattenkanna". (10, 11, 12)

Speciellt intressant var det att studera de olika markeringarnas utseende med av-seende på slitage- och åldringseffekter, efter mindre än ett år på denmycket hårt trafikerade vägen (enligt uppgift cirka 30 000 ÃDT i varje riktning). Nämnas kan tex en provmarkeringsfärg med extra stora glaspärlor och/eller granulater. Dessa hade i stor utsträckning slitits bort eller krossats under trañkens belastning. En tvåkomponent Kaltplastik-färg, med glaspärlor och härdare i en och samma komponent som Nachstreumittel, hade "misslyckats" med följd att markeringen helt eller delvis övergått i grått. Bland övriga massor kan nämnas Kamflex och Spotflex samt ett antal mer eller mindre fantasifullt utformade markeringar. Vissa markeringar hade överskridit maximalt tillåten tjocklek för markeringar i Tyskland, 7 mm. (Figur 8-15).

I samband med nämnda mätningstillfälle stängdes en av detvå filerna i ena rikt-ningen av för trafik. Trañkanterna ñck således använda endast en av körñlerna. Detta orsakade köbildning och många ilskna utfall från den obehagligt nära förbi-passerande trañken. Det olämpliga i att utföra fältprovning på högtrafikerade vägar var uppenbar.

17

3.5.2 Regnsimulator

Regnsimulatorn fanns på plats vid Ingelheim men förevisades mig också senare (och under mer lugna förhållanden) av Herr Meseberg. Bland annat nämndes följ ande:

- Utrustningen har utvecklats vid Darmstadt Technische Hochschule.

0 Totalt fem utrustningar finns idag, tex hos 3M, LCPC och Potters Ballotini. (Endast utrustningen på BASt är i funktionsdugligt skick, menade Herr Meseberg).

0 Sex munstycken åstadkommer definierat regn via ett nät, 20 mm/tim. - Utrustningen kostar cirka 30 000 DM.

Figur 9 Provfältet vid Ingelheim. En tvåkomponent Kaltplastik-färg studeras. Nachstreumittel med glaspärlor och härdare i samma komponent har medfört att markeringen delvis övergått i grått.

19

Figur 11 Provfältet vid Ingelheim. Profilerad markering (med stor bullereffekt).

' Kaxiga ,

,w ' 'v

Figur 12 Provfältet vid Ingelheim. Profilerad markering (Spotflex).

Figur 13 Provfältet vid Ingelheim. Profilerad markering.

Figur 15 Provfältet vid Ingelheim. Profilerad markering (> 7 mm total tjocklek)

-3.5.3 Glaspärlor - Laboratorieprovning

Nachstreumittel undersöks traditionellt med avseende på bl a följ ande parametrar:

- Glaspärlomas komstorleksfördelning (siktning utförs).

- Felaktiga pärlor (visuell bedömning med hjälp av mikroskop). Andelen fel-aktiga pärlor ska vara mindre än 20 vikt-%.

- Friktionshöjande tillsatsmedel i form av granulat (tungvätskeseparation ut-förs). Viktförhållandet granulat/pärlor ska vara 20/80 ;l-_5%.

Metoderna är emellertid förknippade med vissa problem, tex subjektivitet vid visuell bedömning av pärlomas kvalitet samt svårigheter att skilja tillsatsmedel och pärlor åt, då densiteten för tillsatsmedlet kan variera. För att komma ifrån dessa svårigheter samt för att förkorta provningstiden har en ny provningsmetodik utvecklats vid BASt, dets k Visobell-Verfahren. Metodiken utnyttjar glaspärlomas och friktionstillsatsmedlets retroreflexion i kombination med speciell bild-analysteknik. En prototyp har tagits fram. Som förebild står fransk motsvarande utrustning och metodik utvecklad vid LCPC. (13, 14)

Utrustning och metodik förevisades mej av Herr Wolf som också personligen ut-fört största delen av utvecklingsarbetet.

Provet fördelas i en provspalt (cirka 3000 pärlor) på ett icke ljusgenomsläppligt underlag och betraktas genom mikroskopobjektiv, varvid underlag, runda glas-pärlor, felaktiga glaspärlor respektive granulater reflekterar det infallade ljuset i olika stor utsträckning.

Med Visobille-Verfahren kan således antal procent felaktiga pärlor, komstorleks-fördelning och procent granulattillsats bestämmas med lika stor noggrannhet som för tidigare metoder. Metodiken är snabbare och nämnda problem som tex sub-jektivitet och problem vid tungvätskeseparation föreligger ej.

3.5.3.1

Analys avsilaniserade glaspärlor

Som nämnts ytbehandlas ytglaspärlor av tillverkaren, för att uppnå bättre vidhäft-ning mellan pärlor och markering. Förekommande vidhäftvidhäft-ningsmedel är silaner. Vid BASt pågår inom tidigare nämnda projekt försök att analysera prov av ytbe-handlade pärlor med avseende på typ och mängd silanbehandling. Det kvalitativa

23

analysarbetet bedöms som framgångsrikt, medan den kvantitativa analysen visat sig betydligt mer osäker. Huvudorsaken torde i det senare fallet ligga hos tillverka-ren vars ytbehandlingsteknik ännu ej utvecklats till "fullkomlighet". Analys utförs med hjälp av IR-spektrofotometer och högfrekvensgaskromatograf. Utrustning Och metodik förevisades mig av Herr Krotmann. Beträffande silaniseringspro-cessen hos tillverkaren (Potters Ballotini) menade Herr Krotmann att två metoder används. I det ena fallet behandlas pärloma med silan och lösningsmedel vid 80°C. I det andra fallet behandlas pärloma först med silan och uppvärms sedan till 80°C. Aktuella silanpreparat är fyra:

o metakrylsilan o aminosilan - glyceridsilan o styrolaminosilan

Från tillverkaren har för projektet erhållits behandlade pärlor (med ett eller flera molekylära skikt), uppgifter om typ av silanpreparat samt därtill hörande IR-Spektra.

IR-analys

Vid IR-analys undersöks själva silanpreparatet, varför detta först måste separeras från ursprungsprovet av silaniserade glaspärlor. En metod för dettahar utvecklats vid BASt.

