Lärande och Samhälle
Kandidatuppsats 15 högskolepoäng
”Vi är och förblir sociala demokrater”
En ideologianalytisk undersökning av första maj-tal anförda av
socialdemokratiska partiledare 1955-2005
”We are and we remain Social Democrats"
An analysis of speeches held at first of May by leaders of the Social
Democratic Party 1955-2005
Anna Lundgren
Historia med kulturanalys 61-90 p Examinator: Martin Kjellgren
1
Innehållsföreteckning
Sammanfattning ... 2
1. Inledning ... 3
Syfte och frågeställning ... 4
Materialdiskussion ... 5
Presentation av material ... 6
2. Forskningsläge ... 8
3. Teori och metod ... 10
Ideologianalys ... 10
Teoretiskt angreppssätt ... 12
4. Empiri och analys ... 15
Demokrati... 17
Jämlikhet ... 18
Framtid ... 21
Den svenska socialdemokratin ... 22
Erkännandedimensionen ... 23 Sammanfattning ... 24 5. Slutdiskussion ... 26 Käll- och litteraturförteckning ... 27 Källor ... 27 Litteratur ... 27
2
Sammanfattning
Detta arbete är en ideologianalytisk undersökning av tal anförda på första maj under perioden 1955-2005 av svenska socialdemokartiska partiledare tillika statsministrar. Syftet har varit att undersöka om det går att skönja en historisk förändring i specifika begrepps betydelse samt olika innebörd i begreppen beroende på vem som har uttalat dem. Begreppen som har stått i fokus är demokrati, jämlikhet, framtid och den svenska socialdemokratin.
Utifrån ideologianalytisk teori har jag studerat begreppen utifrån tre dimensioner. Genom att ställa frågorna ”vilken verklighet talas det om?” och ”vem erkänner denna verklighetsbeskrivning?” till materialet har en djupare betydelse än det faktiska som uttalats analyserats fram.
Analysen visar att det tydligt går att se flera olika möjligheter att föra en diskussion kring de specifika begreppen genom att de kontextualiseras olika från år till år. Trots detta har jag kommit fram till att de fyra partiledarena är trogna sin ideologi. Alla ger uttryck för att Socialdemokraterna är en stabil idéburen rörelse och så länge partiet är troget den demokaratiska socialismens idéer kommer det vara ett fortsatt stabilt parti.
3
1. Inledning
Jag har länge fascinerats av människans förmåga att, i grupp eller individuellt, stå upp och demonstrera för sina rättigheter och mot orättvisor i samhället. Inte sällan är demonstrationer politiskt betingade och ämnet för en demonstration är ofta relativt begränsat till sin samtid. På så sätt kan det historiska minnet av en demonstration ses som en möjlighet att få uppleva den politiska stämningen i ett samhälle vid en viss tid. Inte heller allt för sällan är det någon eller några som går i täten för en demonstration och som oftast också håller ett anförande angående det gällande ämnet. Detta leder in till en presentation av ämnet för denna uppsats.
En dag om året fladdrar röda flaggor i vinden, på banderoller och plakat står slagord skrivna med stora bokstäver. Jorden runt är denna dag, den första maj, en röd dag. Det är arbetarnas dag. Det är en dag då vänsterpolitiska partier har en möjlighet att tillsammans med medlemmar och sympatisörer, genom demonstration framföra sitt budskap och ange tonen för partiernas politiska ambition och framtidssträvan.
De första demonstrationerna på första maj hölls 1890 i Sverige under parollen ”Åtta timmars arbetsdag!” I Stockholm talade Hjalmar Branting till folket med orden ”Denna första maj är vårbrytningen till det nya riket i vilket arbetaren skall i frihet höja sig i rätt
människovärde”.1 Denna dag har sedan blivit ett årligt inslag i den svenska vänsterpolitiken
och under årens lopp har en rad olika slagord kunnat läsas på plakat i demonstrationstågen. Allt från slagord som rör stora världspolitiska frågor som ”Krossa förtrycket i Angola”;; ”Krossa kapitalismen” och ”Nej till atomvapen” till inrikespolitiska medborgarrättsfrågor som ”Döva kräver mer text i TV” och ”Bygg fler lägenheter”.2 När dagen blev helgdag 1939 var
det den enda bogerliga helgdagen i den svenska kalendern.3
Min ambition är att studera tal anförda på just första maj. Bland många åtskilliga anföranden som hållits på denna dag av diverse socialdemokratiska politiker har jag valt att begränsa mig till tal anförda av respektive partiordförande för Socialdemokraterna under en 50-årsperiod, från 1955 till 2005: Tage Erlander, Olof Palme, Ingvar Carlsson och slutligen Göran Persson.
Denna period är intressant ur två aspekter. För det första tar denna period vid där grundstenarna för den svenska välfärden och det så kallade folkhemmet har lagts och Sverige har på så sätt blivit en utpräglad välfärdsstat. Detta innebär att staten, genom sociala program
1 Bodin, Sven & Nycop, Carl-Adam, Första maj 1890-1980, Tiden, Stockholm, 1980, s. 7 2 Bodin & Nycop, 1980, citat tagna från diverse bilder i boken
4
och reformer ger alla medborgarna oavsett bakgrund rätten till sjukvård, utbildning och bostad vilket bidrar till att öka jämlikheten i samhället. Från 1930-talet och framåt utformade Socialdemokratin den svenska välfärdsstaten. Först efter Andra världskriget sågs det svenska välfärdssystemet, och ses fortfarande internationellt sett, som det mest utvecklade och mest
generösa där social rättvisa går hand i hand med en relativt hög jämlikhet.4 Min undersökning
börjar 1955 då Sverige redan är en utpräglad välfärdsstat. Jag har valt denna startpunkt då jag anser att det socialdemokratiska partiet här har till uppgift att driva vidare denna politik som skapat välfärdsstaten och bevara det svenska folkhemmet genom fortsatt utveckling.
För det andra har den politiska utvecklingen under denna period, i allmänhet, blivit mer komplex. Sverige har under denna period blivit medlem i Europeiska Unionen och det europeiska samarbetet är idag en viktig del av den svenska politiken. Sverige har också en viktig roll inom Förenta Nationerna. Neutralitetspolitik är ett begrepp som präglar den svenska politiken internationellt, inte bara för Socialdemokraterna utan för svensk politik i allmänhet. På så sätt innefattar politik under denna period större områden än vad den tidigare gjort.
Denna period är också intressant ur en tredje aspekt. Även om Socialdemokraterna varit vid makten under stora delar av 1900-talet och drivit välfärdspolitiken framåt har denna politik också fått motstå en del kritik. Det politiska klimatet i Sverige och i världen har svängt fram och tillbaka genom årens gång. Kapitalistiska vindar, främst från Thatchers Storbritannien och Reagans USA, har blåst över oss och de har inte varit sparsamma med sin kritik mot folkhemspolitiken.
Syfte och frågeställning
Målet med detta arbete är att belysa socialdemokratiska ledares retoriska gärning på första maj då de genom offentliga anföranden har talat om politiska begrepp och hur de resonerar kring dem. Som politiska begrepp har jag valt att fokusera på demokrati, jämlikhet och framtid. Jag har utöver dessa också valt att titta närmare på hur de respektive ordförandena talar om ”den svenska socialdemokratin”.
Demokrati och jämlikhet är begrepp som ofta hörs i den politiska debatten. Därför anser jag det intressant att undersöka dessa begrepp inom en given tidsperiod för att se om de förändrats med åren eller om de får olika betydelse beroende på vem som uttalar dem. Framtid är i sig inget politiskt begrepp. Anledningen till att jag valt att inkludera detta
4 Bennich-Björkman, Li & Blomqvist, Paula (red.), Mellan folkhem och Europa: svensk politik i brytningstid,
5
begrepp i min undersökning är att partiet under 2012 arbetade fram ett så kallat framtidskontrakt som antagits under 2013 och enligt partiets officiella hemsida på internet
heter partiet numera ”Socialdemokraterna – framtidspartiet”5 Därför finner jag det intressant
att undersöka begreppet utifrån ovan nämnda premisser för att se hur det talats om framtiden tidigare och om begreppet haft en lika påtaglig och betydande roll i det politiska arbetet.
