Kommunernas roll i energiomställningen

(1)

Högskolan i Kalmar

Kommunernas roll i

energiomställningen

Anders Källvik

Examensarbete i Miljövetenskap

Nivå: D

Nr:2009:M11

(2)

Examensarbeten gjorda vid Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen, och lista över dessa kan beställas via; www.hik.se/student

eller: Högskolan i Kalmar Naturvetenskapliga institutionen 391 82 KALMAR Tel 0480-44 62 00 Fax 0480-44 73 05 e-post: info@nv.hik.se

Examensarbeten gjorda på Högskolan i Kalmar finns på: www.hik.se/student

Detta är ett examensarbete och studenten svarar själv för de framlagda resultaten och slutsatserna i rapporten.

(3)

Kommunernas roll i energiomställningen Anders Källvik

Miljövetenskapligt program 240 hp

Examensarbete (Miljövetenskap): 30 hp för Filosofie Magisterexamen Handledare: Bo Carlsson, Professor i Materialteknologi för industriell utveckling, Högskolan i Kalmar

Stefan Svenaeus, Länssamordnare, Regionförbundet

Examinator: Tommy Claesson, univ.lektor/avd.chef, Högskolan i Kalmar

Abstract

Swedish Energy Agency publishes every third year a prediction over the Swedish future energy need. This prediction says that the consumption of energy will increase until year 2030. With this fact Sweden has to look over their energy consumption. A program upstarted by the Swedish Energy Agency called Uthållig Kommun (Sustainable Municipality) aims for, “with the energy as springboard” will generate a sustainable community in several aspects. Sixtytwo municipalities in Sweden are members of this program. This Program will be tested on a regional level in a pilot county. The Swedish government has decided that Kalmar County will be the pilot county for this program. All municipalities in Kalmar County are members in Uthållig Kommun. In this program the three regional parts Regionförbundet, Länsstyrelsen and Landstinget form a part in the program. Even Kalmar University has applied for a membership in the program. The Swedish government published earlier this year (2009) a government bill with aims for the energy work. With help from the program Uthållig Kommun the municipality in Kalmar County already reached some of the aims in the government bill. The municipalities work intensively full fill the other aims. Uthållig Kommun is a tool to reach the main case, to be Fossilbränslefri (Fossilfuelfree) Region year 2030.

(4)

Sammanfattning

Sverige och övriga världens energibehov fortsätter att öka för varje år. Enligt Energimyndighetens långtidsprognos kommer det svenska energibehovet att öka fram till år 2030. Det finns flera program som syftar till att energieffektivisera och minska förbrukningen av energi. Ett program som Energimyndigheten startat upp heter Uthållig Kommun. Syftet med detta program är att det med ”energin som språngbräda” generera ett hållbart samhälle ur flera aspekter. Programmet har testats i kommuner och nu ska det testas på regional nivå. Pilotlän för studien är Kalmar Län. Kalmar Läns målsättning är att år 2030 vara en fossilbränslefri region. Alla kommuner i Kalmar Län är medlemmar i programmet, samt de tre regionala parterna Regionförbundet, Länsstyrelsen och Landstinget. Kalmar högskola har även ansökt om att få vara med i programmet. Inom programmet finns fyra projektområden som kommunerna arbetar med.

I början av 2009 publicerades två propositioner av regeringen innehållande bl.a. mål om Sveriges energiarbete. Målen berör de projektområden Uthållig Kommun arbetar med. Resultaten i min enkätundersökning visar att kommunerna redan har uppfyllt vissa mål och att de har kommit en bra bit på väg mot de mål, som ännu inte har uppnåtts inom den tidsram som propositionen anger.

Tio av tolv kommuner har medverkat i enkätundersökningen inom pilotlänet. Enkätundersökningen visar att kommunerna har kommit olika långt när det gäller att utforma strategier och åtgärder inom programmet. Det framgår tydligt vid en jämförelse med de prioriterade projektområdena: biogas, energieffektivisering, beteende/skola och transport.

Uthållig Kommun kan ses som ett administrativt styrmedel, där programmet bidrar med sakkunskap från Energimyndigheten ut till involverade parter. Genom råd och direktiv skapar programmet förutsättningar för hur kommunerna skall utforma ändamålsenliga energi- och klimatstrategier som leder miljöarbetet framåt. Detta framgår av de resultat kommunerna åstadkommit i min enkätundersökning. Av de nationella mål som anges i energipropositionen, har Kalmar Län redan uppnått målet om förnybar energi (andelen förnybar energi i Sverige bör vara min 50 % av den totala energianvändningen). Vidare arbetar kommunerna framgångsrikt med de fyra projektområden som innefattar Uthållig Kommun. Tre av dessa projektområden har anknytning till de nationella mål som återfinns i energipropositionen. Inom dessa områden arbetar samtliga kommuner med aktiviteter/projekt som ska bidra till att nå energipropositionens mål, samt målet om en fossilbränslefri region år 2030. Det kommer dock att krävas ett utökat samarbete och bredare kommunikation mellan kommunerna, för att de tillsammans ska nå framgångar på biogasprojektet. Bristen på resultat, beror främst på att det idag inte finns några fastställda indikatorer för projektområdena.

(5)

1 Ordförklaringar

KLIMP - Svenska statens stöd till klimatinvesteringsprogram, Klimp, innebär att Naturvårdsverket stödjer kommuner och andra aktörer med bidrag till långsiktiga investeringar som minskar växthuseffekten.

REKLIM - är ett nationellt samarbete med Naturvårdsverket. Mål och syfte är att underlätta för och hjälpa små kommuner i arbetet med klimatstrategier.

(6)

2 Innehållsförteckning

ABSTRACT ...III SAMMANFATTNING ... IV 1 ORDFÖRKLARINGAR... V 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... VI 3 INLEDNING... 1 4 SYFTE... 2 5 BAKGRUND ... 2

6 MATERIAL OCH METOD... 6

7 RESULTAT ... 7 7.1 BIOGAS ... 7 7.2 ENERGIEFFEKTIVISERING ... 9 7.3 TRANSPORT ... 10 7.4 BETEENDE/SKOLA ... 11 8 DISKUSSION ... 13 9 SLUTSATS ... 16 10 ERKÄNNANDEN ... 17 11 KÄLLFÖRTECKNING ... 18 12 BILAGOR ... 19

12.1 BILAGA 1.ORGANISATIONSSTRUKTUR UTHÅLLIG KOMMUN ... 19

12.2 BILAGA 2.ENKÄT ... 20 12.3 BORGHOLM ... 22 12.4 EMMABODA ... 24 12.5 HULTSFRED ... 29 12.6 HÖGSBY ... 33 12.7 KALMAR ... 36 12.8 MÖNSTERÅS ... 40 12.9 MÖRBYLÅNGA... 43 12.10 NYBRO ... 47 12.11 TORSÅS ... 50 12.12 VIMMERBY ... 53

(7)

3 Inledning

Sverige och övriga världens energibehov fortsätter öka för varje år. Trots att både fordons- och industriprocesser blir allt mer energieffektiviserade tilltar konsumtionen av energi. Energimyndigheten presenterar vart tredje år en långtidsprognos över Sveriges framtida energibehov och varifrån energin ska

hämtas. I mars år 2009 kom den senaste prognosen som sträcker sig fram till 2030. Prognosen grundar sig på kända fakta och redan beslutade skatter, samt

andra styrmedel (Energimyndighetens långsiktsprognos 2008). Prognosen visar att Sveriges energibehov kommer öka de kommande åren. Denna ökning medför att Sverige måste se över sin energikonsumtion. Det finns flera program som syftar till att Sverige ska energieffektivisera och minska sin användning av energi. Ett program som Energimyndigheten har startat upp och som syftar till att ”med energin som språngbräda” generera ett hållbart samhälle ur flera

aspekter, heter Uthållig kommun (www.energimyndigheten.se). Programmet ska nu testas på regional nivå och Kalmar Län har av Energimyndigheten blivit utsedd till pilotlän. Kalmar Läns målsättning är att år 2030 vara en

fossilbränslefri region. Detta omnämns i den regionala utvecklingsplanen. En klimatkommission har tillsats för att ta fram åtgärder i syfte att nå målet och har i sitt arbete framtagit sjutton utmaningar. Utifrån dessa har det skapats en handlingsplan där det framgår hur man ska gå tillväga för att bli fossilbränslefri region år 2030. Uthållig kommun ska bidra till samverkan inom länet och med hjälp av Energimyndigheten skall förutsättningar skapas för att nå målen (Svenaeus 2009). Det är upp till varje kommun att anmäla sig till programmet och i Kalmar Län har samtliga kommuner valt att vara med. Utifrån de fyra områden som är länsgemensamma projekt, har Kalmar Län valt att strukturera och prioritera sitt arbete. Dessa områden är biogas, energieffektivisering, beteende/skola och transporter.

