Malmö högskola
Lärande och samhälle
Barn Unga Samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Naturvetenskap i förskolan
– Utemiljöns betydelse för barns lärande inom naturvetenskap
Science in preschool
– The outdoor environments impact on children’s learning in
science
Ingela Jääskeläinen Probert
Jeanette Kennedy
Lärarexamen 210 hp Grundnivå Handledare: Ange handledare
Barndoms- och Ungdomsvetenskap 2012-10-29
Examinator: Kyriaki Doumas Handledare: Annika Åkerblom
3
Förord
Vi vill tacka alla pedagoger som har ställt upp och tagit sig tid till att bli intervjuade och observerade vid olika tillfällen och medverkat i vår undersökning för att vi skulle kunna genomföra detta arbete. Vi vill också tacka vår handledare Annika Åkerblom för goda råd under tiden vi skrivit vårt arbete.
Intervjuer och observationer har vi gjort både enskilt och gemensamt. All insamlad empiri har vi bearbetat tillsammans. Vi har varit lika delaktiga i att sammanfatta den slutgiltiga texten där båda har skrivit i alla delar av arbetet. Inläsning av olika litteratur har skett hos var och en som vi sedan delgett varandra.
5
Sammanfattning
Syftet med vår undersökning var att jämföra tre förskolor med olika utemiljöer för att undersöka hur pedagogerna uppfattade förskolans utemiljö samt hur de arbetade med naturvetenskap med barnen. Utifrån våra frågeställningar Hur uppfattar pedagoger
utemiljön på sina förskolor för att möjliggöra barns lärande inom naturvetenskap? Vilka uppfattningar har pedagoger om naturvetenskap i förskolan? Hur arbetar pedagoger på respektive förskola mot strävansmålen i naturvetenskap? sammanställde
vi relevanta frågor och genomförde intervjuer med pedagoger ifrån de tre förskolor som vi valt till vår undersökning. Vår undersökning bygger på kvalitativa intervjuer där frågorna är öppna och vi hade möjlighet att fördjupa oss i respondenternas svar med hjälp av följdfrågor. Vi har också gjort observationer vid tillfällen då det var naturvetenskapliga aktiviteter. De observationer som vi har valt att ta med i arbetet visar hur pedagoger skapar möjligheter för barnen och tar tillvara deras intresse för naturvetenskap.
Vår jämförande studie visar att förskolornas olika utemiljöer inte är avgörande för hur pedagoger skapar möjligheter för att utmana, stötta och arbeta med barns lärande inom naturvetenskap. Undersökningen visar att samtliga pedagoger ser möjligheter för barns lärande inom naturvetenskap i sin utemiljö. Pedagogerna har en varierad syn på vad som är naturvetenskap och anser vidare att de har goda grundkunskaper inom ämnet för att kunna möta, inspirera och utmana barnen i sitt lärande och sin utveckling inom naturvetenskap. Pedagogerna använder sig av teman för att introducera naturvetenskap hos barnen på sina förskolor, där de är lyhörda för vad barnen intresserar sig för, de menar att barnens intresse är viktigt för att kunna utveckla verksamheten vidare på ett för barnen meningsfullt sätt. De är även medvetna om sina roller som medupptäckare och inspiratörer där engagemanget och närvaron i barnens utevistelse är betydelsefull för att öppna barnens ögon för naturvetenskapens värld och hitta metoden som gör att barnen drivs vidare i sin utveckling och sitt lustfyllda lärande.
6
7
Innehållsförteckning
Förord ... 3
Sammanfattning ... 5
1 Inledning ... 9
1.1 Syfte och frågeställningar ... 10
2 Teori och tidigare forskning ... 11
2.1 Naturvetenskap och pedagogik i ett historiskt perspektiv ... 13
2.2 Närmiljöns betydelse för barns lärande ... 14
2.3 Pedagogens betydelse ... 15
2.4 Miljöns utformning ... 16
3 Metod ... 17
3.1 Metodval ... 17
3.2 Urval och genomförande ... 18
3.2.1 Presentation av de olika förskolorna ... 19
3.3 Forskningsetiska övervägande ... 20
4 Resultat och analys ... 22
4.1 Pedagogernas uppfattningar om utemiljön ... 23
4.1.1 Se möjligheter i utemiljön ... 23
4.1.2 Visa naturen, vad den erbjuder ... 23
4.1.3 Ge olika natur/miljöupplevelser ... 24
4.2 Pedagogernas uppfattningar om naturvetenskap ... 24
4.2.1 Djur, natur och naturens kretslopp ... 24
4.2.2 Upplevelser i naturen. ... 25
4.2.3 Kemi och fysik ... 25
4.2.4 Osäkerhet ... 26
4.3 Fokus på naturvetenskap – reviderad läroplan ... 26
4.3.1 Fokus ... 26
4.3.2 Synliggöra ... 27
4.3.3 Utformning av miljön ... 27
4.4 Pedagogernas arbetssätt med naturvetenskap i förskolan... 28
4.4.1 Planerad eller spontan aktivitet... 29
8
4.5.1 Likheter mellan gårdarna ... 30
4.5.2 Skillnader mellan gårdarna ... 31
5 Slutsats och diskussion ... 33
5.1 Pedagogers uppfattningar om förskolors utemiljö ... 33
5.2 Val av arbetssätt... 34
5.2.1 Konkreta naturupplevelser ... 34
5.2.2 Synliggöra naturvetenskap för barnen ... 35
5.2.3 Tema som utgångspunkt ... 35
5.2.4 Lyssna, vad gör barnen? ... 36
5.3 Slutsats ... 37
Referenser ... 39
9
1 Inledning
Utemiljön på förskolor kan se mycket olika ut. Från små innergårdar där det inte finns mycket gräs och buskar, gårdar som även delas med boende i flerfamiljshus, till förskolor som har en egen lummig gård med gräs, buskar och träd. Vilken betydelse har egentligen förskolors utemiljö för barns lärande och vilka möjligheter finns det för barnen? Mycket litteratur om naturvetenskap påpekar vikten av att ge barn upplevelser i naturen. I ett av förskolans styrdokument, läroplanen för förskolan står det att ”förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen” (Lpfö 98/2010:12). Går det att ge barn i förskolan naturupplevelser och kan pedagoger sträva efter det målet i avsaknad av en rik utemiljö? Det är våra upplevelser av förskolors olika utemiljöer som har inspirerat oss till denna studie som har ambitionen att undersöka hur pedagoger uppfattar förskolans utemiljö samt hur de arbetar med naturvetenskap med barnen. Vi vill undersöka om det är någon skillnad på hur pedagogerna jobbar med naturvetenskap beroende på förskolornas utemiljö. Om naturens olika förutsättningar spelar roll i hur pedagoger introducerar, inspirerar och utmanar barns lärande inom naturvetenskap. Eller är det så att det beror på pedagogers intresse och naturkunskaper och inte på miljön? Syftet är att undersöka om pedagogerna är engagerade, skapar möjligheter för barnen och tar tillvara deras intresse för naturkunskap, stöttar och utmanar deras lärande eller om det är pedagogerna som väljer vad de tycker att barnen ska lära sig. Vi har valt att undersöka hur det är ute på tre förskolor där vi har haft möjlighet att vara under en längre period. Förskolorna har skillnader i grönområden och en förskola ligger i stadsmiljö. Vi funderade på om utemiljön påverkar hur pedagogerna arbetar med naturvetenskap med barnen. Finns det mer naturintresse hos barn och pedagoger på de förskolor som är belägna i närheten av mer grönska?
10
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger uppfattar och använder sig av utemiljön på sina förskolor samt ge exempel på – synliggöra hur de skapar möjligheter för att stötta och utmana barns lärande inom naturvetenskap.
