Vårt barn skall gå på Montessoriskola!

(1)

Vårt barn skall gå på

Montessoriskola!

Författare: Handledare:

Parthéna Nikitidou Anita Sigurdsdotter Wiechel

Examinator:

(2)

Sammanfattning

Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på varför föräldrar väljer att sätta sina barn på montessoriskola. Jag skulle även vilja veta varför de valde just den montessoriskolan som de gjort, eftersom jag av erfarenhet vet att montessoriskolor kan vara mycket olika.

För att göra det här arbetet har jag besökt tre olika montessoriskolor i södra Sverige och intervjuat två barns föräldrar från vardera skola. Det var föräldrar till en flicka och en pojke i skolår 1. Skolorna låg i tre ganska olika miljöer, medvetet val av mig, för att mina intervjuer och skolor skulle kunna jämföras med varandra. Jag valde en skola i en by, en skola i en stad och en skola i ett ekonomiskt välbärgat samhälle. Alla föräldrar som jag intervjuade hade en akademisk utbildning.

I det här arbetet har jag kommit fram till att alla föräldrar valde montessoriskola till sitt barn av pedagogiska skäl. De anser också att närheten till skolan är viktig. De flesta föräldrar tycker att det är bra med montessoripedagogiskt utbildade lärare men att de gärna fick ha en grundskollärarutbildning också. Det vore särskilt bra om fler manliga lärare fanns på skolan. Det som var gemensamt för alla föräldrar var att deras barn tidigare gått på montessoriförskola, därför var det naturligt att barnen fortsatte på montessoriskola.

Alla föräldrarna valde just den montessoriskolan för att det var den enda montessoriskolan som fanns i närheten av den egna orten. Ingen av föräldrarna hade varit och besökt andra montessoriskolor, men nästan alla hade besökt grundskolan som deras barn nu går i.

Alla föräldrar nämnde både positiva och negativa aspekter om montessoriskolan och montessoripedagogiken.

15

5 Resultat

15

5.1 Bearbetning av intervjuer

15

5.2 Redovisning av resultat

16

5.2.1 Vilka olika skäl har föräldrar för att sätta sina barn på 16 montessoriskola?

5.2.2 Vad innebär montessoripedagogik för föräldrarna? 18 5.2.3 Vem kom på idén och var båda föräldrarna överens om detta beslut? 19 5.2.4 Av vilken anledning valde föräldrarna just den aktuella 19 montessoriskolan åt sitt barn?

5.2.5 Besöktes skolan/andra skolor innan föräldrarna bestämde sig? 19 5.2.6 Hur viktigt är det för föräldrarna att lärarna är montessoriutbildade 19 pedagoger?

5.2.7 Är föräldrarna nöjda med den aktuella skolans utformning? 20

6 Diskussion

23

7 Referenser

27

(4)

1 Inledning

Jag är student på Lärarhögskolan i Malmö, jag går nu på min sjunde och sista termin på Grundskollärarutbildningen SvSo 1-7. Den här terminen har jag i utbildningen valt att gå en tillvalskurs på 10 poäng, som heter Montessoripedagogik. Jag har även valt att göra mitt examensarbete inom montessoripedagogiken eftersom jag är intresserad av den här skolformen, som många föräldrar väljer åt sitt barn. Under de senaste tjugo åren har det blivit lättare för skolorna att profilera sig och friskolorna har fått större utrymme i vårt samhälle. Många familjer ställer höga krav på skolan idag och man betraktar numera eleverna ur ett nytt perspektiv, nämligen den att individen är i centrum.

Jag och en vän till mig besökte för tre år sedan en montessoriförskola i Lunds kommun under en av våra gemensamma kurser på barnsköterskeutbildningen och vi skrev ett arbete om det. På samma kurs fanns det två andra kurskamrater som besökte en annan montessoriförskola också den i Lunds kommun och vi jämförde naturligtvis de här två förskolorna med varandra. Vi reagerade på att det var så stor skillnad mellan dessa två montessoriförskolor. Vi funderade länge på varför det egentligen var så? Skillnaderna har jag förstått, ligger i hur personalen tolkar montessoripedagogiken och hur de individuellt anpassar den till skolan. (G Hainstock 1999, s.151)

Jag och mina kurskamrater insåg att om vi som föräldrar skulle välja en av dessa montessoriförskolor, skulle vi välja den ena, men absolut inte den andra. Jag har nu fått tillfälle att göra en undersökning om det här, därför tar jag chansen. Jag tänker då i första hand på hur pass medvetna föräldrar är, om skillnader mellan olika montessoriskolor. Det är frågor jag önskar få svar på i min undersökning. Den här gången väljer jag att fokusera på skolan eftersom jag själv skall arbeta inom denna i framtiden.

2 Bakgrund

2.1 Maria Montessori och hennes pedagogik

Den 31 augusti 1870 föddes Maria Montessori i Chiaravalle i Italien. Hon var enda barnet till två högutbildade och framgångsrika medelklassföräldrar. Modern var liberal medan fadern var mycket konservativ. Familjen var mycket socialt engagerade och hjälpte dem som behövde hjälp. Maria ville bli läkare och hade väldig stöd av sin moder att studera. Problemet

(5)

var bara att vid den här tiden hade inte kvinnor tillträde till medicinska studier. Enligt amerikanska tidningar 1913, så besökte Maria Montessori påven i detta ärende. Detta har dock inte bekräftats. Till slut blev hon antagen och 1896 tog hon sin läkarexamen och blev därmed Italiens första kvinnliga läkare. Maria Montessori började arbeta på ett mentalsjukhus och ingick där i ett forskarlag. Hon såg att mentalt handikappade barn låg där, utan att någon gav dem stimulans och hon blev mycket upprörd av detta. Maria Montessori bestämde sig för att hjälpa dessa barn och började till att börja med att studera hur andra pedagoger och läkare arbetade med barn i liknande situationer. Två personer som betytt mycket för henne var fransmännen Jean Itard och Edouard Séguin, som hade utarbetat ett material för att stimulera och träna olika sinnesfunktioner hos mentalt handikappade barn. Hon blev sedermera chef för ett pedagogiskt institution i Rom för mentalt handikappade barn. Där fick hon möjlighet att vidareutveckla Itards och Séguins material. Det gick så bra att man tyckte att även normalbegåvade barn borde få arbeta med det praktisk och sinnestränade materialet.

Maria Montessori läste antropologi och 1907 blev hon ansvarig för ett daghem i ett slumområde i Rom. Där i San Lorenzo tog hon för första gången hand om normalbegåvade barn. På daghemmet fanns 60 barn i åldrarna 3 till 6 år och den kallades för Casa dei Bambini – Barnens hus. Där arbetade en lärare med barnen och Maria Montessori gjorde sina observationer av samma barn. Barnen fick en iordningställd miljö, allt tillgängligt för barnen och de fick själva välja vad de ville göra och hur länge de ville hålla på. De arbetade med saker som kändes meningsfulla och de fick inte störa varandra. Så småningom utvecklade de här från början vilda barnen en inre disciplin. Många kom för att besöka förskolan och Maria Montessori började hålla kurser för att utbilda lärare runt om i världen.

Många skolor startades i både Italien, Nederländerna, Spanien, Storbritannien, Indien och flera andra länder. (Skjöld, Wennerström m.m. 1997, s.9f)

Maria Montessori fick 1918 en son med en av sina närmaste medarbetade, dr Giuseppe Montesano. Montesanos familj motsatte sig äktenskap och Maria Montessori födde barnet i hemlighet. När pojken var född lämnades han bort till en familj på landsbygden. Först när barnet blev 15 år kunde Maria återförenas med sin son. Kanske var sorgen över att inte få erkänna sin son, orsaken till varför Maria Montessori kom att belysa barndomens betydelse så mycket i sina böcker.

