Malmö högskola
Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng, Avancerad nivåUnga vuxnas uppfattning om begreppet
”världens undergång”
Young adults' view on ”the end of the world”
Christoffer Strandqvist Andersson
Lärarexamen 270 poäng
Religionsvetenskap och lärande
Sammanfattning
Syftet med denna undersökning är att genom intervjuer och en fenomenografisk ansats kartlägga unga vuxnas uppfattningar av begreppet världens undergång, samt belysa de olika etiska förhållningssätt och livsåskådningar som diskuteras i denna kontext. Undersökningen baseras på nio kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med unga vuxna i åldern 18-25 som levt större delen av sitt liv i Sverige, går eller har gått i svensk skola, ser sig som tillhörande en av de abrahamitiska religionerna judendom, islam eller kristendom, eller är socialt präglad av någon av dessa. Intervjuerna genomfördes hösten 2013. Intervjupersonerna har kontaktats och valts ut främst på skillnader i kön, social bakgrund och utbildningsbakgrund. Intervjuerna har blivit analyserade utifrån en fenomenografisk ansats. De slutsatser jag har kunnat utläsa av resultatet är att uppfattningar om världens undergång kan delas in i fyra övergripande uppfattningskategorier, där varje uppfattningskategori representerar vad världens undergång är och vem/vad som kan drabbas av denna. Övriga beskrivningskategorier redogör för olika uppfattningar om orsaken bakom världens undergång, i vilken utsträckning människan kan påverka denna, huruvida intervjupersonernas uppfattning om världens undergång är ett troligt framtidscenario och om de utgår ifrån en positiv eller negativ orienteringspunkt. Hypoteserna som uppsatsen genererar är uppfattningarnas gemensamma nämnare:
• Mänskligheten anses vara moraliskt ansvarig på något plan för världens undergång såvida det är en undergång som drabbar människor och kan påverkas av människan.
• Om mänskligheten kan påverka världens undergång behöver inte människan ha skapat världens undergång för att mänskligheten på något plan ska ses som moraliskt ansvarig för densamma. Det måste alltså inte råda ett kausalt samband mellan vad/vem som sägs ytterst orsakat världens undergång och vad/vem som anses moraliskt ansvarig för den.
Dessa hypoteser överensstämmer delvis med uppsatsens utgångspunkt, idén om
människans benägenhet se mänskligheten som moralisk ansvarig för en hotande undergång, men skiljer sig från denna främst i synen på orsak och moraliskt ansvar.
Innehållsförteckning
1. Inledning... 1 1.1 Syfte... 2 1.2 Frågeställningar... 3 2. Metod... 4 2.1 Kvalitativ forskning... 4 2.2 Förförståelse... 4 2.3 Fenomenografisk ansats... 5 2.4 Intervjuer... 6 2.5 Etiska överväganden...7 2.6 Analysprocessen... 72.7 Metodval, trovärdighet och urvalsgrupp... 7
2.8 Kommentar om disposition... 8
2.9 Begreppsbeskrivning... 8
3. Litteraturbakgrund...10
3.1 Religiöst tolkningsföreträde...10
3.2 Eskatologi – En religionshistorisk tillbakablick...11
3.3 Moderna undergångsföreställningar - Mänsklighetens självförvållade undergång...14
3.3.1 Risksamhälle... 15
3.3.2 Vår oförmåga till förändring... 17
3.4 Ett döende universum... 19
4. Teoretisk bakgrund... 21
4.1 Kausalitet och ansvar... 21
4.1.1 Kort diskussion om den teoretiska modellen... 22
5. Resultat och analys...24
5.1 Uppfattningar om världens undergång...24
5.1.1 Människans undergång...24
5.1.2 Samhällets undergång... 25
5.1.3 Miljöns undergång... 26
5.1.4 Jordens undergång på grund av yttre faktorer... 27
5.1.5 Sammanfattande diskussion om uppfattningar av världens undergång...28
5.2 Orsaker bakom världens undergång...29
5.2.1 Människans undergång – Orsaker... 29
5.2.2 Samhällets undergång – Orsaker... 32
5.2.3 Miljöns undergång – Orsaker... 33
5.2.4 Jordens undergång på grund av yttre faktorer – Orsaker... 34
5.2.5 Sammanfattande diskussion om orsaker bakom världens undergång...35
5.3 Framtidssyn och påverkan... 37
5.3.1 Människans undergång – Framtidssyn och påverkan... 37
5.3.2 Samhällets undergång – Framtidssyn och påverkan... 39
5.3.3 Miljöns undergång – Framtidssyn och påverkan... 40
5.3.4 Jordens undergång på grund av yttre faktorer – Framtidssyn och påverkan...40
5.4 Moraliskt ansvar... 42
5.4.1 Människans undergång – Moraliskt ansvar... 43
5.4.2 Samhällets undergång – Moraliskt ansvar... 45
5.4.3 Miljöns undergång – Moraliskt ansvar... 46
5.4.4 Jordens undergång på grund av yttre faktorer – Moraliskt ansvar...47
5.4.5 Sammanfattande diskussion om moraliskt ansvar... 48
5.5 Orienteringspunkter... 49
6. Resultatdiskussion...51
6.1 Världens undergång och skolämnet religionskunskap... 54
6.2 Förslag på undersökningsområden... 54
7. Källförteckning... 56
8. Bilaga 1... 59
1. Inledning
Det är nyårsafton 1999 och jag är elva år. På en stor raket har min vän tejpat fast en av mina gamla leksaker, en plastsoldat. Stubinen är på väg att tändas. Jag skrattar med en spelad tuffhet, men hoppas i hemlighet att soldaten ska klara explosionen och landa i säkerhet någonstans där jag kan hitta honom. Raketen försvinner upp i himlen, exploderar och sprider sin gyllene färg över himlen. Bakom oss räknar de vuxna in det nya året och jag glömmer för en stund bort min leksak. ”En minut kvar!” Min väns ögon möter mina. Snart. Snart ska det ske. Snart ska alla ljus slockna, alla datorer krascha och total oordning råda. Snart går världen under.
När det nya årtusendet inleddes lyste kaoset och alla upplopp vi skrämda hade fantiserat om med sin frånvaro. Y2K-problemet inträffade aldrig. Nya datorer hade sålts med säkert skydd mot den hotande millenniebuggen och myndigheter hade förberett sig på det värsta.1 Vi var rädda att samhällsfunktioner skulle bryta samman, men världens
undergång uteblev för denna gång.
Det är en dag i december år 2012. Skolorna ska snart tömmas på elever. Ett skönt jullov väntar och ett slags lugn verkar ha fallit över årets sista veckor. Jag arbetar som vikarie på en lågstadieskola i Malmö. I klassrummet spelas julmusik. Såväl barn som vuxna pysslar. Till min besvikelse märker jag att mina egna färdigheter i att konstruera snögubbar av flirtkulor inte blivit bättre på över femton år. Den annars så goda stämningen avbryts plötsligt. En av eleverna verkar ha dragit sig till minnes något som verkar vara av oerhörd vikt att förmedla till sina klasskamrater. Vad som snart ska bli det stora samtalsämnet är något som de flesta av oss hört talas om förut.
”Världen ska gå under nästa fredag” säger eleven.
Några i rummet börjar ifrågasätta detta yttrande. Andra verkar vara oroliga och frågar mig om det är sant. Min tafatta förklaring att världen inte alls kommer att gå under den tjugoförsta december, utan att vi helt enkelt rör oss in i vad som enligt mayakalendern beskrivs vara en ny tidscykel verkar inte lugna de redan oroliga. Som så många andra har eleverna under de senaste veckorna inte kunnat undgå att ta del av fenomenet som beskrivits på välbesökta nyhetssajter, på tv och i böcker. Några år tidigare, år 2009, hade även filmen 2012 sin premiär. En film som jag misstänker ha gjort åtminstone några litet oroliga.
Jag överlevde båda dessa hotande undergångar, precis som de allra flesta. Sedan dess har jag intresserat mig för olika historiska undergångsföreställningar. Det är fenomen som trots sina dramaturgiska likheter med varandra hämtat inspiration från de mest spridda håll. Från såväl religiösa skrifter som de allra senaste forskningsrön.