Med förskolans utemiljö menar vi gårdens grönska såsom gräs, träd, buskar och annat som kan höra till naturvetenskap som barnen kan använda och leka i.
Följande frågeställningar har legat till grund i vår undersökning
Hur uppfattar pedagogerna utemiljön på sina förskolor för att kunna möjliggöra barns lärande inom naturvetenskap?
Vilka uppfattningar har pedagoger om naturvetenskap i förskolan?
Hur arbetar pedagoger på respektive förskola mot strävansmålen i naturvetenskap?
11
2 Teori och tidigare forskning
Naturvetenskap är kopplad till den omgivning vi lever i och det är en del av förskoleverksamheten att lära barn om bl.a. miljö och hälsa. I den reviderade läroplanen för förskolan (Lpfö 98/2010) har målen för naturvetenskap i förskolan förtydligats. Naturvetenskap är grunden för att lära sig förstå och ta till sig kunskaper om naturvetenskapliga begrepp, växter och djur samt hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Thulin (2011) ställer i sin avhandling frågan varför barn ska lära om naturvetenskap i förskolan? Hon menar att om barn får möta naturvetenskap redan i förskolan gör att de har möjlighet att bygga upp grundläggande kunskaper och intressen redan som små vilket kan göra att de får en positiv självbild till ämnet i deras fortsatta lärande som äldre. Denna åsikt delar även Helldén, Jonsson, Karlefors och Vikström
”Vi är övertygade om att förskolan och de tidiga skolåren spelar en viktig roll för att grundlägga den naturvetenskapliga allmänbildningen och ekologisk förståelse som vi anser vara viktigare nu än någonsin” (2011:6).
Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) har följande mål om naturvetenskap: Förskolan ska sträva efter att varje barn
utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur
människor, natur och samhälle påverkar varandra.
utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt
kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.
utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och
12
I läroplanen för förskolan Lpfö 98/2010 står det också att:
”Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten” (sid:9).
I Utbildningsdepartementets promemoria (2010) om förtydliganden av Naturvetenskap och teknik i förskolans läroplan står det att det är omgivningen och det som finns i barnets vardag som undersöks och ofta upptar barnens intresse och nyfikenhet. Barns nyfikenhet och förståelse för naturvetenskap och teknik väcks i leken om de får möjlighet att undersöka och upptäcka och bli delaktiga i naturens kretslopp.
Barnen lär sig söka kunskap om pedagogerna arbetar på ett naturvetenskapligt sätt som att ställa frågor och att utforska, tar tillvara barnens intresse och engagemang och låter dem få utlopp för sin kreativitet. Barnen ska också ges möjligheter att få en grundläggande förståelse för hur vi kan lösa problem med hjälp av teknik. Det är viktigt att pedagogerna är bra förebilder och positiva både när det gäller att uppmuntra deras kreativitet och nyfikenhet. Barnens erfarenheter som de har med sig ska vara en utgångspunkt i förskolan och användas i den dagliga verksamheten
Naturvetenskap, vad har det med barn och lärande att göra? För att få reda på hur världen fungerar har det utforskats, undersökts och experimenterats under en lång tid. Det finns både skillnader och betydelsefulla likheter mellan hur en vetenskapsman arbetar och hur barn utforskar sin närmiljö. Barn idag har tillgång till mycket, både fakta och information från dator, tv, tidningar, filmer, musik och annan populärkultur samt genom samtal med föräldrar, kompisar och andra vuxna. Den pedagogiska utmaningen när det gäller naturkunskap för förskolan idag är att barnen ska få ihop all information med sina egna erfarenheter (Elfström, I. Nilsson, B. Sterner, L. Wehner-Godée, C, 2008).
Under vår litteratur genomgång valde vi att fokusera på olika teorier kring utemiljön/ utevistelsen samt betydelsen av pedagogers närvaro och engagemang i barns utevistelse. Mycket av litteraturen handlar om att ge barn upplevelser i naturen, att de får se och uppleva allt i sitt rätta sammanhang och miljö.
13
2.1 Naturvetenskap och pedagogik i ett historiskt
perspektiv
Naturvetenskaplig forskning har länge präglats av ett empiriskt synsätt. Tankar om ett undersökande arbetssätt kommer och går men försvinner aldrig helt. Carl von Linné var en forskare och naturvetenskapsman. Han var också en föregångsman som pedagog. När han hade föreläsningar hade han alltid studier ute i naturen för att de skulle bli konkreta. Han hade en undervisningsträdgård i Uppsala som han använde sig av när han visade studenterna vad han just hade talat om på sin föreläsning. Oftast satt Linné ute i naturen så studenterna kunde komma till honom för att ställa frågor om olika naturföremål de var intresserade av. Linné ansåg att det var viktigt att komma ut och utforska naturen både som forskare och för att undervisa studenterna (Elfström, I. Nilsson, B. Sterner, L. Wehner-Godée, C, 2008).
Piaget uttalade redan på sin tid ”att han önskade att lärarna skulle sluta föreläsa och
istället stimulera barnens egna ansträngningar och undersökningar” (Elfström m.fl.
2008:29). Barnet konstruerar en personlig bild av världen som också är meningsfull när barnet får studera omvärlden både fysiskt och begreppsligt. Det är bättre att pedagoger dokumenterar under temats gång och sedan kan se hela lärprocessen (a.a.).
Ericsson (2004) anser att om pedagogerna vill vidga lärmiljön blir den mer okontrollerbar för dem men samtidigt blir det barnens upplevelser som styr verksamheten. Barnens nyfikenhet stimuleras och de frågar utifrån sina kunskaper och erfarenheter.
Elfström m.fl. (2008) skriver om att John Dewey var professor i filosofi vid Colombia University från 1905 i New York. Hans idéer var att klassrummet skulle vara ett laboratorium där studenterna kunde lära genom att göra, där de fick vara aktiva, utforska och experimentera. Det var barnets intressen och kapacitet som läraren måste ha kunskap om i sin undervisning. Det barnet är sysselsatt med ansåg Dewey att läraren ska ta upp och försöka gå vidare med. Det är viktigt att läraren fångar upp barnets intressen för det är något som barnet just nu håller på att lära sig. ”Den verkliga
utbildningen kan bara ske i den sociala situation som barnet befinner sig i, och då är det den lilla gruppen som ska styra barnet, inte läraren” (Elfström m.fl. 2008:166). Dewey ansåg att naturvetenskap ska vara praktiskt och upplagd så barnet kan använda sig av sina tidigare erfarenheter (a.a.).
14
Andersson (2008) skriver att Piaget ansåg att det är viktigt att man tar reda på elevens utgångsläge inför ett visst innehåll i undervisningen. Om vi kan hitta elevernas tankenivå och föreställning kan de utmanas och vi kan skapa ett intresse. Det är denna insikt i förening med Piagets empiri som har bidragit till det vi kallar för elevens perspektiv idag.
2.2 Närmiljöns betydelse för barns lärande
Enligt Harlen (1997) är det viktigt att börja i barnens närmiljö eftersom barn lär sig av upplevelser som de kan relatera till i sina tidigare upplevelser, som stimulerar dem till att undersöka och samspela med sin omgivning.
