Fakulteten för Lärande och Samhälle
Självständigt arbete i fördjupningsämnet (idrott och lärande)
15 högskolepoäng, grundnivå
Idrott och hälsa, kunskap eller kul?
Physical education, knowledge or fun?
Malin Meyer Norén
Ämneslärarutbildningen, grundskolan Handledare: Anna Fabri
Förstaämne idrott och hälsa, 240 högskolepoäng Examinator: Marie Larneby
Självständigt arbete i fördjupningsämne 29-03-2021
Förord
Under min universitetsutbildning har jag många gånger stött på frågan om idrott och hälsa kan ses som ett kunskapsämne. Lärarna på universitet påpekar ofta att det faktiskt är ett
kunskapsämne. Genom flera diskussioner om ämnets status under min utbildning vill jag undersöka hur de verksamma lärarna syn /inställning på ämnet är.
Jag vill tacka min handledare för bra och relevant feedback samt intressanta diskussioner. Jag känner att ämnet ligger mig stark om hjärtat och troligen kommer mitt examensarbete även hamna i detta område.
Sammanfattning
Kunskapsöversikten undersöker forskning kring lärarnas syn/inställning i ämnet idrott och hälsa. Syftet var att belysa vilken ställning ämnet har som kunskapsämne och vad idrottslärarna anser att ämnets syfte är. För att få fram resultatet på syftet har jag valt ut följande frågeställning till översikten: Hur beskrivs lärarnas syn/inställning på ämnet idrott och hälsa? Metoden som använts i kunskapsöversikten är sökning i databaserna: Libsearch, SportDiscus och Swepub efter
vetenskapligt granskat material. Även Larssons (2016) referenslista har använts som komplement till att finna material till resultatet. Resultatet i översikten visar att de flesta lärarnas
syn/inställning är att ämnets syfte handlar om att det skall vara lätt, kul och svettigt. Fler än hälften av artiklarna fanns det synsättet på ämnet. Resultatet visar även att delvis arbetar många lärare utefter läroplanen och synen/inställningen till ämnet är kopplat till kunskap. Resultatet tyder på att de äldre artiklarna visar mer på att ämnet är ett aktiveringsämne baserat på kul och svettigt som grund. De nyare artiklarna visar att ämnet enligt lärarna är ett kunskapsämne baserat på tydligt syfte och lärande i undervisningen. Slutsatsen i kunskapsöversikten är att ämnets gamla traditioner med rörelse och kul i fokus finns kvar men att tydliga tecken av att lärarna
syn/inställning går mer åt ett kunskapsämne där undervisningen baseras utefter läroplanen.
Innehållsförteckning
FörordSammanfattning
1. Inledning 1
1.1 Begrepp 2
1.2 Syfte och frågeställning 3
2. Metod 4
2.1 Kriterier 4
2.2 Sökprocess 4
3. Resultat 6
3.1 Syfte, lärande och kunskap 6
3.2 Kul, svettigt och lätt 9
4. Diskussion 13
4.1 Metoddiskussion 13
4.2 Avslutande diskussion 14
5.3 Vidare forskning 16
1
1. Inledning
År 1991 blev skolan decentraliserad, vilket innebar att kommunerna tog över ett stort ansvar för skolan i stället för staten. Skolan blev även mål- och resultatstyrd, där staten ansvarar för målen och kommunerna samt skolorna för resultaten (Wahlström, 2015). År 1994 fick ämnet idrott nytt namn, idrott och hälsa. I den senaste läroplanen 2011 formulerades nya krav i ämnet med större fokus på kunskaper med tydligt syfte, centralt innehåll och kunskapskrav på vad eleven skall kunna när de lämnar skolan (Larsson, 2016).
Läroplanen skall vara en utgångspunkt för lärarnas undervisning och planering. Att inte följa läroplanen kan ses som att inte stödja skolans kunskapsuppdrag (Larsson, 2016). Trots en läroplan med tydliga kunskapskrav som eleverna skall nå menar Larsson (2016) att lärarna många gånger faller tillbaka på gamla ämnestraditioner som praktiskt-estetiskt ämne med syftet från äldre läroplaner och fokus fysisk aktivitet, prova på olika aktiviteter och att ha roligt som huvudsyfte.
Meckbach (2004) beskriver lärarnas målbild som delad. Det var några som tyckte att ämnet skall vara roligt och svettigt, ytterligare en grupp ansåg att ämnet skall leda till intresse för rörelse även på fritiden och en tredje grupp tyckte att samarbete skall vara i fokus. Eleverna skall kunna spela en match utan domare var ett syfte enligt en lärare medan en annan ansåg att kvalitén på
utförandet i olika moment var viktigast i ämnet.
Thedin Jacobsson (2004) nämner att idrottslärares syn på ämnet är att det skall vara roligt. Eleverna ska känna glädje och få prova på många olika idrotter. Ett exempel Thedin Jacobsson (2004) nämner är att redskapsgymnastik i 10 veckor kan göra att ämnet anses trist. Flera elever skulle då inte vilja delta på lektionerna. Istället väljs detta bort och ersätts med prova på lektioner.
Skolinspektion (2010) gjorde en oanmäld inspektion på 300 grundskolor åk 7–9 i ämnet idrott och hälsa. Inspektion granskade bland annat vilka aktiviteter som genomfördes under
lektionerna. Resultat visade att undervisningsinnehåll som dans, kunna hantera nödsituationer, orientering och friluftsliv sällan förekom i undervisningen. Vanligast var bollsport eller bollek
som inte nämndes alls i dåvarande kursplan som kunskapskrav. Hälsoperspektivet som är en stor del av kursplanen i idrott och hälsa nämndes inte alls på lektionerna enligt inspektionerna. Skolinspektionens resultat tyder på att ämnet mer sågs som ett aktiveringsämne framför ett ämne med starkt hälsoperspektiv som var en del av den dåvarande kursplanen.
