I DET GODA BOR DET ONDA

Examensarbete, 15hp Gastronomiprogrammet 180hp Handledare: Veronica Abnersson

Examinator: Carita Bengs VT 2020

I DET GODA BOR DET

ONDA

En kvalitativ studie om

sockerkonsumtion och ohälsa

Abstract

In the good there is evil. This study is about the balance between the enjoyment and the unease that can be related to the consumption of the sweets that we so often crave. The purpose of this study is to investigate norms and concepts that surround sugar eating in relation to the concept of ill health. We are looking for answers to this by examining how these norms and conceptions manifest themselves in four young adults' own experiences, experiences and attitudes to sugar and consumption of sugar in everyday life. This

information has been collected through four qualitative interviews. The empirical material has been analyzed with inspiration from thematic analysis. Six themes emerged during the

analysis process. These were: 1. Common products, 2. Sugar consumption, 3. Social

community, 4. Consumption patterns, 5. Sugar´s effects on health, and 6. Sugar's effects on the body.

The result depicted the various symbolic values of sugar in informants' lives. Sugar and sugar eating were, throughout the informants' stories, more associated with social community and care than with the eating itself. The result also emphasizes that the informants are socialized into a more health-related thinking in relation to sugar as they grow up. From the dreamlike and beautiful as a child to a more anxious mind as an adult. Awareness of the effects of sugar on the body causes them to immediately associate sugar with bad health. Thus, the informants are creating strategies to limit the consumption of sugar, but it seems easier said than done. Consciously or unconsciously, the sugar symbolizes the community they are looking for in family, relatives, colleagues or friends. In conclusion, sugar symbolizes so much more in our lives than just the eating itself.

Sammanfattning

I det goda finns det onda. Den här studien handlar om balansen mellan den njutning och den olust som kan sättas i relation till konsumtion av de sötsaker som vi så ofta trånar efter. Syftet med den här studien är att undersöka normer och föreställningar som omgärdar sockerätande i relation till begreppet ohälsa. Det söker vi svar på genom att undersöka hur dessa normer och föreställningar tar sig uttryck i fyra unga vuxnas egna erfarenheter, upplevelser och

förhållningssätt till socker och konsumtion av socker i vardagen. Genom fyra kvalitativa intervjuer har information om detta samlats in. Det empiriska materialet har analyserats med inspiration av en tematisk analys. Under analysprocessen framkom sex teman. Dessa var: 1. Vanliga produkter, 2. Sockerkonsumtion, 3. Social gemenskap, 4. Konsumtionsmönster, 5. Påverkan på hälsan, 6. Påverkan på kroppen.

Resultatet skildrade sockrets olika symboliska värden i informanternas liv. Genomgående i informanternas berättelser var hur socker och sockerätande var mer förknippat med social gemenskap och omtanke än själva ätandet. I resultatet framhålls även att informanterna socialiseras in i ett mer hälsorelaterat tänk i relation till socker när de växer upp. Från det drömlika och härliga som barn till ett mer ångestladdat medvetande kring sockrets effekter på kroppen som vuxna, vilket får dem att omedelbart koppla socker till ohälsa. Detta är något som visar sig genom att informanterna skapar strategier för att begränsa konsumtionen av socker, men det verkar lättare sagt än gjort. Medvetet eller omedvetet symboliserar sockret den gemenskap de söker efter i familj, släkt, kollegor eller kompisar. Slutsatsen är att sockret symboliserar så mycket mer i våra liv än bara själva ätandet.

Innehållsförteckning

Inledning...1

Syfte och frågeställningar...2

Studiens relevans för ämnet kost- och måltidsvetenskap ...2

Bakgrund ...4

Vad är socker? ...4

Konsumtionsmönster ...4

Socker som symbol i ett måltidsmönster ...5

Socker och måltidsmönster ...6

Socker i relation till ohälsa ...8

Metod ... 11

Val av forskningsområde ... 11

Utformning av frågeställningar ... 12

Val av metod ... 12

Forskningsdesign och tekniker ... 13

Genomförande av datainsamlingen... 14

Resultat ... 19

Informanternas bakgrund ... 19

Tema 1. Vanliga produkter ... 20

Tema 2. Sockerkonsumtion ... 23

Tema 3. Social gemenskap ... 24

Tema 4. Konsumtionsmönster... 24

Tema 5. Påverkan på hälsan ... 26

Tema 6. Påverkan på kroppen ... 27

Diskussion ... 28

Metoddiskussion ... 30

Slutsatser ... 33

Källor och litteratur ... 35

Bilaga 1. Intervjuguide ... 40

1

Inledning

“Jag tycker egentligen inte att man ska konsumera socker alls! Men, jag tycker också att det finns en liten grej där…och det är det här med…om det ger en mer än man förlorar på det, till exempel, att äta den här glassen i solskenet med min familj. Det blir liksom inte ångestladdat eller så, då är det okej.”

Intervju med Hilda, 27 år)

I det goda finns det onda. Den här studien handlar om balansen mellan den njutning och den olust som tar sig uttryck i de sötsaker vi så ofta trånar efter. Den första upplevelsen människan har med sött är den söta smaken från modersmjölken. Det är således helt naturligt att vi värderar söt smak och sätter den i relation till något positivt, tröstande och gott (Jonsson, Marklinder, Nydahl & Nylander, 2016 s. 123).

Begäret efter sötsaker är stort och idag spenderar svenskarna allt mer pengar på choklad, godis och glass (Statistiska centralbyrån, 2018). Utifrån Folkhälsomyndighetens undersökningar lägger vi i genomsnitt cirka 40% av alla kostnader för mat på näringsfattiga och energirika livsmedel (Folkhälsomyndigheten, 2020). Attityden gentemot och åtkomligheten av socker har förändrats över tid. I dagens samhälle finns det ett överflöd av sötsaker i alla möjliga former och smaker, tillgängliga för alla, oavsett klasstillhörighet. Tillgängligheten har lett till att de allra flesta skapat sina egna specifika vanor kring sötsaker. Många känner nog igen sig i den tillfredsställande känslan av att när fredagen kommer, efter en hel veckas jobb, krypa ner i soffan med kompisarna med en välfylld godisskål. Andra kan längta efter att ta den där vardagliga fikarasten med

kollegorna, över en kopp kaffe och en kaka eller att få äta jordgubbstårtan i solen på ett kalas med släkt och familj. På olika sätt har sötsaker kommit att bli en symbol för gemenskap,

2

många tillfällen att njuta av livet. Men finns det en baksida med det söta och njutningsfulla? Trots allt det goda som sockret symboliserar kan det också ge en bitter eftersmak, inte minst i form av stigande ohälsa. Så, hur relaterar människor till socker? Vilka vanor, attityder och förhållningssätt finns det när det gäller konsumtion av socker? Vad händer till exempel när begäret efter det söta ställs i relation till ohälsa? För att söka svar på dessa frågor har fyra personer fått berätta om sina upplevelser och erfarenheter av socker och sockerkonsumtion relaterat till begreppet ohälsa.

Syfte och frågeställningar

Syftet med den här studien är att undersöka normer och föreställningar som omgärdar sockerätande i relation till begreppet ohälsa. Det söker vi svar på genom att undersöka hur dessa normer och föreställningar tar sig uttryck i fyra unga vuxnas egna erfarenheter, upplevelser och förhållningssätt till socker och konsumtion av socker i vardagen. Med utgångspunkt i studiens syfte vill vi besvara följande frågor:

• Vilka normer och värderingar påverkar intervjupersonernas syn på socker och deras konsumtion av socker?

• Hur förhåller sig intervjupersonerna till begreppet ohälsa i relation till socker?

• Hur påverkas deras vardagliga konsumtion och beteenden av de värderingar de har till socker, sockerkonsumtion och ohälsa. Har deras beteenden i relation till sockerkonsumtion förändrats över tid och när har i så fall eventuella

förändringar skett?

Studiens relevans för ämnet kost- och måltidsvetenskap

Vår uppsats ska läsas som ett bidrag till studier om det söta inom måltidskulturen. Att

undersöka människors vanor, attityder och förhållningssätt till socker är av stor vikt för att få en bättre förståelse för människors begär efter socker. Sockret, trots att det även kan ses som en riskbärande faktor för ohälsa, fungerar för många av oss människor som ett

3

4

Bakgrund

Några begrepp är särskilt viktiga för studien – vanor, attityder och konsumtionsmönster samt socker som en symbol. Kommande avsnitt kommer redogöra för produkten socker, sockret som en symbol i en måltidskultur, relationen mellan socker, konsumtionsmönster och ohälsa samt den, över tid, förändrade synen på vilka effekter socker har på kroppen.

Vad är socker?