(8)

4 Syfte

Syftet med mitt arbete, är att med hjälp av en enkätundersökning påvisa hur långt kommunerna i pilotlänet Kalmar kommit med sitt miljöarbete inom ramen för Uthållig Kommun. Med hjälp av dessa fakta, ska sedan det utförda arbetet inom Uthållig Kommun utvärderas och jämföras mot de nationella riktlinjer som finns

uppställda i Regeringens energiproposition. Målsättning har också varit att fastställa om programmet Uthållig Kommun kan

komma att fungera som ett framtida verktyg för andra kommuner i deras strävan att uppfylla de nationella riktlinjer som Uthållig Kommun blivit ålagda.

Hypotesen inför detta arbete är att kommuner som är medlemmar i Uthållig Kommun, bereds bättre möjligheter att nå de nationella mål som regeringen uppställt inom utsatt tid.

5 Bakgrund

Energimyndigheten är den statliga myndighet som jobbar för ett effektivt, tryggt och miljövänligt energisystem. Myndigheten arbetar med sambandet mellan energifrågor och samhällets olika delar. Energimyndigheten ska verka för att trygga tillgången på el och annan energi. Inriktningen skall vara på såväl kort som lång sikt, med för omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Myndigheten ska inom sitt verksamhetsområde verka för en effektiv och hållbar energianvändning samt en kostnadseffektiv energiförsörjning. Målsättningen ska vara en låg negativ inverkan på såväl hälsa, miljö som klimat. Myndigheten ska medverka för en omställning till ett ekologiskt uthålligt energisystem. Stränga krav ska därför ställas på såväl säkerhet som omsorg avseende hälsa och miljö och utveckling av all energiteknik.

Ett av de program som Energimyndigheten arbetar med heter Uthållig Kommun. Detta är ett unikt samarbete mellan Energimyndigheten och sextiotvå av

Sveriges kommuner (ca en femtedel). Kommunerna är viktiga aktörer för att uppnå hållbar energianvändning inom energisystem som är trygga, kostnads-effektiva och som ger låg inverkan på hälsa, miljö och klimat.

(9)

Programmet Uthållig kommun utgår från de medverkande kommunernas strävan att göra det lokala samhället mer uthålligt ur ett energiperspektiv. Målsättningen är att kommunerna ”med energin som språngbräda” ska arbeta fram ett samhälle som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbart.

Under perioden 2003-2007 verkade Uthållig kommun i pilotform med endast fem av landets kommuner involverade. Försöket blev uppmärksammat och Uthållig kommun 2008-2011 kom därefter att omfatta mer än en femtedel av landets kommuner. Regeringen har därefter gett uttryck för, att arbetsmodellen i Uthållig kommun också bör tillämpas på en regional nivå i ett så kallat pilotlän. Energimyndigheten valde då Kalmar Län för aktuell pilotstudie och utsåg aktörer på såväl lokal som regional nivå. Det var ingen slump att valet föll på Kalmar Län, då samtliga kommuner i detta län hade anmält intresse om att få delta i programmet. Aktörerna är vana att arbeta tillsammans och detta borgar för goda förutsättningar i det regionala samarbetet (http://www.energimyndigheten.se). I Kalmar län deltar samtliga kommuner och de tre regionala parterna är Länsstyrelsen, Landstinget och Regionförbundet. Kalmar Högskola har även ansökt om att få vara med i programmet. Kalmar län har som mål att vara fossilbränslefritt till år 2030, samt att utveckling av energi- och miljöarbete ska komma att generera fler arbetstillfällen.

Uthållig Kommuns organisation är utformat på så sätt att kontaktpersoner från samtliga kommuner, regionförbundet, länsstyrelsen, landstinget och Kalmar högskola bildar en referensgrupp. Denna referensgrupp bereder ärenden för styrgruppen och fungerar som nod för samarbetet. Till sin hjälp har referens-gruppen fyra arbetsgrupper som arbetar med de fyra projektområdena inom Uthållig Kommun. Här finns även fyra mindre arbetsgrupper. Ärendena förs sedan vidare till en styrgrupp som beslutar om de frågor som rör pilotlänet. Styrgruppen består av nio personer. Se Bilaga 1.

Handlingsplanen för att bli ett fossilbränslefritt län 2030 har beslutats i Region-förbundet. Planen innehåller bland annat att alla samhällsbetalda resor ska ske med miljöfordon och/eller med förnyelsebara drivmedel. Inga fossila bränslen ska användas för uppvärmning, Länet ska också vara självförsörjande på el genom bl.a. utbyggnad av vindkraft. Energieffektivisering måste ske inom industrin och i fastigheter. Transporter ska utföras på ett energisnålt vis, med

(10)

hjälp av förnyelsebara bränslen. Det kommer också att krävas att såväl privat-personer som företag bidrar med sitt engagemang, genom att välja klimat-anpassade lösningar (Svenaeus 2009).

De länsgemensamma projekt som finns för 2009 i Uthållig Kommun och som har valts av referensgruppen är:

 Biogas

 Transporter

 Beteende/Skola

 Energieffektivisering

Under början av år 2009 presenterade Regeringen en sammanhållen klimat- och energipolitik i två propositioner, En sammanhållen klimat- och energipolitik, prop. 2008/09:162 och 163. Dessa propositioner bygger på en överenskommelse om en långsiktigt hållbar energi-/klimatpolitik som presenterades av Regeringen den 5 februari 2009. Riksdagen kommer under juni månad detta år att ta beslut. I propositionerna finns omnämnt ett mål om 40 procent utsläppsminskning av växthusgaser i Sverige, samt ett samlat åtgärdsprogram för att uppnå målet 2020. Vidare presenteras tre handlingsplaner för klimat- och energiomställningen; en fossiloberoende transportsektor, främjandet av förnybar energi och ökad energieffektivisering.

I den klimatpolitiska propositionen anges målnivåer för utsläpp av växthusgaser och en samlad åtgärdsplan för att uppnå dessa mål. Handlingsplanen för en fossiloberoende fordonsflotta redovisas i den klimatpolitiska propositionen. I den energipolitiska propositionen, som berör detta arbete, lämnas förslag avseende energisektorn. Handlingsplanerna för energieffektivisering och förnybar energi redovisas i den energipolitiska propositionen.

Ur en internationell synvinkel har EU:s stats- och regeringschefer enats om att minska unionens utsläpp med 30 % till år 2020. Detta under förutsättning att en ny global klimatöverrenskommelse kommer till stånd. Utan beslut om ett nytt internationellt klimatavtal, åtar sig EU att ensidigt minska utsläppen med 20 % till år 2020.

(11)

Detta baserat på tidigare beslut om att begränsa klimatets förändring till högst två graders temperaturökning över förindustriell nivå. Målet ska nås genom ett klimat- och energipaket som beslutades gemensamt av rådet och parlamentet i december 2008. Utöver målet att ensidigt minska utsläppen med 20 % till år 2020 har beslut också tagits om att:

 20 procent av EU:s slutliga energianvändning ska komma från förnyelsebara källor år 2020. I målen ingår också att andelen biodrivmedel samma år ska vara 10 %.

(12)

6 Material och metod

De vetenskapliga data som ligger till grund för slutsatserna i mitt arbete baseras på intervjuer. Dessa har utförts med hjälp av en diktafon. Intervjuerna har gjorts vid nio kommuner i Kalmar län och resterande kommuner har svarat elektroniskt på enkäten. Varje kommun har representerats av en alt. två kontaktpersoner. Denne/dessa har intervjuats utifrån en enkät (se bilaga 12.2) som sammanställts med hjälp av Boverkets kontaktperson Bengt Larsén, Regionförbundets

samordnare Stefan Svenaeus samt handledare Bo Carlsson vid Kalmar Högskola. Frågorna i enkäten ska generera slutsatser om hur långt kommunerna har kommit i sitt arbete inom Uthållig Kommun och hur dessa motsvarar de nationella mål som kom ut i propositionerna år 2009. Utifrån resultaten i enkäten kommer dessa presenteras med hjälp av en graderingsskala som ska indikera hur långt

kommunerna har kommit med de fyra mål Uthållig kommun har utformat. Graderingen är utformat med ett intervallsystem från 0 – 3.