När man återvänder till samma plats flera gånger gör det att barnen lär känna miljön och kan fortsätta att utforska den gång efter gång. (Elfström, Nilsson, Sterner & Wehnér-Godée, 2008). Genom att ha ett medvetet lärande utomhus menar även Ericsson (2004) att barn får utforska och upptäcka allt på riktigt, de får se och uppleva naturen och hitta det som intresserar och fängslar. De utvecklar då ett förhållningssätt till naturen och lär sig förstå att det finns ett samspel mellan människa och natur. För att barnen i förskolan ska kunna lära sig om och förstå naturen måste vi ta tillvara på det som naturen erbjuder, så att de får se och upptäcka naturen i dess rätta sammanhang. Då bygger barnen enligt Ericsson (2004) successivt upp sitt engagemang och får en god inställning till naturen. Även Helldén, Johansson, Karlefors & Vikström (2011) skriver att barn utvecklar sitt tänkande om det ömsesidiga beroendet mellan växter, djur, människor genom att vara utomhus i naturen och följa årstidsväxlingarna. Det gäller att ta tillvara på och uppmärksamma vardagens möjligheter då det synliggörs för att stimulera barn att utveckla idéer och tankar, samtala om det som sker i närmiljön.
15
2.3 Pedagogens betydelse
Barn är av naturen nyfikna, redan som spädbarn tittar de, känner, smakar och undersöker omvärlden (Helldén, Johansson, Karlefors & Vikström, 2011). Vad barn upptäcker är beroende av situationen och de människor de har omkring sig. Pedagogen måste vara uppmärksam och kunna fånga in ögonblicken i barns utforskande för att på olika sätt utmana och stimulera lärandet. Även Harlen (1997) skriver samma sak att barn redan som små har egna förklaringar till naturvetenskapliga fenomen, visserligen inte som vetenskapsmännens men i barnens ögon förnuftiga och användbara. Därför har det betydelse att som pedagog lyssna på deras tankar och idéer för att kunna hitta metoder som driver dem vidare, låta dem testa sina teorier och därigenom skapa en förståelse för omvärlden. Med små barn är det också viktigt att vi som pedagoger lyssnar aktivt på vad barnen frågar och vad de har för teorier (Elfström, 2008). Thulin (2011) menar att om barn ska kunna ta till sig ny kunskap och reflektera kring sitt lärande måste pedagoger i förskolan synliggöra barns funderingar och arbeta vidare med dem, inte ställa nya frågor hela tiden. Barn ställer frågor för att de är intresserade och då måste pedagoger ta frågorna på allvar. Genom att bara ställa öppna frågor är risken stor att barn tappar motivationen och intresset för ämnet. Både barn och vuxna bär med sig olika erfarenheter och utifrån ett utvecklingspedagogiskt perspektiv på lärandet är det en tillgång för lärprocessen. Enligt Doverborg & Pramling, Samuelsson (1996) lär både barn och vuxna sig genom att skapa mening i sina erfarenheter, hur vuxna agerar och ger barn respons på vad de säger och gör, är avgörande för hur barn skapar mening i sin tillvaro. Barns perspektiv synliggörs när det blir sett och hört, är delaktig utifrån sina tankar och idéer. Utvecklingspedagogiken betonar samtidigt den vuxnes roll som iscensättare av den pedagogiska miljön. Thulin (2011) menar att det är bra för lärandet att barn får pröva sina erfarenheter, jämföra med andras och möta ny kunskap. Pramling, Samuelsson & Asplund, Carlsson (2003) skriver om utvecklingspedagogiken som ett förhållningssätt där man ser det kompetenta barnet. De menar att det är pedagogens uppgift att uppmärksamma barnet mot ett innehåll/lärande på ett för barnet meningsfullt sätt. När barnet är aktivt i sitt lärande genom att vara delaktig i att samtala, tänka och reflektera kring innehållet/lärandet tillsammans med andra barn och vuxna synliggörs olika perspektiv och synvinklar av omvärlden. De anser vidare att pedagogens förmåga att inspirera, förstå barns tankar och kunna ställa frågor har en
16
betydande funktion i kommunikationen. Detta tar även Helldén, Johansson, Karlefors & Vikström (2011) upp, de anser att barn är nyfikna och vill veta saker speciellt när det handlar om naturvetenskapliga fenomen i naturen och finns det kompetenta pedagoger som kan hitta och fånga intresset, utmana barnen vidare så utvecklas deras kunnande och förståelse.
2.4 Miljöns utformning
Thulin (2011) menar att om barn ska kunna ta till sig kunskaper inom naturvetenskap är miljöns utformning lika viktig som att den inspirerar, inbjuder och utmanar till kommunikation mellan barn och pedagog. Det är upp till oss pedagoger att göra närmiljön inbjudande så att barnen kan utforska i den och ska vi kunna upptäcka vad barnen är intresserade av måste vi också vara närvarande. Den levande kunskapen hittar man inte i böcker och teorier utan i verksamheter med levande människor. Det är först när teorin omsätts i levande praktik som den blir kunskap.
17
3 Metod
I detta kapitel redogörs vilka metoder som använts för genomförandet av denna studie. Här presenteras även undersökningsplatser och undersökningsgrupper. Sammanlagt sju pedagoger ifrån tre olika förskolor intervjuades. Alla är förskollärare och har arbetat i förskoleverksamheten mellan 6 och 35 år
3.1 Metodval
För att få svar på frågeställningarna (se bilaga 1) valdes intervjuer och observationer på tre förskolor som är placerade i olika områden och som även har olika slags utemiljöer. Kvalitativa intervjuer valdes därför att det blir ett öppnare och bekvämare samtal. Vid enskilda samtalsintervjuer är det lättare att utveckla respondenternas svar med hjälp av följdfrågor, vilket ansågs var en passande metod för att kunna få en djupare inblick i deras tankar kring frågeställningarna. Frågorna i en kvalitativ intervju ger den intervjuade möjlighet att svara med egna tankar och ord eftersom frågorna är öppna och det finns även möjligheter att ställa följdfrågor (Patel och Davidsson, 2003).
Vi har även valt att använda oss av observation som metod för att kunna titta närmare på olika aktiviteter i förskolornas verksamhet kring naturvetenskap. Enligt Stukát (2005) är observation en lämplig metod när man vill ta reda på vad människor verkligen gör, inte vad de säger att de gör.
”Resultatet av en observationsundersökning är också ofta konkret och lätt att begripa vilket gör det till ett stabilt underlag för fortsatt resonemang och tolkning” (Stukát,
18
kunna skapa en bild av hur/om barnen stöttas i sitt lärande. Stukát (2005) skriver vidare att observationer är en bra metod att använda sig av för att få syn på vad som händer och sägs i ett naturligt sammanhang.
Alla intervjuerna från de tre förskolorna City, Kullen och Skogen har transkriberats och
jämförts. Intervjufrågorna är framtagna i förhållande till arbetets syfte.
3.2 Urval och genomförande
Till vår studie har vi valt tre förskolor där vi har haft möjlighet att vara under längre perioder för att vi skulle kunna fördjupa oss i vårt ämne och ha större möjlighet att skapa en bredare bild av hur de arbetar med naturvetenskap. Samtliga förskolor är belägna i olika kommuner i Skåne och bedrivs i kommunal regi. Utemiljön skiljer sig också mellan dessa förskolor vilket vi ansåg var väsentligt för att kunna genomföra vår undersökning. Vi ville se om förskolornas olika utemiljöer var avgörande för pedagogers sätt att skapa möjligheter för att utmana och stötta barns lärande inom naturvetenskap.