Det är uppenbarligen fler än jag som någon gång fängslats av tanken på en hotande undergång. Detta antagande baserar jag på det utrymme som fenomenet får i media och populärkultur. Filmer och böcker som beskriver någon form av undergångsscenario ges ut med korta mellanrum. I Aftonbladet har vi på senare år kunnat läsa artiklar med rubriker som ”Ödestimme för mänskligheten” när tidningen
1 Skrivelse 1998/99:111. Lägesrapport två om IT-omställningen i samhället inför år 2000
sammanfattat FNs klimatkonferens och ”Så tror ungsomar att människan går under – Kärnvapenkrig, solslocknande och zombier – när 18-åringarna väljer”.2 Den senare
artikeln baseras på en årlig undersökning genomförd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och syftar att kartlägga svenska 18-åringars inställning och kunskap om frågor som rör säkerhet och beredskap i Sverige. På frågan ”Vad av följande tror du kommer att orsaka jordens/mänsklighetens undergång?” svarade bland annat 27% av de tillfrågade att Klimatförändringar verkar vara den mest troliga orsaken, 14% svarade Solen slocknar, 11% trodde Kärnvapenkrig och 2% menade att en Gudomlig kraft skulle orsaka undergången. Av 4149 tillfrågade trodde 1% att
Zombies kommer att orsaka jordens/mänsklighetens undergång.3
Jag vill i min undersökning förklara hur unga vuxna uppfattar begreppet
världens undergång. Detta för att komma åt komma åt något djupare än vad bara
statistik kan berätta. Ann Frisén och Philip Hwang talar i sin bok Ungdomar och
identitet om just dessa tidiga vuxenår som en fas där individen lägger ett allt större
fokus på den egna livsåskådningsutvecklingen, en livsåskådning och ett förhållningssätt till omvärlden som allt mer självständig från de värderingar och tankestrukturer som följt med under ungdomsåren och som i stor grad är influerade av föräldrar och andra vuxna.4 Jag vill förstå likheter och skillnader i unga vuxnas undergångsföreställningar
och har i denna uppsats lagt ett fokus på ungdomar som har gått i svensk skola och ser sig själva som tillhörande en abrahamitisk religion och idétradition, eller som inte är troende. Jag vill ta reda på om de räds framtiden och om de verkligen tror att världen kommer att gå under. Jag vill veta vilket moraliskt ansvar de själva anser sig ha för en hotande undergång.
1.1 Syfte
Som skolverkets Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 beskriver, ska religionsundervisningen ”syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen.”5
Det läggs även vikt vid att denna undervisning behandlar livsfrågor och ”[e]tiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar.”6 I Läroplan, examensmål och
gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 ska ”[u]ndervisningen i ämnet religionskunskap syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om religioner, livsåskådningar och etiska förhållningssätt och olika tolkningar när det gäller dessa.” Vidare står det att ”[u]ndervisningen ska ta sin utgångspunkt i en samhällssyn som präglas av öppenhet i fråga om livsstilar, livshållningar och människors olikheter
2 - Rundkvist, Fredrik - ”Ödestimme för mänskligheten”. Aftonbladet, 2011-11-29. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14004463.ab
- Stenquist, Victor – Så tror ungdomar att människan går under – Kärnvapenkrig, solslocknande
och zombier – när 18-åringarna själv väljer, 2013-10-09.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17621222.ab
3 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap – 18-årsundersökning – oktober 2013
https://www.msb.se/Upload/Nyheter_press/MSB_18-årsuppdraget_resultatredovisning_2013-10-07.pdf
4 Frisén, Ann & Hwang, Philip (red.), Ungdomar och identitet, Natur och kultur, Stockholm, 2006, s. 216.
5 Skolverket - Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11: s. 186 6 Lgr 11: s. 189-190
samt ge eleverna möjlighet att utveckla en beredskap att förstå och leva i ett samhälle präglat av mångfald”7
Syftet med denna undersökning är att genom intervjuer och en fenomenografisk ansats kartlägga unga vuxnas olika uppfattningar kring begreppet världens undergång, samt belysa de olika etiska förhållningssätt och livsåskådningar som diskuteras i denna kontext. Vidare lyfts tankar om världens undergång som troligt eller icke-troligt framtidsscenario och människans moraliska ansvar inför densamma.
1.2 Frågeställningar
• Hur uppfattar unga vuxna begreppet världens undergång?
• I vilken mån menar undersökningspersonerna att deras undergångsuppfattningar representerar en verklig framtidsvision?
• Vilka ansvarssamband belyser intervjupersonerna i sina undergångsuppfattningar?
7 Skolverket - Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Gy 11: s. 137
2. Metod
Detta avsnitt presenterar metoder för undersökningen. Vidare diskuteras metodernas trovärdighet och undersökningens praktiska tillvägagångssätt.
2.1 Kvalitativ forskning
Den kvalitativa forskningen är den vanligaste när man studerar sociala fenomen och sammanhang. Till metoden hör att man i sin analys av data tolkar snarare än kvantifierar. Kvalitativ forskning kännetecknas av en induktiv syn på förhållande mellan teori och praktik, vilket innebär att teorin utvecklas från vad som visar sig i forskningsresultaten. Kvalitativa undersökningar vilar på en tolkningsinriktad, kunskapsteoretisk ståndpunkt. Med detta menas att forskaren, utifrån den verklighet och kontext deltagarna befinner sig i, försöker förstå vad som visar sig i deras tolkningar av densamma. Kvalitativ forskning lutar sig åt en konstruktivistisk ontologisk ståndpunkt där undersökningspersonernas världsbild är ett resultat av sociala samspel och processer.8
I en kvalitativ inriktad undersökning försöker forskaren se det fenomen som studeras inifrån genom förståelse, men även genom ett yttre, förklarande perspektiv. Några för metoden viktiga principer är närheten till undersökningsenheterna och en så långt som möjligt riktig eller sann återgivning av vad som skett. Relevanta beskrivningar av intervjupersonerna och direkta citat bör även prägla rapporten för en autentisk återgivning. Detta för att i så liten omfattning som möjligt hindra ett gott samspel mellan forskare och undersökningsperson.9
2.2 Förförståelse
Utifrån en förförståelse för ett bestämt ämne och genom en förhandsteori formulerar forskaren sin frågeställning. Denna teori kan sedermera prövas mot de uttalanden som undersökningspersonerna gör. Denna process leder till en för forskaren ökad, förnyad förståelse och eventuella omformuleringar av tidigare förförståelse.10
Presentationen av denna förhandsteori som grund för formulering av undersökningens föreställning är värd att nämna i en diskussion om förförståelse inom samhällsvetenskaplig forskning. Alan Bryman, professor i organisational and social research vid universitetet i Leicester menar att man tidigare haft inställningen att hålla värderingsfri och objektiv forskning giltig. Detta förhållningssätt är i praktiken omöjligt att uppnå. Forskaren värderar ständigt och påverkar bland annat valet av område som ska undersökas, utformningen av frågeställningar, metoder, datainsamlingstekniker,
8 Bryman, Alan. Samhällsvetenskapliga metoder. 2 uppl., Liber AB, Malmö 2011. s. 340-341. 9 Holme, Idar Magne/ Krohn Solvang, Bernt. Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa
metoder, Studentlitteratur, Lund 1997. s. 92-93
analys och tolkning av data, samt forskarens slutsatser.11
Att komma tomhänt till undersökningsområdet är att inte pådriva en teori som inte grundas i datamaterialet. Jag vill därmed göra läsaren medveten om att jag reflekterat kring att jag som genomför undersökningen ständigt påverkar densamma. I största möjliga mån har jag försökt distansera mig från mina övertygelser och värderingar. Mitt intresse för undersökningsområdet har inte uppstått ur tomma intet utan är, som ovan beskrivits, till stor del styrt av min förförståelse. Det antagande som ligger till grund för mitt intresse av ämnet och för frågeställningen i denna uppsats kan sammanfattas som idén om människans benägenhet se mänskligheten som moralisk
ansvarig för en hotande undergång.12
2.3 Fenomenografisk ansats
Begreppet kvalitativ metod är mycket övergripande och det krävs att undersökningsmetoden specificeras ytterligare. Denna studie är genomförd med en fenomenografisk ansats. Fenomenografin försöker redogöra för ”människors sätt att
uppfatta sin omvärld.”13 Staffan Larsson hänvisar till Ference Marton, professor
emeritus i pedagogik, för att förklara begreppet uppfattning:
”Uppfattningen står ofta för det som är underförstått, det som inte behöver sägas eller som inte kan sägas, eftersom det aldrig varit föremål för reflektion. De utgör den referensram inom vilken vi samlat våra kunskaper eller den grund, på vilken vi bygger vara resonemang.”14
Fenomenografin utvecklades av en forskargrupp vid Pedagogiska institutionen vid Göteborgs universitet. Syftet med ansatsen var att undersöka vad som lärdes in i en inlärningsprocess. Forskningen försökte jämföra människors sätt att uppfatta och förstå olika företeelser av verkligheten. Projektets resultat presenterades 1977 i boken
Inlärning och omvärldsuppfattning.15 Fenomenografins fokus har sedan dess förskjutits
från att röra inlärning till mer allmänna omvärldsuppfattningar. Kvalitativ analys av utskrivna intervjuer är den metodtradition som är gemensam för de flesta fenomenografiska studier.16
En fundamental del i fenomenografin är ”andra ordningens perspektiv – hur någon upplever något”.17 Ansatsen syftar till att på empiriska grunder beskriva likheter
och skillnader i olika personers sätt att uppfatta världen, inte hur något faktiskt är. Fenomenografin har som mål att i första hand redogöra för innebörden av ett fenomen snarare än en förklaring över detsamma.