Hälften av världens socker utvinns från rotfrukten sockerbeta. Sockerbetan kan innehålla upp till 20% socker och har odlats i Sverige i mer än 200 år (Bosta, Netz, Vikberg & Westerlind, 2015, s. 37). Idag är Nordic sugar den enda industriella sockerfabriken i Sverige. De

producerar cirka 300 000 ton socker per år. Det socker som utvinns ur sockerbetor återfinns i våra livsmedel som raffinerat, det vill säga rent, socker (Nordic sugar, u.å.).

Raffinerat socker är viktigt inom konfektyrindustrin. I Sverige etablerades de första

industriella anläggningarna för konfektyr, det vill säga produktionen av godis och sötsaker, under 1870-talet (Torell, 2015, s.191). Den mekanisering som skedde kring produktionen av sötsaker, och en allt större efterfrågan, resulterade i att den svenska konfektyrindustrin utvecklades till en livskraftig och självförsörjande näringsgren kring sekelskiftet 1900.

Konsumtionsmönster

5

godis och läsk, medan äldre gärna konsumerade efterrätter och kaffebröd. Statistiken visade också att kvinnor generellt sett har bättre matvanor än män (Livsmedelsverket, 2011).

Statistik som Statistiska centralbyrån (2018) tagit fram visar på att sötsaker, framförallt godis, choklad och glass, är de livsmedelskategorier som ökat mest försäljningsmässigt mellan åren 2000 och 2016. Statistiken tyder på en genomsnittlig stigning på 3,2% under denna period med en ökning mellan 2013 och 2016.

Socker som symbol i ett måltidsmönster

Socker har många dimensioner och kan betraktas från olika perspektiv. Ovan har vi visat hur socker både är en viktig del av svensk näringsverksamhet men också ett livsmedel som kan konsumeras i olika former. I den här studien har även sockrets symboliska aspekter betydelse (Montanari, 2004 s. 43 och Ortner, 1973). Det vill säga att sockret i sig kan betraktas som något mer än en ingrediens i godis, ett bakverk eller som sötningsmedel i en efterrätt. Vi vill hävda att socker inte enbart är något som vi konsumerar utan också en produkt som kan säga mycket om de normer och värderingar som omgärdar vårt ätande. Om vi exempelvis betraktar sockret i ett måltidssammanhang kan vi undersöka det som en nyckelsymbol i vår studie. Det vill säga en bärande symbol för de normer, värderingar och erfarenheter som omgärdar en måltid eller ett måltidsmönster (jfr Ortner 1973). I det sammanhanget kan exempelvis sockret ses som en bärare av traditioner och vanor (jfr Frykman & Löfgren 1991, s. 10) lika mycket som en gränssättare mellan det vi anser vara ätbart och inte. I boken svenska vanor och ovanor (1991) framhåller Jonas Frykman och Orvar Löfgren vanan som något centralt för att beskriva kulturell identitet. De säger att “vanan är halva naturen”, vilket gör det svårt, för att inte säga omöjligt, att framställa människor som kulturella varelser utan att beakta våra olika vanor (Ibid, 1991 s. 14)

På ett liknande sätt menar Montanari (2004) att vanor kan ses som upprepningar -

6

bra eller mindre bra. Betraktar vi traditioner närmare kan vissa återkommande och upprepade inslag i exempelvis hur vi äter eller bör äta i olika sammanhang även vara ett sätt på vilket vi kan avgöra eller bedöma vilka som anses ”leva rätt” (Bringéus, Frykman & Löfgren, 1991, s.25).

Sett ur detta vaneperspektiv äter vi alltså inte bara för att överleva, utan maten och våra olika måltider, blir ett effektivt medel för att uttrycka såväl ursprung som tradition och social tillhörighet (Montanari, 2004 s. 31). Sockret blir i detta fall en del av en måltidskultur med normer, värderingar, kunskaper och föreställningar som människor delar med varandra (Berg, Petterson & Rendahl, 2015 s. 80).

I studier om måltidsmönster skildras därför ofta betydelsen av att vi inte äter enbart för att överleva utan vi äter också för att visa upp oss som sociala och kulturella varelser oavsett om det är medvetet eller inte (Montanari, 2004). Socker kan därför sägas vara laddat med

symbolisk betydelse. Genom att undersöka den mening sockret får i olika människors liv utifrån hur de pratar om exempelvis vanor och ovanor kopplade till sockerkonsumtion kan det vara ett sätt att söka svar på hur vi förmedlar individuell respektive kollektiv identitet

Den kollektiva, eller gemensamma identiteten är väsentlig i skapandet av måltidskultur. Måltidskulturen framhåller måltiden och måltidsmönster som ett socialt och kulturellt fenomen (Montanari 2004, s 31).

Socker och måltidsmönster

Sett till historien fanns det tydliga traditionella måltidsmönster kring socker och

sockerkonsumtion (Mintz, 1985 s. 6). Enligt födoämnesläran från 1800-talet skulle socker användas i exklusiva rätter, såsom bakverk, konfektyr, desserter och drycker. Rätter som var ovanliga i de lägre samhällsskiktens kosthåll och måltidsmönster (Torell 2015, s.212). Sockret och sockerätandet associerades således med exklusivitet, finsmakeri och njutning (Mintz, 1985 s.8). För de rika var socker en produkt som fanns i överflöd medan de lägre

samhällsklasserna främst hade tillgång till socker under speciella högtider, såsom jul eller nyår (Torell, 2015 s.213). I slutet av 1800-talet steg dock den socioekonomiska

7

gynnade den svenska betsockernäringen. En mekaniserad och mer effektiv produktion ökade utbudet av socker i Sverige, vilket resulterade i att priserna rasade (Torell, 2015. s.192). Detta lade grunden för att sockret började spridas i de lägre samhällsskikten under 1900-talet vilket gav plats för nya, och förändrade, konsumtionsmönster hos gemene man (Torell, 2015, s. 205). Nedan beskrivs några av dessa.

Fika

Fika är mer än själva ätandet av produkten. Fika är en social konstruktion som stärker sammanhållning människor emellan samtidigt som det förmedlar värden (Meiselman, 2008, s14). Även inköpen och tillagningen av det som ska ingå i fikat är en viktig del av måltiden samt dess sociala funktion (Fjellström, 2007, s.124). Kaffebjudningar inom en begränsad krets fungerar som en markör för tillhörighet, det vill säga en bekräftelse för social samhörighet mer än en uppvisning utåt (Bringéus, Frykman & Löfgren, 1991 s.133).

Fikakulturen fick ett uppsving på 1900-talet: “Det folkliga kaffekalaset”, är ett tydligt exempel på demokratiseringen av söta bakverk, då bjudandet på hembakade kakor blev en symbol för folkligt umgänge (Torell, 2015, s.238). Runt sekelskiftet 1900- och framåt fanns det många regler kring “bjudningskonsten”, det vill säga, vad, hur och på vilket sätt man skulle bjuda på fika, framförallt under större sammankomster såsom släktkalas eller högtider. En fullgod tillställning skulle inkludera såväl mjuka kakor, småbröd och tårta (Torell, 2015, s.238).

Ceremoniella tillfällen

På 1800-talet organiserades ätandet av sötsaker i ceremoniella ordningar (Torell, 2015, s. 238). Trots att sockret tog en allt större plats i gemene mans hem under 1900-talet levde de högtidsrelaterade funktionerna som sockret skaffat sig genom århundradena kvar. Fram till mitten av 1900-talet var julen, för många familjer, den tid på året när man fick äta sig

8

(Bringéus, Frykman & Löfgren, 1991 s.134). Den mat, dryck och efterrätter vi äter under högtiderna tillsammans med familjen är också den matkultur, som nästan oförändrad, förs vidare generation till generation. Högtidsmaten blir i detta fall en central och ceremoniell symbol för släkt- och familjegemenskap (Tellström, 2015 s. 20).

Lördagsgodis

Produktionen av konfektyr mekaniserades under slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet. Detta resulterade i att utbudet vidgades, vilket således också gav konfektyren en allt mer standardiserad plats i de svenska hemmen (Torell, 2015, s.190). Ett ökat sockerintag i

kombination med dålig munhälsa resulterade i att 99,9% av Sveriges värnpliktiga hade karies år 1942. Som lösning på detta gav regeringen medicinalstyrelsen i uppdrag att identifiera orsakerna bakom karies. För att finna svar genomfördes ett experiment på patienterna på “Vipeholms statliga sjukhus för obildbara sinnesslöa”. Patienterna sattes på en

kariesframkallande diet som innefattade stora mängder kola (Brommenel, 2006, s.18).