Prov (cirka 40 g) behandlas med aceton (cirka 50 ml i en 150 ml - glasbägare) i ett ultraljudbad, cirka 1-2 timmar. Badets temperatur är härvid cirka 50°C. Acetonlösningen dekanteras sedan över i ett större centrifugrör, varefter centri-fugering utförs (10 min, 3500-4000 V/min). Det klara centrifugatet överförs till en skål för indunstning (60°C, ca 30 min). Avslutningsvis blandasåterstoden (tunn utfällning i skålens botten) med kaliumbromid (ca 3 "knivsuddar") som bearbetas mot provet och blandas med hjälp av mortelstöt, varefter lämplig mängd av bland-ningen pressas ut (undertrka 13 ton) till en tunn prisma, för IR-analys.

Vid mitt besök demonstrerades ovan beskrivna provbehandling för prov av meta-krylsilanbehandlade glaspärlor från Potters Ballotini. Erhållet spektrum jämfördes med motsvarande spektrum för ursprunglig metakrylsilan varvid speciellt aktuella

esterpikar kunde identifieras. Metakrylsilan, menade Herr Krotmann, är lättast att identifiera bland nämnda fyra silaner.

Beträffande IR-spektrofotometern kan nämnas att denna var en Philips Analytical PU 9800 FT IR spektrofotometer (en stråle) med dator och skrivare. Här analyse-ras även bindemedel för vägmarkeringsmassor för dokumentation och katalogi-sering.'Vid behov finns ett inlagt bibliotek att tillgå med 9000 olika spektra för jämförelse, berättade Herr Krotmann.

Gaskromatografi

Vad Herr Krotmann kallade högfrekvenskromatograñ används som komplement till IR-analysen, för undersökning av silaniserade glaspärlor. En gaskromatograf har byggts om för högre temperaturer, så att ett prov vid analysen kan "pyrolyse-ras" vid 400°C. (Normalt utförs pyrolys på ett mycket litet prov av tex binde-medel, varvid temperaturen höjs från 350 till 1000°C). Vid aktuellt modifierat pyrolysförfarande värms provet av silanbehandlade pärlor först upp från 40°C till 250°C med 12°C/sek, varefter temperaturen hålls konstant under 60 sekunder. Denna del av analysen utgör en s k reningsfas. Därefter fortsätter uppvärmningen med samma hastighet upp till 400°C och hålls där under 60 sekunder. Provet får sedan svalna av.

Erhållet diagram innehåller ett antal identifikationsbara pikar.

Aktuell kolonn i instrumentet utgörs av en 50 m lång tråd (ø 0,32 mm) av poly-amidbehandlad kvarts. Analysen tar totalt cirka 50 minuter.

3.5.3.2 Generell laboratorieprovning och kravspecifikationer

Generella kravspecifikationer och provningsmetodik har fastlagts för markerings-pärlor, i samarbete mellan tillverkare av vägmarkeringsmaterial respektive glas-pärlor samt BASt. Dessa gäller endast för ytglas och specificeras i Technische Be-stimmungen für die Lieferung und Prüfung von Markierungs-Glasperlen für Bundesfernstrassen, TLP-MG (ingår i HMS).

Provning och provningsmetodik förevisades mig av Herr Ehl.

25

Provning utförs med avseende på:

- Brytningsindex. Utförs med hjälp av Bromoform och Toluol. Krav l,5-l,53. 0 Specifik vikt. Krav 2,4-2,6 gram/cm3.

- Andel felfria pärlor. Visuell bedömning på "uppförstorad bild". Krav totalt minst 80% felfria pärlor samt minst 70% felfria pärlor i varje siktfraktion.

. Störtvikt. Krav 1,5 till 1,6 g/cm3.

- Kornstorleksfördelning Maskvidd: 800 u 500 n 315 u 200 u .100 u Passerat material: 100% 80-1 00% 25-65 % 3-25% 0-5%

- Ytbehandlingsgrad. Avser behandling som gör att pärloma ej klumpar ihop sig. (Härvid används organiska siliconföreningar). Provning utförs som sk Schwimmtest (pärlorna strös ut över en vattenyta). Andelen pärlor som ännu flyter på vattenytan efter 10 minuter angesi procent. Krav minst 80%.

3.5.3.3 Farbetest

Silaner kan kvalitativt påvisas med hjälp av färgindikatorer av olika slag, varvid ett karaktäristiskt färgomslag erhålls för t ex *aminogrupp och epoxigrupp.

Exempel på aktuella vidhäftningsförbättrande silaner är:

OCH OCH OCH

HzN-CHZ -CH2 -CH2 -Sig

HzN-CHZ -CH2 -NH-CH2 -CH2 -CH2 -51:

VTI NOTAT 19-93 OMe OMe OMe

O-CHZ-CHz-O-CH3

HZC = CH-Sif

O-CH2-CH2-O-CH3

O-CHz-CHz-O-CH3

(å OMe

HZC = CH-C-o-CH2 -CH2 -CH2 -SiêOMe

' OMe

Färgreagens på aminogrupp (NHZ) är t ex:

- 1-klor-2,4-dinitrobensol. 2 g pärlor tillsätts 1 ml reagens löst i metanol och uppvärms i vattenbad. Vid förekomst av aminogrupper blir pärloma gula. o Nitroprussidnatrium (testlösning: 10 g löst i 100 ml vatten). 1 g pärlor

tillsätts -5 ml vatten och aceton, 80:20. Därefter tillsätts 0,2 ml testlösning. Vid förekomst av aminogrupper blir pärlorna violett till purpur.

o Kaliumpermanganat, med färgomslag från rosa till orange-gult.

o Dansylklorid. Vid positiv reaktion fluorescerar provet kraftigt under UV-ljus.

Färgreagens på epoxigrupp är t ex:

- Natriumtiosulfat (7% i etanol och vatten (121)) och Bromtymolblått (40 mg i 100 ml etanol och lämplig mängd 2%-ig NaOH till orangegul). Prov tillsätts tiosulfatlösningen och torkas (15 minuter) vid 70°C. (H20 interfererar). Efter avsvalning tillsätts en droppe bromtymolblått. Vid förekomst av epoxigrupper sker färgomslag från gulgrön till mörkblå inom några sekunder.

För övrigt utförs s k floattest i destillerat vatten, toluol och hexan (heptan) varvid andelen pärlor som flyter visuellt bedöms.

Ovan nämnda provningar har i huvudsak hämtats från industrin och utförs vid BASt som snabb kvalitativ test. Man utför också denna provning för att kunna föra en dialog med tillverkaren av glaspärlor, vilken i sin verksamhet ocksåutför dessa test samt för jämförelse med motsvarande kromatografiska undersökningar och IR-analys.