Ansatsen är empirisk då den försöker analysera vad personer sagt i en intervju.18
11 Bryman 2011. s. 43-44
12 Förförståelsen för detta fenomen kommer från läsning av David Larsson Heidenblads avhandling
Vårt eget fel – moralisk kusalitet som tankefigur från 00-talets klimatlarm till förmoderna syndastraffsföreställningar. Agerings Bokförlag, 2013.
13 Larsson, Staffan. Kvalitativ analys: exemplet fenomenologi, Studentlitteratur, Lund 1986, s. 12 (Författarens kursivering)
14 Ference Marton 1978 i Larsson 1986, s. 21
15 Marton, F., Dahlgren, L.O., Svensson, L. & Säljö, R. Inlärning och omvärldsuppfattning. Stockholm: AWE/Gebers, 1977.
16 Starrin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar (red.), Kvalitativ metod och vetenskapsteori, Studentlitteratur, Lund 1994. s. 112-115
17 Larsson 1986. s.12 (Författarens kursivering) 18 a.a. s. 13
Man skiljer inom fenomenografin på en vad-aspekt och en hur-aspekt. Vad-aspekten innebär innehållet i uppfattningen, objektet som undersökningspersonens tanke är riktad mot. Hur-aspekten motsvarar hur detta innehåll är strukturerat, hur tanken till objektet är riktad.19 Hur-aspekten utgör denna undersöknings huvudintresse.
Samma vad (begreppet världens undergång) studeras utifrån olika hur (de varierade uppfattningar och resonemang som olika individer har kring detta vad).
2.4 Intervjuer
Kvalitativa intervjuer används inom samhällsvetenskaplig forskning för att få insyn i komplexare och djupare fenomen. Metoden lämpar sig väl i undersökningar som kräver en insyn i människors åsikter, känslor, uppfattningar och erfarenheter.20
Inom fenomenografiska studier används i regel öppna eller semi-strukturerade intervjuer. Intervjupersonerna får utifrån sin egen förståelse av fenomenet diskutera ämnet och skapa ramarna för sin egen tolkning. Intervjuerna skrivs ut ordagrant, talspråksenligt och med angivna mumlanden och pauseringar. Detta för att ge en så riktig bild som möjligt över intervjun och att genomföra en så transparent och kommunicerbar forskning som möjligt.21 För denna undersökning har jag valt en
semistrukturerad intervjumetod. Inför intervjuerna har jag förberett en intervjuguide med teman som ämnas behandlas. Vid tillämpande av semistrukturerad intervjumetod ska intervjuaren inställa sig på att vara ”flexibel när det gäller ämnenas ordningsföljd, och – vilket kanske är ännu mer betecknande – att låta den intervjuade utveckla sina idéer och tala mer utförligt om de ämnen som intervjuaren tar upp.”22
Inom kvalitativ forskning betonas trovärdighet, noggrannhet och giltighet som kriterier för god forskning. Med en fenomenografisk ansats ligger vikten vid att beskrivningskategorierna är representativa för intervjupersonernas uppfattningar och om forskaren verkligen tolkat undersökningspersonernas uttalanden på ett sådant sätt att även utomstående skulle ha delat in datamaterialet i liknande kategorier. I en god analys kan intervjupersonerna själva förstå och känna igen sig i forskarens beskrivningar och kategoriseringar.23
Jag är som undersökare medveten om att minsta struktur i intervjun kan generera idéer och teman hos intervjupersonen, som i en fullkomligt öppen intervju aldrig annars skulle dyka upp. Jag har i största möjliga mån ställt följdfrågor tills jag upplevt att intervjun hamnat för långt ifrån vad jag ansett relevant för uppsatsen.
Undersökningen är inte ändamålsenlig och styrs i största möjliga mån inte av några på förhand givna antaganden. Intervjuerna syftar till att låta undersökningspersonernas utsagor få utgöra ramen för tolkningen av begreppet
världens undergång. Jag är medveten om att de teman som jag i förväg skisserat utgör
grunden, och i viss mån begränsningen för vad dessa utsagor än må vara. Teman som jag särskilt utgår ifrån inför varje intervju är individens uppfattning av begreppet
världens undergång, om denna uppfattning om begreppet representerar en möjlig
händelse, människans moraliska ansvar inför framtiden och vad som i sådana fall kan orsaka en undergång.
19 Starrin/Svensson (red.) 1994. s. 118-119
20 Denscombe, Martyn. Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. 2:a uppl., Studentlitteratur, Lund 2009. s. 232-233
21 Starrin/Svensson (red.) 1994. s. 123-124 22 Denscombe. 2009. s. 234-235
2.5 Etiska överväganden
I enlighet med vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning meddelades alla nio intervjupersoner i förhand, såväl muntligt som skriftligt, om undersökningens syfte, vad intervjuerna skulle användas till och vilka som skulle ta del av informationen. De informerades även om att deras deltagande var fullständigt frivilligt och att deras anonymitet är säkrad, även under transkriberingsfasen. Varje person upplystes om att hen kunde avbryta sin medverkan när som helst, utan negativa påföljder.24 Alla namn (Harald, Karin, Diana, Erika,
Gustav, Jonna, Isak, Carl, Annika) är fingerade och har slumpats fram med en namngenerator. Syftet med namnen är att underlätta en uppdelning och för att anonymisera intervjupersonerna. Namnen syftar inte till att spegla intervjupersonernas kulturella bakgrund.
2.6 Analysprocessen
Den fenomenografiskt grundade kvalitativa analysen, som i denna studie utgörs av bearbetningen av intervjudata, har för avsikt att redogöra för kvalitativt skilda kategorier i vilka de olika intervjupersonernas uppfattningar kan finnas.25
Databearbetningen kan sägas indelas i fyra faser.
I fas 1 bekantar forskaren sig med datan för att ska skapa ett helhetsintryck. Hen transkriberar och läser genom intervjuerna. Detta för att finna kvalitativa skillnader i intervjupersonernas yttranden, frekvensen av särskilda utsagor, utförligheten i redogörelser och betoning av begrepp.
Under fas 2 uppmärksammar forskaren likheter och skillnader i utsagorna. Här växlar forskaren mellan ett inifrån- och ett utifrånperspektiv. Inifrån för att tolka varje enskild intervju på sin egen grund, utifrån för att reflektera över materialet i dess helhet. uttalanden som är irrelevanta för undersökningen sorteras bort. Mättnadseffekten kan uppnås när forskaren inte lyckas finna nya tolkningar i datan.
Fas 3 utgörs av en kategorisering av beskrivningar. Beskrivningskategorierna ska vara relevanta för det undersökta fenomenet och ska skilja sig åt på ett kvalitativt plan.
Slutligen studeras i fas 4 de beskrivningskategorier som relaterar till varandra, som innefattar skilda meningar om samma fenomen. Dessa sammanställs i ett utfallsrum där de kontrasteras mot varandra. Detta utfallsrum utgör grunden för analysen över hur uppfattningar förhåller sig till varandra.26
2.7 Metodval, trovärdighet och urvalsgrupp
Valet av en fenomenografisk ansats som metod för denna undersökning motiveras av att fenomenografin försöker redogöra för människors uppfattningar om sin omvärld och olika personers skilda uppfattningar av ett fenomen. I detta specifika fall rör sig om hur unga vuxna uppfattar begreppet världens undergång.