Diktatorn Mussolini, styrde Italien med järnhand och Maria Montessori valde att flytta till Spanien. 1931 arbetade hon huvudsakligen från Barcelona. Alla montessoriskolor stängdes i Tyskland 1933 och året efter i Italien. 1936 tvingades Maria Montessori att fly från det

(6)

spanska inbördeskriget. Hon kom då till England med ett krigsfartyg, utan några personliga tillhörigheter. Bara efter en kort tid flyttade Maria Montessori till Holland och bosatte sig där. Hon och sonen Mario reste 1939 runt i Indien, för att hålla föredrag och kurser. Efter andra världskriget reste Maria Montessori runt hela världen och föreläste på många kongresser, skapade kontakter med andra läkare, psykologer, statsmän och forskare. Mahatma Gandhi, Sigmund Freud, hans dotter Anna och Jean Piaget var några personer hon lärde känna och höll kontakt med. Jean Piaget har betytt mycket för montessoripedagogiken, eftersom pedagogiken bygger på samma tankegångar, som Piagets utvecklingspsykologi. Både Maria Montessori och Jean Piaget pekar på omgivningens betydelse, att barn genomgår olika utvecklingsstadier och att de under de här utvecklingsstadierna är extra mottagliga för inlärning. Maria Montessori fokuserade dock på den praktiska undervisningen medan Jean Piaget var främst teoretiker och forskare. (Skjöld, Wennerström m.m. 1997, s.10ff)

Maria Montessori hade under sin livstid upplevt två världskrig, erfarenheter från fascismens Italien, ett inbördeskrig i Spanien och av allt detta blev hon övertygad om att människan måste på något sätt ändra sig. Människan måste genomsyras av en annan sorts moral och redan då barnen är små borde man börja vänja dem vid tankar om fred och samexistens. Maria Montessori har flera gånger blivit nominerad till Nobels fredspris för detta.

Maria Montessori dog i Holland 1952, 82 år gammal. Där bodde även hennes son och barnbarn. (Skjöld, Wennerström m.m. 1997, s.12f)

2.2 Montessoripedagogikens kännetecken

Montessoripedagogiken är ”den enda pedagogik som bygger på barns psykiska utveckling”, enligt författaren i boken Montessoripedagogik i förskola och skola, 1997, s.14.

Maria Montessori märke i sina observationer vad barn var intresserade av, vad de tyckte om att göra och hur de löste problem. För detta krävdes en miljö där barnen fritt kunde gå omkring, söka, upptäcka och göra egna erfarenheter. Läraren skulle hålla sig i bakgrunden men skulle ändå vara entusiastisk och uppmuntrande. Läraren skulle inte lära ut, utan observera barnet och se var de befann sig i sin utveckling. Detta för att kunna ge dem vad de behövde för att komma vidare kunskapsmässigt. (Skjöld, Wennerström m.m. 1997, s.14f) Maria Montessori ville att miljön skulle vara iordningställd och på barnens villkor. Skolsalen möbleras därför så att allting är väl synligt och lättillgängligt för alla elever. Man delar in klassrummet i olika avdelningar beroende på ämnen. Inom varje avdelning kan

(7)

eleverna hitta det material och den litteraturen som tillhör ämnet. Där kan finnas allt från montessorimaterial, spel, lexikon, uppslagsböcker, faktaböcker till skönlitteratur, där eleverna själva kan söka sin kunskap i respektive ämne.

Montessoripedagogikens främsta kännetecken är att alla barn och deras arbeten skall respekteras. Barnen har en unik förmåga att lära sig och det måste vi ta vara på. De lär sig på många olika sätt, därför måste hela kroppen aktiveras. För att barnen skall bli väl fungerande människor måste de alltså träna motoriskt, emotionellt, socialt, andligt och intellektuellt. De måste vara aktiva, få välja sitt arbete själva och miljön skall därför vara förberedd. Läraren måste lita på barnens vilja att lära sig, därför är lärarens roll mer som en handledare.

Undervisningen skall genomsyras av vördnad, omsorg och omtanke för miljön och ett engagemang för fred på jorden. Vi vuxna skall vara förebilder åt barnen, för så som vi behandlar barnen kommer de också att behandla andra som vuxna. Då vi ger barnen respekt, tillit och kärlek kommer de också som vuxna att känna empati, ansvar och respekt. De kommer att bemöta andra med värdighet och tolerans men också kunna fatta kloka beslut som är nödvändiga för vår överlevnad på jorden. (Skjöld, Wennerström m.m. 1997, s.14ff)

2.3 Montessoriförbundet

Den 14 september, 2000, talade jag med Birgitta Stafverfeldt i telefon. Hon arbetar på Montessoriförbundet i Stockholm och hon berättade för mig att det i Sverige år 2000 finns ca 200 montessoriskolor med skolår 1-3 elever, ca 144 skolor med elever i skolår 4-6, ca 24 högstadieskolor, men hittills bara en gymnasieskola och den ligger i Göteborg. ¼ av alla dessa montessoriskolor är kommunala och ¾ med annan form. Många föräldrar ringer till Montessoriförbundet för att ta reda på om det finns montessoriförskolor/skolor, i den ort de valt att bosätta sig i.

Auktorisation 1999-2000

Föräldrar i Sverige kan idag välja skola för sina barn. Det gäller då för varje skola att visa sin inriktning och att påvisa hög kvalitet.

Svenska Montessoriförbundet, SMF, har sedan 1994 bedrivit auktorisation av montessoriskolor. Dessa har därmed fått hjälp att visa upp hög standard på undervisningen. En auktorisation är en värdesäkring, både för föräldrarna och skolan, att verksamheten uppfyller de normer som Svenska Montessoriförbundet anser skall gälla för en auktoriserad montessoriskola.

(8)

Auktorisationen utvecklas och förändras. Arbetet pågår med att utforma de kriterier som skall gälla för en auktorisation.

I en bilaga presenteras de 170 förskolor och skolor som blivit auktoriserade för läsåret 1999-2000. De uppfyller därmed följande kriterier:

Minst 2/3 av den pedagogiska personalen skall ha montessoriutbildning, 40 poäng, eller motsvarande. Med pedagogisk personal avses summan av tjänster omräknad till heltid av barnskötare, förskollärare, fritidspedagoger, fritidsledare och grundskollärare. Därtill vikarier anställda för en termin eller längre.

Undervisningen skall vara åldersintegrerad.

Förberedd miljö, utrustad med anpassat montessorimaterial. Det fria valet tillämpas.

2 – 3 timmars arbetspass.

Skriftligt förda elevkort i förskolan. Individuella arbetsplaner i grundskolan.

Styrelsen för SMF gläder sig över att förskolor och skolor inser betydelsen av auktorisationen. SMF gratulerar de auktoriserade skolorna och inbjuder dem och de skolor, som ännu inte klarat kraven, till förnyad ansökan för läsåret 2000 – 2001.

Auktorisationen gäller för hela skolan eller för del av skolan.

(Alla uppgifter om auktorisation är ur MontessoriTidningen nr 6, 1999)

Av de tre montessoriskolor jag valt för det här arbetet är två av dem delvis auktoriserade montessoriskolor, läsåret 1999-2000. Det innebär att inte hela skolans verksamhet, men en del av den uppfyller normerna för auktorisation. Den andra skolan kanske ansöker om auktorisation nästa läsår.

2.4 Jämförelse mellan Montessori och LPO-94

Montessori är en pedagogik, som påverkat den svenska skolan. Den påverkar inte bara andra skolformer utan den utsätts själv för påverkan och förändringstryck från dagens samhälle. I MontessoriTidningen nr 1, 2000 har man jämfört montessoripedagogiken med andra pedagogiker. Jag citerar här nedan jämförelsen mellan montessoripedagogiken och LPO 94.

Montessori

Individuell utvärdering av varje barn. Inga betyg, ingen examen. LPO-94

Betyg visar om eleven uppnått de mål som kursplanen säger.

Läromedel

Montessori

Mycket konkret material. Det är självrättande så att barnen kan arbeta självständigt. En del köpt material men mycket tillverkar läraren och barnen själva.

LPO-94

Eleverna skall ha tillgång till läro- och faktaböcker. Läraren tillverkar också eget materiel. (Ur MontessoriTidningen nr 1, 2000)

Största skillnaden mellan en montessoriskola och en vanlig kommunal skola är de långa arbetspassen som eleverna har på förmiddagarna i en montessoriskola och de integrerade åldersblandade klasserna, som ofta är mycket stora.