27

3.6 Speciell laboratorieprovning av termoplastmassor

Provningsmetodik speciellt utvecklad för terrnoplastmassor (förutom Alterungsbeständigheit och Verschleiss) förevisades mig av Herr Ehl.

Provningen avsåg:

- Hitzebeständigkeit (värmebeständighet) - Erweichungspunkt Wilhelmi (mjukpunkt) - Eindrucksversuch (ståmpelbelastning) - Brechpunkt (brytpunkt).

Dessutom utförs:

- Wiederstand gegen Schlag und Stoss in der Kälte 0 Formbeständigkeit in der Wärme

Vid Hitzebeständigkeit uppvärms 5 kg prov vid appliceringstemperatur och

omrö-ring 3 timmar. Utrustningen består bl a av "gryta" i rostfritt stål, oljemantlad

upp-värmning samt kontinuerlig temperaturavlåsning i massa och olja liksom regi-strering av viskositet och tid. Efter uppvärmningen provas med avseende på åld-ringsbeständighet, mjukpunkt, motstånd mot slag i kyla samt reflektans. Appli-cering av prov för vidare provberedning och bestämning av tex brytpunkt före-visades, varvid massa (som tidigare nämnts)nhälldes mellan två skikt av värmebe-ständig plast och valsar i en handdriven valsutrustning (figur 16 och 17).

Brytpunktsbeståmning demonstrerades. Denna provning utförs i princip enligt "Brytpunkt Frass", på 3 mm tjockt massaskikt. Resultat från -10°C till rumstempe-ratur har erhållits för olika produkter.

Diskussioner fördes kring möjligheten att utföra aktuell lågtemperaturprovning för de från VTI levererade nio nordiska "ringanalysmassorna". Eindruckversuch (stämpelbelastningsprovning) diskuterades mot bakgrund av föreliggande CEN-förslag ("svensk metod"). Speciellt erinrades om stämpelns placering på prov-kubens ovanyta (cirka 20 m från prov-kubens kant) samt att provbelastningen utförs utan förtryck.

På provkub som används för Eindruckversuch utförs också densitetsbestämning medelst Vägning i vatten.

Vidare nämndes tex att massaprov upplöses i toluol och aceton, 3:1, (cirka 100 g massa och 50-60 cm3 lösningsmedelsblandning) över natt samt eventuell efterfölj-ande centrifugering, för bestämning av bindemedlets IR-spektrum.

Bindemedelshaltsbestämning medelst förbränning av prov utförs 3 timmar vid 4500C.

29

Figur 16 Provberedning. Applicering av pr0v i tunt skikt.

Figur 17 Provberedning. Applicerat prov på plastunderlag.

4

BROISOLERING OCH -BELÄGGNING

För isolering och beläggning på broar gäller die Vorlá'ufige Zusätzliche Technische Vorschriften und Richtlinien für die Herstellung von Brückenbelá'gen auf Betan (ZTV-BEL-B 1-3) från 1987 och die Zusätzliche Technische Vertragsbedingungen und Richtlinien für die Herstellung von Brückenbelägen aufStahl (ZTV-BEL-ST) från 1992, båda med tillhörande TL och TP. ( 15, 16)

4.1

Broisolering - Stålbroar

Under sista veckan av min vistelse vid BASt fick jag tillfälle att återknyta kon-takten med Herr Sczyslo vid Stahlbau Korrosionsschutz, angående isolering och beläggningpå stålbroar, mot bakgrund av de nya tyska normerna för stålbroar samt förestående isolerings- och beläggningsarbete på Höga Kusten-bron, med härtill hörande provningsverksamhet bl a vid VTI. Laboratorieprovning enligt TP-BEL-ST utförs emellertid ej vid BASt utan idag endast vid Forschungs- und Ma-terialprüfungsanstalt (FMPA), Baden Würtenberg, Stuttgart.

Speciellt diskuterades vissa detaljer kring aktuella tyska isoleringssystem; system med Reaktionsharz-Dichtungsschicht, med Bitumen-Dichtungsschicht, respektive med Reaktionsharz/Bitumen-Dichtungsschicht (figur 18). Det sist nämnda sy-stemet med Schweissbahn är nytt förstålbroar i Tyskland och överensstämmer i stora drag med ett av deisoleringssystem som idag är tänkbara för Höga Kusten-bron.

Den blästrade stålfarbanan (Sa 2,5) påförs ett Reaktionsharz-Grundierungsschicht, som i detta fall utgörs av epoxi (ej pigmenterat) i två lager (cirka 200 um + 200 ttm, totalt minst 350 tim). Avsandning av det totala epoxiskiktets ovanyta krävs ej, men förekommer. En 5 mm tjock svetsbitumenmatta svetsas sedan fast mot epoxiunderlaget (Konventionell överlappningsteknik används, dvs inga remsor eller dylik teknik föreskrivs för att undvika skillnader i tjocklek i skarv-områdena). Som skyddslager och slitlager används i normalfallet gjutasfalt (3,5 cm + 3,5 cm). Tjockleken på skyddslagret (om gjutasfalt) får inte på något ställe underskrida 2,5 cm. Om slitlager av Splimnastixasphalt ska utföras, beströs det ännu varma skyddslagret av gjutasfalt med Edelsplitt (5/8, 2-3 kg/m3, lätt bitumenbehandlat). För slitlager (och skyddslager) av Splittmastixasphalt gäller att hålrumshalten ej får överstiga 4,0 volym-%.

31

Decksehicht

t

Di ch lun gs sc hi ch t V ' T\"

.

Schutzschicht

i

.

2/ ,4//////////////////////////7////A

i I i

_t

Blech

[

_.

l Ab di ch lun g .ål F_ .

l

l

!

Bimmcn-Scbweiñbahn oder bimmenhzln'ge Haâscbidxt

_ 'Ramonsnm-Gmmimgsmim

Figur 15 Bauart mit Reaktionsharz/Bitumen-Dichtungsschicht.

Vad gäller provning av material och system samt Övervakning, erfordras enligt TL-BEL-ST Grundprüñmg och Güteüberwachung der Stoffe (med Eigenüber-wachung och FremdüberEigenüber-wachung). Grundprüjimg anges i TL-BEL-ST med avse-ende på omfattning och kravspeciñkationer. Provning utförs enligt metodik i TP-BEL-ST.

För tex isoleringssystem med Reaktionsharz/Bitumen-Dichtungsschicht enligt ovan med svetsbitumenmatta (motsvarande "Höga Kusten-alternativet") gäller följande mycket omfattande provningsprogram:

Grundierung (Epoxi) undersöks med avseende på:

- Täthet för ingående komponenter, TP-BEL-ST 5.2.1 (DIN 53217). Krav: Anges.