24 Vetenskapsrådet - Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
25 Larsson 1986. s. 20
Fenomenografisk forskning handlar om att identifiera uppfattningar och att redogöra för variationer av dessa. Urvalet av undersökningsgrupp ska syfta till att inom densamma lägga förutsättningar för en så stor variation av uppfattningar som möjligt av ett fenomen. Strategiskt övervägda val av undersökningspersoner kan man därför godkänna. Som jag tidigare omnämnt syftar fenomenografiska studier varken till att beskriva en objektiv verklighet eller generaliseras till till den population som undersökningspersonerna kommer ifrån. Istället ligger fokus på att försöka fånga större delen av den variation av olika kvalitativa uppfattningar som denna population kan tänkas ha. Den fenomenografiska metoden är inte helt problemfri, då den ställer krav på en variationsbredd. Som regel bör intervjupersonerna vara från olika bakgrunder och ha olika erfarenheter av fenomenet som undersökningen grundar sig på.27
Jag finner det svårt att i förväg känna till undersökningspersonernas erfarenheter om världens undergång, eftersom den enligt min tolkning av begreppet aldrig drabbat oss. Då jag försökt undvika att påverka intervjupersonernas uppfattning kring ämnet har jag heller inte på förhand kunnat göra kvalificerade antaganden över deras tolkning av begreppet världens undergång. Det har därför varit svårt att göra ett urval baserat på antaganden om en bred variation grundad på erfarenhet. Intervjupersonerna har handplockats baserat på skillnader i kön, social bakgrund och utbildningsbakgrund. Undersökningen fokuserar på intervjupersonernas uppfattning snarare än kunnande, vilket medför att djupa förkunskaper om fenomenet i denna analys inte är mer värda än ytliga.
Undersökningspersonernas gemensamma nämnare i denna studie är följande: Unga vuxna i åldern 18-25 som levt större delen av sitt liv i Sverige, går/har gått i svensk skola, ser sig som tillhörande en av de abrahamitiska religionerna judendom, islam eller kristendom, eller är socialt präglad av någon av dessa. Detta innebär att de som identifierar sig som ateister ändå anser sig tillhöra en kultur som inom den religiösa kontexten främst är präglad av en judisk, kristen eller muslimsk tanketradition.
Ann Frisén och Philip Hwang talar i sin bok Ungdomar och identitet om just dessa tidiga vuxenår som en fas där individen lägger ett allt större fokus på den egna livsåskådningsutvecklingen, en livsåskådning och ett förhållningssätt till omvärlden som allt mer självständig från de värderingar och tankestrukturer som följt med under ungdomsåren och som i stor grad är influerade av föräldrar och andra vuxna.28
2.8 Kommentar om disposition
Jag har valt att dela in uppsatsens analysdel i en rad avsnitt och underrubriker. Detta för att behandla varje beskrivningskategori för sig själv och underlätta för en jämförelse mellan olika uppfattningar. I slutet av varje avsnitt finns en sammanfattande diskussion om just den övergripande kategori som avsnittet behandlat. Detta för att undvika ett orimligt stort diskussionskapitel i slutet av uppsatsen. Att placera en diskussionsdel efter varje avsnitt ger dessutom en mer ärlig bild av mitt tillvägagångssätt.
27 Starrin/Svensson (red.) 1994. s. 122
28 Frisén, Ann & Hwang, Philip (red.), Ungdomar och identitet, Natur och kultur, Stockholm, 2006, s. 216.
2.9 Begreppsbeskrivning
• Begreppet kausalitet innebär ett nödvändigt orsakssamband, dvs ett obestridligt samband mellan två empiriska fenomen. Detta ska inte förväxlas med
korrelation.
• Begreppet korrelation innebär att två variabler (exempelvis begreppen orsak och ansvar i denna uppsats) har en stark gemensam riktning som kan uppfattas
ha ett samband, men som inte har ett nödvändigt orsakssamband. Man kan
använda exemplet att det råder en stark positiv korrelation mellan rikedom och lycka. Det finns dock inget nödvändigt orsakssamband mellan rikedom och lycka.
• Eskatologi innebär Läran om de yttersta tingen.
• Ansvar kommer jag att definiera som moraliskt ansvar, dvs ett ansvar som särskilt framhåller det/den/de som är moraliskt klandervärt/klandervärd(-a) eller berömvärt/ berömvärd(-a) för något.
3. Litteraturbakgrund
I detta kapitel presenteras litteratur som är relevant för undersökningen, men som inte ligger till grund för analysen. För att jag som undersökare i största möjliga mån ska komma tomhänt till undersökningsområdet har litteraturen i detta avsnitt inte varit en del av min förförståelse, utan något jag läst i efterhand med syfte att sätta min undersökning i ett sammanhang.
3.1 Religiöst tolkningsföreträde
Att undersöka uppfattningar om olika livsfrågor bland troende kan bli problematiskt om man utgår ifrån religionens dogmatiska hållning eller från vad som sagts av de med särskilt tolkningsföreträde. I sin Religion och populärkultur – Från Harry Potter till
Left Behind diskuterar religionsantropologen Pierre Wiktorin hierarkin gällande
tolkningsföreträde inom det religiösa fältet. I toppen av den hierarkiska stegen finns prästerskapet och religiösa specialister (oftast män) - de som traditionellt har tolkningsföreträde i frågor som rör religion. ”Det är deras religion som är den officiella, det är de som kan det där med religion, det är dem media frågar om de vill veta vad till exempel kristendomen lär om hbt-äktenskap.”29 I botten av hierarkin finner vi lekfolket
som anses ha begränsade kunskaper i religiösa frågor, men även producenter av populärkultur. Deras religiösa åsikter kan få stor spridning genom just populärkulturella uttrycksformer. På grund av att ordet idag demokratiserats, menar Wiktorin att denna hierarkiska situation håller på att förändras. Genom Internet kan nästan vem som helst söka information om religion, eller publicera egna teologiska åsikter. Detta ”interaktionssamhälle har inneburit lite av en religiös revolution för lekfolkets del. Den fokusering på experten som moderniteten fostrade har i det postmoderna samhället övergått i en folktro, där expertens tolkningsföreträde inte alls är given.”30
Vidare diskuterar författaren att dessa olikheter mellan officiell religion och de varianter av religionen som förekommer bland lekfolket går att liknas vid språkliga dialekter och sociolekter. Kasta om orden och vi får begreppet religiolekt som går att definiera enligt följande:
”En regional och/eller social variant av religion som utmärker sig vad det gäller vokabulär, praxis och emfas från andra regionala och/eller sociala varianter och som tillsammans med dessa utgör vad som betraktas som en religion.”31
På samma vis som det enligt språkvetare inte finns en korrekt version av ett språk, utan endast dialekter och sociolekter, finns det ur ett sådant ickenormativt vetenskapligt perspektiv inte någon korrekt tolkning av en religion. Det finns således enbart olika religiolekter. Som exempel finns det enligt ett sådant synsätt inte en korrekt kristenhet,
29 Wiktorin, Pierre, Religion och populärkultur – Från Harry Potter till Left Behind, Sekel 2011 s. 29 30 a.a: s. 25-28
endast en mängd kristolekter. Wiktorin utvecklar denna tankegång och menar att om vi ska studera religionens betydelse för individen och samhället, måste vi se bortom den tolkning som framförs av de som traditionellt haft tolkningsföreträde och i större grad undersöka populärkulturen som har goda förutsättningar för att sprida religiösa åsikter och tolkningar. 32
Vad jag med stöd i Wiktorins publikation vill framhålla är att de uppfattningar som troende personer här presenterar inte ska jämföras med vad de som traditionellt haft tolkningsföreträde inom olika religioner påstått om samma ämnen. Jag vill därför mena att den presentation av religiöst grundade eskatologiska föreställningar som följer nedan inte är menat som något de troende personernas uttalanden kommer värderas utifrån. Istället åsyftar följande avsnitt till att ge en kort historisk bakgrund till religiösa tankar om de yttersta tingen.
3.2 Eskatologi – En religionshistorisk tillbakablick på
de abrahamitiska religionerna
Det har genom historien visat sig att vi människor alltid haft en stor fascination kring vår historia, existens och framtid. Människans och världens undergång har varit ett huvudsakligt innehåll i såväl tusenåriga religiösa skrifter som i dagens politiska klimat och populärkultur.
Sociologiprofessorn John R. Hall talar i sin bok Apocalypse – From Antiquity to
the Empire of Modernity om apokalyptiska föreställningar genom tiderna och redogör
för hur innebörden av det grekiska ordet apokalyptein genomgått en förändring. Ordets betydelse, avslöjande, blev genom det Nya Testamentet snarare en uppenbarelse i sammanhanget uppenbarelse av Guds vilja, mening eller plan. Det apokalyptiska resonemanget kan idag sammanfattas i begreppet 'The world is coming to an end', men ordets retoriska användbarhet är omfattande och behöver därför inte nödvändigtvis ha en religiös innebörd.33 Hall menar att varken den antika eller moderna innebörden av
apokalypsen åsyftar till det verkliga slutet för världen, utan snarare till 'The end of the world as we know it', världen så som vi känner den.34 Vidare argumenterar han att en
apokalyptisk tolkning är bunden till en historisk kontext, en social time och åtnjuter ett starkare fotfäste i tidpunkter för naturkatastrofer, skiftningar i tidsepoker och socioekonomiska rubbningar.35
Med stöd i denna beskrivning av apokalyptiska tankegångar vill jag lyfta att undergångsföreställningar inte av nödvändiga skäl innebär något som är reserverat för religiöst grundade eskatologiska diskussioner. Fenomenet är snarare ett uttryck för sin historiska samtid.