Betyg = 0, Inga konkreta projekt/aktiviteter finns i nuläget. Betyg = 1, mål har formulerats och något eller några projekt har börjat planeras.

Betyg = 2, projekt har kommit igång och bedrivs enligt fastställda planer. Betyg = 3, resultat.

(13)

7 Resultat

Tio av tolv kommuner har svarat på enkäten inom pilotlänet.

Enkätundersökningen visar att kommunerna har kommit olika långt när det gäller att utforma strategier och åtgärder inom programmet Uthållig Kommun. Det framgår tydligt vid en jämförelse med de prioriterade projektområdena: biogas, transport, beteende/skola och energieffektivisering. Uthållig Kommun verkar som ett administrativt styrmedel, där programmet bidrar med sakkunskap från Energimyndigheten ut till Landstinget, Läns-styrelsen, Regionförbundet och kommunerna. Programmet verkar som en grund/ plattform, där kommunerna bereds möjlighet att jobba vidare med sitt arbete på såväl kommunal som lokal nivå. Genom de råd och direktiv som programmet innehåller, medges

kommunerna förutsättningar att utforma ändamålsenliga energi- och klimatstrategier som leder deras miljöarbete framåt.

Nedan följer en sammanfattning av kommunernas arbete inom de fyra områdena. För ytterligare information om arbetet se bilaga 11.2 - 11.11 för varje kommun.

7.1 Biogas

Kommuner Gradering Biogas

Borgholm 1 Emmaboda 0 Hultsfred 0 Högsby 0 Kalmar 3 Mönsterås 1 Mörbylånga 1 Nybro 0 Torsås 0 Vimmerby 1

Borgholm: Projektera för biogasanläggning inom lantbruket, en lokal

arbetsgrupp utreder ekonomiska, praktiska och kommersiella förutsättningar. Emmaboda: Inga konkreta projekt i nuläget. Efterfrågar utökat samarbete.

(14)

Hultsfred: Diskussioner med KSAU. Arbetet har inte kommit så långt än. Hultsfred har mest sett över möjligheterna för biogas. Efterfrågar utökat samarbete

Högsby: Inga konkreta projekt i nuläget.

Kalmar: Förstudie gällande marina substrat. Förs intern diskussion gällande matavfall som kan användas vid framställning av biogas. 15 bussar i innerstaden går på biogas.

Mönsterås: Biogas på samhällets avfall. Hög prioritet i kommunen.

Mörbylånga: Förstudie för biogas på Öland. Ta fram åtgärder och projekt för att främja utvecklingen av biogas i länet. Biogasgrupp bildades 2009.

Nybro: Inga konkreta projekt i nuläget. Man följer frågan med intresse. Torsås: Inga konkreta projekt. Efterfrågar utökat samarbete

Vimmerby: Ett av de lokala miljömålen säger att biogasen ska uppgraderas till fordonsgas och en tappstation ska sättas upp i kommunen. Ett alternativ är att installera en elturbin i reningsverket i Vimmerby för att producera egen el av biogasen samtidigt som gasen används för uppvärmning av reningsverket.

Resultatet visar att inom projektområdet biogas har kommunerna inte kommit så långt. Detta på grund av att området är väldigt stort och ett utökat samarbete måste genomföras för att leda arbetet framåt.

Kalmar är den enda kommun som visar resultat, då kommunen i ett tidigt skede satsat på bl.a. biogasbussar i innerstaden.

Anledningen till varför det särskilt satsas på biogas producerad av gödsel beror delvis p.g.a. stora tillgångar på gödsel i Länet då det finns stora mängder jordbruk. En annan stor anledning till varför det särskilt satsas på biogas producerad av gödsel för att driva fordon är att om detta görs reduceras koldioxidutsläppen med en bra bit över 100 %. Detta påvisas i den

internationella studien ”Well to Wheel”. Gödsel som rötats luktar mindre och kväveutnyttjandet är högre samt att kväveförlusterna kan reduceras. Det ger stora vinster både för miljö och ekonomi (Biogas Syd 2008). Andra substrat som omnämns som tänkbara substrat är även musslor, fiskrester, vass, vall och våtmarksslåtter.

(15)

7.2 Energieffektivisering

Kommuner Gradering Energieffektivisering

Borgholm:Kartläggning av energieffektivisering i kommunala fastigheter. Starta utbildning för vaktmästare, fastighetsskötare o dyl. med mål som genererar energieffektivisering.

Emmaboda:Planerad energi- och byggmässa. Anmälde sig till Earth Hour. Hultsfred: Information till företag om energikarteringar. Se över elanvändning, belysning, ventilation och återvinning inom skola och fastigheter.

Närvärmecentraler. Gatubelysningar ska ses över.

Högsby: Minska elanvändningen med 6 % i kommunala fastigheter till 2010 i jämförelse med 2006 års nivå. Återföra närings- och mullämnen från avfall till det ekologiska kretsloppet.

Kalmar: Energianvändningen i kommunägda byggnader ska minska med 10 % årligen.

Mönsterås: Energibesparing och effektiviseringsåtgärder i kommunala fastigheter - förvaltningsägda och bolagsägda. Löpande 25 % till 2010. Mörbylånga: Mörbylånga kommun ska effektivisera energianvändningen med 25 % fram till 2025, jämfört med 2008. (inkoppling av fjärrvärme, fastigheter utanför fjärrvärmenätet har man tittat närmare på luft/vatten-pump eller pelletspannor). Påbörjas 2009.

Nybro: Energideklarationer av fastigheter. Intern energisparplan – personal/ beteende.

Torsås: Utredning pågår huruvida man kan energieffektivisera kommunhusen. Fjärrvärme finns i kommunen.

(16)

Vimmerby: Anmälde sig till Earth Hour vilket hoppas ska medföra en större energieffektivisering. Bytt ut alla servrar på IT vilket sparat en stor mängd energi. Så småningom ska en automatisk avstängning på alla datorer införas. Fjärrvärme.

Inom detta område har samtliga kommuner kommit en bra bit på väg. Hultsfred påvisar redan resultat och ser ut att klara av kommunens delmål, att

elanvändningen i kommunala fastigheter ska vara 65,7 kWh/m2 år 2010.

7.3 Transport

Kommuner Gradering Transport

Borgholm: Studiecirklar för allmänheten inom energi, klimat och transport. Under period 2010. Upprätta/uppdatera transportpolicy för kommunal verksamhet. Hållbara transporter

Emmaboda: Medverkande i Europeiska trafikantveckan.

Hultsfred: Förare i kommunal tjänst ska utbildas i Eco-driving. Miljöbilar i kommunen.

Högsby: Miljövänliga kollektivtransporter. Öka andelen kollektivresandet med buss och tåg, med 10 % till 2010 från 2005 års nivå. Alla kommunalt anlitade entreprenörers fordon ska vara miljöanpassade enligt vägverkets definition senast 2015. Påbörja ett arbete för att effektivisera användningen av kommunens fordon under 2008. Personbilar som kommunen upphandlar från och med år 2008 ska vara miljöbilar enligt Vägverkets definition.

(17)

Kalmar: Minska koldioxidutsläppen med 20 % till 2010 jämfört med 1995 års siffror.

Mönsterås: Uppdatering av kommunens resepolicy vad gäller klimatsmart val samt inköp av fordon och transporttjänster. Under perioden 2009.

Mörbylånga: Se över den befintliga vägen genom Färjestaden för att kunna effektivisera förbipassagen.

Nybro: Förstudie av Kombiterminal. Torsås: Inga projekt i nuläget.

Vimmerby: Fysisk aktivitet. Förslag för hemtjänsten – planera sina resor bättre med hjälp av ett datorprogram.

Kommunerna har inom detta projektområde kommit olika långt i sitt arbete. Flertalet kommuner har projekt/aktiviteter som har kommit igång och bedrivs enligt fastställda planer.