- IR-analys. TP-BEL-ST 5.2.2 (DIN 51451). Krav: Anges.

- Askhalt. TP-BEL-ST 5.2.4 (DIN 53 568, Blatt 1). Krav: Anges.

Flyktiga delar. TP-BEL-ST 5.2.5 (DIN 53216). Provning utförs på blandat prov som härdat 24 timmar vid rumstemperatur följt av 3 timmar vid 100°C. Krav: _<_2 vikt-%. '

Bindemedelshalt. TP-BEL-ST 5.2.6. Beräknas ur ovan erhållna provnings-resultat. Krav: 280 vikt-%.

Potlife. TP-BEL-ST 5.2.8. Krav _>_10 min.

Extraherbara delar. TP-BEL-ST 5.2.7 (DIN 53738). Utförs på härdat ma-terial. Krav s10 vikt-%.

Uberarbeitbarkeit. TP-BEL-ST 5.2.9. Vidhäftningen mellan två skikt som applicerats med 48 respektive 96 timmars intervall provas. Krav: 23 N/mm2.

Härdningstid. TP-BEL-ST 5.2.12 (TP-BEL-EP 2.5). Krav: Enligt TL-BEL-EP.

Vattenblandbarhet. TP-BEL-ST 5.2.13 (TP-BEL-P 2.6). Krav: Enligt

TL-BEL-EP.

Vattenabsorption. TP-BEL-ST 5.2. 14 (TP-BEL-EP 2.9). Krav: Enligt TL-BEL-EP.

Avrinning. TP-BEL-ST 52.16. Prov appliceras vid 15% lutning vid rums-temperatur. Krav: Anges.

Skikttjocklek. Krav: 2350 um.

Bedömning av eventuell avsandning i epoxiskiktet. TP-BEL-ST 5.3.2. Krav: Jämn med väl inbäddade kom.

Yttre beskaffenhet. TP-BEL-ST 4.2.2. Bedöms med avseende på färg, blåsor,

sprickbildning m m.

Svetsningsförsök. TP-BEL-ST 4.3.6.2 och 4.3.6.3. Svetsbitumenmatta appli-ceras på epoxiskiktet, vilket sedan bedöms med avseende på yttre beskaffenhet

och vidhäftning (4.2.5). Krav: Vidhäftning _>_2 N/mm2.

33

0 "Missar" i epoxiskiktet. TP-BEL-ST 4.3.3. Undersökning utförs med hjälp av likströmsansluten gummielektrod. Krav: Inga "missar".

0 Vidhäftning. TP-BEL-ST 4.3.4. Provning utförs vid rumstemperatur och dragkraftsökning 100 N/s. Krav: .2 2 N/mm2 .

0 Korrosionsskyddande verkan. TP-BEL-ST 4.3.5. Applicerat prov placeras i saltkammare och undersöks sedan med avseende på yttre beskaffenhet, missar i epoxiskiktet samt vidhäftning.

Bitumen-Schweissbahn (svetsbitumenmattan) undersöks med avseende på:

Mjukpunkt, Wilhelmi. TP-BEL-ST 5.1.4 (DIN 1996 Teil 15). Provning ut-förs på svetsbitumen. Krav: Inga.

0 Bindemedelshalt. TP-BEL-ST 5.1.6 (DIN 1996-06A-W1-KR-E). Provning

utförs på svetsbitumen. Krav: .>_60 vikt-%.

0 IR-analys. TP-BEL-ST 5.1. 10. Krav: Inga.

0 Lågtemperaturegenskaper vid -20°C. TP-BEL-ST 5.1.12 (DIN 52123). Provning utförs på svetsbitumen(f1gur 19). Krav 290°.

0 Vikt per ytenhet. Avser stommen. TP-BEL-ST 5.4.1 (DIN 52123). Krav: Inga.

0 Typ och antal. Avser stommen. TP-BEL-ST 5.4.2 (DIN 18191, DIN 18192). Krav: Inga.

0 Vikt per ytenhet. Avser mattan. TP-BEL-ST 5.4.3 (DIN 52123). Krav: Inga.

0 Tjocklek. Avser mattan. TP-BEL-ST 5.4.4 (DIN 52123). Krav: 4,5 - 5,5 mm. 0 Tjocklek över övre stommen. TP-BEL-ST 5.4.5. Krav: 30,5 mm (eller

23 mm under stommen).

Löslighet. Avser mattan, men ej stommen. TP-BEL-ST 5.4.6 (DIN 52123, DIN 1996 Teil 6). Krav: 260 vikt-%.

Typ och halt polymer i svetsbitumen. TP-BEL-ST 5.4.7 (DIN 52133). Krav: Inga. Anges.

Polymerens fördelning i svetsbitumen. TP-BEL-ST 5.4.8. Undersökning med hjälp av mikroskop. Krav: Inga.

Isoleringsrullens bredd. TP-BEL-ST 5.4.9. Krav: 100 cm i 10 cm.

Draghållfasthet och brotttöjning. TP-BEL-ST 5.4.10 (DIN 52123). Krav: 2400 N resp 23 % i längd och tvärriktning.

Vattentäthet. TP-BEL-ST 5.4.12 (DIN 52123). Krav: Tät efter 24 timmar vid 1 bar statiskt tryck.

Värmebeständighet vid 100°C. TP-BEL-ST 5.4.13 (DIN 52123). Krav: Ingen avrinning.

Lågtemperaturflexibilitet vid 0°C till -25°C. TP-BEL-ST 5.4.14

(DIN 52123). Krav: Inga. Värde anges.

På isoleringssystemet provas med avseendelpå följande egenskaper:

Värmebeständighet vid 60°C och 15° lutning. TP-BEL-ST 3. Krav: Glidning anges och systemet tillordnas en belastningsnivå med avseende på brons lutning och trañkbelastning (Figur 20).

Dauerschwellbiegeprüfung, en utmattningstest (pulsatorförsök) vid 2 Hz och rumstemperatur (eventuellt också vid -20°C). TP-BEL-ST 3. Krav: Inga vidhäftningsförluster eller andra skador efter 106 lastväxlingar (Figur 21).

35 <0

WlNKELMESSER--.o

dk

2 0 cm 20 c m ' J o . 16 0 4» \ \ \ \ : §$ \ 10 cm 10 g m

V

'm an L

Figur 12 Provning av lågtemperaturegenskaper enligt TP-BEL-ST 5.1.12 för svetsbitumen.