Zoroastrismen är en av de tidigaste religioner som lade fram en eskatologisk tolkning av världen och tiden, en viktig del i det motsatsförhållande som råder mellan goda och onda krafter. Kosmologiska tidscykler är uttryck för denna kamp mellan Ahura Mazda, ”den vise herren” och Angra Mainyu, det onda väsen som försöker sprida förstörelse och falskhet. Människorna är inte passiva i denna kamp, utan måste välja sida och lova sin trohet. I den yttersta tiden kommer godhet triumfera över ondskan och därmed
32 a.a: s. 30, 32
33 Hall, John R. Apocalypse – From Antiquity to the Empire of Modernity. Polity 2009. s. 2-3 34 a.a: s. 3
stanna tidscyklerna. Världen blir då evigt underbar. Zarathustra ska ha uppmanat människor att visa trohet till den vise herren och därmed bli himmelskt belönade efter den yttersta tiden, men att – till skillnad från riktningar inom de abrahamitiska religionerna – inte aktivt försöka påskynda apokalypsen.36
Med Israeliterna förändrades platsen för striden mellan det goda och onda från rymden ner till jorden. Det var viktigt att sluta sig till Jahve och aktivt söka frälsning från honom. Inte endast personlig frälsning, utan ett för alla Israeliters gemensamma försonande med Jahve. Efter de många motgångar och prövningar som folket tvingats utstå, utvecklade de hopp om Messias - en mänsklig kung som skulle införliva Jahves rike på jorden.37 Om Messias och hans rike finner vi i Davids bok följande:
”Åt honom gavs makt, ära och herravälde, så att människor av alla folk, nationer och språk skulle tjäna honom. Hans välde är evigt, det skall aldrig upphöra, och hans rike skall aldrig gå under.”38
I samma bok finner vi något som Hall menar varit en ”possibility radical to Israelite theology”, nämligen de dödas uppståndelse:39
”Många av dem som sover i mullen skall vakna, några till evigt liv, andra till skam och evig fasa. De som nått insikt skall lysa som det ljusa himlavalvet, de som fört många till rättfärdighet skall stråla som stjärnorna, alltid och evigt.”40
Tolkningarna om den sista tiden varierade. Från en stilla väntan på Jahves frälsning av sitt utvalda folk till seloter som försökte påskynda apokalypsen. Det fanns även de som försökte att fly från apokalypsen och få ett evigt liv på jorden, inte ett liv efter detta.41
Jesus ska enligt evangelierna ha predikat om kärlek och trohet till Gud, talat om en kommande undergång och en frälsning endast för de troende, men inte för de andra. För aposteln Paulus kom Jesus död och återuppståndelse att betyda en möjlig frälsning för alla som följde Jesus lära, även för de som ursprungligen var icke-judar. Denna tankegång vidareutvecklade Johannes i sin uppenbarelse som - i överensstämmelse med ordets själva definition - handlar om apokalypsen, avslöjandet av Guds mening och plan i den yttersta tiden.42
Uppenbarelseboken berättar om Johannes visioner, om hemskheter som kommer att drabba mänskligheten, om ett erbjudande om frälsning till de som varit trogna Gud och våldsamt lidande för de otrogna. Den berättar om Herrens bok, vars sju sigill öppnas, om de fyra ryttarna som sprider krig och död på jorden och om Lammets vrede. Den berättar om visionen om då det sjunde sigillet brutits. Då ska sju änglar blåsa i sina basuner. Pest och död kommer därefter härja på jorden, plågandes de utan Guds märke, och en här på tjugotusen gånger tiotusen ryttare kommer att slakta en tredjedel av mänskligheten. Den berättar om striden mellan de goda och onda krafterna vid Harmageddon och hur världen kommer att förstöras genom en jordbävning. Den berättar om Jesus återkomst, Babylons fall, Satans fängslande och slutliga förvisande till den brinnande sjö, i vilken han med odjuret och den falske profeten kommer att
36 Hall 2009, s. 17-19 37 Hall 2009, s. 19-20
38 Bibelkommissionen - Bibel 2000. Stockholm Verbum 1999., Daniel 7: 14 39 Hall 2009, s. 22
40 Bibel 2000, Daniel 12: 2-3 41 Hall 2009, s. 24-25 42 Hall 2009, s. 25-30
”plågas dag och natt i evigheters evighet.”43 Efter Satans förvisande ska den yttersta
domen infalla, då alla människor ska dömas efter sina gärningar och förvisas antingen till den brinnande sjön eller till ett evigt liv på den nya jorden som ska följa den första jordens undergång. På denna nya plats ska Gud leva bland människorna i den heliga staden, det nya Jerusalem. ”och han ska torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer, och ingen sorg och ingen klagan och ingen smärta skall finnas mer. Ty det som en gång var är borta.”44
Meningen var att denna apokalyps skulle inträffa inom en snar framtid. Hall menar att besvikelsen över den långa väntan ledde till framkomsten av två huvudinriktningar bland de kristna – en fredlig och en militant tolkning. Den pacifistiska linjen gick ut på att förbereda sig själva och världen för Jesu återkomst, medan den militanta motsvarigheten kännetecknades av försök att påskynda domedagen. Inom den sistnämnda fick martyrskapet en betydande roll. Hall framhåller att martyrskap i sig inte är en militant handling och att det snarare kan vara en icke-våldsam handling, såsom exemplet Jesus. Den i uppenbarelseboken grundade militaristiska tolkningen, och idén om martyrskap som varit tongivande hos bland annat seloterna (som använde våld för att uppfylla Guds syften) levde dock vidare inom och genom kristendomen.45
I det stora hela är eskatologin inom Islam lik judendomens och kristendomens motsvarigheter. Hall menar att en apokalyptisk syn på historien verkar viktig för monoteistiska religioner som, i dessa fall, länkar samman historien och de troendes öden med viljan och syftet hos en gud som måste triumfera i den yttersta tiden. Israeliterna hade seloter, de kristna hade sina martyrer. Islam, menar Hall, är däremot den första religion som upprättar en koppling mellan religiösa löften och en strid mot de otrogna, med syfte att underkuva och utöva ekonomisk och politisk dominans över dem. Dock bibehöll judar och kristna enligt traditionell islam rätten att utöva sin tro i utbyte mot en ekonomisk ersättning och erkännandet av de muslimska erövrarnas roll som politiska överordnanden. Muhammeds militära expansion var apokalyptisk i den bemärkelse att den ämnade påskynda Allahs seger och de trognas frälsning i paradiset.46
Islam har precis som judendom och kristendom tolkats olika av sina många utövare. Religionsprofessorn Solomon Alexander Nigosian framhåller att även om islam motiverat sina följare att aktivt försöka påskynda domedagen genom det heliga kriget, utvecklades andra inriktningar som förkastade tanken på våld. Istället åberopade dessa nya grupper fredliga förhandlingar som medel för att upprätthålla islams principer.47
Den dansk-syrianska politikern, skribenten och föredragshållaren Naser Khader menar att islam, i likhet med den traditionella kristendomen möjliggör för alla människors frälsning. Vad som krävs för att bli muslim är att man underkastar sig Guds vilja. Enligt ett sådant synsätt kan islam – som historiskt är den yngsta av de abrahamitiska religionerna - betraktas som den första religionen då Adam, som underkastade sig Guds vilja således måste ha varit muslim.48
43 Bibel 2000, Uppenbarelseboken 20:10 44 Bibel 2000, Uppenbarelseboken 21:4 45 Hall 2009, s. 31-33
46 Hall 2009, s. 38-40
47 Nigosian, S.A, World Religions – A Historical Approach, 4. uppl., Bedford/St. Martin's, Boston 2008. s. 458
48 Khader, Naser. Familjeliv och levnadsmönster bland Mellanösterns muslimer, Wahlström & Widstrand, Stockholm 1998, s. 139-141
Enligt den islamiska eskatologin ska Gud befalla alla gravars öppnande. De döda ska återuppstå och dömas på den yttersta dagen. I Koranens budskap står följande:
”De gudfruktiga skall helt visst finna salighet och de som har sjunkit djupt i synd skall förvisso finna helvetets eld; där skall de brinna på Domens dag, och de skall inte komma undan [straffet]. Och vad kan låta dig förstå vad Domens dag betyder. Ja, vad kan låta dig förstå vad Domens dag betyder? Det är den Dag då ingen människa kan hjälpa en annan; den Dag då [det blir uppenbart att] all makt och all myndighet tillhör Gud.”49
Även om Gud är domaren, är han även barmhärtig och kan förlåta syndaren. Beroende på fördelningen mellan goda och syndfulla handlingar döms man antingen till janna – paradiset, eller jahannam – helvetet.50
Koranen redogör inte utförligt om när denna tid ska komma, för ”Min Herre ensam har kunskap om detta. Han och ingen annan skall lyfta slöjan, när tiden är inne. [Stundens] tyngd skall kännas i himlarna och på jorden. Och den skall komma över er utan förvarning.”51 Al-qadr, tron på ödet, är en av de viktigaste dogmerna inom
sunniislam och innebär att allt sker med Guds samtycke och att ödet redan är bestämt. Khader menar emellertid att muslimer sällan är blinda fatalister. ”Koranen är oklar och tvetydlig på den här punkten och muslimsk lära innefattar också den fria viljan. Gud har ju skänkt människan en hjärna, så hon själv kan skilja det onda från det goda.”52
Khader framhåller att den islamiska traditionen redogör desto mer omfattande för den yttersta tiden. Kaos och förföljelse av de rättrogna är ett av tecknen på att domedagen är nära. Gud kommer att sända en Mahdi, Messias, vilken de rättrogna kommer att följa. Desto fler är syndarna, och de kommer att följa Masih ad-Dajjal, den falske Messias. Nedsänd av Gud kommer Isa (Jesus) till jorden för att döda den falske Messias och utplåna alla osanna religioner ”Och [när] det blåses i basunen, är den Dag inne som Vi har varnat er för. Och varje människa skall stiga fram med en [ängel] som leder henne och en [ängel] som vittnar”53
Detta avsnitt har varit en kort redogörelse för apokalypsens ursprung i zoroastrismen och hur eskatologin levt vidare inom judendom, kristendom och islam. I följande avsnitt lämnar vi de religiöst grundade föreställningar om världens undergång till några sekulära motsvarigheter.