7.4 Beteende/Skola

Kommuner Beteende/skola Borgholm 2 Emmaboda 1 Hultsfred 1 Högsby 2 Kalmar 2 Mönsterås 2 Mörbylånga 2 Nybro 2 Torsås 2 Vimmerby 2

Borgholm: Skolprojekt – undervisningsmaterial. Studiecirklar? Allmänhet? Emmaboda: Eventuellt starta en Energi- och klimatlinje. Klimat och energivecka i skolan. Diskussioner med Green Living med syfte att föra ut kunskap i näringslivet

Hultsfred: Energiambassadörerna Högsby: Klimatmissionären

(18)

Kalmar: Klimatlöfteskampanjen, Green Living

Mönsterås: Öka invånarnas medvetenhet om energi- och klimatfrågor. Mörbylånga: Öka kommuninvånarnas medvetenhet om energi- och klimatfrågor. Utbildning av rektorer/lärare.

Nybro: Klimatlöfteskampanjen.

Torsås: En klimatkampanj som är avsedd för hushållen är antagen.

Teckningstävling – ”Bevara planeten levande”. Bildtävling gällande 2009 som är riksomfattande.

Vimmerby: Fysisk aktivitet. Energirådgivning med inriktning mot barn/barnfamiljer.

Kommunerna har inom detta projektområde överlag kommit långt i sitt arbete. Flertalet kommuner har startat upp projekt/aktiviteter som bedrivs enligt fastställda planer.

(19)

8 Diskussion

Ett av de energipolitiska mål som omnämns i energipropositionen är att andelen förnybar energi i Sverige bör vara minst 50 % av den totala energianvändningen. Kalmar läns energiförbrukning utgjordes år 2004 till 65 % av förnyelsebar

energi. (Klimatkommission Kalmar län Slutrapport december 2007). Därefter har samtliga kommuner i Kalmar Län anslutit sig till Uthållig Kommun och

programmets fyra olika projektområden. De kommuner som har ingått i min enkätundersökning, har projekt/aktiviteter som tillsammans borde bidraga till en utökad användning av den totala energianvändningen av förnybar energi.

Därmed ser detta nationella mål ut att uppnås av Kalmar Län.

Energipropositionen omnämner vidare målet om 20 procent effektivare energianvändning som bör uppnås år 2020. Målet uttrycks som ett sektors-övergripande mål om minskad energiintensitet om 20 procent mellan 2008 och 2020. Kalmars Läns samtliga kommuner arbetar med projekt/aktiviteter som innefattar detta mål och samtliga kommuner har förslag på åtgärder som ska genomföras för att nå en effektivare energianvändning. Detta projekt är ett av fyra områden som ingår i programmet Uthållig Kommun. Flertalet kommuner ska under 2009 utreda eventuella energieffektiviseringar inom kommunala fastigheter. Vidare bör man nämna energideklarationer som bidrar till en högre grad av energieffektivisering. Här sparar privatpersoner och företag energi, pengar och miljö, vilket motiverar allmänheten att energideklarera. Detta är ett mycket bra styrmedel när detsamma sprids på individnivå (dit det tidigare varit svårt att nå ut). För att nå målen krävs även att privatpersoner börjar energi-effektivisera. Husägare är skyldiga att upprätta en energideklaration enligt lag (SFS 2006: 985) om energideklaration för byggnader. Denna lag bygger på ett EG-direktiv vars syfte är att minska EU-ländernas beroende av importerad energi (http://www.ne.se/energideklaration).

Biogas relaterat till energipropositionens mål spelar en viktig roll i det svenska energisystemet. Här finns inget konkret mål skrivet utan att biogas ska utnyttjas i så hög grad som möjligt. I Kalmar Län arbetar kommunerna med ett gemensamt biogasprojekt. Utredningar görs/har gjorts under 2009. Kalmar Län har goda

(20)

förutsättningar för biogas som framtida projekt. Hindret i nuläget är möjligtvis att kommunikation och samarbetet måste förbättras för att de tillsammans ska kunna planera och genomföra åtgärderna.

Målet för förnybar energi i tranporter är att andelen förnybar energi i transport-sektorn år 2020 bör vara minst 10 procent. Kommunerna inom pilotlänet arbetar med olika projekt för att införa förnybar energi inom transportsektorn. Här involveras biogasprojektet som en förutsättning för att kunna effektivisera transporterna. Inom flertalet kommuner arbetar man även med en miljöanpassad upphandling av bilar, där målsättningen är att införskaffa miljöbilar inom den kommunala verksamheten. Detta mål anses som svåruppnåeligt oaktat det idoga arbete som utförs inom kommunerna.

I energipropositionen finns inga mål som berör beteende/skola som är ett av de projektområden Uthållig Kommun utformat. Detta projektområde är dock mycket viktigt. Kunskap måste nås ut till allmänheten, som är en viktig aktör för att bidra till att nå målen. Kalmar Läns samtliga kommuner har

projekt/aktiviteter som syftar till att ge kunskap till allmänheten.

En överblick av resultaten, visar att kommunerna inom programmet kommit en bra bit på väg mot målet att bli en fossilbränslefri region 2030 samt att i övrigt uppnå de mål som finns angivna i energipropositionen gällande energi. Idag är det näst intill omöjligt att svara på om pilotlänet Kalmar kommer att uppnå de mål som uppställdes år 2008 när programmet startade. Det arbete som hittills har utförts indikerar ändå att man har kommit en bra bit på väg för att slutligen nå de mål som ännu inte har uppnåtts.

Kommunerna har kommit olika långt i sitt miljöarbete inom ramen för Uthållig kommun. Kalmar Län med dess kommuner har redan klarat av vissa av de nationella mål som finns och genom samarbetet sinsemellan har Kalmar Län goda förutsättningar att nå målet Fossilbränslefri Region samt de nationella mål regeringen har framställt. Genom ett utökat samarbete kommer arbetet generera snabbare resultat. Detta är något som efterfrågas bland kommunerna och en lösning på problemet kan vara att tillsätta en samordningsansvarig person som

(21)

arbetar med kommunikation och samarbetsmöjligheter mellan kommuner. Detta spörsmål utreds bl.a. på Öland mellan kommunerna Mörbylånga och Borgholm.

En annan hållhake som framgår i arbetet är att det i nuläget inte finns några fastställda indikatorer i kommunernas arbete. Detta medför att resultaten låter vänta på sig. Indikatorerna ska skötas av SCB (Statistiska Centralbyrån) men arbetet går långsamt och nu har kommunerna blivit ombedda att utföra arbetet själva. Mätbara mål som är jämförbara över tid skulle generera en positiv utveckling i arbete inom Uthållig Kommun. I enkätundersökningen framgår att det endast är ett fåtal kommuner som har mätbara mål.

Uthållig Kommun är öppen för andra program/projekt som kan involveras i arbetet. Ett program som flera av kommunerna anmält sig till är Green Living. Detta program är frivilligt att anmäla sig till. Detta program riktar sig främst till privatpersoner. Här eftersträvas att individen själv ”ska dra sitt strå till stacken” i energieffektiviserandet. Att nå enskilda individer upplevs i de flesta fall som svårt. Därför är programmet ett bra exempel på försök att nå ned till individnivå. På så vis har man försökt omfamna hela sektorn. Genom att flera parter invol-veras i programmet, genererar detta förhoppningsvis nya dimensioner i arbetet. Vindkraft är ett annat område där det satsas mycket resurser på. Plananlägg-ningar sker hos flertalet kommuner och förhoppningen är att kommunerna ska nyttja denna energikälla. Detta projekt finns inte inom ramen för Uthållig Kommun, men detsamma kommer att generera stora mängder förnyelsebar energi. Kommunerna har till sitt förfogande Boverket som planlägger arbetet.

(22)

9 Slutsats

Tio av tolv kommuner har svarat på enkäten inom pilotlänet.

Enkätundersökningen visar att kommunerna har kommit olika långt när det gäller att utforma strategier och åtgärder inom programmet Uthållig Kommun. Det framgår tydligt vid en jämförelse med de prioriterade projektområdena: biogas, transport, beteende/skola och energieffektivisering.

