Utvärdering av återvändarverksamheten på Sociala Missionen

occasional papers and

reprints on ethnic studies

9

(2002)

Christina Johansson

Utvärdering av

återvändarverksamheten

på Sociala Missionen

(2002)

Christina Johansson

Utvärdering av återvändarverksamheten

på Sociala Missionen

Utvärdering av återvändarverksamheten på Sociala Missionen

All rights reserved. No part of this publication may be used or reproduced in any manner wbatsoever witbout written permission except in tbe case ofbrief quotations in articles and reviews.

©

CEUS

ThemES No. 9/02 ISSN 1101-7570

Series editor:

Lars Göran Karlsson Tel +46-070-2101484

E-Mail: lars-goran.karlsson@soc.umu.se

Editonal board:

Professor A1eksandra Å1und, professor Rune Johansson, professor Carl-Ulrik Schierup, and senior lecturer/editor Lars Göran Karlsson

Orders: Eva Rehnbolm Tel +46-11-36 32 38 Fax. +46-11-36 3188 E-mail: tbemes@ituf.liu.se Address: CEUS

Department ofEtbnic Studies University of Linköping Campus Norrköping

SE-601 74 Norrköping, Sweden

Homepages:

www.temaetnicitet.net

Tema Etnicitet, ITUF

Linköpings universitet

2001-05-31

Författare: Christina Johansson

Projekdeclare: Erik Olsson

U

tvärdering av återvänclarverksamheten på

Projektledarens förord

Migration är en av var tids viktigaste och mest laddade frågor. Det har på senare år skett en posi-tionförskjutning i samhällsdebatten som inte bara säger att det är en mänsklig rättighet att lämna sitt land pa grund av krig, politiskt förtryck och svåra levnadsvillkor, utan också att det är en mänsklig rättighet att få återvända till sitt hemland när man finner detta möjligt. Jag tror få män-niskor ifrågasätter detta. Debatt, åsikt och retorik är emellertid inte alltid samma sak som hand-ling. I samtidens samhälle ser vi en alltmer påtaglig iver att förbättra möjligheterna för det senare (återvändandet) samtidigt som det förra (flyktingmottagningen) kraftigt försvaras, till exempel ge-nom att de rika länderna i Västeuropa konsoliderar sina murar mot de fattiga och i många fall po-litiskt instabila länderna.

Sociala Missionen har arbetat med socialt flyktingrelaterat arbete i snart ~ugo år. På sätt och vis har de gått emot strömmen: när flyktingfrågorna var ett relativt nytt område för social verksam-het och alla talade om att förbättra flyktingmottagningen, då intresserade sig Sociala Missionen i hög grad (också) för återvandringsfrågorna; när de offentliga organisationerna under 90-talet kom till insikt att återvandring tillhör flyktingskapets allra mest betydelsefulla frågor har Sociala Mis-sionen påpekat att återvandring alltid måste bygga på frivillighet och att det i långt ifrån samtliga fall är en lycklig lösning för individen eller familjen. Jag tror att merparten av alla f1ykting-ar/migranter lever med ett slags dubbelhet som handlar om tillhörighet och frustration men som också är grundad i de olika statliga systemens strävan efter att få tillhörigheten uppklarad: ska han/honvill tillhöra oss, eller ska han/hon tillhöra dom? I verkligheten är migration inte så enkel

att några sådana beslut går att ta - åtminstone inte i det korta tidsperspektivet.

I den rapport som Christina Johansson skrivit om Sociala Missionens verksamhet vad gäller åter-vandting, tecknas bilden aven pionjärverksamhet. Med begränsade, för att inte säga små, resurser har Sociala Missionen sedan mitten av SO-talet varit ett ovärderligt stöd för tusentals f1ykting-ar/migranter - först latinamerikaner, under 90-talet också bosnier, somalier och andra -som har eller haft planer på ett återvändande. Dessutom har detta stöd erbjudits till många av dem som sedan återvänder till Sverige och som bekräftar migrationens komplexitet. Sociala Missionen har här helt enkelt fått utveckla sin egen kompetens eftersom det inte funnits någon annan att "låna". De kritiska punkter i Sociala Missionens återvändarverksamhet som Christina Johansson lyfter fram, till exempel de risker som finns med att den innehållsliga verksamheten drivs av två enskil-da handläggare, faller i grunden tillbaka på verksamhetens volym och karaktär av pionjärverk-samhet: det har helt enkelt inte funnits resurser till allt man behövt och velat göra.

Christina Johanssons beskrivning och utvärdering av Sociala tvlissionens arbete är viktig. Det finns, vad jag vet, ingen liknande verksamhet i Sverige och det är viktigt att få veta hur en sådan utvecklar och förvaltar en kompetens. Dessutom är verksamheten relaterad till ett område som berör en vår samtids viktigaste humanitära frågor: frågor om tillhörighet och acceptans och om hur människor ska kunna hantera levnadssituationer präglade av migration.