Verschiebungsmañ nach b) 'VerschiebungsmaB nach a)

Dichtungsscñicht Neigung 15 %

Figur 20 Provning av värmebeständighet vid 60°C enligt TP-BEL-ST 3 för isoleringssystemet.

PRQQEKQRPER

r" år:

. 8110 J . " _ . _A"- .-'.- -. . -' Schutzschucht__(M .i .. _ 1-' Dichtunqssch' H I Hottschdwt 'Lp-o 200112 '700

.75_4___ 350 __4_ 175 _

1 700 -a r a -4 I-.. ' St 52 SCHNITT A-A /

13:a 1-*

2:Mg

N

+_-+

25° St sz VERSUCHSAUFBAU SCHNlTT 9-.

1.:

'i' _

:254- 115

300--1

F--loo

175 ,L 125

Figur 21 Dauerschwellbiegeprüfung enligt TP-BEL-ST 3 för isoleringssyste-met.

4.2. Broinspektionsresa

En av dagarna vid Referat Stahlbau K0r0si0nsschutz tillbringade jag med Herr Wruck. Vi besökte två intressanta bro-objekt i närheten av Köln:

- Rodenkirchener Rheinbrücke, en av de många broarna över floden Rhen. Bron var under "spektakulär" ombyggnad.

- Aartalbrücke, en betongbro Över Aar-dalen. Bron var under reparation.

37

4.2.1 Rodenkirchener Rheinbrücke

Bron Öppnades 1941 som den första Autobahnbron Över Rhen och var då Europas längsta hängbro, med 378 meter spannvidd. 1945 bombades bron men återupp-byggdes igen mellan 1950 och 1954. Under 70- och 80-talet har bron varit mycket hårt trafikerad, med upp till 90 000 fordon per dygn.

För att kunna klara av den ständigt Ökande trañkbelastningen krävs nu 6-8 filer varför den 4-ñliga bron drastiskt måste byggas om och breddas. Enligt beslut som togs 1989 ska bron breddas från 26,4 meter till 52,8 meter. Detta arbete är nu i full

O

gang

Breddningen av bron sker i princip med hjälp av endast ytterligare en kabel. Tekniken verkar "omöjlig" men fungerar på grund av hängbrons stora elasticitet (i brons längdriktning) och jämna lastfördelning (i tvärriktning) på kablarna. Egen-viktslasten kan Överföras successivt från kabel till kabel och betongdäcket bytas ut efterhand. För att kompensera för den genom breddningen tillkomna nya lasten byts samtidigt den gamla tunga betongplattan ut mot en lättare stålfarbana. Beräk-nad ombyggBeräk-nadskostBeräk-nad uppgick 1990 till totalt cirka 185 miljoner DM.

Vi fiCk bland annat tillträde till ankarhuset som ingav stor respekt. Vår guide

rättade att det pågående ombyggnadsarbetet med Rodenkirchener Rheinbrücke

be-traktas som mycket spektakulärt och unikt i sitt slag. Man hade haft besök bl a av prominenta brointresserade japaner.

Beträffande isolerings- och beläggningssystem på bron hade brofarbanan ur-sprungligen varit utan isolering. Först i samband med en reparation 1971 hade bron isolerats. Resterna av detta system kunde nu studeras på bron. Det verkade bestå av ett bituminöst Klebeschicht med Splitt, Pfuferschicht samt två lager Gussasphalt. Om det kommande isolerings- och beläggningssystemet på Roden-kirchener Rheinbrücke visste man ej besked för dagen. (17, 18)

\\\

Verbreiterung und Umbau

der Rheinbrücke Köln-Rodenkirchen

Baubehörde:

Landschaftsverband

q

Rheinland

__ Rheinisches Autobahnamt Köln

W \-ø

'Bauausfü"'""9=

Arbeitsgemeinschaft Rheinbrücke Rodenkirchen

. sfhÃäÄG aAu-AG

_HQcH-yu_ *EGENIEURBAU

.N , "Köln Tanum Junna _A_ THYSSEN I |

V LAND BRlDGE THYSSEN ENGINEERING GMBH

& ENGINEERING CO. LTD. WERK KLÖNNE DORTMUND

P.0.Box 27 Yarm Road KörnebachstraBe 1

Darlington Co. Durham DL1 4600 Dortmund 1

4DE England Tel. 0231 [54801

Tel. 0044 642/246552 59.56

B C + 106.12 T ' _2:_

l

l

!

I

6.40 2_ 26.40%*

!

I

I

I

+ 46.56 __ L _ _E_ { I'I än

.

'|'

|'

_4 I uerschmtt !

Figur 22 Rodenkirchener Rheinbrücke

39

4.2.2 Aartalbrücke

Bron var en cirka 1,5 km lång betongbro under omfattande reparationsarbete. Ar-betet hade startat i april 1992 och beräknades avslutat sommaren 1994. Det gamla isolerings- och beläggningssystemet med Kupferrijjfelband skulle bland annat bytas ut mot ny isolering med polymerbitumenmatta Ergobit från Schoregge Bauchemie samt beläggningslager av gjutasfalt.

Inledningsvis hade den befintliga betongplattan åtgärdats, eftersom betongen var av icke vakuumbehandlad typ och därför mycket porös. Efter högtrycksspolning hade betongfarbanan försetts med ett tunt skikt akrylatmodifierad pågjutningstong. Vid pågjutning föreskrivs emellertid en efterföljande blästring innan be-tongen primerbehandlas och isoleras. Detta moment hade slopats på Aartalbrücke, med följden att primer och pågjutning senare hade måst avlägsnas igen. (Kostna-den 2 miljoner DM nämndes för misstaget i fråga).

Allt isoleringsarbete utfördes under tält. Under vårt studiebesök pågick de flesta arbetsmoment på olika ställen av bron; såsom blästring, primerstrykning, svets-ning av matta och utläggsvets-ning av gjutasfalt. Även det gamla (ergade)

isoleringssy-stemet fanns kvar att beskåda på något ställe, liksom misslyckad

betongpågjut-ning.

Figur 23 Isolerings- och beläggningsarbete under tak på Aartalbrücke.