Inom montessoripedagogiken talar man om sensitiva (känsliga) perioder, vilka innebär att barnet under de här perioderna känner lust och har lättare att ta till sig kunskap.

Inom montessoriskolan finns inga betyg och eleverna tar ingen examen. Varje elev får istället en individuell utvärdering. Betyg finns i den kommunala skolan och det ger man till elever, som uppnått de mål som är uppsatta i kursplanen.

Konkret självrättande material är typiskt för en montessoriverksamhet. Det är material som eleverna oftast arbetar självständigt med och de kan själva se om de gjort rätt med övningen. Läraren behöver således inte kontrollera och påpeka för eleven om de gjort rätt eller fel. Det finns även material där elevens egna åsikter och idéer kommer till uttryck och då finns det ingenting som är rätt eller fel.

I övrigt är en montessoriskola ganska likt en kommunal skola. Läraren utgår från eleven, individualiserar undervisningen, låter eleverna få vara med och bestämma och känna ansvar. Alla elever har olika förutsättningar och behov. Genom att låta individen stå i centrum tar läraren hänsyn till varje elev. Det är lika viktigt med grupp- som individuella övningar.

(11)

2.5 Aktuell debatt

Nyligen läste jag en artikel i MontessoriTidningen nr 2, 2000, som heter Om att välja

pedagogik – inte bort från en annan. Artikeln är skriven av Anders Carlsson, som är redaktör

för tidningen ovan och där skriver han att föräldrarna har en frihet att välja skola och pedagogik för sina barn. Barnen varken kan eller skall göra detta. Förutsättningen för att föräldrar skall kunna välja bland alla dessa pedagogiska system är att skaffa sig kunskaper om vad alla dessa står för. Anders Carlsson menar att det finns föräldrar idag som väljer att sätta sina barn på andra skolor än de kommunala, inte för att de är så övertygade om ”pedagogikens förträfflighet” men för att fly och ”slippa den problemtyngda allmänna skolan.” Det konstaterar han är helt fel. Om föräldrar skall välja någon alternativ pedagogik, i den här artikeln nämns Montessori eller Waldorf, så skall de göra det för att ”man övertygad om att den miljön och sättet att lära skulle passa och berika det egna barnet.” Författaren vill att föräldrarna inte skall påverkas av medierna och därmed skapa sig förutfattade meningar om en skolform, vilket kan leda dem bort ifrån någonting och in i någonting annat som de egentligen inte vet så mycket om. Dessa skulle bara gå ut över barnen.

Den här artikeln har fått mig att reagera. Är det verkligen så som Anders Carlsson skriver att föräldrarna väljer vilken annan skolform som helst, bara de slipper den kommunala skolan?!

Henrik Wollter har gjort ett examensarbete inom samma ämnesområde som jag. Examensarbetet heter Mina föräldrar valde Montessori, 1998, och i den skriver han om sina erfarenheter då han intervjuat sex föräldrar till barn i förskolan. Författaren skriver att föräldrarna valde montessoripedagogiken av två centrala anledningar. Det var för ”personalen och negativa erfarenheter av kommunal barnomsorg”. Detta trots att hälften av föräldrarna inte hade någon erfarenhet av kommunal barnomsorg och egentligen ingenting att jämföra med. Den slutsatsen som författaren drar är att få föräldrarna var insatta i montessoripedagogiken vid valet av förskola och valet gjordes innan föräldrarna ens hade varit på besök på förskolan. Detta är inte bra för pedagogiken men för föräldrarna innebär det att man medvetet söker sig till något annat med högre kvalitet, tror Henrik Wollter. Kvaliteten i montessoriförskolan består enligt föräldrarna i personalen, andra föräldrar och deras inflytande i verksamheten, samt barngruppernas storlek och sammansättning. Författaren kallar föräldrarna för pionjärer eftersom de inte vet vad de kommer att finna, men att de är medvetna om att de söker någonting annat. Detta gör dem modiga och ansvarstagande, enligt Henrik Wollter.

(12)

Det här med föräldrar och deras val av skola för sina barn har gjort mig ännu mer nyfiken efter att ha läst artikeln och examensarbetet. Varför väljer egentligen föräldrar montessoriskola till sina barn? Är det av pedagogiska, praktiska eller av andra skäl?

2.6 Studiebesök på montessoriförskola- och skola

I kursen Montessoripedagogik, 10 poäng, på Lärarhögskolan i Malmö, som jag just avslutat, ingick det två studiebesök. En förmiddag på en montessoriförkola och en förmiddag på en montessoriskola. Jag valde att göra de här studiebesöken på den förskolan/skolan, där jag också gjorde mina två första intervjuer. Av den anledningen fick jag både själv se hur förskolan/skolan var, men jag fick också ta del av de två föräldrarnas synpunkter, utifrån mina frågeställningar i intervjun. Det var mycket svårt att hitta en montessoriskola, som hade tid att ta emot besökare. Jag valde att besöka den här förskolan och skolan mest av praktiska skäl.

Den här montessoriförskolan och skolan ingår i samma ekonomiska förening, därför samarbetar de. Bara några få elever har de senaste åren gått över till kommunal skola efter avslutad montessoriförskola. Barnen som skall börja skolan känner sig hemma i skolans lokaler, eftersom båda byggnaderna ligger nära varandra. De blivande eleverna har besökt skolan och träffat sina nya lärare långt innan skolstarten. Förskolebarnen har även haft gemensamma aktiviteter med skolbarnen vid några tillfällen. Den här skolan har ännu inte uppnått kraven för auktorisation. Några av lärarna håller just nu att utbilda sig till montessoripedagoger. De följer inte heller strikt montessoripedagogikens principer, såsom att låta eleverna arbeta hela förmiddagspasset och att de skall ta rast när de själva vill. Alla elever har en gemensam rast varje förmiddag och eftermiddag. Förmiddagsrasten är enligt personalen bra för dem, eftersom det är enda tillfället då de kan träffa sina kollegor en stund varje dag. Sedan är det för att eleverna skall kunna få en gemensam stund med sina kompisar, kanske gå ut en stund och få lite frisk luft. Det här studiebesöket på grundskolan gjorde jag efter mina intervjuer med föräldrarna. När jag nu jämför förskolan med skolan kan jag tydligt se att montessoripedagogiken tolkades på två helt olika sätt. Förskolan bedrev renodlad montessoripedagogik medan skolan bedrev en blandning mellan montessoripedagogik och vanlig kommunal skola. Den här skolan hade montessorimaterial och en stor åldersblandad klass. I övrigt var det ganska likt en vanlig traditionell svensk skola.

(13)

3 Syfte och problemformulering

Mitt syfte med det här examensarbetet är att ta reda på varför föräldrar väljer att sätta sina barn på montessoriskola och om de gjort ett medvetet val av skola?

Jag hade följande frågeställningar till hjälp för att ta reda på detta.

Vilka olika skäl har föräldrar för att sätta sina barn på montessoriskola? Vad innebär montessoripedagogik för föräldrarna?

Vem kom på idén och var båda föräldrarna överens om detta beslut?

Av vilken anledning valde föräldrarna just den aktuella montessoriskolan åt sitt barn? Besöktes skolan/andra skolor innan föräldrarna bestämde sig?

Hur viktigt är det för föräldrarna att lärarna är montessoriutbildade pedagoger? Är föräldrarna nöjda med den aktuella skolans utformning?

Metod

4.1 Metodval

Huvudsakligen vill jag med hjälp av intervjuer ta reda på svaren till mina frågeställningar. Det är sex föräldrar från tre olika skolor som skall besvara mina frågor. Jag valde att göra den här uppsatsen ensam, eftersom jag hade så specifika problemformuleringar och för att inte någon annan i min grupp hade tänkt skriva om detta område. Jag ville först använda mig av en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning, men jag insåg efter en tids funderande att det inte skulle vara möjligt för mig att få djup i mitt arbete med den metoden. Jag valde istället den kvalitativa metoden i form av sex djupintervjuer med föräldrar till barn i skolår 1, på tre olika montessoriskolor. På det här viset kan jag få ingående svar på mina frågeställningar och det blir också möjligt för mig att ställa följfrågor. Jag intervjuade föräldrar till elever i skolår 1, eftersom deras val av grundskola låg så nära i tiden.