Vi intervjuade sammanlagt sju pedagoger på de tre förskolorna och vi valde att lämna ut intervjufrågorna till respondenterna någon dag innan själva intervjutillfället, detta för att pedagogerna skulle kunna läsa igenom och tänka till kring frågorna. Det gjordes också observationer på förskolorna vid naturvetenskaplig verksamhet. Intervjuer och observationer på City förskolan genomförde vi tillsammans medan vi valde att intervjua och observera enskilt på förskolorna Skogen och Kullen. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer med öppna frågor för att få ett öppnare och bekvämare samtal. Möjligheten att ställa följdfrågor gjorde att vi kunde utveckla respondenternas svar och få en djupare inblick i deras tankar kring våra frågeställningar. Vid intervjutillfällena spelade vi in intervjuerna för att underlätta för det fortsatta gemensamma arbetet med transkribering och intervjuanalys. Samtliga intervjuer har transkriberats av oss båda tillsammans. Vi valde sedan att kategorisera respondenternas svar i olika teman för att lättare kunna synliggöra likheter och skillnader i pedagogernas svar. Sammanställningen av intervjusvaren underlättade även då vi skulle koppla till relevant litteratur, tidigare forskning och teorier.
19
3.2.1 Presentation av de olika förskolorna
Förskolan Skogen ligger i ett mindre samhälle och är en fristående förskola med två avdelningar och med en egen lummig gård. Förskolan ligger i ett skogsområde och har även nära till en liten sjö.
På gården närmast huset finns det en stor sandlåda med rutschkana, ett gungområde och öppna gräsytor.
Resten av gården består av skog. Förskolan har även tillgång till ett eget inhägnat skogsområde, där barnen endast får vara med vuxna.
Förskolan Kullen är en fristående förskola med fyra avdelningar och ligger i en förort strax utanför en större stad i ett område med höga flerfamiljshus. Området utanför förskolan har stora grönområden såsom gräsmattor och höga kullar. En bit ifrån förskolan finns också en mindre skog. Inne på förskolans gård finns en liten planterad ”skog” som består av större buskar och träd. På gården finns också en fotbollsplan, gräsklädda kullar, gräsmattor, träd och buskar.
Förskolan har även sandlådor, gungor, rutschkana, klätterställning, och gångar av asfalt där barnen kan cykla.
20
Förskolan City är också en fristående förskola som ligger i centrum i en större stad där området runt förskolan består av stora gator, men närhet till större parker. Inne på gården är det mest asfalt. Det finns en sandlåda, rutschkanor och en klätterställning. Planterade växter står i baljor runt omkring på gården.
Det finns också en större upphöjning på förskolegården där det såtts gräs, planterats buskar och träd.
På varje förskola valde vi att intervjua pedagoger som arbetar med olika åldersgrupper eller på olika avdelningar detta för att möjliggöra större variation i intervjusvaren. Samtliga sju intervjuade är kvinnliga förskollärare
3.3 Forskningsetiska övervägande
Vi har tagit del av Vetenskapsrådets (2012) fyra huvudkrav. Av de etiska övervägandena användes följande forskningsetiska principer.
Informationskravet
Alla pedagoger och föräldrar till berörda barn som deltagit i vår studie genom intervjuer, observationer eller har varit med på bild i våra filmer har tydligt upplysts om vår undersökning och syftet med denna genom muntligt samtal. Deltagarna informerades även om att alla insamlade uppgifter endast kommer att användas till vår undersökning och att det endast är vi som kommer att ha tillgång till det.
21
Samtyckeskravet
En deltagare kan när som helst avbryta sin medverkan, tidigare insamlad data måste däremot inte förstöras från en aktuell person.
De som har deltagit har upplysts om att det är frivilligt och att de när som helst kan avbryta sin medverkan. Föräldrarna till de berörda barn som har deltaget i vår studie har muntlig fått godkänna om deras barn får medverka i vår undersökning.
Konfidentialitetskravet
Vi frågade först pedagogerna på förskolorna om vi fick intervjua dem för vår studie. Deras svar skulle vara anonyma då det inte var i vårt intresse att veta vem som svarat utan vårt intresse är förskolans utemiljö och hur pedagogerna uppfattar den. Vilken uppfattning pedagoger har om naturvetenskap och hur de jobbar med detta. Alla namn på både barn och pedagoger och även på förskolorna har avidentifierats då vi använder andra namn.
Nyttjandekravet
Vårt insamlade material kommer endast att användas till vår undersökning och efter studien kommer det att förstöras.
22
4 Resultat och analys
I detta avsnitt redovisas resultat och analys av vår empiri om naturvetenskap i förskolan. Analysen av vårt resultat utgår ifrån våra tre frågeställningar. Hur uppfattar pedagoger
utemiljön på sina förskolor för att kunna möjliggöra barns lärande inom naturvetenskap? Vilka uppfattningar har pedagoger om naturkunskap i förskolan? samt Hur arbetar pedagoger på respektive förskola mot strävansmålen i naturvetenskap?
Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger uppfattar och använder sig av utemiljön på sina förskolor samt hur de skapar möjligheter för att stötta och utmana barns lärande inom naturvetenskap.
Som metod använde vi oss av intervjuer för att få svar på våra frågeställningar samt att vi ställde frågor kring pedagogernas utbildning, intresse för naturvetenskap samt hur de ser på miljön som de arbetar i. Vi har även valt att använda oss av observationer som metod för att kunna titta närmare på olika aktiviteter i förskolornas verksamhet kring naturvetenskap. Vi har valt utifrån de frågor, svar och observationer som vi anser vara väsentliga för vår undersökning.
De förskolor vi har valt till vår studie ligger i olika områden med olika sorters natur förutsättningar. De pedagoger vi har samtalat med har ganska olika uppfattningar om förskolornas utemiljö. Här presenterar vi pedagogernas uppfattningar om utemiljön på förskolorna.
23
4.1 Pedagogernas uppfattningar om utemiljön
Några pedagoger säger att de har en underbar gård och närmiljö ” vi har naturen om kroken” Andra menar att de är ”nöjda” med sin förskolegård, att den är bra planerad för barnen att upptäcka naturen. Någon tycker att de har en rätt torftig närmiljö om man jämför med andra förskolor som har närmare till ”riktig natur”.
4.1.1 Se möjligheter i utemiljön
En annan pedagog som jobbar med något äldre barn, mellanbarnen uttrycker sig så här:
”det viktiga är att se möjligheterna i det som finns och använda sig av det. Man kan välja att se det som finns eller att se det som inte finns. Barnen hittar mycket ute i naturen och det är det som vi spinner vidare på”. (Pedagog på förskolan Kullen)
4.1.2 Visa naturen, vad den erbjuder
En pedagog från förskolan Kullen säger att ”vi måste visa barnen vad naturen har att
erbjuda på ett roligt sätt, då väcks barnens intresse, men att som pedagog måste man vara engagerad och fånga in det som barnen finner intressant”.
En annan pedagog från förskolan Skogen anser att utemiljön är stimulerande av sig själv, ”barnen hittar alltid något intressant utomhus som fångar dem. Det räcker att gå
en promenad och prata om t.ex. de träd och växter som man ser på vägen, då får barnen se och uppleva det naturen har att erbjuda i rätt sammanhang, på sin rätta plats”.
24
4.1.3 Ge olika natur/miljöupplevelser
Pedagogen som arbetar med de minsta barnen menar att det är bra att ge barnen olika miljöer då de får se olika saker att utforska, där hon som pedagog är med och uppmärksammar deras upptäckter. Det blir även tryggare för barnen att ”gå på upptäcktsfärd” i naturen med en vuxen.
Pedagog på förskolan Skogen uttryckte detta på följande sätt:
”Tror att det är viktigt för små barn att få se olika miljöer, det kan räcka med en ny
lekplats eller en skogsglänta, det blir en ny naturupplevelse, det gäller att göra det bästa möjliga av det vi har. Barnen går på upptäcktsfärd, utforskar och upptäcker nya saker varje dag men det gäller att som pedagog var närvarande och vaken för att se och höra det barnen gör och intresserar sig för”.