Norrköping den 31 maj 2001

Enk O/mil

Projektledare Tema Etnicitet, [tuf Linköpings universitet

METODOLOGISKA UTGANGSPUNKTER. 2

INLEDNING 2

METODER I ARBETET MED UTVÄRDERlNGEN 2

ATERVÄNDANDET • EN KOMPLICERAD PROCESS .4

ATERVANDARPROBLEMATIKEN .4

SVENSK MIGRATIONSPOLITIK MED FOKUS pA ATERVANDRING ...•.. 5

BALKAN 7

SOMALIA 7

ATERVANDRlNGSPOLITlKENS KONSEKVENSER FÖR SOCIALA MISSIONENS ATERVANDARVERKSAMHET 8

LIKHETER OCH SKILLNADER GALLANDE OLIKA ATERVANDARGRUPPER 8

MIGRATIONSVERKETS VERKSAMHET MED FRlVILLIG ATERVANDRlNG I 1

VARFÖR EN FRlVILLIGORGANISATION? 13

SOCIALA MISSIONEN ...•...15

HISTORlK - TIDIGA ARBETE MED FLyKTINGAR ,.. 15

DEN KRlSTNA PROFILEN 15

SOCIALA MISSIONENS ARBETE MED ATERVÄNDANDE AV FLYKTINGAR 17

DET FLYKTING RELATERADE ARBETET pA SOCIALA MISSIONEN TAR FART 17

ARBETET MED ATERVANDANDE TILLLATINAMERlKA MED FOKUS pA CHILE 18

ATERVANDARPROGRAMMET 19

STUDIERESOR OCH KONTAKTER 21

STÖD I CHILE 22

EN NY FAS l ATERVÄNDARARBETET TAR FORM 24

NYA FLYKTINGGRUPPER 24

BOSNIENARBETET 24

MAL OCH PRAKTIK 27

INFORMATIONSHANTERlNG 29

DOKUMENTATION OCH INSYN I ORGANISATIONEN 30

PSYKOSOCIAL RÅDGIVNING OCH KURSVERKSAMHET 31

EN BLICK PA SOCIALA MISSIONENS OLIKA VERKSAMHETER ...•...32

FuTURUM 33

CARLSLUNDS FLYKTINGSLUSS 33

GRENVERKET 34

RADGIVNINGSBYRAN 34

DIAKONI FÖR AFRIKANER 35

NYBY·VISION l GAMLA UPPSALA 35

GOTI.ANDSARBETET 35

NAV-VERKSAMHET 36

ÄLDREARBETET 36

GRANNSKAPSARBETE 36

REKREATION OCH FRlTID 37

GRUPPBOSTAD 37

SLUTREFLEKTIONER 38

SAMMANFATTNING 40

REFERENSER. 41

Metodologiska utgångspunkter

Inledning

Sociala Missionen är en frivilligorganisation inom Svenska Missionsförbun-det som har som mål att verka för och tillsammans med människor i utsatta livssituationer.

Sociala Missionen har sedan början av 1980-talet arbetat med flyktingrelate-rat arbete, där återvandringsfrågor varit. en del. I denna utvärdering är det Sociala Missionens verksamhet med återvändarfrågor som står i fokus. Den långa tidsperiod som arbetet med frivilligt återvändande pågått, liksom om-fattningen av detta arbetet, gör att det naturligtvis finns mycket som kan be-skrivas och undersökas. Ramarna för utvärderingen har emellertid varit re-lativt snäva. Det har således varit nödvändigt att begränsa utvärderingens fokus till ett antal, för Sociala lvfissionens återvändarverksamhet, väsentliga områden. De områden som kommer att belysas här är främst hur Sociala Missionens arbetsmetoder för frivilligt återvändande ser ut; hur målbeskriv-ningarna för verksamheten stämmer överens med det reella arbetat och hur såväl inomorganisatoriska aspekter som hur svensk migrationspolitik och lvfigrationsverkets implementering av densamma påverkar Sociala lvfissio-nens verksamhet med frivilligt återvändande.

Metoderi arbetet med utvärderingen

För att kunna genomföra en utvärdering av Sociala Missionens verksamhet med återvändande av flyktingar, har jag arbetat med dokumentstudier, in-tervjuer och deltagande observation. De dokument som jag använt mig av är verksamhetsplaner, verksamhetsberättelser, Sociala Missionens egna rap-porter om arbetet och Sociala Missionens tidning Tro och gärning som under senare tid bytt namn till Livskraft. Dessa dokument har i första hand använts för inhämtandet av faktauppgifter om verksamheten på Sociala Missionen. Detta har kompletterats med litteratur och offentligt tryck som behandlar återvandringrelaterade frågor.

Det är flera personer vid Sociala Missionen som under årens lopp arbetat med frivilligt återvändande. Angelica Perez är den person som varit med från början och utvecklat Sociala Missionens arbete med återvandringsfrå-gor. Detta arbete hade till en början fokus på återvändandetillLatinamerika. Lena Rösell har arbetat på Sociala Missionen sedan 1994 i samband med att fler grupper av flyktingar började återvanclra. Båda dessa personer har inter-vjuats vid två tillfällen vardera. Lars Norrman arbetade med återvändarfrå-gor på Sociala Missionen under några år i slutet av 1980-talet och i början av 1990-talet har intervjuats en gång. En intervju är även gjord med den f d di-rektorn Bo Schylander som vid sitt tillträde som direktor 1982 införde flyk-tingrelaterat arbete på Sociala Missionen. Utöver dessa intervjuer har jag under vissa dagar följt de anställdas vardag på Sociala Missionen samt haft många samtal utöver de som varit standardiserade intervjuer.

Denna utvärdering är gjord i olika steg. Det första momentet bestod i öpp-na intervjuer, samtal och inläsning av material. Detta för att jag skulle kunöpp-na bilda mig en uppfattning om verksamheten med återvändarfrågor. Nästa steg innebar att jag gjorde riktade intervjuer, där jag ställde specifika frågor som behandlade de ämnen som jag ansåg var intressanta att närmare studera (se bilaga 1). Sociala Missionens ledning och de som arbetar med frivilligt återvändande har även vid ett tillfälle erhållit en delrapportering och ett se-minarium kring det arbete som utförts. Vid detta tillfälle gavs deltagarna möjlighet att komma med synpunkter på det arbete som dittills gjorts.