Larsson (2016) beskriver att ämnet har en problematik med att det ses och verkar som ett kunskapsämne. Larsson (2016) nämner att kunskaper inom idrott och hälsa ses som redan givna kunskaper som eleverna redan besitter och inte som de skall utveckla. Enligt kursplanen lgr11 (Skolverket, 2011) skall ämnet ha en integrerad undervisning av teori och praktik. Lärarna skall ge eleverna möjlighet att utforska, undersöka och skapa kunskap i ämnet och för att göra det på bästa sätt och lyfta fram ämnet som ett kunskapsämne krävs goda ämneskunskaper, god
tolkningsförmåga och intresse i läroplanen från undervisande lärare (Larsson, 2016).
I kursplanen för lgr11 (Skolverket, 2011) i idrott och hälsa står även att syftet är att aktivera eleverna och ämnet anses även bidra till ökad skolframgång, samarbete och individuell hälsa. Syftet hänvisar till att ämnet skall bidra till aktivering för motion och således öka resultaten i övriga skolämnen. Synsättet på ämnet som enbart aktivering gör att dans och friluftsliv ofta exkluderas. I stället läggs fokus på tävlingssporter och rangordning av prestationer mer likt föreningsidrotten. Bollsport eller bollekar blir den dominerande aktiveringen och ett ämne som anses vara lätt att få godkänt i jämfört med andra ämnen (Larsson, 2016).
1.1 Begrepp
Lärare i idrott och hälsa kommer i översikten benämnas idrottslärare för att få ett bättre flyt i texten samt lättare läsning.
Aktiveringsämne -när skolämnet syfte i första hand är aktivering och rörelse (Larsson, 2016). Kunskapsämne - när ett skolämne förmedlar kunskaper utifrån läroplanen (Larsson, 2016). Rörelsekulturer - en term som omfattar olika rörelse och kulturella kroppsaktiviteter bland annat, idrott, lek, gymnastik, friluftsliv, simning (Rörelsekultur, 2020).
Rörelseförmåga - en term som utgår från individens kapacitet att utföra en rörelse/uppgift i ett visst sammanhang (Bergentoft, 2019).
3
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med kunskapsöversikten är att belysa ämnet idrott och hälsas nuvarande ställning som kunskapsämne samt vilket syfte ämnet har enligt idrottslärarna. Jag har därför valt att besvara följande fråga i studien.
1. Hur beskrivs lärarnas syn/inställning till ämnet idrott och hälsa?
I översikten kommer jag utgå från ett lärarperspektiv. Översikten kommer inte vara avgränsad till någon specifik årskurs men inriktningen är i huvudsak mot högstadie- och gymnasieskolan. Översikten kommer utgå från ett nationellt perspektiv då jag utgår från den svenska skolan och dess läroplan. I översikten kommer jag undersöka om lärarna utgår från läroplanen utifrån aspekterna kunskapsämne och/eller aktiveringsämne. Tidigare forskning visar att ämnet idrott och hälsa har delade meningar om syfte och målbild vilket gör ämnet intressant för vidare
forskning. Även brist på forskning kring ämnet visar att det finns en kunskapslucka att fylla inom området. Valet av syn och inställning i frågeställningen är för att både intervjuer och
observationer analyseras i mitt resultat. Synen kommer från konstaterande genom observation och inställningen baseras på idrottslärarnas personliga attityd.
2. Metod
Metoddelen beskriver hur sökprocessen och de avgränsningar mitt urval av källor till översikten har gått till. Kunskapsöversikten består av en sammanställning av systematiska genomförd inhämtning av kunskap från vetenskapliga artiklar och en licentiatuppsats.
2.1 Kriterier
Valet av en systematisk litteraturstudie som metod passade till valt ämnesområde. Systematisk litteraturstudie baseras på konsekvent litteratursökning av böcker, avhandlingar,
licentiatuppsatser och vetenskapliga artiklar med både kvantitativa och kvalitativa studier inom ramen för att besvara frågeställningen. Sökningar gjordes från publiceringsår 2008 och framåt. För att säkerställa att källornas resultat var vetenskapligt granskat sökte jag endast på peer reviewed/referentgranskade material. Det fanns få artiklar som passade in i studien på svenska därför utvidgades sökprocessen till att även omfatta engelska artiklar. Därav blev studien avgränsad till mestadels källor på engelska men med svenska författare. I och med studiens nationella perspektiv har jag avgränsat sökningar till forskning inom det svenska skolväsendet. Översikten är inte avgränsad till någon årskurs, från förskoleklass till och med gymnasiet är representerade. Artiklar för en specifik årskurs blev ett för smalt omfång av artiklar, däremot är högstadiet samt gymnasiet överrepresenterade. Vid en kunskapsöversikt är detlitteraturen som blir informationskällan i stället för till exempel intervjupersonen vid en kvalitativ studie.
Kunskapsöversikten fokus är att inventera, utvärdera och tolka den utvalda befintlig forskning (Fink, 2010).
Utifrån min frågeställning har jag valt ett antal nyckelord till sökningarna för att hitta relevant litteratur till studien; “Lärare”, “lgr11”, “idrott och hälsa”, “attitudes”, “view”, “PE”, “Sweden”, “teacher”, “curriculum”.
2.2 Sökprocess
Artiklarna som har valts ut till översikten består av 11 vetenskapliga artiklar samt en
licentiatuppsats. Kvalitativa studier består av information som bygger på ord medan kvantitativa bygger på siffror och statistik (Halvorsen, 1992).