3. 3 Moderna undergångsföreställningar -
mänsklighetens självförvållade undergång
Detta avsnitt syftar till att sätta undergångstemat i en kontext genom att ge exempel på sekulära teorier och föreställningar om hur det moderna samhällets struktur och tekniska landvinningar kommer att leda till ett ekologiskt självmord - och ett slut på 49 Koranens budskap : med kommentarer och noter / tolkning från arabiskan av Mohammed Knut
Bernström, Proprius, Stockholm 2002, 82:13-19
50 Khader 1998, s. 152-154 51 Koranens Budskap, 7:187 52 a.a, s. 149-150.
53 Khader 1998, s. 154
världen så som vi känner den - om vi inte lyckas förändrar vårt sätt att leva.
3.3.1 Risksamhälle
Den tyske sociologiprofessorn Ulrich Beck diskuterar i sin bok Risksamhället – På väg
mot en annan modernitet samhällsutvecklingen i världen. Han menar att dagens
moderna samhällen, som har som främsta mål att på industriell väg öka välstånd baserat på rikedom, är på god väg att utvecklas till risksamhällen som istället fokuserar på att uppnå säkerhet genom att delvis hantera de risker och faror som moderniseringsprocessen medfört.
Beck menar att ett samhälle parallellt med rikedom även skapar risker. Genom tekniska landvinningar har människor i moderna stater kunnat utöka sitt välstånd och bekämpa uppenbara brister i människors levnadsförhållanden. Övergången mellan det moderna samhället och det nya risksamhället sker när vissa grundläggande problem går att förhindra. För det första behöver det moderna samhället ha nått lösningar på verklig ekonomisk nöd och andra grundläggande brister i invånarnas vardag genom tekniska hjälpmedel, välfärdsstatliga garantier och regleringar som såväl omfattar som påverkar hela samhället. Den andra faktorn i denna övergång är att ”riskerna och de potentiella hoten, till följd av de exponentiellt ökande produktivkrafterna i moderniseringsprocessen, har släppts fria i en aldrig tidigare skådad omfattning”54
I och med övergången från det moderna industrisamhället - där rikedom fördelas legitimt ojämnt – till ett risksamhälle, ersätts rikedomsfördelningen av en riskfördelning mellan samhällsinvånarna. Det moderna samhällets legitimitetsgrund – kampen mot de uppenbara bristerna, där man tolererat vissa bieffekter för att lösa grundläggande problem – har förlorat sin betydelse. Det anses under en moderniseringsprocess viktigare att på teknisk och kemisk väg stilla invånarnas hunger än att på lång sikt behöva hantera de problem och bieffekter (t.ex övergödning) som kan uppstå av att använda dessa hjälpmedel.55
Vi kan se tecken på att många länder idag är i övergångsfasen mellan ett modernt samhälle och ett risksamhälle. Människor i västländer är nu i allt större utsträckning medvetna om en stor del av de bieffekter som uppstår i denna välfärds-och rikedomssträvan. Efter katastrofer såsom reaktor 4-olyckan i Tjernobyl välfärds-och nu på senare år jordbävingseffekterna på kärnkraftverket Fukushima I har de kritiska rösterna mot användningen av kärnkraft blivit allt starkare.56
Beck menar att människan i alla tider talat om risker, men förr på ett mer individuellt plan, personliga risker.57 Nu handlar det om globala hot som kan drabba hela
mänskligheten. Vi kan inte till en början känna av en låg, men farlig dos av radioaktiv strålning, vi smakar inte giftet i våra livsmedel eller känner av en stark lukt av en hög koncentration av farliga gaser i vår atmosfär. Ett problem som uppstår i övergången till ett risksamhälle är att moderna hot till stor del är osynliga och existerar först när vi fått kunskap om dem. Samtidigt är de direkta effekterna av farorna ännu inte starka nog för att vi ska vilja hantera dem. De övergår allmänhetens förstånd och kan endast påvisas av experter. Vårt strävande efter materiell rikedom och ökad livskvalitet är fortfarande
54 Beck, Ulrich, Risksamhället – På väg mot en annan modernitet. Daidalos, Göteborg 2012. s. 29 55 a.a: s. 30
56 Black, Richard – Nuclear power 'gets little public support worldwide'. BBC News, 2011-11-25. http://www.bbc.co.uk/news/science-environment-15864806
större än vår fruktan för de ekologiska bieffekterna av denna ökade konsumtion. Då de moderna riskerna endast existerar i en vetenskaplig kontext, med teorier, experiment och mätinstrument som legitimitetsgrund, utelämnas vi till experternas slutsatser. På så vis har vetenskapen ett rationalitetsmonopol på definitionen av riskerna. Denna vetenskapliga rationalitet utgår ifrån ett kvantifierbart mått på riskernas sannolikhet att bli till olycka, vilket strider mot allmänhetens rationalitet som grundar sig på en eventuell olyckas katastrofpotential.58
Vid en första anblick är det lätt att se kopplingar mellan ett risksamhälle och ett klassamhälle. Riskindustrier förflyttas i en globaliserad värld till låglöneländer som fortfarande befinner sig i en moderniseringsprocess, där riskerna ignoreras till förmån för ökad avkastning i produktionen. Gödnings-, insekts- och ogräsmedel ses i många av dessa länder som en ”befrielse från den materiella nöden.”59 De välbärgade lever
därmed en säkrare och mindre riskfylld tillvaro. Däremot måste man samtidigt omnämna den Bumerangeffekt som Beck talar om. Risker följer till en början klassmönster, men de risker som först endast existerar i fattiga, industrialiserade områden slår så småningom tillbaka till de som profiterar på dem. Gifterna i spannmålen som produceras i de låglöneländer där riskblindheten (som sammanfaller med den materiella fattigdomen) råder drabbar till slut befolkningen i de rikare länderna som importerar dessa råvaror.”[S]mogen är demokratisk” och tar inte hänsyn till klass- eller nationsgränser.60 Riskernas gränsöverskridande natur gör att de har en
tendens att globalisera. Föroreningar i luft och vattendrag har nått över tullmurarna och sprider död omkring sig i naturen, även på de platser där få eller inga människor bor.61
Samtidigt som moderniseringen haft i avsikt att befria människan från naturen och de grundläggande behoven - för att därmed ge henne fler valmöjligheter och individuella ställning - har de världsomspännande hot och risker som tillkommit snarare haft en motsatt effekt. De individuella möjligheter att skydda sig från dessa risker existerar knappt ”av den enkla anledning att de skadliga ämnena är sammanflätade med de naturliga förutsättningarna för och de grundläggande levnadsvillkoren i den industriella världen.”62 Beck menar att det är känslan av att inte
kunna påverka som leder en dyster framtidstro hos de riskmedvetna. ”När det inte längre finns någon utväg orkar man till slut inte tänka på det mer.”63
Det är först när moderniseringsriskerna drabbar personer som skapar eller profiterar på dem och dessa risker inte längre kan legitimeras ur ett grundläggande överlevnadsperspektiv, som riskerna uppmärksammas och motarbetas även från ett politiskt håll. Erkännandet av dessa risker sker då insikten om dess sociala, ekonomiska och politiska bieffekter når såväl allmänhet som de styrande.64
Beck talar om en ”objektiv samhörighet” i en global hotsituation, en gemensam kamp mot hoten och farorna som frodas bakom ”likgiltighetens murar”65. Riskerna
skapar sociala grupperingar som slår ut klassamhällets mönster. Kunskapens betydelse ökar och den som formar och sprider kunskap får större makt. Motsättningar mellan de som producerar riskdefinitionerna och de som konsumerar dem uppstår således. Däremot är det aldrig tal om annat än en ofullständig polarisering, eftersom de som kan profitera på riskerna eventuellt måste sluta upp bakom de drabbade. Då ögonen öppnas