Resultatet av studien visade att människor med fördel kan äta en större mängd godis en gång i veckan sett till att sprida ut konsumtionen i mindre mängder mellan dagarna. Sett ur ett kunskapsperspektiv, huruvida människor undviker karies, var detta mycket värdefull information och det blev tydligt att svenskarna behövde ändra sina konsumtionsmönster av socker. Den kariesförebyggande kampanjen tog fart vilket ledde till att begreppet

“lördagsgodis” lanserades för att begränsa konsumtionen till en dag i veckan. Vipeholms undersökningar hade dock en omoralisk baksida, och den var att de som utsattes för

experimenten, patienterna, på Vipeholm statliga sjukhus, fick stora problem till följd av den sockerrika kosten mellan åren 1945 och 1955 (Brommenel, 2006, s.282).

Socker i relation till ohälsa

9

I början av 1900-talet blev maten en metod för att skapa effektivare medborgare i samhället. En hälsosam diet som justerade kroppens energinivåer på ett positivt sätt

förespråkades. Matens sammansättning skulle vara näringsrik och ge medborgarna den energi som behövdes för att orka vara uthålliga i sitt arbete, vilket i sin tur skulle bidra till ett

starkare ”nationen Sverige” (Bildtgård, 2009). Begreppet diet anspelar således på att levnadssättet kopplades till just hälsa (Tellström, 2015 s. 171). Karin Johannisson (1991) beskriver även att sättet att betrakta den mänskliga kroppen förändrades på 1930-talet och därmed skapades också ett nytt slags klassmärke. För att nå den här sociala bekräftelsen skulle kroppen skötas. Den vältränade kroppen som utstrålade hälsa och sundhet blev det bästa sättet att marknadsföra sig själv (Johannisson, 1991 s. 187).

I boken Kroppens tid beskriver författaren Anne-Marie Palm (1997 s.128) kroppsideal som ett eftersträvade av kroppsliga utseenden som är förknippade med den kultur som finns i

10

diabetes (Folkhälsomyndigheten, 2020). Folkhälsomyndigheten (2020) har även varnat för att skammen över att vara överviktig kan leda till utanförskap i samhället.

I början på 2000-talet började det nya begreppet sockerberoende dyka upp i medier som ett sätt att förklara människors sockerkonsumtion. I boken “Sockerbomben 3.0 Bli fri från ditt sockerberoende” beskriver författarna Bitten Jonsson och Pia Nordström (2016)

sockerberoende som en sjukdom. Att inte kunna sluta konsumera socker menar författarna inte beror på dålig karaktär utan det ständiga begäret efter de “kickar” som sockret ger, samma kickar som en alkoholist eller drogmissbrukare söker (Jonsson & Nordström, 2016 s. 6). Även i medier återfinns begreppet. Milstead (2002 19 mars) refererar exempelvis till sockerberoende i en artikel i Aftonbladet där det går att läsa: “Hon hade allt: pengar, bra jobb, sambo. Men Helena Thambert, 55, var ändå oförklarligt deprimerad. Vändningen kom när hon insåg att hon var sockerberoende”. I artikeln beskrivs hur Helena i samband med psykisk ohälsa hade läst en artikel om sockerberoende och upptäckt att hon led av det. Hon förstod att hennes trånande efter socker inte berodde på dålig karaktär utan att det var ett beroende för henne. Jonsson och Nordström (2016) pratar om just den psykiska ohälsa ett sockerberoende kan leda till och att skammen över konsumtionen. I en artikel på SVT (Huokuna & Sarinko, 2016, 18 mars) om sockerberoende menar dock Jussi Pihlajamäki, professor i klinisk

nutrition, att sockerberoende varken går att se som en sjukdom eller än mindre jämställas med alkohol- eller drogberoende. Vi kommer i den här studien inte att likställa eller resonera djupare kring de här aspekterna som bärande för undersökningen. Men, däremot är

11

Metod

I detta kapitel kommer val av forskningsområde - frågeställningar, metodval, tekniker, genomförande och analys – att tas upp för att åskådliggöra och motivera valet av metoder.

Val av forskningsområde

Studiens metodologiska ansats bygger på Alan Brymans beskrivning av forskningsprocessens åtta olika faser (Bryman, 2008, s.43). Här beskriver vi dem närmare samt redogör för vårt arbetssätt. För att komma fram till ett forskningsområde samlades initialt gemensamma intresseområden i en tankekarta. De teman vi började arbeta med var “mat” och de kompletterande orden var bland annat “mat som klassfråga”, “mat och folkhälsa”, “trender”, “köpmönster”, “matkonsumtion”, “mat som identitet” och “mat som kultur”. Utifrån dessa begrepp genomförde vi litteratursökningar och kom mer och mer att börja intressera oss för socker. De återkommande litteratur och faktasökningar som vi gjorde gav bland annat fakta kring socioekonomisk status kopplat till mat samt data kring matvanor och vad vi, som konsumenter i Sverige, lägger mest pengar på. Den statistik som sedan användes för att möjliggöra en analys av socker och sockerkonsumtion var: Jordbruksverkets (2016) sockerstatistik samt Livsmedelsverkets (2011) statistik kring matvanor ur ett

folkhälsoperspektiv, kopplade till ålder, utbildning, inkomst och livsstil. Utöver detta tog vi även del av statistik från Statistiska Centralbyrån kring hushållens ökade konsumtion av sötsaker för en kommande analys av den stigande sockerkonsumtionen (Statistiska Centralbyrån, 2018). Vi undersökte också statistik kring folkhälsa, matvanor och

rekommendationer hos Folkhälsomyndigheten (2019) för att ta del av fakta om folkhälsan i Sverige.

12

anledningen till att vi slutligen valde att undersöka socker var även att vi upptäckte hur denna produkt väckte starka, men samtidigt vitt skilda känslor, hos människor när vi pratade om vårt tänkta uppsatsämne.

Socker intresserade många, och även oss, vilket gjorde det intressant att studera vidare. Det bör också sägas att den ursprungliga titeln på detta arbete var “Vi äter oss till döds”, med fokus på socker, folkhälsa och identitet. Efter hand omformulerades denna titel till en öppnare frågeställning, “Äter vi oss till döds?”. Vi upptäckte att ju mer vi undersökte ämnet desto mer komplext blev det och vår ursprungstitel framstod mer som ett konstaterande och ett kraftfullt påstående än en nyfiken fråga. Det tidigare valda forskningsområdet, som hade fokus på socker, folkhälsa och identitet, ändrades därför till ett öppnare förhållningssätt och vi började betrakta socker och söta saker som en viktig del av vår svenska måltidskultur. Fokus flyttades därför istället till att undersöka människors vanor, attityder och förhållningssätt till

sockerkonsumtion men fortfarande i relation till begreppet ohälsa. Med detta som

utgångspunkt utformades både ett nytt syfte och ett antal tillhörande forskningsfrågor, vilket Bryman (2008) beskriver som andra fasen i forskningsprocessen.

Utformning av frågeställningar

Studien omfattar tre forskningsfrågor. Den första frågeställningen behandlar normer och värderingars påverkan på socker- och sockerkonsumtion. Den andra om förhållningssättet till begreppet ohälsa i relation till socker. Den tredje frågeformuleringen tar upp hur

handlingsmönster och beteenden påverkas av befintliga värderingar kopplade till socker, sockerkonsumtion och ohälsa med hänsyn till förändringar över tid.

Val av metod

13

egna ord och beskrivningar under insamlandet och utvärderingen av datan (Bryman, 2008). För vår studie var det viktigt att kunna undersöka hur individer förstår och tolkar sin sociala verklighet. Den kvalitativa forskningsstrategin betonar ett induktivt empiriskt, eller tolkande, perspektiv vilket bygger på individers upplevda erfarenheter (Bryman, 2008, s.41). Utifrån detta valde vi att genomföra semistrukturerade, kvalitativa intervjuer. En intervjumetod som vi beskriver mer utförligt i avsnittet “Intervju”.

Urval

Urvalet som gjordes för denna studie var målstyrt och grundade sig på att välja ut individer som kändes relevanta för våra forskningsfrågor (Bryman, 2008, s.350). Vi utgick från Livsmedelsverkets kostundersökning “Riksmaten”. Där beskrivs den grupp som konsumerar mest socker i Sverige vara unga vuxna i åldrarna mellan 18 och 30 år (Livsmedelsverket, 2011). Utifrån denna statistik valdes informanterna ut systematiskt ur våra personliga nätverk. Vi valde individer som vi har en relation till för att de skulle känna sig bekväma nog att öppna sig. Samtidigt var det fördelaktigt för oss som första-gångs-intervjuare att välja personer som vi kände tillit till. De informanter som deltog var tre kvinnor och en man i åldrarna 20, 25, 27 och 30 år. Informanterna är alla bosatta i Sverige men bor på olika orter.

