Tidigare forskningen visar att det krävs ytterligare studier för att belysa informationens betydelse vid övergångar. Funderingar som dök upp vid bearbetningen och analysen var: Hur
formulerar sig pedagogerna i dokumentationen? Hur tolkas det skrivna ordet av pedagoger och vårdnadshavare? Hur lägger skolor upp arbetet kring informationsanvändningen?
43
Referenser
Ackesjö, Helena & Persson, Sven. (2014). Barns erfarenheter av sociala övergångar till och från förskoleklass. Pedagogisk forskning i Sverige. 19(1):5–30. http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:738474/FULLTEXT01.pdf
Ackesjö, Helena. (2014). Children’s transitions to school in a changing educational landscape: Borders, identities and (dis-)continuities. International journal of
transitions in childhood 7: 3–15.
Ackesjö, Helena. (2015). Den komplexa väven. Att organisera för barns övergångar till och från förskoleklass. Nordisk barnehageforskning 11(4): 1–16.
Ackesjö, Helena. (2016). Övergångar mellan skolformer - kontinuitet och progression
från förskola till skola. Stockholm: Liber.
Ahlberg, Ann. (2009). Specialpedagogiskforskning: en mångfacetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Ahrenfelt, Bo. (2013). Förändring som tillstånd. Lund: Studentlitteratur.
Alatalo, Tarja & Meier, Joanna & Frank, Elisabeth. (2014). Överlämningar från förskoleklass. Forskning om undervisning och lärande. Nr 13: 30–52. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:731077/FULLTEXT02.pdf
Aspelin, Jonas. (2018). Lärares relationskompetens: Vad är det? Hur kan den utvecklas? Stockholm: Liber.
Bjervås, Lise-Lotte. (2011). Samtal om barn och pedagogisk dokumentation som
bedömningspraktik i förskolan: en diskursanalys. Göteborgs: Göteborgs universitet.
Bronfenbrenner, Urie. (1979). The Ecology of Human Development. Experiments by
Nature and Design. Camebridge: Harvard University Press.
Bryman, Alan. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Lund: Studentlitteratur.
Cook, Kyle DeMeo & Dearing, Eric & Zachrisson, Daae. (2017). Information sharing between teachers and early education programs during school entry in Norway: associations with children’s school adjustment and success in the first year.
International Journal of Child Care and Education Policy.11(14).
Crafoord, Clarence. (2005). Människan är en berättelse: tankar om samtalskonst. Stockholm: Natur och Kultur.
Dahlgren, Lars Owe & Johansson, Kristina. (2014). Fenomenografi. I Fejes & Thornberg (red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 162–175). Stockholm: Liber.
44
Dockett, Sue & Perry, Bob. (2009). Readiness for school: A relational construct.
Australian Journal of Early Childhood, 34(1): 20–26.
Dockett, Sue & Perry, Bob (2017). Kontinuitet och förändring vid övergångar till skolan. I Lillivist & Wilder (red.), Barns övergångar: förskola, förskoleklass, fritidshem,
grundsärskola och grundskola (s. 25–42). Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, Margareta. (2015). Nya skolans självvärdering - att förstå och genomföra lokal
utvärdering. Landskrona: GME Förlag AB.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.). (2014). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Garpelin, Anders & Kallberg, Pernilla. (2008). Övergångar i förskolan som kollektiva passageriter eller smidiga transitioner - en intervjustudie. Tidskrift för lärarutbildning
och forskning. 2008(1):63–84.
Garpelin, Anders & Kallberg, Pernilla & Ekström, Kenneth & Sandberg, Gunilla. (2010). How to organise transitions between units in preeschool. Does it matter?
International Journal of Transitions in Childhood. 2010(4):4–12.
Gjems, Liv. (1997). Handledning i professionsgrupper. Lund: Studentlitteratur.
Gunnarsson, Bernt. (1999). Lärandets ekologi: villkor för elevers utveckling. Lund: Studentlitteratur.
Juul, Jesper & Jensen, Helle. (2009). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Runa Förlag.
Kallberg, Pernilla. (2017). Att fästa blicken. Lärares arbete med sociala relationer i övergången. I Lillivist & Wilder (red.), Barns övergångar: förskola, förskoleklass,
fritidshem, grundsärskola och grundskola (s. 43–58). Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lillvist, Anne & Wilder, Jenny (red.). (2017). Barns övergångar: förskola, förskoleklass,
fritidshem, grundsärskola och grundskola. Lund: Studentlitteratur.
Lundqvist, Johanna & Sandström, Margareta. (2020). Barns övergång från förskola till skola: en multipel fallstudie om övergångsaktiviteter. Nordic Studies in Education,
40(2), 129–148.