Under sökprocessen har jag använt mig av mig av tre olika databaser. Samtliga finns tillgängliga under MAU:s biblioteksökdatabas. Den första är Libsearch från Ebsco, där har jag funnit vetenskapliga artiklar, sex till antal som jag använder i översikten. Artiklarna valdes inledningsvis
5
ut utifrån rubriken. Därefter läste jag sammanfattningen och verkade passa in på ämnet så skummade jag igenom hela artikeln. Till slut valde jag ut de artiklar somundersöker lärares förståelse kring ämnet idrott och hälsa. De bygger antingen på observation och/eller intervjuer samt är relevanta för studien och är av hög validitet inom ämnet. Sökning på “PE” AND “teacher” AND “Sweden” gav 108 träffar. Efter att ha läst rubriker och sammanfattningar beslutade jag att använda följande artiklar, Larsson och Karlefors (2015), Larsson och Nyberg (2017), Schenker (2016), Quennerstedt et al. (2014) och SueSee och Barker (2019). Vid sökning på samma databas fast med orden “PE” AND “curriculum” AND “Sweden” gav 54 träffar, där fann jag Janemalm, Barker och Quennerstedt (2020) som passar bra till översikten då forskarna i studierna undersöker lärares attityder/inställning/förståelse av den egna yrkesutövningen. Den andra databasen är också från Ebsco men heter Sportdiscus och är inriktad på vetenskapliga artiklar inom sport. Här fann jag två artiklar på engelska men med svenska författare som lämpar sig till studien. Dessa var Redelius och Larsson (2008) och Annerstedt och Larsson (2010). De fann jag genom sökorden “PE” AND “view” AND “Teacher” med sammanlagt 118 träffar. Jag letade efter nationella studier bland träffarna och tog de som passade bäst till studiens
frågeställning. Till sist har jag använt mig av Swepub som databas. Swepub har endast material från svenska lärosäten. Sökorden på Swepub var “idrottslärare”, och “PE teacher”, sökresultaten var på 51 respektive 57 träffar. Där hittade jag endast två som passade in i studien. vilket var Karlefors & Larsson (2018) samt Sebelius licentiatuppsats (2018).
Till sist granskade jag referenser i Larsson (2016) bok Idrott och hälsa - Igår, idag, imorgons referenslista. I referenslistan sökte jag efter passande rubriker, därefter sökte jag upp artiklarna på internet. Två artiklar passade till översikten efter läsning av sammanfattningarna samt
refereegranskade och valdes följande ut, Redelius et al. (2015), Larsson och Nyberg (2016). Jag har gått igenom de funna artiklarna/licentiatuppsats och läst sammanfattningar för att avgöra vilka som passar in i översikten. Utifrån denna översikts frågeställning finns endast en begränsad mängd forskning och jag har använt mig av alla som passat in, vilket blev 11 artiklar och en licentiatuppsats. Målet var från början att hitta forskning från 2011 och framåt då den senaste läroplanen kom ut. Eftersom ämnet idrott och hälsa även i Lpo94 var mål- och kunskapsstyrd passar även forskning gjort utefter den läroplanen in på min frågeställning.
3. Resultat
Kapitlet består av en sammanfattning av de utvalda vetenskapliga artiklarna samt en licentiatuppsats som jag har valt att analysera. Resultaten är uppdelad i två kategorier. Dels utifrån - syfte, lärande och kunskap, och dels utifrån – Kul, svettigt och lätt. som besvarar hur ämnets syfte tar sig i uttryck. Detta görs för att få en bättre överblick och en tydligare uppdelning.
3.1 Syfte, lärande och kunskap
I Redelius, Quennerstedt och Öhmans (2015) artikel- Communicating aims and learning goals in physical education: part of a subject for learning? undersöker hur 6 stycken idrottslärare förmedlar ämnet idrott och hälsas syfte och mål till eleverna. Studien bygger på intervjuer med sex lärare från sex olika skolor i tre olika städer som undervisar både högstadiet och gymnasiet. Förutom intervjuer observerades även 24 lektioner som även filmades. I undersökningen vill de få svar på vilka aspekter av kunskaper som skall förmedlas under lektionstid. Undersökningen gjordes genom att de sex lärarna blev intervjuade direkt efter lektion och blev utfrågade om vilka kunskaper och färdigheter som lärdes ut på lektionen. Studien har ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att fokus ligger på att se hur lärarna skapar olika förutsättningar för lärande och hur de kommunicerar ut lektionens syfte.
Resultat visar tre olika utfall. Det visar att i vissa undervisningsmetoder är lärarna tydliga med syftet av lektionen och formulerar det till eleverna. I andra delar av undervisningsmetoden har lärarna ett klart syfte med lektionen i intervjun men förmedlar inte denna till eleverna. I enstaka lektioner har lärarna svårt att förmedla syfte i intervjun samt till eleverna. Resultat visar att i undervisning som dans är syftet väldigt tydligt men svagare när det gäller bollaktiviteter.
Tydligare syfte och mål med undervisningen visade sig vid lektioner med dans eller hälsa. Sämre förmedling av syfte och mål skedde vid bollaktiviteter. Denna studie bygger på ett litet material och det kan därmed vara svårt att dra några riktiga slutsatser med tanke på att antalet lektioner som följdes upp inte var så många till antalet heller.
I artikeln Physical education cultures in Sweden: fitness, sports, dancing … learning? analyserar Larsson och Karlefors (2015) hur rörelsekulturer (uppsättning av rörelsen och dess interaktion) i ämnet ser ut
7
utifrån lärarnas perspektiv, utifrån Bourdieus teori - logic of practise som går på djupet att förstå varför människor handlar som de gör och vad som motiverar dem till att göra det. Artikeln baseras på observationer under 30 idrottslektioner från åtta olika grundskolor i städerna Göteborg, Stockholm, Örebro och Umeå. Författarna jämför sin studie med en likvärdig som gjordes 1993 av Crum. Studien vill besvara vilken handling och syfte lektioner har i idrott och hälsaenligt lärarna. Resultatet visar att undervisningen till viss del handlar om att utveckla elevernas förmåga i sport och dans. Resultatet visar att i de lektioner som försiggick i ett gym pratar lärarna om att eleverna ska känna vilka muskler eleverna tränar, lägga upp ett eget träningsprogram och utvärdera ert pass. Vilket författarna ser som en utbildning av förmågor snarare än träning. Författarna ser en viss skillnad i ämnet sedan studien 1993. Dagens lektioner är mer inriktade på kunskap och förmågor. Men inte helt utan brister. Tecken på brister i ämnet där synen/inställningen hos idrottslärarna ses faller tillbaka på ämnes brokiga bakgrund med och lärarnas spritt skilda syn på hälsa, rörelse och livsstil. Larsson och Karlefors (2015) beskriver att det är svårt att få grepp på vad lektionerna möjliggör för lärande då många olika övningar lärs ut på väldig kort tid. Endast en lektion i Polka eller att endast lära ut övningar på gymmet en gång om året är inte tillräckligt för att utveckla någons kunskap och förmågor enligt Larsson och Karlefors (2015). Resultat visar att lärarnas syn/inriktning/attityd i ämnet har förändrats med tiden och går mer åt ett kunskapsämne idag än 1993.