Forskningsdesign och tekniker

Nästa fas i forskningsprocessen blev utformningen av tekniker och forskningsdesign för datainsamlingen (Bryman, 2008, s.43). Utifrån forskningsfrågorna valde vi kvalitativa

14

Genomförande av datainsamlingen

Etiska aspekter

Inom forskningen behandlar etik forskarens relation till uppgiften samt forskarens ansvar för att visa hänsyn till deltagare i forskningsprojektet (Allea, 2018). Integritet är en viktig aspekt inom forskningsetiken som forskaren bör beakta. Denna innefattar bl.a. för hur forskaren bör hantera och lagra känsligt material utifrån konfidentialitet i en undersökning (Bryman, 2008, s.133). Det är därför av stor vikt att ta de etiska aspekterna i akt när man skriver en uppsats. Vi har utgått från de huvudsakliga etiska principerna för forskning som finns samlade i Vetenskapsrådets kodex “Den europeiska kodexen för forskningens integritet” (Allea, 2018). När vi hanterar uppgifter i vår uppsats har vi försökt säkerställa att känsliga uppgifter inte hanteras på oansvarigt sätt och på så sätt röjer informanternas identitet. Informanterna som deltagit i denna studie har därför anonymiserats och getts fiktiva namn, Anna 25 år, Rita 20 år, Gustaf 30 år och Hilda 27 år. Informanterna informerades om deras rättigheter som deltagande i studien utifrån informations- och samtyckeskravet. De informerades även om vårt etiska förhållningssätt samt att intervjun var frivillig. Vi inhämtade ett muntligt samtycke och godkännande att delta från alla informanter. Enligt principen om samtycke informerades alla informanter om arbetets syfte och innehåll, samt deras rättigheter som deltagande innan intervjuernas start (Bryman, 2008, s.135), se (bilaga 2). Informanterna har även fått veta att arbetet kommer publiceras och göras läsbart för andra via Diva-portalen och att den

information som samlats in via intervjuerna kommer hanteras och förvaras med varsamhet. När uppsatsen är examinerad kommer alla inspelningar att raderas.

Intervju

En pilotintervju genomfördes inledningsvis med syfte att testa forskningsfrågorna. Utifrån den genomförda pilotintervjun utvärderades svarens relevans i koppling till arbetets syfte.

Pilotintervjun gav även en uppskattning av hur lång tid intervjuerna skulle ta, vilket bidrog till att vi kunde uppskatta hur mycket arbete och tid som skulle krävas för transkribering av de återstående intervjuerna.

15

Zoom utan videokamera samt Rita, 20 år på Zoom med videokamera. Rita var mycket öppen och frispråkig utan återhållsamhet medan Anna var mer analyserande och eftertänksam innan hon svarade på frågorna. Den andra av oss intervjuade Hilda, 27 år och Gustaf 30 år under fysiska möten. Stämningen i intervjun med Hilda var känsloladdad och samtalet gick fort in på djupet, medan Gustaf svarade snabbt och koncist på frågorna som ställdes. Vi intervjuade en person i taget åtskilda från varandra. Intervjuerna pågick mellan 30–45 minuter vardera. Intervjun var uppdelad i tre teman kopplade till socker. Att ställa frågor kring informanternas matvanor, i detta fall sockervanor, kan vara känsligt då det ligger nära personens identitet och uppfattning om sig själv. Det vill säga vilka gemenskaper personen är, eller vill vara, en del av samt vad de gillar och vad de står för (Tellström, 2015, s.101). Första temat handlade om socker, vanor i relation till socker och konsumtionsmönster av socker under uppväxten. Den andra delen fokuserade på frågor om vanor, attityder och förhållningsätt till socker och sockerkonsumtion idag. Sista intervjuavsnittet berörde informantens uppfattning om socker i relation till ohälsa. Innan intervjun startade informerades informanterna om att deltagandet var frivilligt och att de när som helst hade rätt att avbryta intervjun. När intervjun startade ombads informanterna först att berätta lite om sig själva så som ålder, sysselsättning och bakgrund, vilket senare följdes av de huvudsakliga intervjufrågorna samt följdfrågor. En del intervjupersoner fick vi återkomma till eftersom vi upptäckte att vissa frågor helt enkelt saknades eller att vi inte fått fullödiga svar. Vi hörde därför av oss till informanterna igen och frågade om vi fick ställa några kompletterande följdfrågor med anledning av att vi insåg att det material vi hade saknade vissa intressanta och viktiga aspekter.

16 Transkribering och kodning

Transkriberingen av intervjuerna genomfördes i takt med att intervjuerna blev färdiga. Under transkriberingen var det viktigt att jobba varsamt och med precision för att kunna återge det talade språket i skrift utan att något förändrades (Bryman, 2008 s. 430). Efter transkriberingen påbörjades kodningsarbetet där vi kodade ord, meningar och uttalanden i intervjuerna (se Figur 1).

Tabell 1. Processmodell över hur arbetet löpte från transkribering till tematisering

17 Analys

Vi har inspirerats av en tematisk analysmetod, vilken är en av de vanligaste metoderna för att tematisera kvalitativa data (Bryman, 2008, s.528). De koder, det vill säga ord och uttalanden, som identifierades sorterades sedan i kategorier. Kategorierna gav en mer sammanhållen beskrivning av koderna på en högre abstraktionsnivå (se Tabell 1). Kategorierna med liknande innehåll relaterades därefter till teman.

Tabell 1. Exempel på hur valda citat kodades och därefter kategoriseras

Transkribering Kodning Kategorisering Tema

…”Nej men att man inte ska äta det [socker] varje dag, och hela tiden.

Och liksom det finns ju som sagt olika typer av socker med… allt socker är väl inte onyttigt? Eller är de det?”…

Inte äta socker varje dag Nyttigt/onyttigt socker Uttalade normer Positiva/Negativa reflektioner Konsumtionsmönster Påverkan på hälsan

Genom att vid flera tillfällen läsa om våra transkriptioner, ta ut relevanta citat samt sortera de transkriberade citaten i kategorier kunde vi så småningom finna möjliga teman att arbeta vidare med. Analysen följde inte en fullständig systematik då vi under den återkommande genomläsningen av transkriptionerna ibland behövde ändra eller tänka om kring vissa kategorier.

18

därför analysförfarandet ett sätt att försöka förklara innebörden i olika sociala handlingar utan att värdera dem (Ehn & Löfgren, 2012). Samtidigt är vårt kodningsförfarande ett

tillrättaläggande eftersom vi tolkar informanternas berättelser med hjälp av olika analytiska perspektiv. Vi har dock försökt att hålla tolkningarna så nära materialet som möjligt i syfte att både undersöka den uppenbara i berättandet men även söka efter den mening som inte alltid uttalas, men som döljs genom användningen av ord, uttryck och meningar.

Under analysprocessen framkom sex teman som blev bärande för våra frågor om vanor, attityder och förhållningssätt till socker och sockerkonsumtion i relation till ohälsa. Dessa var: 1. Vanliga produkter 2. Sockerkonsumtion 3. Social gemenskap 4. Konsumtionsmönster 5. Påverkan på hälsan 6. Påverkan på kroppen

Alla teman förklarade på olika sätt informanternas upplevelser och föreställningar om hur de förhåller sig till socker men också hur sockret konsumerades och vilka föreställningar som framkom kring ohälsa (se Tabell 2 för en beskrivning av de sex temana och deras tillhörande kategorierna). I kapitlet nedan presenteras resultatet från intervjuerna med utgångspunkt i de teman som framkommit.

Tabell 2. Illustration av de sex temana och relaterade kategorier

19

Resultat

Resultatet i denna studie redovisas utifrån de sex kategorierna som togs fram under analysen av intervjumaterialet. För att underlätta för läsaren kommer vi även att inleda avsnittet med att presentera informanterna som deltagit i studien.

Informanternas bakgrund

Informanterna Rita 20, Anna 25, Gustaf 30 och Hilda 27, har vissa likheter i sin uppväxt. Alla är födda i Sverige. De har vuxit upp i kärnfamiljer, bestående av en mamma och en pappa. Anna är det enda ensambarnet medan Rita, Gustaf och Hilda har ett eller flera syskon.

Gemensamt för informanterna är att de har en gymnasieexamen. Förutom dessa gemensamma faktorer utifrån social bakgrund, finns det vissa omständigheter i uppväxten som skiljer sig åt mellan dem. Informanterna är uppväxta och bor på olika håll i Sverige, de kommer från olika samhällsklasser och de har valt att göra olika saker i livet.