Jag har valt att behandla begreppen ”den svenska socialdemokratin” och ”arbetarrörelse” som synonymer. Anledningen till detta är att talarna talar om de båda begreppen utifrån samma betydelse. Arbetarrörelsen är den svenska socialdemokratin. Begreppet ”vi” får också anses synonymt med dessa två begrepp då i det fall de uttalas syftar just till vi, den svenska socialdemokratin och arbetarrörelsen.
En partiordförande, och statsminister i dessa fallen, håller under sin tid vid makten åtskilliga tal vid olika tillställningar och vid vitt skilda tillfällen. Första maj får anses vara en viktig politisk dag för de vänsterpolitiska partierna och framför allt för den svenska arbetarrörelsen. Dessa före detta statsministrar har varit stora personligheter i den svenska politiken och för att inte deras politiska gärning på denna dag under denna intressanta period inom svensk politik ska falla i glömska finner jag det intressant att lyfta fram dessa tal ur arkiven.
Syftet blir på så sätt att redogöra för hur de respektive partiordförandena, i sina anföranden, väljer att behandla dessa begrepp och vilket innehåll begreppen ges för att se om dess betydelse har förändrats genom åren och om de kan anses ha olika betydelse beroende på vem som uttalar dem. För att göra detta möjligt kommer jag utgå från följande frågeställningar: · Vilken betydelse lägger partiordförandena i begreppen: demokrati, jämlikhet och
framtid?
· Hur talar de respektive ordförandena om sin partitillhörighet, den svenska socialdemokratin?
· Går det att skönja en historisk förändring i dessa begrepp då nya partiordföranden har uttalat dem?
Materialdiskussion
Det material som ligger till grund för min empiriska undersökning består av tal anförda på första maj av socialdemokratiska partiledare från 1955 till 2005. Jag kommer inte använda mig av ett tal för varje år utan har i stället valt ut ett tal för varje decennium. Detta har jag
6
gjort då jag har en uppfattning om att eventuella förändringar i de politiska begreppen träder fram tydligare med ett antal år emellan än för varje år. Anledningen till att jag har valt tidsperioden 1955 till 2005 är att talarna inte endast är partiledare för sitt parti utan även regerande statsministrar vid de specifika årtalen. Detta har jag ansett vara viktigt då jag har en förhoppning om att deras politiska budskap och hur de resonerar kring de specifika begreppen blir än tydligare utifrån detta kriterium.
Första maj är en vänsterpolitisk dag. Frågan kan då ställas varför jag har valt att begränsa mig till Socialdemokraterna och inte valt att inkludera Vänsterpartiet i min undersökning. Socialdemokraterna har innehaft regeringsmakten alla åren förutom nio under perioden 1932 till 2006. Inget annat demokratiskt parti i världen kan stoltsera med liknande facit vad gäller innehav av regeringsmakten.6 Därför anser jag det vara av intresse att titta närmare på hur partiets ordförande genom offentliga anföranden på första maj talar till sina medlemmar. Anledningen till detta är att jag har en föreställning om att aspekter gällande framtidssträvan och politisk motivation ställs på sin spets när de framförs av partiordföranden då han, genom ett offentligt framförande representerar partiet på denna dag.
Jag anser också att det vore en för stor uppgift att tolka talen i sin helhet, därför har jag ansett det vara nödvändigt att göra den avgränsning som jag nämner ovan. Alltså är det totalt fyra begrepp som står i fokus för denna undersökning.
Vad gäller tillförlitligheten i materialet ställer jag mig frågan om talen är i sin helhet arkiverade. Jag är tveksam till om Tage Erlanders tal från 1955 och 1965 är arkiverade i sin helhet då de känns en aning avhuggna mot slutet. Jag har ändå valt att inkludera dem i det empiriska materialet eftersom det som påträffats i arkivet antagligen består av en relativt stor del av en eventuell helhet och där de fyra begreppen som står i fokus behandlas av honom. Jag är medveten om att det inte kan tas för givet att det är partiordförandena själva som har författat talen men jag anser trots detta att tillförlitligheten i det arkiverade materialet är stor och att det trots allt är tal som partiordförandena själv har hållit och att de på så sätt står för vad de har sagt.
Presentation av material
1955 och 1965 tal anförda av Tage Erlander; 1975 och 1985 tal anförda av Olof Palme; 1995 tal anfört av Ingvar Carlsson och slutligen
7 2005 tal anfört av Göran Persson.
Dessa finner jag på Arbetarrörelsens arkiv i Stockholm, Olof Palmes arkiv som offentliggjorts på internet av Arbetarrörelsens arkiv i Stockholm samt via Socialdemokraternas hemsida på internet.
8
2. Forskningsläge
Det finns en uppsjö av litteratur som behandlar den svenska socialdemokratin, både som parti och dess ideologi. Då syftet med detta arbete är att studera den svenska socialdemokratin utifrån specifika begrepp för att undersöka en historisk förändring inom dess ideologi, presenterar jag här tre forskare vars studier är av stor relevans för hur bilden av partiet, dess politik och historieskrivning har framställts utifrån olika teoretiska perspektiv.
Åsa Linderborgs avhandling Socialdemokraterna skriver historia: historieskrivning som ideologisk maktresurs 1892-2000 är en undersökning som utgår från teorin att Socialdemokraterna genom dess historia sökt hegemoni. Linderborg använder sig av Antonio Gramscis hegemoniteori som innebär att den grupp som söker hegemoni målmedvetet bearbetar medborgarnas värderingar, normer och världsbild genom att säga att de rådande samhällsförhållandena är naturgivna och på så sätt får medborgarna en ideologisk övertygelse. Linderborgs studie är den första större som gjorts om den svenska socialdemokratin ur ett gramscianskt hegemoniperspektiv. Hon menar att man inom socialdemokratin använt sig av historieskrivningen som en maktresurs för att kunna disciplinera arbetarklassen och sina partimedlemmar. Linderborg menar också att socialdemokratin har försökt uppnå nationell hegemoni. Hon menar att då socialdemokratin organiserade sig var den borgerliga patriarkala hegemonin väl etablerad och för att anpassa sin historieskrivning omvandlades den borgerliga hegemonin till socialliberal och på så sätt har man lyckats uppnå nationell hegemoni genom folkhemspolitiken. Genom att folkhemmet blivit så väl etablerat i det svenska
historiemedvetandet har detta haft stor betydelse för den hegemoniska ideologin.7
Historikern Yvonne Hirdman problematiserar det svenska folkhemmet och välfärdsstaten i boken Att lägga livet tillrätta – studier i svensk folkhemspolitik. Hon ifrågasätter bilden av hur folkhemmet skapats och den politiska linje som drivs av Socialdemokraterna samt de drivande krafterna bakom stora beslut som skulle komma att påverka i stort sett hela landets befolkning vilket hon menar är en form av ett tillrättaläggande av människors liv. Hela samhället inordnas utifrån utopin att skapa det goda livet för varje människa. Utopisterna, eller de sociala ingenjörerna som Hirdman skriver, var ekonomer, politiker och arkitekter i 1930-talets Sverige som såg ett problem i hur folket levde och räddes den samhälleliga utvecklingen om inget gjordes åt saken. Samhället skulle styras ovanifrån och neråt där några
7 Linderborg, Åsa, Socialdemokraterna skriver historia: historieskrivning som ideologisk maktresurs 1892-2000,
9
ger uttryck för hur det bör vara och som får folket att inordnas i detta uttänkta samhälle. I hennes studie av det svenska folkhemmet ges Alva och Gunnar Myrdal stort utrymme. De kom att vara av stor betydelse för hur samhället skulle utvecklas. Med publiceringen av Kris i befolkningsfrågan väcks en rädsla om ett hot mot den tekniska och sociala utvecklingen. Genom att beskriva barn som bristvaror kunde man förhandla fram önskade reformer. Här ställer sig Hirdman frågan om det fanns ett verkligt hot eller om det var taktik från makarna Myrdals sida för att få igenom de reformer de ansåg nödvändiga för samhällets vidareutveckling. Hirdman menar också att i allt detta finns en myrdalsk paradox. De ville se ett samhälle med fria, självständiga och intelligenta människor men de skulle också vara
frimodigt inpassade och anpassade till samhället.8
Roger Johansson har genom omfattande studier av ett stort material bestående av såväl film och foto som läroböcker för grundskolan och politiska tal, kartlagt bilden av händelserna i Ådalen 1931 i sin avhandling Kampen om historien: Ådalen 1931: sociala konflikter, historiemedvetande och historiebruk 1931-2000. Johansson menar att händelsen har haft stor betydelse för hur det moderna Sverige kom att formas. Om folkhemmet är synonymt med trygghet, arbete och sammanhållning blir Ådalen dess antites, det pedagogiska exemplet på hur det var i Sverige innan det var ett folkhem. Dessa faktorer är också viktiga för den svenska identiteten menar Johansson och pekar på att Ådalshändelserna bidrog till att Socialdemokraterna vann riksdagsvalet 1932 med Per Albin Hansson som statsminister, vilket i sin tur gjorde det möjligt att bygga folkhemmet och välfärdsstaten då de lyckades behålla makten fram till 1976. Johansson konstaterar att den historiska kopplingen till Ådalen, även in på 2000-talet, blir tydlig när det sker polisingripanden vid politiska demonstrationer i samhället och pekar på Göteborgskravallerna som exempel. Med detta menar han att Ådalen har blivit ett vedertaget politiskt begrepp.9
Det är möjligt att tillgången till ett bredare forskningsmaterial hade ökat tillförlitligheten i min undersökning men jag anser att det ovan presenterade forskningsläget tillsammans med att valet av teoretiskt angreppssätt och forskning om ideologier som presenteras i nästa avsnitt, bör vara tillräckligt för att tillförlitligheten i detta arbete ska vara tillfredsställande.