4.2 Pedagogernas uppfattningar om naturvetenskap
4.2.1 Djur, natur och naturens kretslopp
Det framgick mycket tydligt i intervjusvaren att pedagogerna i första hand tänker att naturvetenskap är djur och natur. Många nämner även naturens kretslopp, det vi ser, känner och upplever i naturen, menar att det mesta runtomkring oss har anknytning till naturvetenskap.
I intervjuerna fick pedagogerna svara på vad som är naturvetenskap för dem och fick vi dessa svar: ”Den direkta upplevelsen av djur och natur” (Pedagog från City).
”Allt från växter och djur till naturens olika kretslopp benämner vi som naturvetenskap” (Pedagog från City).
”Naturvetenskap för mig är miljö, naturen runt om oss” (Pedagog från Kullen).
”Insekter, träd, blommor, att kunna namnge dessa. Allt som har med naturen att göra,
små djur och även stora djur i skogen” (Pedagog från Kullen).
”Intresse för djur och natur, växter tycker jag att jag har goda kunskaper i det, det är även något som jag har intresse för” (Pedagog från skogen).
25
4.2.2 Upplevelser i naturen.
Samtliga pedagoger på förskolan City anser att det är viktigt att barnen får vara ute och uppleva årstidsväxlingar, hur olika naturen är i de olika årstiderna för att så småningom se sambanden. Under tiden som vi var på förskolan gjordes följande observation.
Barnen på småbarnsavdelningen är ute och det regnar rejält. Pedagogerna anser det viktigt att barnen upplever de olika årstiderna. Alla barn är ordentligt klädda i regnställ. Utanför förskolans staket finns en jättestor vattenpöl och de går ut dit. När barnen ser den stora vattenpölen ställer de sig bara och tittar. En pedagog börjar då gå genom pölen. De vill ge barnen upplevelser av att känna hur det känns att gå i vatten, hoppa i vatten och känna på vatten och tre barn följer efter direkt. De andra avvaktar. Efter en liten stund går fler barn i vattnet. Pedagogen börjar hoppa och barnen gör likadant. Ett barn känner på vattnet med sina händer och håller på en lång stund med det. Tillslut är de flesta barn sysselsatta med att hoppa, känna eller bara stå och titta på vattnet. Det är dags att gå in och äta och då avbryts vattenpölsupplevelsen.
Pedagogerna gav barnen en ny upplevelse, barnen fick undersöka med hela sin kropp och alla sina sinnen och framförallt hade de roligt.
4.2.3 Kemi och fysik
Någon berör även de fysikaliska lagarna, rymden, fysik och kemi, läran om hur allt hänger ihop. Andra pedagoger känner att deras kunskaper är en bra grund för att arbeta med och lära barnen om ”småsaker” det andra ”svåra” som kemi, fysik t.ex. menar de att de söker kunskap om när det kommer upp det ser de som en utmaning att ta reda på. I intervjuerna fick vi dessa svar på vad pedagogerna också ansåg att naturvetenskap är:
”De fysikaliska lagarna runt oss, som naturens skiftningar, jordens dragningskraft, magnetism osv. (Pedagog från City)
26
”Men det handlar ju också om matematik, fysik och kemi, väder vind och vatten (Pedagog från City)
”Väderförhållande, åska, regn, moln, vad finns i molnen och hur uppkommer moln, vetenskapligt” (Pedagog från Kullen)
”Kemi och fysik däremot känns svårare, men idag är det lätt att ta reda på saker.
Internet är en stor hjälp om barnen har frågor om sånt jag inte riktigt har koll på” (Pedagog från Skogen)
4.2.4 Osäkerhet
Två pedagoger berättar att de inte har så stort intresse för naturvetenskap, dåliga kunskaper, ingen utbildning i ämnet varav en av dessa två säger att ”det tillhör mitt
uppdrag att förmedla det till barnen och då engagerar jag mig för att inspirera barnen”(Pedagog från City). Andra pedagoger som inte ville bli intervjuade, kände sig
osäkra, att de inte kunde så mycket om naturvetenskap. Men det gäller att medvetandegöra vad naturvetenskap är.
4.3 Fokus på naturvetenskap – reviderad läroplan
Respondenterna fick även svara på frågan om de lagt mer fokus på naturvetenskapen sedan läroplanen för förskolan, Lpfö 98/2010 reviderades.
4.3.1 Fokus
En del pedagoger från förskolan City ansåg att de lagt mycket mera fokus, ”för att få ny
syn på det vi gör, vi köper även in mer material till naturvetenskap”. Andra pedagoger
tyckte att de inte hade gjort det men menade att de ”kollade” av lite mer för att få med alla bitar och att de diskuterade mer i arbetslaget hur de skulle arbeta kring ämnet. En del pedagoger från förskolan Skogen menade att det inte var någon större skillnad, att
27
de alltid hade jobbat med naturvetenskap i och med att de hade en uteprofil ”allt man
kan göra inne kan man göra ute, naturen kommer fram på ett annorlunda sätt, det blir naturligt”(pedagog från förskolan Skogen).
4.3.2 Synliggöra
På en av förskolorna hade de ett gemensamt tema i området för att lägga fokus och uppmärksamma naturvetenskapen. Efter en utbildning om den nya läroplanen hade pedagogerna på en förskola fått i uppgift att dokumentera något naturvetenskapligt ifrån förskolan.
4.3.3 Utformning av miljön
Några pedagoger ansåg att de även lagt ner mycket kring både inne- och utomhusmiljön. De menar att de olika miljöerna är påtagligt utformade utifrån tanken på naturvetenskap ”att det syns att den ska inspirera och utmana barnen kring ämnet”. Småskalig odling finns på den ena förskolegården, Med hjälp av det ”mjuka” inuti tomaterna försådde barnen tomater inomhus som de sedan planterade ute på gården. Barnen har sedan vattnat och skött odlingen och följt hela utvecklingen, varit delaktiga i hela processen från sådd till skörd. Barnen inspirerades av tomatodlingen och hade fortsatt plantera olika grönsaks och fruktkärnor.
På förskolan City gjorde vi följande observation vid frukostbordet: ett barn
uppmärksammar solroskärnorna på brödet och utropar ” o nu kan vi plantera eget bröd”! Barnet hade uppmärksammat att om man planterar olika sorters kärnor kan man
få ny frukt, de hade fått tomater av tomatfröna de sådde. Nu var det frön på brödet och barnet drog slutsatsen att vi nu kunde plantera solroskärnorna på brödet för att få nytt bröd.
28
4.4 Pedagogernas arbetssätt med naturvetenskap i
förskolan
Utifrån vår analys av svaren från intervjuerna och våra observationer kom vi fram till att det gemensamma för samtliga förskolors arbetssätt när det gäller naturvetenskap är att de arbetar med teman t.ex. natur där de pratar om sina olika närmiljöer, går på upptäcktsfärd i naturen pratar om vad det finns för olika växter och djur. Syftet på förskolan Kullen var att barnen skulle få empati för djur, natur och människor. Efterhand som temat fortskred kom det nya infallsvinklar ifrån barnen. Barnens frågor gjorde att det kom upp andra spår och då är det viktigt att följa de spåren. Genom att pedagogerna lyssnat på vad barnen har haft för intresse har de gått från det ena området till nästa, det är ju det som engagerar barnen bäst, något som barnen själva tycker är roligt och spännande.
I en av observationerna vi gjorde på förskolan Kullen när de hade sitt naturtema ser vi hur barnens intresse uppmärksammades av pedagogerna och hur de spinner vidare på deras spår.