4.3

Vägteknik

Vid Strassenbautechnik Bituminöse Bauweisen träffade jag Herr Schlemmer under några timmars Termin. Avsikten var att diskutera aktuell forskning beträffande polymermodifrerad bitumen. Det visade sig emellertid att inget direkt forsknings-arbete pågick inom området vid BASt. Laboratorier för provning och analys av bi-tumen,-emulsion och beläggningsmassa fanns, men huvudsakligen för rutinmässig kontroll och provning. T ex utfördes extraktionav beläggningsmassa med toluol som lösningsmedel.

Våra diskussioner kom i stället att kretsa kring existerande normer, krav och prov-ningsmetoder för polymermodifrerad bitumen och bitumenemulsioner. Herr Schlemmer hänvisade också till en del intressanta artiklar inom området.

4.3.1 Polymermodiñerad bitumenemulsion

För polymermodiñerade bitumenemulsioner finns TL PmBE-DSK, Technische Lieferbedingungen für polymermodifizierte Bitumenemulsionen für Dünne Schich-ten im Kalteinbau, med bl a förteckning över provnormer och -metoder för kont-roll av polymermodiñerad bitumenemulsion. (19)

Provning på emulsionen utförs med avseende på vatteninnehåll, silrest, lagrings-beständighet, utrinningstid vid 40°C, brytförhållande och vattenkänslighet.

På återvunnet bindemedel bestäms mjukpunkt, brytpunkt, elastisk återgång samt

förändring i mjukpunkt efter termisk lagring i tunt skikt (48 timmar vid 80°C).

Aktuella egenskaper och krav framgår av tabellen i figur 24.

Nya produkter och tekniker presenteras frekvent och snabbt i tyska vetenskapliga tidskrifter som t ex Bitumen, menade Herr Schlemmer och gav exempel på bra artiklar om Oberflächenbehandlung mit Bitumenemulsion. (20, 21, 22, 23, 24)

411 110. 0nfor00000900 00 0011000000111210rt0 81000000001010000 flr 00000 Schichten 10 2101009 Nr. 0010010000 (0006-0801 0000 1 2 3 4 1 10000950rt 0001001000 0II 52044 2 00000r0 803000f100001t 00000, 1100019 010 52002 0000900 3 005000900011 t 0000:1003 0 42,0 010 52040 4 8100r00050000 0600:1003 0 0,5 01! 52040 5 L090r0000000190011: 8100r0000000d 0000 4 000000 0600:0000 0 0,5 3010 52042 6 000110002011 011 000 St0000000000-0001100090000 4-00-0000 001 40 '0 s 100 002090000 i0ll 52023 1011 1 1 0r000000001100 0100000000 9 150 010 52041 1011 1 8 0050000100100009 001 01000010001000r2090 801101 001100000191010 52005 1011 1 . 0000110 0 Erw01000ngspunkt 0109 000 00901 0100000000 '0 45 010 52011, 000009 0 000 000009 8 10 0000000001 0000 Fraass 00000000: '0 - 10 010 52012 000 000009 0 11 2100010000 000000011009 (30 010., 25'0) 0100000000 0 50 000009 0 000 000009 0 12 0000r009 000 Er00ic000900000003 0109 000 00901 0001109 '0 ist 002090000 000009 0, 000009 8 000 0000 t00r0100000 0000000000009 10 000000 8001000 0000000 '0 ist 002090000 000009 E 3 För 00010r009 000 0000000009 0100 010 0110001000 003000- 020.'010000101019000110 0000900000 Figur 24

ligt TL-PmBE-DSK.

VTI NOTAT 19-93

en-4.3.2 Polymermodiñerad bitumen

För leveranskontroll av polymermodiñerad bitumen gäller annars generellt TL-PmbOB, Technische Lieferbedingungen für gebrauchsfertige polymermodifizierte Bindemittel für Oberjflächenbehandlung. (25) Här avses polymermodiñerad bitumen, ñuxbitumen, bitumenemulsion och fluxbitumenemulsion. Speci-fikationer och krav framgår av tabellerna i figurerna 25 till 28.

Beträffande provningsmetoder och metodik kan nämnas Vialitplattan (Vialit-Prüf-gerá't) som används för en rad bestämningar som Kälte-Schlag-Temperatur,

Wämze-Schlag-Temperatur och Schlag-Temperaturspanne. (26) (Figur 27). Elastisk återgång (Elastische Rückstellung) bestäms efter 60 minuter vid 7°C. (27, 28)

Vid "återvinning" av polymerbindemedlet ur bitumenemulsion eller fluxbitumen-emulsion utförs värmelagring i tunt skikt vid 50°C, medan termisk lagring (ter-mische Beanspruchung in dünner Schicht) avser 48 timmar vid 80°C.

En annan metod som kom upp var Vialit-pendeln. (29)

43

LId. Eigenschaft des polymermodifizierten Bitumens Sorte Prüfung nach Nr.

A 1 A 2

1 Dichte bei 25°C mindestens g/cmJ 1.000 DIN 52004

2 Åquiviskositätstemperatur EVT100 °C ist anzugeben DIN 52007 TeiIe 1 und 2

3 Nadelpenetration (100g. 55. 25°C) mindestens 0.1 mm 80 40 DIN 52010

4 Erweichungspunkt Ring und Kugcl höchslcns °C 49.5 DIN 52011 mindestens °C 50,0

5 Brechpunkt nach FraaB höchstens °C - 15 - 10 DIN 52012 6 Flammpunkt im offenen Tiegel nach

Cleveland mindestens °C 200 DIN ISO 2592 7 Elastische Rückstellung (60 min. 7°C) mindestens °/o 50 Anhang D 8 Kälte-Schlag-Temperatur höchstens °C - 5 Anhang G 9 Wärme-Schlag-Temperatur mindestens °C 65 Anhang G 10 Schlag-Temperaturspanne mindestens °C 70 Anhang G 11 Stabilität gegen Entmischung bei

EVT 100 oder max 180°C; Differenz

der Erweichungspunktc höchslens C 2 Anhang E 12 Relative Gewichtsänderung durch

lhermische Beanspruchung höchstens °/n 2.00 Anhang F 13 Ändcrung des Erweichungspunktcs ungÅyAnstieg höchslcns °C 8 Anhang F, Kugel durch thermische Beanspruchung Ahnahme höchstens °C 2 DIN 5201 1 14 Källe-Schlag-Temperatur nach thcr- - Anhang F, " mischer Beanspruchung höchstens °C 0 Anhang G 15 Wlnne-Schlag-Temperatur nach ther- Anhang F, mlscher Beanspruchung mindestens °C 70 Anhang G 16 Schlag-Temperalurspannc nach thcr- Anhang F, mischer Beanspruchung mindestens °C 70 Aulan; G

Figur 25

Krav på polymermodiñerad bitumen enligt TL-Pm-OB.