8 Hirdman, Yvonne, Att lägga livet tillrätta: studier i svensk folkhemspolitik, Carlsson, Stockholm, 1989 9 Johansson, Roger, Kampen om historien: Ådalen 1931 : sociala konflikter, historiemedvetande och
10
3. Teori och metod
Ideologianalys
Idéhistorikern Sven-Eric Liedman behandlar begreppet ideologi och de olika betydelserna ordet haft genom tiderna i sin text ”Om ideologier”. Han hävdar att ideologin inte längre är en lära utan snarare ett verktyg för att uppnå ett mål.10 Dock hävdar han att målet inte är det avgörande utan hur verktyget används för att nå det.
Vid analys av idé och ideologi är det språkliga innehållet i en text i fokus. Det språkliga innehållet kan med ett annat ord benämnas som en viss typ av diskurs. Bergström och Boréus presenterar ett antal olika definitioner av diskursbegreppet men menar att de alla har gemensamt att det handlar om språkanvändning i specifika sammanhang. Det innebär att det är det faktiska som skrivits, eller i detta fall sagts, som undersöks för att urskilja betydelsen av de mönster som språket bildar. Det språk vi använder oss av i olika sammanhang kan bidra till att skapa ojämlika maktförhållanden mellan olika grupper i samhället; till exempel mellan män och kvinnor eller mellan sociala klasser och att detta då kan betraktas som ideologiska effekter av språket.11
Ett ideologianalytiskt och diskursanalytiskt angreppssätt är nära besläktade. De kan beskrivas som en teoretisk och metodisk helhet där teori och metod är sammanlänkade. Gemensamt för dessa angreppssätt är att specifika drag i texten sätts i relation till dess sociala omgivning. Ofta gäller dessa specifika drag maktaspekter.12 Vad gäller maktaspekter kan frågans ställas vilka olika typer av makt som finns i samhället. Den politiska makten ligger hos de folkvalda politikerna men även näringslivet och media kan anses ha en stor makt i ett samhälle.
Som bekant finns det flera olika typer av texter och Bergström och Boréus diskuterar här begreppen koherenta och kommunikativa texter. Med koherenta menas att texten hålls ihop med en röd tråd och med kommunikativa menas att ett budskap förmedlas genom texten. Beroende på vilka kunskaper läsaren har av den historiska kontext som texten kan placeras in i får den en ytlig eller djup mening.13
10 Liedman, Sver-Eric, ”Om ideologier” i Om ideologi och ideologianalys: uppsatser och texter, Institutionen för
idé- och lärdomshistoria, Univ., Göteborg, 1989, s. 7-45
11 Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.), Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text-
och diskursanalys, Studentlitteratur, Lund, 2005, s. 166
12 Bergström & Boréus, 2005, s. 166 13 Bergström & Boréus, 2005, s. 16-19
11
Detta argumenterar Liedman också för. Vid analys av ideologi och hur den manifesteras menar han att det är viktigt att förstå att ideologianalys är historiskt begränsat. Det är den historiska situation som föremålet för analys utspelar sig i, och hur mycket i övrigt som är känt om denna tid, som avgör hur djup analysen blir. På så sätt bör den historiska aspekten ges en viktig roll vid ideologianalys. Vidare argumenterar han för att ideologi är ”allt som bär spår av medveten mänsklig verksamhet” och han menar att vid analys av ideologiskt laddade objekt bör tre aspekter urskiljas: själva språket som använts; den verklighet som språket handlar om och slutligen i vilket socialt sammanhang den utspelar sig, alltså till vem eller vilka den riktar sig.14
Min egen definition av ideologi som begrepp är en samling idéer om hur samhället politiskt bör styras. Det kan låta enkelt men ofta innefattar ideologi olika specifika definitioner beroende på i vilken kontext begreppet uttalas. Det finns skolideologier, vårdideologier och miljöideologier för att nämna några. Listan kan göras lång men i grunden för dessa olika definitioner ligger idéer om hur olika delar av ett samhälle bör styras. Bergström och Boréus beskriver begreppet med orden ”en målinriktad och systematisk sammanställning av politiska ståndpunkter”.15 Liedman ställer sig frågan ”Vad är ideologi?” och söker en definition av begreppets historiska innebörd genom att undersöka hur ordet beskrivs i olika uppslagsböcker vid olika tider i historien. Han kommer fram till att det är ett
tvetydigt begrepp som dels har en neutral innebörd och dels en förvillande.16 Han menar dock
att förvirringen i begreppets tvetydiga betydelse övervinns genom att ge det en allmän innebörd som bygger på att ideologi ”är något som kommer till uttryck på ett eller annat sätt”.17
Åter till ytligheten och djupet i en text. Liedman talar om det manifesta och det latenta i ideologin. Med manifesta menar han det som ligger på ytan, det som uttrycks i text. Det som återfinns i texten ger i sig inte en klar och tydlig beskrivning av den bakomliggande ideologin, men om ideologin är känd för läsaren kan det manifesta verka klart nog. Med latenta menar han att det är grundtankarna och de ideologiska idéerna som i analysen blir avgörande. 18 Utifrån detta drar jag slutsatsen att ideologianalys bygger på att finna djupet i det som ytligt uttrycks för att sedan lyfta fram detta. Man går från det manifesta till det latenta och analyserar fram det latenta innehållet och ofta blir detta det styrande för det manifesta. Ur
14Liedman, ”Om ideologier” i Om ideologi och ideologianalys: uppsatser och texter, 1989, s. 7-45 15 Bergström, & Boréus, 2005, s. 150
16 Liedman, ”Om ideologier” i Om ideologi och ideologianalys: uppsatser och texter, 1989, s. 8-11 17 Liedman, ”Om ideologier” i Om ideologi och ideologianalys: uppsatser och texter, 1989, s. 23 18 Liedman, ”Om ideologier” i Om ideologi och ideologianalys: uppsatser och texter, 1989, s. 23-27
12
spridda uttalanden kan man vaska fram en människosyn eller syn på privategendom och konkurrens. Som jag nämnde tidigare anser Liedman att det är viktigt att förstå att ideologianalys är historiskt begränsat.