Ett medvetet val var också de tre olika montessoriskolor, just för att spridningen skulle vara så stor som möjligt och för att jag skulle kunna jämföra resultatet med varandra. Den ena skolan ligger i en större stad, den andra i en by och den tredje i ett lite större samhälle, som är känd för medborgarnas ekonomiska status. Jag ville på det här sättet undersöka om det blev olika svar på mina frågor beroende på vilken montessoriskola föräldrarna hade sitt barn på. Jag ville också se om föräldrarnas pedagogiska medvetenhet var större i någon av de här skolorna. Anledningen till att jag valde att intervjua en pojkes och en flickas föräldrar från varje skola var för att kunna

(14)

jämföra om det var någon skillnad på pojkföräldrars och flickföräldrars uppfattning om montessoripedagogiken. Varje intervjutillfälle skulle ta ca en timme och intervjuerna skulle göras på respektive skola. Intervjuerna tog 40-60 minuter och två av de sex intervjuerna gjordes i hemmet. Den ena gången för att föräldern hade en personlig anledning och den andra p.g.a. ett missförstånd, som gjorde att vi inte kunde komma in i skolans lokaler.

4.2 Genomförande

För att få svar på mina frågeställningar valde jag att göra intervjuer med föräldrar, som har barn i tre olika montessoriskolor. Alla tre skolor ligger ganska avskilt från övriga samhället. Tidsbristen har gjort att jag fått begränsa antalet intervjuer till sex stycken, därför valde jag ut föräldrar till två elever på varje skola, en pojke och en flicka. Min handledare och jag hade i förväg bestämt att jag skulle välja första pojken och sista flickan på listan för att det skulle bli så slumpartat så möjligt. Det handlar om elever som börjat skolan i augusti, år 2000.

Det första jag gjorde var att ta telefonkontakt med rektorn på respektive skola. Jag presenterade mig och berättade om mitt examensarbete och vad jag hade för tankar kring den. Jag berättade även om brevet jag skulle skicka hem till elevernas föräldrar, för att fråga dem om de ville deltaga i min intervju. Brevet till föräldrarna visade jag upp för min handledare och vi gjorde tillsammans några små ändringar. När min handledare hade godkänt brevet ville även rektorerna på de här tre skolorna se mitt brev, innan den skickades ut till föräldrarna. Jag skickade ut brevet till rektorerna så att de i lugn och ro kunde läsa igenom och ge kommentarer på det. Vi hade även bestämt en dag då jag skulle komma till skolan för att träffa varje rektor på respektive skola. Ett litet tillägg bad en av rektorerna mig att göra i brevet, annars fick jag inga kommentarer på det, under den tiden vi hade bestämt. Jag tolkade därför detta som om brevet var godkänt. Jag åkte ut till alla tre skolorna, dels för att presentera mig själv, dels för att lämna mitt brev till eleverna vars föräldrar jag ville intervjua. (Bilaga 1) Jag fick en klasslista på de elever som gick i skolår 1 och på den valde jag ut dem föräldrar som skulle få mitt brev. Jag gav alla föräldrar både tid och möjlighet att tacka nej till intervjun om de inte önskade deltaga, men ingen av dem gjorde detta. Efter en vecka ringde jag till dem och vi bestämde en tid för intervjun.

För att underlätta för mig i bearbetningen av intervjuerna, har jag spelat in alla på band. Ingen av intervjupersonerna hade någonting emot det. Jag hade skrivit det i brevet men jag berättade också muntligt för dem, att endast jag skulle lyssna på banden. (Bilaga 1)

(15)

När jag kom hem samma dag jag gjort en intervju, lyssnade jag igenom banden och skrev av vad föräldrarna hade svarat på alla frågor jag ställt.

4.3 Presentation av de tre skolorna

Den första montessoriskolan jag var på ligger på landsbygden i södra delen av Sverige. Det är lång kö för att få gå på den här montessoriskolan. De elever som går på någon annan montessoriförskolan i närheten, försöker man ge plats för här på grundskolan. På den här skolan går det därför elever från många olika orter runt omkring. Eleverna åker inte skolskjuts till skolan, utan föräldrarna måste köra dem hit. Då eleverna har slöjd och idrott på schemat får de gå till en kommunal skola, som montessoriskolan hyr in sig på. Det saknas lokaler för de här ämnena på montessoriskolan. Rektorn på den här skolan har inte någon montessoripedagogisk utbildning. På den här montessoriskolan går det 62 elever, 33 går i de lägre stadierna 1-3 och 29 i de högre 4-6. På de lägre stadierna arbetar två lärare. Den ena av dessa är diplomerad montessorilärare och den andra har precis påbörjat sin utbildning. Dessutom arbetar en diplomerad montessori-fritidspedagog. På eftermiddagarna är det fritidsverksamhet på skolan och då arbetar ytterliggare en fritidspedagog.

Den andra skolan som är en stor, till viss del auktoriserad montessoriskola 1-9 ligger i en stad. På montessoriskolan går 160 elever och där arbetar 27 personer, som både är pedagoger och med annan utbildning. 64 barn går i F-3 klass och de andra går i 4-6 klass och 7-9 klass. På den här skolan finns det även fritidsverksamhet. Nästan alla är montessoripedagogiskt utbildade eller håller just nu på med sin utbildning. Skolan hyr in sig på en annan skola när de skall ha idrott, en gång i veckan för skolår 1. Skolan har ansökt om auktorisation för en del av skolan, F-3 klassen och för högstadiet.

Den tredje skolan ligger i ett samhälle där de flesta har det bra ekonomiskt. Där går 83 elever mellan sex och tolv år på montessoriskolan. På skolan arbetar fyra lärare varav två är montessoripedagogiskt utbildade. 42 elever går i skolår 1-3 och 41 elever i skolår 4-6. Där finns även fritidsverksamhet på skolan varje eftermiddag.

Alla tre skolor arbetar efter kursplanerna för den svenska grundskolan. Läroplanen gäller även den som ram för undervisningen.

På den första skolan gick 13 elever i skolår 1, på den andra skolan 16 elever och på den tredje 14 elever.

(16)

4.4 Presentation av föräldrar och barn

Jag hade skickat hem sex brev, med sex olika skolår 1 elever. Alla föräldrar var villiga att ställa upp på min intervju. Av de här sex föräldraparen jag bjudit in kom tre mammor och tre pappor till intervjun, alltså en förälder för varje barn. På landsbygdsskolan kom två mammor, i staden kom två pappor och från det ekonomiskt rika samhället intervjuade jag en pappa och en mamma. Samtliga föräldrar var akademiker.

Under intervjun besvarade alla föräldrar mina frågor på ett utförligt, spontant och personligt sätt. Jag fick även ta del av en del tankar, önskningar och reaktioner. Samtliga föräldrarna har haft sina barn på montessoriförskola eller någon annan form av montessoriverksamhet innan de började på montessoriskolan. Två föräldrar har tidigare haft sina barn i kommunal förskola/skola. Den ena eleven gick i förskoleklass i ett år och den andra ett och ett halvt år på förskola. Både dessa barn gjorde detta i samband med flyttning. Så fort det blev en ledig plats på montessoriskolan, ville föräldrarna att de skulle börja där. Den ena föräldern sa att hon var på montessoriskolan vid flera tillfällen och ”tjatade” sig till en plats där åt sitt barn. Den andra föräldern upplevde den kommunala förskolan som en alltför stor kontrast till montessoriförskolan, som deras barn tidigare gick i. Därför ville de byta till en montessoriförskola. Båda dessa föräldrar kom från det ekonomiskt rika samhället.

Eleverna har för nu bara gått i grundskolan en kort period, därför svarade föräldrarna ibland utifrån sina erfarenheter från förskolan. På alla tre skolor tillhör förskola/skola samma ekonomiska förening, därför är det naturligt för föräldrarna, i intervjuerna att komma in på förskolan. De har ju samarbetat mycket längre med förskolepedagogerna än med grundskolepedagogerna, men de har deltagit i diskussioner som rör skolan på styrelsemöten, därför var de väl förtrogna med den.