Uthållig Kommun kan ses som ett administrativt styrmedel där programmet bidrar med sakkunskap från Energimyndigheten ut till Landstinget,

Länsstyrelsen, Regionförbundet och kommunerna. Detta skapar en grund för kommunerna att jobba vidare med arbetet på såväl kommunal som lokal nivå. Genom de råd och direktiv som innefattas i programmet ges kommunerna

förutsättningar att utforma ändamålsenliga energi- och klimatstrategier som leder miljöarbetet framåt (vilket stödjer min hypotes). Detta påvisas av de resultat kommunerna redovisat i enkätundersökning. Av de nationella mål som anges i energipropositionen har Kalmar Län redan klarat av målet om förnyelsebar energi (andelen förnybar energi i Sverige bör vara minst 50 % av den totala energianvändningen). Vidare arbetar kommunerna framgångsrikt med de fyra projektområden som Uthållig Kommun inbegriper. Tre av dessa projektområden har anknytning till de nationella mål som återfinns i energipropositionen. Inom dessa områden arbetar samtliga kommuner med aktiviteter/projekt som ska bidra till att nå målen samt målsättningen att bli en fossilbränslefri region år 2030. Det krävs dock ett utökat samarbete och en bredare kommunikation mellan

kommunerna för att de tillsammans skall finna lösningar/resultat avseende biogasprojektet. Ett alternativ kan vara att tillsätta en samordningsfunktion, med huvudinriktning att förbättra/ stimulera såväl kommunikation som samarbete mellan kommunerna. Framgångsrika kommuner kan med hjälp av

samordningsfunktionen sprida kunskap samt delge framgångsfaktorer till övriga. Samordningsfunktionen kommer då att stimulera samt verka som en katalysator i det framtida programmet.

De resultat som redovisas i enkätundersökningen är av varierande art och torde ha sin grund i avsaknad av de för kommuner så viktiga mätindikatorer.

(23)

10 Erkännanden

Under mitt arbete har det varit flera personer involverade och jag vill rikta ett stort tack till er alla. Ett speciellt tack vill jag tillägna: Torbjörn Håkansson, samverkanskoordinator på Avdelningen för omvärldskommunikation vid Högskolan i Kalmar och Bengt Larsén på samhällsbyggnadsdivisionen på Boverket som har varit till stor hjälp under arbetets gång. Jag vill också tacka samtliga kontaktpersoner som har deltagit under intervjuerna som har hjälpt mig att göra detta arbete. Sist men inte minst vill jag rikta ett stort tack till mina handledare Bo Carlsson, Professor i Materialteknologi för industriell utveckling vid Kalmar Högskola och Stefan Svenaeus, Länssamordnare på

(24)

11 Källförteckning

Skriftliga källor

Biogas Syd. (2008). Biogas av gödsel ger många miljöfördelar.

Hügard, Å. (2009). En sammanhållen klimat- och energipolitik – Energi, En sammanställning.

Klimatkommission Kalmar län Slutrapport. (2007). Nooil. För en framtid utan fossila bränslen.

Internetkällor

Energimyndigheten. (2009). Online. Internet.

http://www.energimyndigheten.se/sv/Om-oss/Var-verksamhet/uthallig-kommun/Om-Uthallig-kommun/Bakgrund/. Sökdatum: 090218.

Energimyndigheten. (2009). Långsiktsprognos 2008. Online. Internet.

http://webbshop.cm.se/System/TemplateView.aspx?p=Energimyndigheten&vie w=default&cat=/Rapporter&id=0e3b3bcbec6949388fa545752cb80b0d.

Sökdatum:090513.

Nationalencyklopedin. (2009). Online. Internet.

http://www.ne.se/energideklaration. Sökdatum: 090511

Muntliga källor

(25)

12 Bilagor

12.1 Bilaga 1. Organisationsstruktur Uthållig Kommun

Referensgrupp

Regionförbundet Länsstyrelsen Landstinget Kommuner

Arbetsgrupp Biogas Arbetsgrupp Transport Arbetsgrupp Bet/Skola Arbetsgrupp Eeffekt Styrgrupp Liten Arbetsgrupp Liten Arbetsgrupp Liten Arbetsgrupp Liten Arbetsgrupp

(26)

12.2 Bilaga 2. Enkät

Förutsättningar

 Finns kommunal energiplan/strategi eller motsvarande och finns trafikens energianvändning med?

Svar:

 Har energifrågor inklusive trafikfrågan integrerats i den kommunomfattande översiktsplanen?

Svar:

 Bidrar den regionala klimat- och energistrategin till det kommunala energiarbetet?

Svar:

 Vilken roll kommer fysisk planering att spela i er strategi? Svar:

Er roll i Uthållig kommun?

- Vilka projekt/aktiviteter finns? Svar:

- Hur ser organisation och ansvar ut? Svar:

- Hur ser arbetet och tidsplanen ut? Svar:

- Finns det någon energi- och klimatstrategi? Svar:

- Har kommunen några övergripande mål för energiarbetet? Svar:

- Uppfylls delmålen? Svar:

- Hur mäts effekten av genomförda åtgärder och hur följs projekten upp? Svar:

- Vilken potential bedömer ni de olika projekten ha ur energisparsynpunkt om man ser till hela er kommun, Kalmar län och landet i övrigt?

(27)

Samarbete mellan kommuner?

- Finns det några specifika samarbeten, i så fall vilka och hur ska det utföras? Svar:

- Finns det en kommunikation mellan närliggande kommuner för att tillsammans kunna effektivisera åtgärder?

Svar:

- Finns arbeten med gemensamma planeringsunderlag eller t.o.m. planer? Svar:

Potential för projekt i förhållande till kommun?

- Kommer/kan målen uppfyllas? Svar:

Finns det en miljöanpassad upphandling?

- Dyra kontra billiga lösningar? Svar:

Vilka energikällor finns och vilka vill ni satsa på inom kommunen?

- Vilka energikällor vill ni särskilt satsa på? Svar:

(28)

12.3 Borgholm

Förutsättningar

 Finns kommunal energiplan/strategi eller motsvarande och finns trafikens energianvändning med?

Svar: Nej, men arbete pågår. Svårt att hitta och välja bra nyckeltal.

 Har energifrågor inklusive trafikfrågan integrerats i den kommunomfattande översiktsplanen?

Svar: Nej, men inför den vanliga uppdateringen under varje mandatperiod planeras det att införas.

 Bidrar den regionala klimat- och energistrategin till det kommunala energiarbetet?

Svar: Självklart så är deras mål också ett delmål för oss.

 Vilken roll kommer fysisk planering att spela i er strategi? Svar: Våra planarkitekter deltar i vidareutbildning i frågan men troligtvis kommer den att spela en mindre roll då vi är en landsortskommun.

Er roll i Uthållig kommun?

- Vilka projekt/aktiviteter finns?

 Projekttera för biogasanläggning inom lantbruket

 Kartlägga energieffektivisering inom kommunala fastigheter 2009

 Informera hushållen om projektet

 Upprätta Ölandsklimatpris

 Starta utbildning för vaktmästare, fastighetsskötare o dyl. med mål energieffektivisering

 Starta projektet Hållbar turism

 Studiecirklar för allmänheten inom områdena transport, klimat och energi 2010

 Upprätta/uppdatera transportpolicy för kommunal verksamhet

 Skolprojekt

 Energi- och klimatsmart upphandling 2011

(29)

- Hur ser organisation och ansvar ut?

Svar: Sedan 2009-04-01 har miljö- och byggnadsförvaltningen övertagit uppdraget från kommunkansliet. Agenda21-gruppen är politiskt ansvariga i kommunen och

undertecknas är kontaktperson och den som dagligen driver arbetet.

- Hur ser arbetet och tidsplanen ut?

Svar: Se projekt/aktiviteter.

- Finns det någon energi- och klimatstrategi?

Svar: Se tidigare svar.

- Har kommunen några övergripande mål för energiarbetet?

Svar: Framför allt energieffektivisering i kommunala byggnader.

- Uppfylls delmålen?

Svar: Ribban ska ligga så vi klarar 75-80 % av målen.

- Hur mäts effekten av genomförda åtgärder och hur följs projekten upp?

Svar: Att mäta är att veta. Vi kommer att arbeta med en cykelanalys enligt modell från tillverkningsindustrin.

- Vilken potential bedömer ni de olika projekten ha ur energisparsynpunkt

om man ser till hela er kommun, Kalmar län och landet i övrigt?

Svar: För tidigt att utvärdera.

Samarbete mellan kommuner?

- Finns det några specifika samarbeten, i så fall vilka och hur ska det

utföras?

Svar: Tre kommunövergripande projekt i pilotlänet. Energieffektivisering, Biogas och vindkraft.

Samordnas via regionförbundet.

- Finns det en kommunikation mellan närliggande kommuner för att

tillsammans kunna effektivisera åtgärder?

