Informationsflödet : - olika aktörers förståelse av övergången och överlämningen mellan förskola och förskoleklass

Lärande och samhälle

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

Informationsflödet

- olika aktörers förståelse av övergången och

överlämningen mellan förskola och förskoleklass

The flow of information

- different participants views on the transition between preschool and preschool class

Elin Pihl Persson

Specialpedagogexamen 90 hp Slutseminarium 2021-05-25

Examinator: Lisa Hellström Handledare: Kristian Lutz

2

Förord

Som förälder och pedagog har övergångar på olika sätt påverkat mig personligen och indirekt. Tankar kring vad som händer med informationen som lämnas vid olika möten har hela tiden väckt ett intresse. Hur kommer det sig att känslan av att vara tillbaka på ruta ett kan infinna sig vid byte av verksamhet? För att skapa en förståelse kring detta behöver jag förstå vilka tankar som ligger bakom informationen som lämnas över och som tas emot vid överlämningar. Övergången mellan förskola och förskoleklass är en av flera under ett barns skolgång.

Tack till min handledare Kristian Lutz, som har varit tillgänglig för allehanda frågor och funderingar under arbetets gång.

Tack till mina barn som har stått ut med att hela vardagsrummet har varit mitt arbetsbord under min utbildning.

3

Sammanfattning/Abstract

Pihl Persson, Elin (2021). Informationsflödet - olika aktörers förståelse av övergången och

överlämningen mellan förskola och förskoleklass. Specialpedagogprogrammet, Institutionen

för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.

Förväntat kunskapsbidrag

Vid överlämningar inför övergångar finns en möjlighet att använda befintlig kunskap om barnet för att möjliggöra en positiv och smidig övergång mellan förskola och förskoleklass. Specialpedagogen har en roll som samordnare och handledare vid övergångar. Tidigare forskning visar att informationen är av betydelse vid övergångar och att det behövs ytterligare studier. För att få en ökad förståelse behövs även en förståelse kring vad som händer med informationen vid övergången. Förhoppningen är att studien ska bidra med en ökad förståelse kring informationsutbytet och därmed belysa dess roll i det förebyggande arbetet kring barn i behov av särskilt stöd.

Syfte och frågeställningar

Syftet med undersökningen är att bidra med ökad kunskap kring informationsutbytet och informationsanvändandet vid överlämningen utifrån olika aktörers perspektiv.

De preciserade frågeställningarna;

Vilka rutiner finns kring informationsutbytet vid överlämningar? Vilken information ges? Varför?

Hur används informationen av mottagande personal och skola?

Teori

Systemteorin användes för metaperspektivet. Den systemiska kommunikationsteorin tillsammans med Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori användes för samspelet och kommunikationen mellan aktörerna.

Metod

En kvalitativ fallstudie gjordes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuer hölls med rektorn på skolan, rektorn på förskolan, en specialpedagog, två förskoleklasslärare (skola), en fritidspedagog och en förskolepedagog (förskola).

4

Resultat

Det finns tydliga rutiner för övergången och överlämningen mellan förskola och förskoleklass i en handlingsplan. Överlämningen är en del i det systematiska kvalitetsarbetet i både förskolan och skolan. I alla intervjuer framkommer ett relationellt förhållningssätt där barnets trygghet poängteras som huvudsyftet för överlämningar.

Innehållet i informationen ligger på både grupp- och individnivå när det gäller den sociala- och kunskapsmässiga utvecklingen. Fokus ligger på barn i behov av särskilt stöd, men alla barn får en skriftlig överlämning.

Informationen som lämnas vid överlämningar värdesätts och används i olika stor utsträckning. Ytterligheter och motpoler framkommer när det gäller tillit till varandras professioner och kunskap.

För ett verkligt samarbete och en samverkan krävs förtroende och tillit till varandras professioner och kunskap. Kunskap kring hur innehållet ska formuleras kan ge en ökad tilltro till sanningshalten i informationen. Ett gemensamt språk underlättar förståelsen och minskar risken för missuppfattningar vid informationsutbytet. Fortbildning och handledning kring hur informationen kan användas är önskvärd för att belysa möjligheterna.

Specialpedagogiska implikationer

Genom att ta till vara på kunskapen som finns på förskolorna kan man förebygga hinder vid övergången mellan förskola och förskoleklass. Informationen som ges vid överlämningar kan användas på både organisations-, grupp- och individnivå och är därför en viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet. På organisationsnivå kan informationen ge indikationer på hur personalen bör organiseras och även vara behjälplig vid schemaläggning och resursfördelning av personal. På gruppnivå kan den hjälpa till vid gruppsammansättningar och planering av kunskapsinnehåll. På individnivå kan den förebygga hinder och möta barnet på rätt utvecklings- och kunskapsnivå vid skolstarten.

Övergången och överlämningen som fenomen är en bra utgångspunkt för specialpedagogen vid handledning av personal för att öka förståelsen för varje individs betydelse i sammanhanget.

Nyckelord

5

Innehållsförteckning

INLEDNING ... 7

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 9

BAKGRUND ... 9

Begreppsdefinition ... 9

Sekretess ... 9

TIDIGARE FORSKNING ... 11

VIKTEN AV KOMMUNIKATION OCH RELATIONER ... 11

RUTINER OCH ÖVERGÅNGAR ... 12

INFORMATIONSINNEHÅLL VID ÖVERLÄMNINGAR ... 12

INFORMATIONSANVÄNDANDE EFTER ÖVERLÄMNINGEN ... 13

TEORETISK FÖRANKRING ... 15

SYSTEMTEORI ... 15

BRONFENBRENNERS UTVECKLINGSEKOLOGISKA TEORI ... 16

METOD ... 18

URVALSGRUPP ... 18

GENOMFÖRANDE ... 19

ANALYS OCH BEARBETNING ... 20

RELIABILITET, VALIDITET OCH GENERALISERBARHET ... 20

ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 21

RESULTAT OCH ANALYS ... 22

ÖVERGÅNG OCH ÖVERLÄMNING ... 22

Syftet med överlämningar ... 22

Rutiner ... 23

DELANALYS ÖVERGÅNG OCH ÖVERLÄMNING ... 25

INFORMATIONSINNEHÅLL ... 27

Viktig och önskvärd information... 28

DELANALYS INFORMATIONSINNEHÅLL ... 29 INFORMATIONSANVÄNDANDE ... 30 DELANALYS INFORMATIONSANVÄNDANDE ... 32 DISKUSSION ... 36 RESULTATDISKUSSION ... 36 Tydliga rutiner ... 36

6

Informationsinnehåll och informationsanvändande ... 37

Vikten av kommunikation och relationer... 38

Förståelse och förändring ... 38

Utvärdering ... 39

METODDISKUSSION ... 40

SPECIALPEDAGOGISKA IMPLIKATIONER ... 41

FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING ... 42

REFERENSER ... 43

ELEKTRONISKA KÄLLOR ... 46

7

Inledning

Det förebyggande arbetet är av vikt. Vid överlämningar inför övergångar finns en möjlighet att använda befintlig kunskap om barnet för att möjliggöra en positiv och smidig övergång mellan förskola och förskoleklass på organisations-, grupp- och individnivå. Vilka strategier används för att ta del av och att ta till vara på barnens kunskaper, erfarenheter och utveckling i övergången från förskola till förskoleklass?

Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskola till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. (Skolverket, 2018, s. 17)

Utdraget är från Läroplan för förskolan, Lpfö18. Samma formuleringar återfinns i Läroplan för

grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11 (Skolverket, 2019). Vid övergångar ska

elever i behov av särskilt stöd eller extra anpassningar uppmärksammas, enligt Skolverket (2019). Överlämningen vid övergången förskola till skola bör därför vara en del av det systematiska kvalitetsarbetet för en likvärdig skola för alla.

Som förälder har jag varit med om flera övergångar mellan olika verksamheter. De flesta av dem har lämnat en känsla av att vara tillbaka på ruta ett igen. Detta har tagit mycket kraft och energi, vilket ofta är en bristvara när man som jag är förälder till ett barn med Aspergers syndrom. En smidig övergång hade underlättat. Det som händer i hemmet påverkar skoldagen precis som det som händer under skoldagen påverkar hemmet. Detta lyfter även Gunnarsson (1999). Det är en ständig växelverkan.