Ud. Eigenschaft des polymermodiñzierten Fluxbitumens An B Prüfung nach Nr.

1 DIdIte bei 25°C mindestens g/cm3 1.000 DIN 52004 2 Äquiviskositätstemperatur EVT 100 °C ist anzugeben DIN 52007

TeiIe 1 und 2 3 Nadclpenetralion (100 g. 5 s. 25°C) mindestens 0,1 mm 200 DIN 52010 4 Erweichungspunkt Ring und Kugel mindeslens °C 25 DIN 52011 5 Brechpunkt nach FraaB höchStens °C - 20 DIN 52012 6 Flammpunkt im offenen Tiegel nach

Cleveland mindestens C 101 DIN ISO 2592 '4 7 Elastische Rückstellung (60 min, 7°C) mindestens °/o 50 Anhang D

8 Källe-Schlag-Temperatur höchstens °C - 5 Anhang G 9 WårmeSchIagoTemperatur mindestens 'C 60 Anhang G 10 Schlag-Temperaturspanne mindestens °C 70 Anhang G 11 Stabilität gegen Entmischung bei

EVT 100 Qder max 180°C; Differenz

der Erweichungspunkte höchstens °C 2 Anhang E 12 Wassereinwirkung auf Bindemittel- Splitt DIN 52006

überzüge . vollständig Te113

umhüllt 13 Relative Gewichtsänderung durch

thermische Beanspruchung °/o ist anzugeben Anhang F 14 Erweichungspunkt Ring und Kugel Anhang F, nach thermischer Beanspruchung mindestens °C 40 DIN 52011 15 Kälte-Schlag-Temperatur nach ther- Anhang F. mischcr Beanspruchung höchstens °C 0 Anhang G 16 WinneSchlag-Temperatur nach ther- Anhang F, mischer Beanspruchung mindestens °C 65 Anhang G 17 Schlag-Temperaturspanne nach ther- Anhang F. mischer Beanspruchung mindestens °C 70 Anhang G

Figur 26

VTI NOTAT 19-93

UÖUK I U70K r a

Ladungsart ÄuBere Beschaffenheit Wassergehalt Siebrückstand Lagerbeständigkcit

Sicbrückstand: nach 4 Wochen nach I Wochc AusfluBzeil mit dem

StraBentecr-AustuBgerät: ' 4-mm-Düse bei 20°C

4-mm0Düsc hci 40°C Brechverhaltcn

Wasscreinwirkung auf Bindcmittcl-übcrzug höchstcns höchstens höchstcns höchstcns höchstcns höchstcns höchstens °/o % °/o u/o kationisch braun. fIüssig homogen 42.0 32.0 0,5 0.5 0.5 -- 0,5 12 60 200 Splitt vollständig umhüllt DIN 52044 DIN 52002 DIN 52048 DIN 52040 DIN 52042 DIN 52023 Tcil l DIN 52047 TciI 1 DIN 52006 Teil 1 Tabelle 4b: Anforderungen an PmOB Art C (Polymennodifizierte BIIumcnemulsion)

Lfd. Eigcnschaft dcs nach Anhang A aus dcr Emulsion zurück- Sorte Prüfung nach Nr. gewonnenen PmOB

C 1 C 2

9 Erweichungspunkt Ring und Kugel höchstcns °C 49.5 DIN 52011 u. mindestens °C 50,0 Anhang B 10 Brechpunkt nach FraaB höchstens °C - 15 - 10 DIN 52012 0.

Anhnng C 1 l Elastische Rückstellung (60 min. 7°C) mindqstens °/o 50 Anhang D 12 Kålle-Schlag-Temperatur höchstcns °C - 5 Anhang G 13 Wärmc-Schlag-Temperatur mindcstens °C 65 Anhang G 14 Schlag-Temperaturspanne mindestens °C 70 Anhang G 15 Rclalivc Gcwichtsändcrung durch

thermische Beanspruchung höchstcns °/o 2.50 Anhang F 15 Änderung des Erweichungspunktes Ansticghöchstcns °C 8 Anhang B. Ring und Kugel nach lhcrmischcr Abnahmc höchstcns °C 2 Anhang F

lkumspruchung

17 Kaihc-Schlag-Tcmpcmlur nach thcr- Anhang F. mischcr Beanspruchung höchstcns °C 0 Anhang G 18 Wärmc-Schlag-Tcmpcratur nach thcr- Anhang F, mischer Beanspruchung mindestens °C 70 Anhang G 19 Schlag-Temperaturspannc nach ther- Anhang F, mischer Beanspruchung mindestens °C 70 Anhang G

Figur 27

VTI NOTAT 19-93

Figur 28

45

/77Zat

Tabelle 5a: Anforderungen an PmOB Art D (I'nlymernwdiñzierte Bitumenemulsion)

Hd. Eigcnschah der polymcrmndiñzicrlcn Fluxhimmcncmulsinn Art D Prüfung nach

Nr.

U60K U70K

I Ladungsart kationisch DIN 52044

2 ÃuBere Beschaffcnheit braun. nüssig DIN 52002

homogen

3 Wasscrgehalt höchstens % 42.0 32.0 DIN 52048 4 Siebrückstand höchstcns % 05 0.5 DIN 52040

5 Lagerbeständigkeil DIN 52042

Siehrückstand: nach 4 Wochcn höchstcns % 0.5 -nach I Woche höchstens % - 0,5

6 AustuBzeit mit dem Strchnteer- DIN 52023 AustuBgerät: 4-mm-Düsc bei 20°C höchstens s 12 Teil 1

4-mm°Düsc bei 40°C höchslcns s 60

7 Brcchvcrhalten höchstens 9 200 DIN 52047 TciI I 8 Wassereinwirkung auf Bindcmittel- Split! DIN 52006

übcrzug vollständig TeiI I

umhüIIt Tabell: 5b: Anfordemngen an PmOB Art D (Polymermodiñziene Flmr ^ ' ° )

Lfd. Eigenschaft des nach Anhang A aus derEmulsion zurück- Art D Prüfung nach Nr. gewonncnen PmOB

9 Erweichungspunkt Ring und Kugel mindestcns °C 25 DIN 52011 u. Anhang B 10 Brechpunkt nach FraaB höchslens °C - 20 DIN 52012 u.