Svar: Inom Biogas sker en gemensam studie med Mörbylånga kommun.

- Finns arbeten med gemensamma planeringsunderlag eller t.o.m. planer?

Svar: Inte i dagsläget men kanske längre fram i projektet.

Potential för projekt i förhållande till kommun?

- Kommer/kan målen uppfyllas?

Svar: Ribban ska ligga så vi klarar 75-80% av målen.

Finns det en miljöanpassad upphandling?

- Dyra kontra billiga lösningar?

Svar: Möjligheterna till mer miljö- och klimatanpassad upphandling av varor och tjänster utreds just nu.

Vilka energikällor finns och vilka vill ni satsa på inom kommunen?

- Vilka energikällor vill ni särskilt satsa på? Svar: Vindkraft och till viss del biogas.

(30)

12.4 Emmaboda

Förutsättningar

Svar: Det finns en energiplan. Den ursprungliga gjordes 1997 och kom att uppdateras år 2003 eller 2004. Den omnämner/berör ytterst lite av trafikens energianvändning. De uppgifter som finns är hämtade från statistiska centralbyrån och avser levererade mängder bränsle.

Uppgifterna ligger till grund för beräkning av mängden diesel och bensin som har sålts till Emmaboda kommun.

Svar: Inte nämnvärt. Möjligtvis inom teknisk försörjning.

Svar: Ja det gör den. De regionala miljömål Länsstyrelsen och

Regionförbundet arbetat fram, fungerar som en drivkraft för kommunen. Vilken roll kommer fysisk planering att spela i er strategi?

Svar: Om man vänder på frågan och talar om det pågående

översiktplanarbetet så har man tagit med vindkraften. Det som ligger till grund för vindkraft, är områden med riksintresse som länsstyrelsen och energimyndigheten pekat ut. Utgångspunkten är att finna gynnsamma platser och samtidigt undvika intressekonflikter/hinder. Underlaget kommer att finnas med i klimatstrategin.

Er roll i Uthållig kommun?

- Vilka projekt/aktiviteter finns?

Svar:

 Klimatstrategin är en inriktning som Emmaboda jobbar med. Nu planeras en bygg- och energimässa tillsammans med villaägarna och det lokala näringslivet. Av handslingsplanen kan man utläsa, att vi ska tillvarata de tillfällen om erbjuds att uppmärksamma energi- och klimatfrågor i samråd med andra intressenter (ex. kommunstyrelsen har anslutit sig till världsnaturfondens projekt Earth Hour mm).

 Emmaboda deltar i den europeiska trafikantveckan som är i september.

 Emmaboda har en årlig konferens i oktober som heter Landsbyggdskonferensen. Där ska viktiga frågor framföras. Exempelvis diskuterades förra året vilka

(31)

realistiska klimat- och miljömål som skulle ligga till grund inför den kommunala upphandlingen. Även vindkraft diskuterades.

 Kommunen har även antagit de utmaningar som regionförbundet har ställt som krav i sin strategi. Emmaboda kommuns strategi för att nå målen, är att sända utmaningar inom kommunen och därefter följa upp desamma. Kommunens avsikt detta år är att sända åtta utmaningar till företagare, energibolaget, tekniska kontoret, bostadsbolaget, näringslivet och skolan. Ex på utmaning till skolan är att starta en energi- och klimatlinje på kommunens gymnasium.

 Emmaboda deltar i de projekt som sker i pilotlänet. Emmaboda är med i en av arbetsgrupperna. Klimatlöfteskampanjen ska tas upp styrgruppen för förslag till beslut kommunstyrelsen.

 Skolan har sagt att man vill göra en klimatvecka, temavecka för klimat i undervisningen.

Svar: Består av en styrgrupp. Denna är inte särskilt utsedd för Uthållig kommun utan har ett förvaltningsövergripande arbete som kallas för hållbar hälsa och miljö. Där finns en styrgrupp där alla politiska partier som är med i fullmäktige och alla nämnder är representerade. Här finns en särskilt utsedd arbetsgrupp för uthållig kommun, där det finns representanter från alla förvaltningar/bolag. Varken arbetsgruppen för uthållig kommun eller styrgrupp har eget mandat att göra som de vill. De riktar sig via styrgruppen antingen till Kommunstyrelsen eller via en intern projektorganisation i kommunen ”Styrande Kommittén”. Via styrande kommittén kan diskussioner föras, om hur projekt ska genomföras och på så vis kan detta beröra flera förvaltningar direkt. Sen kan Emmaboda via sina representanter för de olika nämnderna föra ut olika typer aktiviteter som kan prövas inom den egna verksamheten. Exempelvis skolor.

Svar: Träffar sker regelbundet i arbetsgruppen (ca 6 ggr/år) och då diskuteras olika typer av åtgärder om hur man kan konkretisera de idéer som föreslagits. Det viktigaste är att man har en bra förankring säger Hans. Målsättningen är att förslagen ska vara så bra förankrade, att de får acceptans inom organisationen och blir genomförbara. Arbetsgruppen har för avsikt att ta beslut om lokala miljömål och klimatstrategi detta år.

Svar: Den är på gång.

Svar: Ja, fullmäktige tog i början av 2008 ett beslut om inriktningsmål som gäller hela kommunens verksamhet. Detta mål sträcker sig fram till 2010:

 Tillsammans med företagen i kommunen ska vi skapa förutsättningar för utveckling och hållbar tillväxt. Antalet företag, sysselsättningstillfällen och invånare ska öka under perioden.

(32)

 Investeringar, infrastruktur och kommunikationer ska utvecklas så att

kommunens geografiska läge och attraktionskraft utnyttjas optimalt. Näringsliv och boende ska uppfatta kommunikationerna som goda och antalet besökare i kommunen ska öka.

 Tillgången på boenden ska öka under perioden.

 Demokratin ska utvecklas i kommunen. Ett samhälle ska skapas där

medborgarna, oavsett bakgrund, ska känna sig delaktiga, trygga och uppfatta att de gör sin röst hörd.

 Genom systematiskt kvalitetsarbete ska kvaliteten i kommunens service till medborgarna förbättras med prioritering på medborgarnas grundläggande behov trygghet, omsorg, utbildning samt kultur/fritidsaktiviteter. Unga, gamla,

föräldrar och anhöriga ska uppfatta kvaliteten i de kommunala verksamheterna som god.

 Effektiv samordning och utveckling av administration och myndighetsutövning ska bidra till god hushållning av kommunens resurser. Modern teknik ska användas för att hålla nere kostnaderna. Kärnverksamheterna ska uppfatta den gemensamma administrationen som effektiv och flexibel. Medborgare och företagare ska uppfatta myndighetsprövningen som snabb och kompetent.

 Kommunens anställda ska uppfatta Emmaboda kommun som en förebild ifråga om jämställdhet, mångfald och arbetsmiljö. Sjuktalet ska minska under

perioden.

 Ett miljöperspektiv ska genomsyra kommunens alla verksamheter och spridas i samhället. Utsläpp av växthusgaser ska minska tillsammans med användningen av fossila bränslen i kommunen som geografisk yta.

Svar: I nuläget finns ingen energi- eller klimatstrategi, så därför har inga delmål satts upp. Man deltar aktivt i pilotlänet där man är med i en arbetsgrupp. Man kommer att vara med i uppföljningen. Emmaboda har fått igång sin organisation med styrgrupp och arbetsgrupp. Man har också fått igång kontakterna

Kommunstyrelsen och Styrande Kommittén. Utmaningar har också börjat skrivas. Emmaboda har deltagit i ett antal aktiviteter (trafikantveckan bl.a.). Näringslivsutvecklaren har blivit kontaktad av Green Living som har bjudit in sig till kommunen. Syftet är att föra ut kunskap till bl.a. näringslivet. Förankring och marknadsföring är något Emmaboda har utvecklat och framtiden ser ljus ut.

Svar: Det vet man inte än. Inom pilotlänet ska man försöka gemensamt att plocka fram några sätt att göra uppföljningar av arbetet i Emmaboda. En nulägesbeskrivning har gjorts på energiomsättningen i kommunen. Om detta följs upp varje år med den centrala statistiken med uppgifter från energibolag och andra källor så kan man se om det finns några förändringar gällande förbrukning av energi, ändrad fördelning av energislag osv.

(33)

- Vilken potential bedömer ni de olika projekten ha ur energisparsynpunkt om man ser till hela er kommun, Kalmar län och landet i övrigt?