I min roll som lärare har jag upplevt hur olika barn påverkas av övergångar. Men också vilken skillnad information kan göra för det enskilda barnet. Bristen på och avsaknaden av information kan ställa till det rejält. Information kan också vara den skillnaden som blir ett stöd för barnet i övergången. Cook, Dearing och Zachrisson (2017) och Lundqvist och Sandström (2020) lyfter informationens betydelse för smidiga övergångar.

Det som har fångat mitt intresse, både som förälder och som pedagog, är vad som händer med informationen som ges vid överlämningar och övergångar. Det finns så mycket kunskap. Vid flera tillfällen, både som förälder och som pedagog, har jag upplevt att värdefull

8

information har försvunnit på vägen. Detta har i sin tur kostat både tid och energi för alla inblandade, men speciellt för barnet. Barnets utvecklingsmöjligheter påverkas.

Att möta ett barn med öppet sinne betyder inte att jag ska blunda för vad barnet har med sig i form av erfarenheter och utmaningar. Det betyder att jag ska tro på barnets inneboende kapacitet och ge barnet rätt verktyg för att utvecklas optimalt.

Både nationell och internationell forskning visar att det behövs mer forskning kring informationens betydelse vid övergångar (se t. ex. Lundqvist & Sandström, 2020; Purtell et al., 2020). För att förstå den fulla betydelsen av information krävs även en förståelse kring vad som händer med informationen i de olika skedena av övergången och överlämningen.

9

Syfte och frågeställningar

Syftet med undersökningen är att bidra med ökad kunskap kring informationsutbytet vid övergången och överlämningen från förskola till förskoleklass utifrån olika aktörers perspektiv.

De preciserade frågeställningarna;

Vilka rutiner finns kring informationsutbytet vid överlämningar? Vilken information ges? Varför?

Hur används informationen av mottagande personal och skola?

Bakgrund

Förskoleklassen blev obligatorisk höstterminen 2018 (SFS, 2010:800). Detta innebär att alla barn är med om någon form av övergång eller överlämning från en verksamhet eller från hemmet till förskoleklass. Skolverket (2014) lyfter specialpedagogens roll i övergångar som betydelsefull och ser denne som både en samordnare och handledare vid övergångar.

Begreppsdefinition

Förskolepedagog: pedagog som arbetar på förskola; utbildad förskollärare och/eller

barnskötare.

Förskollärare: pedagog som arbetar i förskoleklass och är utbildad förskollärare. Informationsanvändande: hur mottagaren använder informationen som tillhandahålls. Mottagare: personen/verksamheten som tar emot informationen.

Samarbete: arbeta tillsammans för ett gemensamt syfte. Samverkan: gemensamt handlande för ett visst syfte. Sändare: personen/verksamheten som ger informationen.

Övergång: bytet från en verksamhet till en annan, i den här undersökningen från förskola till

skola.

Överlämning: pedagogernas möte och samverkan kring barnet och barnen som ska lämna en

verksamhet/skolform och börja i en ny verksamhet/skolform.

Sekretess

Sekretessen kan komma på tal när det gäller övergången mellan förskola och skola. Förskolan lyder under en strängare sekretess än skolan. Detta kan enligt Lutz (2013) skapa en osäkerhet hos framförallt förskolepersonalen. Kommunala skolor lyder under offentlighets- och

10

sekretesslagen, OSL (SFS 2009:400). Ett sätt att komma förbi frågan om sekretess är att ha vårdnadshavarnas samtycke till att lämna över information från förskola till skola. Genom ett gott samarbete med vårdnadshavaren underlättas övergången. Skulle däremot inte vårdnadshavaren ge sitt samtycke kan generalklausulen åberopas, OSL 10 kap. 27§. Den innebär att information kan överlämnas i de fall då det är uppenbart att uppgifterna som lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda.

11

Tidigare forskning

Vikten av kommunikation och relationer

Både inom internationell och nationell forskning lyfts vikten av kommunikation mellan personal vid överlämningar och övergångar (se t. ex. Cook, Dearing & Zachrisson, 2017; Lundqvist & Sandström, 2020). Kommunikation och information mellan förskolepersonal och förskoleklasspersonal kan vara ett positivt bidrag vid övergången mellan förskola och skola. Peters (2010) lyfter att framgångsrika övergångar beror på relationerna mellan alla inblandade. Även Dockett och Perry (2009) poängterar att kvaliteten på relationerna mellan dem som är delaktiga vid övergången är en avgörande faktor. Det handlar om alla inblandade relationer som barn, familjer, pedagoger och verksamheter. En förtroendefull och respektfull relation ger en god relation av god kvalitet.

Cook, Dearing och Zachrisson (2017) finner i sin studie att kvaliteten på såväl kommunikationen som informationsutbytet mellan förskola och skola är betydelsefull. Samtidigt som 64 procent av lärarna i studien uppger att de inte har någon kontakt med personalen på förskolan. Alatalo, Meier och Frank (2014) visar däremot med sin studie att 85 procent av pedagogerna har en överlämning av muntlig och/eller skriftlig information. Det framkommer trots detta att ett hinder i överlämningen är avsaknad av kommunikation och samarbete, och att det finns en enighet från både förskolepersonal och förskoleklasspersonal om att kommunikation behövs. Ackesjö (2014) poängterar att en brist i kommunikationen mellan lärare kan orsaka en brist i den utbildningsmässiga kontinuiteten, och att lärare gemensamt måste ta ansvar för både innehållet i utbildningen och i övergången mellan skolformerna. Kommunikationen och informationsutbytet är viktigt, och kvaliteten spelar roll. Nolan, Kilderry och Chu (2019) lyfter att information kring barnets inlärning och utveckling inte förs vidare om inte skolan ber om det eller om inte föräldrarna vidarebefordrar den. Vidare lyfts att mer fokus och stöd behövs för att bygga samarbetande relationer och fungerande kommunikation med respekt för varandras kunskap. Detta är en utmaning som även Purtell et al. (2020) tar upp som ett hinder i övergången mellan förskola och förskoleklass. Studien visar att det största hindret är bristen på kommunikation och bristen på relationer mellan förskolepersonal, lärare och ledare. Utmaningen ligger i att få dem att mötas. Lundqvist och Sandström (2020) ser att en utmaning vid överlämningar är att hitta tid för samverkan mellan skolformerna. De finner också att det saknas ett gemensamt yrkesspråk mellan de olika

12

skolformerna. För att ett verkligt samarbete och en verklig samverkan krävs hållbara respektfulla relationer.

Rutiner och övergångar

Garpelin, Kallberg, Ekström och Sandberg (2010) lyfter hur förståelsen av övergångar påverkar rutinerna. Det är verksamhetens synsätt som i sin tur färgar vilka rutiner som finns och hur personalen ser på barnet i övergången. Ackesjö och Persson (2014) lyfter att många barn har en

övergångskompetens tack vare att de har varit med om flera övergångar under sin tid på

förskolan. Garpelin och Kallberg (2008) poängterar vikten av en helhetssyn där flera perspektiv vägs in. Helikopterperspektivet behövs.

Informationsinnehåll vid överlämningar

Purtell et al. (2020) belyser avsaknaden av kommunikation kring barnets upplevelser som ett hinder i övergången. Ackesjö och Persson (2014) undersöker just barnets perspektiv vid övergångar i sin studie och finner två kontrasterande sidor. Å ena sidan finns en nyfikenhet och förväntan över det nya och nya möjligheter, å andra sidan en sorg och emotionell påfrestning att behöva skiljas från kompisar. Resultatet av studien visar att kamratrelationer har en stor betydelse vid övergångar mellan olika skolformer. Utifrån barnets perspektiv är det kamratrelationerna som är kärnan i den sociala gemenskapen. Alatalo, Meier och Frank (2014) poängterar att det sker en skriftlig och/eller en muntlig överlämning av information kring barnet, där den sociala utvecklingen är den mest framträdande. Fokus ligger dock på stödinsatser utifrån problem, inte på kamratrelationer. Det salutogena och relationella synsättet behövs för att få en helhetsbild. Genom att se hela barnet blir bilden tydligare. Styrkor och utmaningar existerar parallellt. Alla delar i ett barns liv påverkar barnet. Relationer eller avsaknad av relationer påverkar barnet direkt.