Teoretiskt angreppssätt
Någon övergripande mall för ideologianalys finns inte att tillämpa. På så sätt har forskaren en stor frihet att, i kombination med det övergripande syftet och frågeställningarna, utveckla en
passande mall som går att tillämpa i undersökningen.19
Jag kommer här mer ingående presentera Sven-Eric Liedmans modell för analys av objekt med ideologisk laddning, som han uttrycker det, samt exemplifiera den. Det är också den modell jag kommer använda som teoretiskt angreppssätt för analys av mitt källmaterial. Jag har nämnt den i korthet i förra avsnittet men modellen kommer här tydligare och mer ingående förklaras. Liedman är något kort i sin egen beskrivning av denna modell och lämnar en stor frihet till läsaren för egen tolkning. Bergström och Boréus presenterar Liedmans teori som ideologikritik där de också tydliggör hans modell för analys. I denna undersökning handlar det inte om att försöka fastställa en politisk ideologi. Eftersom talen i min undersökning grundas på samma politiska ideologi handlar det snarare om att urskilja
aspekter inom ett visst politiskt område,samt att urskilja en möjlig historisk förändring inom
den aktuella ideologin.20
Enligt Liedman bör ett ideologiskt laddat objekt som ligger till grund för analys vara uppbyggt på så sätt att tre olika dimensioner går att urskilja.
Den första dimensionen är själva språket. De uttryck som används utgör ett språkligt mönster som blir till föremål för tolkningen. Som första dimension i min analys kommer jag lyfta fram citat från första maj-talen. Citaten kommer innehålla de begrepp som presenteras i avsnittet Syfte och frågeställningar. Detta kan då beskrivas som det manifesta i texten, som jag har klargjort i förra avsnittet.
Den andra dimensionen är verkligheten. Vilken verklighet handlar det ovan nämnda språket om? Liedman menar att varje betydande begrepp i detta språkliga mönster handlar om någonting. I detta steg ska det latenta i texten lyftas fram och göras förståeligt. Här kan det också vara nödvändigt att kontextualisera talaren för att få en djupare förståelse för verkligheten.
19 Bergström & Boréus, 2005, s. 177 20 Bergström & Boréus, 2005, s. 168
13
Den tredje dimensionen utgörs av det sociala sammanhang i vilket det ideologiska objektet får sin betydelse. Det kan fastställas genom att ställa frågan till vem eller vilka språket riktar sig, vem som känner igen sig eller erkänner verklighetsbeskrivningen.
Olika typer av satser är av olika komplicerad grad. Det säger nästan sig själv. Liedman menar dock att satser kan vara komplicerade i alla tre dimensioner. Varje sats har specifika sociala faktorer som ingår i en helhet av värderingar som i sin tur utgör en ideologisk kontext.21
I ett försök att göra modellen så lättförståelig för läsaren som möjligt följer här ett exempel. Citatet är taget från Olof Palmes anförande 1975.
I arbetet för internationell solidaritet måste vi delta med all kraft därför att vi djupt upprörs över orättvisorna i världen. Därför att vår framtid hänger nära samman med andra folks framtid. Därför att också de rika länderna fortfarande i hög grad präglas av social otrygghet och stora klyftor mellan människorna. Och som alltid är det de fattiga som drabbas, de svarta i USA, gästarbetarna i Europa.22
Enligt Liedmans modell börjar analysen med första dimensionen; vilket språk använder vederbörande sig av för att få fram sitt budskap? Ordvalen bildar här det språkliga mönster som blir till föremål för tolkningen, det manifesta. Då jag presenterat materialet tidigare vet vi att det är ord uttalade av en socialdemokratisk partiledare i ett offentligt anförande. Om den socialdemokratiska ideologin är känd för läsaren, i detta fall åhöraren, kan begrepp som ”internationell solidaritet” och ”social otrygghet” direkt ges en djupare betydelse utan vidare fördjupning.
I nästa steg, den andra dimensionen, klargörs vilken verklighet orden handlar om. Här måste den historiska kontexten lyftas fram för att bidra till en djupare förståelse för verkligheten. Året är 1975, Palme talar om klyftor mellan människor och nämner specifikt de svarta i USA och gästarbetarna i Europa. En medborgarrättakamp hade vid denna tidpunkt pågått under en längre tid i USA där den svarta befolkningen kämpade för sina rättigheter. I Europa ägde en arbetskraftsinvandring rum under 1960- och -70-talen. Invandring bidrar ofta till en ”vi- och de-känsla” vilket gör att klyftor mellan människor växer fram. Det är denna verklighet Palme talar om och menar att om alla visar solidaritet mot varandra, över landsgränser men också inom länder, minskar klyftorna människor emellan och den sociala otryggheten blir till en trygghet. Den sociala tryggheten får på så sätt också en chans att i framtiden existera om arbetet börjar här och nu och kan föras vidare till framtida generationer.
21 Liedman, Om ideologier i Om ideologi och ideologianalys: uppsatser och texter, 1989, s. 33-34 med
förtydligande om den andra dimensionen från Bergström & Boréus, 2005, s. 167
14
I nästa steg i analysen ska det klargöras vem eller vilka som erkänner denna verklighetsbeskrivning. Eftersom orden är tagna ur ett offentligt tal kan jag anta att en del socialdemokratiska medlemmar och sympatisörer stod som åhörare denna dag. Jag kan också anta att det finns en möjlighet att en eller flera gästarbetare fanns bland åhörarna denna dag. Ett offentligt tal är oftast riktat till en specifik grupp av åhörare så också i detta fall vill jag påstå. Han säger ”vi” måste delta i kampen och genom detta uttryck blir uttalandet en kollektiv uppmaning som dessa åhörare erkänner och känner tillhörighet med.
15
4. Empiri och analys
Politik är en ständigt pågående förändringsprocess som berör det mesta i vårt samhälle. Tiderna förändras och samhällsdebatten med dem. Göran Persson talar om att framtiden ska säkras genom att ta tag i frågor som rör klimatförändringen. Miljöfrågor har länge varit aktuellt men klimathotet fanns inte på den politiska agendan under Palmes tid vid makten. För Palme, 20 år tidigare, var det kärnvapenfrågan som hotade framtiden. Här ses vilken viktig roll den historiska kontexten spelar.
För att ge läsaren en inblick i materialet följer här en kort sammanfattning av de respektive talen. Tage Erlander inleder sitt anförande 1955 i Karlskrona med att minnas tillbaka tio år då Andra världskriget kom till ett slut och Europa befriades från nazismens terror. Han gläds åt att folket valde den demokratiska arbetarrörelsen till att åter få Storbritannien och de skandinaviska länderna på fötter efter krigets förödelse. Han talar också om att det passerat femtio år sedan den svensk-norska unionen fick en fredlig upplösning, något som både den svenska och norska arbetarrörelsen förespråkade. Han gläds åt den fortsatta gemenskapen och styrkan i de båda arbetarrörelserna. Han konstaterar att Sverige mår bra då ekonomin är god och landet har en hög sysselsättning och en hög produktion. Allt tack vare den förda politiken.
1965 års anförande av samma talare inleds på samma vis, med undantaget att det nu gått tjugo år sedan kriget kom till ett slut. Han konstaterar att de förhoppningar man hade för landet för tjugo år sedan har blivit verklighet då folket har haft ett förtroende för socialdemokratin och den förda politiken har följt samma linje som tidigare. Däremot säger han att världen runt omkring oss är fylld av oro och ångest och syftar främst på de svartas kamp i USA och Sydafrika. Genom FN kan Sverige också delta i kampen för rättvisa och han menar att världens konflikter skulle vara än värre om inte FN fanns. Han talar om en fortsatt god ekonomi och menar att det är den förda politikens förtjänst. Genom att låta medborgargrupper runt om i landet delta i diskussioner i politiska frågor har demokratin fått ytterligare genomslag då folket har hjälpt till att utveckla partiets framtida politik. Han gläds åt den starka gemenskapen i den svenska arbetarrörelsen och avslutningsvis ger han uttryck för visionen om ett samhälle präglat av solidaritet.