Rita är singel och bosatt i Stockholm sedan några år tillbaka. Hon har ingen

universitetsexamen men är fast anställd på ett stort klädföretag och trivs bra men det. På fritiden gillar Rita att umgås med vänner och att uppleva nattlivet i huvudstaden. Hon är en öppen och social tjej, ivrig på att dela med sig om sina upplevelser och erfarenheter. Detta visar hon genom att hoppa mellan olika ämnen, som exempel: “Hmm, förutom hemma hos kompisar åt man väl en del med släkten och på kalas... Och så åts det nog rätt mycket i skolan när man var liten... Man hade såhär, när man började få ta med sig eget när man började 7 an, då började man äta i skolan... då fick man ju göra som man ville *fniss*. Så ja, det ligger väl något i det där, när man får liksom röra sig fritt och gå på stan. Alltså då gick man ju och köpte massa sånt där onyttigt, för att man fick gå på Ica… och Mcdonalds och sånt… Man åt ju onyttigt då… Och drack alkohol! Alkohol kan vi ju prata om… där har vi ju socker”. Detta är ett citat hämtat från intervjun där Rita berättar om vid vilka tillfällen hon åt socker under sin barndom.

Anna studerar sista året på civilingenjörsprogrammet. Hon bor i en större stad. Hennes

20

är eftertänksam och tar tid på sig att svara på våra frågor. När Anna får en stund över från studierna brukar hon träna och träffa vänner. När hon träffar vännerna äter och dricker de gärna något gott tillsammans.

Hilda brinner för miljön. Hon studerar till en kandidatexamen inom hållbar utveckling. Hon är bosatt i en mindre stad tillsammans med sin man och deras snart treåriga son. På sin fritid tycker hon om att ta det lugnt, umgås med nära och kära samt utforska livet. “Jag har mått dåligt i perioder och varit mycket sjukskriven… Nu vill jag utforska det fina i livet” förklarar Hilda i början på intervjun. Hon svarar på frågorna på ett sätt som känns väldigt nära, ärligt och betänksamt.

Gustaf är en glad kille. Han bor i en mindre stad med sin sambo, eller, som han skrattande berättar, just nu särbo: “hon har ju lämnat mig för att studera på annan ort men snart är hon hemma igen”. Han har ett heltidsjobb som innebär många resor och är därför sällan hemma, men när han väl är det så gillar han att umgås med familj och vänner samt dona med

motorcyklarna i sitt garage. Gustaf är först ganska återhållsam när han svarar på frågorna med korta och koncisa svar, “tidseffektiv” förklarar han. Fast efter ett tag lossnar det och han delar lättsamt med sig av sina sockerminnen.

Tema 1. Vanliga produkter

21 Tabell 3. Produktkategorier

Fikabröd/bakverk Söta drycker Godis Övrigt

Kakor Läsk Chokladkaka Energibars

Bullar Saft Godispåse Glass

Tårta Oboy Godishalsband Alkohol

För Anna är fika ett återkommande ord i intervjun. Med en glad ton lyfter hon tidigt i

intervjun fram att hon åt mycket socker under sin uppväxt. Hon älskade att baka och fika var något hon “[…] gjorde typ jämt med kompisar och hemma”. Någon, eller några gånger i veckan brukade också hennes föräldrar köpa hem wienerbröd, chokladbollar och bullar från caféer och ta med hem. Även i vuxen ålder uppskattar Anna att fika med sina vänner. Utöver det äter Anna mest socker i form av efterrätter efter middagar, eller delicatobollar från universitetets café. Tårta konsumeras på födelsedagar, “det skulle kännas onaturligt utan.” Coca cola och Coca cola Zero lyfter Anna fram i sin berättelse som söta drycker som dricks främst under middagar och helger. Detta förhållningssätt till läsk tror Anna beror på vanor, inlärda av hennes föräldrar sedan barndomen.

Liksom Anna åt Hilda en hel del sötsaker under sin uppväxt “det var bakverk, glass och maränger. Ofta fika och efterrätt. Inte så mycket godis”. Hon berättar också om släktkalas som “ett tillfälle då man skulle fika och ha efterrätt och så”. Idag beskriver Hilda att hon aktivt väljer bort socker från sin kost. Samtidigt säger hon att hon ibland äter

“soffmyssocker”, oftast i form av godis, tillsammans med sin man hemma i soffan. Alternativt att de fikar när de får besök eller besöker andra. Förbrukningen av söta drycker, främst läsk, var relativt hög under Hildas ton- och tidiga vuxen år men det är inget hon dricker längre, “jag dricker inte socker längre”, säger hon med bestämd ton under intervjun.

22

samband med att hon blev bortbjuden på kalas som ung. Rita har också ett starkt minne kopplat till födelsedagar och det är att hon fick ett godishalsband av sina föräldrar varje årsdag. Högstadiet är också kopplat till positiva sockerminnen. Hon berättar om att hon och hennes vänner gick till ICA på rasterna och köpte allt ifrån billiga euroshopper-chokladkakor till kakor och kladdkakor.

Liksom Anna framhåller Rita att läsk dracks mest på helger och högtider när hon var ung. Speciellt minns Rita backar med läsk i glasflaskor som de fick ta av under påsk och jul under uppväxten. Förutom läsk drack hon även en del saft under sin uppväxt. I vuxen ålder har hon varierat mellan att dricka “vanlig” läsk och “zero”. För tillfället dricker hon bara, som hon benämner det “vanlig cola med socker”. Hon berättar vidare att hon oftast dricker söta drycker när hon är bakfull.

Idag, som vuxen, kommer Rita oftast i kontakt med sötsaker när hon är på jobbet, hälsar på andra, eller festar. “Man har väl godis och snacks om man har fester, myskvällar och filmkvällar”. För övrigt försöker hon normalt sätt hålla sig borta från godis och andra

sötsaker. När hon blir sugen på choklad kan hon istället skära upp en energibar i en godisskål. Godis ska enligt Rita ätas med sunt förnuft och sunt förnuft beskriver hon med ett skratt innebär “lördagsgodis”. Alkohol däremot ser hon som en stor källa till sitt intag av socker. Rita fnissar och talar om att “alkohol, det började man ju tidigt med... och det dricker man ju ofta ihop med läsk eller juice, tranbärsjuice”.

“Lördagsgodis” är ett begrepp som även Gustaf är bekant med och förhöll sig till under sin barndom. Han beskriver också med en glad stämma att konsumtionen av socker under uppväxten koncentreras till “runt alla högtider och kalas och så, så var det godis. Som

23

Sett till söta drycker under barndomen berättar Gustaf “läsk var aldrig något vi hade hemma i princip. Saft hade vi men inte läsk. Inte juice eller så där”. Läsk förekom däremot ofta i kylskåpet när Gustaf blev myndig och började arbeta. Idag säger han “Om jag köper coca cola så köper jag coca cola zero”. Sötsaker i form av godis var också något Gustaf köpte hem ibland förr, men inte fika. Idag kan det enligt Gustaf bli “en liten chokladbit till kaffet”. Gustaf talar också om att “Jag är mer sugen på att äta godis om man sitter i soffan och kollar på en film, än om jag kommer hem från jobbet”, något som samstämmer med Hildas syn på i vilka sammanhang godis bör avnjutas.

Tema 2. Sockerkonsumtion

De flesta av informanterna minns tillbaka på barndomens högtider med glädje i rösten. Högtiderna innebar till exempel möjligheten att få dricka så mycket läsk de ville på

julaftonen, eller att på påskdagens morgon gå på jakt efter ett påskägg fyllt med godis som, gärna samma dag, skulle ätas upp. Gustafs första minne av socker handlar om just påskägg. Han berättar om en magisk påskdagsmorgon när han tillsammans med sin syster tar på sig sina jackor och går ut i den kalla vårluften på jakt efter de godisfyllda äggen som påsktuppen har lämnat. Hilda pratar om också den magiska känslan som inföll sig när en högtid närmade sig. Det bakades och förbereddes många kvällar i förväg innan släkten samlades för att frossa i godsaker under flera dagar: “Det var ju när något speciellt hände... då skulle det ätas mycket. Det var ju en dröm att få äta så mycket socker man ville”.

24

tillfälligt utflugna sambon kommer hem över helgen och de ska titta på en film tillsammans “då kan jag faktiskt tänka att det vore gott med godis” förklarar han.

På kalas ska det fikas chokladbollar, bullar, kakor och tårta. Ju mer desto bättre. Fikas kan det också göras på vardagen, med kollegor eller vänner, för en stund att byta miljö och fokus. Fika behöver alltså inte ske bara på kalas, det kan också vara en glass i solen, en kopp kaffe och något sött på ett café eller hemma hos en vän, eller en chokladbit i fikarummet på jobbet tillsammans med en kollega.