När det gäller innehållet på informationen synliggör Cook, Dearing och Zachrisson (2017) att det lämnas allmän information kring förskolan och/eller specifik information kring barnet. Purtell et al. (2020) finner däremot en avsaknad av ett systematiskt sätt att ta tillvara på den informella information som förskolepedagoger får från föräldrar. Det saknas rutiner kring dokumentation. I studien framkommer också att förskoleklasspersonalen inte har någon information kring barnens förskolerfarenheter. Lundqvist och Sandström (2020) belyser att det krävs en kommunikation kring barns lärande och utveckling för att få sammanhang, kontinuitet

13

och progression vid övergångar. Rutiner och dokumentationsmallar kan vara ett stöd i kommunikationen.

Informationsanvändande efter överlämningen

Cook, Dearing och Zachrisson (2017) påtalar å ena sidan vikten av informationsutbyte för en smidig övergång. Å andra sidan risken att pedagogers uppfattning om barnet kan grunda sig helt på andra pedagogers uppfattningar även om de kan vara felaktiga. Alatalo, Meier och Frank (2014) hänvisar till tidigare forskning som uppmärksammar vikten av att bygga vidare på kunskaperna från förskolan för att ge kontinuitet i lärandet. Å andra sidan lyfter Bjervås (2011) tankegångar kring risken för kategorisering av barnet genom att barns lärande och utveckling bedöms utan reflektion. Ett öppet reflekterande sinne behövs i mottagandet av information.

Peters (2010) lyfter vikten av att bygga vidare på barnets tidigare kunskaper, bygga relationer och se barnets förutsättningar istället för svårigheter för att skapa framgångsrika övergångar som gynnar lärandet. En framgångsrik övergång är en övergång utan större hinder. Att se styrkorna för att överbrygga hinder är en viktig komponent i strävan efter detta.

Alatalo, Meier och Frank (2014) finner i sin studie, funderingar från förskolepersonal kring om deras information överhuvudtaget används av mottagande personal. Denna farhåga bekräftas av Nolan, Kilderry och Chu (2019) genom att det i deras studie framkom att lärarna ofta är avvisande till informationen från förskolepersonalen eftersom de inte tror att den är användbar. Några av dem anser att deras egna tester vid skolstarten ger tillräcklig information. Lundqvist och Sandström (2020) lyfter en osäkerhet från den avlämnande personalen kring om de lämnar över relevant information om barnet. Det finns också en osäkerhet kring hur den skriftliga informationen tolkas av den mottagande personalen. Förväntningarna måste lyftas för ökad förståelse.

Alatalo, Meier och Frank (2014) och Purtell et al. (2020) lyfter några pedagogers röster som motpol till informationsanvändande och informationsutbyte. Pedagogerna uttrycker en önskan om att möta barnet med nya ögon och som ett “blankt papper”. Å andra sidan finns det hos samma pedagog i studien av Alatalo, Meier och Frank (2014) en önskan om information för att kunna möta och utmana barnet. Cook, Dearing och Zachrisson (2017) lyfter risken med att färgas av andras åsikter i mötet med barnet. Resultaten av deras studie indikerar dock att i de fall lärare använder sig av både informationen kring det specifika barnet och den allmänna informationen om förskolan finns en större förutsättning för att barnet får en positiv övergång. Purtell et al. (2020) är osäkra på hur eventuell information skulle användas av mottagande

14

personal. Cook, Dearing och Zachrisson (2017) poängterar att det behövs fortbildning så att pedagogerna utvecklar sin förståelse kring hur de ska använda sig av informationen kring barnet. Gemensamma pedagogiska diskussioner kring empiri och teori behövs för ökad förståelse kring syftet med informationsanvändande.

Inom forskningen finns en gemensam syn - det krävs ytterligare studier för att belysa informationens betydelse vid övergångar.

15

Teoretisk förankring

Överlämningar och övergångar mellan verksamheter och skolformer påverkar och påverkas av en verksamhet på flera olika plan. Skolverkets styrdokument och läroplaner (2018; 2019) är tydliga när det gäller samarbete och samverkan vid övergångar. Att samverka innebär enligt NE (2021) ett gemensamt handlande för ett gemensamt syfte, samarbete innebär att två eller fler bedriver ett arbete tillsammans med ett gemensamt syfte. För ett helhetsperspektiv och en förståelse för hur denna samverkan genom informationsutbyte påverkar verksamheten har systemteori (Öqvist, 2018b) och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori (Bronfenbrenner, 1979) använts. Helikopterperspektivet är en stor del i det specialpedagogiska arbetet för att få en helhetsbild av barnet och verksamheten. Det specialpedagogiska perspektivet med ett salutogent synsätt och ett relationellt förhållningssätt kommer genom ett helhetsperspektiv och vice versa.

Systemteori

Genom att se till helheten och inta ett metaperspektiv, helikopterperspektiv, finns möjligheten att förändra långsiktigt och förebyggande. Gjems (1997) lyfter vikten av att se helheten och därigenom öka förståelsen. Förståelsen är central.

I skolans värld talar vi ofta om organisations-, grupp- och individnivå. På organisationsnivå finns bland annat skolans ledning, personalen, schema och klassrumsmiljöer. På gruppnivå finns klassen och de olika gruppsammansättningarna. På individnivå finns det enskilda barnet eller den enskilda pedagogen. Öqvist (2018b) menar att det är i gränssnitten, mellan nivåerna, som det viktiga sker. Det är i gränssnittet som överlämningen sker och i kommunikationen mellan nivåerna.

Det öppna systemet har enligt Öqvist (2018b) en förmåga att utbyta information med omgivningen, medan det slutna systemet inte tillförs någon information utifrån. Det öppna systemet kommunicerar med omvärlden medan det slutna systemet isolerar sig från omvärlden och stänger ute den. Detta innebär att ett öppet system blir mottagligt för förändring medan ett slutet system är mer statiskt. Skolan är ett öppet system där informationsutbytet är i fokus.

Det finns yttre och inre styrning av systemet. De olika styrningarna påverkar informationsutbytet både indirekt och direkt. Gjems (1997) lyfter att det är handlingar och samverkan mellan människor som är de inre styrningarna, medan de yttre styrningarna handlar om hur systemet anpassar sig till omgivningen.

16

Allting hänger ihop. Det cirkulära tänkandet och förståelsen av cirkulariteten är grunden i systemteorin enligt Gjems (1997). Varje del påverkar systemet, varje handling påverkar alla delar i systemet mer eller mindre.

Inom systemteorin finns den systemiska kommunikationsteorin. Öqvist (2013) nämner en innehållsaspekt och en relationsaspekt, där relationen alltid är viktigast och överordnad. En bra relation klarar av att ta emot ett illa förmedlat budskap, men ett väl presenterat budskap når inte fram om relationen är dålig. Öqvist (2018a) poängterar vidare att det är beteendeeffekterna av kommunikationen som bör uppmärksammas, inte innehållet i sig. Häri ligger vad mottagaren gör med informationen som tas emot, handlingarna.

Handlingar påverkar systemet. Öqvist (2018b) lyfter vikten av att ta reda på vilka

konstanterna är för att sedan kunna skapa en ny variation för att en förändring ska komma till

stånd. Konstanterna är det säkra och förutsägbara. Rutiner, handlingsplaner och förståelse är en form av konstanter. Men även beteende som skapar mönster som kan vara svåra att bryta. Detta är variationer som förekommer regelbundet. För att det ska ske en förändring krävs en ny variation. Detta kan vara en ny handlingsplan, nya rutiner, en ökad förståelse eller ett ändrat beteende.

Genom att ta tag i grundproblemet finns möjlighet till en fungerande lösning. För att få syn på detta behövs ett metaperspektiv. Gjems (1997) uppmärksammar att en inom systemteorin viktig aspekt är här-och-nu-perspektivet. Det är vad som händer och sker just nu som vi kan utgå ifrån.

Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori

I Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori är barnets upplevelse utgångspunkten. Bronfenbrenner (1979) talar om fyra olika, men ömsesidigt beroende av varandra, strukturer;

makro-, exo-, meso- och mikrosystem. Dessa olika system eller nivåer är beroende av varandra

i en ständig växelverkan och påverkar barnets utveckling enligt Gunnarsson (1999). Det som händer i mesosystemet påverkar barnets utveckling. Det är i mesosystemet som överlämningen sker, i relationerna mellan mikrosystemen.

Mikrosystem är de olika aktiviteter eller roller som barnet är en del av i ett givet

sammanhang. Familjen är ett mikrosystem, klassen i skolan ett annat, idrottsaktiviteten med ledare och barn ett tredje. Barn ingår i flera mikrosystem och är kärnan i dessa utifrån Bronfenbrenners teori. Hemmet och skolan är de mikrosystem som barnet tillbringar mest tid.

17

Mesosystem handlar om relationen mellan de olika mikrosystem som barnet ingår i. Hur

ser relationerna ut? Relationerna påverkar barnets utveckling konkret. Här kommer relationerna mellan olika verksamheter in, precis som relationen mellan skola och hem.

Exosystem innefattar vårdnadshavares position i samhället i form av arbete/sysselsättning,

kommunala beslut kring skolan och tillgången på utbildningsalternativ. Även om barnet inte är en direkt del av detta så påverkar det barnet indirekt. Allting hänger ihop.

Makrosystem innefattar det omgivande samhället och kulturen med ideologiska och

politiska värderingar. Här finns också yttre lagar och förordningar, samt styrdokument i form av läroplanen. Dessa ingår barnet inte direkt i men de påverkar barnets vardag och verklighet. När förskoleklassen blev obligatorisk påverkade ett beslut på makronivå barnet direkt.

Alla delar hänger ihop och påverkar varandra i en ständig växelverkan, precis som Gunnarsson (1999) påtalar.

18

Metod

Huvudfokus ligger på att få en ökad förståelse kring hur de olika aktörerna förstår överlämningar vid övergången förskola till förskoleklass. Kallberg (2017) poängterar att varje övergång är unik och måste förstås utifrån sammanhanget. En fallstudie är därför lämplig. Kvale och Brinkmann (2014) stödjer att en kvalitativ studie med forskningsintervjuer lämpar sig eftersom det är informanternas upplevelser och erfarenheter som är i fokus. Genom intervjuer är det lättare att komma åt förståelsen hos informanten.

Semistrukturerade intervjuer gjordes med stöd av en intervjuguide (bilaga 1), precis som Bryman (2018) nämner. Frågorna i intervjuguiden togs fram med utgångspunkt från syftet och de preciserade frågeställningarna. Huvudfrågorna med efterföljande följdfrågor och/eller förtydligande frågor ställdes beroende på informanternas svar. Nilsson och Waldemarsson (2011) lyfter vikten av att ta reda på om tolkningen är korrekt genom förtydligande frågor. Ordningsföljden på frågorna var beroende av informanternas tidigare svar. Flexibilitet var stor och ibland svarade informanten omedvetet på frågorna utan att de behövde ställas. Eftersom informanterna hade stor frihet i sina svar blev de i några fall korta berättelser.

Dokument kopplade till överlämningen samlades in för ökad förståelse av den yttre styrningen.

Urvalsgrupp

Några skolor kontaktades och den första skolan som ville delta valdes. Utifrån skolan valdes sedan en av de tillhörande förskolorna. Detta efter samråd med rektorn på skolan. Intervjuer hölls med rektorn på skolan, rektorn på förskolan, en specialpedagog, två förskoleklasslärare (skola), en fritidspedagog och en förskolepedagog (förskola). När kontakt togs med de olika yrkesgrupperna på enheterna tipsade de mig om vem som kunde tänka sig att ställa upp om de inte själva valde att delta. Viktigt var att få representanter från alla inblandade yrkesgrupper. Purtell et al. (2020) lyfter bristen på relationer mellan förskolepersonal, lärare och ledare som ett hinder i övergångar. Urvalsstrategin var målstyrd precis som Bryman (2018) nämner.

Yrkesgrupperna valdes utifrån vilka som är med vid överlämningarna och vilka som tar emot barnen på skolan. Det var viktigt att få en bredd i urvalsgruppen i form av olika yrkesroller. Ackesjö (2016) lyfter att fritidshemmet ofta glöms bort.

En kvalitativ studie är beroende av informanterna. Det är innehållet i informationen från urvalsgruppen som ligger till grund för undersökningen. Detta gör att studien kanske hade gett

19

ett annat utfall om informanterna hade varit fler/färre och/eller om det hade varit andra informanter.

Tabell: Informanter i studien.

Förkortning Roll Utbildning

R1 Rektor, skola Grundskollärare och rektor R2 Rektor, förskola Förskollärare och rektor S Specialpedagog Grundskollärare och

specialpedagog F1 Förskollärare, skola Förskollärare F2 Förskollärare, skola Förskollärare F3 Fritidspedagog Fritidspedagog och

förskollärare F4 Förskolepedagog, förskola Barnskötare

Genomförande

De sju intervjuerna hölls antingen på plats eller via länk på datorn. De platsförlagda intervjuerna hölls i ett av informanten valt rum. I alla fall utom två var vi ostörda under intervjun. Stukát (2011) lyfter ostördhet som en viktig faktor vid intervjun. I de fall då vi blev avbrutna rörde det sig om barn som kom in under intervjun, varpå vi gjorde en paus. När barnet hade lämnat rummet återupptog vi där vi slutade innan avbrottet. Att hålla en intervju via länk innebar ytterligare utmaningar eftersom samspelet blir annorlunda genom en skärm. Det avsattes en timme för varje intervju och innan intervjun började fanns tid för småprat som blev en form av uppvärmning inför intervjun. Intervjuerna varade i 30–40 minuter. När intervjun hade avslutats gjordes en försäkran om att det fanns möjlighet till kontakt vid eventuella frågetecken eller om ny information hade kommit upp.

Med tanke på begränsad tid gjordes ingen pilotstudie, inte heller några testintervjuer. Däremot användes utomstående med adekvat kunskap och utbildning för att gå igenom intervjuguiden. Denna användes som stöd vid de semistrukturerade intervjuerna.

Intervjuerna spelades in på ljudfil vilket gjorde att jag som intervjuare var mer närvarande och kunde lyssna aktivt. Crafoord (2005) poängterar närvaron och det aktiva lyssnandet i samtalet.

20

Dokumentinsamlingen skedde under intervjutillfället när informanterna gjorde hänvisningar till dem.

Analys och bearbetning

Varje intervju spelades in på ljudfil. De lyssnades sedan igenom och transkriberades. Det transkriberade materialet färgkodades utifrån informant för att lättare hållas isär. Materialet lästes och lyssnades på flertalet gånger. Därefter sorterades materialet. I första skedet sorterades det utifrån liknande beröringspunkter. I andra skedet blev tre huvudteman med synliga. De olika informanternas svar ställdes mot varandra för att få fram likheter och skillnader. Utifrån de tre huvudtemana gjordes sedan delanalyser.

Dokumentinsamling av handlingsplan och blanketter gjordes för att få en ökad förståelse för den yttre påverkan som de utgjorde för informanterna. Men även eftersom informanterna hänvisade till dessa under intervjuerna. All datainsamling skedde under vårterminen 2021.

Enligt Bryman (2018) användes abduktion vid analysen och bearbetningen. En växelverkan mellan det insamlade materialet, empiri, teori, styrdokument, tidigare forskning och litteratur ledde fram till tolkningar och analys. Denna växelverkan underlättade för att behålla det öppna sinnet. Ett öppet sinne behövs för förståelse och för att upptäcka nya saker.

Under första fasen av analysarbetet lades teorin åt sidan i ett försök att analysera fördomsfritt precis som Fejes och Thornberg (2014) nämner. Inspiration från fenomenografin enligt Dahlgren och Johansson (2014), och hermeneutiken enligt Westlund (2014) har använts för förståelse av materialet/empirin parallellt med teorin. Det är informanternas förståelse av informationshanteringen vid övergången och överlämningen som fenomen som är intressant.