Lutz, Kristian. (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola - möte med det
som inte anses lagom. Stockholm: Liber
Nilholm, Claes. (2012) Barn och elever i svårigheter - en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur.
45
Nilsson, Björn & Waldemarsson, Anna-Karin. (2011). Kommunikation för ledare. Lund: Studentlitteratur.
Nolan, Andrea & Kilderry, Anna & Chu, Celine. (2019). Cross-sectoral professional relationships and transitions to school: an Australian study. Early Years an
International Research Journal. https://doi.org/10.1080/09575146.2019.1617250 Peters, Sally. (2010). Literature review: Transitions from early childhood education to
school. Report to the Ministry of Education. New Zealand. Gov.
Purtell, Kelly M. & Valauri, Anne & Rhoad-Drogalis, Anna & Jiang, Hui & Justice, Laura M & Lin, Tzu-Jung & Logan, Jessica A.R. (2020). Understanding policies and practices that support successful transitions to kindergarten. Early Childhood
Research Quarterly, 52 (2020):5–14
Sandberg, Jörgen & Targama, Axel. (2013). Ledning och förståelse. Lund: Studentlitteratur.
SFS 2009:400. OSL - Offentlighets- och sekretesslag. Stockholm: Justitiedepartementet. SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket. (2014). Övergångar inom och mellan skolor och skolformer. Hur övergångar
kan främja en kontinuitet i skolgången från förskola till gymnasieskolan. Stockholm:
Skolverket.
Skolverket. (2015). Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan, Lpfö18. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. Stockholm: Skolverket.
Stukát, Staffan. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Westlund, Ingrid. (2014). Hermeneutik. I Fejes & Thornberg (red.), Handbok i kvalitativ
analys (s. 71–89). Stockholm: Liber.
Öqvist, Oscar. (2013). Den seende läraren: systemteori för skolbruk. Stockholm: Gothia fortbildning.
Öqvist, Oscar. (2018a). Framgångsrikt ledarskap med systemteori. Stockholm: Gothia fortbildning.
Öqvist, Oscar. (2018b). Systemteori i praktiken: Konsten att lösa problem och nå resultat. Stockholm: Gothia fortbildning.
46
Elektroniska källor
NE. (2021). https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk [2021-04-18].
Skolverket. (2021). Övergångar inom och mellan skolformer.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i- arbetet/overgangar-inom-och-mellan-skolor-och-skolformer [2021-04-05].
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed. https://www.vr.se/analys/rapporter/vara- rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html [2021-04-05].
47
Bilagor
Bilaga 1 Intervjuguide
Berätta kort om din bakgrund, utbildning och din nuvarande roll. Hur definierar du ”barn i behov av särskilt stöd”?
Rutiner
Vilka rutiner finns kring överlämningen mellan förskola och förskoleklass? När ligger den i
tid? Vilka deltar? Hur ser en överlämning ut? Ser det lika ut för alla barn eller finns det skillnader mellan barn i behov av stöd och barn utan behov av stöd?
Vid vilken eller vilka tidpunkter anser du att överlämningar bör ske? Varför?
Vilka bör vara närvarande enligt dig? Varför? Är det samma för alla barn eller finns det
skillnader mellan barn i behov av stöd och barn utan behov av stöd?
Får du information kring barnet på annat sätt än vid överlämning? På vilket sätt?
Finns (extra) tid avsatt för överlämningar? Finns (extra) tid avsatt för insamling av information? Hur går ni tillväga när ni fastställer rutinerna?
Vilket syfte har överlämningen enligt dig? Kan du ge exempel?
Informationsinnehåll
Vilken information överlämnas? Hur överlämnas informationen; muntligt och/eller skriftligt?
Hur har informationen samlats in? Vem har samlat in den? Vem bestämmer vilken information som ska samlas in? Är det samma för alla barn eller finns det skillnader mellan barn i behov av stöd och barn utan behov av stöd?
Vilken information anser du vara viktig att ge/få vid överlämningar? Varför? Kan du ge
exempel? Vilken information bör ges kring elever i behov av stöd kontra elever utan behov av stöd?
Informationsanvändande
Hur använder du/ni informationen kring elever i behov av särskilt stöd / elever utan behov av stöd? Individnivå? Gruppnivå? Organisationsnivå? Varför väljer ni att använda informationen
48
på det sättet? Kan du ge exempel? Används all information om alla barn eller finns det skillnader mellan barn i behov av stöd och barn utan behov av stöd?
Hur tror du att mottagande skola använder sig av informationen? Hur skulle du vilja att de
använder informationen de får från förskolan? Varför?
Är informationen användbar? På vilket sätt? Saknar du någon information? Hur skulle du vilja att specialpedagogen använder informationen? Varför?
49
Bilaga 2 Missivbrev
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE SKOLUTVECKLING OCH
LEDARSKAP
2021-02-02