På avdelningen där 4 åringarna är har de ett naturtema som håller på hela terminen. Pedagogerna visade barnen vad naturen har att erbjuda på ett roligt sätt. Då väcktes barnens intresse. Som pedagog måste man också vara engagerad och fånga in det som barnen finner intressant. Under vinter hade pedagogerna pratat med barnen om djur som inte sover på vintern och har svårt att hitta mat. De hade då hängt upp en talgboll utanför fönstret och småfåglarna kom då nära och det väckte barnens intresse för fåglar.
Talgbollen hänger precis utanför avdelningens fönster och två barn uppmärksammar den lilla fågeln som sätter sig för att äta. De ropar: -titta en fågel. Fler barn kommer för att titta. Pedagogerna frågar om någon vet vad det är för en fågel, en flicka svarar talgoxe. Pedagogerna frågar vad talgoxen har för färger och en del av barnen svarar blå, svart, vit och gul. Fågeln flyger iväg. En av pedagogerna skriver ut bilder på talgoxen. De har en samling där de tittar på bilderna och pratar om talgoxen, pedagogerna frågar om barnen vill göra talgoxar. Det vill de gärna. Pedagogerna tar fram material, sätter upp bilderna på talgoxen så barnen
29
kan se hur den ser ut. Alla barnen sitter runt borden och målar vars en flirtkula med färg och pensel. Några barn målar noggrant, tittar på bilden av talgoxen och fortsätter att måla tills fågeln är färdig. Andra barn målar som de själva vill utan att titta på bilden. När barnen tycker att de målat färdigt sätter de på
fjädrar, ögon och näbb på sin fågel. Talgoxarna får sedan torka. När de har torkat hänger de upp fåglarna i deras ”träd” de har tagit in.
Observationen visar hur engagerade barnen är i temat. Det finns en inre motivation, en drivkraft hos barnen. De lär sig vad fåglar behöver, hur de ser ut och vad fåglarna heter som kommer och äter på deras talgboll.
4.4.1 Planerad eller spontan aktivitet
Många av pedagogerna svarade att det är barnens och de vuxnas intressen som styr verksamheten, på så sätt blir det både planerat och spontant. De frågor och intressen som uppmärksammas hos barnen är det som driver vidare och engagerar barnen bäst.
Inspirera
Det gäller att göra det spännande och intressant, öppna ögonen på barnen för naturvetenskapens värld. Engagemanget och närvaron hos barnen är det som gör att verksamheten utvecklas så att barnen drivs vidare i sin utveckling. Det är i barnens tidiga år som grunden till framtida intressen och kunskaper grundläggs.
Spontanitet
En del pedagoger svarade att det blir ofta mycket mer spontant än planerat, ”det är vi vuxna som ska väcka intresset hos barnen och det som barnen finner intressant, visar vägen”. Att ta vara på barnens intresse är de noga med, det är det som driver verksamheten vidare, det syns i barnens lekar att de tagit till sig något, de pratar om och leker det. Deras frågor visar att de vill veta mer”, hade vi inte lyssnat och visat intresse hade barnen stannat av i sitt lärande”.
30
En spontan aktivitet som vi observerade på förskolan City när de gick på promenad inne på kyrkogården. Här kunde vi se att pedagogerna gav barnen tid till det de tycker är intressant.
Småbarnen har utflyktsdag och ska gå till kyrkogården utanför förskolan. Det är sol ute och en härlig höstdag. På kyrkogården finns det en stor gräsmatta där det finns massor av löv på ett ställe. Barnen springer genom löven, ingen tvekar.
Två barn slänger sig ner i löven och skrattar. Fler barn lägger sig ner och riktig känner och tittar på löven. Två pojkar klampar när de går i löven, de går tillsammans. En flicka börjar kasta upp löv i luften, fler barn härmar och gör likadant. De skrattar.
Samtliga pedagoger nämner att de är lyhörda för det som fångar barnen, det kan vara precis vad som helst i naturen, små insekter eller fåglar det kan även vara en vatten pöl eller löv som intresserar barnen. Pedagogerna menar att det som fångar barnen måste de få ha tid till. Denna observation visar en spontan aktivitet där pedagogerna lyssnar på barnen och är lyhörda för vad som fångar deras intresse.
4.5 Vad erbjuds barnen i förskolornas olika utemiljö
4.5.1 Likheter mellan gårdarna
Gemensamt för alla tre förskolorna i vår studie då det gäller vad som erbjuds barnen i utemiljön är det traditionella utbudet som oftast finns på förskolegårdar i form av fasta lekredskap såsom rutschkanor, klätterställningar, små kojor/hus det finns även
31
sandlådor och tillgång till sandsaker, bollar och annat lekmaterial. Det finns också cyklar och gott om utrymme till att cykla på samtliga gårdar. Men sedan skiljer sig utemiljöerna väsentligt åt vilket hade betydelse för vår undersökning.
4.5.2 Skillnader mellan gårdarna
Förskolan Skogen ligger i ett mindre samhälle i en skogsmiljö, halva förskolegården består av naturlig skog, här finns tillgång till löst naturmaterial såsom kottar och pinnar. De större barnen på förskolan befann sig ofta i skogsdelen av gården, lekte klättrade eller plockade vitsippor som fanns i massor då vi var där. De har även tillgång till en egen inhägnad skogstomt men dit får barnen inte gå utan en vuxen och den utnyttjades inte i någon större utsträckning då vi var där.
Förskolan Kullen ligger i ett höghus område i en förort till en större stad, gården har även gräsklädda kullar, gräsmattor, träd och buskar. Det finns också en fotbollsplan. De har också en del av gården som barnen kallar ”skog”. Det är planterade träd och buskar där barnen kan gå på små gångar igenom ”skogen”. Det var alltid barn som lekte i detta område när vi var där och de tog gärna med en vuxen för att visa något som de hade intresserat sig för. Här lekte barnen även med pinnar, kottar som fanns naturligt på gården. De plockade också gärna maskrosor och tusenskönor som fanns i mängder på deras kullar.
Förskolan City ligger i en stadsmiljö där gården består till en större del av asfalt. Pedagogerna har planterat växter i större murarbaljor lite varstans på gården för att få en grönare gård. I någon av baljorna har de större barnen planterat tomatplantor och solrosor, barnen har varit delaktiga i hela processen med sådd, skötsel och skörd. På en upphöjning finns det gräs och buskar. Här inne bland buskarna leker barnen gärna. Här finns inte tillgång till så mycket löst naturmaterial utan barnen och pedagogerna brukar hämta pinnar och annat naturmaterial i närliggande parker eller grönområden i närheten. Barnen har tillgång till vattenlek då det finns vattentunnor med kran vid stuprören som barnen själv kan öppna och hämta vatten och det används flitigt. Att bara kunna ösa vatten eller blanda med sand från sandlådan och göra gegga med är en populär aktivitet. De större barnen har lärt sig sambandet mellan regnet och tillgången till vatten. I början sa de att kranarna var sönder när det inte kom något vatten då de öppnade dem, men nu
32
vet de att om det har regnat finns det vatten. På gården har barnen även tillgång till byggmaterial såsom brädor, lastpallar och tyger som de bygger kojor med.
Det som skiljer förskolegårdarna åt är först och främst tillgången till ”riktig” natur och grönska. Våra intervjusvar synliggör även skillnader i hur pedagogerna på de olika förskolorna tänker kring utformningen och användandet av utemiljön i förhållande till barns lärande inom naturvetenskap. Någon pedagog uttrycker sin önskan om en förskolegård med ”riktig natur” men menar ändå att det gäller att se möjligheterna som finns, vad gården erbjuder och ta tillvara på det. Pedagogerna på förskolan Skogen anser att de har en underbar gård och natur, att det utmanar och inspirerar barnen kring naturvetenskap av sig själv. Pedagogerna på förskolan Kullen anser att det är deras uppgift att göra gården attraktiv för barnen något som även City förskolan gör. Det framkommer i våra intervjuer att pedagogerna som arbetar på City förskolan lagt ner mycket mer på att utforma utemiljön för att den ska inspirera och utmana barnen kring naturvetenskap.