Olof Palme inleder sitt anförande 1975 likt hans föregångare gjort. Det har passerat trettio år sedan kriget kom till ett slut men han konstaterar att spänningarna i världen kvarstår till följd av stormakternas oförmåga till ömsesidig förståelse. Han gläds åt vännerna i Portugal som i det första fria valet på femtio år valde att rösta fram det socialistiska partiet till makten.
16
Han gläds också åt att dödandet i Indokina har kommit till ett slut och att det var demokratins idéer som blev ett medel att bekämpa kriget med. Han konstaterar att Sverige har haft en god ekonomisk utveckling och att sysselsättningen är högre än någonsin. Avslutningsvis talar han om vikten av första maj-demonstrationerna där partiet kan ge uttryck för sin vision om ett samhälle präglat av den sociala demokratins idéer.
1985 inleder Palme sitt anförande med att tala om hur viktigt det är att kämpa för demokrati och rättvisa och konstaterar att det finns starka hot mot detta arbete runt om i världen. Han ger uttryck för sitt missnöje över att, under borgerlig regim efter förlusten i riksdagsvalet 1976, den starka ekonomin kraftigt försämrats. Efter valsegern 1982 trodde han att det skulle bli tufft att åter stärka ekonomin men konstaterar att det gått mycket bättre än vad han hoppats på. Den främsta orsaken till detta är styrkan i det svenska välfärdssamhället. Avslutningsvis går han igenom Moderaternas partiprogram inför det stundande valet och bryter ner det punkt för punkt för att visa att Moderaterna är ett intresseparti för de välställda i samhället. Därför uppmanar han folket att rösta för det goda samhället där det finns plats för alla, för solidaritetens samhälle.
Ingvar Carlsson inleder sitt anförande 1995 att glädjas åt att det nu gått femtio år sedan Andra världskriget kom till ett slut men med uppmaningen att inte glömma hur kriget kunde börja. Han menar att vi måste lära av historien och hedra krigets offer genom att ytterligare stärka och förnya FN och arbeta mot våldets grogrund. Vidare talar han om att i oroliga tider ha tro på framtiden och med politikens hjälp ta sig igenom svåra tider. Avslutningsvis talar han om att den positiva utvecklingen för Sverige bara har börjat och styrkan och engagemanget i den samlade arbetarrörelsen ska föra utvecklingen framåt.
Göran Persson inleder sitt anförande 2005 med att hylla staden och Folkets park som historiskt sett varit en av de mest betydelsefulla platserna för den svenska arbetarrörelsen. Han talar mycket om den svenska skolan och poängterar vikten av att ha en väl fungerande skola. Han talar också om den svenska modellen som bidragit till att Sverige är ett öppet, tryggt, kunnigt, grönt och jämställt land. Han konstaterar med facit i hand att genom att folket visat viljan att bibehålla denna samhällsmodell har den ekonomiska utvecklingen varit bättre jämfört med andra. Han menar att då är det viktigt att inte byta. Avslutningsvis konstaterar han att ”vi är och förblir sociala demokrater” och syftar på att det han talar om bygger på samma grundidéer som partiordförandena före honom.
I det följande kommer jag att redovisa resultatet begrepp för begrepp där jag, i löpande text, redogör för de två första dimensionerna i ideologianalysen. Citaten är det manifesta, alltså det som har sagts och diskussionen som förs mellan citaten är det latenta där djupet i
17
citaten lyfts fram. Efter detta följer en diskussion där den tredje och sista dimensionen av ideologianalysen behandlas. Slutligen följer en kort sammanfattning av begreppsanalysen.
Demokrati
För många av oss i Sverige kan begreppet demokrati och dess innebörd verka självklart. Precis som befolkningen i en demokrati har en rättighet att påverka hur och vem som ska styra landet, har demokratier världen över en skyldighet att tillsammans jobba för demokratisk rättvisa. Enligt Tage Erlander är det viktigt att en demokrati erbjuder sina väljare möjligheter att genom sin röst påverka samhällets utveckling. 1965 säger han följande:
Ärade medborgare, för att en demokrati ska fungera tillfredsställande, så måste väljaren på valdagen ha en möjlighet att genom att lägga sin röst på ett eller ett annat alternativ påverka samhällsutvecklingen.23
Det handlar om folkligt styre. Erlander menar att varje medborgare ska känna att denne har en möjlighet att påverka det samhälle hen lever i, oberoende var på den politiska skalan väljaren befinner sig. Olika partier har olika syn på hur samhället bör styras. I Erlanders uttalande finns ingen tydlig ideologisk karaktär, han ger snarare en beskrivning av hur demokratibegreppet ska appliceras i verkligheten. Då Olof Palme talar om demokrati 1985 får begreppet en mer ideologisk betydelse:
Mot Moderaternas samhälle för de välbeställda, ställer arbetarrörelsen nu som alltid det demokratiska välfärdssamhället. Det är det samhälle där alla har lika värde och värdighet. […] Det är ett samhälle med omtanke och respekt människorna emellan, ett samhälle där människorna känner ansvar för varandra. Det är det samhälle där människor fritt kan utvecklas i enlighet med sina egna förutsättningar; ekonomisk nöd eller social beroendeställning tvingar inte längre någon att stanna i växten.24
Han talar om ett demokratiskt välfärdssamhälle och menar att ett moderat samhälle hämmar den fria medborgaren att utvecklas på grund av ekonomisk eller social ställning. Sverige är fortfarande en demokrati även om de borgerliga innehar makten men han menar att ett demokratiskt förhållningssätt i samhälle människor emellan hotas av vad han menar är ett intresseparti för de välställda. Detta uttalande är av inrikespolitisk karaktär, dock har båda hans tal, från 1975 och 1985, till stor del en internationell prägel. Detta är något som också är påtagligt i Ingvar Carlssons tal från 1995. Han menar att arbetet för demokrati världen över måste bli bättre. Om världens demokratier tillsammans tar sitt ansvar för människors rätt till att leva i fria samhällen blir banden mellan länderna också starkare:
23 156:2:2:2:56, Arbetarrörelsens arkiv, Stockholm
18
De som för femtio år sedan skapade Förenta Nationerna […]ville bygga en världsordning på folkens rätt snarare än länder råstyrka. Nu ska vi gå vidare. Världens stater måste välja: Antingen gör vi ingenting och accepterar anarki eller att världens öde bestäms av en eller ett par stormakter. Eller också utvecklar världssamfundet den gemensamma demokratin, den gemensamma säkerheten, den ekonomiska säkerheten, och det ledarskap som behövs. För svensk arbetarrörelse är valet självklart. För människovärdets skull för demokratins skull inga mer Bosnien! Inga fler Somalia! Ett starkare och förnyat Förenta Nationerna!25
Han ger uttryck för en verklighet som under flera år har präglats av förtryck i olika delar av världen. Inrikespolitiska konflikter där omvärlden inte har gjort vad som varit nödvändigt för att värna om den enskilda människan frihet och trygghet. För Carlsson handlar det också om ett demokratiskt förhållningssätt. För att ge folk runt om i världen en chans att leva i demokratier måste också FN:s medlemsländer ha ett demokratiskt förhållningssätt mot varandra. Här går det att skönja en historisk förändring i demokratins innebörd utifrån talarnas anföranden. Erlander talar om grunden för att en demokrati ska fungera inom ett land utan vidare ideologisk prägel. Palme ger begreppet en ideologisk innebörd då han talar om det samhälle arbetarrörelsen vill se växa fram. Ett samhälle där alla har lika möjligheter att utvecklas oberoende av ekonomisk eller social ställning. Vidare får begreppet en internationell innebörd hos Carlsson, som ger begreppet en djupare internationell betydelse. Göran Persson talar inte om demokrati i den mån att hans begreppsdefinition går att analysera inom ramen för ideologianalys.