Svar: Det finns en stor potential inom t.ex. företagsverksamheten. Privatpersoner och företag som tror det har gjorts tillräckligt ur

energisparsynpunkt kan göra mer om dessa får information. Även hur man styr olika anläggningar (behovsstyrning). Man tror det finns en hög potential för de projekt som det arbetas med (framförallt beteendeförändringar, nya bränslen och energisparåtgärder).

Samarbete mellan kommuner?

utföras?

Svar: Förekommer inga samarbeten. Möjligtvis att Torsås och Emmaboda har en gemensam organisation för räddningstjänsten. Ur den synvinkeln skulle man kunna hitta några andra samarbetsområden inom uthållig kommun. Något konkret ämne har inte tagits upp.

Svar: Genom pilotlänet finns det en kommunikation. Utöver det finns det ingen kommunikation. Möjligtvis inom miljösamverkan. Syftet är att få liknande regler. Emmaboda jobbar mycket för att visa att man vänder sig till hela branschen och att det resulterar i en dialog med näringslivet.

Svar: Nej. Gemensamma planer – ibland berörs kommuner på andra sidan kommungränsen vid etableringar av exempelvis vindkraft.

Potential för projekt i förhållande till kommun?

Svar: Ja, det är man övertygad om. Emmaboda har inte satt upp några konkreta mål. Dessa kommer inte avvika sig mycket från de målen som redan finns med miljökvalitetsmålen och de regionala miljömålen. Där finns siffror och

procentsatser. Man är övertygad om att nå dessa.

Finns det en miljöanpassad upphandling?

Svar: Ja och nej. Det är rundgång med upphandlingen. Ett samarbete mellan några kommuner finns i nuläget och då överlåter man detta till en kommun som får stå för upphandlingen och sedan använder man resultatet för egna inköp. Där ingår kravmärkta matvaror som exempel. Hans tycker det verkar som om man har svårt att nå upp till de målen med den organisationen som finns idag.

(34)

Vilka energikällor finns och vilka vill ni satsa på inom kommunen?

- Vilka energikällor vill ni särskilt satsa på?

Svar: Skogsråvaror eller träbränsle – används för fjärrvärme, sågverken. Vindkraft är ytterligare en energikälla som skall prioriteras

(vindkraftpark i Eriksmåla på gång – motsvarar 26 000 villor och kan komma att försörja hela Emmaboda + överskott). Biogassatsning har också främjats inom regionen, men för att lyckas kommer det krävas ett utökat samarbete.

(35)

12.5 Hultsfred

Förutsättningar

Svar: Det finns en aktuell energiplan för år 2008-2010. Mål samt åtgärder är

uppsatta och det framgår vem som är ansvarig för åtgärderna. Koldioxidutsläpp: ner till 4,4 ton som mål (även regionförbundets mål).

Trafiken:

 Beskrivit kollektivtrafiken (den nya upphandlingen, mer övergripande i länet).

 Försäljningsområden för alternativa bränslen (två etanolpumpar nämns).

 Förare i kommunal tjänst ska utbildas i Eco-driving. I höst ska en pilotstudie göras över hemtjänsten i Virserum för att kunna se effekten av det hela (5 bilar och 30 personer).

Svar: Både ja och nej. Den gällande översiktplanen är gammal (från 1991). Denna berör inga av nutidens energifrågor utan dåtidens frågor (t.ex. vattenkraft). Ny Översiktsplan är på gång (just nu finns en

samrådshandling). Denna berör inte energifrågorna i stort. – Trafikfrågan: Planen behandlar inte hur trafiken nyttjar vägar eller

liknande. Behandlar mer var någonstans det behövs nya vägar (infrastrukturfrågor). Vindkraft tas upp (pengar från Boverket, likt många andra kommuner).

Svar: Ja, det finns uppsatta mål för det kommunala energiarbetet. Exempel: Koldioxidutsläpp (Biobränsleanvändningen ska svara för 90 %

av uppvärmningen i kommunala fastigheter). På så vis bidrar den regionala klimat- och energistrategin till det kommunala energiarbetet likaså elanvändningen (delmål – 65,7 kWh/m2 år 2010).

(36)

 Vilken roll kommer fysisk planering att spela i er strategi?

Svar: Hultsfred är en landsbygdskommun där tillväxten inte är speciellt stor. Det byggs inte många ”nya områden”. Nya tankar/infallsvinklar avseende uppvärmning och transport finns därför inte i någon större utsträckning. Man hoppas på en tillväxt på landsbygden (dock svårt att integrera energifrågor hos enstaka hus). Ställs inga krav så som Passiv Hus. Uthållig kommun – samarbetsprojekt/utvecklingsprojekt med energimyndigheten som Hultsfred anmält sig till. På så vis kan man få in fysisk planering i strategin. (september 2009).

Er roll i Uthållig kommun?

Svar:

 Koldioxidutsläppen (mindre än 4,4 ton/inv. som mål)

 Informera företag om möjligheter till omställningar från olja till biobränsle. Även information om energikarteringar.

 Elanvändningen – se över belysning, ventilation och återvinning inom skolor och kommunala fastigheter.

 Sparsam körning (eco-driving).

 Miljöbilar (av kommunens samtliga personbilar ska de allra flesta klassas som miljöbilar).

 Närvärmecentraler (se på möjligheter, finns fjärrvärmeverk i centralorten och se närmare på möjligheter med mindre centraler).

 Biogas – inte kommit så långt. Sett till vilka möjligheter som finns. Diskussion med Ksau om hur man kan gå vidare med detta. Exempelvis genom att prata med grannkommuner. Själva förmår inte Hultsfred göra något. Gödsel är en annan möjlighet. Finns intresse från ägare. Gårdsbaserade anläggningar. Hultsfred vill stötta med kunskap till intressenterna.

 Gatubelysning – många kvicksilverlampor finns just nu (stor kostnad att byta dessa), förstudie (med energikontor sydost) på gång för att kartlägga behov och förutsättningar osv. I framtiden hoppas man på att ett energitjänsteföretag som gör själva investeringen men det innebär att de inte får någon teckning för sina kostnader direkt utan den framtida energibesparningarna tillfaller företaget under ett antal år.

 Energiambassadörerna – Detta projekt vänder sig till invandrare med

information om bl.a. energianvändning och avfallshantering. Detta projekt ska startas upp hösten 2009.

(37)

Svar: Organisation – Arbetsgrupp från Uthållig Kommun i Hultsfred bestående av representanter för Miljö- och byggnadskontoret, Tekniska kontoret och Utvecklingskontoret. Arbetsgruppen rapporterar en gång per kvartal till Ksau, som utgör referensgrupp.

Svar: 2008 – 2010 (uthållig kommuns tidsplan, framflyttad till mitten 2011).

Svar: Ja

Svar: Ja, dem som är beskrivna i energiplanen.

Svar: Det ser mycket ljust ut. Målet om miljöbilar är i princip uppfyllda. Kommit en bra bit på vägen med omställningen i kommunala fastigheter.

Svar: antal miljöbilar, kWh/m2, ton utsläppt CO2 år/inv. (statistik från SCB).

Svar: Det finns ett mål som rör effektivare energianvändning, Minskad elanvändning per invånare och år. Information till industrier, gatubelysningar etc. Detta är på lokal nivå. Svårt att finna jämförbara värden med övriga landet.

Samarbete mellan kommuner?

utföras?

Svar: Vindkraft – ett samarbetsområde. Men det ingår inte i Uthållig Kommun. När det gäller biogas måste ett samarbete inledas!

Svar: Nej, ingen speciell uttalad, men målsättningen är att nå dit. Nära länsgränsen. Möjlighet att inleda samtal med kommuner i Jönköpings län har nämnts.

(38)

Potential för projekt i förhållande till kommun?

Svar: Enligt lägesrapporten från mars 2009 ser det bra ut (biobränsleanvändning, elanvändning och miljöbilar).

Finns det en miljöanpassad upphandling?

Svar: Det finns ingen miljöanpassad upphandling. Finns en policy för upphandling. Avgör rätt pris. Detta i linje med Agenda 21-arbetet. Man har beaktat miljöanpassning, där det finns en miljöanpassad upphandling: Miljöbilar (fordonspolicyn).

Vilka energikällor finns och vilka vill ni satsa på inom kommunen?