5 Resultat

5.1 Bearbetning av intervjuer

Samtliga föräldrar var villiga att svara på alla mina frågor och jag fick också omfattande svar på de flesta av dem.

Direkt efter varje intervju satte jag mig och skrev ner de tankar och iakttagelser jag gjort i samband med intervjun. Jag hade även spelat in alla sex intervjuerna på band. Samma dag lyssnade jag igenom just den intervjun eller de intervjuerna jag gjort den aktuella dagen. På så sätt kändes det som om jag fick bra grepp om intervjun och om föräldrarnas åsikter.

(17)

5.2 Redovisning av resultat

Jag kommer att redovisa svaren på mina frågeställningar, som jag fått i intervjuerna, på tre olika sätt. Vissa frågor vill jag besvara helt kort, precis som föräldrarna. Andra svar vill jag göra mer tydligt för läsaren därför kommer jag att dela upp dessa och separat redogöra för varje svar, från varje förälder. Första frågan jag ställt till föräldrarna om vilka olika skäl de har att sätta sina barn på montessoriskola, redovisar jag med föräldrarnas starkaste skäl först och fortsättningsvis i den ordning som föräldrarna redogjort dessa för mig.

5.2.1 Vilka olika skäl har föräldrar för att sätta sina barn på montessoriskola?

Pedagogiken

Alla sex föräldrar tyckte om montessoripedagogiken och för dem var det naturligt att låta barnen fortsätta på montessoriskola eftersom de gått på montessoriförskola tidigare. De har på så sätt redan under förskoletiden valt pedagogik och alla var nöjda med den. Tre föräldrar var speciellt insatta i pedagogiken, (en förälder från varje skola) eftersom de själva har en pedagogisk utbildning. Två föräldrarna hade genom vänner eller släktingar kommit i kontakt med pedagogiken.

Barnen integreras lättare från förskola/skola eftersom steget inte blir så stort vid övergången. Det är ”enkelt att bara fortsätta”, tyckte de flesta. En förälder sa dock att han var kritisk till vissa saker i pedagogiken, men att helheten ändå var positiv och intressant, speciellt för barn i förskolan. En annan sa att i jämförelse med den kommunala skolan, som har dåliga resurser, har ”den här” montessoriskolan tillräckliga resurser. Samma förälder svarade av ”egen erfarenhet” att barnen i den kommunala skolan är tillbakahållna. De utvecklas inte efter sin förmåga där, vilket de gör på montessoriskola.

Samtliga föräldrarna hade satt sig in i pedagogiken innan de satte sitt barn på friskolan. De hade antingen läst böcker, informationsblad, tidskrifter, gjort skolbesök, varit med i montessoribarngrupp eller gått på föräldramöte som skolan bjuder in föräldrar till.

De flesta föräldrar tyckte att montessoripedagogiken passar det egna barnet. Två föräldrar trodde att pedagogiken troligtvis fungerar bättre på flickor. Den ena av dessa föräldrar berättade hur de hemma hade pratat om det och de jämförde dottern med de två sönerna. Pappan tyckte att pedagogiken passade bättre för dottern än för sönerna, men det ”handlar mycket om hur personalen är”.

(18)

Den andra föräldern sa bara att eftersom pedagogiken är så ”pysslig” så kan den fungera bättre på flickor.

Liten skola

Praktiskt med liten skola, trygg miljö för de yngre barnen. Tre av sex föräldrar svarade att det var bra med en liten skola. Två föräldrar trodde att skolan var för liten för de äldre barnen. Det fanns alldeles för få elever i klassen att samarbeta med, tyckte de. Skolan är som en ”skyddad verkstad” för de äldre barnen, de måste komma ut och se verkligheten, påpekade en av föräldrarna. En av de här två föräldrarna skulle flytta över sitt barn till en vanlig kommunal skola i skolår 4 och den andra i skolår 7.

Kamrater

Kamratargumentet är starkt vid val av skola. Barnen skall ha cykelavstånd till sina kamrater, tyckte de flesta föräldrar. Det är praktiskt bekvämt så. Valde föräldrarna en skola längre bort, skulle de bli tvungna att köra barnen till sina kamrater, som då antagligen skulle bo långt bort. Det trodde föräldrarna kunde bli besvärligt.

Bra lärare

Lärarna är bra på montessoriskolan, de är engagerade i skolan och pedagogiken, tyckte föräldrarna. Den ena föräldern berömde också rektorn.

Föräldrainflytande

Bara en förälder sa att detta var viktigt vid val av skola. Innan hade föräldrar för stort inflytande, det har minskat lite nu tyckte en förälder. ”Man är alltid välkommen att prata, vi har ett samspel med skolan”, ansåg en annan. En förälder tyckte att ”i vissa lägen kan man inte påverka”.

Alla föräldrar sa att de inte fick ha några synpunkter om det pedagogiska arbetet i montessoriskolan. Personalen har det pedagogiska ansvaret, eftersom de har den pedagogiska utbildningen. En av föräldrarna framhöll att om föräldrarna skulle blanda sig i den pedagogiska verksamheten skulle det bli ”katastrof”. Föräldrarna hjälper istället till med städning, anordna fester och utflykter och andra verksamheter. En annan hade åsikter om att det finns många viljor bland föräldrarna, det går inte att tillgodose allas synpunkter. En förälder tyckte att personalen var ”för stränga” ibland och att det kunde vara irriterande.

(19)

Föräldern vågar inte fråga eller ifrågasätta saker. Samma förälder ansåg också att det var ”en nackdel att följa montessoripedagogiken in i minsta detalj”.

5.2.2 Vad innebär montessoripedagogik för föräldrarna?

Jag redogör separat vad föräldrarna svarade på den här frågan. Jag vill på det här sättet visa hur föräldrarna uttryckte sig och hur de formulerade sin syn på montessoripedagogiken var och en på sitt sätt.

Förälder 1: Att barnen utvecklar sig utifrån sin förmåga. Pedagogiken är tydlig och där finns tydliga mål. Montessoripedagogiken ger barnet något som inte föräldern själv kan ge, det kändes tryggt att veta.

Förälder 2: Pedagogiken har stor förståelse – en vidsynthet för individer. Alla individer oavsett utseende, kunskap, kan tillföra något. Den gör varje individs styrka synlig. Barnen skall dela med sig av sin kunskap. De skall tänka så här: Jag är bra på vissa saker, du är bra på annat. De skall ha respekt för varandra. Barnen skall inte heller behöva göra saker de inte vill, det är en slags hänsynstagande. Att välja är viktigt och att vara delaktig i en större grupp. Förälder 3: Montessoripedagogiken är en genomtänkt pedagogik. Barn mognar vid olika tillfällen, därför måste de stimuleras där de befinner sig i utvecklingen. Läraren skall finnas till hands, se barnet där det är. Barnet skall själv söka sin kunskap.

Förälder 4: Barnet skall lära sig i egen takt, det man är intresserad av. Barnen har ingen utsatt rast på förmiddagen, vilket är positivt eftersom de då kan hålla på hur länge de vill med vad de vill. Fördelarna med pedagogiken är uppenbara, det visste de innan de bestämde sig för att sätta barnet på montessoriskola. Barnen får också lära sig ta hänsyn till andra.

Förälder 5: Barnen har ett självständigt arbete. De söker kunskapen själva, de lär sig att arbeta självständigt. De har lärt sig att planerar själva och det redan från början. Trygghet och kontinuitet från förskolan är viktig. Barnen blir väluppfostrade och hövliga. Det är tyst och lugnt i klassrummet.

Förälder 6: Att våga, att våga göra saker, att ta reda på. Egna förutsättningar prövas eftersom man arbetar mycket individuellt. Olika människor lär sig på olika sätt, det är viktigt att man vågar utgå från människan, alla är inte lika. Pedagogiken tar hänsyn till personen, de blir individualister, men det behöver inte innebära att man inte kan samarbeta. För föräldern innebär det inte att man inte kan samarbeta då man är individualist. De är inte motpoler. Barnen gör många saker i grupp, i form av olika projekt. De har också mycket rörelse i undervisningen. Skolan är inte så styrd.