I Sebelius (2018) licentiatuppsats Att vara idrottslärare, undersöks idrottslärarnas yrkesroll utifrån deras egna perspektiv. Lärarnas syn behandlas ur Lipskys teori gräsrotsbyråkrater. En
gräsrotsbyråkrat är en professionell person som har direktkontakt med eleverna.
Metoden för uppsatsen var semi-strukturerade djupintervjuer där lärarna diskuterade fritt utefter bestämda teman. Totalt intervjuades 8 idrottslärare med minst 10 års erfarenhet i yrket från olika grundskolor i en skånsk kommun. Det framgår inte vilka årskurser de arbetar med. Resultatet visar att lärarna arbetar utifrån kursplanen i undervisningen när planeringen görs. Samtidigt nämner en av idrottslärarna att det finns andra mål i ämnet som inte kursplanen nämner som de anser minst lika viktiga. Som att skapa trygghet och självsäkerhet hos eleverna. Kursplanen anses otydlig och svårtolkad enligt sex av lärarna. Trots det anser lärarna att de tror på sina egna tolkningar och känner sig säkra och trygga i sina bedömningar även om de känner svårigheter att förklara hur de gjort inför andra. Flera av lärarna nämner att de vill att alla skall delta och tycka det är kul. De vill även att eleverna ska få inspiration till att hitta en idrott som de kan utöva på
fritiden genom idrottslektionerna. Kursplanen är bas för samtliga lärare i undersökningen och därmed har lektionerna en tydlig kunskapsgrund och övriga lärdomar är en bonus i
undervisningen. Intervjuerna är ställda med öppna frågor vilket gör att svaren blir väldigt omfattande samt att resultaten i uppsatsen blir väldigt många och delas in i flera olika underkategorier. Min sammanfattning är ett handplock från allt resultat.
I Larsson och Nybergs (2017) artikel “Physical Education Teachers’ Content Knowledge of Movement
Capability” är syftet att undersöka lärarnas kunskap om begreppet rörelseförmåga i ämnet idrott
och hälsa genom observation och intervjuer från projektet “Physical education and health – a
subject for learning?”. Studien består av intervjuer av åtta lärare från gymnasiet och åk 6–9 samt
videoinspelning av deras idrottslektioner på åtta olika skolor i Umeå, Örebro, Göteborg och Stockholm. Teoretiskt perspektiv är fenomenografiskt som syftar till att urskilja helt olika uppfattningar inom ett fenomen. I artikeln analyseras lärarnas uppfattning och beskrivning kring rörelser och begreppet rörelseförmåga. Resultaten visar att lärarna hade god förmåga att beskriva och förklara om kvalitén på en rörelse var bra eller dålig samt hur de skulle hjälpa eleverna att förbättra en rörelse till bättre. Lärarna jämför elevens rörelseförmåga med en bild de har i huvudet av en ”komplett” rörelse som de även har visat för eleverna. Lärarna i studien visar kunskap om vilka nyckelfaktorer som avgör en god rörelseförmåga och hur den skall bli bättre även om de anser det svårt att förklara termen ”rörelseförmåga” på ett enkelt sätt, menar Larsson och Nyberg (2017).
I artikeln - Transformation of complex movements from policy to practice – a discourse analysis of Swedish physical education teachers’ concepts of moving undersöker Janemalm, Barker och Quennerstedt (2020) hur sex förstelärare från olika grundskolor i Sverige ser på komplexa rörelser som sedan 2011 finns med som ett centralt innehåll i läroplanen “Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som
innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget”. Lärarna arbetar i årskurserna F-9 samt på gymnasiet. De sex lärarna blir
intervjuade där tre öppna frågor ställdes: Vad är komplexa rörelser? Vad är inte en komplex rörelse? Och ge ett exempel på hur du undervisar komplexa rörelser? Utifrån lärarnas svar är resultat att komplexa rörelser är något eleverna skall kunna och visa i ämnet samtidigt har lärarna väldigt svårt att avgöra vilka rörelser som anses komplexa. Lärarna nämner allt från
9
fördjupning i intertextualitet samt interdiskursivitet av lärarnas intervjuer är att det finns frustration till ordet komplexa rörelser. Resultatet från studien visar att finns tre punkter där de sex lärarna möts i frågan. Individuella rörelser, sammansatta rörelser och situationsanpassade rörelser. Lärarna ansåg att komplexa rörelser är något eleverna skall kunna visa och alla fysiska aktiviteter ansågs innefatta komplexa rörelser. Resultatet i artikeln visar att lärarna känner väl till termen “komplexa rörelser” och diskuterar den med sina elever. Dock är termen väldigt olika framställd bland lärarna då det saknas beskrivning till termen i läroplanen.