- Vilka energikällor vill ni särskilt satsa på? - Svar:

 Omställningen till förnybara energislag ska intensifieras. Vi ska underlätta etableringen av vindkraft. Vi pekar på områden för etablering.

 Sonderingar gällande solelenergianläggning i kommunen då elförbrukning är hög på somrarna (kylanläggningarna). Hultsfreds kyrka har byggt en sol-elanläggning byggts på 112 kvadratmeter. Detta är inte inom den kommunala verksamheten.

 Biobränslen, vindkraft (kommunen driver inte utvecklingen utan bara att man ser positivt till att etablera vindkraft) och biogas.

 Energipark – demonstrationsanläggning i Virserum där en privatperson har kombinerat sol vind och vatten för hushållsbruk. Kommunen är positiv till detta. Anläggningen ligger dock i ett område där grannar klagar på den visuella aspekten.

(39)

12.6 Högsby

Förutsättningar

Svar: Klimat och energistrategi finns sammanställt. Riktig energiplan finns men den är dock väldigt gammal. En ny plan håller på att

sammanställas i samarbete med energikontor sydost. Trafiken finns inte med i planen. Delar berörs som exempelvis resandet.

Svar: En översiktsplan håller på att tas fram. Hur mycket man har gjort där är svårt att svara på i nuläget.

Svar: Ja det gör den. Vi utgår från den. Samma som regionförbundet.

 Vilken roll kommer fysisk planering att spela i er strategi?

Svar: Högsby är en liten ort och därför är det svårt att svara på i vilken omfattning.

Er roll i Uthållig kommun?

Svar:

 Klimatmotionären – syftar till att fler kommunalanställda ska gå eller cykla till jobbet.

 Minska elanvändningen med 6 % i kommunala fastigheter till 2010 i jämförelse med 2006 års nivå.

 Återföra närings- och mullämnen från avfall till det ekologiska kretsloppet.

 Öka andelen kollektivresandet med buss och tåg, med 10 % till 2010 från 2005 års nivå.

 Påbörja ett arbete för att effektivisera användningen av kommunens fordon under 2008 för att minska utsläppen av fossil koldioxid.

 Personbilar som kommunen upphandlar från och med år 2008 ska vara miljöbilar enligt Vägverkets definition.

(40)

Svar: styrgrupp (6 st), arbetsgrupp (5 st tjänstemän), referensgrupper där var och en har specifika arbetsfrågor att jobba med.

Svar: Finns ingen tidsplan. Olika årtal på alla projekt och mål.

Svar: Ja

Svar: Nej inte mer än klimatstrategin och ett miljöledningssystem. Målen finns ju uttalade var och en på olika saker.

Svar: Svårt att säga i nuläget.

Svar: Energieffektivisering – 2010. Tittar på nuvarande resultat och jämför med 2008 för att få ett halvtidsresultat och se hur det har förändrats. Detta är en form delmål som beaktas.

Svar: Inga projekt. Vi har mål:

 Energieffektiviseringen (minska elanvändningen med 6%).

 Energikonvertering (byta ut alla oljepannor).

 Miljövänliga kollektivtransporter (effektivisera kommunens fordon, anlita entreprenörer som ska miljöanpassa deras fordon).

 Bevara natur och kulturvärden – ekologisk odlad mark (ska öka till 15%).

Samarbete mellan kommuner?

utföras?

Svar: Nej, inte som inte ligger i klustersamordningen. Pratar möjligtvis med varandra men inte mer.

Svar: Ja, men inte för effektivisering.

(41)

Potential för projekt i förhållande till kommun?

Svar: Kommer inte uppfyllas under programtiden för Uthållig Kommun. Inom tidsramen möjligtvis miljöresandet.

Finns det en miljöanpassad upphandling?

Svar: Upphandlingen sker via Västervik och Kalmar. Svårt att svara på.

Vilka energikällor finns och vilka vill ni satsa på inom kommunen?

- Vilka energikällor vill ni särskilt satsa på?

(42)

12.7 Kalmar

Förutsättningar

Svar: Det finns en gammal energiplan men en ny energi- och klimatplan ska plockas fram i år. Då ska trafiken finnas med i denna. Kalmar Energi som är en av de största elleverantörerna i Kalmar har säkert en plan för sin verksamhet.

En energibalans har gjorts i Kalmar kommun med hjälp av SCB. Denna visar all energiförbrukning i Kalmar (innefattar trafiken). Problemet med denna analys är att siffrorna för transporter är missvisande då all energi inte förbrukas i Kalmar.

Har energifrågor inklusive trafikfrågan integrerats i den kommunomfattande översiktsplanen?

Svar: Ja. I den snart klara nya reviderade översiktsplanen finns trafiken med. Dock är trafik inget bra ord utan Bo vill hellre kalla det för transport. Detta p.g.a. att trafik associeras med bilar. Trafik står för rörlighet och man mäter antal bilar. En företagare mäter värdet i

transporten alltså exempelvis hur många produkter som kommer fram till upphandlaren. När man mäter trafik är detta inte kopplat till något värde utan snarare utgifter (utrymme, bensin, miljö osv.). Det är först när varan är flyttad som värdet uppstår.

Svar: Det finns nationella/regionala mål. Dessa har Kalmar kommun brutit ner i deras budget. I budgeten finns 4-5 mål. Kalmar har tagit sin andel av målen. Kalmar kommun har även antagit egna mål som att till exempel minska energiförbrukningen i kommunala fastigheter med 10 % årligen. Man menar att ”hur bra man än gör arbetet går det alltid att göra bättre”.

 Vilken roll kommer fysisk planering att spela i er strategi? Svar: Viktiga fråga. Både när fysiska planeringen omsätts i

exploateringsavtal (sälja mark) eller när man själv använder mark ska fysik planering finnas med. Exempel: Centrala staden. Förhandla fram en minskning av bilparkeringsplatser genom åtgärder som minskar behovet av parkeringsplatser. Kombinera tjänster. Exempelvis biluthyrning. I Kalmars budgetarbete finns vägverkets fyrstegsprincip som ska gälla. Denna delas upp enligt följande: I första hand fundera på om du ska resa

(43)

överhuvudtaget och hur du ska transportera det du ska utföra. Utnyttja befintlig infrastruktur. Gör smärre förbättringar. I sista hand bygga nytt. Tittar man tillbaka så har denna princip ofta vänts om. Man har övervägt att bygga nytt innan man har tänkt igenom de andra alternativen.

Er roll i Uthållig kommun?

Svar: När Kalmar kommun gick med i Uthållig kommun användes ett gamalt koncept. Utvalda kommuner skulle få forskarstöd för ett energiutvecklande. I nuläget gör Kalmar kommun ingenting extra. Kalmar kommun använder uthållig kommun som ett instrument för kapacitet och/eller kunskap. Man ser det som en drivkraft, att de händer något. Vi har vår budget och det är den som ska efterföljas med de mål budgeten innehåller. Ett exempel på en

aktivitet/projekt som Kalmar kommun arbetar med är Klimatlöfteskampanjen. Syftet med denna kampanj är att få invånarna i Kalmar län att sänka sina koldioxidutsläpp så att Kalmar kan nå målet om en fossilbränslefri region. Det förs även studier inom biogas där man bl.a. tittar på hur man kan utvinna substrat från havet i form av vass, musslor och alger. Det förs även en intern diskussion om hur man skulle kunna använda biologiskt avfall i Kalmar till att utvinna biogas av genom Kalmar Biogas AB. I nuläget går femton bussar i Kalmar på biogas. Här finns även statistik över utsläppen.

Svar: Kalmar kommun har ingen särskild organisation för Uthållig Kommun. Vi använder oss av den ordinarie organisationen. Kommunstyrelsen är vår nämnd.

Svar: Kalmar Kommun har som tidigare nämnts sammankopplat sin del i Uthållig Kommun med sin egen budget. Exempelvis ska Kalmar kommun ta fram en klimatstrategi under 2009 när Uthållig Kommun ville ha den klar när 2009 inleddes. Kalmar Kommun har fått närmare 100 miljoner i LIP/KLIMP-pengar och genom andra externa finansieringskällor . Dessa LIP/KLIMP-pengar används som stöd för förvaltningarna i kommunen. Samtliga förvaltningsbudgetar har granskats och därefter har Kalmar kommun gett ekonomiskt stöd för att göra förvaltningsarbetet bättre.

Svar: Nej det finns inte på det sättet. Finns en strategi i budgeten och det är Kalmar kommuns strategi.