(20)

5.2.3 Vem kom på idén och var båda föräldrarna överens om detta beslut?

Två föräldrar svarade mamman, två svarade båda, en svarade pappan och en vet ej/ingen på frågan vem som kom på idén. Alla sex föräldrapar var överens om beslutet.

5.2.4 Av vilken anledning valde föräldrarna just den aktuella montessoriskolan

åt sitt barn?

Alla föräldrar svarade ”för att de bor där”. De skulle inte tänka sig att köra barnen till en skola långt bort. Två föräldrar motiverade detta med att det inte finns någon annan montessoriskola på orten. Två svarade närheten och en svarade att båda barnen går på samma skola för att det är praktiskt. Den sista föräldern berättade att de innan de flyttade dit till det här samhället tog reda på om det fanns montessoriskola på orten. Det var villkoret för att de skulle bosätta sig där.

5.2.5 Besöktes skolan/andra skolor innan föräldrarna bestämde sig?

Fem av sex föräldrar hade besökt den här skolan, innan de bestämde sig men ingen av föräldrarna hade besökt andra montessoriskolor. En av de fem föräldrarna berättade att deras familj hade även besökt några ”montessoriinspirerade” förskolor/skolor, som finns i samhället där de bor.

5.2.6 Hur viktigt är det att lärarna är montessoriutbildade pedagoger?

Fem föräldrar svarade att det var viktigt/mycket viktigt att läraren har en montessoripedagogisk utbildning. På de här tre skolorna var inte all personal montessoriutbildad, men skolorna strävade efter att alla skulle bli det så småningom. En av föräldrarna svarade att det inte alls var viktigt med montessoriutbildad personal. Föräldern motiverade detta med att det inte är någon garanti för att läraren är en bra lärare bara för att han/hon är montessoriutbildad. Det som är viktigt är hur läraren fungerar i arbetslaget – sociala egenskaper. Montessoriutbildad personal var inte avgörande för dem, vid val av skola. En annan förälder sa att alla behöver inte vara montessoriutbildade på skolan, men en kärna måste finnas. Det är viktigt, för då kan de utbildade lära upp de andra. De flesta var dock eniga om att montessoripedagogerna borde ha grundskollärarutbildning i botten. Det vore också bra om det fanns fler manliga lärare i skolan.

(21)

5.2.7 Är föräldrarna nöjda med den aktuella skolans utformning?

Förälder 1

Positivt: Barnen mår bra och har det jättebra i skolan. Att skolan är liten och att de kunskapsmässigt går framåt. Inomhusaktiviteterna är bra. Det är positivt om lärarna har grundskollärarutbildning i botten.

Negativt: Utemiljön kunde vara bättre med några rutschkanor, gungor och ”vanliga” leksaker. Lärarna dominerar när det gäller utemiljön vilket sätter krokben på barnen. Personalen tolkar pedagogiken bokstavligt. Många föräldrar tycker att barnen behöver detta och de anser att pojkarnas ”värld” är utomhus. Kvinnliga lärare har svårt att förstå dessa aktivitetsbehov, vilket kan leda barnen till mera bråk och att de slår sig. Finns det inte mycket att göra blir barnen frustrerade. Pojkar behandlas annorlunda än flickor. För lite manlig personal på skolorna.

Utomhusaktiviteterna är för dåligt organiserade, de är inte lika genomtänkta som inomhusaktiviteterna. Barnen skall inte bara ha fria lekar när de är utomhus varje eftermiddag. Det blir enformigt för dem att göra samma saker varje dag. Det finns inte heller någon gymnastiksal på skolan.

Det borde också finnas flera högstadieskolor med montessoripedagogik.

Förälder 2

Positivt: En bra montessoriskola som ligger i närheten av bostaden och nära till kompisarna, är mycket viktigt. Man har en dialog, nära kontakt med lärarna. Föräldrarna har ansvar för barnens skola och det ställs också krav på dem. Det är bra att lärarna har både grundskollärar- och montessoripedagogisk utbildning. Barnen som gått i montessoriskola är vana vid att arbeta självständigt och kan därför klara sig bra i kommunal skola. Deras barn skall därför bara gå på montessoriskola t.o.m. skolår 6. Därefter skall barnet flyttas över till en större, kommunal skola så att barnet både kan ha sina kompisar nära men också för att lära känna och få fler kompisar. Föräldern tror inte att så många från den här skolan kommer att fortsätta på montessorihögstadium, utan de flesta kommer att gå över till en kommunal skola så småningom.

(22)

Negativt: Att personalen inte är montessoriutbildad – förhoppningen är att skolan skall växa till en montessoriskola, därför satsar man på att utbilda lärare och fritidspedagoger. Styrelsen har ställt krav på det. Skolan har ett för litet mellanstadium, där är för få kamrater att samarbeta med. Det är jätteviktigt med pedagogiken och att det finns bra lärare. Pappan i den här familjen tycker att montessoripedagogiken är mest en ”flickpedagogik”. Han tycker det, eftersom pedagogiken fungerat bättre på dottern än på sönerna. Flickorna gillar det, de arbetar mycket praktiskt och det är ”pyssligt”.

Föräldern tycker att man skall ”fånga barnet där den är” i sin utveckling och tror att förskolepersonalen i den här föreningen är duktigare på det än grundskolepersonalen.

Förälder 3

Positivt: Det mest positiva är pedagogiken och att arbetet är intressant för barnen. Verksamheten på hela skolan har varit igång länge så att man har hittat sina former. Där arbetar bra personal såsom lärare och fritidspedagoger. Kontakten och dialogen mellan lärare och föräldrar fungerar bra. Barnet känner glädje i att komma till skolan varje dag.

Negativt: Den här föräldern säger att det inte finns något negativt att säga om skolan och verksamheten. Utemiljön kanske borde rustas upp och föräldern tror att föreningen skall kunna frigöra pengar till detta. Lärarna är i alla fall positiva till förslaget. Det kan ibland vara lite slarvigt slängda saker utomhus som barnen använt. Det är viktigt med ordning även utomhus. Fritidsverksamhetens ordning borde varit bättre.

Det som ibland kan vara negativt är hur föräldrarna är organiserade, den dåliga uppslutningen på möten och att medlemmar ur föräldragrupperna inte dyker upp.

Förälder 4

Positivt: Roligt för barnen, de utvecklas bra och är duktiga. Föräldragruppen håller koll på elever som går på gymnasiet och de har kommit fram till att det går bra för dem där. Vissa lärare ger läxa och ibland har eleverna hemuppgifter en gång per vecka, men de har inte läxor varje dag. Den här föräldern tycker det är bra att fritidsverksamheten inte är organiserad och styrd och att eleverna själva får hitta på egna aktiviteter. Fritids skall inte vara lika styrt som skolan, det skall inte vara skola hela vägen. Detta fungerar bra och föräldrarna är nöjda.

(23)

Negativt: Det kan vara pratigt och ganska mycket spring i klassrummet. Det är svårt för barnen att få vara ifred och felet är lokalmässigt. Det är ”lite släpphänt” i skolan. För lite manlig personal och för många kvinnliga pedagoger gör att det blir ”tjejinriktat”. Sedan är det alldeles för lite gymnastik på skolan. Barnen får bara en gymnastiklektion i veckan. Föräldern tycker att barnen skulle må bra av att ha gymnastik minst tre gånger per vecka.

Stadieindelningen kan vara ett problem eftersom där går barn i åldrarna 6-9 år och alla är så olika mognadsmässigt. Föräldern har egentligen ingen koll på hur verksamheten bedrivs, men är lite orolig för att barnen forstras i en lite egoistisk anda, kanske?

Liten fara ser föräldern i montessoripedagogiken, om personalen är ”renläriga” montessoripedagoger. Föräldern tycker därför det är viktigt att montessoripedagogiken anpassas till dagens samhälle.