3.2 Kul, svettigt och lätt
Redelius, Larsson och Fagrell (2009) artikel -Symbolic capital in physical education and health: to be, to do
or to know? That is the gendered questionhar som syfte att undersöka idrottslärares egen förståelse av ämnet. Vad är viktig kunskap i ämnet och vad deras kriterier är för bedömning? Studiens teoretiska ramverk är Bourdieus socialisation perspektiv med tyngdpunkt i vad som formar oss individer. Metoden för undersökningen var observation samt videoinspelning av 26 lektioner i fyra klasser åk 8 samt 9, på fyra skolor i Stockholmsområdet. Även semistrukturerade intervjuer gjordes med lärarna till klasserna. Resultatet synliggör att lärarnas huvudsakliga fokus för lektionerna är att eleverna ska ha kul. När lärarna skall beskriva vad som är viktig kunskap i ämnet blev det svårt för dem att svara direkt. De mumlade och upprepade frågan och ville ha tydligare formulerad fråga, “menar du praktisk kunskap”?, säger en lärare. När svaren väl kommer säger en idrottslärare följande; ” viktig kunskap är att prova på många olika sporter, så alla elever har möjlighet att hitta något de tycker är kul” (Redelius et al. 2009. s. 252). Annat som lärarna i studien lyfter fram som viktiga kunskaper är fair play. Även andra idrottslärare nämner utveckling av sociala beteenden som kunskapsmål. Ovannämnda svar nämns som kunskapsmål i Lpo94 som var aktuell läroplan när artikeln skrevs. Vilket även blir författarnas slutsats att den objektiva synen enligt lärarna på kunskap inte är densamma som nämns i läroplanen.
I artikeln ‘It doesn’t matter how they move really, as long as they move.’ Physical education teachers on developing
their students’ movement capabilities av Nyberg och Larsson (2016) undersöks lärarnas uppfattning
om deras uppgift i att utveckla elevernas rörelseförmåga. Forskarna intervjuade åtta idrottslärare
från fyra olika gymnasieskolor i städerna Stockholm, Göteborg, Örebro och Umeå. Teoretiskt ramverk var sociokulturellt perspektiv där fokus ligger på individen i gruppen och hur vi lär i
sociala sammanhang. Resultaten delas in i fem kategorier, efter lärarnas syn på vad den egna undervisningen går ut på. 1. “Det handlar om att försöka”, här beskriver lärarna deras upplägg på lektionerna som ett hav av olika sporter som provas på där eleverna skall försöka och våga försöka prova olika aktiviteter. Målet är att de ska hitta en sport de vill utöva på fritiden. 2. “Det handlar om att vara aktiv”, här beskriver tre lärare att lektionerna går ut på att röra sig, de vill undvika stillastående och köbildning så mycket som möjligt. 3. “Jag kommer inte gnälla på dem”, handlar om att lärarna inte bör lägga tid på att gnälla och påpeka allt eleverna gör fel, tex. om de håller klubban fel i innebandy. 4. “Det finns ingen tid”, här instämmer tre lärare att det inte finns tid och utrymme att lära eleverna teknik och rörelser. 5. “Kunskap är lika med teori”. Sista perspektivet visar att deras syn på hälsa är i teoriform som sömn, vila, träning och dessa i kombination. Sammanfattningen av dessa fem perspektiv visar att lärarna lägger lite fokus på att utveckla eleverna rörelseförmåga. De menar att tid inte finns och fokus ligger på aktiv rörelse för lektion och viljan att fortsätta vara aktiv i framtiden. Resultat visar att lärarna ser ämnet som ett aktiveringsämne framför att lära ut kunskaper om rörelseförmågor.
Swedish physical education research questioned—current situation and future directions, är en artikel skriven
av Redelius och Larsson (2008). Undersökningens syfte är att kartlägga de praktiska utmaningar idrottslärare står inför och ämnets pedagogiska syfte utifrån en diskursanalys. Materialet till studien kommer från två stora undersökningsprogram med start 2001. Slumpmässigt valdes 75 idrottslärare från åk 3, 6, och 9 runt om i hela Sverige ut till en frågebaserad undersökning. Det andra programmet pågick under 2001 genom observation av lektioner och intervjuer med idrottslärare från fyra grundskolor i Stockholm i åk 8 och 9. Resultatet visar att lärarna anser att deras uppgift är att få eleverna fysiskt aktiva samt att det skall vara kul på lektioner. Reflektion över vad som är kul, vad kul betyder och för vem är det kul är bristfällig. Idrottslärarna har skilda och otydliga mål med ämnet, vad de anser viktig kunskap samt skillnader i hur de bedömer
eleverna. För att få lägsta betyg nämner en lärare att det räcker att vara ombytt och delta på
lektionen. Artikeln bygger på intervjuer gjorde för 20 år sedan, vilket kan vara svårt att dra slutsatser till dagens samhälle och skola då en ny läroplan har kommit sen dess. Den är intressant för att det ett omfattande material vilket ger högre validitet.
Larsson och Karlefors (2018) syfte i artikeln “Searching for the ‘How’ Teaching methods in Swedish physical education” är att ta reda på vilka didaktiska metoder som används i ämnet idrott och hälsa på 8 gymnasieskolor i Sverige. Den teoretiska ramen utgörs av ett sociokulturellt perspektiv det
11
vill säga att fokus ligger på att se hur lärarna skapar olika förutsättningar för lärande och hur de kommunicerar ut lektionens syfte. De filmade 32 lektioner samt intervjuat lärarna före och efter lektionerna. Frågorna lärarna fick svara på var, vilket syftet var med lektionen samt hur de skulle
nå det/dem. Genom videoinspelningen ser författarna vilka didaktiska metoder lärarna använder.
Resultat visar att den vanligaste lärandemetoden var task based method, vilket innebär
uppgiftsbaserad instruktion. Här bestämmer läraren mål, innehåll och metoder för lektionen.
Läraren ger personlig feedback till eleverna under tiden eleverna utför uppgiften. Totalt var 19 av
de 32 lektioner som filmades uppbyggda på detta sätt. En lektion författarna beskriver är pingis. Eleverna får själva bilda par eller fyra mot fyra. Läraren ger sporadisk feed-back, men inga tekniska aspekter. Läraren medger i intervjun efteråt att hen är nöjd med lektion för eleverna hade kul. Metoden håller eleverna aktiva på lektionen men ger dem ingen specifik inlärning. Larsson och Karlefors (2018) slutsats utifrån gjorda observationer och intervjuer av samtliga lektioner är att lärarna ställer sig tveksamma till att lära ut färdigheter. När det väl görs så följs inte elevernas prestation upp under lektionen vilket inte gynnar eleverna men framför allt missgynnas de som inte har erfarenhet av organiserade sporter.