33
5 Slutsats och diskussion
Syftet med vår studie var att undersöka hur pedagoger uppfattar och använder sig av utemiljön på sina förskolor samt hur de skapar möjligheter för att stötta och utmana barns lärande inom naturvetenskap. Finns det skillnader i pedagogers arbetssätt kring naturvetenskap beroende på var förskolan ligger och vilken utemiljö som finns runt förskolan.
Våra frågeställningar var: Hur uppfattar pedagoger utemiljön på sina förskolor för att
möjliggöra barns lärande inom naturvetenskap? Vilka uppfattningar har pedagoger om naturvetenskap i förskolan? Hur arbetar pedagoger på respektive förskola mot strävansmålen i naturvetenskap?
Läroplanen för förskolan anger målen som pedagoger skall sträva mot, det står bl.a. att ”Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter” (Lpfö 98/2010:9). Pramling, Samuelsson & Asplund, Carlsson (2003) menar att det är pedagogen som har ansvaret för att barns medvetenhet riktas mot de mål som formulerats i läroplanen. Det är pedagogens uppdrag att introducera och väcka barns intresse för naturvetenskap.
Vi ville se om förskolegårdarnas olika naturförutsättningar spelade roll i hur pedagoger introducerar, inspirerar och utmanar barns lärande inom naturvetenskap.
5.1 Pedagogers uppfattningar om förskolors utemiljö
Hur förskolegården ser ut spelar ingen större roll, pedagogerna ser möjligheter i sina olika miljöer trots att de har olika förutsättningar. De förskolor i vår undersökning som inte har så mycket ”grönt” har lagt ner mer på att utforma utemiljön så att den ska
34
inspirera barnen medan förskolan som ligger i skogen verkar tycka att den är inspirerande bara barnen är ute. En ”fin” gård inspirerar inte barnen av sig själv, pedagogerna menar att det viktiga är att lyssna på barnen och deras idéer, utifrån barnens förutsättningar, deras egna erfarenheter, intressen och motivation. Hitta en metod där barnen är delaktiga och motiverade i sitt lärande. Är vi som arbetar i förskolan engagerade och delar barnens intressen, skapar vi goda förutsättningar så att de kan lära sig. Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson (2003) menar att när vuxna lyckas engagera barnen i ett innehåll genom att ta vara på barnens idéer om något och så småningom synliggöra detta i barnens omvärld så utvecklar barnen en förståelse. Har man en underbar natur och gård betyder det inte att man jobbar mer med naturvetenskap. Tvärtom kanske man lägger ner mer på ämnet om gården inte är så ”grön”. Pedagogerna i vår undersökning påpekar vikten av att det finns vuxna som är närvarande och engagerade i det som barnen gör och säger när de är utomhus som är betydelsefull för att utveckla verksamheten. Det är där som vi som arbetar i förskolan kan hitta ”nyckeln” för att öppna barnens ögon för naturvetenskapens värld och utmana dem vidare i sitt lustfyllda lärande. Man kan aldrig veta vad barnen fastnar för, därför måste man som pedagog vara lyhörd och flexibel och ta tillvara på det barnen ställer frågor kring eller intresserar sig för. Ser pedagogerna som arbetar i förskolan till att detta sker så blir verksamheten bra för alla, både barn och vuxna, det blir ett ömsesidigt lärande där alla har roligt under tiden som man tar till sig ny kunskap, det blir givande för alla.
5.2 Val av arbetssätt
5.2.1 Konkreta naturupplevelser
Flera pedagoger menar att utemiljön är en bra utgångspunkt för att introducera naturvetenskap, hitta det som barnen intresserar sig för utomhus. Samtidigt ansåg de flesta att det var viktigt att ge barnen olika naturmiljöer men att det var bra att utgå ifrån sin egen gård först för att skapa en trygghet hos barnen, grunden att bygga vidare på. Helldén, Jonsson, Karlefors & Vikström (2011) menar att konkreta upplevelser av naturvetenskapliga begrepp är ovärderligt för barns lärande inom naturvetenskap,
35
upplevelserna i naturen är grunden till ett fortsatt lärande. Barnen får se, känna, uppleva och upptäcka naturen i dess rätta sammanhang. Flera av de pedagoger som vi intervjuat menade att det var betydelsefullt att få vara ute i naturen, ett bra sätt att ge barnen konkreta upplevelser, så att de fick uppleva naturen och dess skiftningar på riktigt.
5.2.2 Synliggöra naturvetenskap för barnen
Genom att gå på upptäcktsfärd synliggjordes gården på ett annat sätt för barnen, det blev spännande och intressant och pedagogerna kunde snappa upp olika intressen hos barnen som de sedan kunde spinna vidare på.
När man ger barnen positiva naturupplevelser bygger barnen enligt Ericsson (2004) successivt upp sitt engagemang och får en god inställning till naturen. Grunden till allt lärande finns i upplevelserna, får man inte uppleva naturen lär man sig inte ta hand om den och det måste barnen få med sig i framtiden. Är pedagogerna engagerade i barnens intressen och driver dem vidare i sitt kunskapssökande skapar de goda förutsättningar så att barnen kan lära sig på ett lustfyllt, meningsfullt sätt både nu och i framtiden.
5.2.3 Tema som utgångspunkt
Temaarbete kring naturvetenskap var även något som var gemensamt för all tre förskolorna. Genom att börja med ett tema t.ex. djur och natur gjorde att barnen fick upp ögonen för sin utemiljö. Pedagogerna inspirerade barnen på olika sätt för att de skulle upptäcka och utforska sin utemiljö. Det är en stor skillnad beroende på om pedagogen är engagerad eller inte. På en av förskolorna vi besökte hade de börjat med ett naturtema där syftet var att barnen skulle få empati för djur, natur och människor. Det kändes när man kom in hur engagerade både pedagoger och barn var, de visade och berättade med glädje vad de visste och det fanns alster och texter om hur de hade arbetat med temat uppsatt på väggarna.
När vi var där handlade temat om blommor och nästan varje morgon var det något barn som hade en ny blomma med sig att visa på samlingen som de sedan pratade om. Bild
36
på blomman sattes sedan upp på väggen och snart satt där ett par bilder på olika blommor som barnen kunde namnen på.
Man måste få möjlighet att undersöka både inomhus och utomhus med alla sina sinnen och hela sin kropp för att kunna utforska på ett naturvetenskapligt sätt.
För att barnen i förskolan ska kunna lära sig om och förstå naturen måste vi ta tillvara på det som naturen erbjuder.
5.2.4 Lyssna, vad gör barnen?
Enligt Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson (2003) har pedagogens förmåga att inspirera, förstå barns tankar och kunna ställa frågor en avgörande betydelse.
Genom att lyssna på barnens resonemang, deras frågor och ställa frågor tillbaka gör att de funderar och prövar vidare, det blir en annan sorts drivkraft till att lära, en annan sorts engagemang. Barnen utforskar och undersöker för att det är intressant och ur det föds det nya kunskaper, ord och begrepp. Barnen får undersöka med hela sin kropp, med alla sinnena och framförallt har de roligt samtidigt som de lär sig nya saker. Frågor som driver barnen vidare s.k. produktiva frågor, gör att barnen funderar vidare och tänker till, fortsätter sitt forskande.