Förälder 5

Positivt: Eleverna har en bra kunskapsutveckling. De skriver, läser och är allmänbildade. Deras barn passar i montessoriskola eftersom barnet tar ansvar, arbetar enskilt och kan gå vidare. Lärarna är bra och även helheten i pedagogiken. Montessoripedagogiken var inte avgörande vid val av skola, utan det var ”kamratargumentet”, som var starkast. Föräldern menar att det finns både bra och dåliga saker i alla skolor.

Negativt: Fritidsverksamheten är dålig, ostrukturerad och saknar innehåll. Skolan är för liten, har för litet utbud av material och föräldern kallar den för en ”skyddande verkstad”. Barnet har bara några kompisar och de bor inte i närheten av där de bor. Därför kan barnet känna sig ensamt. Barnet fick svårare att börja skolan än vad föräldrarna trodde, detta kan bero på det stora antalet barn(42 st.), den åldersblandade klassen och klassrumsorganisationen. Barnen som går i ”trean” är tuffa och det är oro i klassen bland de större barnen. Det är för lite personal till en sådan stor grupp och de har svårt att få arbetsro. Många barn kan ha svårt att koncentrera sig i en sådan miljö och andra har svårt att sitta ner. De är inte heller välutrustade med material på skolan, eftersom skolan har ”taskig” ekonomi. Men föräldern är inte så säker på att detta behöver vara negativt. Samarbete mellan individer är eventuellt också för lite… …och kanske är det för fokuserat på individen.

Barnen får inga läxor och det görs alldeles för lite grupparbeten anser något konfunderad den här föräldern.

(24)

Förälder 6

Positivt: Mycket nöjd med pedagogiken – sättet barnen lär sig på. Det är bra att det är en äldre, liten skola där det finns lugn och ro och allt fungerar bra. Lärarna är engagerade och jättebra. De ger mycket av sig själva. De har material som de lär sig med och barnen styrs inte i deras val av uppgifter. Skolan har ordning, respekt för barnet och för mänskligheten. Alla människor är lika mycket värda. Lärarna stöttar, stimulerar och observerar barnen och rektorn är en duktig ledare. Detta är en ickevåldspedagogik och passar både pojkar och flickor. Fritidsverksamheten är bra, barnen får ha många utomhusaktiviteter där.

Negativt: Miljön är inte så bra. Lokalerna är dåliga och det behövs större utrymme. Det finns för många barn i samma klass. Barnen verkar dock inte lida av det trots att det är så många i lokalen. När barnen blir äldre kan det upplevas som ”en ankdamm”, men just nu är det bra. Det är tråkigt med städdagarna därför har föräldern valt att engagera sig i festkommittén istället. På området finns många rika familjer och avundsjukan finns dem emellan. Området som de bor i kan också uppfattas som en ”ankdamm”. De flesta föräldrar som bor där är högutbildade och högutbildade föräldrar är starka. De uppmuntrar sina barn att ta för sig mer och barnen kan då uppfattas som individualister.

6 Diskussion

Utifrån mina frågeställningar och i jämförelse med andra undersökningar har jag tänkt redovisa och diskutera mitt arbete. Detta är viktigt för mig för att kunna reflektera över det jag gjort och samtidigt vara medveten om att det finns flera olika sätt att se på en sak.

I Boken om Pedagogerna skriver Tomas Englund, 1998, på s. 311 om hur den successiva utflyttningen från den kommunala skolan förstör samhällets möjligheter att infria sin uppgift, nämligen den att vara en del av demokratin och att fördela de ekonomiska och andra resurserna. De föräldrar, som väljer att sätta sina barn på friskolor måste inse att deras beslut har ”en samhällelig innebörd och en betydelse med bestämda sociala konsekvenser”. Den sociala segregationen förstärks på sikt och den sociala sammanhållningen mellan olika grupper av samhällsmedborgare riskerar att försvagas, anser han. Barnet får inte själv bestämma vilken skola den skall gå i, men föräldrarna borde se att deras val av skola leder till ”en lösning utan långsiktigt ansvar för den samhälleliga helheten och för alla barns bästa.” Är det rätt att skilja världsmedborgarna åt och öka segregeringen av människor i samhället genom att starta upp alltfler friskolor med olika inriktningar?

(25)

Några av de här skolorna har höga avgifter och är framtida baserade talang- och elitskolor, enligt författaren. För att barnet skall få ett eget demokratiskt förhållningssätt mot omvärlden måste det utvecklas så självständigt så möjligt. Detta sker då barnet möter människor med annorlunda uppfattningar och synsätt, olika människor från många olika världar, tror Englund. I min undersökning upptäckte jag att samtliga sex föräldrar jag intervjuat hade en akademisk utbildning. Hälften av dessa hade dessutom någon form av pedagogisk utbildning. Vad är det som gör att högutbildade föräldrar dras till montessoripedagogiken och hur påverkar detta långsiktigt samhället och synen på medborgarna? Författaren säger att skolans roll ändras från att vara samhörighetsskapande, demokratifostrande och ett möte mellan olika kulturer till en särskiljande skola. Författaren menar att föräldrar som väljer friskolor för sina barn medvetet har tagit ställning mot demokrati och pluralism. (Svedberg m.m. 1998, s.305ff) Skolan skall vara en förberedelse för det barnen kommer att ställas för i framtiden. Det gäller då förstås att föräldrarna har samma syn på barn och idéer som Maria Montessori. Om inte föräldrarna har det, skall de helst inte sätta sitt barn på montessoriskola. Föräldrarna skall med andra ord vara väl medvetna om pedagogiken och aktivt välja en skola som är likvärdig deras filosofi och hemmiljö, men också som föräldrarna anser bäst motsvarar deras barns behov. Detta gör föräldrar genom att studera olika skolor och välja den, som de anser bäst motsvarar deras barns behov. Men de skall först göra klart för sig själva vad det är de söker. (G Hainstock 1999, s.151)

I min undersökning var inte familjerna ute efter att medvetet finna den skola som bäst motsvarade deras barn behov. De valde montessorigrundskola för att de tyckte om pedagogiken och de valde den montessoriskolan som fanns på orten där de bor.

Det är viktigt att göra studiebesök för att själv bilda sig en uppfattning om skolan, lärarna och verksamheten. Det enda rätta är föräldrarnas egna känslor. Viss ledning får man av Svenska Montessoriförbundets auktorisation av montessoriförskolor/skolor, men det är ingen garanti för att skolan är bra. (Hedlund 1995, s.61)

Nästan alla föräldrar jag intervjuade hade besökt skolan då barnet fortfarande gick i förskola eller i samband med att det började skolan. Föräldrarna sa i intervjun att de ser fram emot att alla lärare och annan personal som arbetar på skolan så småningom skall utbilda sig till montessoripedagoger. Föräldrarna tycker om verksamheten som skolan bedriver och det viktigaste enligt dem är att barnen trivs. En av föräldrarna sa precis det som står i Hedlunds bok. Det är ingen garanti att en skola är bra för att det är en montessoriskola. Den här föräldern hade själv en pedagogisk utbildning.

(26)

Det finns stora skillnader mellan olika montessoriskolor eftersom lärarna är olika. Ofta har personalen gått olika montessoriutbildningar där man lagt olika stor vikt vid enskilda ämnen och områden. (Hedlund 1995, s.65)

Ingen av föräldrarna nämnde något om auktorisation. De valde inte skola för att det var någon speciell kvalitet på den eller för vilken pedagogisk utbildning lärarna har. Trots detta vill nästan alla föräldrar nu att lärarna skall utbilda sig till montessoripedagoger. Tre av sex föräldrar vill att skolan skall bedriva renodlad montessoripedagogik och de tre andra att skolan skall anpassas till dagens samhälle och de här barnens behov. Av den anledningen kan jag bara bekräfta att det finns två olika kategorier av föräldrar men samtidigt två kategorier av pedagoger. Jag vill kalla dem för ”konservativa montessoriföräldrar/pedagoger” och ”moderna montessoriföräldrar/pedagoger”. Föräldrarna väljer en montessoriskola åt sitt barn, i vilken barnet skall anpassa sig till pedagogiken och skolan. Några föräldrar och/eller lärare kommer att kämpa för en modernisering av pedagogiken och skolans verksamhet, medan en del föräldrar och/eller lärare vill hålla fast vid den strikta montessoripedagogiken. De här två kategorier av föräldrar och pedagoger kommer att samarbeta, förhoppningsvis på ett bra sätt. Jag kan se svårigheterna och jag kan förstå varför föräldrarna i min undersökning hade ganska många negativa åsikter om pedagogiken och skolan, trots att de egentligen valde montessoriförskola/skola för pedagogikens skull.