Tema 3. Social gemenskap

Ett av de mest tydliga teman som kommit fram under studiens gång handlar inte om vad som äts, eller när det äts, utan den social gemenskap som omgärdar sockret. Rita utbrister att hon absolut inte skulle äta fikabröd själv “även om jag är jättesugen på bullar och kakor och så, så äter jag det ju inte ensam”. Det handlade om det positiva i att träffas, att markera att det var något som bröt av mot vardagen, som en fika med kollegorna, att demonstrera att det blir helg, eller att en högtid med släkten ska firas. Den gemenskap i släkten som högtidernas frosseri innebär eller en stund att vara tillsammans med familjen och fira in helgen med hjälp av den välfyllda godisskålen.

Dock verkar den sociala gemenskapen inte omfatta den som tackar nej till en godisbit när alla andra tar en. Anna upplever att det känns oartigt att tacka nej “även om jag egentligen inte är sugen eller vill ha”. Gustaf viftar med händerna och säger på rikssvenska att den som bjuder upplever att “jag är lite finare som tackar nej”. Hilda rynkar på pannan när vi pratar om att avstå socker när någon annan bjuder och säger att det är tabu att tacka nej, “det är mycket därför jag äter socker, för att passa in i gänget”. Hon blir tyst ett tag och tittar fundersamt ut genom fönstret innan hon utbrister: “Det handlar nog mycket mer om relationen än om vad man faktiskt ska äta”.

Tema 4. Konsumtionsmönster

25

lika viktigt”. Han uppger också att hans sätt att konsumera socker nog inte förändrats över tid, dock ser han på socker och konsumtionen av det på ett annat sätt. Gustaf berättar att om han ska köpa yoghurt och väljer mellan en smaksatt yoghurt och en naturell så väljer han den naturella “även fast jag vet att den smaksatta är godare, men jag tror att den naturella innehåller mindre socker”. Ibland när suget efter godis smyger sig på på vardagen, då “dricker jag ett glas med vatten så går det över”, tipsar Gustaf.

Rita uttrycker självsäkert att hon är den “minst sockerberoende personen i världen”. Samtidigt berättar hon om sina knep för att undvika socker i vardagen. Det kan till exempel vara att köpa hem energibars, skiva upp dem och lägga dem i en godisskål, som “nyttigt

lördagsgodis”. Hon berättar också att hon under perioder kan vara “rätt onyttig” men att hon utvecklat en strategi för att lindra suget: under hundra dagar håller Rita sig borta från socker och annat som hon anser onyttigt, när hundra dagar gått kan hon förhålla sig till socker på ett annat sätt. Under en kort tid fungerar det ofta bra, sedan får hon ibland börja med hundra nya sockerfria dagar. Rita har trots allt, som hon uttrycker det “ganska svårt att hålla fingrarna borta” och försöker att inte köpa hem något själv, utan äter socker när det bjuds hemma hos någon annan eller på jobbet.

Hilda har på samma sätt som Rita också strategier för sin konsumtion av socker. Hilda berättar att hon, under sina yngre dagar, hade godisförbud i ett helt år. När året var slut träffade hon en tjejkompis och vräkte i sig en ask med chokladpraliner och dagen efter startade hon ett nytt år med godisförbud. Idag väljer Hilda aktivt bort det ur hennes kost eftersom hon är medveten att hon “snabbt blir beroende” när hon väl börjar äta. Dock “om det ger mer än vad det tar”, säger hon med besvärad min,” så är det okej”.

26

studerar, där köper hon och klasskompisarna ibland en delicatoboll eller ett wienerbröd. För Anna verkar konsumtionen nästan bara hänga ihop med att få umgås med andra. Hon

uttrycker att hon känner “välmående för att man tänker på fika och att det alltid är trevligt att fika med folk”. Dock blir det lite läsk på helgerna också.

Tema 5. Påverkan på hälsan

Anna fnissar och säger “sött och gott”, när hon svarar på frågan vad hon tänker på när hon hör begreppet socker. Hon blir lite mer allvarsam när hon funderar på det i relation till ohälsa och uttrycker att hon ändå “känner att socker är ohälsosamt i den mängd vi äter idag, för det mesta. Så jag känner ju ofta när jag äter socker att... [gör ett uppgivet läte och konstaterar sen att] ... det här är ju inte nyttigt liksom”. Anna upplever att sockerätandet blir ohälsosamt när det får bli en allt för stor vana. Hon talar om “sunt förnuft” och menar att det är att äta sötsaker en till två gånger i veckan.

Ritas första tanke om socker kommer istället med en suck och lyder: “alltså det första jag tänkte på är ju onyttiga saker”. Rita säger att hon har ett mer hälsotänk idag än i sina yngre år. Idag är hon medveten om att socker inte är bra för henne. Liksom Anna talar hon för att söta saker ska ätas med “sunt förnuft”. Dock tror hon att många äter socker för att de mår dåligt eller är stressade och att detta leder till att de mår ännu sämre, “som en ond spiral... man vet ju att socker kan vara jättefarligt och att man kan bli sjuk av det”.

Gustaf skrattar och tjoar “tjocker” när han reflekterar över socker i relation till sin hälsa, “jag blir tjock!”. Han berättat att han aldrig tänkte på socker när han var ung men idag känner han att fett samlas på kroppen och att hyn blir finnig. “Ohälsa är ju när kroppen inte kan fungera så bra som den kan och jag tror att socker har en direkt påverkan där” säger han, nu med en allvarligare ton.

27 någon att äta det.

Tema 6. Påverkan på kroppen

Sockrets påverkan på kroppen verkar vara liknande hos alla informanter. Mest påtagligt tycks den gemensamma bilden av det illamående som följs efter lite för mycket av det goda, vara: “Ibland om man bara hör ordet socker så väcks känslan av illamående, för ofta leder det till att man mår illa när man äter för mycket socker”, säger Anna med en ton av avsmak i rösten.

Hilda beskriver ytterligare ett perspektiv av sockrets påverkan på kroppen: “När jag äter socker så blir jag väldigt snabbt beroende. Hon tystnar för en kort stund för att sen fortsätta berätta: “[...] jag slutar bry mig att det är dåligt för kroppen [och] för hjärnan. Vill bara frossa mer. Det är som en drog”. Hilda berättar att sockret först ger ett härligt rus i kroppen men jämställer känslan efteråt med känslan av att vara bakfull. Hon belyser också att hon lätt går upp i vikt om hon äter söta saker.

Rita talar liksom Hilda om hur lätt det är att bli beroende, “sockerberoende finns ju, och jag skulle säga att det är samma slags abstinens som när man försöker sluta röka som med socker”. Hon framhåller i enlighet med Hilda att ett högt intag av socker skulle resultera i att hon ökade i vikt. Rita beskriver sockrets följdverkningar med: “Jag tror att jag får en liten sån här kick av sötsaker… jag tog ett glas cola i helgen, köpte en sån här liten flaska... då blev man ju så här lite stirrig typ, men det sjönk ju lika fort och då blev man trött och seg”. Hon berättar också om att kroppen brukar få en ren chock, vilket brukar ge smärtor i magen, om hon äter sötsaker efter ett längre uppehåll eller om hon äter för stora mängder.

Gustaf nämner under intervjuns gång “att man blir lite stinn av socker... men det blir man av allt om man äter för mycket”. Utöver det nämner han i enlighet med de flesta andra

28

Diskussion

I avsnittet diskussion kommer resultatet i studien diskuteras i relation till tidigare forskning och de texter som behandlades i bakgrunden.

Socker som symbol för social gemenskap

Utifrån informanternas berättelser associeras socker och sötma med social gemenskap

eftersom sockret i stort utsträckning används i umgänget med andra, både officiellt och privat. Sockret används å ena sidan för att visa välvilja och uppskattning, å andra sidan för att skilja mellan vardag och fest (Torell, 2015, s.292).

Ett av de mest framträdande teman under studiens gång har varit normen kring ätandet och den sociala gemenskap som omgärdar sockret och konsumtionen av det. Tellström (2015 s. 259) menar att träffas och äta tillsammans utgör en grund i att bygga relationer. Detta verkar också utgöra en viktig del av informanternas sockerkonsumtion. De tar ett avbrott från jobbet eller studierna för att fika med kollegorna, träffar kompisar och lägger sig i soffan med godisskålen eller träffar släkt och familj för att äta den sedvanliga födelsedagstårtan.