Men det gäller att som pedagog vara observant så att barnen inte tappar drivkraften och motivationen. Ibland måste man som pedagog svara på det barnen verkligen funderar på annars finns det enligt Thulin (2011) en risk att barnen i förskolan stannar av i sitt sökande efter mening. Det är frågorna som är utgångspunkter för pedagogers fortsatta arbete med barnen. Detta poängterar även Elfström, Nilsson, Sterner & Wehnér – Gode (2008) de menar att hur barns undersökande och utforskande kring naturvetenskap utvecklas är beroende av hur samspelet och kommunikationen är både mellan barnen och barn och pedagog.
37
Det framkom också i pedagog intervjuerna att stimulansen till att arbeta med naturvetenskap kommer utav vad de vill ge barnen, de menar att om de vill att barnen ska se och uppleva naturen så är det viktigt att de öppnar ögonen på barnen. Ju mer medveten man är desto mer kan man se i arbetet med barnen och ju mer man ser desto mer kan man som pedagog stötta och utmana barnen i sitt lärande.
5.3 Slutsats
Våra ambitioner var, visade det sig ganska stora. Arbetet kunde blivit hur stort som helst för vi ville ha med så mycket av det som i vårt tycke var ”viktigt”. Vi kände att det var svårt att avgränsa sig och hitta fokus igen men det gick till slut. Samtliga pedagoger ser möjligheter för barns lärande inom naturvetenskap i sina respektive utemiljöer. Det kändes som att den ena förskolan som inte hade så mycket ”grönt” på sin gård engagerade sig mer för att göra gården ”grönare” det fanns växter och blommor planterade i baljor lite varstans på gården där barnen var engagerade i både plantering och vattning. Det visar sig även att de har en grundsamsyn kring vad som är naturvetenskap och att de har goda grundkunskaper inom ämnet för att kunna möta, inspirera och utmana barnen i sitt lärande och sin utveckling inom naturvetenskap. Pedagogerna i vår undersökning anser även att det är viktigt att det finns ett intresse för naturvetenskap hos dem själva. En av de sju intervjuade menade att hon inte hade så stora kunskaper eller intresse för naturvetenskap men uttryckte i sitt svar att ”det tillhör mitt uppdrag att förmedla detta till barnen och då intresserar jag mig för att kunna inspirera barnen i ämnet”. Precis som med barnen behöver vi alla intresset för att komma vidare finns inte intresset för något så drar man sig för det. Vår studie har gett oss nya tankar kring hur man hittar vägen till naturvetenskapens värld tillsammans med barnen i förskolan. Hur förskolegårdens natur ser ut har egentligen ingen större betydelse det är hur man ser på möjligheterna eller utformar miljön som är betydelsefull samt hur engagerad man är i utevistelsen. Genom att ge barnen i förskolan naturupplevelser skapas tillfällen då de kan utforska och undersöka naturen. Pedagoger som är engagerade och närvarande får en möjlighet att utgå ifrån barnens förkunskaper, frågor, funderingar och erfarenheter kring naturvetenskap och på så sätt lägga en grund för fortsatt utveckling och lärande inom ämnet hos barnen. Elfström m.fl. (2008) menar
38
att miljön har betydelse för samspelet och kommunikationen mellan pedagog och barn. Hur barn undersöker och utforskar sin utemiljö skapar möjligheterna för att hitta metoden, vägen till ny kunskap och utveckling inom naturvetenskap hos barnen. Framförallt behöver barn få vara aktiva, ha konkreta ting som de får pröva och utforska. Enligt Pramling, Samuelsson & Asplund, Carlsson (2003) är det pedagogens uppgift att uppmärksamma barnen på olika fenomen i deras omvärld. Där barnen tillsammans med andra barn och vuxna i sin omgivning är aktivt i sitt kunskapssökande där samspelet och dialogen med andra synliggör olika aspekter av omvärlden, som möjliggör utveckling och lärande.
Som pedagog behöver man fokusera på vad som händer just nu, vad är det barnen gör, säger och tänker? Vad kan väcka deras intresse och vad är möjligt att utforska? Pedagogen behöver möjliggöra ett utforskande det räcker inte att säga att man utgår från barnen. Vad som ska undersökas och utforskas ska vara meningsskapande i förhållande till syftet (Elfström m.fl. 2008).
Vi är medvetna om att vår undersökning bara ger några exempel på hur det ser ut på förskolor men vår undersökning visar att pedagogerna är medvetna om betydelsen av att de är närvarande och engagerade i barnens utevistelse på förskolan. Detta för att kunna öppna ögonen på barnen för naturvetenskapens värld och hitta en metod för att utveckla den pedagogiska verksamheten vidare. Samtliga pedagoger är medvetna om hur viktigt det är att hitta barnens drivkraft och motivation till lärandet.
Vi är införstådda med att naturvetenskap inte bara förekommer utomhus men vår undersökning fokuserar på förskolegårdars olika naturförutsättningars betydelse för pedagogers möjligheter att sträva mot läroplanens mål. Det vore intressant att studera vilka möjligheter det finns i förskolors inomhusmiljö, hur pedagoger introducerar, inspirerar och utmanar barnen inom naturvetenskap inomhus.
39
Referenser
Litteratur
Andersson, Björn (2008). Att förstå skolans naturvetenskap. Forskningsresultat och nya
idéer. Studentlitteratur AB.
Doverborg, Elisabet & Pramling, Samuelsson, Ingrid (1996). Mångfaldens pedagogiska
möjligheter. Ett sätt att utveckla barns förmåga att förstå sin omvärld. Stockholm:
Liber
Elfström, Ingela, Nilsson, Bodil, Sterner, Lillemor & Wehnér-Gode, Christina (2008).
Barn och naturvetenskap-upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber.
Ericsson, Gunilla (2004). Uterummets betydelse för det egna växandet. I Lundegård, Iann Wickmann. Per-Olof och Wohlin, Ammi (red) Utomhusdidaktik. Lund:
Studentlitteratur.
Harlen, Wynne (1997). Våga språnget. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Helldén, Gustav, Jönsson, Gunnar, Karlefors, Inger & Vikström, Anna (2011). Vägar
till naturvetenskapens värld, ämneskunskap i didaktisk belysning. Stockholm: Liber AB.
Lpfö98:2010. Läroplan för förskolan (2010). Stockholm: Fritzes.
Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder, att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2003). Det lekande lärande
40
Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund Studentlitteratur.
Thulin, Susanne (2011). Lärares tal och barns nyfikenhet - Kommunikation om
naturvetenskapliga innehåll i förskolan. Göteborg: Geson Hylte Tryck.
Elektroniska källor
Skolverket (2012). Promemoria - bakgrund till förändringarna i förskolans läroplan. Tillgänglig 2012-09-15.
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.154994!Menu/article/attachment/Promemoria_ bakgrund-till-forandringar-i-forskolans-laroplan.pdf
Vetenskapsrådet (2012). Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig 2012-05-10.
41 Bilaga 1
Intervjufrågor
Vad har ni för utbildning? – Hur länge har ni arbetat inom förskolan?
Vad är naturvetenskap för dig?
Hur är ditt intresse för naturvetenskap? o - vilka kunskaper har du?
Har ni lagt mer fokus på naturvetenskap sedan läroplanen reviderades?
Hur ser er utemiljö ut? både i närmiljön och runt omkring?
Stimulerar utemiljön till att arbeta med naturvetenskap? - på vilket sätt?
Hur skapar ni möjligheter för barnen att upptäcka naturen?
Hur väljer ni område, arbetssätt? -blir det planerat eller spontant?
Uppmärksammar ni det barnen upptäcker när de leker ute? o – tar ni tillvara på barnens nyfikenhet?