58 a.a: s. 32-33, 38-39, 41-43 59 Beck 2012, s. 59 60 a.a: s. 51 61 a.a: s. 51-53, 58-59 62 a.a: s. 56-57 63 a.a: s. 51 64 a.a: s. 33-35 65 a.a: s. 64
för farorna minskar också skillnaderna, vilket gör att en bredare gemenskap skapas när människor från olika grupper organiserar sig mot ett och samma hot. Där man förr organiserat sig mot de uppenbara bristerna i samhället vill man nu åtgärda riskerna. Beck menar att tanken på ett modernt världssamhälle blir allt verkligare ju närmare en global katastrof vi kommer och att människor måste ”under den civilisatoriska apokalypsens piska lära sig att sätta sig vid förhandlingsbordet för att över gränserna finna och genomdriva lösningar på de självförvållade hoten.”66 Samhörighetens
egenskaper förändras i övergången från klass- till risksamhälle. I den förra av dessa samhällsformer är drivkraften ”jag är hungrig!”, medan drivkraften i den senare är ”jag är rädd!”.67 ”Nödens samhörighet har ersatts med rädslans samhörighet” och den
solidaritet som då uppstår är en politisk kraft, vars styrka framtiden får utvisa.68
3.3.2 Vår oförmåga till förändring
Per Eliasson, professor i historia och universitetslektor i miljöhistoria skriver i sin artikel Fädernas missgärningar om att de osynliga, globala risker som presenterades av Beck för 25 år sedan nu börjat bli synligare och mer lokala. Eliasson hänvisar till statistik över den första snön, och även om denna statistik i sig själv inte är tillräcklig för att dra några slutsatser om ett stundande miljöhot så upplever människor denna förändring som en synlig risk. De förnimbara riskerna knappar in allt mer på de materiella fördelarnas försprång.69
Jared Diamond, professor i såväl fysiologi som geografi, nämner i sitt verk
Undergång – civilisationers uppgång eller fall att ett samhälles sönderfall ofta beror på
något eller flera av följande fem faktorer: Miljöförstöring, klimatförändringar, fientligt inställda grannar och vänligt sinnade handelspartner, samt samhällets reaktioner på sina miljöproblem. Civilisationens miljömedvetenhet och förmåga att kunna bekämpa miljöproblem har varit en avgörande faktor för att motverka ett ekologiskt självmord.
Följande citat är ur från Historiebloggen på Svenska Dagbladets hemsida. Skribenten, Dick Harrison, professor i historia, menar att kunskapen om vår historia kan ge oss lösningar på problem vi står inför idag.
”Historia är en reservoar av mänskliga erfarenheter. Historisk forskning lär oss om människors beteende i andra tider, om vår potential för såväl ondska som godhet. Vi lär oss om människans inneboende energi, såväl negativ som positiv. Genom att ta del av dessa erfarenheter har vi stora möjligheter att finna nygamla lösningar, inse annars oanade samband och, förhoppningsvis, bli bättre människor.”70
Problemet, menar Diamond, är att vi människor ibland resonerar i falska analogier, samtidigt som det finns en inneboende glömska i oss. Individer och samhällen kan ställa till med katastrofer därför att de inte räknat med vissa konsekvenser av sitt handlande. Kolonister från Storbritannien förde in främmande djurarter i Australien som rubbade ekosystemet eftersom de inhemska djuren inte var anpassade till att 66 a.a: s. 66
67 a.a: s. 68 68 a.a: s. 64-68
citat, a.a: s. 68
69 Eliasson, Per. Fädernas missgärningar i Liljefors Persson, Bodil & Gustafsson Lundberg, Johanna (red) Apocalypse Now – fakta, ideologi och domedagsscenarior i klimatförändringarnas kölvatten,
Föreningen lärare i religionskunskaps Årsbok 2007, Årgång 39, 2007 s. 10 70 Harrison, Dick -Varför är historia viktigt? Svenska Dagbladet, 2012-08-16
konkurrera med de nya. Fransmännen beräknade under mellankrigstiden att ett eventuellt tyskt angrepp skulle ske från franska östfronten såsom under första världskriget, vilket ledde till det avancerade befästningssystemet Maginotlinjen. Tyskarna visste att en annan strategi behövdes, tog sig istället förbi Maginotlinjen och fram i en skogsterräng som tidigare ansetts vara omöjlig för pansarvagnar att ta sig fram i. Tyskarna erövrade Frankrike på sex veckor. Fransmännen hade således resonerat med falska jämförelser med tidigare krig och inte räknat med mer avancerad teknik och nya strategier.71
Per Eliasson sammanställer några historiska lärdomar vi däremot kan dra nytta av från de civilisationsfall Diamond omnämner. Det råder en psykologisk blindhet och
landskapsglömska inför vad som är på väg att hända, vilket vittnar om tidsskalans
betydelse. En glaciärs långsamma försvinnande på grund av den rådande temperaturökningen är svår för dess mänskliga grannar att upptäcka. Turister som besöker samma glaciär en gång vart tionde år märker däremot en större förändring mellan gångerna.72 Jämför detta med en far som träffar sitt tre månader gamla barn
dagligen. Han lägger inte märke till sitt barns åldrande från en dag till nästkommande, trots ett småbarns snabba utveckling. Samtidigt ser barnets mor- eller farföräldrar en väsentlig skillnad mellan de månader som går mellan deras och barnets möten. Trenden om små, knappt märkbara skillnader i naturen från föregående år omnämns som en ”smygande normalitet”. ”[Om tillstånden] förvärras endast långsamt är det svårt att se att varje år som går är lite sämre i genomsnitt än det föregående, så att bestämningspunkten för vad som är 'normalt' omärkligt förskjuts.”73
En annan faktor som bidrar till ett samhälles oförmåga att överleva miljöproblem är att det råder en kulturell blindhet och en slags tjurskallighet bland oss människor. För att förändra vår miljöförstörande konsumtion till en hållbar krävs det att vi ändrar på beteenden djupt rotade i vår kultur. Diamond exemplifierar detta genom att nämna en rad kulturer och civilisationer som till viss del gått under på grund av detta skäl. De nyanlända nordborna på Grönland ville inte anamma de försörjningsmetoder som inuiterna använde sig av. Istället valde de att bruka jorden som deras vikingakultur alltid gjort, vilket det grönländska klimatet inte var lämpat för.74
Om vi håller den pågående globala uppvärmningen för sanning - vare sig det är av mänsklig påverkan eller ej – så står vi likt nordborna på Grönland inför en rad beslut som kan komma att ändra våra levnadsvanor. Jordbruksverket publicerade 2009 en artikel om våra matvanors miljöpåverkan, samt hur vi hypotetiskt skulle kunna skapa ett mer ekologiskt hållbart samhälle. I Sverige utgör köttindustrin en tiondel av den genomsnittliga klimatpåverkan. Om vi drastiskt skulle ändra våra matvanor, utan att för den delen minska vårt näringsintag, skulle den totala miljöpåverkan från Sverige bli betydligt svagare.75 ”Om många ändrar sina konsumtionsmönster kan
miljökonsekvenserna minskas, men om ingen förändrar sin konsumtion kommer miljöpåverkan oundvikligen att växa. Därför är det viktigt att som konsument vara medveten om vilka konsekvenser konsumtionen av olika varor har för miljön när man
71 Diamond, Jared, Undergång: civilisationernas uppgång eller fall, Nordstedt, Stockholm 2005, s. 449-452 72 Eliasson 2007, s. 12 Diamond 2005, s. 452-455 73 Diamond 2005, s. 453-454 74 Eliasson 2007 s. 13 Diamond 2005, s. 300-303
75 Clarin, Anna / Johansson, Sara. Jordbruksverket. Hållbar konsumtion av jordbruksvaror – hur påverkas klimat och miljö av olika matvanor.