Etnologen Matilda Marshall reflekterar också över det i sin avhandling Hållbarhet till middag (2016). Det sociala sammanhanget och upprättandet av sociala relationer blir viktigare än kaffet och bullen. Även om du av princip inte äter bullar så väljer du kanske, just i detta sammanhang, att göra det ändå för att inte påtvinga andra ens personliga ställningstaganden. Att tacka nej kan skapa ett avstånd till den andra och påverka relationen (Marshall, 2016 s. 118–120). I enlighet med detta menar Torell (2015 s.291) att sockret inte är en del av våra vardagsliv och samhälleliga strukturer för att det smakar gott, utan för att socker tilldelats rollen som en produktiv substans. Här beskriver till exempel informanterna att de exempelvis ofta, av artighetsskäl, “tackar ja” till sötsaker som det bjuds på. Tellström (2015, s. 218) beskriver avvisandet av en måltid som en symbol för avvisandet av en relation. Även om vad vi äter tillsammans inte har så stor betydelse så ska det ätas. Kanske är det därför

informanterna upplever att det är “tabu att tacka nej” och att det möts med mycket motstånd?

Socker i hemmets lugna vrå

29

upp i informanternas berättelser om när de konsumerar socker i hemmet. Även fast

informanterna pratar om att ta avstånd från socker och utesluta det ur kosten, så är de villiga att göra undantag för helgens myskvällar. Tellström (2015 s. 221) beskriver fredags- och lördagsmys som fenomen som under mitten av 1900-talet letar sig in i folkhemmen.

Fenomenen har för avsikt att, med viss sorts mat och dryck tillsammans med familjen, skilja helgen från resten av veckan och blir på så vis ett manifest för helgens familjegemenskap. I informanternas hem representerar godisskålen helgmys med familj eller vänner, oavsett om de försöker ta avstånd från socker eller inte.

Rädsla för övervikt och ohälsa

Barndomens sockerkonsumtion verkar för informanterna kunna likställas med något magiskt och drömlikt. De beskriver hur de bakar tillsammans med vänner, drömmer om att få äta så mycket de bara kan och trånar efter helgens lördagsgodis. Under intervjuerna märks en tydlig förändring i berättelserna när det sker en övergång från barndomens magi kopplat till socker, till en vuxens medvetenhet om sockrets effekter och konsekvenser för hälsan. Genom

vetenskapliga upptäckter, ny kunskap om relationen mellan kost och hälsa, men även i vardagens efterlevda normer för vad som anses lämpligt att äta, fostras vi successivt till en medvetenhet om sockrets risker. Ett exempel på detta är resultaten från det omtalade och idag kraftigt ifrågasatta Vipelholmsexperimentet som startade 1954 och sedan pågick i tio år. Experimentet belyste problematiken kring hur en allt för frekvent och omfattande konsumtion av socker bidrog till kraftiga kariesangrepp och en dramatiskt försämrad tandhälsa. Studien visade tydligt riskerna med en daglig sockerkonsumtion och resulterade i att såväl

odontologer som medicinalverket kom att rekommendera en begränsning av

30

boken Beroendehjärnan: mekanismer bakom socker och matberoende (2017) resonerar Martina Johansson om just de risker som finns kring de vanor och ritualer vi byggt upp runt socker. Dessa vanor gör det svårare för oss att hålla avstånd eftersom de är starkt förknippade med gemenskap och det normativa att äta socker i sociala sammanhang (Johansson, 2017 s. 40). Informanternas medvetenhet om sockrets negativa påverkan på kropp och hälsa synliggör även deras behov av social bekräftelse. På olika sätt framträder deras berättelser om rädslan för övervikt i förhållande till det moderna kroppsideal som sedan 1930 – talet har hyllat den sunda och smala kroppen (Johannisson, 1991 s. 187). Här finns även rädslan för att bli, eller vara tjock, något som förknippas med dålig karaktär (jfr Palm 1997, s.128). Ett ideal som fortfarande dominerar och på många sätt påverkar informanternas inställning till socker och även utgör ytterligare en norm för dem att efterleva eller i alla fall förhålla sig till. Alla informanter är därför tveklöst överens om att socker i stora mängder är ohälsosamt. De uttrycker också alla en oro över att lägga på sig vikt vid sockerkonsumtion och bli tjock. Rädslan för att lägga på sig fett och bli överviktig kan härledas till medvetenheten om det sunda och smala kroppsideal som fortfarande och i stora delar är normgivande i dagens samhälle. Att vara överviktig jämförs, utifrån dagens sociala syn, med att vara ansvarslös i ett samhälle gjort för överkonsumtion (Nilsson, 2011). I informanternas berättelser använder de även ord som ”disciplin” och ”sunt förnuft” när de kommer till egna normer för hur de bör förhålla sig till sitt sockerätande. Sockerberoende är också ett välkänt begrepp som de alla beskriver. Sockret blir ett stressfyllt och ångestladdat fenomen där informanterna slits mellan det goda och det onda.

Metoddiskussion

31

upplevde gav oss möjlighet att fördjupa oss i vissa teman som dök upp under kodningen av materialet. Med tanke på studiens storlek och tidsomfång upplevde vi att den mängd material vi samlat in via intervjuerna var tillräcklig för att kunna genomföra en analys av hög kvalité.

Att vi delade upp informanterna mellan oss, genom att intervjua de personerna vi hade en relation till, samt att vi gjorde det en och en, gjorde att informanterna kände sig trygga och avslappnade. Om vi istället hade genomfört en gruppintervju med dem alla hade resultatet kunnat bli annorlunda än vad det blev. Vissa informanter hade kanske inte varit lika bekväma med att öppna upp kring sockerkonsumtionens baksidor som de upplevde. Andra hade kanske tyckt det varit jobbigt att ta plats i en grupp. Eller så hade de lyft varandra och skapat

intressanta diskussioner när de förstod att deras vanor och attityder liknade

varandras. Eftersom vi hade en relation med de vi intervjuade hade utgången också kunnat bli en annan om vi hade bytt informanter. Att vi kände personen kan ha inneburit att vi inte reagerade på vissa meningar, röstlägen eller kroppsspråk. Eller så gjorde vi det just för att vi kände varandra. Intervjuerna genomfördes individuellt. Detta med syfte att öka studiens pålitlighet samtidigt som detta placerar informantens personliga, individuella ord och uttryck i centrum, vilket gav oss möjlighet att få en inblick i informanternas upplevda erfarenheter samt hur de tolkar och förstår sin omgivning.

För att fokusera på vad som blev sagt i intervjuerna istället för att koncentrera sig på att anteckna svaren samt att underlätta och göra transkriberingen mer pålitlig, genomfördes ljudinspelningar. Det var viktigt för oss att informera informanterna om att vi spelade in samtalet innan intervjun startade och att de kände sig bekväma med det. Vi tydliggjorde också att inspelningen inte skulle offentliggöras.

32 En diskussion om reflexivitet

De litteraturstudier vi gjorde som ett första steg i forskningsprocessen, kopplat till socker- och sockerkonsumtion, gjorde det möjligt för oss att utforma relevanta intervjufrågor för vårt forskningssyfte. Eftersom vi både är känslomässigt engagerade i frågan fanns en risk att personliga känslor och åsikter kring socker skulle ha påverkat informanternas svar (Bryman, 2008, s.43). Likaså kunde våra intressen styrt samtalet, vilket hade kunnat lett till att de svarade på ett visst sätt. Genom att vara medvetna om detta kunde vi försöka undvika detta i syfte att få ett pålitligt resultat. Om vi hade låtit informanterna talat fritt, i en så kallad ostrukturerad intervju (Bryman, 2008, s.206), hade resultatet kunnat bli ett annat. Det hade också varit intressant att komplettera studien med en kvantitativ undersökning av ett större antal informanter. Denna typ av data hade kunnat bidra till att öka tillförlitligheten till de övergripande slutsatserna (Bryman, 2008, s. 40).

Närhet och distans

Vi valde att intervjua personer som vi kände. Ett beslut som innebar både för- och nackdelar. Anledningen till att vi valde personer som vi har en relation till var att de skulle vara bekväma nog att dela med sig om sina upplevelser, erfarenheter och tankar kring socker och

sockerkonsumtion i relation till ohälsa. En nackdel med detta beslut kan vara att de personer vi valde kanske har liknande synsätt och värderingar som oss forskare. En annan aspekt att ta ha i åtanke är hur resultatet hade skiljt sig om informanter hade haft en större spridning sett till ålder. Ett urval som hade kunnat förtydliga då och nu-perspektivet i studien. En större spridning sett till ålder hade också kunnat sätta relationen mellan socker, befintliga normer och föreställningar som omgärdar sockerätande i relation till begreppet ohälsa i ett större- och mer omfattande perspektiv.