Genom att gå igenom materialet, både transkriberingarna och dokumenten, ökar förståelsen. Varje del av materialet är en pusselbit. När förståelsen ökar ses materialet ur en annan synvinkel och nya saker blir synliga. Den hermeneutiska spiralen synliggör hur förståelsen och analysen växer fram under bearbetningen av materialet.

Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet

Reliabiliteten i intervjuerna är beroende av både mig som forskare och mina informanter. Styrkan är att det är informanternas upplevelse och förståelse som kommer fram, vilket var syftet. Detta kan också vara en brist eftersom svaren kan bero på dagsformen hos informanten likaväl som att forskarens/min dagsform kan påverka hur intervjun genomförs och sedan tolkas. Genom att gå igenom materialet flera gånger vid olika tillfällen minskar risken för detta. Stukát

21

(2011) påtalar att det hade varit önskvärt att ha oberoende medbedömare av materialet för större reliabilitet. Det som har framkommit i tidigare studier bekräftas delvis även i denna, vilket gör att reliabiliteten nog ändå är förhållandevis god.

Validiteten är svårfångad. Förhoppningen är att intervjuguiden har bidragit till att få fram svaren på frågeställningarna. Men hur vet jag att mina informanter är ärliga mot mig? Även här är det den mänskliga faktorn som är både bristen och styrkan. Det är fortfarande informanternas förståelse som jag vill åt.

En fallstudie som denna är inte generaliserbar, men förhoppningen är ändå att det kan framkomma perspektiv som kan vara till hjälp i andra verksamheter. Stukát (2011) nämner

relaterbarhet, vilket kanske är en mer passande term i detta fall.

Etiska överväganden

Studien följer Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2017): informationskrav,

samtyckeskrav, konfidentialitetskrav och nyttjandekrav. Forskningen som redovisas uppfyller

därmed kravet på informerat samtycke. Alla deltagare har närsomhelst kunnat avbryta sin medverkan och full anonymitet har garanterats. Deltagarna fick ta del av ett missivbrev (bilaga 2) och ge sitt godkännande genom påskrift på en samtyckesblankett.

Ett dilemma är hur transparant undersökningen kan vara utan att tulla på anonymiteten. De medverkande i den här studien är medvetna om varandra och kan förmodligen lista ut vem som har sagt vad vid direkta citat. I en fallstudie, som denna, med olika aktörer kan det vara lättare för informanterna att lista ut vem som sagt vad än om de hade haft likadana roller. Samtidigt behövs citat för transparens, validitet och reliabilitet. Detta blir extra tydligt i en kvalitativ undersökning.

22

Resultat och analys

Resultatet presenteras utifrån följande huvudteman: övergång och överlämning,

informationsinnehåll och informationsanvändande.

Övergång och överlämning

Övergången och överlämningen från förskola till skola sker utifrån en fastställd handlingsplan (bilaga 3). Den nyligen omarbetade handlingsplanen har reviderats utifrån rådande omständigheter med covid-19.

Syftet med överlämningar

Alla anser att överlämningen är till för att det ska bli bra för barnet vid övergången mellan förskola och skola, och att barnet ska känna en trygghet. Detta framkommer oavsett om de tycker att överlämningar är bra eller inte. F4 nämner att det ska bli bra för barnet: ”Alltså, det är ju att lärarna ska få chansen att få lära känna barnen, eller att dom ska få en bild av alla barnen och att det ska bli bra för barnen.” F1 poängterar tryggheten: ”Tryggheten, att få dom att känna sig trygga.” Samtidigt finns en kluvenhet inför överlämningar:

Jag är väldigt kluven till överlämningar överhuvudtaget. För jag vill ju att man skapar sig en egen uppfattning. Från att man kommer från förskolan till att man kommer till förskoleklass så är det en hel sommar, och det händer så mycket. /…/ Så jag är inte riktigt vän av överlämningar. Är det någonting väldigt konkret; barnet sitter i rullstol eller det har stora aggressionssvårigheter, självklart, då behövs det. Men annars vill jag gärna skapa mig en egen uppfattning om barnet som kommer. (F1).

Det finns en vilja att skapa sig en egen bild av barnet. Likaså en medvetenhet kring vikten av relationsskapande. Att ta till sig andra pedagogers erfarenheter utan att låta deras åsikter eller uppfattningar styra lyfts som en svårighet. Parallellt med önskan att skapa sig en egen bild finns en önskan om att veta vad barnet har med sig i form av tidigare erfarenheter och önskemål.

Det viktigaste är ju för barnet alltså, att lyfta barnet, det lilla barnet, vad har dom med i ryggsäcken? Vad kan du? Hur vill du ha det? Hur vill du bli bemött? Det finns ju så många olika aspekter på det. (F2).

En medvetenhet om vårdnadshavarnas roll och upplevelse av övergången finns. R2 uppmärksammar: ”Ibland behöver man ju ha en överlämning för att det ska funka för vårdnadshavaren också.” Det är tydligt att det som står i styrdokumenten genomsyrar

23

verksamheten. Både när det gäller att hänsyn ska tas även till vårdnadshavarna, men också vikten av att skyndsamt sätta in stöd. Detta framkommer i intervjuerna.

Den allra främsta anledningen skulle jag vilja säga är att barnet känner sig tryggt innan det kommer till skolan. Det är avgörande. /…/ Men naturligtvis finns att vi tidigt ska kunna sätta in om ett barn har behov av särskilt stöd. /…/ Man får vara varsam med det också innan man går in med en massa åtgärder om vi inte har en tydlig bild kring barnets behov. (R1)

Majoriteten av informanterna är positiva till överlämningar. Specialpedagogen lyfter även vårdnadshavarnas närvaro som en positiv aspekt i samverkan kring barn i behov av särskilt stöd. Relationsskapandet poängteras.

Jag tror att det är en trygghet för vårdnadshavarna också att få träffa personalen, och jag tror att det blir ett litet lugn också för vårdnadshavarna. /…/ Man har ett försprång i samarbetet med vårdnadshavarna. När man har träffat dom innan. Man har en relation. (S).

Detta tar även några av de övriga informanterna upp som en viktig komponent vid övergången.

Finns det vårdnadshavare som är väldigt oroliga, då måste vi också brygga över och få en kontakt redan innan sommaren. Det kan bli en väldig oro över en sommar om vårdnadshavaren är orolig, och det skvätter över på barnen, så är det. (R1).

En medvetenhet om vikten av specialpedagogik finns, R1 uttrycker: ”Man behöver ha det specialpedagogiska tänket, det behöver finnas. I både förskola och på skola, även om du inte är utbildad speciallärare eller specialpedagog. Tänket måste vara där. Det är då du lyckas bäst.”

Rutiner

Det finns väl dokumenterade rutiner kring överlämningen i en handlingsplan som revideras varje år av rektorerna efter samspråk med personal (bilaga 3). Organisationens förändring under de två senaste åren har bidragit till att en omarbetning av rutiner har skett. Rutinerna har utformats efter en genomgång av Skolverkets styrdokument för förskola och skola (2018; 2019) och efter samspråk med personal. Personalen är väl insatt i handlingsplanen och har en likvärdig bild av vilka rutiner som finns.

Det som vi ändrade efter det var framförallt att vi inte lämnar över samtliga barn, vi lämnar över dom barnen som har behov av det, för det står tydligt i våra styrdokument att det ska läggas extra kraft vid det. Och det är ju jätteviktigt, dom andra barnen använder vi blanketten. /…/ Det vi också la till förra året var att vi lämnar över verksamheten för det är det där står. Innehållet i undervisningen. (R2)

24

Rektorsområdet har haft regelbundna träffar i form av APT, arbetsplatsträff, där förskolan och skolan träffats i tvärgrupper. Huruvida detta kommer att fortsätta i samma form är oklart. Rektorn för förskolan har inte längre sitt rum på skolan. Tidigare var rektorn för förskolan även ansvarig för förskoleklass och fritids. När förskoleklass blev obligatorisk lades ansvaret för förskoleklass och fritids över på skolans rektor. Efter omorganisationen kom pandemin, och sedan dess har de gemensamma träffarna uteblivit.