Jämlikhet
Att människor delas upp utifrån rådande samhällsstrukturer är inget nytt. Social och ekonomisk ställning har varit och är fortfarande en bidragande orsak till denna uppdelning. För socialdemokratin har frågan om jämlikhet varit viktig genom årens lopp. Att utgå från allas människors lika värde och bygga upp ett samhälle kring den tanken kan låta enkelt och självklart för många men så är sällan fallet. För att se ett jämlikt samhälle realiserat måste alla dela uppfattningen om att alla är lika mycket värda och att alla har samma möjligheter att själva forma sina liv. Tage Erlander 1965:
För ungdomens del utgör […] ett beslut om yrkesundervisningens utbyggnad ett närmande till realiserande av drömmen om lika startchanser för varje medborgare. Den förda politikens resultat är så gynnsamma att tanken på en ny politik måste komma att oroa stora medborgargrupper.26
Genom att ge alla medborgare lika startchanser i livet kan samhället i förlängningen bli jämlikt enligt Erlander. Oavsett förutsättningar kan medborgare bli jämlika varandra och ha
25 1829:2:1:1:34, Arbetarrörelsens arkiv, Stockholm 26 156:2:2:2:56, Arbetarrörelsens arkiv, Stockholm
19
samma status i samhället även om de som inte väljer en akademisk utbildning får sin utbildning genom arbetet i sitt yrkesval. På så sätt får alla möjligheten att själva forma sina egna liv. Jämlikhet kan skapas genom att alla fritt får välja sin framtid, men klyftor mellan människor uppstår på andra håll i samhället menar Erlander och lyfter fram en annan aspekt som är viktig i kampen för jämlikhet. Ofta spelar människors ursprung och hudfärg en stor roll till skapandet av samhällets klyftor. Han talar om kampen för att bekämpa dessa klyftor. Följande citat från 1965 syftar på de svartas kamp för lika värde både i USA och i Sydafrika:
Vi ska inte glömma att det är en kamp som pågår, en kamp för människovärdet, en kamp för rätten för människorna att få forma sitt liv efter sina egna förutsättningar och sina egna önskningar. Kampen kan leda till blodiga sammanstötningar men kampen är nödvändig.27
För att uppnå målet om att människor ska ha samma förutsättning i livet menar Erlander att blodiga sammanstötningar är ett högt pris, men ett pris som kanske måste betalas i kampen för att vinna friheten.
Många av begreppen som ligger i fokus i min frågeställning flyter samman i Olof Palmes sätt att beskriva sin verklighetsuppfattning och visionen om det samhälle han vill se förverkligat. 1985 säger han:
Vi säger ja till det solidaritetens och demokratins samhälle, där fria människor gemensamt i ömsesidig respekt och ömsesidigt ansvarstagande formar en tillvaro där alla har lika möjligheter och lika värde.28
I de fall han talar om jämlikhet är det väldigt allmänpolitiska uttalanden som snarare beskriver socialdemokratins syn på begreppet där jämlikhet blir ett slagord för partiet. Utifrån detta uttalande verkar jämlikhet vara en självklarhet för Palme och det samhälle som är präglat av den svenska socialdemokratin. När Ingvar Carlsson 1995 talar om jämlikhet handlar det snarare om rättvisa. Han uttalar inte ordet jämlikhet men jag anser ändå att detta uttalande ger en god bild av hur han talar om lika värde.
Alltid är det samma sak i botten: det ska vara skillnad på folk och folk. Direktören är värd sin bonus. Men inte arbetaren sin lön. Och alltid får högerkrafterna backa till slut. För den obändiga kraften i fred, arbete, frihet och rättvisa! För styrkan, engagemanget och modet hos den samlade arbetarrörelsen!29
Han pekar här på klasskillnader och en bild av den för socialdemokratin viktiga frågan om arbetarens rätt träder åter fram ur historiens dunkel. Den samlade arbetarrörelsen är stark nog att föra arbetet för frihet och rättvisa vidare. På så sätt, utifrån Carlssons uttalande, skapas jämlikhet genom att gå emot högerkrafterna i samhället som enligt honom menar att det ska
27 156:2:2:2:56, Arbetarrörelsens arkiv, Stockholm
28 http://www.olofpalme.org/wp-content/dokument/850501_sundbyberg_stockholm.pdf, 2013-03-08 kl. 13.48 29 1829:2:1:1:34, Arbetarrörelsens arkiv, Stockholm.
20
vara skillnad på folk och folk. Han talar också om ett jämlikt samhälle där kvinnor och män har samma förutsättningar:
Med politikens hjälp kan våra barn leva i ett jämställt samhälle. Moderaterna talar om att det nog skulle gå att öka andelen kvinnor i politiken utan att göra avkall på kompetensen. Vi säger att Sverige har inte råd att mista kvinnors kompetens. Det är nu vi ska bli världens mest jämställda land.30
Han talar här om en verklighet som ska komma att infinna sig i framtiden. Genom att ta in fler kvinnor i politiken kommer den politiska återspeglingen av samhället bli mer jämlik, där både kvinnor och män arbetar utifrån sin kompetens och inte utifrån sitt kön. Utifrån dessa ord är det intressant att tänk att om ett samhälle är jämställt könen emellan är de blodiga sammandrabbningar som Erlander talar om inte längre nödvändiga. Är kvinnor och män lika mycket värda i ett jämlikt samhälle oavsett hudfärg? Ja, för att tolka deras uttalande menar Erlander, Palme och Carlsson att styrkan och gemenskapen i partier bidrar till att föra kampen för jämlikhet framåt. Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle där det finns många frågar att arbeta med utifrån begreppen jämlikhet och jämställdhet. Göran Persson lyfter fram skolan som ett verktyg för att ge möjligheten att skapa ett jämställt och jämlikt samhälle där barnen från låg ålder lär sig att leva tillsammans med andra barn från andra delar av samhället än sig själv. Göran Persson 2005:
Men vi får inte glömma grundskolan. Den skola som är till för alla barn. Den skola som i sig är en vision av det samhälle vi vill skapa. Nämligen en skola där alla barn får plats. Och där vi har klasser där man möter barn från andra typer av sociala grupperingar, andra typer av familjer än den jag själv har växt upp i. Därför att som vuxna ska vi leva tillsammans. Och då blir grundskolan som vision, grundskolan som idé, en bild av det samhälle vi vill skapa.31
Liksom Carlsson talar Persson här om en verklighet som ska komma att infinna sig genom att låta barn vara lika andra barn. Lyckas detta arbete kommer också det vuxna samhället bli jämlikt och jämställt efter några generationer. Det kommer alltid finnas meningsskiljaktigheter men om respekten för människorna som lever i samma samhälle som en själv kommer frågor som rör jämlikhet och jämställdhet inte längre vara aktuella att diskutera utan snarare självklara. För Persson, liksom för Erlander, har skolan också en viktig roll i kampen mot ojämlikheter. Perssons Sverige är mer mångkulturellt än Erlanders vilket gör att den skola Persson talar om också skildrar segregationen i samhället mer än den Erlander talar om. Fler samhällsgrupper än tidigare måste integreras med varandra och tillsammans ställa upp i kampen för att samhället ska bli jämlikt.
30 1829:2:1:1:34, Arbetarrörelsens arkiv, Stockholm.