Sett till närhet och distans, skiljer sig förutsättningarna för att uppfatta en stämning i rummet, ansiktsuttryck och kroppsspråk, beroende på om en intervju sker fysiskt eller online. Vår uppfattning är att det blev svårare att uppfatta stämningen när intervjun skedde via Zoom. Svårigheterna var störst utan videokamera då rösten och tonläget var det enda som

33 Tillförlitlighet

Ett generellt problem i forskningen om livsmedelskonsumtion är bristen på valida, eller verklighetstrogna data över vad människor faktiskt äter (Torell, 2015). Tillförlitligheten i självrapporterade matvanor kan vara låg, ofta på grund av felkällor, såsom att det som redogörs vid insamling av data skiljer sig från realiteten (Torell, 2015, s.14). Vidare finns en risk att deltagarna svarar utifrån den bilden de har av sig själva eller vad de trodde sig veta att forskaren ville höra. Ett exempel på detta såg vi i denna studie där Rita plötsligt under

intervjun medger att:“okej nu har man väl ljugit lite… jag var ju rätt sötsugen när jag var yngre…”. Dock ska man inte bortse från att kvalitativa intervjuer handlar om att

uppmärksamma människors berättelser, det vill säga, deras sanningar, snarare än att samla in generaliserbara fakta. Dessa upplevda sanningar är således minst lika viktiga för att skapa förståelse för informanternas vanor, attityder och förhållningssätt till socker.

Slutsatser

Innan vi började denna studie funderade vi mycket kring vad det var som gjorde att vi

människor hade så svårt att hålla fingrarna borta från livsmedel som gör oss sjuka. Socker är å ena sidan något som vi har en relation till, å andra sidan ett livsmedel, vars symboliska

betydelse i våra liv vi aldrig riktigt funderat över. Under studiens gång har sockrets resa i våra och informanternas liv blivit tydlig. Från det drömlika, härliga som barn till ett ångestladdat medvetande som vuxen. Trots den medvetenhet vi har om sockrets följdverkningar på kroppen och hur vi reagerar på det mentalt, så väljer vi ändå att fortsätta konsumera det. Till grund för konsumtionen ligger det som sockret symboliserar: gemenskap, omtanke och relationsskapande. Det sociala sammanhanget som omgärdar sockret är av stor vikt för att konsumtionen ska fortgå.

34

35

Källor och litteratur

Abnersson, V. (1999). Godis på gott och ont. Gastronomiska akademien (Red.). Gastronomisk kalender 1999 (s. 111). Värnamo: Fälth & Hässer.

Allea. (2018). Den europeiska kodexen för forskningens integritet, reviderad upplaga. Hämtad 2020-05-24 från

https://www.vr.se/download/18.7f26360d16642e3af99e94/1540219023679/SW_ALLEA_De n_europeiska_kodexen_för_forskningens_integritet_digital_FINAL.pdf

Berg, C., Pettersson, S., & Rendahl, J. (2015). Att måla maten i svart och vitt. Bergström K., Jonsson, I., Prell, H., Wernersson, I., & Åberg, H (Red). Mat är mer än mat (s. 79–90). Institutionen för kost- och idrottsvetenskap: Göteborgs universitet.

Bildtgård, T. (2009). Den ”osynliga” måltiden. Hushållsvetaren (4), 20–23.

Bildtgård, T. (2002). Hur maten blev en risk: medicinens bidrag till regleringen av det svenska ätandet. Doktorsavhandling, Sociologiska institutionen. Uppsala universitet.

Bommenel, E. (2006). Sockerförsöket: kariesexperimenten 1943–1960 på Vipeholms sjukhus för sinnesslöa. Lund: Arkiv.

Bosta, P., Netz, G., Vikberg, I., & Westerlind, N. (2015). Grönsakslexikon. Stockholm: Natur & Kultur.

Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.

36

Cronlund, K. (1996). Utveckling, livsvillkor och socialisation. Stockholm: Bonnier utbildning.

Datainspektionen, dataskyddsförordningen (GDPR), u.å. Hämtad 2020-05-10 från

https://www.datainspektionen.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/

Davidsson B., & Patel, R. (2019). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning (Femte upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Ehn, B., & Löfgren, O. (1986). Kulturanalys: ett etnologiskt perspektiv (1. uppl.). Stockholm: Liber Förlag.

Ehn, B & Löfgren, O. (2012). Kulturanalytiska verktyg (1. uppl.). Malmö: Gleerup.

Fjellström, C. (2007). Att skapa en relation - laga mat som symbolhandling. I: Bergström, K., Pipping Ekström, M., Prell, H., & Åberg, H (Red.) Hushållsvetenskap, (sid 123–137).

Institutionen för mat hälsa och miljö, Göteborgs universitet.

Folkhälsomyndigheten. (2020). Livsmiljö som främjar övervikt och fetma. Hämtad 2020-04-15 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/overvikt-och-fetma/livsmiljo-som-framjar-overvikt-och-fetma/

Folkhälsomyndigheten. (2019). Statistik psykisk hälsa. Hämtad 2020-05-24 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/

Folkhälsomyndigheten. (2020). Övervikt och fetma. Hämtad 2020-06-04 från

37

Frykman, J., & Löfgren, O. (1991). Svenska vanor och ovanor. Stockholm: Natur och kultur.

Huokuna, S., & Sarinko, E. (2016, 18 mars). “Jag köpte godis för 100 000”. SVT. Hämtad 2020-05-28 från https://www.svt.se/nyheter/uutiset/svenska/socker

Johannisson, K. (1991). Public health: the Swedish project from 1900 to World War II. Lychnos: Lärdomshistoriska samfundets årsbok = annual of the Swedish History of Science Society, 139–195.

Johansson, M. (2015). Beroendehjärnan: mekanismerna bakom socker- och matberoende. Sundbyberg: Pagina.

Johansson, U. (2014). Näring och hälsa. Lund: Studentlitteratur.

Jonsson, B., & Nordström, P. (2016). Sockerbomben 3.0 Bli fri från ditt sockerberoende. Stockholm: Bladh by Bladh AB

Jonsson, L., Marklinder, I., Nydahl, M., & Nylander, A. (2014). Livsmedelsvetenskap (2., [rev. och uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur

Jordbruksverket. (2016). Jordbruksverkets sockerstatistik - En metodöversikt. Hämtad, 2020-04-20 från

https://djur.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik,%20fakta/Livsmed

38

Livsmedelsverket. (2011). Riksmaten 2010–2011. Hämtad 2020-04-18 från

https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/broschyrer/riksmaten_2010

_2011_kortversion1.pdf

Livsmedelsverket. (2020). Socker. Hämtad 2020-05-21 från

https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/kolhydrater/socker

Marshall, M. (2016). Hållbarhet till middag, En etnologisk studie om hur miljövänligt ätande praktiseras i vardagslivet. Höör: Brutus Östlings Bokförlag Symposion

Meiselman, H. (2008). Dimensions of the meal. Journal of Foodservice, 19(1), 13–21. https://doi.org/10.1111/j.1745-4506.2008.00076.x

Milstead, S. (2002, 19 mars). Helena: en stor pusselbit har fallit på plats. Aftonbladet. Hämtad från https://www.aftonbladet.se/halsa/a/e1EXRR/helena-en-stor-pusselbit-har-fallit-pa-plats-for-mig

Mintz, S. (1985). Sweetness and power. New York: Viking Penguin Inc

Montanari, M. (2010). Mat är kultur. Höör: Agering.

Nilsson, G. (2011). Den fetmadrivande miljön. Kulturella föreställningar om samhället i populärmedicinska texter om övervikt och fetma. Socialmedicinsk tidskrift, 88(3), 207–216.

Nordic sugar (u.å.). Sockerproduktion. Hämtad 2020-05-13 från

39

Ortner, Sherry B. (1973). "On Key Symbols" American Anthropologist Vol. 75. Nr 5. Sid. 1338–1346.

Palm, A-M. (1996). Kampen mot kroppen - matmissbruk och självsvält. I: Åkesson, L., & Lundin, S. (Red.) Kroppens tid: om samspelet mellan kropp, identitet och samhälle. Stockholm: Natur och kultur.

Patel, R., & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning (Femte upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Statistiska Centralbyrån, (2018), Hushållens godisinköp. Hämtad 2020-04-11 från

https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2018/hushallens-godisinkop-okar/

Tellström, R. (2015). Hunger och törst: svensk måltidshistoria: från överlevnad till statusmarkör. Stockholm: Forum.

Tellström, R. (2015). Matintervjuns metoder. I: Bergström, K., Jonsson, I. M., H. Prell, I. Wernersson & Åberg, H., (Red). Mat är mer än mat (s.101–115). Institutionen för kost- och idrottsvetenskap: Göteborgs universitet.

Torell, U. (2015). Socker och söta saker. Backman, J. (1998). Stockholm: Nordiska museets förlag.

Vetenskapsrådet. (2020). Etik i forskningen. Hämtad 2020-06-04 från