Pandemin med covid-19 har även påverkat rutinerna och handlingsplanen i stor utsträckning vilket har väckt en viss oro hos informanterna. Denna yttre påverkan har varken kunnat förutses eller förhindras, men den har tydliggjort hur handlingsplanen förändras och revideras utifrån rådande omständigheter. Flexibiliteten i verksamheten kommer fram och det finns kreativa lösningar för att nå målen. Samtidigt finns en sund självkritiskhet och självreflektion. Ansvarstagandet blir synligt.

Denna är ju konstig ju, på grund av Corona. /…/ För det är superviktigt med en övergång. Vissa barn klarar det, spelar ingen roll, men där är många, många, många barn som behöver det här, förinskolningen eller vad man ska säga, så att dom ska få en förståelse. (F2)

F4 uttrycker: ”Måste säga att det var en dålig överlämning förra året om man jämför med de andra åren”. F4 uttrycker även en oro inför kommande överlämning: ”Så vi är ju lite rädda nu att om inte vi får en bra överlämning då kommer det ju inte att gå bra för den här pojken”.

Rektorn på förskolorna uttrycker en önskan om att det skulle finnas gemensamma rutiner inom hela kommunen för att underlätta vid övergångar och överlämningar:

Jag hoppas att man i Xs kommun, alla rektorer mot skola och förskola, kan enas om en gemensam handlingsplan; så här gör vi med våra elever i Xs kommun. För som det är nu så finns det olika “hittepå-grejer” på alla skolor. /…/ Sen tänker jag att om den blir tydlig, den handlingsplanen, och att vi alla använder oss av det materialet som finns så skapar vi en likvärdighet för våra barn. (R2)

De förändrade rutinerna har inte implementerats helt, en jämförelse med hur det var tidigare finns hela tiden närvarande när rutinerna tas upp. F2 uttrycker: ”Tidigare har ju förskolans personal kommit hit och berättat om sin grupp, först lite om hur dom har jobbat och sen gått in på barnen, alla barnen. /…/ Nu tar man inte det.”

I rutinerna och handlingsplanen finns både övergångsaktiviteter, dokumentation och möten, samt utvärdering. De olika delarna synliggörs även i skolans årshjul.

25

Delanalys övergång och överlämning

Systemteorin visar att en förändring på organisationsnivå fortplantar sig genom hela systemet. Garpelin et al. (2010) lyfter hur verksamhetens synsätt färgar hur personalen ser på barnet. Analysen för den här studien indikerar att det finns en samsyn kring att överlämningen är till för barnet, och att barnet ska få rätt förutsättningar till en trygg övergång. Samtidigt missar några av dem att den även är till för att underlätta för de mottagande pedagogerna att möta barnet där det befinner sig. Att inte se att överlämningen även är till för att underlätta arbetet för de mottagande pedagogerna kanske gör att informationen inte ges den tid och det utrymme den borde. Gjems (1997) lyfter att det är genom en ökad förståelse som utveckling och kvalitetshöjning sker. Genom att se överlämningen som ett verktyg för personalen att skapa trygghet för barnet, bygga relationer och skapa kontinuitet i den sociala- och kunskapsmässiga utvecklingen synliggörs syftet och förståelsen ökar.

Resultaten och analysen för den här studien indikerar att det finns en kluvenhet inför överlämningen som fenomen. Å ena sidan anses den nödvändig. Å andra sidan finns en tveksamhet kring dess existens. Kluvenheten beror delvis på viljan att möta barnet med nya ögon. Denna kluvenhet fann både Alatalo, Meier och Frank (2014) och Purtell et al. (2020). Kanske är det osäkerheten till den egna förmågan att bibehålla det öppna sinnet vid mötet av barnet som gör att en motvilja till informationen infinner sig. Samtidigt visar det en medvetenhet om hur vi påverkas av och påverkar varandra i mesosystemet. Skolverket (2021) är tydlig med att en samverkan mellan förskola och skola ska ske för att ”utbyta erfarenheter och information vid övergångar”. Detta innebär att en överlämning ska ske. För en smidig övergång mellan förskola och förskoleklass bör samverkan och samarbete ske i mesosystemet. Detta lyfter även Nolan, Kilderry och Chu (2019) som en framgångsfaktor. Eftersom tveksamheter kring överlämningen finns så bör utrymme ges för att öka förståelsen kring varför överlämningar görs. Detta kan göras med både fortbildning och handledning. Ahrenfelt (2013) lyfter att vara kritisk innebär också att vara engagerad och delaktig. Genom att ta tillvara på engagemanget kan det användas till en positiv kraft. Det är också de kritiska rösterna som kan visa bristerna. Sandberg och Targama (2013) poängterar att det är lättare att möta motståndet när det blir synligt. Den inre styrningen påverkar hela systemet. Syftet med överlämningar behöver synliggöras trots att det vid första anblicken verkar som att det finns en samsyn kring detta. Samsynen finns när det gäller överlämningen och barnet. Däremot saknas en samsyn kring pedagogernas roll vid överlämningen.

26

Önskan om att få en gemensam struktur på överlämningar existerar parallellt med ett inre motstånd till överlämningen som fenomen. Detta kan utgöra ett hinder eftersom det krävs en vilja och en förståelse för att en implementering ska kunna ske. Ackesjö (2015) lyfter det komplexa med att organisera övergångar. En gemensam struktur och handlingsplan för övergångar överlämningar är ett försök i att organisera. Skolverket (2021) anser att huvudmännen bör utforma gemensamma rutiner. Ett styrdokument på makronivå går genom hela systemet och påverkar barnets övergång. Förskolan och skolan har använt sig av styrdokumenten i utformningen av handlingsplan, rutiner och dokumentationsmallar.

Genom att se vårdnadshavarnas roll vid övergången finns möjligheten att eliminera eventuella hinder. Barnen ingår i flera mikrosystem som påverkar varandra och när det uppmärksammas finns möjligheten till en helhetssyn eller ett helikopterperspektiv. Skolan och förskolan i den här studien visar genom både handlingsplan och intervjuer att intentionen är att även möta vårdnadshavarna i övergången. Skolverket (2021) lyfter vikten av förtroendefulla relationer mellan vårdnadshavare, barn och personal. Dessa relationer finns i mesosystemet som påverkar barnet. Relationerna är viktiga för att nå framgång enligt Juul och Jensen (2009).

Överlämningen sker i gränssnittet och det som händer där påverkar hela systemet enligt Öqvist (2018b). Påverkan finns på alla nivåer: organisation-, grupp- och individnivå, och därigenom även barnet. Enligt Bronfenbrenner (1979) möts relationerna från de olika mikrosystemen i mesosystemet. Detta sker vid övergången och överlämningen. Det som händer där påverkar de olika mikrosystemen som barnet ingår i och påverkar därför barnet och barnets utveckling. Det är en dominoeffekt eller en fjärilseffekt som bör medvetandegöras. En icke-handling är också en icke-handling. Vilket innebär att om en vårdnadshavare eller pedagog aktivt väljer bort att delge eller använda informationen vid överlämningen så är detta en handling som påverkar barnet. En brist i kommunikationen kan, precis som Ackesjö (2014) lyfter, orsaka en brist i den utbildningsmässiga kontinuiteten. Den systemiska kommunikationsteorin visar att det är beteendeeffekterna av kommunikationen som ska uppmärksammas. Detta lyfter även Öqvist (2018b). Beteendeeffekterna påverkar i sin tur hela systemet. Detta blir synligt när en brist i kommunikationen påverkar barnet, men även mikrosystemet.

När det sker en förändring på organisationsnivå påverkar den alla nivåer. Förändringen påverkar även barnet. Detta bör finnas med i beräkningarna vid alla former av omorganisationer. När förskolan blev obligatorisk skedde denna förändring i makrosystemet. En yttre förändring som sedan påverkade organisationen genom att ansvaret för förskoleklassen lades över på skolans rektor istället för förskolans rektor. I den här studien innebar detta i sin tur att personalen tillhörande förskoleklass och fritids fick en ny chef. I samband med detta

27

gjordes en omarbetning av handlingsplanen för övergången mellan förskola och förskoleklass. Denna påverkade informationsutbytet vid överlämningen. Detta påverkade i sin tur barnet.