Det sägs att föräldrar har stort inflytande inom montessoriskolan. Några föräldrar jag intervjuade har sagt att de i vissa lägen inte har kunnat påverka. Alla föräldrar sa (på gott och ont) att pedagogerna inte är villiga att låta dem blanda sig i eller ha åsikter om det pedagogiska området. Personalen inom montessoriverksamheten vill alltså inte släppa in föräldrarna inom pedagogikens gränsen. Orsaken till detta har jag sökt länge efter i litteraturen, men tyvärr inte kunna finna någonstans.

Nackdelen med montessoripedagogiken är att man kan tolka denna på olika sätt. Jämför vi två montessoriskolor med varandra så kommer vi ganska snart att upptäcka skillnaderna eftersom likheterna är uppenbara.

Jag hade tidigare på montessoripedagogiska utbildningen hört att montessoripedagogiken gynnar mest flickor, att den ibland benämns som ”flickpedagogik”. Detta fick jag även höra från en del föräldrar i mina intervjuer. Kanske gynnar denna pedagogik mest flickor eftersom det är en pedagogik där eleverna får arbeta mycket stilla och med händerna. Pojkar trivs bättre då de får komma upp ur stolarna, röra hela kroppen t.ex. klättra i träd. Ingen har vad jag vet ännu forskat om just det här ämnet, så det återstår att se om de här teorierna bekräftas i

(27)

framtiden. Pojkföräldrarna var lite mer kritiska till montessoripedagogiken än flickföräldrarna i min undersökning.

Bengtsson 1997, har skrivit ett examensarbete, som bygger på intervjuer med föräldrar som har barn på montessoriförskola. Författaren har fått ungefär samma svar, som jag fick i mina intervjuer. Vi kom båda fram till att de flesta föräldrar tyckte att ”pedagogiken var bra och pedagogernas arbetsmetoder passade in på just deras barn”.

Linda Bengtsson 1999 redogör på s.19f om hur vissa föräldrar valde bort kommunal verksamhet och valde istället montessoriverksamhet. Detta gjorde de dels för att det var den enda alternativa inriktningen inom kommunen eller för att det låg på lagom avstånd. Detta gjorde även någon utav föräldrarna jag intervjuat, men inte av den anledningen ovan, utan för att de av ”egna erfarenheter” hade haft en negativ uppfattning av den kommunala skolan. Det fanns även de som valde montessoriverksamheten för att de tyckte om pedagogiken. (Bengtsson 1999, s.19)

En enkätundersökning som gjorts på Malmö Montessoriskola visar på frågan om ”vilka faktorer har styrt valet av skola?” att en liten skola är viktigast, montessoripedagogiken kommer som nummer två och ökat föräldrainflytande som nummer tre. Närheten till skolan och kamraterna var minst viktiga. (Hoffmann, m.m. 1997, s.10f)

Jag fick montessoripedagogiken som den viktigaste faktorn och närheten till skolan och kamraterna som nummer två. Långt ner på min lista låg föräldrainflytandet. Precis samma resultat fick vi på frågan om ”hur föräldrarna fått information om skolan?” Majoriteten svarade genom bekanta och via montessoriförskolan. (Hoffmann, m.m. 1997, s.12)

När föräldrarna på Malmö Montessoriskola fick frågan om vad de ”tycker är kännetecknande för montessoripedagogiken?” svarade de flesta ”arbete i egen takt, barnets egen utveckling, eleven i centrum och elevansvar”. Ganska likt mina egna resultat. (Hoffmann, m.m. 1997, s.15)

De flesta föräldrar var mycket nöjda eller till största delen nöjda med Malmö Montessoriskola. Samma svar fick jag på alla mina sex intervjuer. Det som alla skolor hade gemensamt var att föräldrarna var minst nöjda med fritidsverksamheten. (Hoffmann, m.m. 1997, s.14)

Viktigast inom pedagogiken är ändå barnets individuella utveckling, att varje barn skall bli sedd och att läraren skall ta tillvara på alla deras resurser. (Hoffmann, m.m. 1997, s.16)

(28)

7 Referenser

Bengtsson, L., Varför väljer man som förälder och som pedagog montessoriverksamhet?, Examensarbete BUP, Malmö Högskola 1999

Bjerstedt, Å., Rapportens yttre dräkt, Studentlitteratur, Lund 1997 G Hainstock, E., Montessori från grunden, Replik, WSOY, Finland 1999

Hedlund, N., Följ barnet! Frågor och svar om modern Montessoripedagogik, McBook, Ängelholm 1995

Hoffmann, M., Ryning, K., Enkät till föräldrar på Malmö Montessoriskola. Vilka faktorer har

styrt valet av vår skola?, Examensarbete Specialpedagogik, Lunds universitet 1997

Johansson, B., Svedner, P-O., Examensarbetet, Kunskapsföretaget i Uppsala AB, Läromedel och Utbildning, Uppsala 1998

MontessoriTidningen nr 1 2000 MontessoriTidningen nr 2 2000 MontessoriTidningen nr 6 2000

Skjöld, Wennerström, K., Bröderman, Smeds, M., Montessoripedagogik i förskola och skola, Natur och Kultur, Borås 1997.

Svedberg, L., Zaar, M., Boken om pedagogerna, Liber AB, Fjärde upplagen, Falköping 1998 Wollter, H., Mina föräldrar valde Montessori – ett arbete om Montessoripedagogiken och

föräldrarna, Examensarbete BUP, Malmö högskola 1998

Studiebesök på Montessorigrundskola 2000-10-13

(29)

Bilaga 1

Dalby 00-09-14

Hej!

Mitt namn är Parthéna Nikitidou och går på Grundskollärarutbildningen 1-7 på Lärarhögskolan i Malmö. Jag går nu min 7:e och sista termin och skall nu läsa en tillvalskurs på 10 poäng som heter Montessoripedagogik. Jag skall även skriva mitt examensarbete, en 10 poängs uppsats, som även den skall ha någon sorts anknytning till Montessoripedagogiken. Anledningen till att jag valt kursen och mitt examensarbete inom just Montessori är av naturliga skäl, att jag är intresserad av pedagogiken. Den här terminen ser jag speciellt fram emot och jag hoppas få både roligt och många djupa kunskaper inom ämnet.

För att kunna genomföra mitt examensarbete precis som jag har tänkt, behöver jag hjälp av några slumpvis valda föräldrar, som har valt Montessorigrundskola åt sina barn. Lotten har fallit på just dig/er för den här uppgiften i form av en intervju på ca. en timme. Intervjupersonerna är föräldrar till sex olika elever, som går i skolår 1 och är från tre olika skolor. Alla föräldrar intervjuas separat. Intervjun är helt frivillig och skulle du/ni mot förmodan inte vilja medverka skulle jag uppskatta om du/ni lät mig veta snarast. Ni kan även ringa mig om ni har andra frågor. Mitt telefonnummer är:

Jag kommer under intervjun att ställa några frågor till dig/er och eftersom kvaliteten på mitt examensarbete är beroende av den enskilde förälderns svar, hoppas jag därför att ni är villiga att svara på alla frågor. Svaren till frågorna kommer sedan att ligga till grund för mitt examensarbete, men helt konfidentiellt d.v.s. inga namn kommer att redovisas någonstans. För att göra det lättare för mig då jag skall bearbeta alla intervjuer kommer jag att banda dessa. Samtliga rektorer har gett sitt medgivande till det här arbetet.

Har ni inte ringt mig tidigare, kommer jag att ta kontakt med er under vecka 40. Vi kan då tillsammans bestämma dag, plats och klockslag för intervjun i v. 40-41.

Jag tackar er hjärtligt på förhand!

Vänliga hälsningar