Karlefors (2010) artikel Training for Coaching or Teaching – a Challenge for Swedish Physical Education
Teacher Education, undersöker blivande idrottslärares syn på deras kommande profession. Studien
tar utgångspunkt i Bernsteins teori om klassifikation och inramning. 26 studenter med idrott och hälsa som förstaämne på Luleå universitet deltog. De skrev svaren för hand och hade 30 min på
sig. Resultaten på frågan om deras framtida roll som idrottslärare lutarmer åt atletisk/militäriska
hållet än åt det pedagogiska, samtidigt har de kanske inte lärt sig all pedagogik på utbildningen än. Vidare visar resultatet av läroplanens mål med ämnet inte stämmer överens med studenternas bild. Studenterna hänvisar till mycket sporter och bollaktivitet från deras tidigare livserfarenheter och att utbildningen har stort fokus på inlärning av sporter än så länge. Trots att studenterna inte är färdigutbildade finns en röd tråd i att deras inställning på utbildning inriktas mot
sportaktivitet. Artikeln används iden här kunskapsöversiktenäven om de inte är verksamma
som idrottslärare just kommer de strax att vara legitimerade och ute i verksamheten. Deras åsikter ses därmed också relevanta för studien.
Annerstedt och Larsson (2010) har i artikeln ‘I have my own picture of what the demands are...’:Grading in Swedish PEH – problems of validity,comparability and fairness” undersökt 20 idrottslärare på
gymnasiet i Göteborg. Syftet är att undersöka idrottslärarnas inställning till betyg i ämnet idrott och hälsa. Hur lärarna resonerar samt vad som påverkar dem i betygsättning. Empirin i studien samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Det framgår inte vilket år lärarna intervjuades men studien pågick mellan 2000–2009 i åk 9 och sista året på gymnasiet. Resultatet tyder på att de har svårt att beskriva vad eleverna skall lära sig i ämnet vad som är viktig kunskap. Därefter blir grunden i betygsättning väldigt olika bland lärarna. Många av lärarna i studien hade väldigt låga krav på eleverna för att bli godkända. En lärare antyder att det är ett väldigt lätt ämne att klara av; “I am of the opinion that everybody should get a Pass. That is easy to get here...and therefore I actually think that most of them should get a Pass with distinction from me” (Annerstedt och Larsson, 2010. s 108). Några lärare ansåg att sociala förmågor, ledarskapsförmågor och arbetsinsatsen var viktiga
aspekter inför betygssättning trots att de inte var med i Lpo94 som kunskapsmål. Ett tydligt resultat i studien är bra inställning hos eleverna i studien ansåg viktigare än kunskaper och ämnets syfte för betygsättning enligt lärarna. Även om artikeln är från 2010 när ämnet omfattas av en annan läroplan och betygssystem, går det ändå att urskilja en bild av idrottslärarna syn på ämnet.
Mind the gap: physical education and health and the frame factor theory as a tool for analysing educational settings, av Lundvall och Meckbach (2008) undersöker processen från läroplan till undervisning i
ett lärarperspektiv. Den Teoretiska ramen är Bernsteins teori om klassificering och inramning. Frågeenkäter skickades ut till 76 lärare på 47 gymnasieskolor i en idrottslärargrupp via Facebook. Det är en kvantitativ studie där svaren sammanställs i stapeldiagram. Vid sammanställning av enkätsvaren visar det sig att 59 % tycker det viktigast i ämnet är att eleverna får intresse för fysisk aktivitet livet ut. 10% tyckte lära sig kunskap om idrott var viktigt. På frågan, “Vad är det som gör att du inte hinner lära ut målen inom ämnet”, svarar lärarna att tiden inte räcker till eller att klasserna är för stora för att kunna ge alla tid till kunskapsutveckling i idrott och hälsa. Resultaten visar att lärarnas röst om ämnet lutar mycket mer åt fysisk aktivitet och intresse än att nå
läroplanens mål. Kritik till artikeln är att några av de intervjuade lärarna har gjort sin utbildning
innan 1994 då idrott och hälsa inte var ett kunskapsämne samt att stort fokus låg på studenternas syn på ämnet i resultatdelen som jag inte kunde använda mig av i min översikt.
13
4. Diskussion
I följande kapitel diskuteras resultaten av innehållskategorierna - syfte, lärande, kunskap samt kul, lätt, och svettigt på om lärarnas attityder lutar åt ett kunskapsämne eller mer åt ett aktiveringsämne i ämnet idrott och hälsa. Vidare kommer jag ta upp resultatens koppling till ämnets status i skolan.
Syftet med kunskapsöversikten är att belysa ämnet idrott och hälsas nuvarande ställning som kunskapsämne samt vilket syfte ämnet har enligt idrottslärarna. Jag har därför valt att besvara följande fråga i studien.
● Hur beskrivs lärarnas syn/inställning till ämnet idrott och hälsa?
4.1 Metoddiskussion
Jag har valt att göra en kunskapsöversikt för att kartlägga hur lärarna uttrycker sin syn/inställning på ämnet idrott och hälsa. Detta valdes för att synliggöra detta viktiga ämne för att se om
idrottslärarna följer dagens läroplan eller om de går med på ämnets gamla traditioner. Kunskapsöversikten sammanställer vetenskaplig litteratur, baserad på systematisk
litteratursökning i databaser (Fink, 2010). Det har varit svårt att hitta material till detta, därmed är urvalet begränsat men relevant. Jag började med en väldigt smal frågeställning men insåg snart i att utbudet av artiklar var mycket begränsat och fick därför skriva om frågeställningen samt utöka tidsintervallerna i sökningarna. Eftersom jag fick utöka tidsintervallen från 2008 finns artiklar skrivna utefter den förra läroplanen lpo94. Skillnader i att undersökningar utgår olika läroplanen kan ge olika perspektiv. Dock skiljer sig inte läroplanerna jättemycket innehållsmässigt och båda läroplanerna är målstyrda och det ska ses som ett kunskapsämne, vilket gör att
resultaten kan ställas mot varandra i studien.