Om de uteblivna APT:erna i denna studien beror på omorganisationen eller pandemin är svårt att säga. Framtiden får utvisa om gemensamma APT med tvärgrupper kommer att finnas. Denna yttre påverkan påverkar hela systemet. Det som sker i exosystemet påverkar både mesosystemet och mikrosystemen som i sin tur påverkar barnet. När APT som plattform för samverkan och samarbete uteblir påverkas relationerna mellan personalen. Detta påverkar i sin tur relationerna personal, vårdnadshavare och barn. När mesosystemet påverkas sker även en påverkan på mikrosystemen. Barnet påverkas. Öqvist (2013) poängterar att ha gemensamma möten är viktigt för den gemensamma förståelsen. Eriksson (2015) lyfter att det är i mötet med andra som vi omprövar våra egna uppfattningar. Det rektors ansvar enligt Skolverket (2021) att se till att det finns möjlighet för samverkan.

Revideringen av handlingsplanen visar hur de yttre faktorerna kan påverka verksamheten konkret. I detta fallet är det pandemin som påverkar flera delar vilket i sin tur påverkar mesosystemet med relationerna mellan de olika mikrosystemen. Ytterst påverkar det barnet genom att överlämningen och övergången blir annorlunda.

All förändring tar tid, och det är lätt att falla tillbaka på gamla rutiner. Den tydliga och lättillgängliga handlingsplanen är ett bra stöd för personalen vid osäkerhet kring rutinerna. Detta styrker vikten av tydliga handlingsplaner. All personal i studien är väl insatt i handlingsplanen och vet var de kan hitta den.

Nolan, Kilderry och Chu (2019) lyfter att informationen inte förs vidare om inte skolan ber om det. Så är det inte här. Genom att rektorerna tillsammans med personal har utformat en handlingsplan och rutiner förs informationen vidare utan att skolan behöver be om den.

Informationsinnehåll

Informationen som lämnas över är dels på gruppnivå, dels på individnivå. Överlämningen på gruppnivå är enbart skriftlig och utgår från gemensamma frågeställningar (bilaga 4) där man utgår ifrån en behovstriangel (bilaga 5). På individnivå är utgångspunkten Skolverkets blankett

”Förskola till förskoleklass - Generell överföring” (bilaga 6). Det sker en skriftlig överlämning

kring samtliga barn som ingår i rektorsområdet. Kring barn i behov av särskilt stöd finns en kompletterande muntlig och skriftlig överlämning med utgångspunkt från Skolverkets blankett

”Förskola till förskoleklass - Kompletterande överlämningsplan” (bilaga 7). Information som framkommer handlar om både den sociala- och den kunskapsmässiga utvecklingen. Det kan

28

vara information kring tal och språk, men även information kring matsituationen, skyddad identitet eller logopedkontakter. Det är väldigt olika beroende på barnet, men också hur mycket eller lite information som vårdnadshavare och/eller förskolepedagog delar med sig av.

Det kan vara det här att det är svårigheter att vara i grupp, till exempel att man behöver hjälp in i leken, det kan vara lite vad dom är intresserade av, att kanske vissa är väldigt intresserade av bokstäver eller han eller hon kan redan mycket matte, /…/ lite kunskapsmässigt och så socialt. (F3).

Innehållet är till största delen styrt av vad barnet, vårdnadshavaren och förskolepersonalen väljer att dela med sig av. Samtidigt så finns ett stöd i form av gemensamma frågeställningar och Skolverkets blanketter. Barnets tankar, önskemål och känslor kring övergången får utrymme.

Frågan om sekretess kommer inte upp som något bekymmer. Rutinerna gör att vårdnadshavarna är delaktiga i vilket innehåll som lämnas över från förskolan till skolan. Det är ytterst sällan som vårdnadshavare inte vill ha någon överlämning. Ibland kan det dock vara vårdnadshavare som inte vill ha någon överlämning eftersom de, som R1 uttrycker: ”tyckte väl att eleven skulle få en fräsch nystart”.

Viktig och önskvärd information

Överlag så anses informationen som lämnas vara bra. Det finns en önskan om att ta med rutiner kring barnet som är självklara. Ibland är det väldigt små anpassningar som kan vara avgörande.

Detta har rektorn på förskolorna uppmärksammat sin personal om och bett dem tänka lite extra på.

Ni gör så himla mycket som har blivit en vana och som sitter i ryggraden. /… / Så jag har bett dom om att vara extra noga, tänka nu den här terminen. Vad gör ni för just det barnet varje dag? /…/ Det fanns så mycket i vad förskollärarna gjorde för att det skulle funka som inte blev överlämnat. /.../ Man ska lämna över den informationen som gör skillnad för barnet. (R2)

Detta är något som även rektorn på skolan poängterar som viktig information tillsammans med vårdnadshavarnas behov: ”Det kan vara extra anpassningar som kan vara avgörande. /…/ Eller att vårdnadshavarna behöver ha en tät kontakt till en början. /…/ Det är helhetsbilden av barnets behov.” Även F2 uttrycker en önskan om att den typen av information kommer med vid överlämningarna:

Nä men, det är nog mer dom här anpassningarna som inte är, barn som sticker ut väldigt, dom har man ganska mycket anpassningar och verktyg till, men dom barnen som inte är där riktigt men ändå man gör,

29

man stöttar där och man fixar där för att det ska bli så bra som möjligt, dom kommer ofta inte med här. /…/ Allt kommer ju inte med skriftligt, det gör det inte. (F2)

Detta visar att skolan värdesätter förskolans kunskap kring barnet och kan se att den kan vara avgörande för en smidig övergång.

Information om familjesituationen eller familjeförhållande önskas eftersom barnet påverkas av de olika mikrosystem som det ingår i.

Det som jag av erfarenhet vet är väldigt viktigt att få det är ju; saknar barnet en vårdnadshavare, har dom någon sjukdom i familjen där det som där barnet kanske upplever det jobbigt med, alltså om någon närstående är sjuk kanske till exempel, och sådana här viktiga saker. Det tycker jag nästan är det viktigaste för att man ska kunna bygga en relation med eleven. (F1)

Alla är överens om att informationen som lämnas över ska gynna barnet och att den är viktig för att skapa en relation med barnet. Det är barnets behov som är i centrum. S poängterar relationen: ”Vi vill ju veta sånt som gynnar eleven, som vi behöver veta för att möta eleven på bästa sätt.” Det är tydligt att det är barnet som är i centrum.

Delanalys informationsinnehåll

Även om det i den här studien finns en tydlig struktur på vad som ska lämnas över i form av information, så är det uppgiftslämnaren som har makten över innehållet. Detta kan vara ett dilemma om viktig information omedvetet, eller medvetet, utelämnas eller undanhålls av vårdnadshavare och/eller förskolepersonal. Här blir än en gång beteendeeffekterna av kommunikationen tydlig. Utebliven kommunikation påverkar hela systemet. Kommunikationen går upp och ner genom systemet precis som Öqvist (2018a) nämner. Avsaknad av information genererar i ett beteende medan information kan generera i ett annat beteende. Båda beteendena påverkar barnet i någon utsträckning.

Purtell et al. (2020) lyfter att avsaknaden av kommunikation kring barnets upplevelse kan vara ett hinder. Detta är inte fallet i denna studien. Blanketten som används har frågeställningar utifrån barnets perspektiv som rör barnets upplevelser. Genom en yttre styrning, som blanketterna innebär, påverkas innehållet. Samtidigt så påverkas innehållet av uppgiftslämnarna och deras relationer, en inre styrning.

Purtell et al. (2020) lyfter även en avsaknad av ett systematiskt sätt att ta till vara information som förskolan får från föräldrar. Detta är inget bekymmer i denna studien. Genom att använda blanketterna har förskolan möjlighet till att ta till vara på den information som kommer från vårdnadshavarna. Informationen lämnas sedan vidare till mottagande skola.