väljer mellan olika livsmedel.”76 Beroende på de stora investeringar som gjorts i de
rådande tekniska system vi idag lever i, blir det svårt att förändra våra vanor menar Eliasson.77 Diamond framhåller emellertid att ”[d]et som avgör om ett samhälle skall
överleva eller gå under är vilka värderingar det bör hålla fast vid och vilka som bör ersättas med nya när tiderna förändras.”78
Den tredje orsaken till ett samhälles undergång på grund av miljö är kopplat till dess struktur och fördelningen av rikedom och risk. Eliasson menar att det som för de flesta kan vara katastrofalt, i sin tur kan vara ”bra och rationellt för ett litet fåtal”.79 Som
nämnts tidigare talar Beck om samhällsrisker som ”big business” som vissa parter kan gynnas av fram till de själv drabbas.80
Diamond menar att en självisk hållning, där ett beteende gynnar en själv men missgynnar andra är fullkomligt rationellt i ett samhälle där den styrande eliten kan isolera sig från konsekvenserna av sitt handlande. Resonemanget som förs är att dra nytta av de gemensamma resurserna innan någon annan gör det. Förlusterna hos de missgynnade sprids ut över ett stort antal och blir således små på ett individuellt plan, medan vinsterna blir stora för de få som gynnas av en ojämn fördelning av rikedom och risk. Så länge förövarna är medvetna om att deras gärningar går obemärkt eller ostraffat förbi, kommer inte beteendet eller resonemanget ändras. Om samhällseliten däremot inte kan isolera sig från konsekvenserna av sina handlingar, måste de lösa de problem som uppstår. Vi kan idag se hur det risksamhälle vi lever i - med sina demokratiska och gränsöverskridande hot mot mänskligheten – ställer högre krav på den styrande eliten att resonera och handla miljömedvetet, innan de själva drabbas av de katastrofala konsekvenserna.81
3.4 Ett döende universum
Det är en omöjlighet att inom rimlig avgränsning redogöra för de otaliga scenarier som världen kan gå under genom fysikaliska processer. Bara de olika definitioner och avgränsningar som ryms inom världsbegreppet möjliggör för ett närmast oändligt antal tolkningar av undergången.
Ett populärt scenario som emellertid ofta nämns i dessa sammanhang är jordens och solens öde. Professor i fysik, Fred C. Adams och Gregory Laughlin, professor i astrofysik, presenterar i sin essä A Dying universe - The Long Term Fate and Evolution
of Astrophysical Objects hur ett sådant händelseförlopp skulle se ut. Det scenario de
lägger fram är jordens död genom evaporation under solens AGB-period. Under denna utvecklingsfas kan solen svälla upp till en sådan storlek att dess fotosfär korsar jordens omloppsbana. Om detta inträffar kommer jorden att påverkas på två sätt: ”[1] Evaporation of material due to the extreme heat, and [2] Orbital decay through frictional drag. This second process drives the Earth inexorably into the giant sun, thereby increasing the efficacy of the evaporation process.”82 En liten ökning av solens
76 Clarin, Anna / Johansson, Sara. s. 26 77 Eliasson 2007 s. 15
78 Diamond 2005, s. 462 79 Eliasson 2007 s. 13 80 Beck 2012, s. 33, 51
81 Diamond 2005, s. 460, 550-555
82 Adams, Fred C. & Laughlin, Gregory – A Dying Universe – The Long Term Fate and Evolution of
Astrophysical objects. Reviews of Modern Physics, Vol. 69, No. 2, April 1997, The American
metallicitet blir det enda minnet kvar av vad som en gång var jorden.83
Adams och Laughlin menar dock att nyare studier har visat att det finns en möjlighet för jorden att undvika denna totala förintelse. Den förlust av massa som drabbar solen när denna blivit en röd jätte, innebär att radien av planeternas omloppsbanor ökar, vilket i sin tur leder till att jorden inte nödvändigtvis behöver slukas av solen. Exakt hur mycket massa som solen förlorar i detta stadium är osäkert, därmed även jordens framtid.84
Om vi med begreppet ”världens undergång” istället utvidgar vårt fokus till att gälla hela universums undergång får vi, mycket förenklat, två möjliga tänkta utfall. Antingen retarderar universums utvidgning, och dras så småningom samman i vad man kallar The Big Crunch, eller så fortsätter vårt universum att expandera och sprida ut sin energi och värme över ett så stort område att temperaturen sjunker till vad Adams och Laughlin kallar cosmological Heat Death.85 Lawrence M. Krauss, professor i teoretisk
fysik, och Glenn D. Starkman, professor i fysik och astronomi menar i sin essä Life,
The Universe, and Nothing – Life and Death in an Ever-Expanding Universe att
bevisen talar för det senare av de båda utfallen.86 Universum som sådant dör alltså inte i
den bemärkelse att det slutar att existera. Istället blir universum då en ytterst långsam och livlös plats.87
83 Ibid. 84 a.a: s. 9 85 a.a: s. 32, 47
86 Krauss, Lawrence M. & Starkman, Glenn. D. - Life, The Universe, and Nothing – Life and Death in
an Ever-Expanding Universe, Departments of Physics and Astronomy Case Western Reserve
University 1999. s. 1 87 Adams & Laughlin s. 47
4. Teoretisk bakgrund
Följande litteratur utgör min förförståelse inom undersökningsområdet. Den teoretiska modellen är ett verktyg för att kontextualisera undersökningspersonernas uttalanden gällande kategorierna kausalitet och ansvar.
4.1 Kausalitet och ansvar
I sin doktorsavhandling Vårt eget fel – Moralisk kausalitet som tankefigur från
00-talets klimatlarm till förmoderna syndastrafföreställningar diskuterar historikern David
Larsson Heidenblad människans föreställningar om sin egen eller andras moraliska skuld till en hotande undergång. Den modell som utgör utgångspunkten för Larsson Heidenblads studie är begreppet moralisk kausalitet som ”bygger på att kategorierna skyldiga/ansvariga och hotade/drabbade sammanfaller på ett kollektivt plan.”88
Genom historiska nedslag som sammanlagt sträcker sig över en 400-årsperiod visar han vilka olika orsaks- och ansvarsföreställningar som har varit väl omtalade i Sverige i fem olika skeenden.
Vid en närmare jämförelse mellan de olika historiska kontexterna finner han åtskilliga skillnader mellan de olika föreställningar som undersökts. I 00-talets klimatlarm var det fråga om att undvika hoten om hela mänsklighetens undergång genom att avstå från att nyttja fossila bränslen, att inte äta kött och att istället leva sparsamt och ekologiskt. Enligt en sådan syn blir människan moraliskt ansvarig genom ett omoraliska levnadssätt och aktivt slösande på jordens resurser och argumenten förs med en negativ orienteringspunkt. I de förmoderna syndastrafföreställningarna uppmanade man istället till handlande, att nå frälsning genom kyrkobesök och bön då varje människa enligt den augustinska läran redan vid födseln är moraliskt ansvarig för sin olycka genom arvssynden. Själens frälsning utgör därmed en positiv orienteringspunkt. Det föreligger dock en idéstrukturell likhet mellan de båda nämnda exemplen, ”det kollektiva skuldbeläggandet, uppmaningarna till varje individ att bättra sig, det föreställda sambandet mellan hotande katastrofer och vardagligt agerande”. 89
Samtidigt hänvisar Larsson Heidenblad till Niklas Ekdal som i sin tur menar att det finns en dramaturgisk likhet mellan bibliska syndaskildringar och hur klimatfrågan diskuteras idag ”På detta sätt ger de bibliska berättelserna eko i samtiden. Det är nu som det var då, även om de specifika synderna har förändrats och hämnaren inte längre anses vara Gud utan numera utgörs av naturen.”90
I denna uppsats analyserar jag intervjupersonernas undergångsföreställningar bland annat utifrån denna modell kring moralisk kausalitet, vårt eget fel. För att detta analytiska verktyg ska bli komplett och kunna användas för att tolka utsagorna krävs det att vi även tar hänsyn till två andra ansvarskategorier – lokaliserad kausalitet och 88 Larsson Heidenblad, David, Vårt eget fel – moralisk kusalitet som tankefigur från 00-talets
klimatlarm till förmoderna syndastraffsföreställningar, Agerings Bokförlag, 2013, s. 15
89 a.a: s. 211-213 90 a.a: s. 17-18