Studien utgår endast från nationellt perspektiv i ämnet idrott hälsa. Eftersom inga internationella studier är med kan ingen jämförelse göras mellan olika länders idrottslärares syn/inställning till
ämnet. Jag ansåg att det skulle bli en för stor studie och valde att avgränsa till endast nationellt perspektiv då det även är i Sverige jag kommer ha som min kommande arbetsplats. Jag har själv skrivit översikten och den är i avsaknad från djupare diskussioner. Trots det anser jag att det är en sammanhängande kunskapsöversikt utifrån tiden jag haft till förfogande.
4.2 Avslutande diskussion
Jag har nu presenterat primärdokumenten i två teman i resultatdelen. Det första temat handlade om idrottslärare vars syn/inställning handlade om syfte, lärande och kunskap. I Redelius, Quennerstedt och Öhman, (2015) visar idrottslärarna att de planerar och undervisar utefter läroplanen på de flesta lektionerna. Att idrottslärarna följer kursplanen i deras undervisning är viktigt då syftet och centralt innehåll beskriver vad eleverna skall lära sig och för att svenska skolan skall vara likvärdig i hela landet. Även i Sebelius, (2018) och Larsson och Karlefors, (2015) ses kursplanen som bas för idrottslärarnas planering och ämnet ses som ett
kunskapsämne som vilket annat skolämne som helst. Idrottslärarna besitter bra kunskap att förstå vilka förmågor och förhållningssätt som skall läras ut kopplade till läroplanen. I Larsson och Nyberg (2017) visar även idrottslärarna att de kan ge förklarande beskrivningar om svåra ordval som “rörelseförmåga” som eleverna skall utveckla enligt läroplanen lgr 11. Även ordet komplexa rörelser som nämns i kunskapskraven åk 9 för lgr 11 “Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser” (Skolverket, 2011. s. 2) kan idrottslärarna, enligt Janemalm, Barker och Quennerstedt (2020) ge en beskrivande förklaring om ordets betydelse inför eleverna. Vilket ses som en förutsättning för att kunna sätta betyg eftersom
kunskapskraven blir en måttstock för bedömningen och därmed måste idrottslärarna förstå innebörden av orden i läroplanen.
Lärarnas attityd i första resultatdelen lutar åt vad Larsson (2016) beskriver som kunskapsämne för idrottslärarna visar upp goda ämneskunskaper, god tolkningsförmåga och intresse i
läroplanen. Det är tydligt att de nyare artiklarna visar på att lärarna i större utsträckning ser ämnet som ett kunskapsämne där läroplanen är i fokus på lektionerna. Lärarnas syn/inställning är positivt lagd åt att ämne ses som ett kunskapsämne och att syftet är att alltid utgå från
läroplanen vid planering av lektioner i idrott och hälsa. Resultatet visar att idrottslärarna status på ämnet är högt som vilket annat ämne i skolan som helst.
15
Det andra temat handlade om idrottslärarnas syn/inställning på ämnet samt lektionsupplägget lutade åt kul, lätt och svettigt. Redelius et al. (2009) synliggör en attityd bland idrottslärare att ämnet främst skall främja en rolig upplevelse där flera olika sporter skall få provas på. Liknande resultat kommer Redelius och Larsson (2008) fram till i sin studie, vilket stärker en bild av att idrottslärarna anser att eleverna skall ha kul, samtidigt är det svårt att förklara vad som är kul
precis som Meckbach (2004) även nämner i hennes studie vill idrottslärarna att ämnet skall vara roligt. Redelius och Larsson (2008) resultat visar att ävenidrottslärarna anser att lektionerna skall främja elevernas intresse för idrott på fritiden. Enligt idrottslärarna ska ämnetvara som ett smörgåsbord där flera olika sorter idrottsaktiviteter skall provas på för att locka fram rörelse på
fritiden. Vilket stämmer in på en del i ämnets syfte i lgr11 “Genom undervisningen ska eleverna
få möta många olika slags aktiviteter” (Skolverket, 2011. s 2). Nyberg och Larsson (2017) studie visar upp en bild av att lärarna inte vet vad eleverna har lärt sig på lektionen med det är nöjda med att de har rört sig.
Även idrottslärarna i Lundvall och Meckbach (2008) påpekar att de inte hinner lära ut kunskaper och därmed blir det mer fysisk aktivitet utan direkta mål som blir undervisningen syfte.
Idrottslärarna vars syfte med det som nämns ovan, delar en del av kursplanens i idrott och hälsa syfte såsom “intresse för att vara fysiskt aktiva”(Skolverket, 2011. s. 2). Samtidigt menar Larsson (2016) att det inte behöver vara något negativt med att lektionerna innefattar hög aktivering, mycket rörelser, vara ombytt för att får godkänt och är roligt. Det speglar dock inte den rådande nationella läroplan utan kan kopplas till tidigare kursplaner och ämnestraditioner.
Vidare nämner idrottslärarna i Larsson och Karlefors (2018) att de inte ser något syfte att lära ut
tekniska färdigheter vid lektionsstart utan det är bättre att de sätter igång lektionen direkt för att röra på sig och ha kul. Vilket kan missgynna dem som inte har några erfarenheter inom
färdigheten till exempel racketsporter som var fallet i undersökningen. Karlefors (2010) visar tyvärr även att blivande idrottslärare refererar mycket av deras kommande profession till bollsporter och tidigare sporterfarenheter. Deras tankar lutar mer åt det atletiska hållet än det pedagogiska och synkar inte ihop med rådande läroplan. Båda resultaten stämmer överens med Skolinspektionen (2010) kritiska synsätt att ämnet inte har utgångspunkt för det centrala innehållet som skrivs fram i skolans styrdokument. Att inte följa styrdokumenten som idrottslärare kan betraktas av att inte fullfölja skolans kunskapsuppdrag.