30

Bakom vårdnadshavares önskan att inte ha en överlämning kanske ett missnöje med tidigare bemötande ligger och/eller en förhoppning om att allt blir bättre med en nystart. Det kan också vara en oro över att bilden av barnet påverkas negativt av informationen. Risken att färgas av andras åsikter lyfter även Cook, Dearing och Zachrisson (2017). Det som sker i mesosystemet har en påverkan på både mikrosystemet och barnet. Kommunikationen och relationerna är viktiga när det gäller informationsutbytet och innehållet i informationen.

För sammanhang, kontinuitet och progression vid övergångar krävs en kommunikation kring både den kunskapsmässiga- och sociala utvecklingen. Detta belyser även Lundqvist och Sandström (2020). Skolverket (2021) poängterar att dokumentationen ska ”innehålla aktuell och relevant information kopplat till progressionen i barnens /…/ utveckling, lärande och det undervisningsinnehåll de tagit del av”. Genom att det sker en kommunikation kring detta påverkas i sin tur mikrosystemen. I skolan påverkar det hur pedagogerna möter barnet utvecklingsmässigt, både socialt och kunskapsmässigt. Det i sin tur påverkar mesosystemet med relationerna mellan hem och skola genom i vilken grad ett förtroende utvecklas. Det cirkulära tänkandet inom systemteorin blir synligt. Blanketterna som används är ett bra stöd för vilket innehåll som ska delges.

Ofta blir de extra anpassningarna som görs till slut en vana, vilket kan göra att de inte längre anses vara extra anpassningar. Vid en övergång kan detta därför bli ett hinder som man inte tänkte på. Vilken information som lämnas över är därför av stor vikt. Skolverket (2021) poängterar vikten av dokumentation för att barn i behov av stöd ska få rätt typ av anpassningar och stöd.

Informationsanvändande

Hur och i vilken utsträckning informationen används är väldigt olika. Bilden av motparten, i det här fallet mottagare kontra sändare, är en generaliserad bild som grundar sig i uttalande vid bland annat APT. Förskolan, rektor och pedagoger, har uppfattningen att skolans personal inte lägger så mycket tid på att ta till sig informationen som lämnas över. Även rektor på skolan är tveksam till hur mycket av informationen som används. Det framkommer en önskan från F3 om mer tid att sätta sig in i informationen: ”Men visst får vi information, men jag känner ibland att vi skulle nog ändå få lite mer tid”. Tiden är en aspekt som även lyfts av rektor på skolan, men då i relation till hur mycket tid som läggs på insamlandet av informationen kontra hur mycket informationen används:

31

Ibland kan jag väl tycka, vi ska vara värna om vår tid. /…/Men jag tänker mer på personalen hur mycket tid dom lägger ner på det här. Om jag vänder på det, jag är inte så säker på att personalen här tar tillvara på det som faktiskt skulle kunna tas tillvara. Jag tror inte att dom gör det. (R1)

Fritidspedagogen är positiv till informationen vid överlämningarna och ser den som en hjälp i relationsskapandet. Hos förskollärarna finns olika uppfattningar där det å ena sidan läggs en stor vikt vid förskolepedagogernas skriftliga överlämning. F2 uttrycker: ”Dom är ju proffs, dom har ju haft dom i så många år och kan dom utan och innan. Så det tycker jag känns bra att man har den”. Å andra sidan framkommer en kluvenhet till informationen vid överlämningar.

Jag tycker bara att det är så viktigt att man, när informationen lämnas, att man får bra, relevant information som inte är tyckande från förskolepersonalen. Dom har ofta skapat sig en uppfattning om elever och jag har flera gånger sett att den är helt fel. Att skicka vidare den kan ju bli ganska ödesdigert för eleven för då är den ju redan stämplad när den kommer. Så därför är jag inte helt vän av överlämningar. (F1)

Inställningen till informationen som tas emot är trots detta övervägande positiv. Informationen anses vara värdefull och en hjälp till att skapa relationer, vara steget före och inte behöva uppfinna hjulet två gånger, samtidigt så finns även en känsla av att informationen inte ger så mycket och en misstänksamhet kring trovärdigheten i informationen. Det är motpoler och kontrasterande inställningar. F1 uttrycker: ”Ja, jag läser ju igenom den för att få mig en bild av eleven som kommer. Men jag tycker oftast inte att det ger så mycket, och ofta är sådant utelämnat som jag tycker är viktigt för att kunna skapa en relation”. F3 känner en trygghet i att ha fått ta del av informationen: ”Och har jag då fått den informationen, då vet jag /…/ man är steget före”. Denna trygghet känner även en av förskollärarna:

Om det är ett barn som sticker vi säger har lätt för att rymma. /…/ Då är det bra att veta, aha, dom gjorde så där. /…/ För det tar ett tag innan man bygger dom här relationerna och vet att, jaha, det här funkar så dom här anpassningarna måste jag göra. (F2)

Det finns en tveksamhet till att förlita sig helt på informationen som blir tydlig hos en av informanterna, och en rädsla för att förskolans bild kan vara felaktig. Viljan att skapa sig en egen bild av barnet är stor. Likaså medvetenheten kring vikten av relationsskapande.

Pedagogerna upplevde honom mest som väldigt jobbig så man skulle bara vara väldigt sträng mot honom. Men när han började hos mig så insåg jag att han är ju rörlig för att han har lite bekymmer och då fick han lov att gå omkring i klassrummet. (F1)

Förskolan önskar att skolan ska ta vid, innehållsmässigt och socialt, där förskolan slutade. Det finns en önskan om att förskolan och vad som görs i förskolan tas på allvar.

32

Sen önskar jag ju, eftersom vi nu har, om vi läser våra styrdokument så står det att vi ska lämna över vår utbildning, alltså vad har barnen fått med sig, att man ska ta det lite mer på allvar kanske än vad man gör. (R2)

Från skolans sida finns en utmaning innehållsmässigt när den nya barngruppen kommer från så många olika förskolor med olika innehåll och fokus, samtidigt som viljan att ta vid där förskolan slutat finns.

Hur dom har jobbat, det är jättebra att veta hur alla har jobbat, men samtidigt, det vi fick nu var från sju olika ställen. Det är inte lätt för oss /…/ Men, samtidigt är det ju bra att veta, jamen det här gänget jobbade jättemycket med det. Jag tycker ändå att det är bra att få det. (F2)

Å ena sidan finns det en känsla av att det är mycket information som man inte känner att man kan använda, samtidigt som man tycker att det är bra att få den. Å andra sidan tas det hänsyn till informationen både i planeringen av verksamhetens innehåll och bemötande av barnet. F1 uttrycker: ”Jag har, som jag har gjort de senaste åren, så har jag varit ganska noga med vad de har varit intresserade av, och då har jag försökt skapa material till terminen startar.”Det finns en vilja från skolan att ta vid där förskolan lämnar. S påpekar: ”Vi ska ju inte uppfinna hjulet mer än en gång och har förskolan framgångsrika sätt att möta en elev så ska vi ta vid där. ” Förskolans kunskap värdesätts. Tyvärr finns en osäkerhet från förskolan om deras kunskap verkligen värdesätts utifrån vad som har sagts av skolpersonal på APT. R2 berättar: ”De [refererar till förskolans personal] har suttit på ett möte och fått höra ’Jamen det där tittar vi ändå inte på’.” Det finns en tilltro till informationen som lämnas över vid överlämningarna parallellt med en misstänksamhet till trovärdigheten och en rädsla för påverkansfaktorn.

Delanalys informationsanvändande

Osäkerheten från förskolans sida, men även båda rektorernas sida, kring hur och om informationen används fann även Alatalo, Meier och Frank (2014). Denna studien bekräftade osäkerheten genom att det var stor skillnad i hur mycket informationen användes av informanterna. Trots att det fanns en misstanke om att informationen inte användes fanns ingen plan för hur detta skulle bemötas. I handlingsplanen (bilaga 3) finns en ”eventuell utvärdering av överlämningen” inlagd. Denna utvärdering kommer endast att ske om pandemin tillåter det. Öqvist (2018b) poängterar att det är genom att ta tag i grundproblemet som möjligheten till förändring kan ske. Författaren lyfter vidare att systemteorin innebär att ta reda på konstanterna för att sedan skapa en ny variation och därmed få till en förändring. För att detta ska ske krävs handling.