31
21
Framtid
Som jag nämnde i inledningen har Socialdemokraterna under 2012 arbetat fram ett framtidskontrakt som antagits 2013 där de klargör för hur de ska driva sin politik för att uppnå det samhälle som bygger på den demokratiska socialismens idéer. Därför ansåg jag det vara intressant att titta på hur partiledarna talar om framtiden innan kontraktet antogs. Tage Erlander och Ingvar Carlsson talar inte om framtiden i den mån att deras begreppsdefinition går att analysera inom ramen för ideologianalys men Olof Palme och Göran Persson talar om olika verkligheter vars trygghet står inför vitt skilda hot. Olof Palme 1985:
Kampen för demokrati, frihet och rättvisa gäller också människor i andra länder. Detta är den internationella solidariteten. Vårt engagemang gäller viktiga principer. Men det handlar också om våra egna intressen. När vi arbetar för fred och internationell solidaritet, arbetar vi också för att trygga vår egen framtid. Det främsta hotet mot denna framtid kommer från kärnvapen.32
Sverige har sedan 1900-talets början haft en uttalad neutralitetspolitik som bygger på tanken av mellanfolkligt samarbete och ett arbete för fred. Även om neutralitetspolitiken många gånger ifrågasatts var den under första halvan av seklet en viktig del av utrikespolitiken, även om neutraliteten många gånger har ifrågasatts. Under 1960-talet fick utrikespolitiken djupare betydelse än tidigare. Den svenska arbetarrörelsen har under årens lopp, främst under ledning av Olof Palme, öppet ställt sig på förtryckets sida i många av världens pågående konflikter och på så sätt bidragit till att den svenska neutraliteten ifrågasatts. I detta citat behandlar Palme flera av de begrepp som står i fokus för min analys. Genom arbetet, eller kampen med Palmes ordval, för att trygga vår egen framtid måste solidariteten vara påtaglig. Den verklighet han talar om återspeglar den bild av honom som träder fram i talen, nämligen den av ett stort internationellt intresse för solidaritet människor emellan. Om hela världen visar solidaritet sinsemellan och världens länder blir fria, rättvisa demokratier kommer också vår gemensamma framtid tryggas. I detta arbete, arbetet för en trygg framtid, kan alla bidra menar Palme. Om denna verklighet som han målar upp infinner sig finns inte heller något behov av starka vapen för att besegra de som tycker olika eller anses utgöra ett hot, då kan istället framtiden diskuteras och tryggas på ett demokratiskt och rättvist sätt. Persson bild av framtiden hotas också av något som vi alla kan bidra med att arbeta för. 2005 säger han:
Jag är övertygad om att den verkligt svåra framtidsfrågan som våra barn kommer att få ägna sig åt är klimatförändringen. Och egentligen kamrater: Vad har vi för glädje av bra pensioner och jättebra skola om inte luften är frisk och vattnet är rent?33
32 http://www.olofpalme.org/wp-content/dokument/850501_sundbyberg_stockholm.pdf, 2013-03-08 kl. 13.48 33
22
Även om socialdemokratin fortsätter att bygga ut välfärden för att förbättra skolan och pensionssystemet finns det ändå ett överliggande hot mot vår gemensamma framtid. Detta uttalande är från 2005 och det så kallade klimathotet var påtagligt redan då. Trots detta gör Persson det enkelt för sig genom att lägga över ansvaret på nästa generation. Framtiden kan tryggas för världen genom rätt driven politik säger både Palme och Persson men de säger också att det inte bara är upp till politiker världen över att trygga framtiden. Solidaritet kan alla visa mot varandra och om alla gör sin insats för miljön kan folk tillsammans bidra med att trygga framtiden från det stora klimathotet.
Den svenska socialdemokratin
Under 1900-talet och fram till idag har Socialdemokraterna innehaft makten i Sverige i högre grad än något annat parti. Hur har detta varit möjligt? Varför har Socialdemokratin varit så populär? Utifrån dessa frågor har jag ansett det vara intressant att i talen se på hur de respektive partiordförandena väljer att prata om den svenska socialdemokratin. Eftersom talen i sin helhet bygger på socialdemokratins politiska idéer och hur de ska förverkligas har det varit svårt att se specifika delar där just begreppet ”den svenska socialdemokratin” uttalas. Därför har jag valt att inkludera även andra begrepp som är synonymer till detta (se avsnitt 1.2 Syfte och frågeställningar). Alla fyra talare har en vision om ett samhälle präglat av Socialdemokratins idéer. Olof Palme säger ett samhälle som är uppbyggt enligt ”den svenska modellen” medan Göran Persson talar om ”klassisk socialdemokratisk reformpolitik”. De har alla uppfattningen om att tillsammans, som befolkning i en nation eller nationer emellan, kunna förenas för att bygga fria och trygga samhällen där alla är lika mycket värda. Detta talar Tage Erlander om 1955 då han uttrycker sig med följande ord:
De vänskapsband som i prövningarnas och förtryckets tid förenade norsk och svensk arbetarrörelse har under årens lopp förstärkts och fördjupats. Vi förenas av strävandena att, var och en på sitt håll, bygga ett frihetens och trygghetens samhälle och förverkliga den demokratiska socialismen.34
Det har här gått 50 år sedan den svensk-norska unionen upplöstes. Det är den verklighet han talar om när han säger prövningarnas och förtryckets tid. Unionen blev omöjlig då det norska folket krävde sin egen frihet, vilket också den svenska arbetarrörelsen ville se förverkligad. Erlander talar om ett starkt band mellan de skandinaviska länderna även efter det att unionen fick en fredlig upplösning och Norge blivit självständigt. Han talar om den demokratiska socialismen som ett medel för att bygga upp frihetens och trygghetens samhälle. En annan
23
historisk kontext sätter Olof Palme den demokratiska socialismen då han 1975 säger följande ord under sina anföranden i Kungälv och Göteborg:
Så samlas vi åter den 1 maj för att redovisa vår vilja att i fackligt, politiskt samarbete bära ansvar för landets utveckling, för att ge uttryck för vår vision om ett samhälle, präglat av den demokratiska socialismens idéer.35
För Palme blir den demokratiska socialismens idéer inte bara ett medel för landets utveckling utan snarare målet för det samma. Ingvar Carlsson talar inte om ”den svenska socialdemokratin” i den mån att hans begreppsdefinition går att analysera inom ramen för ideologianalys men hur han uttalat sig i citaten ovan står han för en stark gemenskap som står upp för fred, demokrati och jämlikhet. Utifrån detta vågar jag påstå att hans innebörd i begreppet ”den svenska socialdemokratin” skulle vara lik både sina föregångares och sin efterträdares. 2005 bekräftar Göran Persson det som Erlander och Palme har sagt flera decennier före honom med orden som följer:
Socialdemokratin är en idéburen rörelse. Det är inte ett intresseparti för en liten grupp i samhället, där vi ska hävda vissa människors intresse. Nej, det är ett idéparti som är öppet för alla. Ett idéparti som bygger på uppfattningen att om vi utgår från allas lika rätt och lika värde, så blir vi starkare. Så är det. Så har det varit.36
Socialdemokratin är öppen för alla och precis som banden mellan den norska och svenska arbetarrörelsen stärktes länderna emellan, blev den svenska socialdemokratin starkare genom gemenskapen i första majdemonstrationer. Tillsammans är vi starka enligt Erlander och Palme, så är det och så har det varit säger Göran Persson och instämmer. De talar om samma verklighet men som infinner sig vid skilda tillfällen i historien.
Erkännandedimensionen
Med tanke på att Socialdemokraterna har haft ett så starkt fäste i Sverige under denna period, trots kortare perioder i opposition, kan det tänkas att det är många som erkänner verklighetsbeskrivningarna som uttalas ovan och känner igen sig i dem. Det är möjligt att anta att partimedlemmar har stått som åhörare vid dessa tillfällen men det är också möjligt att socialdemokratiska väljare och även anhängare av andra vänsterpolitiska partier eller människor som inte har en uttalad politisk tillhörighet har varit åhörare och kan känna igen sig i dessa verklighetsbeskrivningar. Kanske har ungdomen som lyssnade till Tage Erlander lyssnat till Göran Persson som pensionär och kanske har den som var ung när Olof Palme
35 http://www.olofpalme.org/wp-content/dokument/750501_kungalv_goteborg.pdf, 2013-03-08 kl. 13.35 36
24
talade tagit med sina egna barn för att lyssna till Göran Perssons första maj-tal. Tre generationer socialdemokrater, eller personer som erkänner socialdemokratin, finns här representerade under denna period.
Ofta finns det en viss ilska och ett brinnande engagemang i en retorikers anförande och så är fallet också här. Detta kan bidra till att en glöd tänds inom åhörarna då de erkänner en verklighetsbeskrivning. På så sätt blir det möjligt att sprida budskapet vidare och fler ansluter till kampen för internationell solidaritet och en socialt trygg framtid.