Annerstedt och Larsson (2010) beskriver att kraven på att bli godkänd i ämnet idrott och hälsa
som väldigt låga. Endast kravet att vara aktiv finns för betyget E i ämnet. Samtidigt nämner en lärare att de endast behöver vara ombytta för klara sig i ämnet. Dessa inställningar sänder ut signaler att det är ett enkelt ämne som har få kunskapskrav och ses mer som kul och fyllt med givna sportaktiviteter. I läroplanen nämns inget om att eleverna skall ha kul, svettas eller att det skall vara så lätt att endast delta på lektionerna krävs för slutbetyget E. Därav ser idrottslärarna i detta kapitel, ämnet som ett aktiveringsämne framför att det kunskapsämne som det framförs som i läroplanen lpo94 samt lgr11. Det är tydligare att de artiklar som är äldre visar på att ämnet ses mer som aktiveringsämne framför de artiklar som är mer aktuella.
Bedriver inte idrottslärarna ämnet som ett kunskapsämne kommer dess status leva kvar på gamla traditioner som ett praktiskt-estetiskt ämne där aktivering kommer före resultatet. Det anses lätt att få betyg i ämnet och är lika seriöst som andra ämnen i skolan gör att ämnets status inte höjas (Larsson, 2016).
4.3 Vidare forskning
Vidare kvalitativ forskning inom fältet hade varit intressant. Djupintervjuer av idrottslärare på grundskolor i Sverige år 2021 hade kunnat ge en mer aktuell bild av lärarnas
attityd/inställning/syn av ämnet idag. Därför att resultat visar att resultatet från de nyare
artiklarna drog mer åt kunskapshållet än de äldre gjorde. Frågor om hur mycket tid idrottslärare lägger på kunskapskrav som dans, friluftsliv, simning och orientering skulle vara intressant att ta reda på. Varför dessa blir prioriterade och varför inte. Är det mycket lärarens erfarenhet som styr undervisningen eller finns det också ekonomiska aspekter, samt tidsbrister som styr vad som lärs ut. Detta ser jag som något jag kan ha glädje av i min egen lärarprofession.
17
5. Litteratur
Bergentoft, H. (2019). Lärande av rörelseförmåga i idrott och hälsa ur ett praktikutvecklande
perspektiv. Göteborgs universitet, 2019. Göteborg.
Fink, A. (2010). Conducting research literature reviews: From the Internet to paper (3rd ed). Los Angeles: Sage.
Halvorsen, K. (1992). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, H. (2016). Idrott och hälsa - igår, idag och imorgon. Liber AB
Meckbach, J. (2004). Ett ämne i förändring eller är allt sig likt. I. I Larsson, H & Redelius, K (2004). Mellan nytta och nöje: bilder av ämnet idrott och hälsa (s. 81-98). Edita Norstedt Tryckeri. Thedin Jakobsson, B. (2004). Basket, brännboll och så lite hälsa! I Larsson, H & Redelius, K (2004). Mellan nytta och nöje: bilder av ämnet idrott och hälsa (s. 99-122). Edita Norstedt Tryckeri. Skolinspektionen, (2010): Mycket idrott och lite hälsa - Flygande tillsyn i ämnet idrott och hälsa. Rapport.
Dnr: 2010:2037. https://docplayer.se/193938-Mycket-idrott-och-lite-halsa.html Hämtad: 12/12
2020.
Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan.
Wahlström, Ninni (2011). Utbildningens villkor : globalisering och lokal mångfald. Utbildning och Demokrati. (29-49)
Artiklar:
Annerstedt, C. & Larsson, S. (2010) ‘I have my own picture of what the demands are...’:Grading
in Swedish PEH – problems of validity, comparability and fairness. [Elektronisk resurs]. European
Physical Education Review (97-115).
Janemalm, L., Barker, D. & Quennerstedt, M. (2020). Transformation of complex movements from policy to practice a discourse analysis of Swedish physical education teachers’ concepts of moving. [Elektronisk resurs] Physical Education and Sport Pedagogy. (25:4, 410-422)
Karlefors, I. & Larsson, H. (2018). Searching for the ‘How’ Teaching methods in Swedish physical education. [Elektronisk resurs] Scandinavian Sport Studies Forum. (25-44).
Larsson, H. & Karlefors, I. (2015). Physical education cultures in Sweden fitness, sports, dancing … learning? [Elektronisk resurs] Sport, Education and Society. (573-587).
Larsson, H & Nyberg, G. (2017) “Physical Education Teachers’ Content Knowledge of
Movement Capability”. [Elektronisk resurs]. Journal of teaching in physical education. (61-69).
Lundvall, S & Mechbach, J. (2008). Mind the gap: physical education and health and the frame
factor theory as a tool for analysing educational settings. [Elektronisk resurs]. Physical Education
and Sport Pedagogy. (345-364).
Nyberg, G. & Larsson, H. (2016) ‘It doesn’t matter how they move really, as long as they move.’
Physical education teachers on developing their students’ movement capabilities. [Elektronisk
resurs].Physical Education and Sport Pedagogy. (137-149).
Redelius, K., Quennerstedt, M. & Öhman, M. (2015). Communicating aims and learning goals in physical education part of a subject for learning?. [Elektronisk resurs] Sport, Education and Society. (641-655).
19
Redelius, K, Fagrell, B, & Larsson, H. (2009). Symbolic capital in physical education and health:
to be, to do or to know? That is the gendered question. [Elektronisk resurs]. Sport, Education and
Society. (245-260).
Redelius, H. & Larsson, H. (2008). Swedish physical education research questioned: Current situation and future directions. Physical Education and sport pedagogy. Vol. 13, (381-398). Redelius, K. (2010) Training for Coaching or Teaching – a Challenge for Swedish Physical
Education Teacher Education. [Elektronisk resurs]. Sport Science Review, Vol. XIX, (63-86).
Sebelius, S. (2018). Att vara idrottslärare - om de själva får berätta [Elektronisk resurs]. Lic.-avh. , 2018.
Quennerstedt, M., Annerstedt, C., Barker, D., Karlefors, I., Larsson, H., Redelius, K. & Öhman, M. (2014). What did they learn in school today? A method for exploring aspects of learning in physical education. [Elektronisk resurs]. European Physical Education Review. (20:2, 282-302)