' Anhang C

11 Elastische Rückstellung (60 min. 7°C) mindcstens % 50 Anhang D

12 Källe-Schlag-Temperalur höchstens °C - 5 Anhang G 13 WärmoSchlag-Tempcratur mindestens °C 60 Anhang G 14 Schlag-Temperaturspanne mindestens °C 70 Anhang G 15 Rclalivc Gcwichtsänderung durch

thermische Beanspruchung mindestens °/o ist anzugcben Anhang F 16 Erweichungspunkt Ring und Kuch Anhang 13.

nach thcrmischer Beanspruchung mindcstens °C 40 Anhnng F 17 Kältc-Schlag-Tcmpcralur nach thcr- Anhang F.

mischcr Beanspruchung hochstcns °(' I) Anhang (I 18 Wärmc-Schlag-Temperatur nach Ihcr- Anhang F. mischer Beanspruchung mindestcns °C 65 Anhang G 19 Schlag-Tcmpcraturspannc nach ther- Anhang F. mischer Beanspruchung mindeszens °C 70 Anhang G

Krav på polymermodiñerad fluxbitumenemulsiøn enligt TL-PmOB.

(l)

(2)

(3)

(4)

(5)

(6)

(7)

(8)

(9)

(10)

(11)

REFERENSER

Colldin, Y., Isolering och beläggning på broar. Minnesanteckningar från besök vid BASt och Elf, 1993, VTI Notat V216, 1993.

Tätigkeitsbereich 1992, Bericht der Bundesanstalt für Strassenwesen, Allgemeines Heft A 1.

Technische Bestimmungen für die Prüfung von Markieringsstoffen für Bundesfemstrassen, TP-M, 1987.

Schönbom, H., Domhan, M., Handbuch für die Markierung von Strassen HMS, 1981.

Technische Lieferbedingungen für Markierungsmaterialen, TL-M, Entwurf Dezember 1987.

Technische Bestimmungen für die Lieferung und Prüfung von Markier-ungsglasperlen für Bundesstrassen, TLP-MG, 1971.

Arker, Paul., Reñectorisation des marquages de signalisation horizontale, RGRA 699, 1992.

Meseberg, H-H., Seliger, R., Reidt, W., Neue Entwicklungen bei lösemit-telfreien Markierungsrnaterialen mit hoher Lebensdauer, Strasse + Auto-bahn Heft 5, 1991.

Finking, W., Seliger, R., Neue Entwicklungen bei der Nachtsichtbarkeit v0n Fahrbahnmarkierungen, Strassenverkehrstechnik, Heft 4/1989.

Meseberg, H-H., Fahrbahnmarkierungen '90, Schriftenreihe der Deutschen Studiengesellschaft der Hersteller von Markierungsglasperlen (DSGM), Heft 9, 1990.

Meseberg, H-H., Seliger, R., Fahrbahnmarkierungen mit verbesserter Nachtsichtbarkeit bei Nässe, Strassenverkehrstechnik 35, 1991.

(12)

(13)

(14)

(15)

(16)

(17)

(18)

(19)

47

Mehmel, P., Seliger, R., Anwendung von Fahrbahnmarkierungsstoffen unter Berücksichtigung des Umweltschutzes, Strassenverkehrstechnik 35, 1991.

System zur automatischen Qualitätsprüfung von Nachstreuprodukten, Kon-cept erhållet vid BASt 1993.

Technisches Referenzhandbuch Visobille, Addi-Data Gmb Agneth, Mernert & Co, Daimierstrasse 2, D-7580 Bühl, 1991.

ZTV-BEL-B Vorläuñge Zusätzliche Technische und Richtlinien für die Herstellung von Brückenbelägen auf Beton.

Teil-"1. Dichtungsschicht aus einer Bitumenschweissbahn, 1987.

Teil 2. Dichtungsschicht aus zweilagig aufgebrachten Bitumendichtungs-bahnen,l987.

Teil 3. Dichtungsschicht aus Flüssigkunststoff, 1987.

ZTV-BEL-ST 92 Zusätzliche Technische Vertragsbedingungen und Richt-linien für die Herstellung von Brückenbelägen auf Stahl.

TL-BEL ST Technische Lieferbedingungen für Baustoffe der Dichtungs-schichten für Brückenbeläge auf Stahl.

TP-BEL-ST Technische Prüfvorschriften für die Prüfung der Dichtungs-schichten und der Abdichtungs-Systeme für Brückenbeläge auf Stahl.

Rheinbrücken. Im Blickpunkt Nr. 2, 1991.

Rheinbrücke Köln-Rodenkjrchen, Verbreiterung und Umbau 1990-1994, Broschyr, 1991.

TL PmBE-DSK

Technische Lieferbedingungen für polymermodiñzierte Bitumenemul-sionen für Dünne Schichten im Kalteinbau, Entwurf Juni 1992.

(20)

(21)

(22)

(23)

(24)

(25)

(26)

(27)

(28)

(29)

Holl, A., Kästner, P., Bitumenemulsion der Massgeschneiderte Anzug für strassenbauliche Massnahmen, Oberflächenbehandlung mit Bitumenemul-sion, Bitumen 3/86.

Holl, A., Nöh, H., Bitumenemulsion der Massgeschneiderte Anzug für strassenbauliche Massnahmen, Die neue Reparaturtechnik, Bitumen 2/88.

Holl, A., Kästner, P., Dünne Schichten im Kaltbau, Bitumen 3/89.

Westerop, F-J., Verfahren zur Griffigkeitsverbesserung auf Asphaltstrassen mit Dünnschichten im Kalteinbau, Strassenbau 6/90.

Neumann, G., Asphalt - der Baustoff für die Instandsetzung und Erneue-rung- von Strassen, Die Asphaltstrasse 3/91.

TL-PmOB Technische Lieferbedingungen für gebrauchsfertige polymer-modiñzierte Bindemittel für Oberñächenbehandlung (mit Bitumen und bi-tumenhaltigen Bindemitteln), 1992.

Bestimmung des Splitthaltevermögens von polymermodiñzierten Binde-mitteln für Oberflächenbehandlung, DIN 52022, 1993.

Halbfaden - Verfahren zur Bestimmung der elastischen Rückstellung. Polymermodiñzierte Bitumen, DIN 52021 Teil 1, 1993.

Halbfaden - Verfahren zur Bestimmung der elastischen Rückstellung. Polymermodiñzierte Bindemittel für Oberflächenbehandlungen,

DIN 52021 Teil 2, 1993.

Measurement of the cohesion of a hydrocarbon binder by the pendelum tup test. Viafrance test method, 1990.