Sammanfattning
Efter att ha läst talen i sin helhet och sedan plockat ut valda delar för analys har jag kommit till insikten att den stora historiska förändring i den politik de respektive ordföranden talar om som jag förväntade mig att finna, inte går att specifikt utpeka eller sätta fingret på. I de olika anförandena går det tydligt att se flera olika möjligheter att föra en diskussion kring specifika begrepp och även om de olika begreppen kontextualiseras olika från år till år, går det att skönja en grundtanke i dem.
Demokratibegreppet får en något djupare innebörd under årens gång i denna undersökning. Från att Erlander talar om demokrati utifrån dess grundläggande betydelse utan ideologisk karaktär, ger Palme och Carlsson begreppet en ideologisk och internationell innebörd. För dem är demokratin självklar och menar att det snarare handlar om att ha ett demokratiskt förhållningssätt till hur samhället ska styras eller ett demokratiskt förhållningssätt inom FN medlemsländerna emellan. Här syns tydligt, främst från Erlander till Palme och Carlsson, att begreppet demokrati får olika innebörd beroende på vem av de respektive partiordförandena som uttalar det.
Även om de fyra talarna ger olika uttryck för jämlikhetsbegreppet handlar jämlikhet i grunden om att kämpa mot ojämlikheter. Erlander ger uttryck för att det varit en dröm att ge alla ungdomar lika starchanser i livet. Genom att införa yrkesutbildning får alla ungdomar rätt till att utbilda sig, som ju också är en viktig del i det svenska välfärdssamhället. På så vis blir samhället mer jämlikt enligt Erlander. Han menar också att även om kampen mot ojämlikheter, i detta fall på grund av hudfärg och förtryck, ibland är hård är den likväl nödvändig. För Palme är jämlikhet självklart för, och synonymt, med socialdemokratin, så också för Carlsson. De har båda en vision om ett jämlikt samhälle där Socialdemokraterna har makten. För Persson har skolan, liksom för Erlander, en viktig roll i kampen mot ojämlikheter. I skolan ges alla barn chansen att lära känna sina medmänniskor och tidigt lära
25
sig att de tillsammans kommer utgöra framtidens samhälle. Om barn från olika samhällsgrupper är jämlika kommer också det vuxna samhället bli jämlikt.
Erlander och Carlsson talar inte om framtiden i den mån att deras begreppsdefinition går att analysera inom ramen för ideologianalys men trots detta visar resultatet utifrån Palmes och Persson uttalande hur viktig den historiska kontexten är att ta hänsyn till. 1985 var klimatfrågor inte lika viktiga för politiken som under 2005 och framåt. Trots att de definierar framtidsbegreppet olika och kontextualiserar det olika talar de båda om att framtiden inte bara är en politisk fråga. Vi är inte ensamma om att skapa vår egen framtid. Det bör vara ett ömsesidigt arbete människor emellan vare sig det handlar om kampen mot kärnvapen eller klimatförändring.
Vad gäller de fyra partiledarnas partitillhörighet och hur de talar om ”den svenska socialdemokratin” kan jag konstatera att begreppsdefinitionen inte ändrats under perioden 1955-2005. De fyra ledarna menar, vid skilda tillfällen under denna 50-årsperiod att om man utgår från att alla människor är lika mycket värda och tillsammans tar ansvar för samhällsutvecklingen blir gemenskapen i partiet starkare och visionen för ett samhälle präglat av demokratisk socialism kan bli verklighet. Så är det och så har det varit konstaterar Göran Persson 2005 och resultatet visar att så också är fallet vad gäller hur de fyra partiordförandena definierar ”den svenska socialdemokratin”.
Jag kan sammanfattningsvis konstatera att någon stor historisk förändring i begreppens betydelse inte går att skönja utifrån partiledarnas sätt att tala om dem. Snarare har jag kommit fram till att liknelserna har varit mer påtagliga än förändringarna. Alla ger uttryck för att Socialdemokraterna är en stabil idéburen rörelse och så länge partiet är troget den demokratiska socialismens idéer kommer det vara fortsatta stabilt.
26
5. Slutdiskussion
Ambitionen med detta arbete har varit att belysa socialdemokratiska partiledares politiska gärning på första maj under perioden 1955-2005. För att undersöka detta och få en inblick i deras förmåga att genom offentliga anföranden tala till människor som sympatiserar med den svenska socialdemokratin, har mitt material bestått av tal anförda på första maj av socialdemokratiska partiledare under denna period. För att avgränsa materialet valde jag ut ett tal för varje decennium vilket resulterade i ett material bestående av totalt åtta tal. Ytterligare avgränsningar som jag ansåg vara nödvändiga för att få ett tydligt fokus i denna undersökning var att se på specifika begrepp i de respektive partiledarnas retorik. Jag valde således ut fyra begrepp som har stått i fokus för analysen; demokrati, jämlikhet, framtid och den svenska socialdemokratin.
Utifrån syftet att redogöra för hur de respektive partiordförandena har talat om dessa begrepp och vilken betydelse de ges beroende på vem som uttalar de samt eventuellt kunna se en historisk förändring i begreppen, föll valet av teoretiskt angreppssätt på ideologianalys. Det är möjligt att min undersökning hade haft en större tillförlitlighet om jag hade kunnat sätta in den i ett större sammanhang och koppla den till ett bredare forskningsfält, men jag anser trots detta att med hjälp av det teoretiska angreppssätt som jag valt att applicera på denna undersökning och den litteratur jag haft tillgång till i relation till mitt empiriska material presenterar ett trovärdigt resultat.
Min ambition med detta arbete har varit att lyfta fram och genom nya infallsvinklar belysa socialdemokratiska partiledares politiska gärning på 1:a maj. Min förhoppning är att detta kan bidra till att forskningen inom detta specifika område utvidgas. Även om min undersökning inte inkluderar tal anfört av en kvinnlig partiledare då den enda som funnits faller utanför ramen för just denna tidsperiod, är det också min förhoppning att framtida undersökningar av denna typ även kan inkludera tal anförda av lika delar manliga och kvinnliga partiledare.
27
Käll- och litteraturförteckning
Källor
Arbetarrörelsens Arkiv och Bibliotek i Stockholm: 156:2:2:2:35
156:2:2:2:56 1829:2:1:1:34 Elektroniska källor:
Olof Palme, anförande i Sundbyberg och Stockholm den 1 maj 1985, www.olofpalme.org, 2013-03-08 kl. 13.48
Statsministern, anförande 1 maj 1975 i Kungälv och Göteborg, www.olofpalme.org, 2013-03-08 kl. 13.35
Göran Perssons första majtal i Malmö 2005, www.socialdemokraterna.se, 2013-02-16 kl. 14.45
Litteratur
Bennich-Björkman, Li & Blomqvist, Paula (red.), Mellan folkhem och Europa: svensk politik i brytningstid, 1. uppl., Liber, Malmö, 2008
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.), Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, 2., [omarb.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2005
Bodin, Sven & Nycop, Carl-Adam, Första maj 1890-1980, Tiden, Stockholm, 1980 Hamilton, Carl, S-koden: den socialdemokratiska utmaningen, Norstedt, Stockholm, 2012 Hirdman, Yvonne, Att lägga livet tillrätta: studier i svensk folkhemspolitik, Carlsson, Stockholm, 1989
28
Johansson, Roger, Kampen om historien: Ådalen 1931: sociala konflikter, historiemedvetande och historiebruk 1931-2000, 1:a uppl., Hjalmarson & Högberg, Diss. Lund: Univ., 2001, Stockholm, 2001
Liedman, Sven-Eric, Om ideologier i Liedman, Sven-Eric & Nilsson, Ingemar (red.), Om ideologi och ideologianalys: uppsatser och texter, [2. uppl.], Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Univ., Göteborg, 1989
Linderborg, Åsa, Socialdemokraterna skriver historia: historieskrivning som ideologisk maktresurs 1892-2000, Atlas, Diss. Uppsala: Univ., 2001,Stockholm, 2001
